Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.
1
Nr 158.
Kungl. May.ts nådiga proposition till riksdagen angående
provisorisk lönereglering för viss personal vid marinen;
given Stockholms slott den 23 mars 1917.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
riksdagen
att till provisorisk lönereglering för viss personal vid marinen, i
enlighet med de i statsrådsprotokollet angivna grunder, på extra stat
för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 1,607,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Dan. Broström.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 134 höft. (Nr 158.)
1
2
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.
Marinförvaltningens
skrivelse
den 14
december
1916.
Knngl. Majits
uppdrag till
marinförvaltningen
den 13
januari 1917.
Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
23 mars 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Broström anförde härefter:
I skrivelse den 14 december 1916 framlade marinförvaltningen förslag
rörande tillfällig löneförbättring från och med år 1917 för viss personal
under femte huvudtiteln. I detta förslag ingick sådan löneförbättring
för, bland andra, civila befattningshavare i sjöförsvardepartementet
och marinförvaltningen.
Då Kungl. Maj:t, enligt vad som framginge av statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag, hade för avsikt att föreslå avlåtande
av proposition till riksdagen angående beredande av krigstids hjälp
m. m. under år 1917 åt befattningshavare och pensionslagare, anbefalldes
marinförvaltningen den 13 sistlidna januari att verkställa utredning
och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till provisorisk lönereglering
3
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.
från och med år 1918 för den personal, som omhandlades i ämbetsverkets
berörda framställning den 14 december 1916, med undantag av
civila befattningshavare i sjöförsvarsdepartementet och marinförvaltningen.
Till åtlydnad härav har nu marinförvaltningen med skrivelse den 5
innevarande mars överlämnat utredning och förslag uti ifrågavarande
hänseende samt därvid anfört huvudsakligen följande.
Enligt det åt marinförvaltningen den 13 sistlidna januari givna
uppdraget skulle från utredningen undantagas civila befattningshavare
i sjöförsvarsdepartementet och marinförvaltningen. I sin omlörmälda
skrivelse den 14 december 1916 hade ämbetsverket till den personalgrupp,
under vilken nämnda befattningshavare inginge, jämväl hänfört
extra biträde och vaktmästare i marinstaben, vaktmästare vid. sjökrigshögskolan,
lektor, lärare, vaktmästare och portvakt vid sjökrigsskolan,
rektor och lärare vid skeppsgosseskolan, lärare vid marinintendentskolan,
advokatfiskal i Karlskrona och vaktmästare vid marinintendenturkåren,
marinens ecklesiastikstat, sjökar teverkets civila personal, inspektören för
navigationsskolorna samt föreståndare och lärare vid nämnda skolor
ävensom föreståndare och assistent vid nautisk-meteorologiska byrån.
Ämbetsverket hade ansett den begärda utredningen icke vara avsedd
att omfatta nu nämnd personal.
Vad befattningshavare på reservstat beträffade, vore deras tjänstgöring
inskränkt till särskilda perioder. Avlöningen för denna personal
hade blivit bestämd så sent som år 1914. Under sådana förhållanden
syntes någon avlöningsreglering för densamma nu ej behöva ifrågakomma.
I fråga om personal, tillhörande marinens reserver, torde en provisorisk
lönereglering ej höra omfatta densamma med hänsyn till den
inskränkta tjänstgöringsskyldighet, som ålåge denna personal. Visserligen
hade personalen i avsevärd omfattning måst tagas i anspråk för
neutralitetsskyddet, men om detta förhållande skulle anses böra föranleda
någon högre gottgörelse, torde den böra utgå i någon annan
form än den, varom nu vore fråga.
Det förslag, marinförvaltningen sålunda hade att avgiva, syntes
därför böra komma att omfatta officerare, underofficerare och manskap
vid marinen, befattningshavare vid marininqenjörkären, marinintendenturkåren
och marinläkarkåren, flottans poliskår, marinstabens bibliotekarie,
sjörullfäring sbefälhavare och sjörullföring sbiträden samt musikdirektörerna
vid flottans stationer.
Marinförvaltningene
skrivelse
den
6 mars 1917.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.
Då något tillägg i marinens befattningshavares löneförmåner i allmänhet
icke ägt rum sedan början av 1900-talet, syntes en löneförbättring
vara oundgängligen nödvändig. Av statistisk utredning, därav
ämbetsverket haft tillfälle taga del, framginge,
att livsmedel samt bränsle och lyse, vilka varor utgjorde tillsammans
47,9 % av årsutgifterna för ett normalhushåll, fördyrats under
åren 1901—1904 med 1 %, åren 1904—1913 med 17 å 21 % och till
år 1916 med 65 å 88 allt i medeltal.
att kostnaderna för beklädnadsvaror, som utgjorde 10,9 % av årsutgifterna,
stigit beträffande andra beklädnadsvaror än skodon under
åren 1.901—1910 med minst 41 £, åren 1910—1913 med 35 % och
åren 1913 1916 med 123 % samt beträffande läder och skodon under
åren 1901—1910 med 13 2, åren 1910—1913 med minst 35 % och
åren 1913—1916 med minst 62 %\ samt
att bostadshyror, som utgjorde 19 % av årsutgifterna, inom ett
antal för ifrågavarande ändamål representativa samhällen stigit under
åren 1904—1914 med 29 %.
Härav syntes med all önskvärd tydlighet framgå, att den avlöning,
som varit lämpad efter tidsförhållandena för 10 å 15 år tillbaka, ingalunda.
kunde vara tillräcklig att i den omfattning, som avsetts, fylla de
verkliga behoven. Åven sådana avlöningsförmåner, som reglerats för
blott några få år sedan, stode i uppenbart missförhållande till vad som
nu erfordrades. De statistiska uppgifterna talade för en kraftig ökning
av avlöningsförmånerna, om med dessa skulle kunna upprätthållas samma
levnadsförhållanden som före dyrtidens inträdande. Räknat från år
1901 hade redan till år 1913 prisen å livsmedel, bränsle och lyse
stigit med omkring 20 %, beklädnadsvaror med över 80 % och bostadshyror
med nära 30 måhända däröver. I medeltal motsvarade detta
en ökning av något över 30 % av ovan angivna delar av ett normalhushålls
årsutgifter.
Det vore uppenbart, att de avlöningsbelopp, som i början av 1900-talet kunde anses skäliga, numera icke vore tillräckliga för bekostande
av förnödenheter och bestridande av andra utgifter i samma omfattning
som under då rådande prislägen. Såväl härav som av i övrigt
allmänt kända förhållanden måste en avlöningsförbättring anses oundgängligen
nödvändig. Denna löneförbättring syntes böra komma befattningshavare
av alla löneklasser till godo.
Visserligen kunde tjänstemännen i högre grader icke anses vara
för sin existens i lika stort behov av hjälp mot dyrtiden som vissa
andra officerare samt underofficerarna, men det torde icke kunna för
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.
5
nekas, att billighet och rättvisa krävde, att även de tjänstemän, som
tillhörde de högsta löneklasserna, erhölle kompensation för penningvärdets
fall. Vid löneregleringen i början av 1900-talet höjdes för de
två högsta löneklasserna allenast dagavlöningen med en krona. Att
allt fortfarande trots penningvärdets fortsatta fall bibehålla ifrågavarande
avlöningsförmåner vid oförändrat belopp syntes icke vara välbetänkt.
Det borde ihågkommas, att dessa beställningshavare i statens tjänst
nedlagt ett långvarigt och intensivt arbete samt ådagalagt framstående
duglighet och skicklighet, innan de uppnått berörda löneklasser, ävensom
att deras beställningar medförde ett betydande ansvar. De högre
beställningarna vore jämförelsevis få och innehades till dess så hög
ålder uppnåtts, att något särskilt förvärv efter avgången från stat
knappast kunde tänkas. Det kunde icke vara annat än för samhället
välbetänkt och gent emot den enskilde rättvist, att den större förtjänsten
och dugligheten i statens tjänst likaväl som inom den privata
verksamheten värdesattes genom en avlöning, som icke blott täckte de
oundgängliga dagliga behoven utan även lämnade möjlighet till besparing.
Ett motsatt förfaringssätt skulle utan tvivel i längden beröva
staten de dugligaste krafterna.
Under senare tider hade beskattningen av de högre inkomsterna
stegrats genom inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten, ett
förhållande, som även borde beaktas. För de högre löntagarna vore
ekiperingen dyrbar, och deras befälsställning medförde även särskilda
utgifter, som ej kunde helt undvikas. På statsverkets utgifter inverkade
ej en löneförbättring för de högre officerarna i avsevärd mån på
grund av deras fåtalighet.
Den provisoriska lönereglering, vartill marinförvaltningen hade att
avgiva förslag, torde kunna avse antingen en avlöningsförhöjning, motsvarande
den fördyring av levnadskostnaderna i allmänhet, som efter
senaste lönereglering inträtt, frånsett den dyrtid kriget medfört, eller
ock en avlöningsförbättring, som motsvarade icke blott nämnda stegring
utan därjämte den ökning i levnadskostnader kriget förde med sig, i
den mån denna kunde anses komma att göra sig gällande under år
1918. Marinförvaltningen hade funnit sig böra stanna vid det första
av dessa alternativ dels på den grund, att den provisoriska lönereglering,
som nu föresloges, i sinom tid och efter en närmare utredning
torde böra övergå i en ordinarie lönereglering och dels av den anledning,
att den dyrtidshjälp, som kunde bliva erforderlig under år 1918,
knappast läte sig tillförlitligen redan nu beräkna.
För att återställa det förhållande mellan avlöning och levnads -
6
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.
kostnader, som uppstod, då nu utgående avlöningsförmåner bestämdes
för marinens personal, skulle, enligt vad de statistiska siffrorna gåve vid
handen, en avsevärd löneförbättring krävas, även om man endast toge
hänsyn till den prisstegring, som inträtt före krigets utbrott. Emellertid
syntes någon sannolikhet icke finnas för, att de pris på varor och
förnödenheter, vilka gällde före kriget, någonsin skulle återkomma.
Men om så vore, komme missförhållandet mellan avlöningen och levnadskostnaderna
att för den närmaste framtiden än ytterligare stegras.
Marinförvaltningen hade dock icke ansett sig kunna helt lägga de
statistiska siffrorna till grund vid beräknandet av löneförbättringen.
Men för att i möjligaste mån tillgodose de mest framträdande behoven
hade marinförvaltningen tillagt vissa befattningshavare en proportionsvis
högre löneförbättring än andra.
I propositionen nr 60 vid 1914 års senare riksdag angående sjöförsvarets
ordnande yttrade statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet
beträffande ett den 15 april samma år av chefen för marinstaben
avgivet förslag till vissa förbättringar i avlöningen för flottans kårer
och stater, att det syntes olämpligt att vidtaga så genomgripande
ändringar som de av stabschefen då föreslagna, utan att spörsmålet om
en lönereglering för marinens personal bleve fullständigt utrett, samt
att vid en sådan utredning ej endast frågan om eventuella löneförbättringar
i vissa fall utan även möjligheten av besparingar i andra
avseenden borde komma under bedömande, varjämte utredningen jämväl
borde avse vinnande av förenklingar i de nuvarande onekligen rätt invecklade
avlöningsbestämmelserna.
Sedermera hade av tillkallade sakkunniga för verkställande av förberedande
utredning rörande lönereglering för marinens personal den
19 januari 1916 avgivits betänkande och förslag i berörda avseende.
Vid sådant förhållande hade marinförvaltningen icke ansett sig nu
kunna taga hänsyn till alla de frågor, som kunde stå i samband med
genomförandet av en definitiv lönereglering. De belopp, som marinförvaltningen
föresloge för den provisoriska löneregleringen, hade
ämbetsverket emellertid sökt att så avpassa, att däri icke kunde föreligga
något hinder för genomförandet av en definitiv lönereglering.
Av samma skäl vore beloppen för avlöningsförbättringen så valda, att
vad av den sammanlagda årsavlöningen ansåges böra utgå i förskott
för månad skulle kunna jämnt delas i 12 delar.
Den löneförbättring inom de särskilda löneklasserna, som marinförvaltningen
föresloge, framginge av bifogade tablåer (Bil. A och B)
och utgjorde, vad den militära personalen beträffade:
Kung!.. May.ts Nåd. Proposition Nr 158.
7
för amirals- och generalsperson .........................................
» kommendör och överste...................................................
» kommendörkapten av 1. graden och överstelöjtnant
» d » 2. » » major ..............
>> kapten av 1. klassen.........................................................
» » » 2. » ......................................................
» löjtnant....................................................................................
» underlöjtnant (fänrik).........................................................
» flaggunderofficer (ej maskinist).......................................
» underofficer av 1. graden vid kustartilleriet ...........
» » )) 2. » » flottan (ej maskinist)
» » » » » » kustartilleriet ...........
» underofficerskorpraler........................................................
» försörjningspliktiga korpraler .......................................
kronor |
895 |
— |
» |
795 |
— |
» |
910 |
— |
» |
750 |
— |
» |
1,130 |
— |
» |
1,050 |
— |
845 |
— |
|
» |
240 |
— |
» |
653 |
95 |
» |
652 |
50 |
» |
462 |
20 |
» |
462 |
20 |
» |
380 |
— |
» |
320 |
— |
Härjämte hade på här nedan anförda skäl för underofficerare vid
flottan, vilka icke åtnjöte bostad in natura, föreslagits ett extra tillägg
av 180 kronor för underofficerare å annan ort än Stockholm och 240
kronor för underofficerare vid Stockholms station, allt för år och befattningshavare.
I vad mån, utöver den av marinförvaltningen föreslagna löneförbättringen,
särskilt krigstidstillägg för år 1918 kunde bliva behövligt,
vore, såsom redan antytts, svårt att nu beräkna. Under senaste tiden
inträffade utrikespolitiska förhållanden kunde tänkas medföra en fördyring
av levnadskostnaderna, vida överstigande den nuvarande. Redan
nu motsvarade fördyringen ett väsentligt högre procenttal än marinförvaltningen
ansett sig kunna beräkna såsom avlöningsförhöjning.
Skulle detta förhållande komma att än mer stegras, syntes ytterligare
åtgärder bliva av nöden. Frågan därom torde emellertid böra upptagas
till prövning vid 1918 års riksdag i samband med andra liknande
krav.
Med avseende å den föreslagna löneförbättringen vilie marinförvaltningen
särskilt framhålla följande.
Allt efter som levnadskostnaderna stege och därmed svårigheterna
att få inkomsterna att räcka till ökades, vore det nödvändigt tillse, att
avlöningsbeloppen noggrannt avpassades efter de verkliga behoven.
Det torde vara allmänt erkänt, att de i förhållande till levnadsbehoven
svagast avlönade vore att finna inom kaptens-, löjtnants- och
underofficersgraderna.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.
Vad anginge underlöjtnanter (fänrikar), syntes dessa vara i behov
av löneförbättring i mindre mån än övriga officerare. Visserligen vore
avlöningen låg och kostnaden för ekiperingen jämförelsevis hög, men
dels komme de vid unga år till anställning på stat och dels kunde de
tämligen snart vänta befordran, varjämte de torde vara mindre betungade
av försörjningsplikt.
För löjtnanter ställde sig förhållandena redan annorlunda. En stor
del av dessa torde under den tid, de tillhörde denna löneklass, bilda
familj, därest ekonomiska förhållanden icke lade hinder i vägen därför.
Efter bestridandet av militära ekiperings- och andra med tjänsten förenade
kostnader kunde avlöningen icke vara tillräcklig för de högre
utgifter, som följde med bildandet av familj. Löjtnanterna hade ock
vid denna tid åtskilliga år varit tjänstemän på stat med ständig tjänstgöring.
Med hänsyn jämväl till deras ansvarsfulla befattningar med
skyldighet att handhava en dyrbar materiel under svåra förhållanden
och såsom instruktörer för den värnpliktiga ungdomen syntes det ock
vara önskvärt, att de bereddes en avsevärdare höjning i avlöningsförmånerna.
Vad nu anförts angående löjtnanter ägde sin tillämplighet jämväl
beträffande kaptener av 2. klassen. Med avseende å kaptener av
1. klassen tillkomme, att en del av dessa tjänstemän måste vid 55 års
ålder avgå från beställning på stat, varefter de finge sina inkomster
väsentligt reducerade. Detta vore ett statens krav, oberoende av deras
egen önskan. Under den period, som för dem, vilka icke vunne vidare
befordran, utgjorde avslutningen på deras aktiva statstjänst, borde de
vara fullgott avlönade. Efter avskedet vore de pliktiga att kvarstå i
vederbörlig reserv intill fyllda 65 levnadsår, med tjänstgöringsskyldighet
vid inträffande mobilisering och i krig. Dessa förhållanden hade marinförvaltningen
ansett jämväl böra beaktas vid beräknandet av det avlöningsbelopp,
som kunde anses skäligen böra tillkomma dessa tjänstemän.
Enligt vad marinförvaltningen inhämtat, hade arméförvaltningen
föreslagit löneförbättringen för överstelöjtnant till 910 kronor och för
major till 750 kronor. För åvägabringande av likhet i avlöningsbeloppen
hade marinförvaltningen föreslagit samma belopp för motsvarande
grader.
Beträffande underofficerarna, till vilka även hänförts sådana underofficerare,
som förordnats att i egenskap av månadslönare tjänstgöra å
flottans varv och därför uppbure sin avlöning å varvens stat, hade
löneökningen föreslagits något större för flaggunderofficerare vid flottan
och underofficerare av l:a graden vid kustartilleriet i jämförelse med
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.
9
övriga underofficerare med hänsyn till de förras mera ansvarsfulla befattning
och deras levnadsomständigheter i allmänhet.
Vid armén hade underofficerarna i allmänhet bostad in natura mot
ett avdrag å lönen, som icke motsvarade gällande hyrespris. I några
få fall hade jämväl underofficerarna vid flottan bostad in natura. De,
som ej hade sådan bostad, åtnjöte inkvarteringsbidrag, vilket utginge
vid Stockholms station med 300 kronor för flaggunderofficerare och
240 kronor för underofficerare av 2:a graden samt vid Karlskrona
station med 240 kronor för flaggunderofficer och 180 kronor för underofficer
av 2:a graden, allt för år räknat. Då dessa belopp väsentligt
uuderstege kostnaderna för bostadsliyra, torde underofficerare vid flottan,
vilka saknade bostad in natura, böra erhålla ett särskilt tillägg i sina
avlöningsförmåner. Detta tillägg syntes icke böra sättas lägre för år
och befattningshavare än till 240 kronor vid Stockholms station och
180 kronor vid Karlskrona station. Härigenom skulle flottans underofficerare
komma att i avlöningshänseende bliva mera likställda med
arméns personal än nu vore fallet.
I fråga om manskapsklassen skilde sig denna i många fall med
avseende på sättet för löneförmånernas utgående från vad som i allmänhet
vore förhållandet för manskapspersonal vid armén. Vid armén
torde nämligen endast i sällsynta fall förekomma, att personer, vilka
icke uppnått underofficers grad, bildat familj. Följden bleve, att manskap
vid armén i allmänhet åtnjöte sitt underhåll in natura och på
grund därav icke torde komma i fråga vid förslag till löneförbättring
på grund av dyrtiden. Annorlunda vore förhållandet med de till manskapsklassen
hörande underofficerskorpralerna vid flottan och kustartilleriet
samt en del korpraler vid flottan. Dessa voro i regel familjeförsörjare,
i följd varav det synts ämbetsverket föreligga fullgoda skäl
att i förslaget till löneförbättring jämväl medtaga såväl marinens underofficerskorpraler,
vilka med hänsyn till sin tjänstgöring skulle kunna
jämnställas med sergeanter av 2:a klassen vid armén, som flottans gifta
eller eljest försörjningspliktiga korpraler. Lönetillägget hade ansetts
böra sättas för underofficerskorpral till 380 kronor och för korpral till
320 kronor.
Beträffande marinens civilmilitära personal, som upptoges i tablån
Bil. A, hade denna tillagts en avlöningsförbättring till enahanda belopp
som den militära personalen av den tjänstegrad, vilken svarade mot
den tjänsteklass, vartill den civilmilitära befattningshavaren vore att
hänföra, dock att med avseende å specialingenjörerna en utjämning
föreslagits, på sätt framginge av nyssnämnda tablå.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 184 käft. (Nr 158.)
2
10
Kungl. Majts Nåd. Proposition Nr 158.
Med avseende å flottans poliskår hade marinförvaltningen i skrivelse
den 8 november 1916 angående förslag till beräknande av utgifterna
å vissa femte huvudtitelns anslag för år 19.18 föreslagit ett
tillfälligt lönetillägg för åren 1917 och 1918, vilket lönetillägg ämbetsverket
ansett icke böra sättas lägre för år än till 500 kronor för poliskommissarie
och överkonstapel samt 450 kronor för konstapel; och
hölle marinförvaltningen fortfarande före, att flottans poliskår borde
erhålla en tillfällig löneförbättring med angivna belopp.
Av den personal, som åtnjöte avlöning i form av arvoden under
femte huvudtiteln, hade marinförvaltningen ansett följande befattningshavare
böra erhålla provisorisk lönereglering, nämligen: marinläkare av
2:a graden, marinläkarstipendiater, sjörullföringsbefälhavare, sjörullföringsbiträden,
bibliotekarien vid marinstaben samt musikdirektörerna
vid flottans stationer.
De växande svårigheterna för marinläkarkårens rekrytering gjorde
det till en plikt för marinförvaltningen att föreslå en höjning av det
årliga arvodet för marinläkare av 2:a graden ävensom av marinläkarstipendierna.
Det förra utgjorde endast 1,800 kronor och ett vart av de senare
900 kronor. Visserligen hade det icke varit avsett, att dessa
belopp skulle ens tillsammans med anvisat dagarvode under tjänstgöring
utgöra nu nämnda läkares och stipendiaters huvudsakliga bärgning,
utan statsverket hade allenast velat med dem tillförsäkra sig
rätten att vid behov inkalla befattningshavarna till tjänstgöring. Men
det hade visat sig, att sådan inkallelse, som givetvis under de senare
åren förekommit i oberäknad utsträckning till följd av flottans mobilisering,
medfört så avsevärda hinder och ekonomiska uppoffringar för
nu ifrågavarande personal, att rekryteringen av marinläkarkåren syntes
kunna äventyras, om icke olägenheterna av inkallelserna till tjänstgöring
bleve åtaiinstone ur ekonomisk synpunkt i någon mån avhjälpta.
För sådant ändamål hade marinförvaltningen ansett sig böra föreslå,
att det årliga arvodet åt marinläkare av 2:a graden måtte höjas med
600 kronor från 1,800 kronor till 2,400 kronor och varje stipendium
med 300 kronor från 900 kronor till 1,200 kronor.
Sjörullföringspersonalens arvode utgjorde för dag räknat:
för sjörullföringsbefälhavaren i Stockholm ................... 6 kronor
» sjörullföringsbefälhavare i landsorten ..................... 5 »
» sjörullföringsbiträden i Stockholm ........................ 3 » 50 öre
» » i landsorten .......................... 3 »
11
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 158.
För befälhavarna torde denna avlöning skäligen böra höjas med 1
krona om dagen. För sjörnllföringsbiträdena syntes dagarvodet böra
höjas med 50 öre om dagen. Den sålunda föreslagna förhöjningen
kunde väl anses låg, men marinförvaltningen hade ansett sig höra taga
hänsyn dels därtill, att biträdenas arvoden redan förut blivit höjda i
större proportion än officerarnas samt reglerade senare än avlöningen
för officerare och underofficerare på stat, dels till sannolikheten därav,
att jämväl pensionstagare i allmänhet, till vilka ifrågavarande personal
i regel vore hänförlig, komme i åtnjutande av någon extra hjälp mot
dyrtiden, därest denna fortfore jämväl ett kommande år. Den föreslagna
avlöningsförbättringen utgjorde ungefär 15 till 20 procent av
de nu utgående arvodena.
Likställd med sjörullföringsbefälhavarna vore bibliotekarien i marinstaben.
Befattningen såsom bibliotekarie innehades nämligen av en
pensionerad officer. Vid sådant förhållande både marinförvaltningen
ansett nämnde befattningshavare böra komma i åtnjutande av en löneförbättring
efter enahanda grunder som sjörullföringsbefälhavarna eller
med 1 krona för dag.
Vid flottans stationer anställda musikdirektörer, nämligen en vid
Karlskrona och en vid Stockholms station, vore anställda medelst kontrakt
och uppbure en avlöning vid Karlskrona station av 2,000 kronor
och vid Stockholms station av 1,800 kronor. Ifrågavarande personal
torde kunna jämnställas med musikfanjunkare vid armén. Under förutsättning
att dessa erhölle föreslagen löneförbättring, syntes musiklärarna
böra få åtnjuta motsvarande ökning i sina avlöningsförmåner. Denna
ökning hade ansetts böra sättas till 650 kronor.
I avlöningen för vissa beställningar inginge även ålderstillägg.
Marinförvaltningen hade icke trott sig böra i detta förslag, som allenast
avsåge en provisorisk lönereglering, ingå i något bedömande av, huruvida
dessa ålderstillägg skulle behöva höjas, och följaktligen ej heller
beräknat någon tillfällig löneförbättring på dessa belopp, utan ansett,
att de beställningshavare, som uppbure ålderstillägg, skulle erhålla
samma löneförbättring som andra i samma löneklass.
Beträffande utbetalningen av den föreslagna provisoriska löneförbättringen
åt officerare och underofficerare samt manskap på stat torde
samma0 föreskrifter böra gälla som i fråga om den dem tillkommande
lön, d. v. s. att löneförbättringen utginge månadsvis med Vis av årsbeloppet.
i förskott för månaden. Detsamma borde även gälla civilmilitär
personal med lön på stat.
12
KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr lo 8.
Vad åter anginge den avlöningsförbättring, som komme att utgå
till sådana befattningshavare, vilkas kontanta avlöning utginge i form
av arvode eller stipendium, torde den böra utgå enligt samma bestämmelser,
som gällde arvode eller stipendium.
Marinförvaltningen ansåge alltså, att angående utbetalningen av
den avlöningsförbättring, som för marinens personal kunde i anledningav
förevarande förslag bliva bestämd för år 1918, borde föreskrivas,
att löneförbättringen för officerare och underofficerare samt civilmilitär
personal med lön på stat skulle utbetalas månatligen i förskott
efter avlöningsmånadens ingång;
att beträffande sådana befattningshavare, som uppbure avlöning i
form av arvode, men med belopp, fördelat i lön och dagavlöning-, skulle
i förevarande avseende gälla detsamma som om personal med lön; samt
att löneförbättringen för andra arvodestagare och stipendiater skulle
utgå enligt samma bestämmelser, som gällde för arvodet eller stipendiet.
Den av marinförvaltniugen föreslagna löneförbättringen uppginge
enligt Bil. B till en kostnad av:
för officerare vid flottan................................................. kronor 287,185: —
» underofficerare vid flottan ....................................... » 376,771:55
» underofficerare å månadslönarstaten.................... » 23,442: 10
» underofficerskorpraler och vissa korpraler vid
flottan .......................................................................... >, 371,120: —
» officerare, underofficerare och underofficerskorpraler
vid kustartilleriet ................................. » 307,715: 10
» befattningshavare vid mariningenjörkåren......... -» 50,195: —
» befattningshavare vid marinintendenturkåren. » 63,835: —
» befattningshavare vid marinläkarkåren............. ?> 32,085: —
» viss personal med arvode ....................................... » 24,650:_
» avlöningstillägg till underofficerare, som ej
innehade fri bostad.............................................’ » 144,960:_•
Summa kronor 1,681,958: 75
Detta belopp överstege något den summa, som av Kungl. Maj:t
för ändamålet förslagsvis upptagits i 1917 års statsverksproposition.
eller 1,500,000 kronor.
Då den provisoriska löneregleringen givetvis måste bliva av konstant
natur, syntes det härför erforderliga beloppet lämpligen böra uppföras
på ordinarie stat. Då Kungl. Maj:t emellertid i årets statsverks
-
13
Kung]. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.
proposition härför begärt ett extra förslagsanslag för år 1918, torde
ändring däri icke kunna för detta år ifrågasättas.
Under åberopande av vad marinförvaltningen sålunda anfört har
ämbetsverket hemställt, det Kungl. Maj:t matte föreslå riksdagen medgiva
att, i enlighet med ovan angivna grunder, för år 1918 Ange utgå:
dels följande förhöjning i avlöningen:
till den i tablån Bil. A upptagna personalen med de belopp för år,
vilka angåves i samma tablå,
till flottans poliskår med 500 kronor för poliskommissarie och överkonstapel
samt 450 kronor till konstapel årligen,
till marinläkare av 2:a graden med 600 kronor^för år,
till marinläkarstipendiater med 300 kronor för år,
till musikdirektör vid flottans stationer med 650 kronor för år;
dels följande förhöjning i dagavlöningen:
till sjörullföringsbefälhavare och bibliotekarien vid marinstaben
med 1 krona, och
till rullföringsbiträden med 50 öre;
dels ock avlöningsförhöjning, efter Kungl. Maj:ts prövning i varje
särskilt fall, till annan avlöningstagare, som enligt nu nämnda grunder
kunde anses berättigad till sådan förhöjning, som ovan angåves.
Därjämte har marinförvaltningen tillstyrkt, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att för genomförande av den sålunda föreslagna provisoriska
löneregleringen å extra stat för ar 1918 bevilja ett förslagsanslag
av 1,682,000 kronor.
Enligt vad som framgår av ett vid marinförvaltningens berörda
skrivelse den 5 innevarande mars fogat utdrag av ämbetsverkets protokoll
för samma dag, yttrade marinöverdirektören under ärendets behandling
i marinförvaltningen följande:
»Då kungl. marinförvaltningen den 14 december 1916 avgav förslag
till tillfällig löneförbättring från och med år 1917 för viss personal
under femte huvudtiteln, framhöll jag, att löneförbättringen, i vad
den avsåge befattningshavare tillhörande den egentliga mariningenjörkåren,
borde efter dåvarande beräkningsgrunder upptagas till belopp, som angivas
i bilagan till mitt yttrande enligt det vid ärendets behandling i
ämbetsverket förda protokollet (Bil. G). Dessa belopp överstego den
av kung], marinförvaltningen då föreslagna löneförbättringen för ifrågavarande
personal.
Härvid betonade jag dock att, även om statsmakterna funne skäligt
tillerkänna befattningshavare vid mariningenjörkåren en tillfällig löneförbättring
till belopp, som angivits i berörda bilaga för den egentliga
Särskilt
yttrande av
marinöverdirektören.
14
Departements
chefens
yttrande.
Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.
mariningenjörsdetaljen och enligt kungl. marinförvaltningens förslag för
specialingenjörerna, de befarade svårigheterna att hålla mariningenjörkåren
vid fulltalig numerär, vilka jag såsom chef för kåren framhållit i underdånig
skrivelse den 7 december 1916, ingalunda kunde anses undanröjda.
Den nu föreslagna provisoriska löneregleringen innebär en nästan
genomgående reducering av de belopp, vilka jag då betecknade såsom
otillräckliga. Detta, såväl som ock vad senare kommit till min kännedom,
ger mig anledning att på det kraftigaste betona vad jag förut
i saken framhållit.
Jag finner det därför vara en bjudande nödvändighet, att en mera
effektiv och definitiv lönereglering i vad avser mariningenjörkåren med
det allra snaraste varder genomförd.»
Under de senast gångna åren hava tid efter annan framställningar
om avlöningsförbättringar gjorts av olika grupper av marinens personal.
Det lärer ock vara ovedersägligt, att behovet av en lönereglering
för marinens, liksom för arméns personal, efter hand allt starkare framträtt.
Den i marinförvaltningens berörda skrivelse den 5 innevarande
mars åberopade statistiken beträffande kostnaderna för de viktigaste förnödenheter
och varor samt bostadshyror under tiden från början av
1900-talet, då det stora flertalet av nu gällande löneregleringar för
marinens personalkategorier genomfördes, till krigets början giver vid
handen, att den under nämnda tid inträdda höjningen av levnadskostnaderna
torde kunna uppskattas till omkring SO %.
Vid sådant förhållande kunde väl den följdriktigaste utvägen synas
vara att redan nu söka åvägabringa en definitiv reglering av avlöningarna
för marinens personal. Häremot tala emellertid flera samverkande
omständigheter. Till en början måste betydande svårigheter
möta för att under denna tid, då levnadskostnaderna på grund av det pågående
kriget och de åtgärder, som därav föranletts, förete synnerligen
starka^stegringar och oregelbundenheter, kunna finna tillförlitliga normer
förj en sådan lönereglering. Det torde också kunna tagas för givet,
att en definitiv lönereglering skulle ställa större krav på statskassan
än som denna i betraktande av andra av tidsförhållandena med nödvändighet
påkallade betydande statsutgifter lämpligen kan bära. Man
får icke heller förbise, att en dylik lönereglering för med sig ändrade
grunder för personalens pensionering, som i sin ordning betinga ökning
av kostnaderna även i detta hänseende.
Finner jag if alltså av nu angivna skäl, att frågan om en definitiv
lönereglering för marinens personal icke för närvarande bör upptagas
till prövning, synes mig å andra sidan, att en provisorisk lösning av
15
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.
denna personals avlöningsförhållanden icke längre bör undanskjutas.
Det lärer nämligen med hänsyn till föreliggande omständigheter få
anses oundgängligen nödvändigt, att man på denna väg, som enligt
min mening för närvarande är den enda framkomliga, söker åstadkomma
en utjämning för ifrågavarande personal av förhållandet mellan
de nuvarande, redan från början relativt lågt bestämda avlöningsbeloppen
och levnadskostnaderna, sådana de tedde sig före krigets
början. För staten är det att anse såsom ett viktigt intresse att bereda
statstjänarna möjlighet att i görligaste mån upprätthålla den levnadsstandard,
som vid nu gällande löneregleringars genomförande varit för
dem avsedd; och från den enskilde statstj än arens synpunkt måste det
framstå såsom ett fullt berättigat krav, att åtgärder i sådant syfte
snarast möjligt vidtagas.
Mot den av marinförvaltningen uppdragna gränsen med avseende å
den personal, varå ifrågavarande lönereglering är avsedd att tillämpas,
har jag icke något att erinra. Beträffande vidare de av ämbetsverket angivna
grunderna för förslaget, för vilka i det föregående redogjorts och
varav en sammanfattning föreligger i Bil. A°) och B, finner jag desamma
i allmänhet väl avvägda. Marinförvaltningen har, på sätt förut nämnts,
icke ansett sig helt höra lägga de statistiska siffrorna till grund för beräkningen
av löneförbättringen, men särskilt sökt att i möjligaste mån
tillgodose de ekonomiskt svagast ställda och av den inträdda prisstegringen
följaktligen hårdast drabbade personalgrupperna. I sådant syfte
hava kaptener, löjtnanter och underofficerare tillagts en relativt större
löneförbättring än övriga personalkategorier. Därjämte hava av angivna
skäl de till manskapsklassen hörande underofficerskorpralerna vid flottan
och kustartilleriet ävensom gifta eller eljest försörjningspliktiga
korpraler vid flottan ansetts böra komma i åtnjutande av den föreslagna
löneförbättringen. I övrigt är att märka, att. marinförvaltningen
funnit en begränsning uppåt i fråga om befattningshavares avlöningsbelopp
för åtnjutande av löneförbättring principiellt oriktig och följaktligen
ansett löneförbättringen böra utgå till personalen jämväl i de
högsta tjänstegraderna.
Endast i ett avseende finner jag mig icke kunna biträda marinförvaltningens
förslag. I förslaget tillägges den i Bil. A upptagna civilmilitära
personalen en avlöningsförbättring till enahanda belopp som
den militära personalen av den tjänstegrad, vilken motsvarar den
tjänsteklass, vartill den civilmilitära befattningshavaren är att hänföra,
*) De i Bil. A angivna, nu utgående inkvarteringsbidragen avse Karlskrona station.
Personalens särskilda förmåner under sjötjänstgöring äro i Bil. A icke upptagna.
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.
dock att med avseende å specialingenjörerna eu viss utjämning förordats.
Vad inariningenjörkåreu beträffar, äro emellertid lönerna för
de befattningshavare inom denna kår, vilka tillhöra den egentliga mariningenjörsdetaljen,
bestämda till högre belopp än för befattningshavare
i motsvarande militära tjänstegrad. Såväl med hänsyn härtill som i
betraktande av de för närvarande starkt uppåtgående konjunkturerna
inom den enskilda skepps- och maskinbyggnadsindustrien, vilka innebära
en beaktansvärd fara för mariningenjörkårens behöriga rekrytering,
anser jag mig böra förorda den av marinöverdirektören i hans förut
berörda yttrande för befattningshavare, tillhörande den egentliga mariningenjörsdetaljen,
föreslagna, i Bil. C angivna ökade löneförbättringen.
På sätt framgår av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden den
13 sistlidna januari, bilagt innevarande års statsverksproposition, uttalade
jag vid nämnda tillfälle, att jag hade för avsikt att föreslå avlåtande
till innevarande års riksdag av proposition angående provisorisk
lönereglering för viss personal vid marinen, men att ärendet ännu icke
förelåg i det skick, att det då kunde underställas Kungl. Maj:ts prövning;
och har Kungl. Maj:t enligt förenämnda statsrådsprotokoll, på
min hemställan, föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition
angående beviljande av anslag för ifrågavarande ändamål, Kungl. Maj:t
kunde komma att till riksdagen avlåta, för ändamålet bland de extra
förslagsanslagen å femte huvudtiteln för år 1918 beräkna ett belopp
av 1,500,000 kronor. Jämlikt marinförvaltningens ifrågavarande förslag
skulle kostnaderna för den provisoriska löneregleringen uppgå till
1,681,958 kronor 75 öre. Till detta belopp lärer böra läggas eu summa
av 9,185 kronor, utgörande den merkostnad, som skulle uppkomma
vid bifall till den av marinöverdirektören gjorda och av mig biträdda
framställningen om ökad löneförbättring för de till den egentliga mariningenjörsdetaljen
hörande befattningshavarna. Sammanlagda kostnadsbeloppet
skulle alltså utgöra 1,691,143 kronor 75 öre. Emellertid synes,
på sätt ägt rum vid bestämmandet av beloppet av flottans och kustartilleriets
avlöningsanslag för åren 1915, 1916 och 1917 eller allt sedan
dessa anslag omlades till förslagsanslag, nyssnämnda summa kunna
minskas med viss procent utan att anslagsbeloppet kan befaras komma
att överskridas; och synes denna procent, i likhet med vad för nämnda
tre år tillämpats beträffande flottans avlöningsanslag, lämpligen böra bestämmas
till 5 %. Det belopp, som för ifrågavarande ändamål nu bör
av riksdagen äskas för år 1918, torde alltså kunna bestämmas till i
avrundat tal 1,607,000 kronor. Härigenom uppkommer visserligen en
merkostnad av 107,000 kronor utöver det i statsverkspropositionen för
ifrågavarande ändamål beräknade beloppet, 1,500,000 kronor. Nämnda
17
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.
summa, 107,000 kronor, torde få täckas från de medel å sammanlagt
1,500,000 kronor, som enligt propositionen nr 95 A till innevarande
års riksdag ansetts böra reserveras till mötande av stegrade utgiftskrav
under de olika huvudtitlarna.
De närmare föreskrifter, som, utöver förut angivna grunder, må
bliva erforderliga med avseende å ifrågavarande provisoriska lönereglering,
torde,, efter det riksdagen fattat sitt beslut i ämnet, utfärdas av
Kungl. Maj:t.
I eu till riksdagen den 16 innevarande mars avlåten proposition har
Kungl. Maj:t gjort framställning om anvisande av medel för beredande
av krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1917 åt befattningshavare
i statens tjänst. Därest denna framställning vinner riksdagens bifall,
kommer jämväl marinens personal i åtnjutande av dessa förmåner, i den
mån den uppfyller de för desammas utgående uppställda villkor. Dessa
förmåner äro nämligen avsedda att under vissa förutsättningar komma
samtliga statstjänare till godo såsom en bisträckning för den under kriget
uppkomna höjningen i levnadskostnaderna. Huruvida det må befinnas
lämpligt att jämväl till 1918 års riksdag avlåta framställning om beredande
av enahanda eller liknande förmåner åt statstjänare under nämnda
år, beror givetvis av omständigheter, vilka för närvarande icke kunna
bedömas. Jag anser mig emellertid i detta sammanhang böra framhålla,
att det nu föreliggande förslaget om provisorisk lönereglering för viss
personal vid marinen för år 1918, vilket avser att bereda denna personal
en kompensation för den före kriget inträdda prisstegringen, är
fullt fristående i förhållande till en eventuell framställning till 1918 års
riksdag rörande krigstidstillägg och krigstidshjälp under samma år.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till provisorisk lönereglering för viss personal vid marinen, i
enlighet med de av mig tillstyrkta grunder, på extra stat för år 1918
bevilja ett förslagsanslag av 1,607,000 kronor.
Till vad departementschefen sålunda hemställt
täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets
övriga ledamöter, lämna bifall; och skulle proposition
till riksdagen avlåtas av den lydelse, Bil. D
vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gustaf Norblad.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 134 käft. (Nr 158.)
3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.
Bilaga A.
Tablå, utvisande för marinens personal nu utgående avlöningsförmåner
1 j Lön. |
Dag- avlöning |
Summa. |
||||
j Flaggman (generalsperson) .................................................. |
8,000 |
1 |
2,555 |
_ |
10,555 |
_ |
| Kommendör (överste, marinöverintendent, marinöverläkare)......... 1 Kommendörkapten av l:a graden (överstelöjtnant, förste marin- |
6,000 |
— |
2,190 |
— |
8,190 |
— |
läkare, förste marinintendent, l:a löneklassen) .................. 1 Kommendörkapten av 2:a graden (major, förste marinintendent, |
4,500 |
1,825 |
6,325 |
|||
2:a löneklassen)............................................................ j Kapten av l:a klassen (marinintendent av l:a graden, l:a löne- |
4,000 |
1,825 |
5,825 |
|||
klassen, marinläkare av l:a graden)................................ Kapten av 2:a klassen (marinintendent av l:a graden, 2:a löne- |
3,400 |
1,460 |
4,860 |
|||
klassen) .................................................................... |
2,400 |
— |
1,460 |
— |
3,860 |
— |
Löjtnant (marinintendent av 2:a graden)................................. |
1,500 |
— |
1,095 |
— |
2,595 |
— |
Underlöjtnant eller fänrik (marinunderintendent) ..................... |
720 |
— |
1,095 |
- |
1,815 |
— |
Flaggunderofficer (maskinist) ............................................... |
1,140 |
- |
912 |
50 |
2,052 |
50 |
» (ej maskinist)............................................. |
900 |
- |
784 |
75 |
1,684 |
75 |
1 Underofficer av 2:a graden (maskinist).................................... |
900 |
— |
784 |
75 |
1,684 |
75 |
» » » » (ej maskinist) .............................. |
900 |
- |
547 |
50 |
1,447 |
50 |
1 Underofficer av l:a graden (kustartilleriet).............................. |
1,200 |
— |
912 |
50 |
2,112 |
50 |
• » » 2:a » » .............................. | Undérofficerskorpral (l:a lönegraden) vid flottan eller kustartille- |
1,100 |
— |
773 |
80 |
1,873 |
80 |
riet .......................................................................... j Korpral (2:a lönegraden) vid flottan, gift eller änkling med minder- |
540 |
292 |
832 |
|||
årigt barn .................................................................. 1 |
276 fast aryod |
e |
219 |
495 |
||
i Marinöverdirektör.............................................................. |
8,000 |
— |
2,190 |
— |
10,190 |
— |
| Marindirektör av l:a graden .............................................. |
6,000 |
- |
1,825 |
— |
7,825 |
— |
» » 2:a >» ................................................ |
5,000 |
— |
1,825 |
- |
6,825 |
— |
t Mariningenjör av l:a graden, l:a löneklassen ........................ |
4,500 |
- |
1,460 |
- |
5,960 |
- |
)» » » » 2:a » ........................ |
3,500 |
— |
1,460 |
— |
4,960 |
— |
)> » 2:a » ............................................ |
3,000 |
- |
1,095 |
— |
4,095 |
— |
■ Extra mariningenjör............................................................ |
2,000 |
— |
1,095 |
- |
3,095 |
— |
i Stationsingenjör (kaptens tjänsteklass).................................... |
4,500 |
— |
1,000 |
— |
5,500 |
— |
j Yerkstadsingenjör med fullmakt (kaptens tjänsteklass)............... |
4,500 |
— |
1,000 |
— |
5,500 |
— |
» » förordnande (löjtnants tjänsteklass)......... 1 Torped-, min-, elektro- och artilleriingenjör samt kemist med Torped-, min-, elektro- och artilleriingenjör samt kemist med för- |
4,500 |
— |
1,000 |
— |
5,500 |
— |
4,500 |
500 |
5,000 |
||||
ordnande (löjtnants tjänsteklass) .................................... |
4,500 |
— |
500 |
— |
5,000 |
— |
Kttngl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 158.
1‘*
och av marin förvaltningen föreslagen löneförbättring.
Ersättning |
Löne- |
|||||||||||||
terinL’3 |
Beklädnads- |
fiir ved |
Portions- |
Summa |
förbättring |
Summa |
Anmärkningar. |
|||||||
bidrag. |
ersätta»] |
er |
och ljus |
ersättmn |
S- |
summarum. |
pr år. |
kr. |
||||||
1,200 |
11,755 |
_ |
895 |
_ |
12,650 |
_ |
||||||||
900 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9,090 |
- |
795 |
— |
9,885 |
— |
] |
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6,925 |
— |
910 |
— |
7,835 |
— |
|
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6,425 |
— |
750 |
— |
7,175 |
— |
|
400 |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
5,260 |
— |
1,130 |
- |
6,390 |
— |
|
400 |
— |
— |
— |
—. |
— |
— |
— |
4,260 |
— |
1,050 |
— |
5,310 |
— |
|
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,895 |
— |
845 |
— |
3,740 |
— |
|
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2,115 |
— |
240 |
— |
2,355 |
— |
|
240 |
— |
200 |
— |
130 |
— |
226 |
30 |
2,848 |
80 |
651 |
20 |
3,500 |
— |
För underofficer, som icke 1 innehar fri bostad, till- |
240 |
— |
200 |
— |
130 |
— |
226 |
30 |
2,481 |
05 |
653 |
95 |
3,135 |
— |
( kommer ett särskilt ar- |
180 |
— |
200 |
— |
100 |
— |
226 |
30 |
2,391 |
05 |
443 |
95 |
2,835 |
— |
i löningstillägg per år ar I 240 kr. i Stockholm och |
180 |
— |
200 |
— |
100 |
— |
226 |
30 |
2,153 |
80 |
462 |
20 |
2,616 |
— |
180 kr. å annan ort. |
240 |
— |
— |
— |
130 |
— |
— |
— |
2,482 |
50 |
652 |
50 |
3,135 |
- |
|
180 |
— |
— |
— |
100 |
— |
— |
— |
2,153 |
80 |
462 |
20 |
2,616 |
— |
|
lönotillägg |
||||||||||||||
180 |
— |
120 |
- |
— |
— |
365 |
— |
1,497 |
— |
380 |
1,877 |
— |
||
lönetillägg |
||||||||||||||
120 |
— |
180 |
— |
— |
— |
365 |
— |
1,160 |
— |
320 |
— |
1,480 |
— |
|
1,200 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
11,390 |
— |
795 |
— |
12,185 |
— |
|
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
• — |
— |
8,425 |
— |
910 |
— |
9,335 |
— |
|
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7,425 |
— |
750 |
- |
8,175 |
- |
|
400 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6,360 |
1,130 |
— |
7,490 |
— |
||
400 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5,360 |
1,050 |
-- |
6,410 |
— |
||
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4,395 |
— |
845 |
— |
5,240 |
— |
|
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3,395 |
— |
845 |
— |
4,240 |
— |
j |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5,500 |
— |
1,100 |
— |
6,600 |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_- |
— |
5,500 |
— |
1,100 |
— |
6,600 |
— |
i |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5,500 |
— |
800 |
— |
6,300 |
— |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5,000 |
— |
1,100 |
— |
6,100 |
— |
|
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5,000 |
— |
800 |
— |
5,800 |
— |
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.
Bilaga B.
Tablå, utvisande kostnaderna för av marinförvaltningen föreslagen
löneförbättring.
Flottans officerskår.
Flaggman ...c,................................................
Kommendör.................................................
Kommendörkapten av l:a graden.........................
» » 2: a » ..........................
Kapten av l:a klassen ......................................
» » 2:a » ......................................
Löjtnant ........................................................
Underlöjtnant ..................................................
Flottans underofficerskår.
Flaggunderofficer (maskinist) .............................
» (ej maskinist) ..........................
Underofficer av 2:a graden (maskinist) .................
» » » » (ej maskinist) ..............
Underofficerare å månadslönarstat.
Flaggunderofficer (varvsmaskinist) .......................
Flaggunderofficer...............................................
Underofficer av 2:a graden (varvsmaskinist)...........
» » » » .................... ...........
Underofficerskorpralcr och vissa korpraler vid flottan.
Underofficerskorpral (l:a lönegraden)....................................
Korpral (2:a lönegraden), gift eller änkling med minderårigt barn
Kustartilleriet.
Chef .............................................................................
Överste
Löneförbätt-ringens |
Antal |
Löneförbätt-ringens |
||
895 |
_ |
4 |
3,580 |
_ |
795 |
— |
9 |
7,155 |
— |
910 |
— |
22 |
20,020 |
— |
750 |
— |
22 |
16,500 |
— |
1,130 |
— |
82 |
92,660 |
— |
1.050 |
— |
41 |
43,050 |
— |
845 |
— |
108 |
91,260 |
— |
240 |
— |
54 |
12,960 |
— |
287,185 |
— |
|||
651 |
20 |
94 |
61,212 |
80 |
653 |
95 |
145 |
94,822 |
75 |
443 |
95 |
188 |
83,462 |
60 |
462 |
20 |
297 |
137,273 |
40 |
376,771 |
55 |
|||
651 |
20 |
1 |
651 |
20 |
653 |
95 |
18 |
11,771 |
10 |
443 |
95 |
4 |
1,775 |
80 |
462 |
20 |
20 |
9,244 |
— |
23,442 |
10 |
|||
380 |
— |
724 |
275,120 |
— |
320 |
— |
300 |
96,000 |
— |
371,120 |
— |
|||
895 |
— |
1 |
895 |
— |
795 |
2 |
1 590 |
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.
21
Antal |
|||||
Lönefcirbätt- |
befatt-nings-havare |
Löneförbätt- |
|||
ringens |
sammanlagda |
||||
förslag. |
|||||
Överstelöjtnant ............................................................... |
910 |
— |
4 |
3,640 |
— |
Major............................................................................. |
750 |
— |
8 |
6,000 |
— |
Kapten av l:a klassen ...................................................... |
1,130 |
— |
28 |
31,640 |
— |
» » 2:a » ...................................................... |
1,050 |
— |
22 |
23,100 |
— |
Löjtnant ........................................................................ |
845 |
— |
44 |
37,180 |
— |
Underlöjtnant ................................................................. |
240 |
— |
24 |
5,760 |
— |
Underofficer av l:a graden ............................................... |
652 |
50 |
67 |
43,717 |
50 |
» » 2:a »> ............................................. |
462 |
20 |
133 |
61,472 |
60 |
Underofficerskorpral (l:a lönegraden) .................................. |
380 |
— |
244 |
92,720 |
— |
307,715 |
10 |
||||
Mari ningen j örkåren. |
|||||
Marinöverdirektör ............................................................. |
795 |
— |
1 |
795 |
— |
Marindirektör av l:a graden................................................ |
910 |
— |
3 |
2,730 |
— |
» » 2:a » ....................................... ........ |
750 |
— |
3 |
2,250 |
— |
Mariningenjör av l:a graden, l:a löneklassen ........................ |
1,130 |
— |
11 |
12,430 |
— |
» » » » 2:a » ........................ |
1,050 |
— |
5 |
5,250 |
— |
» » 2:a graden ............................................. |
845 |
— |
8 |
6,760 |
- |
Extra mariningenjör ..................................i...................... |
845 |
— |
4 |
3,380 |
— |
Stationsingenjör............................................................... |
1,100 |
— |
2 |
2,200 |
— |
Yerkstadsingenjör med förordnande .................................... |
800 |
— |
2 |
1,600 |
— |
Torped-, min- och elektroingenjör med fullmakt..................... Torped-, min-, elektro- och artilleriingenjör samt kemist med |
1,100 |
8 |
8,800 |
||
förordnande .............................................................. |
800 |
— |
5 |
4,000 |
— |
50.195 |
_ |
||||
Mnrinintendenturkuren. |
|||||
Marinöverintendent............................................................ |
795 |
— |
1 |
795 |
— |
Förste marinintendent, l:a löneklassen................................. |
910 |
— |
2 |
1,820 |
— |
» » 2: a » ................................. |
750 |
— |
4 |
3,000 |
— |
Marinintendent av l:a graden, l:a löneklassen........................ |
1,130 |
— |
25 |
28,250 |
- |
» » » » 2:a » ........................ |
1,050 |
— |
12 |
12,600 |
— |
» » 2:a graden............................................. |
845 |
— |
18 |
15,210 |
— |
Marinunderintendent ....................................................... |
240 |
— |
9 |
2,160 |
— |
63,835 |
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.
Antal |
|||||
Löneförbätt- |
befatt- |
Löneförbätt- |
|||
ringens |
nings-havare |
ringens |
|||
stat- |
ningssrrupp. |
||||
förslag. |
|||||
Marinläkarkåren. |
|||||
Marinöverläkare ...................................................... |
795 |
— |
1 |
795 |
— |
Förste marinläkare............................................................ |
910 |
— |
3 |
2,730 |
— |
Marinläkare av l:a graden ................................................ |
1,130 |
— |
12 |
13,560 |
|
» » 2:a » |
600 |
— |
20 |
12,000 |
— |
Marinläkarstipendiater ...................................................... |
300 |
— |
10 |
3,000 |
|
32,085 |
— |
||||
Viss personal med arrode. |
|||||
Marinstabens bibliotekarie................................................ |
365 |
— |
1 |
365 |
— |
Sjörullföringsbefälhavare ......................... |
365 |
6 |
2,190 1,095 |
||
SjöruDföringsbiträde ......................................................... |
182 |
50 |
6 |
_ |
|
Poliskommissarie............................................................. |
500 |
— |
1 |
500 |
_ |
överkonstapel ........................ |
500 |
— |
6 |
3,000 |
— |
Konstapel .............................. |
450 650 |
36 2 |
16,200 1,300 |
||
Musikdirektör .......................... |
|||||
24,650 |
_ |
||||
Särskilt avlöningstillägg för underofficerare (jämväl å månads-lönarstat), som ej innehava fri bostad: Underofficerare i Stockholm, förslagsvis .............................. |
240 |
250 |
60,000 |
||
» å övriga orter, » ............ |
180 |
472 |
84,960 |
||
144,960 |
— |
||||
Summa |
1,681,958 |
75 |
Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 158.
23
Bilaga C.
Tablå, utvisande av marinöverdirektören föreslagen löneförbättring för
befattningshavare inom mariningenjörkåren (med undantag
av specialingenjörerna).
L ö n e k 1 a 8 8. | |
Lön och |
Beräknad procent. |
Löneförbätt- ringens avjamnade belopp. |
Sammanlagda |
1 Marinöv erdirektör .................................... |
10,190 |
10 |
1,020 |
11,210 |
Marindirektör av l:a graden ..................... |
7,825 |
15 |
1,200 |
9,025 |
Marindirektör av 2:a graden ..................... |
6,825 |
15 |
1,020 |
7,845 |
Mariningenjör av l:a graden, l:a löneklassen. |
5,960 |
20 |
1,200 |
7,160 |
Mariningenjör av l:a graden, 2:a löneklassen. |
4,960 |
30 |
1,440 |
6,400 |
Mariningenjör av 2:a graden ..................... |
4,095 |
30 |
1,200 |
5,295 |
Extra mariningenjör ................................. |
3,095 |
30 |
900 |
3,995 |
Mariningenjörsstipendiat (inkallad)............... |
3,095 |
10 |
300 |
3,395 |
\