Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 182.

1

Nr 182.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående uppförande
vid Alnarps egendom av en institutionsbyggnad
för professor N. H. Nilsson-Ehles ärftlighetsforskning
m. m.; given Stockholms slott den 10 april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,

dels att av uppkommande vinst å rörelsen vid Alnarps egendom
må användas ett belopp av högst 73,000 kronor till uppförande å egendomen
tillhörig mark av en institutionsbyggnad med nödig utrustning
för professor Nils Herman Nilsson-Ehles ärftlighetsforskning, med rätt
för Kungl. Maj:t att, i den mån så finnes erforderligt, härtill förskottsvis
av tillgängliga statsmedel anvisa nödigt belopp mot ersättande av
framdeles inflytande vinstmedel från nämnda egendom;

dels ock att årligen från institutionens trädande i verksamhet må
för bestridande av utgifter vid densamma av Alnarps egendoms medel
utgå ett belopp av högst 3,500 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

K. Dahlberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 155 höft. (Nr 182.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Mans
Maj:t •Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10
april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,
åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Departementschefen, statsrådet Dahlberg anförde:

I punkten 36 under tionde huvudtiteln i statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
anvisa anslag för inrättande med ingången av år 1918 av en personlig
professur i ärftlighetslära vid universitetet i Lund för professorn Nils
Herman Nilsson-Ehle med de åligganden för Nilsson-Ehle såsom innehavare
av omförmälda professur, som av Kungl. Maj:t efter förslag av
vederbörande bestämdes. Detta Kungl. Maj:ts förslag har numera
bifallits av riksdagens bägge kammare.

Av handlingarna i detta ärende inhämtas, att från universitetets
sida förfrågan gjorts hos styrelsen för lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp, huruvida till Nilsson-Ehles förfogande kunde ställas dels en
i närheten av Åkarps järnvägsstation belägen jordareal av viss storlek,

3

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 182.

dels oek för hans undersökningar och försöksverksamhet erforderliga
byggnader jämte nödig arbetskraft, samt att styrelsen ställt sig tillmötesgående
gent emot denna framställning.

Vid ärendets föredragning den 13 januari 1917 meddelade dåvarande
chefen för ecklesiastikdepartementet, att han i fråga om de
åtgärder, som till förmån för den nya professuren kunde bliva erforderliga
i avseende å jordupplåtelse vid Alnarp samt lokaler och arbetshjälp
därstädes, i ärendet samrått med dåvarande chefen för jordbruksdepartementet,
som förklarat sig ämna göra särskild framställning härom.

I skrivelse den 17 januari 1917 har nu styrelsen för nämnda lantbruks-
och mejeriinstitut -gjort framställning angående de förhållanden,
som sammanhängde med Nilsson-Ehles ifrågasatta försöksverksamhet å
till Alnarps egendom hörande mark. Styrelsen har anfört huvudsakligen
följande:

»Styrelsen utgår från den synpunkt, att professor H. Nilsson-Ehle dokumenterat
sig som en forskare av den betydelse inom såväl den teoretiska som den praktiska
ärftlighetsläran och speciellt de delar därav, som omfatta växtodlingen, att
vårt lands jordbruk för närvarande icke har råd att avvara hans förmåga och
erfarenhet inom dessa fack.

Just i dessa dagar, då frågan om vårt lands förmåga att själv frambringa
nödigt förråd av brödsäd och fodermedel är så brännande, måste den myndighet,
som har till uppgift att vaka över den högsta jordbruksundervisningen, känna det
som en oavvislig plikt att med alla tillgängliga medel söka befrämja växtförädlingen,
i vad den avser att höja jordbrukets produktion genom att framalstra nya för landet
lämpliga samt avkastningsrika sorter av våra lantbruksväxter.

Alnarps egendom lämpar sig för en dylik förädlingsverksamhet kanske bättre
än någon annan plats; lämplig jordmån, bekvämt läge, möjlighet att anskaffa arbetsfolk
och en ekonomisk ställning, som möjliggör de materiella resurser, som därför
äro behövliga. Därtill kommer närheten av Lunds universitet och stad, som gör, att
ledningen av en dylik verksamhet utan olägenhet kan vara förlagd till universitetet.

Men å andra sidan bleve vinsten av en förädlingsverksamhet av denna art
kanske ännu större för Alnarps institut och egendom. De studerande, som sedermera
skola verka som rådgivare, lärare och föregångsmän inom jordbruket, komma
härmed att direkt få taga del i ärftlighetsforskningen och förädlingsverksamheten.

Alnarps egendom finge visserligen till en början göra en del materiella uppoffringar
för främjandet av förädlingsarbetet, men med kännedom om de betydelsefulla
resultat, som redan framgått ur professor Ehles hand, är det uppenbart, att
även ekonomiskt taget en vinst av dylik förädling ej blott indirekt utan direkt efter
hand vore att vänta, i det att styrelsen härvid utgår från den förutsättningen, att
framalstrade fröstammar skulle i första hand komma egendomen till godo.

Under sådana omständigheter har styrelsen efter att hava tagit del av den
underdåniga skrivelse, som Lunds universitetsmyndigheter i denna fråga framlagt
för Eders Kungl. Maj:t, låtit upprätta ritning med tillhörande arbetsbeskrivning

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.

och kostnadsförslag till en institutionsbyggnad i ärftlighetslära, förlagd till Alnarps
egendom.

I enlighet med dessa handlingar, som härmed bifogas, beräknas kostnaden
för institutionsbyggnaden uppgå till 67,538 kronor, under det att byggnadssumman
vid förutvarande normalt prisläge skulle uppgått till föga mer än hälften av detta
belopp. Därjämte har styrelsen efter samråd med professor Ehle beräknat, att för
förädlingsverksamhetens bedrivande skulle erfordras anskaffande av möbelutrustning
till byggnaden för en kostnad av 3,500 kronor jämte maskiner och redskap —
exklusive vetenskapliga hjälpmedel — för den praktiska försöksverksamheten för
en kostnad av 1,500 kronor, vadan alltså sammanlagda kostnaden en gång för alla
skulle komma att uppgå till 72,538 kronor, vilken summa styrelsen finner lämpligt,
att den, under förutsättning av Eders Kungl. Maj:ts bifall till styrelsens underdåniga
framställning i denna fråga, finge utgå av Alnarps egendoms vinstmedel under så
lång följd av år, som vore erforderligt för täckandet av kostnadsbeloppet, och skulle
vid sådant förhållande direkt från statsverket endast utanordnas medel till förskotterande
av kostnadssumman vid byggnadens uppförande.

På samma sätt har styrelsen beräknat, att årliga kostnaderna för institutionens
drift skulle bliva ungefär följande:

Avlöning till ett fast biträde för försökens utförande och bearbetning (samtidigt

städerska)................................................................................................ kronor 1.200

Omkostnad för skötsel av försöksjorden, 2.5 har................................... » 1,100

Underhåll av byggnader................................................................................ » 300

Uppvärmning och belysning ........................................................................ » 600

Diverse utgifter: underhåll och komplettering av försöksredskap, telefon
m. .................................................................................................» 300

eller summa kronor 3,500,

vilket belopp synes styrelsen utan olägenhet kunna ärligen utgå av Alnarps egendoms
avkastning, mot det att alla skördeprodukter från försöksarealen tillika med
genom förädlingsverksamheten frambragta nya stammar komme egendomen till godo
samt att försöken finge tjäna undervisningen vid lantbruksskolan, institutet och
studiebesökande allmänhet. Under hänvisning till vad sålunda anförts får styrelsen
härmed i underdånighet hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om tillstånd

dels att av Alnarps egendoms vinstmedel använda ett belopp av 72,538 kronor
till uppförande å egendomen tillhörig mark av en institutionsbyggnad med nödig
utrustning för professor H. Nilsson-Ehles ärftlighetsforskning;

dels att årligen från nämnda institutions trädande i verksamhet i och för
driften av densamma utanordna av Alnarps egendoms medel ett belopp av 3,500
kronor;

dels även att för samma institutions verksamhet av Alnarps egendoms åkerjord
upplåta ett område av 2.5 hektar.»

Vid denna skrivelse voro fogade de i skrivelsen åberopade ritningar,
beskrivning och kostnadsförslag, upprättade i december 1916 av arkitekten
O. Hägg.

Till följd av remiss har lantbruksstyrelsen den 14 mars 1917 avgivit
utlåtande i detta ärende och därvid överlämnat ett av styrelsen inhämtat

5

Kuntjl. Majds Nåd. Proposition Nr 182.

yttrande från styrelsen för Sveriges utsädesförening. För egen del har
lantbruksstyrelsen framhållit ärftlighetsforskningens störa betydelse för
lantbruket och husdjursskötseln samt professor Nilsson-Ehles framstående
förtjänster på detta område samt vidare fortsatt sålunda:

»För möjliggörandet av hans fortsatta vetenskapliga verksamhet och hans i
samband därmed stående undervisning och utbildande av vetenskapliga forskare på
området erfordras givetvis arbetslokaler av tillräcklig omfattning för föreståndare
och studerande.

Mot det uppgjorda förslaget till dessa lokaler har lantbruksstyrelsen icke
något att erinra, dä de, enligt vad lantbruksstyrelsen kan finna, synas vara för
ändamålet behövliga. Ifrågasättas kan emellertid, huruvida icke sådana anordningar
kunde träffas, att för nedbringandet av de genom kriget avsevärt stegrade kostnaderna
för dem vissa inskränkningar utan större olägenhet tillsvidare kunde
företagas.

Institutionens förläggande till Alnarps egendom får lantbruksstyrelsen på det
livligaste tillstyrka. För att betrygga uppnåendet av det mål, som med den ifrågasatta
professuren närmast avses, synes det lantbruksstyrelsen vara av vikt, att
forskning och undervisning i föreliggande ämne bedrivas i direkt samband med
praktisk verksamhet i syfte att åstadkomma praktiskt värdefulla resultat. Härigenom
kan utarbetandet av vetenskapliga grundvalar för ett framgångsrikt praktiskt
arbete, något som enligt lantbruksstyrelsens mening är det centrala momentet i
föreliggande förslag, på ett fullt tillfredsställande sätt åstadkommas. Även för den
vetenskapliga undervisningen måste det vara av stor betydelse, att vederbörande
lärare vid dess meddelande är i tillfälle att, såsom här bleve fallet, påvisa de
utarbetade metodenias riktighet genom hänvisning till i praktiken vunna resultat.
Dessa fördelar torde näppeligen kunna vinnas genom att förlägga institutionen till
Lund, något som dessutom tvivelsutan komme att ställa sig för staten dyrare än
att åt densamma upplåta plats å en från alla synpunkter för ändamålet särskilt
lämplig statens egendom. Det med institutionen avsedda syftemålet torde av flera
skäl ännu mindre kunna vinnas genom att i en eller annan form söka binda den
vid den statsunderstödda utsädesföreningen vid Svalöv, där staten varken äger
byggnader eller jord. Däremot anser lantbruksstyrelsen det från allmän synpunkt
vara önskvärt, att den ifrågasatta praktiska växtförädlingens verksamhet vid Alnarp,
så vitt det utan olägenhet för institutionens egentliga ändamål kan ske, planeras så
att den i så hög grad som möjligt kommer att utgöra en komplettering till verksamheten
vid Svalöv. Endast därigenom kunna de för lantbruket bästa resultat
genom dessa båda institutioner uppnås.

Då den föreslagna statsinstitutionens huvuduppgift ingalunda blir att, såsom
fallet är med Svalövsinstitutionen, uppdraga nya stammar av sädesslag och foderväxter,
och då det under alla förhållanden torde kunna ifrågasättas, huruvida såsom
villkor för ett samarbete mellan den statsunderstödda anstalten vid Svalöv och den
blivande statsinstitutionen vid Alnarp skall — såsom utsädesföreningens styrelse
synes vilja förutsätta — uppställas att ett enskilt affärsföretag, allmänna svenska
utsädesbolaget, skall tillförsäkras äganderätten till å statens egendom av sistnämnda
statsinstitution eventuellt uppdragna nya sorter och stammar, synes det lantbruksstyrelsen,
att frågan om de vid denna institution vunna, för praktiken användbara

Departements chefen.

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.

arbetsresultatens tillgodogörande bör bliva föremål för närmare utredning och därefter
underställas Eders Kungl. Maj:ts nådiga prövning.»

Vid detta lantbruksstyrelsens utlåtande har fogats reservation av
byråchefen Egerström, som yttrat:

»Då Alnarps egendoms avkastning i främsta rummet bör finnas tillgänglig
för egendomens behov, samt avkastningens användande för ett för institutet så pass
främmande ändamål som ärftlighetsforskningen kan befaras leda till minskande av
vederbörandes iver att öka samma avkastning, varigenom åter egendomens uppgift
att tjäna såsom undervisningsmaterial för eleverna vid institutet kan löpa fara att
delvis förfelas, anser jag, att lantbruksstyrelsen väl bort förorda upplåtandet av
plats å egendomen för ifrågavarande institution men däremot icke tillstyrka, att
någon del av behållna avkastningen av egendomen finge användas för ifrågavarande
institutions räkning.»

I infordrat utlåtande den 27 mars 1917 har överintendentsämbetet
förmält sig efter verkställd granskning icke hava funnit något att erinra
i ärendet.

I likhet med myndigheterna finner jag den stora betydelsen för
vårt jordbruk med binäringar av ifrågavarande ärftlighetsforskningar
utgöra fullt tillräckligt motiv för att understöd till desamma lämnas
även från den sida av statens verksamhet, som åsyftar nämnda näringars
befrämjande. Jag vill erinra, att professor Nilsson-Ehle under sin tidigare
verksamhet i Sveriges utsädesförenings tjänst vid Svalöv utfört högst
betydelsefulla arbeten, vilka för jordbruket varit till mycket stort praktiskt
gagn.

Den föreslagna jord upplåtelsen från Alnarps egendom giver mig
icke anledning till erinran. Medgivande härtill torde kunna lämnas av
Kungl. Maj:t.

Förslaget om uppförande vid Alnarp av en byggnad för 67,538
kronor och anskaffande av utrustning för 5,000 kronor, tillhopa alltså
för en gång 72,538 kronor, samt om bestridande av årskostnader för
3,500 kronor är däremot av så pass stor omfattning, att dess genomförande
utövar väsentlig inverkan på det ekonomiska resultatet av driften
av Alnarps egendom. Överskottet av denna egendoms avkastning skall
enligt nuvarande bestämmelser inlevereras till statsverket, och genom
bifall till förslaget skulle alltså statens inkomster från egendomen minskas
på ett sätt, som, åtminstone innan engångskostnaderna ersatts, blir ganska
kännbart. Riksdagens bifall till sådan användning av egendomens avkastning
torde därför erfordras.

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.

Visserligen är det tydligt, att ifrågavarande försöksverksamhet bör
för undervisningen vid Alnarp och för härvarande lärarpersonal vara av
särdeles stort gagn och intresse, men det synes mig såsom ett slags
vederlag för egendomens utgifter för ändamålet böra krävas, att de
ekonomiska fördelar, som kunna vinnas genom tillgodogörande i praktiken
av de härtill användbara arbetsresultaten, böra tillgodokomma statsverket,
antingen genom Alnarps egendom eller på annat sätt. Såsom
lantbruksstyrelsen framhållit, bör det närmare ordnandet av denna angelägenhet
bliva föremål för särskild utredning.

Mot byggnadens anordning och bostadsberäkningarna har jag icke
någon erinran att göra. Beloppet torde emellertid böra avjämnas till
73,000 kronor, vad engångskostnaderna angår. I den mån inskränkningar
må kunna, såsom lantbruksstyrelsen antytt, åtminstone tillsvidare
göras, utan att ändamålets uppnående förfelas eller avsevärt
försvåras, böra de givetvis vidtagas för nedbringande av de särskilt för
närvarande stegrade byggnadskostnaderna.

Då egendomens vinstmedel icke kunna beräknas för allenast ett
år räcka till bestridande av hela engångskostnaden — enligt de av statskontoret
offentliggjorda utdrag ur rikshuvudboken utgjorde statsverkets
inkomster från Alnarp år 1913 10,253 kronor 27 öre, år 1914 26,134
kronor 66 öre och år 1915 39,221 kronor 57 öre —, torde erforderligt
tillskottsbelopp få förskotteras av statskontoret efter Kungl. Majrts anvisning.
Jag vill erinra, att Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
föreslagit riksdagen medgiva, att av statskontoret förskottsvis bestridda
kostnader för en bostadsbyggnad åt eu underlärare vid Alnarps trädgårdsskola
finge ersättas av uppkommande vinst å rörelsen vid Alnarps
trädgård, vilken vinst eljest skall liksom vinsten från egendomen inlevereras
till statsverket, och att riksdagens bägge kammare bifallit detta
förslag.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen medgiva,

dels att av uppkommande vinst å rörelsen vid Alnarps egendom
må användas ett belopp av högst 73,000 kronor till uppförande å egendomen
tillhörig mark av en institutionsbyggnad med nödig utrustning
för professor Nils Herman Nilsson-Ehles ärftlighetsforskning, med rätt
för Kungl. Maj:t att, i den mån så finnes erforderligt, härtill förskottsvis
av tillgängliga statsmedel anvisa nödigt belopp mot ersättande av framdeles
inflytande vinstmedel från nämnda egendom;

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 182.

dels ock att årligen från institutionens trädande i verksamhet må
för bestridande av utgifter vid densamma av Alnarps egendoms medel
utgå ett belopp av högst 3,500 kronor.

. Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av
den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Hugo Nordlander.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCK ERI-AKTIEBOLAG, 1917.