Kungl. May.ts nåd. proposition nr 168.
1
Nr 168.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående anslag
till bestridande av vissa utskylder för det brittiska beskickning
shuset i Stockholm; given Stockholms slott den
27 mars 1917.
Under åberopande av bilagda utdrag av i statsrådet förda protokoll
vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att för bestridande, enligt angivna grunder, av den bevillning
för år 1918 och viss del av de kommunalutskylder för år 1917, som komma
att påföras det brittiska beskickningshuset i Stockholm, på extra stat under
sjunde huvudtiteln för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 1,000 kronor.
Kungl. Magt förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
GUSTAF.
Axel Vennersten.
Bihang till riksdagms protokoll 1917. 1 samt. 142 höft. (Nr 168.)
1
2
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 168.
Utdrag av protokoll över utrikesdeparlementsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den
9 juni 1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wall en be eg,
Statsråden von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
W ESTMAN,
Broström.
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:
»Härvarande
brittiske minister har i en till mig den 25 augusti
1915 avlåten skrivelse meddelat, att han från vederbörande skattemyndighet
mottagit en debetsedel å kronor 508: 19, utgörande den på det nya
brittiska beskickningshuset i Stockholm uttaxerade kommunalskatten för
år 1914. Då ingen annan utländsk beskickning än den brittiska besutte
eget beskickningshus härstädes, och något precedensfall beträffande betalningen
från en främmande beskicknings sida av skatter av nu ifrågavarande
slag således icke syntes förefinnas, hade bemälde minister hänskjutit frågan
till brittiska regeringen och därefter till utrikesdepartementet överlämnat
en av det brittiska finansdepartementet avgiven promemoria i ärendet, av
vilken framgår, att såsom en tillfredsställande lösning av denna skattefråga
föresloges, att svenska regeringen ville förbinda sig att i första hand ut
-
Kangl. Maj:ts nåd. proposition nr 168. •>
betala totalbeloppet av de skatter, som i förevarande avseende tillkomme
Stockholms kommun, och därefter hos brittiska ministern uttaga den del
därav, som proportionellt motsvarar den del av det beskickningshuset i
London påvilande avgiftsbelopp, vilket av svenska beskickningen i London
erlägges för därstädes åtnjutna kommunala förmåner.
Brittiske ministern har sedermera i skrivelse den 23 februari innevarande
år till utrikesdepartementet förmält, att han jämväl fått sig tillställd
en debetsedel å kommunalskatt för beskickningshuset för år 1915,
lydande å 956 kronor.
Sedan denna fråga blivit till statsrådet och chefen för finansdepartementet
remitterad, har bemälde departementschef i skrivelse den 3 sistlidne
mars erinrat, att i skrivelse den 30 april 1913 till ministern för
utrikes ärendena dåvarande chefen för finansdepartementet, i anledning av
från tyska utrikesministeriet framställd förfrågan, huruvida en för tyska
beskickningen i Stockholm eventuellt inköpt fastighet komme att vara fri
från skatt, upplyst, att enligt gällande beskattningslagar för utländska
beskickningshus här i Stockholm skulle erläggas enahanda fastighetsbevillning
och därå löpande kommunalskatt som för fastigheter i enskild ägo,
samt meddelat, att någon åtgärd från hans sida icke syntes honom lämpligen
böra vidtagas i det i ovan omförmälda promemoria antydda syfte.
De kommunala skatter (parochial rates), som påföras det svenska
beskickningshuset i London, hava under de två senaste skatteperioderna,
1 oktober 1913—30 september 1915, utgjort för 1913—1914 kronor
3,492: 02 och för 1914—1915 kronor 3,382: 45, i medeltal kronor 3,437:24.
Av detta belopp, vilket i första hand inbetalts till vederbörande skattemyndighet
av det brittiska finansdepartementet, har bemälda departement
definitivt bestritt kronor 2,122: 15 eller omkring 62 % och av svenska
beskickningen i London uttagit kronor 1,315:08 eller omkring 38 %.
Enligt det från England framställda förslaget skulle de brittiska beskickningen
påförda kommunalutskylder för 1914 och 1915, respektive kronor
508: 19 och kronor 956: —, tillhopa kronor 1,464: 19, i första hand betalas
av svenska regeringen, som därefter skulle själv vidkännas omkring 62 %
av beloppet eller 908 kronor och av brittiska legationen uttaga 38 % eller
556 kronor.
Då de engelska kommunalutskylderna för vårt beskickningshus i
London, därav den större delen påvilar den engelska statskassan, äro betydligt
högre än de kommunalutskylder, som i Stockholm påföras det
brittiska beskickningshuset, synes mig en anordning i det av brittiska
regeringen föreslagna syftet i fråga om dessa senare utskylder böra vinna
godkännande från svensk sida.
4
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 168.
Brittiske ministern har sedermera än vidare anmält, att för brittiska
beskickningen blivit utfärdade debetsedlar å bevillning av beskickningsfastigheten
till belopp av kronor 7: 97 för år 1914 och kronor 15 för år
1915. Då någon skatt till brittiska staten icke erlägges för vårt beskickningshus
i London torde, med tillämpning av reciprocitetsprincipen, ifrågavarande
fastighetsbevillning böra till hela sitt belopp gäldas av svenska
statsmedel.
Några medel för betalande av utskylder för en främmande makts
beskickningshus i Stockholm finnas emellertid icke tillgängliga; och torde
därför framställning böra göras hos riksdagen för ändamålet. Närmast
skulle ju frågan gälla utskylder för brittiska beskickningshuset härstädes,
men då liknande fall kunna uppstå, i händelse för andra utländska beskickningar
härstädes hus i framtiden komma att inköpas, torde framställningen
till riksdagen böra omfatta alla utländska beskickningshus i Stockholm
påvilande skatter, angående vilka Eders Kungl. Maj:t kan finna
skäligt att, med iakttagande av reciprocitetsprincipen, träffa överenskommelser
med vederbörande utländska re^erinsrar.
Då någon proposition i ämnet till följd av den långt framskridna
tiden icke kan ifrågakomma att avlåtas till den nu församlade riksdagen,
torde, i avvaktan på ett blivande riksdagsbeslut, av utrikesdepartementet
böra bestridas den det brittiska beskickningshuset påförda bevillning samt
av de nämnda beskickningshus påförda kommunalutskylder så stor andel,
som av brittiska regeringen betalts av den det svenska beskickningshuset
i London under nästförfiutna skatteperiod påförda kommunalskatt; och
torde den bevillning och de kommunalutskylder för det brittiska beskickningshuset,
som av utrikesdepartementet sålunda skulle gäldas, lämpligen
utgå av tredje huvudtitelns besparingar.
På grund av vad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hemställa,
att Eders Kungl. j\laj:t behagade, i avvaktan på riksdagens beslut
i ärendet, bemyndiga utrikesdepartementet att av tredje huvudtitelns besparingar
erlägga dels den brittiska beskickningen i Stockholm för dess
härvarande hus påförda bevillning, dels ock av de beskickningen påförda
kommunalutskylder så stor del, som svarar mot den del av den svenska
beskickningshuset i London påförda kommunalskatt för nästföregående
skatteperiod, som av brittiska regeringen definitivt erlagts;
Och får jag tillika hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte besluta,
att ärendet skall, för vad angår avlåtande av nådig proposition till
riksdagen, överlämnas till chefens för finansdepartementet vidare handläggning.
»
Kungl. MajUs nåd. proposition nr 168.
Till vad herr ministern under förestående tio
punkter hemställt, däruti övriga närvarande statsrådsledamöter
i underdånighet förenade sig, behagade Hans
Maj:t Konungen i nåder lämna bifall.
Ur protokollet:
Axel Stridbeck.
6
Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 168..
Utdrag av protokollet över jinansärenden, hållet inför Hans May.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 mars
1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Efter gemensam beredning med hans excellens herr ministern för
utrikes ärendena anmälde departementschefen, statsrådet Vennersten, ett
jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 9 juni 1916 från utrikesdepartementet
till finansdepartementet för vidare handläggning överlämnat ärende angående
bestridandet av det brittiska beskickningshuset i Stockholm påförda
kommunalutskylder m. m.
Efter att hava redogjort för innehållet i det finansdepartementet
tillställda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för
den 9 juni 1916, som innehåller Kungl. Maj:ts berörda beslut, anförde
departementschefen följande:
»Såsom av det upplästa protokollsutdraget framgår, hava av de kommunala
skatter, vilka för de två skatteperioderna 1 oktober 1913—30 september
1915 påförts det svenska beskickningshuset i London, det brittiska
finansdepartementet definitivt bestritt omkring 62 procent. Någon skatt
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 1S8.
7
till brittiska staten för nyssnämnda beskickningshus, motsvarande den hos
oss utgående fastigketsbevillningen, erlägges icke.
Det synes mig uppenbart, att reciprocitetsprincipen i förevarande
fall bör vinna tillämpning och alltså den engelska staten för sitt beskickningshus
i Stockholm beredas motsvarande fördelar i beskattningsavseende,
som tillkomma svenska staten för dess beskickningshus i London. Skulle
framdeles någon annan stat än den engelska förskaffa sig eget beskickningshus
i vår huvudstad, synes även i sådant fall, under förutsättning av
reciprocitet, enahanda anordningar böra vidtagas.
För ernående av ifrågavarande syftemål torde någon lagändring icke
böra ifrågakomma, utan lärer det vara lämpligast att begagna samma tillvägagångssätt,
som kommit till användning beträffande kommunalskatterna för
vårt beskickningshus i London. Med tillämpning därav skulle av svenska statsmedel
för vederbörande utländska makts beskickningshus i Stockholm inbetalas
därå belöpande bevillning och kommunalutskylder till uppbördsmyndigheten
och därefter av den utländska beskickningen av kommunalutskylderna
uttagas ett belopp, som procentuellt motsvarade vad svenska staten
för samma eller närmast jämförliga skatteperiod finge erlägga i kommunalskatter
för sitt beskickningshus hos den utländska makten. Bevillningen
och återstoden av kommunalutskvlderna skulle definitivt bestridas av svenska
staten.
Då några medel härför icke nu finnas anslagna, torde framställning
till riksdagen om beviljande av anslag till ändamålet i fråga böra göras.
Vidkommande storleken av det för år 1918 erforderliga beloppet
får jag till en början erinra, att den bevillning och de kommunalutskylder,
som förfallit eller förfalla till betalning före 1918 års ingång, torde,
i den mån så ej redan skett, jämlikt Eders Kungl. Maj:ts den 9 juni 1916
lämnade nådiga bemyndigande, komma att av utrikesdepartementet erläggas
med medel ur tredje huvudtitelns besparingar. Anslaget bör således
omfatta bevillningen för år 1918 samt den efter förut angiven grund på
svenska staten fallande andelen av kommunalutskylderna för år 1917,
vilka skatter skola erläggas under år 1918. Kommunalutskylderna för år
1916, vilka nyligen inbetalats av utrikesdepartementet, hava, enligt mig
lämnad uppgift, uppgått till 1,270 kronor 50 öre. Då det ej är uteslutet,
att kommunalutskylderna för år 1917 kunna komma att utvisa en ökning,
torde, under förutsättning att den svenska statens andel av dessa utskylder
beräknas till i avrundat tal 65 procent av hela beloppet, anslaget
böra upptagas till ett belopp av 1,000 kronor, vilket synes tillräckligt
att därmed bestrida även den obetydliga bevillning, som enligt vad förut
är sagt skulle i sin helhet erläggas av svenska staten.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 168.
Ehuru medel för ändamålet icke beräknats i statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag, torde dock tillgång till dylika medel kunna
å budgeten beredas.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen
att
för bestridande enligt här ovan angivna grunder
av den bevillning för år 1918 och viss del av de kommunalutskylder
för år 1917, som komma att påföras
det brittiska beskickningshuset i Stockholm, på extra
stat under sjunde huvudtiteln för år 1918 anvisa^ett
förslagsanslag av 1,000 kronor.»
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
förordna, att proposition i ämnet skulle till riksdagen
avlåtas av den lydelse, bilagan litt. vid detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Georg Sjöcrona.
Stockholm 1917. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
171455