Kung! Maj:ts Nåd. Proposition Nr 202.
1
Nr 202.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående upplåtande
till aktiebolaget Porjus’’ smältverk av rätt att
inom utmålet Valerius å Luossavaara malmfält bryta
viss mängd malm; given Stockholms slott den 14 april
1917.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t Härmed föreslå riksdagen
medgiva att på de villkor, som av Kungl. Maj:t i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen angivna grunder bestämmas, må
till aktiebolaget Porjus’ smältverk upplåtas rätt att inom utmålet Valerius
å Luossavaara malmfält bryta intill 10,000 ton kvarts och kvartshaltig
järnmalm, dock ej för tid efter utgången av år 1920.
De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Conrad Carleson.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 170 käft. (Nr 202 —204.)
1
9
Kung l. Maj ds Nåd. Proposition Nr 202.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Sans MafiJ,
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 april
1917.
Närv aran de:
Hans excellens herr statsministern Swartz,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,
Statsråden: von Sydow,
Stenberg,
Falk,
Hammarström.
Mårten Ericsson,
Åkerman.
Carleson,
Hans Ericson,
Dahlberg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Carleson anförde härefter:
Jämlikt det år 1907 mellan staten, å ena sidan, samt Luossavaara—
Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget
Grängesberg—Oxelösund, å andra sidan, träffade avtal har förstnämnda
bolag till staten upplåtit uteslutande nyttjanderätt under 30-årsperioden
1908 1937 till Luossavaara malmfält, innefattande vissa i bilaga
till avtalet närmare angivna gruvor och inmutade områden; dock äger
staten icke att under sagda tidsperiod inom nämnda malmfält bryta
ellei låta bryta järnmalm annat än för järn- eller ståltillverkning i
Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 202.
Sverige. Vid utgången av ovannämnda 30-årsperiod äger staten rätt
att efter sitt gottfinnande antingen behålla ifrågavarande gruvor och
inmutade områden med full äganderätt och utan lösen, eller oek att,
mot återlämnande av gruvorna, av bolaget erhålla lösen lör alla lör
°Tuvornas tillgodogörande eller administrerande anoidnade anstalter,
byggnader och annat, likasom maskiner, redskap och material.
Bland de områden, som avses med nämnda bestämmelser, ingår
ett utmål, benämnt Valerius.
I on till Kungl. Maj:t ställd skrivelse har nu aktiebolaget Porjus’
smältverk anhållit om rätt att inom nämnda utmål intill utgången av
år 1920 verkställa brytning av malm. Brytningsrätten avser kvarts och
kvartshaltig järnmalm intill en kvantitet av 10,000 ton, som av bolaget
skulle användas vid kisel]ärnstillverkning vid Porjus.
För varje ton från utmålet bortförd kvarts eller malm har bolaget
erbjudit dels'' en grundavgift av 25 öre dels ock ytterligare för malm,
hållande från och med 35 procent och intill 55 procent järn, 75 öre
samt för malm av 55 procent eller högre järnhalt två kronor. Likviden
skulle erläggas kvartalsvis för den kvantitet, som under nästföregående
tre månader avhämtats.
Bolaget har därjämte erbjudit sig att verkställa brytningen enligt
anvisningar av en utav staten utsedd kontrollant.
På grund av nådig remiss har kommerskollegium den 12 mars
1917 avgivit utlåtande i ärendet, och har kollegium därvid jämväl överlämnat
yttranden av tillförordnade bergmästaren i norra bergmästardistriktet,
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Norrbottens län samt
kommissionen för utredning av fragan om utnyttjande av statens norrländska
malmfyndigheter, den så kallade malmkommissionen.
Tillförordnade bergmästaren har, bland annat, framhållit, att genom
brvtningen, därest denna anordnades pa visst sätt, skulle kunna erhallas
dels en mycket god kännedom om den inom utmålet befintliga malmen
och möjligheten att därur utvinna avsevärda mängder järnrik, fosforren
malm dels ock användning för en där befintlig, hittills såsom värdelös
ansedd järnfattig, kvartsig blodsten. Lnder uttalande av
mål angående företagets anordnande, vilka likväl, med hänsyn till att
bolaget förutsatt statskontroll vid brytningen, ej behövde särskilt beröras,
har tillförordnade bergmästaren förklarat sig finna den för upplåtelse
4
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 202.
av utmålet Yalerius utav bolaget erbjudna ersättningen förmånlig samt
tillstyrkt nämnda upplåtelse.
iv de av tillförordnade bergmästaren anförda skäl har jämväl
Kung! Maj:ts befallmngshavande i Norrbottens län tillstyrkt nu lfråeavarande
ansökning. ‘ ö
Malmkommissionen bär förklarat sig i huvudsak icke hava något
att erinra mot bifall till ansökningen. Därvid har emellertid, ehuru den
malmkvantitet bolaget önskar tillvarataga, utgör endast en ytterst obetydlig
del av hela Luossavaarafyndigheten, kommissionen ansett statens
intresse krava, att även under den ifrågasatta upplåtelsetiden staten
vore fullständigt oförhindrad att för egen del i större omfättnino- utnyttja
namnda malmfält. Kommissionen har därför hemställt, att det
sökta tillståndet måtte lämnas allenast för ett år i sänder och första
gången endast till 1917 års utgång, vilken anordning, enligt vad
commissionen under hand inhämtat, ej skulle vålla bolaget några större
olägenheter.
För egen del har kommerskollegium tillstyrkt den ifrågavarande
upplåtelsen, och har kollegium beträffande tiden för upplåtelsen anslutit
sig till malmkommissionens mening, därvid kollegium likväl förutsatt,
att,, även om upplåtelsen skedde i ettårsperioder, densamma skulle i
varje fall upphöra med. utgången av år 1920. Den av bolaget erbjudna
ersättningen har kollegium ansett skälig. Likaså har kollegium upptagit
bolagets förslag, att kontrollen å arbetet borde överlämnas åt eu särskild
kontrollant, vilken enligt kollega mening borde utses av Kungl. Maj:t.
slutligen har kollegium angivit vissa grunder för villkor och° bestämmelser
angående markupplåtelser, royalty, kostnader för kontroll m. m.,
som syntes höra föreskrivas för upplåtandet av ifrågavarande brytnino-s
ratt.
Därutinnan anser kollegium följande föreskrifter bland annat höra
meddelas:
nämnaQP^Jra^afTS bolÄ UPpläter kronan tm bolagets begagnande under
,tld’ intdl desf bolaget tillgodogjort sig den avsedda malmkvantiteten, för
3 utrymme å marken samt till möjligen behövliga byggnader och andra anffi”
del+s ,mark “0“ utmålet. dels ock, om så finnes nödigt, annan i närheten
v!rfatbf f t staten Obehövlig mark. ävensom rätt till väg till Kiruna malmbangård,
i arjämte kronan bestämmer de villkor, varunder upplåtelse av mark må äga rum
vnrQ 0^a^er] * som förorsakas kronan av åtgärder, vilka för sådan upplåtelse kunna
vara erforderliga, skola gäldas av bolaget.
,, den uncDr värjo kvartal bortförda kvartsen och järnmalmen erlägges
loyaltyn, sedan hos Kungl. Maj:ts befallningshavande blivit styrkt, huru stor kvantitet,
som under nämnda tid bortförts från det upplåtna området.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 202. ,F>
För verkställande av härför nödiga beräkningar samt för kontroll ä arbetet
i övrigt utser Kungl. Maj:t en kontrollant, vars anvisningar beträffande arbetets bedrivande
bolaget har att efterkomma.
Kostnaderna för denna uppskattning och kontroll skola av bolaget gottgöras
Kungl. Magt och kronan.
Bolaget skall för den mark, vilken till bolaget upplåtes, samtidigt med royalt.
yns erläggande betala det arrende, som kan varda bestämt efter särskild uppskattning,
då sådan mark till bolaget upplåtes.
Utan Kungl. Mapts samtycke må icke brytningsrätten eller rätten till upplåten
mark helt eller delvis ä annan överlåtas.
För fullgörande av de avtalade villkoren skal! bolaget före arbetets påbörjande
ställa borgen eller annan säkerhet, som kan av Kungl. Maj:ts befallning.shavande
godkännas.
Underlåter bolaget att fullgöra något av de avtalade villkoren, är dess på
avtalet grundade rätt förverkad.
Uppkommer tvist om tolkningen av detta avtal eller därav härflytande rättsförhållanden
samt fordrings- och ersättningsanspråk, skall denna avgöras av skiljemän
i den ordning lagen om skiljemän den 28 oktober 1881, föreskriver, dock att
den befogenhet att utse skiljeman, som enligt samma lag tillkommer överexekutor,
skall utövas av kommerskollegium.
Mot ett upplåtande till aktiebolaget Porjus smältverk av den utav
bolaget sökta brytningsrätten inom utmålet
erinra, helst, enligt vad som synes framgå av de i ärendet avgivna yttrandena,
den föreslagna ersättningen torde vara skälig och den ifrågavarande
brvtningen dessutom skulle medföra praktisk nytta för staten.
Riksdagens medgivande till upplåtelsen torde emellertid erfordras.
Vad tiden för upplåtelsen angår, ansluter jag mig till malmkommissionens
av kommerskollegium biträdda uppfattning, att upplåtelse
varje gång bör ske endast för ett ar, första gången till utgången av
innevarande år. Åven övriga av kollegium föreslagna villkor och bestämmelser
synas mig kunna och böra i huvudsak följas vid en eventuell
upplåtelse till bolaget av brytningsrätten. Härtill torde jag emellertid
i sinom tid få återkomma, då frågan om den närmare uppgörelsen
med bolaget kan komma att föreläggas Kungl. Maj:t till prövning.
På grund av vad |ag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att på de villkor, som
av Kungl. Maj:t i huvudsaklig överensstämmelse med av mig ovan
angivna grunder bestämmas, må till aktiebolaget Porjus smältverk ypplåtas
rätt att inom utmålet Valerius å Luossavaara malmfält bryta intill
10,000 ton kvarts och kvartshaltig järnmalm, dock ej för tid efter utgången
av år 1920.
J)?l>art4Ment*-
cheftn.
6
Kungl. Maj:ts Nåd.. Proposition Nr 202.
Vad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Haus
Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition till
riksdagen avlåtas av den lydelse, bil. litt. vid detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gunnar Schumacher.