Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.
1
Nr 172.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
anordnande av en central beklädnadsverkstad för marinen
m. m.; given Stockholms slott den 4 april 1917.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att
till anordnande av en central beklädnadsverkstad för marinen
m. m. bevilja ett anslag av 542,000 kronor samt därav på extra stat för
år 1918 anvisa ett belopp av 250,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att av sistnämnda belopp disponera erforderlig del redan under innevarande
år.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Hans Ericson.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 146 käft. (Nr'' 172.)
1
2
Kungl. Mafts Nåd. proposition Nr 172.
Framställning
av marinförvaltningen
den
8 oktober
1915.
Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför
Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 april 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Swartz,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,
Statsråden: von Sydow,
Stenberg,
Falk,
Hammarström,
Mårten Ericsson,
Åkerman,
Carleson,
Hans Ericson,
Dahlberg.
Departementschefen, statsrådet Hans Ericson, anförde härefter:
I statsverkspropositionen till 1916 års riksdag föreslog Kungl.
Maj:t riksdagen att till uppförande av en byggnad för beklädnadsverkstäder
och beklädnadsförråd vid flottans station i Karlskrona — i vilken
byggnad jämväl skulle inrymmas lokaler för stationsintendenturen och
beklädnadsintendeDten vid stationen — bevilja ett anslag av 300,800
kronor samt därav på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av
100,270 kronor.
Detta förslag grundade sig på en av marinförvaltningen i skrivelse
den 8 oktober 1915 gjord framställning, däri ämbetsverket hemställt om
anvisande av anslag icke blott för nyssnämnda byggnad, utan även för
en byggnad för tvätt- och badinrättning vid stationen och i samband
därmed stående anordningar i sjömanskårens kokhus-och matsalsbyggnad,
3
Kungl. Maj:ts Nåd. proposition Nr 172.
dit stationens tvätt- och badinrättning nu vore förlagd. Sammanlagda
kostnaden för dessa byggnader m. m. hade av marinförvaltningen beräknats
till 669,640 kronor.
Beträffande den ifrågasatta nybyggnaden för beklädnadsverkstäder
och beklädnadsförråd anförde marin förvaltningen, att det enligt ämbetsverkets
uppfattning ur två särskilda synpunkter vore viktigt att erhålla nya
beklädnadsverkstäder, omfattande arbetsrum för skrädderi och skomakeri,
nämligen dels emedan de nuvarande verkstäderna, vilka vore inrymda i den
s. k. modellsalsbyggnaden å varvet, vore av s''å otillfredsställande hygienisk
beskaffenhet, att arbetarna lede men av att därstädes utföra arbetet, och
dels enär det med stöd av den erfarenhet, som vunnits såväl under
fredstjänstgöring som särskilt under mobiliseringen, visat sig nödvändigt,
att beklädnadsverkstäderna erhölle större kapacitet. Den arbetsprodukt,
som i de nuvarande verkstäderna kunde erhållas, motsvarade icke de krav,
vilka, även då fångvården i största utsträckning anlitades för tillverkning
av kläder och skodon, måste fyllas av beklädnadsverkstäderna.
Vidare hade erfarenheten under mobiliseringstiden till fullo ådagalagt
faran ur militär synpunkt av att icke hava ett tillräckligt reservförråd
av beklädnadspersedlar och materialier. Åven ur ekonomisk
synpunkt hade denna brist visat betänkliga följder. En nödvändig förutsättning
för åstadkommande av ett dylikt förråd vore, att tillgång
funnes å tillräckliga förrådslokaler av lämplig beskaffenhet. I detta avseende
motsvarade de nu disponibla lokalerna i samma hus som beklädnadsverkstäderna
icke behovet, och utvidgningsmöjlighet saknades.
Vid föredragning den 14 januari 1916 av marinförvaltningens berörda
framställning om anslag till särskilda byggnader vid Karlskrona
station dels för beklädnadsverkstäder och beklädnadsförråd och dels för
tvätt- och badinrättning uttalade dåvarande departementschefen bland
annat, enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
för samma dag, bilagt nämnda års statsverksproposition, att,
ehuru han fann samtliga de ändamål, som genom ifrågavarande byggnadsförslag
skulle tillgodoses, särdeles beaktansvärda, ansåg han sig
dock med hänsyn till den betydande statsutgift, som av förslagets
genomförande betingades, icke kunna förorda, att, medel då begärdes
till utförande av förslaget i hela dess omfattning. Däremot tvekade
departementschefen icke att tillstyrka, att en del av förslaget redan
då måtte komma till utförande, i vilket avseende han på närmare
angivna skäl ansåg sig böra giva avgjort företräde åt byggnaden
för verkstäder och förråd. För denna byggnad uppgjort kostnadsförslag
upptoge ett belopp av 270,800 kronor, vartill borde läggas
Departementschefens
yttrande den
14 januari
1916.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.
Kung!. Maj:ts
förslag till
1916 års riksdag.
Riksdagens
skrivelse den
14 juni 1916.
ett belopp av 30,000 kronor för maskinella anordningar i de nya verkstäderna.
Det anslag, som borde hos 1916 års riksdag äskas, uppginge
sålunda till 300,800 kronor; och Byntes detta anslag enligt departementschefens
mening böra fördelas på tre år.
I anslutning till departementschefens sålunda i ärendet uttalade
uppfattning avgav Kungl. Maj it förutnämnda förslag till 1916 års riksdag
om beviljande av anslag till uppförande av en byggnad för beklädnadsverkstäder
och beklädnadsförråd vid Karlskrona station.
I skrivelse den 14 juni 1916 angående regleringen av utgifterna under
riksstatens femte huvudtitel har riksdagen i denna fråga anfört följande.
Att de nuvarande skrädderi- och skomakeriverkstäderna vid Karlskrona
station såväl ur hygienisk synpunkt som i andra hänseenden
måste betecknas såsom otillfredsställande funne riksdagen framgå av
den i ärendet lämnade utredningen; och vore riksdagen övertygad
därom, att en nybyggnad för ifrågavarande verkstäder med tillhörande
förråd vore av behovet påkallad.
Vid uppgörande av förslag till sådan nyanläggning syntes utgångspunkten
böra vara den kapacitet, som verkstäderna borde besitta; härutinnan
lämnade emellertid statsrådsprotokollet icke närmare upplysning.
. För frågans bedömande syntes därför utredning i nämnda hänseende
erforderlig. Emellertid hade vid ärendets behandling inom riksdagen
fråga uppstått, huruvida det icke kunde ur ekonomisk synpunkt
vara fördelaktigt att för framställande av beklädnad åt marinens manskap
inrätta en centralverkstad med erforderliga moderna arbetsmaskiner
och sådan tillverkningskapacitet, att marinens behov, åtminstone
under normala förhållanden, kunde därifrån tillgodoses. Aven om en
dylik verkstad komme till stånd, erfordrades tydligen å de övriga platser,
där marinens manskap till större antal vore förlagt, smärre verkstäder
för utförande av passning, omsyn, rengöring och reparationer
m. m. av beklädnaden.
Utan att i detta sammanhang uttala sig om den lämpliga platsen
för en centralverkstad ansåge riksdagen likväl, att utredning i förenämnda
avseende borde förebringas, innan ärendet av riksdagen avgjordes.
Då Kungl. Maj:t i sitt förslag förutsatt en byggnadstid av
tre år, men det icke torde vara uteslutet, att en ny verkstadsanläggning
kunde uppföras under loppet av två år, skulle färdigställandet av
beklädnadsverkstaden icke behöva genom den ifrågavarande utredningen
fördröjas över den tidpunkt, som av Kungl. Maj:t beräknats, därest
förslag i ärendet förelädes 1917 års riksdag.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.
5
På, grund av det anförda har riksdagen icke ansett sig kunna biträda
det av Ivungl. Maj:t framlagda förslaget.
Med anledning av vad riksdagen sålunda anfört har Kungl. Maj:t
genom nådigt brev den 21 juni 1916 anbefallt marinförvaltningen att
verkställa utredning, huruvida det ur ekonomisk synpunkt kunde anses
fördelaktigt att för framställande av beklädnad åt marinens manskap
inrätta eu centralverkstad med erforderliga moderna arbetsmaskiner
och sådan tillverkningskapacitet, att marinens behov, åtminstone under
normala förhållanden, kunde därifrån tillgodoses, samt till Kungl. Maj:t
inkomma med därav föranlett yttrande i så god tid, att förslag i
ämnet kunde föreläggas 1917 års riksdag.
I skrivelse den 8 november 1916 angående beräkningen av utgifterna
å vissa femte huvudtitelns anslag för år 1918 meddelade marinförvaltningen,
att frågan om en central beklädnadsverkstad för marinen
ännu icke vore så utredd, att slutligt förslag i ämnet då kunde framläggas,
men att preliminära kostnadsberäkningar givit vid handen, att anläggningskostnaden
syntes uppgå till omkring 500,000 kronor, under förutsättning
att någon kostnad icke behövde utgå för markförvärv; och
hemställde marinförvaltningen, att hälften av nämnda belopp, eller
250,000 kronor, måtte för ändamålet beräknas bland behövliga extra
ordinarie anslag å 1918 års riksstat.
På sätt framgår av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
den 13 sistlidna januari, bilagt innevarande års statsverksproposition,
uttalade dåvarande departementschefen vid nämnda tillfälle att, då fullständig
utredning i förevarande ärende ännu icke inkommit till Kungl.
Maj:t, kunde han för det dåvarande ej underställa ärendet Kungl. Maj:ts
prövning. Med hänsyn till vikten av att frågan snarast möjligt vunne
sin lösning, ansåg han emellertid, att medel för ändamålet borde tagas
i beräkning vid framställningen till riksdagen i fråga om anslagsbehoven
för år 1918. Kostnaderna i sådant hänseende syntes departementschefen,
på sätt marinförvaltningen angivit, kunna beräknas till
omkring 500,000 kronor och torde härav för år 1918 böra upptagas
ett belopp av 250,000 kronor; och har Kungl. Maj:t enligt förutnämnda
statsrådsprotokoll, på departementschefens hemställan, föreslagit riksdagen
att i avvaktan på den proposition angående beviljande av anslag
för anordnande av en central beklädnadsverkstad för marinen, Kungl.
Maj:t kunde komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål bland
de extra anslagen å femte huvudtiteln för år 1918 beräkna ett belopp
av 250,000 kronor.
Kungl. Maj:ts
beslut den 21
juni 1916.
Marinförvaltningens
skrivelse
den 8
november
1916.
Departementschefens
yttrande
den 13
januari 1917
och Kungl.
Maj:ts beslu
samma dag.
6
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 173.
Marin förvaltningens
skrivelse
den 17
februari 1917.
Sedan den utredning rörande anordnande av en central beklädnadsverkstad
för marinen, vilken marinförvaltningen genom nådigt brev den
21 juni 1916 anbefallts verkställa, blivit slutförd, bar ämbetsverket i
skrivelse den 17 sistlidna februari framlagt resultatet av berörda utredning
samt därvid anfört följande.
Nytillverkning av beklädnad för marinen skedde dels vid marinens
egna verkstäder, dels vid fångvården, dels ock hos enskilda firmor.
Omfattningen av denna tillverkning framginge av bifogade tabell
(Bil. 1), utvisande antalet nytillverkade persedlar under femårsperioden
1911—1915.
Vid flottans stationer skedde tillverkningen genom personal, som
av kronan anställdes å månads- och daglönarstaterna och vars avlöning
vid nytillverkning (ävensom vid vissa reparationer) i regel utginge
efter s. k. styckeverkstaxa.
Vid vartdera av Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen
däremot avslutades kontrakt med en enskild mästare, vilken av materialier,
som tillsläpptes av kronan, ombesörjde tillverkningen av för
regementet erforderlig beklädnad mot i kontraktet stadgad ersättning
för varje persedel. Härvid anställde och avlönade entreprenören själv
sina arbetare samt hölle de flesta av de maskiner m. m., som erfordrades,
varemot kronan tillhandahölle lokal, lyse och uppvärmning.
Antalet av den vid stationernas beklädnadsverkstäder anställda arbetarpersonalen
och till densamma under tidsperioden 1911—1915 utbetald
avlöning ävensom värdet av inom samma tid använda materialier framginge
av bifogade tabell (Bil. 2).
För att komma till en riktig uppfattning om kostnaderna för tillverkning
av olika plagg vid stationernas verkstäder vore det ej nog
att hoplägga materialkostnaden och den för persedelns tillverkning utbetalda
arbetslönen enligt styckeverkstaxan. Därtill måste jämväl läggas
den på persedelns tillverkning belöpande delen av verkstadens
s. k. allmänna omkostnader. Dessa utgjorde dels avlöning till mästare
och övriga i verkstaden anställda, vilkas avlöning ej utginge efter
styckeverkstaxan, såsom maskinskötare, skrivare, förrådsarbetare, städare
m. fl., ävensom avlöning till all personal under sjukdom och semester,
dels diverse utgifter, såsom för träd, nålar och andra mindre förbrukningsartiklar,
för underhåll av maskiner samt för transporter, lyse och
uppvärmning i verkstaden m. m. Storleken av dessa omkostnader vid
stationernas beklädnadsverkstäder framginge jämväl av Bil. 2.
Vid nytillverkning av persedlar (ävensom vid vissa reparationer)
utginge, såsom förut angivits, vid flottans beklädnadsverkstäder arbets
-
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.
lönen efter s. k. styckeverkstaxa. I och för möjliggörande av eu jämförelse
mellan tillverkningskostnaderna för persedlar vid de olika bekladnadsverkstäderna
lämnades i Bil. 3 en sammanställning av arbetsprisen
enligt stationernas styckeverkstaxor och regementenas kontrakt.
Det läte sig ej göra att utan vidare jämföra de i styckeverkstaxorna
för stationernas verkstäder upptagna sylönerna med de pris,
som upptoges i regementenas kontrakt. Detta berodde därpå, att regementenas
entreprenörer i sina pris måste inberäkna, utom sylön till
arbetarna, jämväl kostnaderna för tillskärning, tråd m. m. samt slitning
av maskiner, vilka kostnader för stationernas verkstäder, enligt
vad ovan angivits, inginge i de allmänna omkostnaderna. För att göra
de olika tillverkningskostnaderna i möjligaste män jämförbara hade därför
i Bil. 3 under rubrik »Tillägg för vissa allmänna omkostnader»
upptagits förenämnda delar av de allmänna omkostnaderna vid stationernas
beklädnadsverkstäder och dessa i summakolumnen sammanförts
med arbetslönerna enligt styckeverkstaxa, varigenom erhållits jämförbara
siffror över arbetskostnaderna.
I Bil. 3 vore också gjord en sammanställning, avsedd att visa
eu jämförelse mellan summan av varandra motsvarande kostnader för
tillverkning av ett plagg av varje sort, som förfärdigades vid de olika
verkstäderna. Jämförelsen visade att — enär materialkostnaderna vid
de olika verkstäderna kunde antagas vara lika — tillverkningskostnaderna
vore lägst vid beklädnadsverkstaden i Karlskrona. Jämfördes
kostnaderna vid Stockholms station och Vaxholms kustartilleriregemente,
utfölle jämförelsen till förmån för stationen. Liknande resultat erhölles
vid jämförelse mellan Karlskrona station och Karlskrona kustartilleriregemente,
utvisande att vid lika lokala förhållanden tillverkningen
genom av kronan själv avlönad personal bleve fördelaktigast.
Siffrorna i tablån gåve jämväl vid handen, att vid de verkstäder,
där tillverkningen vore ordnad på detta sätt, nämligen vid Karlskrona
och Stockholms stationer, tillverkningskostnaden ställde sig lägre i
Karlskrona än i Stockholm. Huvudorsaken härtill torde få sökas! den
omständigheten, att arbetslönerna i Karlskrona ställde sig avgjort billigare
än i Stocxholm, vilket förhållande även bestyrktes därav, att tillverkningskostnaden
vid Karlskrona kustartilleriregemente trots systemet
med entreprenör vore lägre än vid Stockholms station.
Sammanfattningen av vad jämförelserna utvisade torde sålunda
kunna sägas vara:
att tillverkning av beklädnad med anlitande av arbetare, som avlönades
direkt av kronan (stationernas beklädnadsverkstäder), visat sig
8 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 172.
billigare än tillverkningen genom entreprenörer (kustartilleriregementenas
verkstäder);
att tillverkning i stor skala avsevärt bidroge att sänka den del av
tillverkningskostnaderna, som representerades av verkstädernas allmänna
omkostnader, och således vore ägnad att minska tillverkningskostnaderna
per plagg; samt
att arbetslönerna ställde sig billigare i Karlskrona än å andra
platser, där marinen hade beklädnadsverkstäder, vilket sannolikt berodde
på de billigare levnadsomkostnader, som Karlskrona i förhållande
till Stockholm och Vaxholm erbjöde arbetspersonalen.
Härav framginge, att ett sammanförande till en verkstad av all den
nytillverkning av beklädnad för marinen, som under fredsförhållanden
erfordrades, ur .ekonomisk synpunkt sett syntes kunna förväntas medföra
väsentliga fördelar, under förutsättning att tillverkningen förlädes
till den plats, där tillverkningskostnaderna visat sig vara lägst.
För att möjliggöra en uppskattning av den ekonomiska fördel,
tillverkningen vid centralverkstad skulle medföra, jämförd med det nu
tillämpade sättet för tillverkningen, hade uppgjorts bifogade tabell
(Bil. 4), utvisande en jämförelse mellan vissa arbetskostnader för en del
vid marinens verkstäder, med undantag av Karlskrona stations beklädnadsverkstad,
under fem-årsperioden 1911—1915, tillverkad beklädnad
och beräknad motsvarande arbetskostnad, om tillverkningen utförts vid
sistnämnda beklädnadsverkstad. Siffrorna i tabellen vore, vad antalet
persedlar anginge, hämtade ur Bil. 1. Vid beräkningen av arbetskostnaden
hade använts de siffror, som återfunnes i Bil. 3. Såsom av slutsummorna
i tabellen i Bil. 4 framginge, beräknades arbetskostnaderna,
om tillverkningen skett vid beklädnadsverkstad en i Karlskrona, hava
blivit omkring 60,000 kronor eller 12,000 kronor per år lägre än vad
nu varit fallet.
Då tillverkningen vid en med tidsenliga maskiner försedd och efter
moderna principer driven centralverkstad i Karlskrona torde ställa sig
än billigare än vid den nuvarande beklädnadsverkstaden i Karlskrona
samt avsåges bliva av betydligt större omfattning, enär den
skulle fylla även det behov av beklädnad, som för närvarande tillgodosåges
genom tillverkning hos enskilda firmor, borde den ekonomiska
vinsten av en sådan anläggning kunna uppskattas till avsevärt högre
belopp per år än vad omförmälda tabell (Bil. 4) utvisade för femårsperioden
1911—1915.
Åven ur andra synpunkter än den ekonomiska erbjöde inrättandet
av en central beklädnadsverkstad för marinen fördelar, i det att bland
annat skulle erhållas
9
Kung!. May.ts Nåd. proposition Nr 172.
tryggt tillverkningsmöjlighet för den beklädnad, Bom erfordrades
för marinen;
säkerhet för såväl persedlarnas enhetliga tillverkning som ock att
tillverkningssättet bleve sådant, att största möjliga slitstyrka erhölles,
samt
visshet om att alla använda materialier vore av lämplig; och god
beskaffenhet.
Härvid torde beträffande den först angivna fördelen böra bemärkas,
■att det med anlitande av såväl marinens nuvarande beklädnadsverkstäder
som fångvårdens arbetsmöjligheter ävensom konfektionsaffärer
och enskilda arbetare icke varit möjligt att i tillräckligt god tid erhålla
all den beklädnad, som under de senare åren varit erforderlig med anledning
av dels utökning av beväringsbeklädnadsförråden, dels fyllande av
ersättningsbehovet under mobilisering. Genom inrättande av en central
beklädnadsverkstad skulle nämnda olägenhet avhjälpas, vilket givetvis
vore av största betydelse, helst som senaste krigserfarenhet med skärpa
påvisat betydelsen därav, att personalens utrustning bleve så fullständig
som möjligt.
Av ovanstående utredning ansåge marinförvaltningen därför framgå,
att det vore lämpligt och önskvärt att anordna en central beklädnadsverkstad
för marinen.
Såsom förut angivits, bleve den ekonomiska fördelen med en central
beklädnadsverkstad till stor del beroende på, vilken plats kornme
att väljas för verkstadens anläggande. Den verkställda utredningen hade
givit vid handen, att av de platser, där marinen hade verkstäder, Karlskrona
visat sig vara den förmånligaste, såvitt anginge förutsättningen
för billig nytillverkning. Men även i ett annat avseende vunnes fördel av
att förlägga verkstaden till Karlskrona, i det att två stora formationer,
Karlskrona station och Karlskrona kustartilleriregemente, kunde begagna
centralverkstaden både för tillverkning och för utförande av reparation
av beklädnad.
Att förlägga centralverkstaden till annan plats än sådan, där personal
av marinen till större antal vore stationerad, ansåge marinförvaltningen
icke under några förhållanden böra ifrågakomma. Förutom
andra olägenheter skulle nämligen detta medföra betydligt ökade administrationskostnader
ävensom behov av flera reparationsverkstäder, varjämte
möjligheten till kontroll av tillverkningen skulle minskas.
Vad anginge frågan om verkstadens kapacitet både förut angivits,
att densamma borde vara anpassad efter den tillverkning, som mot
Bihang
till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 146 höft. (Nr 172.) 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.
svarade det årliga fredsbehovet av ^tillverkning av beklädnad för
marinen. Storleken av detta behov framginge av tabellen i Bil. 5.
Vid uppgörandet av denna tabell hade, vad stammanskapet med undantag
för rekryter anginge, legat till grund den i beklädnadsstaterna för
denna personal upptagna beräkningen över det antal persedlar, som
efter första tjänsteåret ansåges årligen erforderligt för beklädnadens
underhåll i fullständigt skick. Beträffande de värnpliktiga av de olika
avdelningarna hade använts siffrorna för motsvarande personalgrupper
av stammanskapet. För årliga antalet rekryter hade per man beräknats
ett fullständigt ställ enligt beklädnadsstaten.
Slutsiffrorna i denna tabell visade sig beträffande flertalet persedlar
avsevärt högre än siffrorna i den i Bil. 1 upptagna kolumnen för medeltalet
avunder åren 1911—1915 tillverkade persedlar. Anledningen härtill
vore att söka dels i det genom nådiga brevet den 28 april 1911 töranledda
nedbringandet av lagret i bekiädnadsförråden för stammen, dels
däri, att under perioden 1911—1915 ett betydande antal vakanser inom
sjömans- och skeppsgossekårerna förefunnits, varigenom fredsbehovet
av beklädnad under denna period blivit mindre än vad eljest skulle
varit fallet, dels ock däruti, att den förlängda utbildningstiden för de
värnpliktiga gjort det nödvändigt att för framtiden räkna med stegrat
behov av beklädnad för denna personal. Verkstadens utrymme m. m.
måste givetvis beräknas för den tillverkning, som erfordrades vid fulltalig.
manskapsstyrka. Tillverkningens verkliga omfattning komme
naturligtvis att bliva beroende på det för tillfället radande behovet och
regleras medelst storleken av den anställda arbetarpersonalen.
Sedan utredning blivit verkställd beträffande behövlig kapacitet för
beklädnadsverkstaden, hade marinförvaltningen anmodat stationsbefälhavaren
vid flottans station i Karlskrona att inkomma med förslag till
byggnad för verkstaden. Härvid borde tagas hänsyn till det förslag
till beklädnadsverkstad, som framlades till 1916 års riksdag, då fråga
var om ersättande av den nuvarande beklädnadsverkstaden i Karlskrona
med en ny sådan verkstad. För att erfarenheter från andra militära
beklädnadsverkstäder skulle vid revidering av nämnda förslag kunna
tillgodogöras, hade dels en marinintendent varit utsänd till utlandet i
ändamåf att studera dylika verkstäder, dels vederbörande tjänstemän i
Karlskrona lämnats tillfälle till studium av svenska etablissement för
tillverkning av beklädnadsartiklar.
Med ledning av sålunda vunnen erfarenhet och de synpunkter i
övrigt, vartill granskning av det äldre förslaget givit anledning, hade
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 172. 11
ritningar och kostnadsförslag till en central beklädnadsverkstad för
marinen uppgjorts av chefen för byggnadsdepartementet vid flottans
varv i Karlskrona. Mot nämnda förslag, enligt vilket verkstaden skulle
förläggas å Stumholmen söder om sjöbeväringens beklädnadsförråd, hade
stationsbefälhavaren, stationsintendenten och förste läkaren förklarat sig
icke hava något att erinra.
Förslaget skilde sig från det äldre förslaget till beklädnadsverkstad
huvudsakligen däri, att det för skräddarverkstaden avsedda utrymmet
ökats och att denna verkstad, för att erhålla bästa möjliga
dagsbelysning och ökad luftkub, flyttats till våningen två trappor upp.
Vidare hade den till skomakarverkstad avsedda våningen en trappa
upp blivit gjord något högre i tak än förut, varemot den till förrådslokal
för färdiga persedlar avsedda bottenvåningen gjorts något
lägre.
Golvytan av skräddarverkstaden uppginge till 702 kvm. Den sammanlagda
golvyta, som upptoges av maskiner, beräknades till 214 kvm.,
varigenom uppstode en fri golvyta av 488 kvm. Som antalet arbetare
beräknades till 130, gåve detta en fri golvyta per arbetare av 3,75 kvm.,
vilket bleve tillräckligt, även om, då arbetet på verkstaden vore foreerat,
arbetarnas antal tillfälligtvis behövde ökas. Golvutrymmet i
skomakarverkstaden uppginge till 522 kvm., och maskinerna beräknades
upptaga en yta av 250 kvm., varigenom den fria golvytan bleve
272 kvm. Arbetarnas antal beräknades till 50 under normala förhållanden,
i följd varav beräknades ett fritt golvutrymme per arbetare av
omkring 5,4 kvm. Åven i skomakarverkstaden funnes sålunda tillfälle
att, om så bleve behövligt, kunna vid uppkommande forceringar öka
arbetarantalet. I såväl skräddar- som skomakarverkstäderna komme
luftkuben ej att understiga 20 kbm. per arbetare, vilket måste anses
fullt tillfredsställande.
Förrådsutrymmet vore beräknat så, att fullt tillräckligt utrymme
skulle finnas för såväl de materialier, som erfordrades för tillverkningen
av kläder och skodon, som för den färdiga beklädnad, vilken skulle
hållas i förråd för stammanskapet.
Enär stationsintendenten hade tillsyn över tillverkningen av beklädnaden,
vore det synnerligen lämpligt att, på sätt i förslaget upptoges,
behövlig expeditionslokal för stationsintendenturen vore förlagd i samma
hus som beklädnadsverkstaden. Samma förhållande gällde beträffande
beklädnadsintendenten, vilkens expedition likaledes vore förlagd i den
för beklädnadsverkstaden avsedda byggnaden. Härigenom vunnes ock
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.
den fördelen, att beklädnadsintendenten komme att hava sin expedition
i omedelbar närhet av beväringens stora beklädnadsförråd, invid vilket
den nya beklädnadsverkstaden föresloges att uppföras.
Åt maskiner för såväl skräddar- som skomakarverkstäderna både
särskild uppmärksamhet ägnats i avsikt att göra den maskinella utrustningen
så tidsenlig och fullständig som möjligt. Därigenom hade dock,
vad skomakarverkstaden beträffade, kostnaden för anskaffning och installering
av maskiner blivit rätt betydande, men syntes detta icke
kunna undvikas, om verkstaden skulle erhålla tillräcklig kapacitet och
tillverkningskostnaderna i görligaste mån skulle kunna nedbringas med
bibehållen hög kvalitet å den viktiga skobeklädnaden.
Drivkraften för beklädnadsverkstaden vore avsedd att erhållas från
å Stumholmen befintlig elektrisk kraftledning. |
|||
Kostnadsförslaget för byggnaden, vilket uppgjorts den |
22 decem- |
||
ber 1916, slutade på ett belopp av 448,500 kronor, sålunda fördelat: |
|||
Grundläggningsarbeten ..................................................... |
kronor |
22,700 |
— |
Isoleringsarbeten................................................................... |
» |
5,700 |
— |
Sockel och yttertrappor.................................................. |
» |
8,850 |
— |
Dräneringsledning med brunnar..................................... |
» |
1,100 |
— |
Murnings-, cement- och putsningsarbeten................... |
» |
188,500 |
— |
Trappor ................................................................................... |
» |
10,000 |
— |
Timmermansarbeten ......................................................... |
27,500 |
— |
|
Snickeriarbeten och diverse inredningar .................... |
22,800 |
— |
|
Diverse järn- och plåtslagararbeten .............................. |
7,000 |
— |
|
Målningsarbeten.................................................................... |
» |
11,000 |
— |
Värmeledning ........................................................................ |
» |
22,400 |
— |
Sanitetsanordningar............................................................... |
» |
15,950 |
— |
Vatten- och avloppsledningar .......................................... |
y> |
8,800 |
— |
Eldsläckningsanordningar.................................................. |
» |
2,200 |
— |
Oförutsedda utgifter, omkostnadsprocent m. m......... |
» |
70,500 |
— |
Elektriska installationer och hiss................................... |
23,500 |
— |
|
Summa |
kronor 448,500: — |
Beträffande förslaget erinrade chefen för byggnadsdepartementet,
att ovan beräknade byggnadskostnader, vilka vore grundade på då gällande
pris, givetvis ej kunde gälla, om ytterligare stegring inträffade
i material- och arbetspris.
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.
Övriga kostnader för verkstaden beräknades på följande sätt:
Maskiner för skräddarverkstaden jämte motorer och
installation ................................................................... kronor 21,000: —
Maskiner för skomakarverkstaden jämte motorer och
installation ..................................................................... » 62,500: —
Inventarier m. m. för verkstäder, förråd och expeditioner.
............................................................... » 10,000: —
Summa kronor 93,500: —
Enligt vad nyss nämnts, uppginge byggnadskost
naderna
till..................................................... » 448,500: -
Sammanlagda anläggningskostnaderna utgjorde sålunda
............................................................................ kronor 542,000: —
Såsom förut angivits, uteslöte tillkomsten av en central beklädnadsverkstad
ej behovet av reparationsverkstäder vid vissa övriga lokala
formationer. Om verkstaden förlädes i Karlskrona, skulle den givetvis
även ombesörja reparationer för därstädes förlagda delar av flottan och
kustartilleriet. I Stockholm, Vaxholm, Ålvsborg, Härnösand och eventuellt
Fårösund måste dock finnas smärre reparationsverkstäder. Lokalen
för beklädnadsverkstaden i Stockholm, som med nuvarande antal
arbetare vore mycket otillfredsställande och behövde utvidgas, om driften
skulle fortsättas i hittillsvarande omfattning, kunde efter behövlig
reparation bliva tillfredsställande för den mindre drift, som efter centralverkstadens
inrättande kunde behöva ifrågakomma. Å övriga platser
syntes hittills avsedda lokaler kunna användas.
Skulle åter en central beklädnadsverkstad ej komma till stånd, erfordrades
i varje fall ny lokal för beklädnadsverkstaden i Karlskrona
ävensom utvidgning av lokalen för beklädnadsverkstaden i Stockholm.
Mot de uppgjorda kostnadsförslagen funne marinförvaltningen ej
anledning till erinran, men måste givetvis reservera sig för eventuella
ytterligare prisstegringar å byggnadsmaterialier och maskiner samt höjda
arbetskostnader.
Under åberopande av vad sålunda anförts har marinförvaltningen
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå innevarande års riksdag att
till anläggning i Karlskrona av en central beklädnadsverkstad för marinen
bevilja ett anslag av 542,000 kronor och därav på extra stat för
år 1918 anvisa ett belopp av 250,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att av sistnämnda belopp redan under innevarande år låta utanordna
erforderlig del.
14
Chefens för
marinstaben
utlåtande den
13 mars 1917.
Departementschefens
yttrande.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.
Härefter har från chefen för marinstaben infordrats utlåtande i
ärendet, såvitt anginge den till uppförande föreslagna centrala beklädnadsanstaltens
förläggning ur militär synpunkt; och har bemälde chef
i sådant avseende den 13 nästlidna mars avgivit yttrande samt därvid
anfört följande.
Ehuru den föreslagna verkstadens förläggning till Karlskrona måste
ur militär synpunkt anses mindre fördelaktig på grund av det utsatta
läge, verkstaden därigenom erhölle, syntes dock de ekonomiska och
administrativa skäl, som av marinförvaltningen anförts för en dylik förläggning,
få anses vara av den betydelse, att de uppvägde de militära
olägenheterna. Marinstabschefen ansåge sig därför böra tillstyrka den
föreslagna förläggningen av den ifrågasatta centrala beklädnadsanstalten.
Genom tillkomsten av denna anstalt komme de på Stumholmen
inom ett relativt litet område redan förut samlade militära etablissementen
att ytterligare ökas, och det syntes därför bliva erforderligt att
sörja för avvärjandet av luftanfall mot denna del av örlogsstationen.
Stabschefen ville därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte snarast låta
verkställa en utredning av denna fråga.
Den utredning, som marinförvaltningen i förevarande ärende framlagt,
s}mes mig på ett övertygande sätt ådagalägga ändamålsenligheten
därav, att en central beklädnadsverkstad för marinen kommer till utförande.
Såsom ämbetsverket erinrat, tillverkas för närvarande, beklädnaden
för marinen dels vid marinens egna verkstäder, dels vid fångvården
och dels hos enskilda firmor. Ett sammanförande av denna
tillverkning till en central anstalt, omfattande såväl skräddar- som skomakarverkstäder,
skulle, på sätt av utredningen framgår, icke blott
innebära väsentliga ekonomiska fördelar, utan ock ur andra synpunkter
lända till avsevärt gagn. Så skulle därigenom större trygghet beredas
för färdigställande i behörig tid av den för marinen erforderliga beklädnaden,
bättre kontroll ernås beträffande beskaffenheten av de för beklädnaden
använda materialierna samt enhetlighet i tillverkningssättet vinnas.
I berörda skrivelse den 14 juni 1916 uttalade riksdagen, att den
ifrågasatta centrala beklädnadsverkstaden borde erhålla sådan tillverkningskapacitet,
att marinens behov, åtminstone under normala förhållanden,
kunde därifrån tillgodoses. I anslutning härtill har undersökning
av marinförvaltningen verkställts rörande storleken av det
årliga fredsbehovet av beklädnadspersedlar för marinens stammanskap
och värnpliktiga, samt det föreliggande förslaget till anstalten i fråga
uppgjorts på grundvalen av det resultat, vartill denna undersökning
Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 172.
15
lett. Såsom jämväl i riksdagens skrivelse förutsatts, har ämbetsverket
vid förslagets uppgörande utgått från att smärre verkstäder för reparationer
m. m. av beklädnad skulle, jämsides med centralanstalten, förefmnas
i Stockholm, Vaxholm, Ålvsborg, Härnösand och eventuellt i
Fårösund.
Beträffande platsen för den ifrågasatta beklädnadsanstalten har
marinförvaltningen ansett, att det icke borde ifrågakomma att förlägga
anstalten till annan ort än där personal av marinen till större antal
vore stationerad. I annat fall skulle betydligt ökade administrationskostnader
vållas samt jämväl andra olägenheter, såsom behov av flera
reparationsverkstäder och minskad möjlighet till kontroll av tillverkningen,
uppkomma. Bland de platser, som marinförvaltningen sålunda
ansett kunna för ändamålet ifrågasättas, har ämbetsverket funnit Karlskrona
vara den lämpligaste; och har ämbetsverket föreslagit, att anstalten
måtte uppföras å Stumholmen inom flottans stationsområde därstädes.
För anstaltens förläggning till Karlskrona talade enligt marinförvaltningens
mening i främsta rummet den omständigheten, att arbetslönerna
å denna plats vore lägre än å någon annan ort, där beklädnadsverkstad
för marinen funnes. Därjämte skulle härigenom vinnas, att
anstalten kunde användas såsom reparationsverkstad av två stora formationer,
nämligen Karlskrona station och Karlskrona kustartilleriregemente.
För min del anser jag mig på de av marinförvaltningen angivna
skälen böra ansluta mig till den av ämbetsverket uttalade uppfattningen
beträffande platsen för ifrågavarande centralverkstad, Såsom
av det förut sagda framgår, har jämväl chefen för marinstaben, ehuru
han ansett verkstadens förläggning till Karlskrona ur militär synpunkt
mindre fördelaktig, tillstyrkt marinförvaltningens förslag härutinnan.
Marinstabschefen har i samband därmed anfört, att det med hänsyn
till de många militära etablissement, som komme att bliva samlade
å Stumholmen, syntes bliva erforderligt att sörja för avvärjandet av
luftanfall mot denna del av Karlskrona örlogsstation, samt på grund
härav hemställt om verkställande av utredning av denna fråga. Beträffande
det sålunda av stabschefen väckta spörsmålet tillåter jag mig
framhålla, att det mest trängande behovet av luftkanoner till skydd för
anläggningarna å Stumholmen kommer att på grund av innevarande års
riksdags därom fattade beslut bliva tillgodosett. Huruvida ytterligare
åtgärder i angivet syfte må befinnas erforderliga, torde få bero av en
framtida, på krigserfarenheterna grundad utredning rörande frågan om
vårt luftförsvar, sedd i dess helhet.
16
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.
Det föreliggande förslaget till byggnad för centralverkstaden upptager
jämväl behövligt utrymme för förvaring såväl av de materialier,
vilka erfordras för tillverkningen av kläder och skodon, som av den
färdiga beklädnad, vilken för stammanskapet hålles i förråd i Karlskrona.
Därjämte skulle i byggnaden beredas expeditionslokaler för
stationsintendenturen och beklädnadsintendenten. Dessa anordningar
finner jag praktiskt lämpliga. Det föreliggande byggnadsförslaget föranleder
icke heller i övrigt någon erinran från min sida.
Förut år nämnt, att kostnaderna för en central beklädnadsverkstad
för marinen, i enlighet med en av marinförvaltningen i skrivelse den
8 november 1916 avgiven preliminär kostnadsberäkning, i statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag upptagits till 500,000 kronor,
samt att Kungl. Maj:t, på dåvarande departementschefens hemställan, i
nämnda statsverksproposition föreslagit riksdagen att i avvaktan på den
framställning angående beviljande av anslag för berörda ändamål, Kungl.
Maj:t kunde komma att till riksdagen avlåta, för ändamålet bland de
extra anBlagen å femte huvudtiteln för år 1918 beräkna ett belopp av
250,000 kronor. Jämlikt marinförvaltningens nu föreliggande förslag
skulle kostnaderna för ifrågavarande beklädnadsverkstad uppgå till 542,000
kronor, däri inbegripet anskaffningskostnaden för erforderliga verkstadsmaskiner
jämte maskinernas installation, inventarier m. m. Denna marinförvaltningens
kostnadsberäkning giver mig icke anledning till någon
anmärkning; och torde, i anslutning till riksdagens i förberörda skrivelse
den 14 juni 1916 gjorda uttalande om möjligheten av verkstadsanläggningens
utförande på två år, av nämnda summa å 542,000 kronor, såsom
i statsverkspropositionen angivits, ett belopp av 250,000 kronor böra
äskas för år 1918. Då arbetet med verkstadens uppförande snarast
möjligt lärer böra igångsättas, torde Kungl. Maj:t böra bemyndigas att
av det belopp, som må komma att anvisas för år 1918, redan under
innevarande år disponera erforderlig del.
Jag anhåller i detta sammanhang få erinra, hurusom chefen för
kustartilleriet i skrivelse den 3 oktober 1916 framhållit, att mycket allvarliga
olägenheter vidlådde manskapets vid kustartilleriet beklädnad
och personliga utrustning, vilka olägenheter i avsevärd mån inskränkte
personalens användbarhet under fältmässiga förhållanden; och hade bemälde
chef med hänsyn därtill, att stora nyanskaffningar av beklädnadspersedlar
vore förestående, samt av i övrigt anförda skäl hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning i fråga om nya uniformsmodeller
för kustartilleriet. Med anledning härav har Kungl. Maj:t
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 172.
17
genom nådigt brev den 24 november 1916 uppdragit åt marinförvaltningen
att i samråd med chefen för marinstaben och chefen för kustartilleriet
verkställa utredning om införande av nya uuiformsmodeller
för kustartilleriet samt därefter inkomma med förslag i ämnet jämte
kostnadsberäkning.
Den sålunda igångsatta utredningen är ännu icke slutförd. Oberoende
av de ändringar i kustartilleriets nuvarande uniformsmodeller,
som med anledning av omförmälda utredning må komma att beslutas,
torde emellertid kustartilleriets uniformspersedlar med fördel kunna och
böra framställas vid en för marinen i dess helhet gemensam beklädnadsverkstad.
Innan jag lämnar förevarande ämne, torde med några ord böra
beröras frågan om sättet för det framtida användandet av den nuvarande
verkstads- och förrådsbyggnaden för beklädnad vid Karlskrona
station under förutsättning att det förslag om anordnande av en central
beklädnads verkstad därstädes, som jag har för avsikt att nu framställa,
vinner Kungl. Maj:ts och riksdagens bifall. Jag tillåter mig i
sådant avseende hänvisa till dåvarande departementschefens uttalande i
statsverkspropositionen till 1916 års riksdag rörande då ifrågasatt uppförande
av en nybyggnad för beklädnadsverkstäder och beklädnadsförråd
m. m. i Karlskrona (femte huvudtiteln år 1916, punkt 25). Därvid omnämndes,
att de lokaler i den nuvarande verkstads- och förrådsbyggnaden,
som tidigare upptagits av förvaltningsdirektionen, skulle avses
för stationskrigsrätten, vars förut disponerade rum i samma våning som
befälhavande amiralens och stationsbefälhavarens expedition i stället
skulle läggas till denna expedition såsom en välbehövlig förstärkning i
utrymme. De nuvarande verkstads- och förrådsrummen skulle finna en
synnerligen välbehövlig användning dels såsom beväringsbeklädnadsförråd
för Karlskrona kustartilleriregementes räkning — ifrågavarande
beklädnadsförråd är för närvarande iorymt å vinden till båtskjulet å
Stumholmen, en lokal, som ingalunda kan anses motsvara kraven på
ett förrådsrum för förvaring av så dyrbar materiel — dels såsom förvaringsrum
för det vid stationen nyupprättade bokförrådet och dels
såsom lokal för varvsdepartementet för hus och byggnader, vilket trätt
i verksamhet från och med år 1916.
Slutligen torde jag få nämna, att den i statsverkspropositionen till
innevarande års riksdag (under punkt 9) omförmälda utredningen rörande
frågan om tilldelande åt flottans beklädnadsförråd av ett extra
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 146 höft. (Nr 172.) 3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.
anslag för en gång av sådan storlek, att det kunde dels täcka förrådstitlarnas
brister och dels därutöver bilda erforderligt rörelsekapital,
numera blivit verkställd och den 8 sistlidna februari ingivits till Kungl.
Maj:t. Av marinförvaltningen har därvid anförts, bland annat, att det
av angivna skäl synts lämpligt, att ordnandet av beklädnadsförrådens
finansiering uppskötes, till dess kristiden vore överstånden och sådana
prisförhållanden i avseende å beklädnadsmaterialier inträtt, som mera
närmade sig vad som kunde anses vara normalt. Skulle emellertid
Kungl. Maj:t finna för gott att redan hos innevarande års riksdag äska
anslag till täckande av gjorda överbetalningar å förrådstitlarna för
flottans stams beklädnadsförråd, torde enligt av ämbetsverket gjorda
beräkningar detta anslag böra upptagas till 800,000 kronor.
I likhet med marinförvaltningen anser jag den nuvarande tidpunkten
icke vara lämpad för upptagande till behandling av omförmälda fråga;
och lärer vid sådant förhållande någon framställning till riksdagen om
anvisande av medel för berörda ändamål icke nu böra avlåtas.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj :t täcktes föreslå riksdagen
att till anordnande av en central beklädnadsverkstad för marinen
m. m. bevilja ett anslag av 542,000 kronor samt därav på extra stat
för år 1918 anvisa ett belopp av 250,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att av sistnämnda belopp disponera erforderlig del redan under
innevarande år.
Till vad departementschefen sålunda hemställt
täcktes Hans Mapt Konungen, på tillstyrkan av statsrådets
övriga ledamöter, lämna bifall; och skulle proposition
till riksdagen avlåtas av den lydelse, en vid
detta protokoll fogad bilaga utvisar.
Ur protokollet:
W. G. Stiernstedt.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.
19
Bil. 1.
Under åren 1911—15 tillverkade beklädnadspersedlar för marinen.
1) vid egna verkstäder. 2) av fångvården. 3) av enskilda.
Persedlarnas benämning. |
Karls- krona station. |
Stock- holms station. |
Vaxholms kust- artilleri- rege- mente. |
Karls- krona kustartil- lerirege- mente. |
Summa. |
Summa. |
Medeltal |
||
1 |
Blåskjortor ................. |
12,427 |
1,176 |
2,740 |
4,158 |
20,501 |
|||
2 |
» |
4,500 |
6,933 |
590 |
— |
12,023 |
|||
3 |
U |
4,500 |
11,500 |
— |
— |
16,000 |
48,524 |
9,705 |
|
1 |
Bussaronger, vita ......... |
5,449 |
454 |
— |
— |
5,903 |
|||
2 |
» |
» |
4,000 |
500 |
— |
— |
4,500 |
10,403 |
2,080 |
1 |
)) |
, kypert, blå |
24,967 |
2,752 |
6,558 |
7,197 |
41,474 |
||
2 |
» |
, » |
10,388 |
24,787 |
6,086 |
4,200 |
45,461 |
||
3 |
)) |
» |
— |
10,200 |
— |
— |
10,200 |
97,135 |
19,427 |
1 |
Byxor, |
vita................. |
9,442 |
572 |
416 |
1,239 |
11,669 |
||
2 |
» , |
)) .................. |
5,000 |
5,387 |
3,801 |
425 |
14,613 |
||
3 |
” , |
» |
— |
2,000 |
— |
— |
2,000 |
28,282 |
5,656 |
1 |
» |
kommiss- ......... |
14,913 |
3,494 |
6,099 |
7,344 |
31,850 |
||
2 |
» . |
») |
6,000 |
11,454 |
— |
— |
17,454 |
||
3 |
» . |
» ......... |
7,100 |
7,894 |
— |
— |
14,994 |
64,298 |
12,859 |
1 |
» , |
kypert, blå......... |
25,237 |
3,189 |
9,716 |
8,874 |
47,016 |
||
2 |
» , |
)> |
13,196 |
27,463 |
— |
2,550 |
43,209 |
||
3 |
» > |
)) ........... |
— |
6,500 |
— |
— |
•6,500 |
96,725 |
19,345 |
1 |
Halsdukar, »svärta......... |
19,207 |
11,909 |
4,400 |
— |
35,516 |
35,516 |
7,103 |
|
1 |
Kalsonger, vita .......... |
8,887 |
727 |
11,597 |
7,658 |
28,869 |
|||
2 |
» |
) n ........... |
19,500 |
23,981 |
4,496 |
6,300 |
54,277 |
||
3 |
» |
J n ............ |
— |
2,000 |
4,000 |
— |
6,000 |
89,146 |
17,829 |
1 |
Kavajer................. |
9,081 |
1,054 |
2,343 |
2,638 |
15,116 |
|||
2 |
» |
— |
4,515 |
— |
— |
4,515 |
|||
3 |
)) |
2,560 |
4,400 |
— |
— |
6,960 |
26,591 |
5,318 |
|
2 |
Klädsäckar .................. |
2,000 |
800 |
122 |
100 |
3,022 |
3,022 |
604 |
|
1 |
Maskintofilor ............... |
1,628 |
— |
— |
— |
1,628 |
|||
2 |
)) |
1,855 |
2,386 |
— |
— |
4,241 |
5,869 |
1,173 |
|
1 |
Maskinvästar ............... |
1,810 |
1,366 |
192 |
238 |
3,606 |
3,606 |
721 |
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.
Persedlarnas benämning. |
Karls- krona station. |
Stock- holms station. |
Vaxholms kust- artilleri- rege- mente. |
Karls- krona kustartil- lerirege- mente. |
Summa. |
Summa. |
Medeltal |
1 Mössor av kläde, med band |
12,817 |
3,365 |
_ |
_ |
16,182 |
||
2 » » » , » » |
— |
5,468 |
4,200 |
— |
9,668 |
||
3 » )) » , » » |
9,000 |
10,500 |
1,500 |
— |
21,000 |
46,850 |
9,370 |
1 Mössor av kläde,med ankare |
2,921 |
960 |
— |
— |
3,881 |
3,881 |
776 |
1 Byxor, parad-............... |
1,798 |
1,191 |
398 |
637 |
4,024 |
4,024 |
805 |
1 Jackor ........................ |
1,168 |
— |
280 |
309 |
1,757 |
1,757 |
351 |
1 Maskinrockar ............... |
2,086 |
1,559 |
376 |
588 |
4,609 |
4,609 |
922 |
1 Mössor med skärm ....... |
1,660 |
— |
— |
— |
1,660 |
1,660 |
332 |
1 Kragar till blåkragade |
|||||||
skjortor ..................... |
920 |
— |
— |
— |
920 |
920 |
184 |
1 Yrkes- m. fl. tecken...... |
323,598 |
213,640 |
— |
— |
537,238 |
||
2 » » » ...... |
— |
— |
45,128 |
— |
45,128 |
582,366 |
116,473 |
1 Madrassvar.................. |
2,273 |
— |
— |
— |
2,273 |
||
2 » .................. |
_ |
1,375 |
1,375 |
— |
2,750 |
5,023 |
1,004 |
1 Putvar....................... |
5,462 |
— |
— |
— |
5,462 |
||
2 » ...................... |
— |
273 |
1,282 |
— |
1,555 |
7,017 |
1,403 |
1 Lakan ....................... |
7,096 |
— |
— |
— |
7,096 |
||
2 » ........................ |
— |
3,000 |
3,331 |
- |
6,331 |
13,427 |
2,685 |
1 Handdukar.................. |
19,554 |
— |
— |
— |
19,554 |
||
2 » .................. |
• |
17,000 |
8,424 |
— |
25,424 |
44,978 |
8,995 |
1 Sängöverkast .............. |
652 |
— |
— |
— |
652 |
||
2 » ............... |
— |
— |
1,147 |
— |
1,147 |
1,799 |
360 |
1 Skor........................... |
11,082 |
— |
— |
584 |
11,666 |
♦ |
|
2 » ........................... |
4,583 |
7,219 |
1,500 |
200 |
13,502 |
||
3 >» ........................... |
8,700 |
6,700 |
4,000 |
200 |
19,600 |
44,768 |
8,954 |
1 Skor av bramduk ......... |
8,795 |
— |
— |
— |
8,795 |
||
2 » » » ......... |
— |
2,650 |
150 |
— |
2,800 |
||
3 » » » ......... |
_ |
208 |
— |
— |
208 |
11,803 |
2,360 |
1 Snörkängor ................. |
5,545 |
— |
— |
609 |
6,154 |
||
2 » ................. |
179 |
1,965 |
1,425 |
— |
3,569 |
||
3 » ................. |
16,300 |
10,300 |
7,100 |
1,350 |
35,050 |
44,773 |
8,955 |
1 Stövlar....................... |
3,537 |
— |
— |
1,566 |
5,103 |
||
2 » |
3,575 |
4,971 |
3,390 |
450 |
12,386 |
||
O » ....................... |
7,800 |
'' 4,500 |
3,600 |
300 |
16,200 |
33,689 |
6,738 |
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 172.
21
Bil. 2.
Uppgift ä arbetarpersonalen vid flottans beklädnadsverkstäder i Karlskrona
och Stockholm.
Karlskrona station.
Skräddarverkstaden.
Mästare................................................ 1
Daglönare, manliga................................. 20
» kvinnliga .............................. 33 = 54
Skomakarverkstaden.
Mästare................................................ 1
Daglönare, manliga................................ 36
» kvinnliga ......>....................... 3 = 40
94
Stockholms station.
Skräddarverkstaden.
Mästare......................................................... 1
Daglönare, manliga.......................................... 9
» kvinnliga ...................................... 18
28
(Skomakarverkstad finnes ej).
Uppgift å till personalen vid flottans beklädnadsverkstäder utbetald avlöning enligt
styckeverkstaxa, värdet av använda materialier samt allmänna omkostnader
under tidsperioden 1911 —1915.
1911. |
1912. |
1913. |
1914. |
1915. |
Summa. |
Summa s:m. |
||||||||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
||||||||
Bcklädnadsverkstaden i |
||||||||||||||
Karlskrona. |
||||||||||||||
Avlöning................................. |
86,672 |
65 |
83,894 |
80 |
87,215 |
45 |
99,456 |
76 |
120,460 |
52 |
477,700 |
18 |
||
Materialkostnad........................ |
165,152 |
09 |
143,841 |
76 |
155,075 |
72 |
183,678 |
90 |
357,485 |
58 |
1,005,234 |
05 |
1,482,934 |
23 |
Allmänna omkostnader............... |
22,497 |
36 |
24,601 |
29 |
24,836 |
85 |
29,210 |
88 |
30,900 |
14 |
132,046 |
52 |
132,046 |
52 |
274,322 |
10 |
252,337 |
85 |
267,128 |
02 |
312,346 |
54 |
508,846 |
24 |
1,614,980 |
75 |
|||
Beklädnndsverkstaden i |
||||||||||||||
Stockholm. |
||||||||||||||
Avlöning................................. |
22,813 |
69 |
20,109 |
82 |
18,776 |
11 |
21,005 |
48 |
27,796 |
03 |
no 501 |
13 |
||
Materialkostnad........................ |
33,914 |
64 |
34,255 |
22 |
25,603 |
55 |
29,651 |
54 |
39,199 |
23 |
162,624 |
18 |
273,125 |
31 |
Allmänna omkostnader............... |
8,265 |
72 |
7,248 |
03 |
6,417 |
80 |
6,933 |
— |
8,917 |
01 |
37,781 |
56 |
37,781 |
56 |
64,994 |
05 |
61,613 |
07 |
50,797 |
46 |
57,590 |
02 |
75,912 |
27 |
310,906 |
87 |
|||
Tillsammans för båda stationerna |
1,925,887 |
62 |
||||||||||||
De allmänna omkostnaderna |
||||||||||||||
utgöra således: |
||||||||||||||
I % på avlöning: |
||||||||||||||
Karlskrona .................. ....... |
26.1 |
29.3 |
28.6 |
29.4 |
25.6 |
27.6 |
||||||||
Stockholm .......................... |
36.2 |
36.0 |
34.2 |
33.0 |
32.1 |
34.2 |
||||||||
I % på materialkostnad: |
||||||||||||||
Karlskrona ..................... |
13.7 |
17.o |
16.o |
16.0 |
9.0 |
13.1 |
||||||||
Stockholm ........................... |
24.4 |
21.1 |
25.1 |
23.4 |
22.7 |
23.2 |
||||||||
I % på summan av avlöning och |
||||||||||||||
materialkostnad: |
||||||||||||||
Karlskrona ........................... |
8.9 |
10.8 |
10.2 |
10.3 |
6.5 |
8.9 |
||||||||
Stockholm ........................... |
14.57 |
13.33 |
14.6 |
13.7 |
13.a |
13. s |
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.
Bil. 3.
Jämförelse mellan arbetspriser för tillverkning av beklädnadspersedlar vid
marinens beklädnadsverkstäder.
Karlskrona station. |
Stockholms station. |
Arbetskostnad |
|||||||||||||||
Persedlar. |
Arbetslön enligt stycke- verks- taxa. |
Tillägg |
« Samma. |
Arbets lön enligt stycke verks- taxa. |
- |
Tillägg |
Summa. |
Vaxholms kustart.- rege- mente. |
Karls- krona kustart.- rege- mente. |
||||||||
Blåskjorta ......................... |
kr. |
i |
20 |
_ |
21 |
i |
41 |
2 |
15 |
— |
48 |
2 |
63 |
3 |
— |
2 |
— |
Bussarong, vit..................... |
)> |
— |
45 |
— |
08 |
— |
53 |
— |
68 |
— |
15 |
• — |
83 |
— |
— |
— |
— |
» kypert, blå......... |
» |
— |
40 |
— |
07 |
— |
47 |
— |
68 |
— |
15 |
— |
83 |
1 |
— |
— |
75 |
Byxor, vita ........................ |
») |
— |
60 |
— |
11 |
— |
71 |
1 |
— |
— |
22 |
1 |
22 |
1 |
50 |
— |
80 |
» kommiss-.................. |
)) |
i |
— |
— |
18 |
i |
18 |
1 |
75 |
— |
39 |
2 |
14 |
2 |
55 |
2 |
— |
» kypert, blå ............... |
)) |
— |
35 |
— |
06 |
— |
41 |
— |
50 |
— |
11 |
— |
61 |
1 |
— |
— |
75 |
» parad- ..................... |
» |
i |
— |
— |
18 |
i |
18 |
1 |
85 |
— |
41 |
2 |
26 |
3 |
25 |
2 |
— |
Halsduk, svart..................... |
» |
— |
04 |
— |
— |
— |
04 |
'' — |
10 |
— |
02 |
— |
12 |
— |
15 |
— |
— |
Jacka................................. |
» |
6 |
— |
i |
06 |
7 |
06 |
7 |
08 |
i |
56 |
8 |
64 |
9 |
75 |
8 |
— |
Kalsonger, vita .................. |
» |
— |
25 |
— |
04 |
— |
29 |
— |
38 |
— |
08 |
— |
46 |
— |
45 |
— |
40 |
Kavaj ............................... |
» |
4 |
25 |
— |
75 |
5 |
— |
5 |
— |
i |
10 |
6 |
10 |
6 |
50 |
5 |
50 |
» vändning av............... |
» |
4 |
50 |
— |
79 |
5 |
29 |
5 |
50 |
i |
21 |
6 |
71 |
6 |
25 |
— |
— |
Maskinrock ........................ |
» |
— |
70 |
— |
12 |
— |
82 |
1 |
25 |
— |
28 |
1 |
53 |
1 |
70 |
1 |
— |
Maskinviist ......................... |
» |
2 |
50 |
— |
44 |
2 |
94 |
3 |
25 |
— |
72 |
3 |
97 |
4 |
25 |
3 |
50 |
Mössa med band.................. |
» |
— |
90 |
— |
16 |
1 |
06 |
— |
80 |
— |
18 |
— |
98 |
— |
— |
— |
— |
» kypert, bla ............... |
» |
— |
15 |
— |
03 |
— |
18 |
— |
20 |
— |
04 |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
Mösskapell ........................ |
» |
— |
07 |
— |
01 |
— |
08 |
— |
20 |
— |
04 |
— |
24 |
— |
— |
— |
— |
Skjorta, blåkragad............... |
» |
— |
50 |
— |
09 |
— |
59 |
— |
72 |
— |
16 |
— |
88 |
1 |
35 |
— |
75 |
» ny krage ............... |
» |
— |
25 |
— |
04 |
— |
29 |
— |
50 |
— |
11 |
— |
61 |
— |
80 |
— |
— |
Jämförelse. Karlskrona station-Stockholms |
|||||||||||||||||
station ........................... |
kr. |
— |
— |
— |
— |
29 |
53 |
— |
— |
— |
41 |
— |
— |
— |
— |
||
Karlskrona station—Vaxholms |
43 |
50 |
|||||||||||||||
kust.-art.-reg................... |
» |
— |
— |
— |
— |
27 |
68 |
— |
|||||||||
Karlskrona station—Karlskrona |
27 |
45 |
|||||||||||||||
kust.-art.-reg................... |
» |
— |
— |
— |
— |
22 |
06 |
||||||||||
Stockholms station—Vaxholms |
38 |
71 |
43 |
50 |
|||||||||||||
kust.-art.-reg................... |
)) |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||||
Stockholms station—Karlskrona |
45 |
||||||||||||||||
kust.-art.-reg................... |
» |
31 |
27 |
27 |
|||||||||||||
Vaxholms kustart.-reg.— Karls- |
|||||||||||||||||
krona kustart.-reg............. |
» |
36 |
30 |
27 |
45 |
Anmärkning. Enär tillverkning ar samtliga slag ay persedlar ej förekommer yid alla verkstäderna, har i summan
under »jämförelse» för en verkstad endast medtagits kostnaderna för tillverkning av sådana persedlar, som jämväl tillverkas
vid den verkstad, med vilken jämförelsen göres. Sålunda ingår t. ex. i den summa för verkstaden vid Karlskrona station,
som jämföres med Karlskrona kustartilleriregementes verkstad, ej kostnaderna för vita bussaronger, svarta halsdukar m. fl.
persedlar, emedan tillverkning av sådana persedlar ej förekommer vid sistnämnda verkstad.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.
23
Bil. 4.
Jämförelse mellan vissa arbetskostnader för tillverkning av nedanstående
persedlar under femårsperioden 1911 — 1915 och beräknade motsvarande
kostnader, om samma persedlar tillverkats vid beklädnadsverkstaden vid
flottans station i Karlskrona.
Tillverkade persedlar vid beklädnadsverkstaden |
Summa |
Beräknad |
||||||||||||
i Stockholm |
vid Vaxholms |
vid Karlskrona |
tillver- kade per- sedlar |
Summa arbets- kostnad |
persedlar |
|||||||||
antal |
arbets- kostnad |
antal |
arbets- kostnad |
antal |
arbets- kostnad |
|||||||||
Blåsig ortor............ |
1,176 |
3,092 |
88 |
2,740 |
8,220 |
4,158 |
8,316 |
8,074 |
19,628 |
88 |
11,384 |
34 |
||
Bussaronger, vita ... |
454 |
376 |
82 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
454 |
376 |
82 |
240 |
62 |
» , kypert, blå .................. |
2,752 |
2,284 |
16 |
6,558 |
6,558 |
7,197 |
5,397 |
75 |
16,507 |
14,239 |
91 |
7,758 |
29 |
|
Byxor, vita............ |
572 |
697 |
84 |
416 |
624 |
— |
1,239 |
991 |
20 |
2,227 |
2,313 |
04 |
1,581 |
17 |
» , kommiss- ... |
3,494 |
7,477 |
16 |
6,099 |
15,552 |
45 |
7,344 |
14,688 |
— |
16,937 |
37,717 |
61 |
19,985 |
66 |
» , kypert, blå... |
3,189 |
1,945 |
29 |
9,716 |
9,716 |
— |
8,874 |
6,655 |
50 |
21,779 |
18,316 |
79 |
8,929 |
39 |
Halsdukar, svarta... |
11,909 |
1,429 |
08 |
4,400 |
660 |
— |
— |
— |
— |
16,309 |
2,089 |
08 |
652 |
36 |
Kalsonger, vita...... |
727 |
334 |
42 |
11,597 |
5,218 |
65 |
7,658 |
3,063 |
20 |
19,982 |
8,616 |
27 |
5,794 |
78 |
Kavajer ............... |
1,054 |
6,429 |
40 |
2,343 |
15,229 |
50 |
2,638 |
14,509 |
— |
6,035 |
36,167 |
90 |
30,175 |
— |
Maskinvästar . ... |
1,366 |
5,423 |
02 |
192 |
816 |
— |
238 |
833 |
— |
1,796 |
7,072 |
02 |
5,280 |
24 |
Mössor med band... |
3,365 |
3,297 |
70 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3,365 |
3,297 |
70 |
3,566 |
90 |
Byxor, parad-........ |
1,191 |
2,691 |
66 |
398 |
1,293 |
50 |
637 |
1,274 |
— |
2,226 |
5,259 |
16 |
2,626 |
68 |
Jackor.................. |
— |
— |
— |
280 |
2,730 |
— |
309 |
2,472 |
— |
589 |
5,202 |
— |
4,158 |
34 |
Maskinrockar......... |
1.559 |
2,385 |
27 |
376 |
639 |
20 |
588 |
588 |
— |
2,523 |
3,612 |
47 |
2,068 |
86 |
37,864 |
70 |
— |
67,257 |
30 |
— |
58,787 |
65 |
— 1 |
163,909 |
65 |
104,202 |
63 |
24
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.
Upp -
å beräknad erforderlig årlig anskaffning
Persedlar |
Flott Stammanskap |
i n |
||||
Äldre |
Rekryter |
Skepps- gossar |
||||
eldare |
Övriga |
eldare |
Övriga |
|||
För gemenskap: |
||||||
Blåskjorta ......................................... |
..... st. |
623 |
2,754 |
500 |
1,650 |
600 |
Bussarong, vit .................................... |
» |
— |
1,377 |
— |
1,650 |
600 |
» , kypert, blå ........................ |
» |
1,246 |
2,754 |
750 |
1,100 |
600 |
Byxor, vita ........................................ |
.... par |
623 |
2,754 |
500 |
1,650 |
600 |
» , kommiss- .................................. |
» |
2,492 |
5,508 |
750 |
1,650 |
900 |
» , kypert, blå ...............r............... |
» |
1,246 |
2,754 |
750 |
1,100 |
600 |
Halsduk, svart .................................... |
..... st. |
1,246 |
2,754 |
500 |
1,100 |
600 |
Kalsonger, vita .................................. |
.... par |
1,246 |
5,508 |
500 |
2,200 |
1,200 |
Kavaj ................................................ |
..... st. |
415 |
1,377 |
500 |
1,100 |
300 |
Klädsäck ............................................ |
» |
125 |
275 |
250 |
550 |
— |
Maskintofflor ..................................... |
.... par |
1,246 |
— |
250 |
— |
— |
Haskinväst.......................................... |
..... st. |
623 |
— |
250 |
— |
— |
Mössa med band eller ankare................ |
...... » |
1,246 |
2,754 |
500 |
1,100 |
600 |
» , kypert, blå .............................. |
. » |
1,246 |
2,754 |
250 |
550 |
— |
Mösskapell.......................................... |
» |
623 |
1,377 |
500 |
1,100 |
300 |
Skjorta, blåkragad .............................. |
» |
1,246 |
5,508 |
750 |
3,300 |
1,200 |
Skor ................................................ |
.... par |
1,246 |
5,508 |
500 |
1,100 |
600 |
Snörkängor ........................................ |
» |
623 |
2,754 |
250 |
550 |
600 |
Stövlar .............................................. |
, » |
830 |
1,836 |
250 |
550 |
300 |
För underofflcerskorpraler: |
||||||
Byxor, parad- ..................................... |
, » |
242 |
439 |
— |
— |
— |
Jacka ................................................ |
..... st. |
50 |
220 |
— |
— |
— |
Maskinrock.......................................... |
...... » |
242 |
— |
— |
— |
— |
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 172.
25
Bil. 5.
gift
av beklädnadspersedlar för marinen.
Kust |
a r t |
1 1 e r i e t |
Samma summarum |
|||||||
Värnpliktiga |
Summa |
Stammanskap |
Värnpliktiga |
Summa |
||||||
Äldre |
Rekryter |
|||||||||
eldare |
Övriga |
eldare |
Övriga |
eldare |
Övriga |
eldare |
Övriga |
|||
450 |
2,800 |
9,377 |
40 |
1,210 |
46 |
1,130 |
60 |
1,500 |
3,986 |
13,363 |
— |
1,400 |
5,027 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
* 5,027 |
900 |
4,200 |
11,550 |
150 |
2,420 |
100 |
1,130 |
240 |
3,000 |
7,040 |
18,590 |
450 |
2,800 |
9,377 |
40 |
1,210 |
50 |
750 |
60 |
1,500 |
3,610 |
12,987 |
1,800 |
5,600 |
18,700 |
130 |
2,020 |
75 |
1,130 |
240 |
3,000 |
6,595 |
25,295 |
1,800 |
5,600 |
13,850 |
160 |
2,420 |
100 |
1,130 |
240 |
3,000 |
7,050 |
20,900 |
900 |
2,800 |
9,900 |
80 |
1,210 |
50 |
750 |
120 |
1,500 |
3,710 |
13,610 |
900 |
5,600 |
17,154 |
80 |
2,420 |
75 |
1,500 |
120 |
3,000 |
7,195 |
24,349 |
300 |
1,400 |
5,392 |
25 |
610 |
50 |
750 |
60 |
750 |
2,245 |
7.637 |
90 |
280 |
1,570 |
10 |
120 |
25 |
375 |
12 |
150 |
692 |
2,262 |
900 |
— |
2,396 |
80 |
— |
25 |
— |
120 |
— |
225 |
2,621 |
450 |
— |
1,323 |
40 |
— |
25 |
— |
60 |
— |
125 |
1,448 |
900 |
2,800 |
9,900 |
80 |
1,210 |
50 |
750 |
120 |
1,500 |
3,710 |
13,610 |
900 |
— |
5,700 |
80 |
— |
25 |
— |
120 |
— |
225 |
5,925 |
450 |
2,800 |
7,150 |
40 |
610 |
50 |
750 |
120 |
1,500 |
3,070 |
10,220 |
900 |
5,600 |
18,504 |
80 |
2,420 |
75 |
2,260 |
120 |
3,000 |
7,955 |
26,459 |
900 |
5,600 |
15,454 |
80 |
1,210 |
25 |
375 |
120 |
1,500 |
3,310 |
18,764 |
900 |
2,800 |
8,477 |
40 |
610 |
25 |
375 |
60 |
750 |
1,860 |
10,337 |
600 |
2,800 |
7,166 |
40 |
1,210 |
25 |
750 |
60 |
1,500 |
3,585 |
10,751 |
_ |
_ |
_ |
35 |
180 |
896 |
|||||
— |
— |
— |
7 |
72 |
— |
— |
— |
— |
— |
349 |
— |
— 1 |
— |
35 |
180 |
— |
— |
— |
— |
— |
457 |
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 146 käft. (Nr 172.)
4