Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 219.
1
Nr 219.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående disponerande
av 1916 års avkastning av statens hästavelsfond
m. m.; given Stockholms slott den 14 april 1917.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att
dels besluta, att, sedan en tiondel av 1916 års avkastning av
statens hästavelsfond lagts till fondens kapital, ett belopp av 3,000
kronor av samma avkastning må av Kungl. Maj:t disponeras för åtgärder
för hästavelns främjande samt återstoden av avkastningen reserveras;
dels ock medgiva, att vid lån, som intill ett belopp av 250,000
kronor från fonden utlämnas till hushållningssällskap för inköp genom
sällskapets bemedling av lämpliga avelshingstar av nordsvensk eller
gudbrandsdalsk ras och vilka lån skola genom amortering återbetalas
inom fem år från lyftningsdagen, ränta icke skall beräknas under amorteringstiden.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
K. Dahlberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 181 höft. (Nr 219—220.) 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 219.
TJtdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
april 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern SWARTZ,
Statsråden: Stenberg,
Falk,
Hammarström,
Mårten Ericsson,
Carleson,
Hans Ericson,
Dahlberg.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Dahlberg anförde:
I en den 11 april 1916 till riksdagen avlåten proposition, nr 172,
framlade Kungl. Maj:t förslag om inrättande av en statens hästavelsfond,
och denna proposition blev enligt riksdagens skrivelse den 9 juni samma
år, nr 248, i huvudsak av riksdagen bifallen. Riksdagen medgav nämligen,
att hela det nettobelopp, varmed de till statsverket då redan influtna
samt på grund av utav Kungl. Maj:t före den 11 april 1916 lämnade
utförseltillstånd inflytande hästförsäljningsmedel översköte 686,700 kronor,
finge avsättas till en under förvaltning av statskontoret ställd fond,
benämnd: statens hästavelsfond, vilken skulle av statskontoret göras
3
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 219.
räntebärande. Tillika beslöt riksdagen, att Kungl. Maj:t linge, sedan
årligen minst eu tiondel av fondens avkastning lagts till kapitalet, efter
stxiteriöverstyrelsens hörande, för åtgärder lör hästavelns främjande
disponera så stor del av återstoden av avkastningen av fonden, som
av riksdagen för varje år anvisades. Detta riksdagens beslut bär, i
vad det skilde sig från vad Kungl. Magt föreslagit, av Kungl. Maj:t
godkänts.
Jag vill erinra, att förenämnda undantagna belopp av (586,700
kronor var avsett att användas med 50,000 kronor för beredande av
möjlighet till höjning av inköpspriset å remonter under år 1916, med
536,700 kronor såsom bidrag till anläggningskostnaderna för ett statsstuteri
å Ottenby för varmblodig avel, med 75,000 kronor för uppsättning
av hästar och inventarier till ridskolan vid Strömsholm, vilken
avsågs skola omorganiseras och övertaga de till den nuvarande hingstdepån
hörande anläggningarna därstädes, samt med 25,000 kronor till
Norrbottens läns hushållningssällskap för bildande av en fond för hästavelns
befrämjande inom sällskapets område i likhet med vad som skett
hos andra sällskap i samband med hästexport från deras områden. De
till remontprisens höjning och till hästavelsfond inom Norrbottens län
avsedda medlen hava av Kungl. Maj:t anvisats för sina resp. ändamål.
Frågorna om upprättandet av statsstuteriet och till följd därav även om
ridskolans omorganisation hava däremot måst skjutas åt sidan. De för
dessa ändamål avsedda medlen torde få tillsvidare reserveras.
Då Kungl. Maj:t den 3 juli 1916 med anledning av riksdagens
skrivelse nr 249 den 9 juni samma ar fattade beslut angående inrättande
av ett statsstuteri å Ottenby, förklarade Kungl. Maj:t, att, enär genom
anläggandet av ifrågavarande stuteri den varmblodiga hästaveln i landet
borde komma att verksamt understödjas från statens sida, Kungl. Maj:t
funnit åtgärder till ytterligare främjande av den kallblodiga hästaveln
även böra från statens sida vidtagas, och anmodade fördenskull Kungl.
Maj:t stuteriöverstyrelsen att inkomma med förslag i dylikt syfte. Sedan
Kungl. Maj:t därefter bemyndigat nämnda styrelse att för utredning och
förslag i ämnet tillkalla särskilda sakkunniga samt med anledning härav
sådana sakkunniga anlitats dels beträffande ardenneraveln och dels i fråga
om aveln av den nordsvenska hästen, har stuteriöverstyrelsen med skrivelse
den 30 september 1916 överlämnat de sakkunnigas utlåtanden och
för egen del yttrat sig i ämnet. Så vitt rör statens hästavelsfond har
därvid stuteriöverstyrelsen framställt följande förslag.
Av den disponibla avkastningen av nämnda fond borde ett belopp
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 219.
av högst 10,000 kronor reserveras för att ställas till förfogande av
stamboksföreningen för svenska ardennerhästen, under villkor dels att
föreningen gjorde framställning om statsbidrag för sådana åtgärder till
ardenneravelns främjande, vilka kunde, efter stuteriöverstyrelsens hörande,
av Kungl. Maj:t befinnas bliva till verklig nytta för denna avel, dels
ock att sådan ändring av föreningens stadgar beslutades, att en av
styrelsens ledamöter skulle förordnas av Kungl. Maj:t.
Sedan därefter nämnda förening till Kungl. Maj:t inkommit med
begäran om ett statsanslag för år 1917 å 10,000 kronor för stärkande och
utvidgande av föreningens verksamhet, har stuteriöverstyrelsen uti häröver
infordrat, den 28 december 1916 avgivet utlåtande, enär det vore ovisst,
hur stort belopp av hästavelsfondens avkastning under år 1917 kunde
ställas till förfogande för kallblodig hästavel, samt föreningen icke
angivit, hur det begärda understödet skulle användas, än mindre lämnat
något kostnadsförslag över de avsedda åtgärderna, hemställt, att framställningen
måtte förklaras vilande i avvaktan på, bland annat, närmare
utredning från föreningen. Någon dylik utredning har icke inkommit.
Stuteriöverstyrelsen har vidare i förenämnda skrivelse den 30 september
1916 föreslagit, att av hästavelsfondens avkastning ett belopp
av högst 2,000 kronor måtte reserveras för att ställas till förfogande
av Skånes stuteribokstyrelse under villkor, dels att denna styrelse gjorde
framställning om statsbidrag för sådana åtgärder för ardenneravelns främjande,
vilka kunde, efter stuteriöverstyrelsens hörande, av Kungl. Maj:t
befinnas bliva till verklig nytta för denna avel, dels ock att en av
styrelsens ledamöter förordnades av Kungl. Maj:t. Någon framställning
i ämnet har icke inkommit från stuteribokstyrelsen.
Vidare har stuteriöverstyrelsen, under förutsättning att styrelsen för
hingstuppfödningsanstalten å Vången beslutade sådan utvidgning av
anstalten, att unghingstar till minst dubbla antalet av det nuvarande
kunde där uppfödas, hemställt, bland annat, att av nämnda fonds avkastning
högst 10,000 kronor måtte reserveras för att på framställning
av anstaltens styrelse användas till ytterligare understöd av anstalten
under vissa villkor. Sådan framställning har icke ingivits.
Stuteriöverstyrelsen har även föreslagit, att ett belopp av 250,000
kronor av samma fond måtte avsättas till en särskild lånefond, varav
årligen under vederbörande hushållningssällskaps garanti må utlånas
högst 50,000 kronor i poster om högst 5,000 kronor, löpande utan
ränta under fem års amorteringstid, för inköp genom hushållningssällskapets
bemedling av lämpliga avelshingstar av nordsvensk eller
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 219.
gudbrandsdalsk ras. Till motivering av detta förslag har styrelsen
anfört:
»Mot de sakkunnigas förslag, att staten skulle genom bidrag till hingstföreningar
medverka till anskaffande av framstående beskiillare av nordsvensk eller
gudbrandsdalsk ras, har stuteriöverstyrelsen intet att erinra. Tillgången av för den
nordsvenska aveln behövliga beskällare är synnerligen knapp, och detta förhållande
utgör för närvarande ett av de svåraste hindren för denna avels raska framåtskridande.
De sakkunniga hava föreslagit, att dylikt statsbidrag skulle lämnas på det
sätt, att hingstförening, som önskade anskaffa lämplig beskällare av nordsvensk eller
gudbrandsdalsk ras samt erhållit vederbörande hushållningssällskaps och premieringsnämndsordförandes
förord, skulle kunna komma i åtnjutande av statsunderstöd med
en femtedel av hingstens inköpspris, dock högst 2,000 kronor. För ändamålet skulle
ett belopp av högst 10,000 kronor anvisas.
Stuteriöverstyrelsen anser sig emellertid icke kunna tillstyrka detta förslag,
dels emedan den ifrågavarande åtgärden torde bliva mindre effektiv än omständigheterna
påkalla, då allenast omkring fem hingstar årligen skulle på detta sätt kunna
anskaffas, dels ock enär man kan ifrågasätta lämpligheten av att med gåva av
allmänna medel bidraga till anskaffande av enskild egendom, vars användning undandrager
sig varje kontroll från statens sida. Stuteriöverstyrelsen vill därför i stället
föreslå, att det ifrågasatta bidraget beredes på det sätt, att ett visst belopp av
statens hästavelsfond, förslagsvis 250,000 kronor, avsättes till en särskild lånefond,
varav årligen under vederbörande hushållningssällskaps garanti skulle kunna utlånas
högst 50,000 kronor i poster om högst 5,000 kronor, löpande utan ränta under fem
års amorteringstid, för inköp av lämpliga avelshingstar av nordsvensk eller gudbrandsdalsk
ras genom hushållningssällskapets bemedling och, om så erfordrades,
jämväl med understöd av sällskapet. I övrigt synes villkoren för åtnjutande av
dylika lån kunna bestämmas i huvudsaklig överensstämmelse med föreskrifterna i
nådiga kungörelsen den 4 juli 1913 angående villkoren för erhållande och tillgodonjutande
av lån ur lånefonden för inköp av ädla avelsston. Om en dylik lånefond
bildades, skulle med bidrag av densamma omkring tio hingstar årligen kunna inköpas.
Statens bidrag härtill motsvarar räntan å de utlånade medlen efter en
räntefot av 4 procent, eller alltså högst 10,000 kronor om året, då fonden kommer
till sin fulla användning.
Stuteriöverstyrelsen har icke förbisett, att den föreslagna åtgärden att inom
statens hästavelsfond bilda en särskild lånefond utan ränteavkastning skulle kunna
anses strida mot Eders Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut, att hela hästavelsfonden
skulle göras räntebärande och att en tiondel av avkastningen skulle läggas till
kapitalet. Förslaget innebär emellertid i själva verket endast, att räntan å ett belopp
av högst 250,000 kronor disponeras för det föreslagna ändamålet, och vid bestämmande
av den del av avkastningen, som skall fonderas, bör en tiondel jämväl
av den icke inflytande räntan å dessa medel läggas till fonden.»
Över denna del av stuteriöverstyrelsens framställningar tiar statskontoret
avgivit utlåtande den 10 januari 1917 och därvid meddelat, att å
hästavelsfonden förefanns vid 1916 års slut ett kapital av 1,164,297
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 219.
kronor 94 öre samt ett upplupet räntebelopp av i runt tal 12,900 kronor.
Statskontoret liar förklarat sig icke hava något att erinra mot att framställning
avlätes till riksdagen i det av stuteriöverstyrelsen angivna
syftet, men ansåge sig dock böra ifrågasätta, huruvida för ändamålets
vinnande någon utbrytning av medel från fonden med åtföljande ny
fondbildning behövde äga rum, då redan inom den nuvarande fondens
ram den ifrågasatta lånerörelsen borde kunna komma till stånd.
Slutligen har stuteriöverstyrelsen i förenämnda skrivelse den 30
september 1916 föreslagit, att av hästavelsfondens avkastning ett belopp
av 3,000 kronor måtte få användas till arvoden å 500 krouor åt ordförandena
i statens hästpremieringsnämnder såsom ersättning för utövande
av verksamhet såsom hästkonsulenter inom vederbörande distrikt.
Detta förslag har styrelsen motiverat sålunda:
»Bland åtgärder, som från statens sida borde vidtagas för hästavelns befrämjande,
hava de sakkunnigas båda avdelningar ifrågasatt upprättandet av statsunderstödda
konsulentbefattningar och särskilt hava de för nordsvenska hästavelsfrågan
tillkallade sakkunniga livligt förordat anställande av länskonsulenter i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av särskilda inom jordbruksdepartementet åren
1909—1911 tillkallade sakkunniga utarbetat förslag.
Stuteriöverstyrelsen kan emellertid icke ansluta sig till denna form av ett
konsulentskap i hästavelsfrågor. Att vid sidan av premieringsnämnderna och oberoende
av dessa anställa tjänstemän med en i hästavelsfrågor ledande ställning,
kunde enligt stuteriöverstyrelsens mening lätt vålla olägenheter för premieringsnämnderna
i deras arbete och oreda i ledningen av aveln. Enligt gällande premieringsreglemente
åligger det premieringsnämndsordförandena att utöva tillsyn över
hästaveln i distriktet samt att vid besiktningsmötena meddela de förklaringar, råd
och upplysningar, som kunna vara påkallade av omständigheterna. Dessa föreskrifter
hava föranlett, att intresserade premieringsnämndsordförande av eget initiativ och
ofta på egen bekostnad utvecklat ett slags konsulentverksamhet inom sina distrikt.
Det gäller alltså enligt stuteriöverstyrelsens mening allenast att bygga vidare
på den sålunda lagda grunden och att åt ordförandena i premieringsnämnderna anförtro
konsulentskapet i deras respektive distrikt. Då emellertid denna verksamhet
säkerligen kan bliva ganska omfattande, måste rimlig gottgörelse därför ställas i
utsikt. Ordförandena erhålla nu, förutom rese- och traktamentsersättning under
premieringsresoma, allenast ett arvode av 400 kronor om året, vilket är avsett till
ersättning för det ej obetydliga expeditionsarbete, som enligt premieringsreglementet
åligger ordförandena.
Stuteriöverstyrelsen anser ett särskilt arvode av tills vidare 500 kronor om
året vara erforderligt för att från statens sida bereda premieringsnämndsordförandena
skälig ersättning för deras konsulentverksamhet. Skulle det emellertid visa sig, att
ordförandenas arbete med detta konsulentskap tages i större anspråk, än som motsvarar
det ifrågasatta statsbidraget, bör detta givetvis ökas. Dessutom bör det till
-
7
Kanyl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 219.
komma de hushållningssällskap, som anlita deras biträde i hästavelsfrågor, att bestrida
rese- och traktamentsersättning under förekommande resor.
Statsbidraget, som enligt ovannämnda förslag skulle för alla premieringsnämndsordförandena
uppgå till sammanlagt 3,000 kronor, bör bestridas från avkastningen
av statens hästavelsfond.»
Med förberörda skrivelse den 30 september IDIG har även
överlämnats en skrivelse från svenska travsällskapet angående vissa åtgärder
och anslag för befordrande av den nordsvenska hästaveln genom
travtävlingar. Stuteriöverstyrelsen har erinrat, att Kungl. Maj:t alltsedan
år 1905 beviljat medel till pris vid trav tävlingar, under senare tid
med i allmänhet 3,000 kronor årligen, vilka medel utgått från anslaget
till hästavelns förbättrande. Någon ökning i statsbidraget syntes numera
behövlig, men ytterligare utredning tarvades. I varje fall kunde
ej nyssnämnda ordinarie anslag anlitas för dylik ökning.
Sedan därefter travsällskapet inkommit med begäran, att de till
detsamma utgående statsbidragen måtte höjas, vad bidraget till avelspris
angår från 1,000 till 3,000 kronor och vad beträffar det till tävlingsoch
uppmuntringspris vid tävlingar i Stockholm utgående bidraget från
2,000 till 3,000 kronor, har stuteriöverstyrelsen i skrivelse den 28
december 1916 anfört, att styrelsen funne den föreslagna ökningen av
sammanlagt 3,000 kronor behövlig, men ansåge densamma böra användas
uteslutande till avelspris och utgå från avkastningen från statens hästavelsfond.
Såsom förut nämnts har till Norrbottens läns hushållningssällskap
från de hästförsäljningsmedel, som influtit på grund av utförseltillstånd,
som beviljats före den 11 april 1916, överlämnats ett belopp av 25,000
kronor för bildande av en hästavelsfond för länet. Nämnda sällskaps
förvaltningsutskott har nu i skrivelse den 25 november 1916 anhållit,
att ytterligare 25,000 kronor måtte för detta ändamål beviljas sällskapet.
I häröver avgivet utlåtande den 28 december 1916 har stuteriöverstyrelsen
tillstyrkt bifall till denna framställning.
Enligt från statskontoret erhållen uppgift utgör avkastningen under
år 1916 av den i fjol bildade statens hästavelsfond 12,955 kronor 56
öre. Om en tiondel härav med 1,295 kronor 56 öre tillägges fondens
kapital, kommer detta att uppgå till 1,165,593 kronor 50 öre. Av avkastningen
återstår då disponibelt ett belopp av 11,660 kronor.
Beträffande användningen av detta belopp symes något avseende
icke nu behöva fästas vid de framkomna förslagen att därav tilldela
Departements
chefen.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 219.
bidrag åt stamboksföreningen för svenska ardennerhästen, Skånes stuteribokstyrelse
och styrelsen för hingstuppfödningsanstalten å Vången, enär
de förutsättningar, under vilka dessa förslag framställts, icke inträffat.
Förslaget att av dessa medel tilldela ordförandena i hästpremieringsnämnderna
arvoden å 500 kronor såsom ersättning för deras verksamhet
i egenskap av hästkonsulenter synes mig lyckligt funnet. Härtill
erfordras 3,000 kronor. Åvenså synes det föreslagna villkoret, att de
hushållningssällskap, som anlita deras biträde i hästavelsfrågor, skola
av egna medel bestrida konsulenternas rese- och traktamentsersättning
under förekommande resor, vara välbetänkt. Jag vill framhålla, att nu
ifrågavarande konsulentverksamhet bör hållas skild från själva premieringsväsendet
och icke minska ordförandenas skyldighet att vid premieringsmötena
lämna upplysningar och råd.
Jag vill erinra, att i det betänkande ifråga om åtgärder för främjande
av landets hästavel, som den 11 december 1911 avgavs av särskilt
tillkallade sakkunniga, föreslogs, att statsanslag skulle beviljas för anställande
genom hushållningssällskapens försorg inom varje underdistrikt
av en för länets hästavel intresserad person, ett slags länskonsulent, för
att i samverkan med premieringsnämnden lämna råd och anvisningar i
hästavelssyfte. Detta förslag har ännu ej blivit föremål för slutligt beslut.
Jag anser emellertid det av stuteriöverstyrelsen nu framlagda förslaget
till sakens ordnande innebära avsevärda fördelar framför sistnämnda
sakkunnigas förslag samt, om än antalet hästkonsulenter därigenom blir
mindre än samma förslag åsyftade, dock medföra tillräcklig tillgång
på dylika konsulenter. De sakkunnigas nyssnämnda förslag torde därför
icke böra föranleda någon vidare åtgärd från Kungl. Maj:ts sida.
Vad beträffar det ifrågasatta ökade statsbidraget till svenska travsällskapet,
vill jag visserligen ej ställa mig principiellt avvisande mot
en måttlig ökning, men då de för året tillgängliga medlen av hästavelsfondens
avkastning äro till beloppet ganska obetydliga och det synes
önskvärt, att frågan om, i vilket förhållande inbördes olika, för hästaveln
betydelsefulla ändamål må främjas medelst fondens avkastning,
tages under förnyad omprövning i ett sammanhang, anser jag något
bidrag till sagda sällskap icke nu böra beviljas från ifrågavarande medel.
Efter överläggning i frågan med chefen för stuteriöverstyrelsen anser
jag lämpligast, att den del av 1916 års disponibla avkastning, som
icke åtgår till arvoden åt premieringsnämndsordförandena, reserveras för
att framdeles komma till användning.
Förslaget att använda en del av fondens kapital till räntefria lån
för inköp av avelshingstar av nordsvensk eller gudbrandsdalsk ras finner
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 219.
jag behjärtansvärt och vill tillstyrka detsamma. Mot det föreslagna
kapitalbeloppet av 250,000 kronor bär jag ingen erinran. Såsom statskontoret
framhållit, torde någon särskild fondbildning för detta ändamål
ej vara erforderlig. Då räntefriheten strider mot riksdagens beslut, att
fondens medel skola göras räntebärande, bör emellertid riksdagens medgivande
inhämtas därtill, att vid placering av angiven del av fondens
kapital på nu föreslaget sätt ränta icke må beräknas. Då någon avkastning
icke erhålles av den del av fonden, som användes till dessa
räntefria lån, synes det mig oegentligt, att, såsom stuteriöverstyrelsen
ifrågasatt, en tiondel jämväl av den icke inflytande räntan å dessa medel
lägges till fonden. Om tiondelen räknas på det verkliga beloppet av
årets avkastning, synes det också vara tillräckligt för fondens tillväxt.
Något särskilt beslut om sättet att beräkna fondens avkastning erfordras
då icke.
Vad slutligen angår Norrbottens läns hushållningssällskaps framställning
om erhållande av ytterligare medel till sin hästavelsfond vill
jag erinra därom, att vid de hästexporter, som medgivits efter det fjolårets
proposition om bildande av statens hästavelsfond beslöts, ingalunda
alla hushållningssällskap utom Norrbottens deltagit. En överslagsberäkning
över de medel, som genom samtliga av staten organiserade
hästexporter intill 1916 års slut tillflutit sällskapens hästavelsfond er,
visar emellertid, att beloppet av dessa medel i hög grad växlar. För
två hushållningssällskap uppgå de icke till mer än det belopp av 25,000
kronor, som redan tilldelats Norrbottens läns hushållningssällskap, och
för icke mindre än tolv sällskap understiga dessa medel det belopp av
50,000 kronor, som skulle tillkomma nyssnämnda hushållningssällskap vid
bifall till dess nu ifrågavarande framställning. På grund härav synes det
vara skäl att framdeles, när de genom statens försorg organiserade hästexporterna
— av vilka en för närvarande pågår — avslutats, upptaga
till bedömande i ett sammanhang frågan, huruvida tillskott från de
odisponerade i statskontoret innestående hästförsäljningsmedlen bör medgivas
vissa hushållningssällskap. För närvarande anser jag alltså, att
ifrågavarande framställning från Norrbottens län icke bör föranleda någon
vidare åtgärd.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att
dels besluta, att, sedan en tiondel av 1916 års avkastning av statens
hästavelsfond lagts till fondens kapital, ett belopp av 3,000 kronor av
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 181 käft. (Nr 219—220.) 2
10 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 219.
samma avkastning må av Kungl. Maj:t disponeras för åtgärder för hästavelns
främjande samt återstoden av avkastningen reserveras
dels
och medgiva, att vid lån, som intill ett belopp av 250,000
kronor från fonden utlämnas till hushållningssällskap för inköp genom
sällskapets bemedling av lämpliga avelshingstar av nordsvensk eller
gudbrandsdalsk ras och vilka lån skola genom amortering återbetalas
inom fem år från lyftningsdagen, ränta icke skall beräknas under amorteringstiden.
Till vad departementschefen sålunda hemställt,
däruti statsrådets övriga ledamöter förenade sig, behagade
Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnade,
att proposition i ämnet skulle avlåtas till
riksdagen av den lydelse, bil. — vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Hugo Nordlander.