Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 189.

Nr 189.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående förvärvande
för statens räkning av vissa enskilda tillhöriga
. vattenfall i Motala ström in. m.; given Stockholms slott

den 4 april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
dels medgiva, att avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan samt Motala
ströms kraftaktiebolag angående förvärvande för Kungl. Maj:ts och
kronans räkning av vissa fastigheter vid Motala ström m. m. må avslutas
i huvudsaklig överensstämmelse med ett vid statsrådsprotokollet
fogat förslag till sådant avtal, med rätt för Kungl. Maj:t att i avtalet
vidtaga de smärre ändringar, som kunna finnas påkallade;

dels medgiva, att vattenfallsstyrelsen må till Motala verkstads nya
aktiebolag i utbyte mot för en tillämnad kraftverksanläggning i närheten
av Motala erforderlig mark bortskifta den del av det kronan tillhöriga
utmålet till Duvedals såg, som icke för kronans räkning erfordras;

dels ock lör inlösen av mark och byggnader samt vidtagande av
andra förberedande åtgärder, som för den blivande kraftverksanläggningen
kunna erfordras, för år 1918 bevilja ett reservationsanslag av
100,000 kronor, att utgå av lånemedel, ävensom besluta, att i 1918 års
riksstat de bland inkomsterna upptagna lånemedel för produktiva ändamål
skola höjas med motsvarande belopp.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 159 käft. (Nr 189.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 189.

Vattenfalls styrelsens framställning.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 april 1917.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

Uti skrivelse den 23 februari 1917 har vattenfallsstyrelsen gjort
framställning om godkännande av ett mellan styrelsen och Motala ströms
kraftaktiebolag träffat avtal, varigenom kronan skulle förvärva de i
enskild ägo befintliga vattenfall jämte utmål m. m. i Motala ström
mellan Vättern och Boren.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelsen anfört följande:

»Vattenfallsstyrelsens ifrågavarande förslag har till ändamål att möjliggöra
uttagandet av Motala ströms vattenkraft mellan Vättern och Boren på ett mera
rationellt sätt än för närvarande är fallet genom att på en hand hos kronan
samla all vattenrätt å nämnda sträcka samt därjämte att bereda möjlighet för en
blivande reglering av vattenavrinningen i älven i dess helhet. Sedan i järnvägsstyrelsens
underdåniga skrivelse den 28 november 1906 rörande inköp av vissa
vattenfall i samma ström vid Ljung m. fl. fastigheter framhöll nämnda styrelse
önskvärdheten av, att samtliga fall mellan Vättern och Holmsbron och helst även

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 189.

de mellan Holmsbron och Boren belägna samlades på en hand, enär därigenom
eu betydlig vinst kunde påräknas gentemot det nuvarande synnerligen ofullkomliga
utnyttjandet av vattenkraften medelst en stor mängd små och oekonomiska
vattenverk. Järnvägsstyrelsen framhöll tillika, att, då kronan ägde så betydliga
andelar av dessa fall, och det för en enskild torde vara svårt åstadkomma
en sammanslagning av alla fallen, det syntes järnvägsstyrelsen vara lämpligt, att
kronan av nationalekonomiska skäl — även frånsett järnvägsdriften — fullföljde
denna plan.

Innan vattenfallsstyrelsen närmare redogör för de olika förslag, som till
denna plans förverkligande framlagts under de därpå följande åren, torde det
vara lämpligt att i största korthet redogöra för vattenkraftens fördelning i Motala
ström mellan Vättern och Boxen på dess olika sträckor, särskilt med hänsyn till
vad kronan därav äger. Detta framgår i ungefärliga tal av följande tabell:

	Fallhöjd	i meter.	Motsvarande i null. kilo-wattimmar.
Sträckning och vattenfall.	Summa.	Därav kronan till-hörig.	Summa.	Därav kronan till-hörig.	Därav kronan för-pliktad avstå till annan.
a) Vättern—Boren .....................	15		so
Därav kronan nu tillhöriga Motala Herrgårds-och Storgårdskvarn, Kniphammaren, Bryg-geriet Oscar samt Duvedals Kvarn och Såg...		3.9		7.8
b) Boren—Norrbysjön...............................	8.	—	16	—	_
Därav kronan nu tillhöriga fyra smärre fall under Kungs Norrby Kungsgård.........	_	3.7		7.4
c) Norrbysjön—Boxen......	32	—	64	—	—
Därav kronan genom köp under åren 1906 och 1907 förvärvat den till Kåby, Ljung och Jakobslund hörande vattenrätt .......		27.7		55.4
På grund av bestämmelse vid nyssnämnda köp har kronan förpliktat sig till evighetsleve-rans till Norrköpings stad och Choklad-fabriksaktiebolaget Motala, vilka leveranser motsvara .....................					17.9
samt en leverans på 30 år till Ljungs egen-dom, motsvarande ..... ... .					3.2
Vidare äger kronan av den på grund av ar-rendeavtal i Nykvarns kraftstation utnytt-jade vattenkraften ...........................		2.1	•	4.2
Summa	55 \|	37.4	no \|	74.8	21.1

Såsom av denna tabell framgår, är å sträckan Vättern—Boren den ojämförligt
större delen av vattenkraften i enskild ägo. Genom det förvärv, som i
bilagda avtal ifrågasatts, skulle emellertid all enskild vattenrätt övergå till kronan,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 189.

motsvarande 11,1 meter eller c:a 22.2 miljoner kilowattimmar, därav dock kronan
skulle som köpeskilling till Motala ströms kraftaktiebolag, bär nedan benämnt
kraftbolaget, vilket för närvarande lyckats samla all _ enskild vattenrätt på en
band, förbinda sig till en evigbetsleverans av c:a 9 miljoner kilowattimmar.

Å sträckan Boren—Norrbysjön äger däremot kronan ungefär balva vattenkraften;
återstoden äges av kraftbolaget eller sålunda samma part, som ibilagda
kontrakt erbjuder kronan att förvärva den under enskild disposition varande
vattenrätten å sträckan Yättern—Boren. Det bar under sådana omständigheter
synts styrelsen lämpligt att samtidigt söka åvägabringa en uppgörelse med kraftbolaget,
varigenom kronan tillförsäkrades ett bestämmande inflytande på vattenframsläppningen
mellan Boren och Norrbysjön. En bestämmelse härom, vartill
styrelsen längre fram återkommer, bar för den skull influtit i kontraktets 14 §.
Styrelsen tillåter sig i detta sammanhang erinra, att styrelsen redan år 1912 sökt
få till stånd en överenskommelse mellan kronan och kraftbolaget, varigenom kronan
skulle förvärva dels viss, bolaget tillhörig andel i vattenkraften vid Motala
(Holms och Spolegårds kvarnar med utmål m. m.), dels ock bolagets kraftstation
vid Nääs, däri ingående den under enskild äganderätt börande vattenrätt mellan
Boren och Norrbysjön. Förslaget härom, som överlämnades med underdånig
skrivelse den 31 mars 1913, vann emellertid icke Eders Kungl. Maj:ts gillande.

Å sträckan Norrby sjön—Boxen slutligen äger kronan, såsom framgår av
ovan intagna tabell, den ojämförligt största delen, förvärvad —i den man den ej
redan tidigare tillkom kronan såsom ägare av gammal kronojord.— åren 1906
och 1907 genom järnvägsstyrelsen för eu blivande elektrifiering av järnvägsnätet.
I enskild ägo befinner sig endast den till strömmens södra strand å stycket närmast
Boxen belöpande vattenrätt, vilken utnyttjas i Nykvarns kraftstation, tillika
med den kronan tillhöriga, under norra stranden lydande vattenrätten jämlikt
kontrakt med domänstyrelsen av den 1 och 7 maj 1903, gällande intill den 1 juni
1928. Frågan om förvärv av Nykvarns kraftstation jämte därtill börande, enskild
tillhörig vattenrätt har jämväl av vattenfallsstyrelsen oragts pa tal i underdånig
skrivelse den 12 mars 1913, men fann Eders Kungl. Maj:t icke skäl att i ärendet
avlåta nådig proposition.

I ovan intagna tabell har såsom kronan tillhörig angivits den vattenrätt,
som ostridigt tillkommer kronan. Några rättegångar för fastställande av den rätt,
som därutöver möjligen kan tillkomma kronan, hava, vattenfallsstyrelsen veterligt,
icke blivit förda. För utrönande av kronans rätt i nu antydda hänseende
anhöll emellertid styrelsen i skrivelse den 10 december 1915 hos kammarkollegium
om utredning i fråga om äganderätten med avseende pa grund och vatten
i Motala ström å ifrågavarande sträcka samt de invid strömmen här belägna
vattenområden. Kammarkollegii särdeles vidlyftiga utredning härutinnan, som är
utförd av revisionssekreteraren, numera häradshövdingen Th. Borell, har legat
till grund vid beräkningen av det kraftbolaget, såsom representant för all kronan
icke tillhörig vattenrätt i strömmen tillkommande kraftbelopp. . Häradshövdingen
Borell har jämväl på anmodan biträtt vattenfallsstyrelsen vid avfattningen av
kontraktet till de delar, som angå förvärv av vattenfall och fastigheter.

I detta sammanhang vill styrelsen erinra om, att Motala verkstads nya
aktiebolag, här nedan benämnt verkstaden, på grund av upplåtelse från Göta kanalbolag,
här nedan kallat kanalbolaget, uttager vatten för industriellt ändamål
ur kanalen. Denna verkstadens rätt, som ägt bestånd sedan lång tid, är ingalunda
oomtvistlig. Emellertid har det lyckats kraftbolaget att med verkstaden

Kung!. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 189. 5

och kanalbolaget träffa avtal om avlösning av denna kraftuttagning och dess ersättande
av elektrisk energi, vilken kraftbolaget utan särskild kostnad för kronan
skall leverera verkstaden av det kraftbolaget enligt det bilagda avtalet tillkommande
energibeloppet. Detta innebär givetvis en stor fördel för kronan.

Den kronan ostridigt tillkommande vattenrätt är, såsom angives i tabellen
här ovan, bunden vid vissa i strömmen uppförda kvarnar och verk. Dessa äro
för närvarande utarrenderade, men arrendetiderna utlöpa inom närmaste tiden
och komma då antingen alls icke att förnyas eller förnyas endast på mycket kort
tid. Ett undantag bildar den s. k. Motala Kniphammare, som enligt kontrakt
den 11 juni 1683 uppläts av kronan på arrende till Anders Abelsson för uppförande
av en kniphammare. Lägenheten, som ännu innehaves av Abelssons avkomlingar,
är emellertid fortfarande av krononatur, och ansökan av innehavarna
att få skatteköpa lägenheten har av Eders Kungl. Maj:t den 8 mars 1895 avslagits.
I kammarkollegii utlåtande över ansökningen heter det, att »även om farled
i Motala ström eller sänkning av Yättern, såsom sökandena förmenat, icke
någonsin skulle ifrågakomma, lägenheten likväl framdeles torde kunna bliva för
annat allmänt ändamål behövlig samt densamma i allt fall icke vore av beskaffenhet
att kunna eller böra i vanlig ordning skatteförsäljas». De nuvarande innehavarnas
besittningsrätt torde för den skull icke kunna anses vara av den natur,
att den utgör hinder för kronan att för allmännyttigt ändamål återtaga lägenheten.
Emellertid finnes å densamma ett flertal byggnader och anläggningar,
som tillhöra innehavarna, och för vilka kronan, i händelse att fallet utanför lägenheten
skall indämmas, måste anses skyldig att till innehavarna erlägga lösen,
som dock knappast kan komma att uppgå till något större belopp.

Ovan har redogjorts för, hurusom fallen mellan Yättern och Boren till
mindre del tillhöra kronan och till större delen enskilda personer eller företag,
och att fallen uttnyttjas i ett flertal mindre, omoderna anläggningar, vilka icke
kunna på rationellt sätt tillgodogöra sig vattenkraften. Medan år 1911 påbörjades
även underhandlingar med ett kraftbolaget närstående konsortium angående
uppgörelse med kronan om samarbete med syfte att utnyttja såväl kronans som
de enskildas falldelar i en större gemensam kraftanläggning. Dessa underhandlingar
hava fortsatts de följande åren ehuru med gradvis ändrat program. Det
var från början konsortiets önskan att antingen självt utföra och bekosta hela anläggningen
och därvid för längre tid arrendera kronans andel i fallsträckan eller
ock gemensamt med kronan utbygga kraftstationen, så att konsortiet skulle tillgodogöra
sig den enskilda tillhöriga vattenSraften och kronan åter statens vattenkraft,
varvid vardera intressenten skulle bekosta eu mot hans andel i vattenmängden
svarande del av kostnaderna för den gemensamma kraftanläggningen.
Kraftavsättningsmöjligheterna voro emellertid icke sådana, att något av dessa projekt
mognade till utförande.

Under tiden växte Älvkarlebynätet ut, och träffades redan under år 1915
avtal med de första kraftkonsumenterna i Södermanland om kraftleverans från
Älvkarleby. Redan då kunde skönjas, att ett blivande distributionsnät från Motala
skulle så småningom växa samman med det mot söder strävande Älvkarlebynätet,
och att man därför från början borde inrikta sig på ett samarbete mellan
dessa båda nät. Det visade sig vidare, att detta samarbete kunde ordnas så, att
det tillförde staten väsentliga fördelar, såsom nedan närmare visas. Av denna
anledning och med hänsyn till att utbyggandet av kraftstationen syntes bliva ett
väl stort företag för ovannämnda konsortium, uppgjordes av vattenfallsstyrelsen

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 189.

följande plan för Motalafallens bebyggande, vilken blivit närmare fixerad i bifogade
förslag till kontrakt mellan kronan och kraftbolaget, som inträtt i konsortiets
ställe.

l:o) Kraftbolaget förvärvar och överlåter på kronan med full äganderätt all
den vattenkraft mellan Yättern och Boren, som ej redan är i kronans ägo, samt
äganderätten till den mark och de byggnader, som behöva inköpas i och för
fallens sammanförande i en kraftstation, däri inberäknad den vattenkraft, som
nu disponeras av verkstaden.

2:o) Ivronan bygger och bekostar kraftanläggningen och omhändertager driften
av densamma.

3:o) Kronan lämnar kraftbolaget för all framtid 30 % av kraften i fallen
mellan Yättern och Boren i form av elektrisk energi vid generatorspänningen i
kraftstationen. Det kraftbelopp, som sålunda skall tillkomma kraftbolaget, uppgår
dock till högst 3,333 kilowatt. Detta kraftbelopp utgör lika stor del av hela det
i den blivande stationen installerade kraftbeloppet, som bolagets bidrag utgör av
hela det beräknade värdet av anläggningen, inklusive mark, vattenrätt samt det
kapitaliserade värdet av stationens underhåll och skötsel. Kronan är berättigad
att leverera kraften från annan station, om så befinnes lämpligt, dock med bibehållande
av bestämmelserna om kraftbelopp, leveranspunkt, spänning och strömart
oförändrade, därest icke annorlunda överenskommes.

4:o) Kraftbolaget förbinder sig ordna vattenavtappningen mellan sjön Boren
och Kungs Norrby sjön i enlighet med de bestämmelser, som kunna komma att
lämnas av kronan, dock så att bolaget genom elektrisk energi hålles skadeslöst
för inskränkningen i dess förfoganderätt över kraften vid Nääs.

Det är detta förslag, som nu här framlägges i utarbetad form.

Här må nu först och främst anföras, vilka fördelar kronan kan hava av att
vara ensam ägare till vattenfallen vid Motala.

Efter verkställd reglering av Yättern komma Motalafallen att lämna ett
kraftbelopp av c:a 30 miljoner kilowattimmar under normala år, av vilka, sedan
c:a 9 miljoner kilowattimmar tillhandahållits kraftbolaget, c:a 21 miljoner kilowattimmar
kunna fritt disponeras av kronan. Genom överenskommelsen vinnes
alltså möjlighet att rationellt tillgodogöra den energikvantitet, som redan tidigare
tillhört kronan, d. v. s. c:a 7,8 miljoner kilowattimmar, varjämte tillföras kronan
ytterligare c:a 13,2 miljoner kilowattimmar under normala år. Detta är ett relativt
litet kraftbelopp i jämförelse med de c:a 300 miljoner kilowattimmar, som
med nu installerat maskineri kuling under gynnsamma förhållanden tillgodogöras
vid Älvkarleby under normala vattenår. Men kraften har ett särskilt
högt värde med hänsyn till fallets läge mellan Yättern och Boren och därav
följande utomordentligt goda regleringsmöjligheter ävensom på grund av det
värdefulla komplement, fallet utgör till Al vkarl ebyanläggningen samt de s. k. järnvägsfallen
mellan Kungs Norr by sjön och Eoxen.

Yattenfallsstyrelsen har funnit det vara, nationalekonomiskt sett, oundgängligen
nödvändigt att utsträcka Älvkarlebynätet till norra Södermanland
med dess industricentra vid Eskilstuna och Södertälje och dess talrika
medelstora och mindre kraftavnämare såsom Strängnäs, Mariefred, Nynäshamn,
Åker, Nykvarn m. m. Då emellertid behovet av kraft i mellersta och södra
Södermanland visat sig vara betydande, under det att vattenfall Kär nästan helt
och hållet saknas, har det befunnits vara den enda rationSlla lösningen att förse
även denna del av landskapet med kraft från Älvkarleby. Därvid har naturligt -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 189.

vis styrelsen jämväl letts av motivet att förse landsbygdens mindre konsumenter
i största möjliga utsträckning med elektrisk energi och har vid uppgörandet av
sitt förslag till distributionsnät för Södermanland tagit vederbörlig hänsyn därtill.
Detta stora nät ligger med sina största kraftuttagningspunkter på c:a 200
kilometers avstånd från Älvkarleby och c:a 100 kilometers avstånd från Västerås.
Det har då framstått som ett önskemål att få ett stöd för detta kraftnät söder
om Mälaren för utjämning av kraftuttagningen å de långa linjerna från Älvkarleby
och i någon mån som reserv vid driftstörningar. Dessa anspråk fyllas i hög
grad av Motalastationen.

Vid samarbete mellan Älvkarleby- och Motalastationerna kommer den senare
att användas som eu toppbelastningscen träl, som skummar av belastningsökningen
under dagarna, så att de hårt belastade ledningarna från Älvkarleby och kraftstationen
därstädes i allmänhet icke så mycket tagas i anspråk under dagarna
utan i möjligaste mån avlastas denna tid av'' dygnet. Från Älvkarleby tages däremot
kraft till nätet söder om Mälaren i övervägande grad under söndagar och
nätter. På detta sätt kommer det relativt ringa energibeloppet vid Motala att
få stor betydelse. Skulle vidare förbindelsen mellan Södermanlandsnätet och ledningarna
norr om Mälaren avbrytas på grund av driftstörning, kan likaledes Motalastationen
under kortare tid lämna betydande kraftbelopp.

Ängkraftstationen i Västerås är så belägen, att den med fördel kan tjänstgöra
jämväl som lågvattenreserv för en kraftstation vid Motala.

Därest kraftstationen vid Motala utbygges enbart för trefasdrift, bör den
enligt vattenfallsstyrelsens undersökningar utbyggas för minst 11,000 kilowatt,
motsvarande en vattenmängd av c:a 100 sm3. Kronans kostnad för kraftstationen
kan beräknas, exklusive värdet å den kronan redan nu tillhöriga vattenkraften
samt exklusive ränteförluster, till c:a 3,000,000 kronor med de ä-pris, som varit
gällande år 1914 före kriget. Årskostnaderna, d. v. s. de årliga kostnaderna för
personal och förbrukningsmateriel, avsättning till förnyelsefond samt 5 % ränta
å anslagsmedel ävensom ränteförluster å dessa, kun pa beräknas till 250,000 kronor.
Frånräkna! ränta å den staten nu tillhöriga och ännu icke värdesatta vattenkraften
i fallen mellan Vättern och Boren kan alltså kostnaden för den energimängd,
över vilken staten . har fri dispositionsrätt, och som utgör 11,000 kilowatt med
avdrag av 3,333 kilowatt, vilka enligt bilagda förslagskontrakt skulle tillkomma

kraftbolaget, eller sålunda 7,667 kilowatt, beräknas till — c:a 32.5 0 kro nor

pr kilowatt. Därvid är dock att märka, att nämnda kraftbelopp av 7,667 kilowatt
dels icke är tillgängligt året om före Vätterns reglering, dels icke kan uttagas
dygnet om utan endast c:a 60 ä 70 timmar per vecka, samt att man slutligen
torde behöva räkna med ett konjunkturtillägg till anläggningskostnaderna av
minst 20 %, även om anläggningsarbetena icke påbörjas förrän efter slutet av
nu pågående krig.

Då hänsyn tagits till kostnaderna för kraftledningar och transformatorstationer
för kraftens distribution samt kostnaderna för reservkraft från Västerås,
har det visat sig, att full ränta kan även vid 20 % konjunkturtillägg ernås å
det i kraftstationen nedlagda kapitalet redan före Vätterns reglering, men att
någon vinst eller avkastning å det staten redan tillhöriga naturkraftvärdet icke
kan ernås under detta skede. Efter Vätterns reglering torde däremot en i förhållande
till företagets storlek fullt tillfredsställande avkastning även å naturkraften
erhållas.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ISO.

Vattenfallsstyrelsens önskan att Motalaanlaggningen må omhändertagas av
staten baserar sig emellertid ytterligare på en del allmänna fördelar, som därigenom
ernås, nämligen: , , .

l:o) De olika enskilda fallen äro för ögonblicket samlade pa en hand, och
det är sannolikt endast med statens tillhjälp denna omständighet kan leda flarn
till, att en mer rationell utnyttjning av Motalafallen kommer till stånd.

2:o) Genom utbyggnad av Motalafallen underlättas emellertid väsentligt
regleringen av Vättern, emedan dammen för kraftstationen samtidigt kan bliva
re ström och icke minst till fördel för kronan såsom ägare av fall å större delen
av sträckan mellan Vättern och Koxen.

3:o) Vattenfallsstyrelsen har lyckats att som komplement till överenskommelsen
med kraftbolaget angående Motalafallen ytterligare ordna avtappnmgen
mellan sjön Boren och Kungs Norrby sjön på sätt, som är för kronans ändamål
lämpligast, vilket kan bliva till stort gagn vid utnyttjandet av fallen mellan

Kungs Norrbysjön och Koxen. ........ ..

4:o) Vattenföringen i Motala ström är för närvarande i allt väsentligt likformig
med vattenföringen i Dalälven, ehuru vinterlågvattnet är något mindre
utpräglat. Vid en blivande reglering av Vättern torde man emellertid inom vissa
gränser kunna anordna avrinningen så, att Vättern far avbörda sitt vatten i rikligare
mån under sådana perioder, då lågvatten råder i Dalälven, en anordning,
som torde befinnas lämplig även därför, att pa så sätt en gynnsamt mterferens
bör komma till stånd mellan vattnet från Vättern och vattnet i Svartån från

Sömmen. . ... . ,, , ,

Vattenfallsstyrelsen har i stort sett tänkt sig en anläggning vid Motala
ordnad på följande sätt. Över strömfåran förlägges vid Duvedals kvarn en damm,
tillräcklig för uppdämning av strömmen ovanför till Vätterns högsta kända vattenstånd.
I dammen förlägges kraftstation med fyra turbinkamrar för aggregat
om vardera c:a 2,750 kilowatt, varvid dock åtgärder träffas för senare anordnande
av ytterligare tvenne turbinkamrar av samma storlek, för den händelse kraftstationen
kommer att i än högre grad användas som toppbelastningsstation.
Det torde emellertid varken vara nödigt eller lämpligt att nu fastslå någon bestämd
plan ’ för kraftstationens utbyggande, utan bör denna fråga kunna anstå,
till dess närmare utredning därom verkställts.

Vattenfallsstyrelsen bär i kontraktet med kraftbolaget utgått ifrån, att den
kraft, som skall lämnas som köpeskilling för de fall och fastigheter, som tillhandahållas
av bolaget, skall levereras till bolaget från och med den 1 november
1919, vilket ansetts vara den tidpunkt, då kraftstationen borde varit färdig, om
den påbörjats under innevarande år. Emellertid är det med hänsyn till nuvarande
dyrtid ändamålsenligt att tills vidare uppskjuta arbetena med kraftstationens
utbyggande, och anser vattenfallsstyrelsen det därför ^ vara lämpligast att
tills vidare lämna den kraft, som tillkommer kraftbolaget, från Älvkarleby kraftverk.
För den skull bör den kraftledning om 70,000 volt, som redan den 1 april
innevarande år väntas bliva färdigställd norrifrån till Kantorp, fortsättas över
Finspong till Motala. Denna kraftledning har vattenfallsstyrelsen tänkt sig skola
bekostas med det allmänna anslaget för distributionsanläggningar. Ledningarna
böra, i likhet med vad som tillämpats på övriga ledningar, som byggts under
sista året, utföras med trästolpar, med hänsyn till den abnorma kostnaden för
järn, samt förses med klenast möjliga kopparledning.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ISO.

Vattenfallsstyrelsen liar i kontraktet med kraftbolaget förbundit sig att icke
inom det område, över vilket kraftbolaget framdragit sina nät, leverera kraft till
sådana abonnenter, till vilka kraftbolaget erbjuder sig leverera kraft till rimligt
pris, dock med rätt för kronan att leverera kraft till statens bredspåriga järnvägar
m. fl. allmänna ändamål. Detta förbehåll, vilket tydligen förebygger eu
oskälig fördyring av den elektriska energien för konsumenterna inom det sålunda
bolaget tillerkända området, har varit erforderligt, för att bolaget skulle äga trygghet
för att icke staten, sedan bolaget inbjudit staten till samarbete, skulle genom
konkurrens om abonnenterna bereda företaget svårigheter och göra detsamma
mindre räntabelt.

Det har tagits under noggrant övervägande, huruvida det är lämpligt för
staten att åtaga sig en kraftleverans för all framtid. Kraftbolaget har å sin sida
starkt betonat nödvändigheten av att kraften icke berövas detsamma. Kontraktet
innehåller bestämmelse om att, därest driften nedlägges vid den blivande kraftstationen
vid Motala, kronan skall vara berättigad att upphöra med kraftleveransen
emot skadestånd, uppgående till värdet vid tiden för driftens nedläggande av de
strand- och vattenområden, vilka tillkommit bolaget före överlåtelsen av desamma
å kronan. Sålunda kan kronan bli befriad från sitt åtagande, om kronan skulle
upphöra med kraftverksdriften. Det har emellertid synts vattenfallsstyrelsen
onödigt att införa annan rätt för kronan att frångå åtagandet om kraftleveransen
till kraftbolaget, med hänsyn därtill att kronan kan leverera den bolaget tillkommande
energien från vilken kraftstation som helst. Skulle i allmänhet rätt
till avlösning förbehållits kronan, torde detta icke kunnat ske på annat sätt, än
att kronan skulle betala värdet av kraften vid tiden för avlösningen, vilket värde
då skulle behöva bestämmas efter kostnaderna för kraftens alstring på lämpligaste
sätt, men synes det, som om kronan, därest kronan fortfarande befattar sig med
kraftgenerering, d. v. s. har Motalastationen i drift, lika gärna själv bör generera
och tillhandahålla energien som utbetala en ersättning, motsvarande kostnaden
för all framtid för denna kraftalstring.

De i kontraktet angivna fastigheter, som kronan med äganderätt skulle förvärva,
hava i regel angivits med hänvisning till en som Bil. A vid kontraktet
fogad, av lantmätare uppgjord karta järnte därtill hörande beskrivning, vilken
senare dock ansetts för vidlyftig att biläggas handlingarna i ärendet. Denna beskrivning
innehåller fullständiga uppgifter om de till inköp föreslagna områdenas
arealer, i den mån dessa områden blivit bestämda med uppdämningskurvan som
gräns eller redan år 1908, då kartan upprättades, blivit som avsöndringar fastställda.
De från Charlottenborgs säteri upplåtna områdena hava sedermera blivit
i laga ordning avsöndrade och lagfarna. Vad slutligen angår de från Motala
Backegårcl och Hårstorp avsöndrade områden har norra gränsen för kronans förvärv
angivits å kartan med en röd, streckprickad linje. Gränsen för en uppdämning
till Yätterns vattenyta går här ännu mer nordligt, men vattnet skulle
därvid komma att inkräkta på kanalbolaget och verkstaden tillhöriga områden,
som dessa bolag icke äro villiga att för detta ändamål upplåta och som i varje
fall skulle medföra ett intrång av sådan omfattning och till ett sådant värde, att
det om möjligt bör undvikas. I planen för den blivande kraftstationen ingår
fördenskull, att vid den i varje fall nödvändiga omläggningen av den allmänna
väg, som i huvudsaklig sträckning från öster till väster framgår mellan strömmen
och kanalen, förlägga denna väg på en vall, som tillika utgör skydd för kanalens
och verkstadens norr därom belägna anläggningar. Det har fördenskull varit

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 159 käft. (Nr 189.) 2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 189.

nödvändigt att gentemot dessa bolag övertaga de förpliktelser, som kraftbolaget
vid förvärv av mark oclr vattenrätt åtagit sig och som återfinnas i 3 § av förslagskontraktet.
Dessa villkor äro för övrigt icke av annan natur, än att \id den
blivande synen för fastställande av villkoren för kraftverksbyggnaden kronan
eljest torde hava blivit förpliktad att vidtaga anordningar av huvudsakligen enahanda
slag. , , ... 1M , . .

Utöver den mark, som kraftbolaget enligt vad ovan sagts förpliktat sig att
tillhandahålla, erfordras å platsen för den blivande dammanläggningen ytterligare
områden av det nu verkstaden tillhöriga hemmanet Hårstorp. Styrelsen har
fördenskull satt sig i förbindelse med verkstaden, som därvid förklarat sig villig
överlåta nämnda mark mot ersättning antingen med samma areal av annan mark
med för verkstaden lika värdefullt läge eller en kontant köpeskilling, beräknad
efter 60 öre per kvadratmeter; dessutom fordrade verkstaden ersättning för å
marken uppförda byggnader, vilken ersättning skulle utgå med samma belopp,
vartill uppförandet av likadana byggnader enligt opartisk värdering vid tiden för
de nu befintliga byggnadernas nedrivande beräknades uppgå. Av mark med för
verkstaden lika värdefullt läge disponerar vattenfallsstyrelsen under sm förvaltning
det å den kontraktet bilagda kartan (Bil. A) med grön färg utmärkta utmålet
till Duvedals såg. Det vore önskligt, om vattenfallsstyrelsen finge ratt att vid
uppgörelse med verkstaden låta detta utmål, som icke behöver tagas i anspråk
för kraftverksbyggnaden, gå i byte, så långt det räcker, mot mark, som å kartan
är belägen mellan samma utmål och utmålet för Duvedals kvarn, i den man
nämnda mark behöver för dammanläggningen tagas i anspråk. Emellertid är
denna mark — såsom å kartan finnes utmärkt — upptagen av hus, nämligen
verkstadens arbetarebostäder, vilka givetvis helst i god tid böra bortflyttas. 1 ör
bortflyttande av dessa byggnader, en åtgärd, som givetvis måste ske på kronans
bekostnad, och för inköp av den mark, som utöver markbytet kan anses erforderlig,
ävensom för inlösen — enligt vad ovan sagts — av anläggningar och byggnader
å Motala Kniphammare samt slutligen för vidtagande av andra dylika preliminär
åtgärder för fallets bebyggande är ett anslag erforderligt, som dock synes vattenfallsstyrelsen
icke behöva upptagas högre än 100,000 kronor.»

Under åberopande av vad vattenfallsstyrelsen sålunda anfört angående
de fördelar, som det nu föreslagna köpet ur flera synpunkter medför ^för
kronan, bär styrelsen i underdånighet hemställt, att Kungl. Maj:t måtte
ej mindre föreslå riksdagen att

dels medgiva, att avtal angående förvärvande för Kungl. Majits
och kronans räkning av de i omförmälda avtalsförslag angivna fastigheter
m. m. må avslutas i huvudsaklig överensstämmelse med samma förslagr
med rätt för Kungl. Maj it att i avtalet vidtaga de smärre ändringar,
som kunna finnas påkallade;

dels medgiva, att vattenfallsstyrelsen må till verkstaden i utbyte
mot annan för den planerade kraftverksanläggningen erforderlig mark
bortskifta det kronan tillhöriga utmålet till Duvedals såg;

dels ock för inlösen av mark och byggnader och vidtagande . av
andra preliminära åtgärder, som för en blivande kraftverksanläggning
kunde erfordras, bevilja ett anslag av 100,000 kronor,

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 189.

än även uppdraga åt vattenfallsstyrelsen att vidtaga de i anledning
av köpet erforderliga åtgärder samt förordna, att de fastigheter jämte
vatten- och fiskerätt, vilka vid ett godkännande av köpet skulle komma
att tillfalla kronan, skola stå under vattenfallsstyrelsens förvaltning.

Mellersta Sverige söder om Dalälven är jämförelsevis fattigt på Departements
vattenkraft. En icke obetydlig kraftmängd är emellertid samlad i Mo- ch8fentala
ström mellan Vättern ocli Roxen. Denna vattenkraft är dock
splittrad på många händer, varigenom svårighet uppstår att på ekonomiskt
sätt tillgodogöra sig densamma. I den del av Motala ström,
som är belägen mellan Vättern och Boren, är kronan sålunda ägare
endast av en mindre del, omkring 25 procent, av vattenkraften, nämligen
vad som därav tillkommer några vid nämnda ström belägna kronolägenheter.
Mellan Boren och Norrbysjön äger kronan i det närmaste
halva vattenkraften, nämligen fyra mindre fall, vilka äro utarrenderade
till Motala ströms kraftaktiebolag och jämte bolagets egen vattenkraft
i denna del av strömmen tillgodogöras i kraftstationen vid Näs. Av de
mellan Norrbysjön och Roxen belägna vattenfallen äger kronan större
delen. Sistnämnda kronan tillhöriga vattenfall hava i huvudsak förvärvats
med användande av de medel om högst 5,000,000 kronor, som
1906 års riksdag anvisat till inköp av enskilda tillhöriga vattenfall, lämpliga
för elektrisk drift å statens järnvägar.

De nu meddelade uppgifterna avse den vattenrätt, som ostridigt
tillkommer kronan. Till frågan om betydelsen av att kronan på grund
av det s. k. vattenregalet tilläventyrs må äga vidsträcktare rätt till
vattnet i Motala ström ber jag att få återkomma i det följande.

Givetvis är det ett allmänt intresse av största vikt att söka träffa
sådana anordningar, att vattenkraften i Motala ström kan bliva på bästa
sätt utnyttjad.

Såsom'' vattenfallsstyrelsen omnämner i sin nu ifrågavarande skrivelse,
överlämnade styrelsen också redan med skrivelser den 12 och
den 31 mars 1913 uppgjorda förslagskontrakt om inköp för kronans
räkning av den återstående, enskilda tillhöriga vattenkraften i Motala
ström mellan Boren och Roxen. Till följd av det betydande belopp,
vartill köpeskillingarna skulle uppgå, fann Kungl. Maj:t emellertid icke
skäl förelägga frågan för riksdagen.

För att på mera ekonomiskt sätt tillgodogöra kronans vattenkraft
i den omkring 4 kilometer långa sträckan av Motala ström mellan Vättern
och Boren började vattenfallsstyrelsen därefter underhandlingar
med ett konsortium, som enligt uppgift fått till stånd villkorliga avtal

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 189.

om förvärvande av all enskilda tillhörig vattenrätt i denna del av strömmen.
En gemensam damm, som skulle tillhöra kronan, var avsedd att
anordnas, varjämte två sammanbyggda kraftstationer skulle uppföras.
I den ena skulle kronans vattenkraft uttagas och i den andra den
vattenkraft, som tillhörde konsortiet. Enär båda kraftstationerna skulle
förläggas å kronolägenheten Duvedals kvarn, men konsortiet för att
kunna anskaffa pengar till uppförande av sin kraftstation måste kunna såsom
säkerhet erbjuda inteckningar i kraftstationen, föreslog Kungl. Maj:ti
proposition den 10 juli 1914, nr 245, riksdagen att medgiva visst ägoutbyte
mellan kronan och konsortiet. Detta ägoutbyte, vartill riksdagen
enligt skrivelse den 18 september 1914, nr 274, lämnade sitt tillstånd,
kom emellertid icke till stånd, enär det vid fortsatta undersökningar
visade sig önskligt, att endast en kraftstation anlades, på det att vattenkraften
måtte kunna fullt ekonomiskt utnyttjas.

Sedan Motala ströms kraftaktiebolag förvärvat äganderätten till all
enskilda tillhörig vattenkraft i Motala ström mellan Vättern och Boren,
har vattenfallsstyrelsen nu med bolaget genom dess verkställande
direktör uppgjort det till antagande överlämnade avtalet, vilket bolaget
därefter å extra bolagsstämma den 15 mars 1917 beslutit att för sin
del godkänna såsom för bolaget bindande. Enligt detta avtal, varav
avtryck torde få bifogas detta protokoll, skulle hela fallhöjden mellan
Vättern och Boren, omkring 15 meter, tillgodogöras i en av kronan
anlagd kraftstation öster om Motala. Bolaget skulle till kronan med
äganderätt överlåta och försälja sina falldelar i berörda del av vattendraget
med tillhörande utmål samt förbinda sig att från ägarna av
övriga fastigheter utmed ifrågavarande del av Motala ström anskaffa
medgivande för kronan att uppdämma strömmens vatten till Vätterns
högsta kända vattenyta utan skyldighet för kronan att utgiva ersättning
för den skada, som därav kunde förorsakas. Till säkerhet för denna
dämningsrätt skulle bolaget tillhandahålla kronan servitutsinteckningar
med bästa förmånsrätt i de fastigheter, för vilka medgivandet lämnats.
De områden på marken, som skulle till kronan försäljas, framgå av en
vid vattenfallsstyrelsens skrivelse fogad karta, vilken torde få såsom
bilaga åtfölja protokollet.

Såsom köpeskilling för de fastigheter och rättigheter, som kronan
skulle förvärva, skulle kronan förbinda sig att till bolaget för all framtid
leverera högst 3,333 kilowatt. Därest driften nedlägges vid den
blivande kraftstationen vid Motala, skulle kronan vara berättigad att
upphöra med kraftleveransen emot skadestånd, uppgående till värdet

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 189.

vid tiden för driftens nedläggande av de strand- och vattenområden,
vilka tillkommit bolaget före överlåtelsen av desamma till kronan.

Vid kontraktets avslutande har man utgått ifrån, att den kraft,
vilken av kronan skulle lämnas som köpeskilling, skulle levereras
till bolaget från och med den 1 november 1919, vilket ansetts vara
ungefär den tidpunkt, då kraftstationen bort kunna tagas i bruk, om
den påbörjats under år 1917. Till dess kraftstationen blivit färdig,
skulle kraften levereras från Älvkarleby. För detta ändamål skulle från
Kantorp, i närheten av Flens järnvägsstation i Södermanland, varest för
närvarande bygges en understation för Ålvkarlebynätet, framdragas en
ledning över Finspong till Motala. Genom denna ledning, vilken i alla
händelser erfordras, därest, såsom förut om förmälts, den blivande kraftstationen
vid Motala skall användas till utjämnande av belastningen å
Ålvkarlebynätet, skulle, så snart ledningen blivit färdig, kraft mot särskild
betalning levereras till kraftbolaget till den 1 november 1919, då
den i avtalet stadgade leveransen skulle taga sin början, ävensom
till andra avnämare. Kostnaden för ledningen, uppgående till omkring
600,000 kronor, är avsedd att bestridas av medel, som riksdagen anvisat
till utförande av distributionsanläggniögar och därmed sammanhängande
arbeten för statens kraftverk.

Den energikvantitet, som motsvarar de kronan nu tillhöriga fallen
å ifrågavarande sträcka av Motala ström, uppgår till omkring 7,8 miljoner
kilowattimmar, och det kraftbelopp, som skulle tillhandahållas
bolaget, motsvarar omkring 9 miljoner kilowattimmar. Enär i kraftstationen
skulle kunna genereras omkring 30 miljoner kilowattimmar,
skulle alltså genom avtalet tillföras kronan omkring 13,2 miljoner
kilowattimmar under normala år. Före Vätterns reglering skulle dock,
beroende på Motala ströms vattenavbördning, kraftkvantiteten icke bliva
så jämnt fördelad på årets olika månader, som sedermera skulle bliva
förhållandet.

Det kraftbelopp, högst 3,333 kilowatt, vilket kronan såsom köpeskilling
skulle för all framtid leverera till bolaget, har beräknats utgöra
lika stor del av hela det i den blivande kraftstationen installerade kraftbeloppet,
som värdet av bolagets försålda fastigheter och vattenrätt
m. m. utgör av hela det beräknade värdet av anläggningen, däri iuberäknat
mark och vattenrätt samt det kapitaliserade värdet av stationens
underhåll och skötsel.

Vid sina kalkyler bar vattenfallsstyrelsen utgått därifrån, att, om
man lägger till grund de pris, som voro gällande år 1914, kraftverksanläggningen
skulle kunna utföras för omkring 3,000,000 kronor. Åven

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 189.

om anläggningen icke påbörjas förrän efter slutet av nu pågående krig,
anser vattenfallsstyrelsen dock att ett konjunkturtillägg av minst 20
procent måste göras. På sätt av vattenfallsstyrelsens skrivelse närmare
framgår, skulle, enligt en av styrelsen verkställd beräkning, full ränta
å det nedlagda kapitalet erhållas redan före Vätterns reglering, men
däremot icke någon avkastning å värdet av den staten nu tillhöriga
vattenkraften. Emellertid har jag inhämtat, att nämnda beräkning^ är
gjord synnerligen försiktigt, varför man, med ledning av de vid Älvkarleby
kraftverk vunna erfarenheterna, kan vänta, att det ekonomiska
resultatet blir väsentligt bättre. Efter Vätterns reglering väntas god
avkastning även å kronans vattenkraft. Enär vid en reglering av Vättern
sjöns medelvattenyta blott skulle obetydligt behöva höjas under
vissa tider av året samt stränderna i allmänhet äro branta, bliva de
ersättningar, som skola utgivas till strandägarna, icke avskräckande.
Man kan därför vänta, att regleringen inom en ej avlägsen framtid
skall komma till stånd.

Lämnar man denna kalkyl och utgår från å ena sidan det uppskattade
värdet å nuvarande skick av den egendom, som bolaget överlåter
till kronan, och å andra sidan det kapitaliserade värdet av det
energibelopp, som kronan skall tillhandahålla bolaget, torde man med
hänsyn till de beräkningar, som av vattenfallsstyrelsen förelagts mig,
kunna påstå, att affären för kronan icke ställer sig oförmånlig.

Redan vad sålunda anförts synes innefatta tillräckliga skäl för avtalets
godkännande. Emellertid skulle kronan genom avtalet tillföras
åtskilliga andra fördelar av stort ekonomiskt värde. Genom att sjöarna
Vättern och Boren med deras stora ytinnehåll kunna användas såsom
regleringsmagasin, kan den i den blivande Motalastationen alstrade
kraften på fördelaktigt sätt begagnas till att utjämna belastningen å
den del av Ålvkarlebynätet, som är belägen söder om Mälaren. Detta
nät, varifrån redan nu levereras kraft till en stor del av Södermanland,
skulle nämligen sammanbindas med nätet från den blivande kraftstationen
vid Motala. Under sön- och helgdagar samt nätter skulle sålunda en
del vatten innehållas i Vättern och kraft till nätet söder om Mälaren
huvudsakligen levereras från Älvkarleby; under den tid på vardagarna,
då fabrikerna äro i gång och kraftförbrukningen alltså är störst, skulle
åter Motalastationen användas för att minska behovet av kraft från
Älvkarleby. Efter Vätterns reglering vore vidare meningen att inom
vissa gränser söka så ordna avrinningen, att Vättern får avbörda sitt
vatten i rikligare man under sådana perioder, då lågvatten råder i Dalälven.
Genom att dammen för kraftstationen samtidigt skulle användas

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 189.

för den blivande regleringen av Vättern, skulle anordningarna för denna
reglering bliva billigare och fördel sålunda beredas kronan såsom ägare
av fall i större delen av Motala ström. Vidare har vattenfallsstyrelsen
lyckats såsom tillägg till överenskommelsen med kraftbolaget tillförsäkra
sig rätt att ordna avtappningen mellan Boren och Norrbysjön
på sätt, som för kronans ändamål är lämpligt. Detta kommer, bland
annat, att medföra stora fördelar vid tillgodogörande av de för järnvägsdrift
inköpta fallen mellan Norrbysjön och Roxen. Ur nationalekonomisk
synpunkt är det slutligen av betydelse, att all vattenkraft mellan
Vättern och Boren tillgodogöres i en kraftstation, varigenom största
möjliga krafteffekt kan vinnas.

Jag anser mig alltså böra tillstyrka, att det av vattenfallsstyrelsen
preliminärt träffade avtalet av staten godkännes. Ett dylikt godkännande
skulle för närvarande icke medföra behov av annat anslag än 100,000
kronor för inlösen av mark och byggnader samt vidtagande av andra
förberedande åtgärder, som kunna erfordras för den blivande kraftverksanläggningen.
Genom avtalet skulle emellertid staten, såsom nämnt,
bliva pliktig att framdeles utföra berörda anläggning, vilken dock vattenfallsstyrelsen
med hänsyn till nuvarande höga pris på byggnadsmaterialier
anser böra tills vidare uppskjutas.

Uti ett av kammarkollegium på begäran av vattenfallsstyrelsen avgivet
yttrande angående äganderätten med avseende å grund och vatten
i Motala ström har kollegium anfört, att det kan ifrågasättas, huruvida
ej kronan på grund av det s. k. vattenregalct äger vidsträcktare rätt
till vattnet i Motala ström än den, som är beroende på kronans rätt
till strand och till särskilda lägenheter i strömmen. Slutgiltigt avgörande
beträffande vattenregalet i Motala ström kan emellertid, säger kammarkollegium,
givetvis ej vinnas annorledes än genom rättegång, vilken
dock i varje fåll ej synes böra anhängiggöras, förrän den pågående allmänna
utredningen angående kronans vattenregalrätt blivit slutförd.
Skulle det emellertid ur det allmännas synpunkt anses lämpligt att,
utan sådant avgörande, uppgörelse, på sätt vattenfallsstyrelsen ifrågasatt,
träffas angående rätten till ifrågavarande vattendrag, lära så starka
skäl förefinnas för kronans nu angivna anspråk, att detta bör kunna öva
inflytande vid bestämmande av den rätt till vattenkraft i strömmen,
som skall tillkomma kronan.

Så har även vid uppgörande av ifrågavarande avtal ägt rum. På
sätt jag förut omförmält, skulle nämligen kronan, utöver den kronan
nu tillkommande energikvantiteten av omkring 7,8 miljoner kilowattimmar,
tillföras ytterligare 13,2 miljoner kilowattimmar. Härtill kommer

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 189.

vidare, att det ur nationalekonomisk synpunkt är av stor betydelse, att
de i en tätt befolkad och rik bygd belägna vattenfallen snarast möjligt
tagas i bruk för att tillgodose behovet av elektrisk energi för drivkraft
och belysning. Synnerligen starka skäl skulle därför fordras, för
att man skulle vänta med fallens utbyggande, till dess den allmänna
utredningen om kronans vattenregalrätt blivit slutförd och en blivande
rättegång avgjorts.

För utförande av dammbyggnaden erfordras ett område, som tillhör
Motala verkstads nya aktiebolag. Detta bolag har efter av vattenfallsstyrelsen
förda förhandlingar förklarat sig villigt att till kronan
överlåta berörda område, antingen mot att annan mark med samma
areal och med för bolaget lika värdefullt läge lämnas i ersättning
eller mot en kontant köpeskilling beräknad efter 60 öre per kvadratmeter.
Dessutom skulle verkstadsbolaget för å området befintliga byggnader
bekomma ersättning med det belopp, vartill uppförandet av likadana
byggnader enligt opartisk värdering vid tiden för de nu befintliga
byggnadernas nedrivande beräknas uppgå. Av mark med för verkstadsbolaget
lika värdefullt läge disponerar vattenfallsstyrelsen under
sin förvaltning det å bilagda karta med grön färg utmärkta utmålet
till Duvedals såg, vilket alls icke eller åtminstone endast till mindre del
behöver tagas i anspråk för kraftverksbyggnaden. Vattenfallsstyrelsen
har därför hemställt om bemyndigande att låta detta utmål, så långt
det räcker och icke behöves för kronans räkning, gå i byte mot verkstadsbolaget
tillhörig mark. Häremot synes mig intet vara att erinra.

Enär det, i händelse av avtalets godkännande, nu erforderliga beloppet
å 100,000 kronor lärer böra bestridas av lånemedel, torde vid
bifall till framställning om anvisande av detta anslag de i statsverkspropositionen
bland inkomsterna upptagna lånemedel för produktiva
ändamål böra höjas med motsvarande belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels medgiva, att avtal mellan Kungl. Maj:t och
kronan samt Motala ströms kraftaktiebolag angående
förvärvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning
av vissa fastigheter vid Motala ström m. m. må avslutas
i huvudsaklig överensstämmelse med det vid protokollet
fogade förslag till sådant avtal, med rätt för
Kungl. Maj:t att i avtalet vidtaga de smärre ändringar,
som kunna finnas påkallade;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 189.

dels medgiva, att vattenfallsstyrelsen må till Motala
verkstads nya aktiebolag i utbyte mot för en tillämnad
kraftverksanläggning i närheten av Motala erforderlig
mark bortskifta den del av det kronan tillhöriga utmålet
till Duvedals såg, som icke för kronans räkning
erfordras;

dels och för inlösen av mark och byggnader samt
vidtagande av andra förberedande åtgärder, som för
den blivande kraftverksanläggningen kunna erfordras,
för år 1918 bevilja ett reservationsanslag av 100,000
kronor, att utgå av lånemedel, ävensom besluta, att
i 1918 års riksstat de bland inkomsterna upptagna
lånemedel för produktiva ändamål skola höjas med
motsvarande belopp.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall,
och skulle till riksdagen avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Carl Uggla.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 159 käft. (Nr 189.)

Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 189.

Avtal

mellan Kungl. Maj:t och kronan, här nedan kallad Kronan, genom kungl.
vattenfallsstyrelsen, här nedan kallad Styrelsen, å ena, samt Motala ströms
kraftaktiebolag, här nedan kallat Bolaget, å andra sidan.

§ I -

Förvärv av Bolaget överlåter och försäljer till Kronan följande i Motala och Vinner vattenrätt

och städs socknar av Östergötlands län belägna fasta egendom, nämligen:
mark vid j) från frälseutj orden Abelstorp avsöndrade fiskelägenheten Eibbingsådran

med vad därtill lyder samt tre andelar av Motala Södra bys strandvall vid Mo mochnBorenrn

tala ström, nämligen 92.67 kvm., avsöndrade från V* mantal Spolegården, 92.67

m. m. kvm., avsöndrade från l/4 mantal Stjärnorpsgården och 104.25 kvm., avsöndrade
från 1/4 mantal Aspegården;

2) dels de på V4 mantal Spolegården och V4 mantal Stjärnorpsgården belöpande
andelar av den å bilagda karta med därtill hörande beskrivning över Motala
ström mellan sjöarna Yättern och Boren — kartan här nedan betecknad som
Bil. A — med litt. 5 betecknade sågbacke och av den med litt. 7 betecknade
strandvall,

dels den å Bil. A med litt. 8 betecknade strandvall till hemmanet */4 mantal
Hollstensgården,

dels det å Bil. A med litt. 10 betecknade område av sistnämnda hemman,

dels det å Bil. A med litt. 13 a betecknade område tillhörande strandvall till

hemmanet 1/i mantal Spolegården,

dels den å Bil. A med litt. 13 b betecknade strandvall till sistnämnda

hemman,

dels den å Bil. A med litt. 14 betecknade strandvall till V4 mantal Stjämorps -

gården,

dels det å Bil. A med litt. 17 b betecknade utmål till Stjärnorps kvarn,
dels den å Bil. A med litt. 18 betecknade strandvall till hemmanet 7*

mantal Stjärnorpsgården,

dels Motala en frälsemjölkvarn, kallad Nykvarn, med undantag av utjord,
dels Motala Hollstensgårds kvarn jämte det å Bil. A med litt. 12 betecknade
utmål för samma kvarn,

dels Motala Hollstensgård, ett skattefiske,
dels skattelägenheten Pinan, en mjölkvarn,

dels Motala Långspångskvarns vattenfall, dammar och fiske jämte tillhörande,
å Bil. A med litt. 17 a betecknade utmål till Långspång och med litt. 15 betecknade
strandvall till Långspångs utjord,

dels V4 mantal kronoskatte Motala Spolegårds i Motala ström varande jord,
strömfall och byggnader, däri inbegripen den å Bil. A med litt. 61 betecknade
holme,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 189.

dels (len del av ej mindre de med litt. 23, 24, 2G och 27 å Bil. A betecknade
Markebotomterna än även av hemmanet V4 mantal Fiskargården, å Bil. A
betecknat med litt. 25, som är belägen mellan Motala ström och den å Bil. A
utmärkta gränsen för vattenområdet vid en uppdämning av Motala Ström till
+ 88.9 6 meter över havets medel vattenyta, denna gräns här nedan i avtalet benämnd
»uppdämningskurvan», och

dels all grund, vatten, vattenfall, fiske, dammar och vattenverk i Motala
ström, som tillhöra ej mindre i detta moment uppräknade, till kronan avhända
fastigheter, än även hemmanen 1/t mantal Spolegården, V4 mantal Stjärnorpsgården,
*/4 mantal Hollstensgården och l/t mantal Fiskargården.

Bolaget förbinder sig att från ägarna till följande inom Motala södra by
och Fiskargården belägna fastigheter, nämligen de å Bil. A med litt. 11 och 20
betecknade avsöndringar från V4 mantal Hollstensgården, med litt. 21 betecknade
avsöndring från */4 mantal Stjärnorpsgården nr 9 litt. B, med litt. 22 betecknade
lägenheten Aspeborg, avsöndrad från 1/i mantal Aspegården litt. C, med litt. 23,
24, 26 och 27 betecknade Markebotomterna och med litt. 25 betecknade ]/4 mantal
Fiskargården, tillhandahålla Kungl. Maj:t och kronan medgivande att låta företaga
uppdämning av Motala ströms vatten till Vätterns högsta kända vattenyta
utan skyldighet för Kungl. Maj:t och kronan att utgiva ersättning för den skada,
som därav kan förorsakas, ävensom att till säkerhet för de åt Kungl. Maj:t och
kronan såsom ägare av de enligt detta moment försålda fastigheter upplåtna
servitutsförmåner tillhandahålla Kungl. Maj:t och kronan inteckning med bästa
förmånsrätt i de fastigheter, för vilka förenämnda medgivande lämnats; _ och är
alltså bolaget skyldigt ombesörja, att de sålunda meddelade . inteckningarna
komma att gälla med förmånsrätt framför alla andra inteckningar i samma
fastigheter;

3) dels de delar av Ulvåsa utjord, å bil. A betecknad med litt. 28, av
Markebo utjord, betecknad med litt. 29, av den med litt. 30 a betecknade samfällda
sågplan till Östergården, Mellan- och Norrgårdarna i Holms by och av den
med litt. 30 b betecknade väg till nyssnämnda sågplan, som ligga mellan Motala
ström och uppdämningskurvan,

dels den å Bil. A med nr 31 betecknade, för Holms by samfällda strandvall,

dels de delar av hemmanet Holms Yästcrg&rd litt. C om */2 mantal, å Bil. A
betecknad med litt. 32, och av den därå med litt. 33 betecknade, för skattägarna
i Holms by samfällda väg, som ligga mellan Motala ström och uppdämningskurvan,

dels de å Bil. A med litt. 34 och 35 betecknade kvarnplatser, den. förra till
hemmanet Holms Mellangård litt. B om V2 mantal och den senare till Holms
Norrgård om 1/2 mantal,

dels Holms kvarnar och Holm, ett järnmanufakturverk, benämnt Katrinefors,
avskilda från kronoskattehemmanen Holm n:ris 1, 2, 3 och 4,

dels Holms gamla såg med dithörande vattenfall, fiske och jordområde,

dels de delar av Holms Östergård litt. A om 1/1 mantal och därifrån gjorda
avsöndringar, som ligga mellan Motala ström och en å Bil. A uppdragen röd
streckprickad linje,

dels bele all grund, vatten, vattenfall, fiske, dammar och vattenverk i Motala
ström, som tillhöra ej mindre de i mom. 3 försålda fastigheterna än även övriga
delar av Holms by.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 189.

Till förmån för de i detta mom. till kronan försålda fastigheter upplåter
bolaget såsom ägare till jord under Holms Östergård till kronan rättighet att vid
den omläggning av vägen till Charlottenborg, som i samband med uppdämning
av vattnet i Motala ström till Yätterns högsta kända vattenyta blir nödvändig,
utan ersättning erhålla nödig mark till en väg med en vägbana av högst sex
meters bredd; och äger kronan att till säkerhet härför erhålla servitutsinteckning
i bolagets nämnda jord;

4) dels Vräknebro nr 5 eller Laxhagen, en skatteutjord till Charlottenborgs
säteri, med undantag av lägenheten Ekenäs nr 1; varande förstnämnda lägenhet
å Bil. A betecknad med Z,

dels lägenheten Lilla Charlottenborg nr 1 (jordregister l1) om 6 hektar 90
ar, avsöndrad från Charlottenborgs säteri eller i samfällighet liggande ett mantal
Kalksten nr 1, tre fjärdedels mantal Torpa nr 1, % mantal Yräknebro nr 1,
tre fjärdedels mantal Yräknebro nr 2, tre fjärdedels mantal Yräknebro nr 3 och
ett mantal Yräknebro nr. 4; varande lägenheten å Bil. A betecknad med Y,

dels lägenheten Lilla Charlottenborg nr 2 (jordregister 21) om 6 ar 70 kvadratmeter,
avsöndrad från samma säteri; varande lägenheten å Bil. A betecknad
med X,

dels lägenheten Lilla Charlottenborg nr 3 (jordregister 31) om 44 ar 20
kvadratmeter, avsöndrad från samma säteri; varande lägenheten å Bil. A betecknad
med Y,

dels lägenheten Lilla Charlottenborg nr 4 (jordregister 41) om 2 ar 25 kvadratmeter,
avsöndrad från samma säteri; varande lägenheten å Bil. A betecknad
med U,

dels en lägenhet kallad Övre Dammen nr 1 om 2 ar 30 kvadratmeter (jordregister
22), avsöndrad från Duvedal nr 2, en mjölkvarn, i jordregistret betecknad
med nr 2; varande lägenheten å Bil. A betecknad med T,

dels en lägenhet kallad Övre Dammen nr 2 om 20 ar (jordregister 23), avsöndrad
från samma mjölkvarn Duvedal nr 2, i jordregistret betecknad med nr
2; varande lägenheten å Bil. A betecknad med S,

dels en lägenhet kallad Eallet nr 1 om 5 ar 10 kvadratmeter ^ordregister
l2), avsöndrad från den från Charlottenborgs säteri och skatteutjorden Yräknebro
nr 5 avsöndrade lägenheten Ekenäs nr 1; varande förstnämnda lägenhet å Bil.
A betecknad med B,

dels en lägenhet kallad Stranden nr 1 om 15 ar 75 kvadratmeter (jordregister
l3), avsöndrad från samma lägenhet Ekenäs nr 1; varande förstnämnda lägenhet
å Bil. A betecknad med Q,

dels eu lägenhet kallad Lilla Ekenäs nr 1 om 99 ar 10 kvadratmeter (jordregister
22), avsöndrad från den från Charlottenborgs säteri avsöndrade lägenheten
Ekenäs nr 2; varande förstnämnda lägenhet å Bil. A betecknad med P,

dels en lägenhet benämnd Lilla Ekenäs nr 2 om 36 ar 10 kvadratmeter
(jordregister 23), avsöndrad från samma lägenhet Ekenäs nr 2; varande förstnämnda
lägenhet å Bil. A betecknad med O,

dels en lägenhet benämnd Arbetarebostäderna nr 1 om 30 ar (jordregister
24), avsöndrad från samma lägenhet Ekenäs nr 2; varande förstnämnda lägenhet
å Bil. A betecknad med X,

dels en lägenhet kallad Nedre Dammen nr 1 om 8 ar 70 kvadratmeter

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 180. 21

(jordregister 32), avsöndrad från Duvedal nr 3, eu frälse mjölkvarn med tomt;
varande lägenheten å Bil. A betecknad med M,

dels en lägenhet kallad Nedre Dammen nr 2 om 12 ar 50 kvadratmeter
((ordregister 33), likaledes avsöndrad från Duvedal frälse mjölkvarn nr 3; varande
lägenheten å Bil. A betecknad med L,

dels ock frälse mjölkvarnen Duvedal nr 4 med tillhörande vattenrätt, nämnda
lägenhet dock endast i den mån den får anses ingå i de ovan angivna, till kronan
försålda lägenheterna Lilla Ekenäs n:ris 1 och 2, vilka samtliga i detta moment
omförmälda försålda fastigheter finnas närmare angivna och beskrivna i tretton
särskilda, av lantmäteriauskultanten Odert Gripenberg i september månad 1914
upprättade arealbevis med tillhörande kartor,

dels ock all grund, vatten, vattenfall, fiske, dammar och vattenverk i Motala
ström, som tillhöra ej mindre de försålda fastigheterna än även hemmanen 1
mantal Kråksten nr 1, S/4 mantal Torpa nr 1, s/t mantal Yräknebro nr 1, 3/4 mantal
Yräknebro nr. 2, 3/« mantal Vräknebro nr 3 och 1 mantal Yräknebro nr. 4.

Bolaget förbinder sig att från ägaren av Charlottenborgs säteri med underlydande
överlämna medgivande för Kungl. Maj:t och kronan såsom ägare av de
enligt detta moment inköpta fastigheter dels att utan ersättning medelst dammbyggnad
i och över Motala ström vid eller i närheten av nuvarande klädesfabriken
i Yinnerstads socken verkställa uppdämning i strömmen till sådan omfattning
och höjd, att vattenytan vid den blivande dammen kommer i samma nivå
som sjön Yätterns högsta kända vattenyta med skyldighet således för fastighetsägaren
att utan ersättning tåla all den skada å jord, fiske, byggnader och annan
egendom av vad slag det vara må, vilken förorsakas av dylik uppdämning, dels
att utan ersättning verkställa uppmuddring i strömmen nedanför den tillämnade
kraftstationen till de djup, som erfordras för att vattenytan omedelbart nedanför
kraftstationen skall kunna komma i samma nivå som sjön Borens lågvattenyta,
dels ock att i den utanför säteriet Charlottenborgs ägor befintliga viken av sjön
Boren utsläppa de schaktmassor, som erhållas vare sig vid berörda uppmuddring
eller vid utförande av arbeten för blivande kraftstation och dammbyggnad. Till
säkerhet för de åt Kungl. Maj:t och kronan såsom ägare av ovan åberopade avyttrade
lägenheter upplåtna servitutsförmåner förbinder sig bolaget tillhandahålla
Kungl. Maj:t och kronan inteckning med bästa förmånsrätt i de efter försäljningen
återstående delar av säteriet Charlottenborg med underlydande; och är alltså
bolaget skyldigt ombesörja, att den sålunda meddelade inteckning varder satt att
gälla med förmånsrätt framför alla andra inteckningar i säteriet.

Yidare förbinder sig bolaget att från ägarna av frälsemjölkvarnen Duvedal
nr 4 och lägenheterna Ekenäs nr 1 och 2, däri inbegripet Duvedal n:ris 1—3,
förskaffa medgivande för Kungl. Maj:t och kronan såsom ägare av de enligt detta
moment inköpta fastigheter att utan ersättning verkställa sådan dämning, som
ovan i detta moment sägs, med skyldighet således för fastighetsägarna att utan
ersättning tåla all den skada å jord, fiske, byggnader och annan egendom av vad
slag det vara må, vilken förorsakas av dylik dämning. Till säkerhet för den åt
Kungl. Maj:t och kronan såsom ägare av ovan åberopade avyttrade lägenheter
upplåtna servitutsförmån förbinder sig bolaget tillhandahålla Kungl. Maj:t och
kronan inteckning med bästa förmånsrätt i frälsemjölkvarnen Duvedal nr 4 och
lägenheterna Ekenäs nr 1 och 2;

5) dels den del av V8 mantal Motala Hellegård, som ligger mellan Motala

22 Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 189.

ström och uppdämningskurvan och å Bil. A är betecknad med Litt. 60 och
Litt. 57,

dels lägenheten Katrinefors, å Bil. A betecknad med Litt. 55 och i lagfartsbevis
betecknad »å lägenheten Motala en sämskeristamp och Motala Backegårds
Kniphammarsmedja i Motala socken belägna Katrinefors manufakturverk med
vattenfall, dammar och fiske jämte tillhörande tomt»,

dels Backegårds såg, å Bil. A betecknad med Litt. 52,

dels den del av hemmanet Motala Backegård, som ligger söder om en å
Bil. A uppdragen röd streckprickad linje,

dels den del av det från Göta kanalbolag, här nedan kallat kanalbolaget, inköpta,
söder om kanalen belägna hemmanet Hårstorp, som ligger söder om en
å Bil. A uppdragen röd streckprickad linje, och

dels all grund, vatten, vattenfall, fiske, dammar och vattenverk, som tillhöra
ej mindre de försålda fastigheterna än även övriga delar av J/8 mantal Hellegården
samt ovannämnda hemman Backegården och Hårstorp.

Bolaget såsom ägare till återstoden av ovannämnda hemman % mantal Hellegården,
Backegården och Hårstorp medgiver härmed Kungl. Maj:t och kronan såsom
ägare till de enligt detta moment 5) inköpta fastigheter rättighet att låta företaga uppdämning
av Motala ströms vatten till Vätterns högsta vattenyta, utan skyldighet
för Kungl. Maj:t och kronan att utgiva ersättning för den skada, som därav
kan förorsakas, ävensom att till säkerhet för de åt Kungl. Maj:t och kronan
såsom ägare av de enligt detta moment försålda fastigheter upplåtna servitutsförmåner
erhålla inteckning med bästa förmånsrätt i de fastigheter, för vilka
förenämnda medgivande lämnats; och är alltså bolaget skyldigt ombesörja, att de
sålunda meddelade inteckningarna komma att gälla med förmånsrätt före alla
andra inteckningar i samma fastigheter;

6) dels de delar av hemmanet l7/40 mantal Hårstorp, som ligga emellan Motala
ström och den å Bil. A uppdragna röda streckprickade linje,

dels ock den rätt till grund, vatten, vattenfall, fiske, dammar och vattenverk,
som kan tillhöra sistnämnda hemman i Motala ström och Göta kanal.

Bolaget förbinder sig att från ägaren av hemmanet n/40 mantal Hårstorp,
för närvarande Motala verkstads nya aktiebolag, här nedan benämnt Verkstaden,
överlämna skriftligt medgivande att kronan — utan ersättning till hemmanets
ägare men mot de här nedan i § 3 mom. 2 närmare angivna villkor — dels äger
låta uppdämma Motala ströms vatten till Vätterns högsta kända vattenyta ävensom
utföra uppräkning i strömmen nedom den blivande dammbyggnaden och
verkställa den reglering av Borens vattenstånd, som vid laga förrättning kan
bliva bestämd, därvid dock vattenståndet icke må höjas över Borens högsta
kända vattenyta, dels vid omläggning av den kulvert, som framgår under Göta
kanal och utmynnar i Motala ström strax ovan bryggeriet Oscar, är berättigad
att enligt av verkstaden lämnade närmare anvisningar framdraga densamma över
nyssnämnda hemman Hårstorp samt i framtiden vid behov äga tillträde till hemmanet
för ledningens skötsel, dels, innan en ny kraftstation blivit fullbordad vid
eller i närheten av Duvedals kvarn, under byggnadstiden har rätt att låta leda
vattnet från verkstadens kraftstation till Motala ström förbi den planerade dammbyggnaden,
dels ock är berättigad att till säkerhet för de åt kronan såsom ägare
av de enligt detta moment försålda fastigheter sålunda upplåtna servitutsförmåner
erhålla inteckning i nyssnämnda u/40 mantal Hårstorp med förmånsrätt näst

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 189.

efter i hemmanet nu meddelade inteckningar med bästa förmånsrätt till ett belopp
av 2,200,000 kronor; samt

7) alla de lägenheter i Motala ström mellan Yättern och Boren samt grund,
vatten, vattenfall, fiske, dammar och vattenverk därstädes, som utöver de härförut
omförmälda kunna tillhöra bolaget.

Samtliga de ovan försålda fastigheter, som icke redan utgöra särskilda jordeboksenheter,
skola från stamfastigheten avskiljas genom ägostyckning eller jordavsöndring
i enlighet med styrelsens beprövande för varje särskilt fall, och åligger
det bolaget att inom sex månader efter köpets godkännande av Kungl. Maj:t
avlämna arealbevis och övriga nödiga lantmäterihandlingar.

§ 2.

Alla med äganderätt till Kronan försålda fastigheter överlämnas fria från
alla inteckningar.

Tillträdet äger rum sex månader efter sedan styrelsen därom hos bolaget
gjort anmälan, dock senast den 1 maj 1919; och åligger det bolaget att därvid
avlämna nödiga åtkomsthandlingar och gravationsbevis till styrkande av, att alla
genom detta avtal till kronan försålda fastigheter äro fria från inteckningar, ävensom
bevis att de servitutsförmåner, som kronan genom detta kontrakt förvärvat,
blivit i de fall, där sådant utfästs, i respektive fastigheter intecknade. Brister
bolaget häråt, är styrelsen berättigad att av den energileverans, som kronan enligt
detta avtal är pliktig att till bolaget fullgöra, innehålla ett mot kronans risk
svarande belopp, dock högst en tredjedel.

Ä fastigheterna befintliga hus och däri förvarade maskiner och lösa inventarier
medfölja icke i köpet. Bolaget äger att senast inom sex månader från
tillträdet borttaga desamma, vid äventyr att de efter denna tidpunkt tillfalla kronan,
dock att å verkstadens mark befintliga byggnader icke behöva borttagas,
förrän marken skall tagas i anspråk för byggnadsarbete eller vattenuppdämning
i samband med kraftstationsbyggnaden.

§ 3.

Mom. 1. Bolaget förbinder sig att till styrelsen senast inom sex månader
efter detta avtals godkännande av Kungl. Maj:t avlämna en uttrycklig, å bolagsstämma
med verkstaden godkänd förklaring, att verkstaden från och med den 1
november 1919 avstår från den verkstaden på grund av privilegier, avtal med
kanalbolaget eller på annan grund tillkommande rätt till vattenuttagning ur
Göta kanal.

Mom. 2. Kronan förpliktar sig fullgöra följande av bolaget gentemot verkstaden
åtagna förbindelser, nämligen;

dels att till säkerhet för verkstadens norr om landsvägen från Motala stad
till Borenshult belägna anläggningar vidtaga betryggande anordningar, som
av verkstaden godkännas eller som varda vid blivande häradssyn föreskrivna;

dels att den blivande kraftstationsanläggningen utföres så, att avståndet från
foten av den blivande dammen till verkstadens mur utmed nuvarande landsvägen
icke kommer att understiga fem meter;

Gravationsf
rihet, tillträde
m. m.

Medgivanden
från och förpliktelser
mot
verkstaden
och kanalbolaget.

Kronans

leverans skyldighet.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 189.

dels att Tid det provisoriska avledandet av vattnet från verkstadens kraftstation
anordningarna härför skola så utföras, att hinder icke uppstår för verkstaden
vid driften av turbinerna, samt att i samband med kraftstationens byggande
det icke vidtages några sådana åtgärder, som göra nämnda turbiner oanvändbara
eller minska deras effekt, innan elektrifieringen av verkstadens maskineri
blivit så genomförd, att verkstaden kan mottaga elektrisk energi för sina
verkstäder enligt kontrakt mellan bolaget och verkstaden av den 20 februari
1917;

dels att utan kostnad för verkstaden samtidigt med kraftstationsbyggnadens
utförande mellan verkstadsmuren och dammen framdraga en avloppskulvert, liggande
på så stort djup, att all erforderlig dränering från ugnsanläggningar och
dylikt inom verkstaden kan anslutas till densamma;

dels att tillåta verkstaden att ansluta sina avlopps- och dräneringsanordningar
till den i § 1 mom. 6 omförmälda kulvert;

dels ock i det förslag till kraftstationsanläggning, som skall föreläggas blivande
häradssyn, intages en alternativ plan att nedanför kraftstationen å en
sträcka av cirka 150 meter utmed verkstadens arbetarebostäder förlägga den omlagda
landsvägen på en viadukt, liggande minst tre meter över nuvarande vägens
plan. Vägens omläggning på viadukt må utföras av verkstaden, som bekostar
såväl viadukten som övriga av omläggningen föranledda arbeten.

Mom. 3. Det åligger bolaget att senast inom sex månader efter detta avtals
godkännande av Kungl. Maj:t avlämna en förklaring från kanalbolaget, att
kanalbolaget avsäger sig all rätt att använda vatten ur kanalen mellan Vättern
och Boren till något annat industriellt ändamål än till drivande av kronans nu
under anläggning varande fiskodlingsanstalt vid Borenshult.

Vidare åligger det bolaget att senast inom sex månader efter detta avtals
godkännande av Kungl. Maj:t avlämna förbindelse från kanalbolaget att vid
blivande häradssyn medgiva av styrelsen ingiven ansökan om tillstånd att bygga
i Motala ström på sådant sätt, att vattnet uppdämmes till + 88,9 6 meter över
havets medelvattenyta, mot det att kronan därvid må åläggas att till säkerhet
för kanalbolagets anläggningar vidtaga nu och för framtiden betryggande anordningar,
som av kanalbolaget kunna godkännas, eller som kunna bliva vid häradssynen
föreskrivna.

Bolaget förbinder sig vidare att inom samma tid överlämna medgivande
från kanalbolaget om rätt för kronan att i samband med den blivande uppdämningen
utan ersättning omlägga den nu söder om kanalen ledande vägen till Borenshult
på det sätt, som med hänsyn till uppdämningen och lämpligaste byggnadsplanen
varder nödvändigt och vid häradssynen kan bliv» bestämt. Kronan
äger därvid för vägens omläggning taga i anspråk kanalbolaget tillhörig mark,
dock ej närmare kanalens dragväg än 10 meter, och har kanalbolaget, om donationsjord
skall tagas i anspråk, att därom göra hemställan till Kungl. Maj:t. •

§4.

Såsom köpeskilling för de fastigheter och rättigheter, som kronan, enligt
vad ovan sägs, av bolaget förvärvar, förbinder sig kronan att på de villkor och
till det kraftbelopp, som i detta avtal angivas, för all framtid till bolaget leverera
elektrisk energi vid någon enligt styrelsens bedömande lämplig punkt inom
kronan tillhörigt område vid Motala ström mellan Vättern och Boren, varande

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 189.

styrelsen intill år 1920 berättigad att, därest styrelsen så önskar, tillhandahålla
den bolaget tillkommande energien vid lämplig punkt å bolagets kraftledning
från. Nas till Borensberg. Ben effekt, vilken det åligger kronan att sålunda
maximalt tillhandahålla, uppgår till tretusentrehundratrettiotre (3,333) kilowatt. Bolaget
ar vid äventyr av nedan i nästa stycke angiven tilläggsavgift skyldigt att begränsa^
sin energiuttagning så, att densamma per vecka icke överstiger trehundralemtioåtta
(3o8) kilowattimmar per meter fallhöjd mellan Vättern och Boren för
värjo sekundkubikmeter av den i Motala ström vid Motala under samma vecka
i medeltal disponibla vattenföringen, sådan denna bestämmes av den naturliga
framrinnmgen, resp. efter reglering av Vättern av den fastställda regleringsplanen
samt per dygn icke överstiger 16 % av det maximibelopp, som sammanlagt
under hela veckan får uttagas. Veckan anses börja kl. 0 söndag förmiddag och
sluta kl. 24 lördag eftermiddag. b

Barest bolaget uttager större antal kilowattimmar än ovan stipuleras, skall
överskottet intill den 1 januari 1950 betalas med en tilläggsavgift av sex (6) öre
per kilowattimme, varande bolaget dock skyldigt att, därest styrelsen så fordrar,
under alla iornallanden begränsa den uttagna energien till 115 % av det belopp
som utan tilläggsavgift tillliandaliålles. Efter den 1 januari 1950 skall denna
tilläggsavgift omregleras med hänsyn till dåvarande prisförhållanden, varvid skall
utgas därifrån, att tilläggsavgiften före den 1 januari 1950 baserats å materialoch
arbetspris, som med 35 % överstiga 1913 års medelvärden.

i ®^7re^sen äger rättighet att, därest styrelsen finner detsamma erforderligt
i och tor reparation och tillsyn av kraftstationens maskineri under en tid av
malles högst sextio (60) dygn per år, fallande inom månaderna maj—september,
nedsatta den bolaget tillkommande effekten till maximalt tvåtusenfemhundra (2.500)

Be för effektens registrering och bestämmande begagnade anordningar
journaler m. m. skola när som helst vara för bolaget tillgängliga för kontroll.

Kronan äger dels att under varje särskild vecka variera avtappningen mellan
Vättern och Boren, på sätt kronan finner lämpligt, dels även att göra annan
ändring i avtappningen emellan Vättern och Boren, dock att dylik ändring icke
iar föranleda någon minskning i det kraftbelopp, som enligt ‘första stycket av
denna paragrai skulle tillkommit bolaget, därest nyssnämnda ändring icke kommit
till stånd.

Vid uppskattning av den disponibla vattenföringen, som enligt bestämmelser
har ovan skall ligga till grund för beräkningen av bolagets rätt till energiuttagmng
skall för varje särskilt fall frånräknas såväl vatten för tillgodoseende av
kanaitrafiken vid Motala, vare sig kanalen utvidgas eller icke, fisket och andra
allmänna ändamål, allt enligt föreskrifter i lag och författning eller meddelande
f.T, domstol eller annan laga myndighet eller av Kungl. Maj:t i samband med
tillstånd till kungsådras överbyggande, som även, efter utbyggande av ny kraftstation,
läckvatten och nödigt vatten till isutspolning.

§ 5.

Kronans leverans av energi till bolaget enligt detta kontrakt skall begynna
senast den 1 november 1919. Bolagets betalningsskyldighet enligt 8 4 2:dra
stycket, inträder, så snart styrelsen börjat tillhandahålla kraften.

Hindras styrelsen av force majeure, såsom strejk, lockout, krig, uppror,
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 159 höft. (Nr 189.) 4

Tid för leveransens

början.

Skadestånd.

Sjöreglering.

Skatter.

Strömart.
Spänning
m. m.

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 189.

eldsvåda eller andra händelser, till vilka styrelsen icke varit vållande, från utförandet
av styrelsens projekterade, för energileveransen erforderliga anläggningar,
framflyttas tiden för energileveransens påbörjande i motsvarande mån.

§6.

Alla kostnader för anläggning av en kraftstation i Motala ström mellan
Vättern och Boren ävensom skadestånd och ersättningsbelopp, som på grund av
överenskommelse eller laga myndighets bestämmande i samband därmed skola
utgivas, skola av kronan ensam gäldas.

Däremot åligger det bolaget att till kronan erlägga trettio (30) procent av
den på hela samlade fallet i Motala ström mellan Vättern och Boren belöpande
kostnaden för en framtida reglering av Vättern.

Skatter och onera, som för de genom detta avtal försålda fastigheterna belöpa
å tiden före tillträdesdagen, betalas av bolaget ensamt, men för tiden därefter
skola alla kronan påförda skatter och onera såväl för nämnda fastigheter
som i sin helhet för kronans kraftstation vid Motala ström mellan Vättern och
Boren till trettio (30) procent ersättas av bolaget inom en månad efter vederbörande
uppbördsstämmas slut efter av styrelsen utfärdad räkning.

§ ?•

Beträffande energileveransen gälla i övrigt följande bestämmelser.

Den till bolaget levererade elektriska energien skall vara 3-fasig växelström
om 50 perioder och av c:a 20,000 volts huvudspänning med rätt dock för kronan
att, sedan leveranspunkten för kraften blivit förlagd till området mellan Vättern
och Boren, fullgöra leveransen vid en spänning av c:a 6,300 volt.

Kronan förbinder sig att under normal drift hålla spänning och periodtal
så konstanta, som det med hänsyn till anläggningens natur kan anses rimligt
och skäligt.

Bolaget förbinder sig:

att vid uttagning av 3,333 kilowatt icke hålla lägre effektfaktor än 0.7 5 och
sålunda icke uttaga större induktiv ström än som motsvarar 2,950 kilovoltampére
samt att för varje 100-tal kilowatt, varmed kraftuttagningen minskas under 3,333
kilowatt, minska den induktiva strömuttagningen med ett belopp, motsvarande
55 kilovoltampére; _ .

att belasta faserna så, att strömstyrkan i den högst belastade fasen ej med
mer än 15 % överstiger strömstyrkan i den minst belastade fasen, för såvitt
snedbelastningen beror på bolagets anordningar;

att hålla sin elektriska anläggning i gott skick i enlighet med gällande föreskrifter
och så anordnad, att den icke återverkar störande på driften av kronans,
anläggningar; varande bolaget skyldigt att härutinnan ställa sig till efterrättelse
av styrelsen utfärdade föreskrifter, dock med rättighet att vädja till skiljedom
enligt § 17 här nedan, ifall bolaget anser sig bliva lidande på de föreskrifter,
som av styrelsen utfärdas;

att icke utan kronans skriftliga medgivande sammankoppla det från kronans
anläggningar matade trefasdistributionssystemet med annan kraftkälla, med rätt
dock för bolaget att göra dylik sammankoppling med bolaget tillhörig station,
under förutsättning att någon störning i driften av kronans anläggningar icke

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 189.

uppkommer, samt med skyldighet för bolaget att till kronan utgiva ersättning för
den skada och förlust, som genom sammankoppling till äventyrs tillskyndas kronan.

§8.

För uppmätning och kontrollering av bolagets förbrukning uppsätter och
underhåller kronan på sin bekostnad följande mätapparater:

a) en kilowattimmemätare för oliksidig belastning, som summerar alla av
bolaget förbrukade kilowattimmar;

b) en maximimätare så beskaffad, att den angiver den största efter senaste
avläsning under någon kvartstimme uttagna medeleffekten;

c) en registrerande kilowattmeter, som angiver det vid varje tidpunkt av
bolaget uttagna effektbeloppet.

Bolaget skall på sin bekostnad på av styrelsen anvisad plats uppsätta och
underhålla en kilowattimmemätare och en maximimätare, avsedda att å bolagets
vägnar göra samma mätningar, som rörande kronans instrument i denna paragraf
angivits.

Mätapparaterna skola vara av typ, som styrelsen bestämmer.

Mätarna skola varje vecka på bestämd dag, varom styrelsen skriftligen
underrättar bolaget, av styrelsen avläsas och maximimätare av styrelsen återföras
till nolläget; och äger bolaget att vid avläsningarna närvara.

Vardera kontrahenten ager att plombera båda kontrahenternas mätare.

Kommer icke bolaget tillstädes på sådan styrelsens kallelse, som nyss nämnts,
*®SP; vid sådan kontrollering, som i § 9 här nedan omförmäles, äger styrelsen
likväl rätt att ensam bryta samtliga plomber å båda kontrahenternas mätare.

§ 9.

Om bolagets mätare angiva värden, som icke avvika från de av styrelsens
mätare angiyna med mer än 5 % av dessa, läggas medelvärdena mellan båda till
grunda för beräkning av energileveransen, för såvitt ej av avläsningarna tydligt
framgar, att bada mätarna äro felaktiga, i vilket fall förfares, såsom i denna
paragraf under c) angives.

. bolagets mätare angiva värden, som avvika från de av kronans mätare

angivna med mer än 5 % av dessa, kontrolleras båda de olika visande mätarna,
och konstanterna bestämmas vid första lämpliga tillfälle av styrelsen, varvid bolaget
äger rätt att närvara.

a) Skulle därvid den ena mätaren visa sig defekt, men den andra brukbar,

beräknas förbrukningen efter den brukbara mätaren med tillämpning av den nya
konstanten. J

b) Skulle båda mätarna visa sig brukbara, men med förändrade konstanter,
beräknas förbrukningen efter den mätare, vars konstant ändrats minst, med tilllämpning
av den nya konstanten.

c) Skulle båda mätarna visa sig obrukbara för beräkning av förbrukningen,
anses denna hava uppgått till medelvärdet mellan de förbrukningar, som uppmätts
genom till ordningen motsvarande avläsningar under närmast föregående
och efterföljande månader, för vilka mätare enligt styrelsens bedömande angivit
brukbara värden, därest icke kontrahenterna enas om att uppskatta förbrukningen
efter andra grunder för den tid, då mätarna varit defekta.

Effektens
uppmätning
ooh mätarnas
avläsning.

Korrektion
av mätare*
avläsning.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 189.

Skulle meningsskiljaktighet mellan styrelsen och bolaget uppstå om mätarna
eller avläsningarna, liänskjutes saken till avgörande av en opartisk, sakkunnig
person eller institution, varom parterna enas, eller som, om detta ej sker, utses
av Konungens befallningskavande i Östergötlands län.

Kostnaden för dylikt avgörande bestrides av kontrahenterna till hälften
vardera.

§ 10.

Betalnings terminer.

Avbrott
i energileverans.

Ersättning
för afbrott
i energileverans.

Mom. 1. Bolagets tilläggsavgift enligt § 4, 2:dra stycket, erlägges för det
tilländalupna kvartalet 15 dagar efter varje kalenderkvartals utgång enligt räkning,
som lämnas av styrelsen.

Vid samma tidpunkt erlägger styrelsen, enligt av bolaget utfärdad räkning,
den i § 14 stadgade, bolaget tillkommande avgiften för energi, levererad från
Näs kraftstation, ävensom den ersättning, som tillkommer bolaget enligt mom. 3
av denna paragraf.

Mom. 2. Eftersätter bolaget att kontraktsenligt erlägga på bolaget belöpande
andel i kostnaden för sjöreglering, skatter och onera, som i § 6 omförmäles, äger
styrelsen rätt att avbryta kraftleveransen tills förfallen likvid blivit till fullo

erlagd. '' .......

Uttager bolaget större energibelopp än bolaget kontraktsenligt är berättigat
att uttaga eller bryter bolaget eljest mot detta kontrakt och icke efter därom
från kraftverket gjord tillsägelse iakttager rättelse, äger ävenledes styrelsen rätt
att avbryta kraftleveransen, till dess rättelse skett.

Skulle styrelsen till följd av force majeure, såsom strejk, lockout, krig, uppror,
eldsvåda, olyckshändelse eller också till följd av andra händelser, till vilka
styrelsen icke varit vållande, bliva urståndsatt att tillhandahålla bolaget elektrisk
energi, upphör styrelsens åtagande för den tid, avbrottet varar.

Styrelsen är berättigad att för verkställande av reparationer, rengöring av
spänningsförande delar och isolatorer, provningar, undersökningar, ändringar eller
utvidgningar av sina ledningar, maskiner, apparater och dylikt tillfälligtvis avbryta
energileveransen, om förhållandena oundgängligen så kräva, men är styrelsen
skyldig att om möjligt förlägga sådana avbrott till sön- och helgdagar mellan
klockan 8 och klockan 17; dock må varje sådant avbrott om möjligt icke hava
längre sammanlagd varaktighet än högst fem (5) timmar samt icke infalla efter
skymningens inbrott, och skall styrelsen, om avbrottet kan förutses, i god tid
förut underrätta bolaget om detsamma.

Mom. 3. Eör avbrott i energileveransen, vilka förorsakas av fel i eller bristande
skötsel av kronans anläggningar, så ock för avbrott, som genom kronans
tillskyndan förorsakas av annan anledning än sålunda angivits, dock med undantag
för avbrott, vilket föranledes av anledning, som avses i mom. £ av denna
paragraf, äger bolaget rätt att för varje hel timma i följd, avbrottet varat,
erhålla tjugofem (25) Jcronor. Kronan är icke skyldig att till bolaget utgiva
annan ersättning för dylikt avbrott, dock att bolaget, därest styrelsen skulle avbryta
energileveransen till bolaget, utan att sådant fall inträffat, som avses i
mom. 2 av denna paragraf, eller utan att avbrottet förorsakas av fel i eller bristande
skötsel av kronans anläggningar, eller av annan anledning, skall vara berättigat
att utöver ersättning, på sätt nyss nämnts, av kronan utfå skadestånd
för den tid, kronan sålunda utan giltig anledning låter avbrottet fortfara.

Kun yl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 189.

För annat avbrott av energileverans än sådant, för vilket, enligt vad i första
stycket av detta moment omförmäles, ersättning skall lämnas, eller för vilket
bolaget därutöver enligt samma stycke äger åtnjuta skadestånd, äger bolaget icke
att av kronan påfordra någon som helst ersättning.

Mom. 4. Skulle styrelsens anläggningar tillfogas skada, beroende på sådana Aniäggbrister
i bolagets anläggningar, som trots föreskrifter, lämnade av styrelsen i ningamas
enlighet med § 7 och § 10 av detta kontrakt, ej inom skälig tid efter av sty- skötsel,
relsen skriftligen till bolaget ställd tillsägelse avhjälpts, är bolaget skyldigt ersätta
styrelsen sådan skada.

Styrelsen förbinder sig att ofördröjligen avhjälpa sådana fel i sina anläggningar,
genom vilka leveransen av energi till bolaget helt eller delvis avbrytes

§ 11.

Styrelsen förbehåller sig rätt att besiktiga och avprova bolagets anlägg- Besiktning
ningar, innan desamma anslutas till kronans kraftledningar; och åligger det bo- och ansvar
laget att vidtaga de ändringar, som äro erforderliga för att erhålla betryggande för skada,
driftförhållanden, inna,n anläggningarna få tillkopplas. Bolaget är dock berättigat
att vädja till skiljenämnd enligt § 16 här nedan, ifall bolaget finner styrelsens
föreskrifter oskäliga. För utvidgningar och förändringar av bolagets anläggningar
gälla enahanda bestämmelser.

Genom denna besiktning befrias varken bolaget eller den, som utfört anläggningarna,
från dem författningsenligt åliggande skyldigheter eller ansvar.

För sådan genom elektrisk ström från bolagets egna anläggningar förorsakad
skada, som enligt gällande föreskrifter skulle kunna drabba kronan, skall bolaget
bära ansvaret.

§ 12.

Bolaget äger skyldighet att under en tid av trettio (30) år, räknat från detta Bolagets föravtals
datum, begränsa sin leverans av elektrisk energi till konsumenter inom foganderätt

det område, som å bifogade karta, bil. B, ligger inom den med röd färg mar ,over den

kerade gränslinjen, ävensom till förlängning av smalspåriga elektriska järnvägar, energien*
vilka nu erhålla energi från bolaget; och förbinder sig bolaget att icke utan styrelsens
skriftliga medgivande vare sig direkt eller indirekt leverera energi till
andra konsumenter. Styrelsen å sin sida förbinder sig att inom samma tid av
30 år icke leverera energi inom det med blå färg på samma karta markerade
område, därest den, som där önskar leverans av elektrisk energi, erbjudes sådan
av bolaget till pris, som med högst 15 % överskrider det, till vilket styrelsen

leverar energi för motsvarande ändamål inom angränsande områden, styrelsen

dock obetaget att inom nyssnämnda område tillhandahålla energi till normalspåriga
järnvägar, till trafikleder, till styrelsens egna arbeten samt därutöver till
industrikonsument med större förbrukning för egen drift än 1,000 kilowatt, vilken
icke tidigare direkt eller indirekt erhållit större delen av sitt energibehov tillgodosett
av bolaget.

§ 13.

Kronan såsom ägare av fastigheter under styrelsens förvaltning inom Motala Framdragande
och Vinnerstads socknar medgiver bolaget rätt dels att mot ersättning för därav av elektriska
förorsakad skada för all framtid över kronans ifrågavarande fastigheter, i den mån ledn!nfe''a('' och
tillstånd därtill av vederbörlig myndighet kan erhållas, framdraga och underhålla bcga;änande aT

Vattenavtappningen
vid Näi
kraftBtation.

30 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 189.

för framledande av elektrisk energi avsedda ledningar samt uppsätta ock underhålla
stolpar och andra anordningar för ledningarnas fästande och dels att utan
ersättning för all framtid begagna å kronans omförmälda fastigheter tid efter annan
befintliga vägar.

Bolaget medgiver kronan på samma villkor enahanda rättigheter med avseende
å bolaget tillhöriga fastigheter inom Motala och Vinnerstads socknar.

Bolaget förbinder sig att, därest kronan så påfordrar, underteckna särskilda
kontrakt om rätt till begagnande av förefintliga vägar och till framdragande av
elektriska ledningar, i vilka kontrakt kronan skall tillförsäkras rätt att till säkerhet
för de sålunda upplåtna förmånerna erhålla servitutsinteckning i vederbörande
fastigheter.

Den ersättning för skada, vilken, enligt vad här ovan är sagt, skall utgå,
bestämmes, i händelse överenskommelse om dess belopp icke kan träffas, av en
skiljenämnd av tre personer i enlighet med gällande lag om skiljemän.

§ 14.

Styrelsen skall äga rätt föreskriva, huru vattenavtappningen mellan Boren
och Kungs Norrbysjön skall av bolaget handhavas, så att densamma blir för
styrelsens ändamål lämpligast.

Styrelsen är dock skyldig att kostnadsfritt vid den i § 4 ^omförmälda leveranspunkt
tillhandahålla bolaget elektrisk energi, på sätt i § 7 föreskrivits, vid
sådan tid och till sådan mängd, att bolaget därigenom erhåller ersättning för
den energimängd, som bolaget eljest haft laga rätt att alstra vid Näs kraftstation,
sådan den nu är utbyggd; dock endast i den mån avsättning för energien äger
rum. Denna ersättning sker genom vad nedan benämnes utjämning.

Sålunda skall styrelsen, om och så länge den föreskriver minskning av
vattenavtappningen under den kvantitet, bolaget har rätt att framsläppa, lämna
bolaget den energimängd, som bolaget behöver avgiva utöver den mängd, bolaget
under samma tid med den minskade vattenmängden kan alstra vid Näs; dock ej
mer än att summan av den sålunda av styrelsen lämnade energimängden och av
den energimängd, som för tillfället avgives från Näs, håller sig inom den, som
bolaget kunnat alstra vid Näs, därest minskning i avtappningen ej föreskrivits.

Om styrelsen däremot föreskriver ökning i vattenavtappningen utöver den
kvantitet, bolaget önskar framsläppa, skall styrelsen lämna bolaget den energimängd,
som motsvarar den vattenmängd, vilken till men för bolaget på för detsamma
oläglig tid avtappats, under annan tid, då bolaget visar sig hava behov
därav, dock att dylik utjämning icke får förläggas så, att vid någon tidpunkt bolaget
sammanlagt på detta sätt erhåller större energimängd än den bolaget kunnat från
Näs uttaga, om samma föreskrift ej givits. Den energi, som styrelsen enligt
denna bestämmelse är skyldig tillhandahålla bolaget på grund av ingrepp i avtappningen
mellan Boren och Kungs Norrbysjön, benämnes här nedan »ersättningsenergi».
Styrelsen äger rätt att såsom elektrisk energi från bolagets kraftstationer
mellan Boren och Kungs Norrbysjön uttaga den energi, som kan alstras
medelst vatten, vilket tappas på grund av styrelsens föreskrift utöver bolagets
behov, och som sålunda föranleder ersättningsenergi från styrelsen, varande styrelsen
icke skyldig ersätta dylik energi med större avgift, än som faktiskt föranledes
på grund av ökade kostnader för bolaget för personal och förbrukningsmaterial.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 189. 31

Bolaget är skyldigt att utan ersättning vidkännas den förändring i fallhöjden
mellan sjön Boren och Kungs Norrbysjön, som kan förorsakas av variationer i
avtappningen mellan Vättern och Boren, ävensom det intrång för övrigt å bolagets
egendom invid Boren, som kan bliva en följd av dylik variation.

De rättigheter, som enligt denna paragraf tillagts styrelsen, utgöra å bolagets
i Brunneby socken belägna fastigheter — nämligen skattelägenheten Nääs
kvarnar och såg med tillhörigheter, 1/u mantal frälse säteri Hammarsmedstorp,
bolagets andel i frälseutjorden Klakorp med mjölkvarn och ålfiske ävensom bolagets
andel i det »nder Hyttan lydande ålfiske i Motala ström eller det s. k.
lanfisket vid Husbyfjöl, benämnt Hyttans fiske — lagda besvär och last till
rr kronan såsom ägare till under styrelsens förvaltning nu ställda, i
Motala, vmnerstads, Brunnebys, Ljungs och Vreta Klosters socknar belägna
fastigheter och .strömfall; och äger kronan att till säkerhet för denna upplåtelse
erhålla servitutsinteckning i bolagets nyssnämnda fastigheter.

§ 15.

Det effektbelopp, som enligt § 4 tillkommer bolaget, skall tillhandahållas
bolaget från kronans anläggningar, så länge driften uppehälles vid kronans blivande
kraftstation mellan Vättern och Boren.

Skulle driften vid denna kraftstation nedläggas, skall bolaget, därest styrelsen
ej föredrager att leverera den bolaget tillkommande energien från annan
kraftstation, vara berättigad att därför erhålla skadestånd med belopp, uppgående
till värdet vid tiden för driftens nedläggande av de strand- och vattenområden,
vilka tillkommit bolaget före i § 1 omförmälda försäljning. Därest överenskommelse
icke kan träffas om beloppet av det skadestånd, som under angiven förutsättning
skall tillkomma bolaget, skall beloppet bestämmas av en skiljenämnd i
enlighet med gällande lag om skiljemän.

§ 16.

Skulle meningsskiljaktighet uppstå mellan styrelsen och bolaget angående
tolkningen eller tillämpningen av detta kontrakt, skall, med undantag dock för
vad i § 13 och § 15 är bestämt angående skiljedom, saken hänskjutas till en
opartisk, sakkunnig tremannanämnd eller institution, om vilken kontrahenterna
enas, eller som, om detta ej sker, utses av överståthållarämbetet i Stockholm.
Skulle kontrahent icke åtnöjas med det avgörande, som träffas av sålunda utsedd
sakkunnig nämnd, eller institution, är han berättigad att inom en månad efter
lian därav erhållit del draga frågan under domstols prövning. Har ingendera
kontrahenten inom nämnda tid instämt saken till domstol, är det beslut, som
meddelats av nyssnämnda tremannanämnd eller institution, ovillkorligen bindande
för kontrahenterna.

§ 17.

Detta kontrakt får icke utan styrelsens skriftliga medgivande till annan
övergå och ej heller i kronans fastigheter intecknas.

Därest bolaget före den 1 januari 1918 sådant påfordrar, skall styrelsen till
bolaget avlämna en till verkstaden ställd förbindelse av innehåll, att, därest bolaget
icke fullgör sin skyldighet att enligt mellanvarande kontrakt till verkstaden

Avtalets giltighetstid.

Skiljedom.

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 189.

leverera intill 1,200 kilowatt, skall styrelsen till verkstaden å den verkstaden tillhöriga,
till styrelsens ledningsnät anslutna kabel direkt fullgöra bolagets nämnda
leveransskyldighet i den omfattning och enligt de tekniska bestämmelser, som
angivas i nämnda kontrakt. Bolaget skall likväl fortfarande uppbära betalningen
för energileveransen, men styrelsen är berättigad att minska kraftleveransen till
bolaget med samma energibelopp, som av verkstaden uttages.

§ 18-

Detta avtal upphör att vara för parterna bindande, därest icke Kungl. Maj:t
genom nådigt brev före den 1 juli 1917 förklarat sig godkänna detsamma.

Av detta kontrakt hava två lika lydande exemplar upprättats och utväxlats.
Stockholm den 23 febr. 1917. Stockholm den 23 febr. 1917.

Kungl. Vattenfallsstyrelsen
F. Vilh. Hansen.

Fr. Malm.

Motala Ströms Kraft-Aktiebolag
J. A. Sundling.

Under förutsättning av bolagsstämmans godkännande.

Herr disponenten J. A. Sundlings egenhändig»
namnteckning bevittna:

Axel Jacobson. Hugo Landelius.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1917.