Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 154.
1
Nr 154.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
provisorisk lönereglering för viss personal vid lantförsvaret;
given Stockholms slott den 23 mars 1917.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
riksdagen
att till provisorisk lönereglering för viss personal vid lantförsvaret,
i enlighet med i statsrådsprotokollet angivna grunder, under fjärde
huvudtiteln å extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av
3,450,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
B. B. E. Mörcke.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 130 höft. (Nr 154.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.
Utdrag av protokollet över lantför sv ar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 23 mars 1917.
Närvarande:
Hans excellens lierr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Mörcke, anförde härefter:
»Uti underdånig skrivelse den 8 december 1916 gjorde arméförvaltningen
framställning rörande tillfällig löneförbättring från och med
år 1917 för personal tillhörande lantför svaret. I detta förslag ingick
sådan löneförbättring för, bland andra, civila befattningshavare i lantförsvarsdepartementet
och arméförvaltningen.
Då emellertid, enligt vad som framginge av statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag, Kungl. Maj:t hade för avsikt att avlåta
proposition till riksdagen angående beredande av ett särskilt krigstidstillägg
för år 1917 för befattningshavare i statens tjänst, anbefalldes
arméförvaltningens samtliga departement och sjukvårdsstyrelse den 13
januari 1917 att skyndsamt verkställa utredning och till Kungl. Maj:t
inkomma med förslag till provisorisk lönereglering från och med år 1918
Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 154. ''5
för den i arméförvaltningens nyssnämnda skrivelse omhandlade personal,
med undantag av civila befattningshavare i lantförsvarsdepartementet
och arméförvaltningen.
Till åtlydnad härav har nu arméförvaltningen uti skrivelse den 1
mars 1917 avgivit förslag
dels till provisorisk lönereglering för personal, som enligt stat
uppbär lön och dagavlöning,
dels ock till tillfällig avlöningsförbättring för vissa andra befattningshavare
vid lantförsvaret.
Jag anhåller nu att få underställa detta förslag Kung]. Maj:ts prövning.
Å. Provisorisk lönereglering för personal, som enligt stat uppbär
lön och dagavlöning.
Arméför
vattningens
förslag.
Uti sin förenämnda skrivelse har arméförvaltningen till en början
framhållit, att en lönereglering för arméns personal enligt ämbetsverkets
uppfattning borde avse, förutom a) en löneförbättring, jämväl
b) en jämkning i det inbördes förhållandet mellan de för de särskilda
löneklasserna nu utgående avlöningsbeloppen, c) en förenkling i avlöningsformerna,
samt d) en pensionsförbättring.
Vid fullgörandet av sitt uppdrag att avgiva förslag till en provisorisk
lönereglering hade arméförvaltningen ansett jämväl de under c)
och d) angivna synpunkterna böra uppmärksammas, för den händelse
förslaget skulle anses böra i större eller mindre omfattning läggas till
grund för en ordinarie lönereglering.
Från flera grupper av statstjänare hade under senare tiden med skal för en
styrka gjorts gällande, att en löneförbättring för statens ämbets- och bättring,
tjänstemän vore oundgängligen behövlig med hänsyn dels till penningvärdets
fall i allmänhet efter den tid, då nu utgående avlöning bestämts,
dels till den särskilt avsevärda stegring i levnadskostnaderna, som
inträtt efter världskrigets utbrott.
Nuvarande avlöning enligt stat för officerare och underofficerare
med vederlikar hade fastställts av Kungl. Maj:t och riksdagen, beträffande
de förra vid 1902 års och beträffande de senare vid 1901 års
riksdag. Underofficerarna hade dock, enligt beslut vid 1907 års riksdag,
från och med år 1908 erhållit dels en förhöjning i dagavlöningen
med 50 öre om dagen, dels ersättning för bränsle och lyse med 130
kronor för fanjunkare och 100 kronor för sergeant.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.
För att kunna visa den fördyring av livsmedel och beklädnadsartiklar
samt den stegring i bränsle-, lyse- och hyreskostnader m. m.,
som inträtt efter det ovan angivna senaste lönereglering för arméns
personal ägt rum till dels tiden omedelbart före det nu pågående
krigets utbrott eller omkring år 1913 dels år 1916, hade arméförvaltningen
låtit verkställa en statistisk utredning. Av denna framginge,
att livsmedel samt bränsle och lyse, vilka varor utgjorde tillsammans
47,9 procent av årsutgifterna för ett normalhushåll,'' fördyrats under
år 1901—1904 med 1 procent, år 1904—1913 med 17 å 21 procent
och till år 1916 med 65 å 88 procent, allt i medeltal;
att kostnaderna för beklädnad svar or, som utgjorde 10,9 procent av
årsutgifterna, stigit beträffande andra beklädnadsvaror än skodon under
år 1901—1910 med minst 41 procent, år 1910—1913 med 35 procent
och år 1913—1916 med 90 procent, samt beträffande läder och skodon
under år 1901—1910 med 13 procent, år 1910—1913 med minst 35
procent och under år 1913—1916 med minst 62 procent; samt
att bostadshyror, som utgjorde 19 procent av årsutgifterna, inom
ett antal för ifrågavarande ändamål representativa samhällen stigit under
åren 1904—1914 med 29 procent.
Av dessa uppgifter framginge, att en löneförbättring vore av behovet
synnerligen påkallad.
Beträffande här ifrågavarande personal kunde dessutom andra särskilda
skäl för en löneförbättring anföras. Genom 1914 års härordning
hade tjänstgöringen vid armén blivit så utsträckt, att befälets
hela arbetstid och arbetskraft därigenom måst tagas i anspråk. Befälspersonalen
kunde fördenskull numera icke eller endast undantagsvis
och i oväsentlig mån påräkna möjlighet att bereda sig några inkomster
utöver den militära avlöningen. Tjänstgöringen påginge hela året, och
en stor del av personalen syntes icke ens kunna komma i fullt åtnjutande
av den författningsenligt medgivna tjänstledighet utan minskning
i avlöningen, som motsvarade civila tjänstemäns semester.
Med den nya härordningens genomförande följde ock, särskilt för
officerare i kompaniofficersgraderna och för underofficerare, ökat antal
kommenderingar utom förläggningsorten. Om än dagtraktamente i
regel utginge under dessa kommenderingar, torde det dock vara uppenbart,
att därigenom de fördyrade kostnaderna för vistelsen å annan ort
än den egna bostadsorten sällan bleve till fullo gottgjorda. Slutligen
ville arméförvaltningen framhålla de avsevärda ekiperingskostnader, avseende
numera såväl sommar- som vinter tjänstgör ing, befälet måste
o
Kungl■ Maj ds Nåd. Proposition Nr 154.
vidkännas ej blott vid den första uppsättningen utan även för underhållet,
vilket fördyrades av den större slitningen under tjänstgöring i
all slags väderlek ute i skog och mark.
Genom särskilda föreskrifter hade personalen visserligen beretts
tillfälle att ur kronans förråd utbekomma beklädnads- och proviantartiklar
ävensom att uttaga tillagad portion. Bestämmelser härom förekomme
i vederbörliga, av Kungl. Maj:t fastställda förvaltningsreglementen.
Sålunda ägde envar armén tillhörande person, om vederbörande
myndighet prövade det utan olägenhet kunna ske, att mot kontant
ersättning för eget bruk utbekomma beklädnadspersedlar och materialier
därtill samt för sig och hushåll proviantartiklar, dock icke sådana, från
vilka vissa delar av bättre beskaffenhet kunde avskiljas och genom
vilkas tillhandahållande manskapet skulle kunna tänkas bliva kränkt i
sin rätt. Men därigenom finge kronans rätt och fördel icke i något
avseende trädas för när. Likaså ägde officerare och underofficerare
utbekomma portion mot fastställd ersättning. Dessa stadganden
föranledde dock endast därtill, att vederbörande leverantörer komme
att leverera något mera än eljest skulle behövas men till samma
pris, som utginge för leveranserna i deras helhet. Ifrågavarande
förmåner, som, åtminstone beträffande rätten att uttaga portion, i
huvudsak torde tagas i anspråk av underofficerare, syntes närmast
kunna likställas med den prisbillighet, som kunde ernås av en samköpsförening.
De torde därför, såsom icke bekostade av statsverket
utan tvärtom, åtminstone i vissa fall, beredande detsamma någon om
än obetydlig inkomst, icke kunna tagas med vid en beräkning av den
avlöning, som borde anses skälig.
En jämförelse mellan avlöningen till arméns personal och den, som
utginge till andra grupper av statstjänstemän, kunde svårligen lämna
ett fullt rättvist resultat. De inverkande faktorerna vore därför allt
för olika. I regel kunde andra statstjänare bereda sig någon extra
inkomst, större eller mindre. Deras verksamhet vore förlagd till samma
ort året om. Någon särskild ekipering för dem förekomme ej, och vissa
grupper hade periodvis ledigt ända upp till fyra månader om året. I
allt fall hade arméförvaltningen låtit upprätta en tabell (se Bil. F.) till
jämförelse mellan avlöningen för militära och vissa andra tjänstemän.
Jämförelsen torde, om alla förut angivna omständigheter toges i beaktande,
få anses utfalla synnerligen gynnsamt för de militära och
civilmilitära tjänstinnehavarnas anspråk på avlöningsförbättring.
6
Jämkning i
förhållandet
mellan avlöningsbeloppen
inom de särskilda
löneklasserna.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.
Allt efter som levnadskostnaderna stege och därmed svårigheterna
att få inkomsterna att räcka till ökades, vore det nödvändigt tillse, att
avlöningsbeloppen noggrannt avpassades efter de verkliga behoven. Följande
tabell utvisade dels den ålder, officerare och underofficerare i
genomsnitt kunde anses innehava inom de särskilda löneklasserna, dels
den behållna avlöning, som efter erlagda pensionsavgifter stode dem
till buds för utgifternas bestridande, därvid inkvarterings- och servisbidrag
beräknats enligt s. k. landsortstariff.
Tjänstgöringstid. Behållen avlöning.
Arméfördelningschef .. |
avgår |
vid |
65 |
år |
kronor |
11,235: |
— |
|||
överste .......................... |
» |
» |
60 |
» |
8,700: |
— |
||||
Överstelöjtnant............. |
» |
» |
55 |
» |
» |
6,623: |
50 |
|||
Major................................ |
» |
55 |
» |
» |
6,157: |
— |
||||
Kapten av 1. kl. |
från |
40. |
till |
50. levnadsåret... |
» |
5,032: |
20 |
|||
» » 2. » |
» |
36. |
» |
39. |
» |
y> |
4,099: |
20 |
||
Löjtnant av 1. kl. |
30. |
» |
35. |
» |
» |
2,794: |
50 |
|||
5) )) 2. » |
» |
26. |
29. |
» |
» |
2,339: |
30 |
|||
Underlöjtnant (fänrik) |
» |
23. |
» |
25. |
» |
» |
2,061: |
— |
||
Fanjunkare |
41. |
» |
50. |
» |
» |
2,400: |
50 |
|||
Sergeant av 1. kl. |
» |
33. |
40. |
» |
» |
1,842: |
50 |
|||
» )> 2. » |
» |
27. |
» |
32. |
» |
,» |
1,731: |
50 |
Av denna tabell framginge, att de i förhållande till levnadsbelioven
svagast avlönade vore att finna inom kompani- och underofficersgraderna.
Inom kompaniofficersgraden torde underlöjtnanter (fänrikar) vara i
behov av löneförbättring i mindre mån än övriga inom graden. Visserligen
vore avlöningen låg och kostnaden för ekiperingen jämförelsevis
hög, men dels torde kostnaden för deras utbildning få anses billig i
förhållande till andra tjänstemäns, dels komme de vid mycket unga år
till anställning på stat, och dels kunde de snart vänta befordran.
För löjtnanter av andra klassen ställde sig förhållandena redan
annorlunda. En stor del av dessa torde under den tid, de tillhörde
denna löneklass, önska bilda familj, därest ekonomiska förhållanden
icke lade hinder i vägen därför. De hade ock vid denna tid åtskilliga
år varit tjänstemän på stat med ständig tjänstgöring. Med hänsyn till
deras befattningar såsom instruktörer för den värnpliktiga ungdomen,
syntes det dock vara önskvärt att genom förbättrad avlöning bereda
dem en stadgad ekonomisk ställning. Arméförvaltningen hade därför
Kung!. Maj:Is Nåd. Proposition Nr låd.
7
ansett löneförbättringen böra i förhållande till den nu utgående avlöningen
beräknas högre än för underlöjtnanter.
Beträffande löjtnanter av första klassen och kaptener av andra
klassen torde den avlöning, som enligt förestående tabell tillkomme
dem, få anses alldeles för låg. Efter bestridandet av militära ekiperingsoch
andra med tjänsten förenade kostnader kunde den icke vara tillräcklig
för de högre utgifter, som följde med familjens ökning och
barnens uppfostran. Inom dessa löneklasser erfordrades en avsevärdare
höjning i avlöningen, för att därtill hörande tjänstemän skulle erhålla
en verklig förbättring i sina levnadsförhållanden. Löjtnanter av första
klassen måste i mycket stor utsträckning jämte kaptenerna av första och
andra klassen användas såsom kompanichefer. Det vore därför på
dessa båda officerskategorier, som ansvaret för manskapets utbildning,
behandling och vård i främsta rummet vilade. Det vore då ock billigt
och rättvist samt med statens intresse förenligt, att en skälig och tillräcklig
avlöning utginge till dem. Deras arbete vore krävande och fullgjordes
i dessa grader under den kraftigaste mannaåldern.
Vad nu blivit anfört angående löjtnanter av första klassen och
kaptener av andra klassen ägde sin tillämplighet jämväl beträffande
kaptener av första klassen. Men härtill komme, att dessa tjänstemän
till allra största delen måste vid 50 års ålder avgå från beställning på
stat, varefter de finge sina inkomster väsentligt reducerade. Detta vore
ett statens krav oberoende av deras egen önskan. Under den period,
som sålunda i regel utgjorde avslutningen på deras aktiva statstjänst,
och då ytterligare befordran kunde påräknas allenast av ett fåtal, borde
de vara fullgott avlönade. Efter avskedet vore de pliktiga att kvarstå
i vedei-börlig reserv intill fyllda 65 levnadsår, med tjänstgöringsskyldighet
vid inträffande mobilisering och i krig samt vid sådan övning,
som till utrönande av härens krigsberedskap eller för utbildning av
beväringens andra uppbåd eller landstormen kunde bliva anbefalld.
Dessa förhållanden, bland andra, hade arméförvaltningen ansett böra
beaktas vid beräknandet av det avlöningsbelopp, som kunde anses skäligen
böra tillkomma dessa tjänstemän.
Vad anginge regementsofficerare, torde i nu förevarande avseende
endast beträffande överstelöjtnanter några ord böra anföras. Skillnaden
mellan överstelöjtnants och majors avlöning utgjorde nu allenast 500
kronor. Överstelöjtnant vore dock icke blott äldre i tjänsten, utan åt
honom måste det ansvarsfullare arbetet i regementsexpeditionen och vid
trupptjänsten överlämnas. Vid förfall för regementschefen inträdde
han såsom regementsbefälhavare, oftast utan särskild ersättning. Rent
8
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.
Förenkling
i avlöningsformerna.
ekonomiskt syntes det förkållandet böra uppmärksammas, att tillträdandet
av överstelöjtnantsbeställning i regel medförde en flyttning, för vilken
någon ersättning ej utginge. Kostnaderna för denna flyttning
uppginge ofta till belopp, som motsvarade den förhöjda avlöningen
under flera år, och då tjänstgöringstiden i överstelöjtnantsgraden ävenledes
i regel vore ganska kort, innebure befordran till denna grad
understundom endast en obetydlig om ens någon ekonomisk fördel.
Den uppfattningen syntes ock vara allmän, att skillnaden i avlöning
mellan omförmälda två löneklasser vore för liten. Arméförvaltningen
hade därför sökt i någon mån bringa rättelse i berörda förhållanden
redan i detta förslag till provisorisk lönereglering.
För underofficerarna hade armé förvaltningen ansett en jämförelsevis
hög löneförbättring nödvändig, för att en verklig hjälp skulle komma
dem till del.
Arméförvaltningen hade alltså funnit sig böra beräkna den mot nu
utgående avlöningen proportionsvis största löneförbättringen för kaptener
och löjtnanter samt underofficerare.
Besluten om 1901 års lönereglering för underofficerare och 1902 års
lönereglering för officerare m. fl. hade inneburit även en förenkling i
förut tillämpade avlöningsformer. Enligt nu gällande stater bestode
avlöningen till officerare och underofficerare vid armén med vederlikar
av lön, dagavlöning samt inkvarterings- och servisbidrag, vilka bidrags
sammanlagda belopp vore högre i Stockholm och Göteborg än å andra
orter. Dessutom utginge till underofficerare ersättning för bränsle
och lyse.
Avlöningsformerna lön och dagavlöning syntes givetvis böra även
för framtiden bibehållas. Däremot syntes det med fog kunna ifrågasättas,
huruvida icke inkvarterings- och servisbidragen borde upphöra
såsom avlöningsformer. Detta spörsmål kunde visserligen icke anses
aktuellt beträffande eu provisorisk lönereglering, men som en sådan
borde ju förr desto hellre övergå i en ordinäre lönereglering, hade
arméförvaltningen ansett sig icke böra nu helt förbigå denna fråga.
Den stode i samband med frågan om förbättrad pensionering av arméns
personal samt med frågan om avlöningens lämpliga fördelning mellan
lön och dagavlöning.
Enligt nu gällande pensioneringsgrunder stode pensionerna i stort
sett i ett visst förhållande till lönen, och som samma princip genomginge
lagen om civila tjänstinnehavares rätt till pension, torde en avvikelse
därifrån beträffande de militära pensionerna icke böra ifråga
-
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.
sättas. Bibeliölles alltså donna princip, erfordrades för erhållande av
en viss höjning av pensionsbeloppen eu motsvarande höjning av lönerna.
Finge inkvarterings- och servis bidragen, vilka redan nu såsom kontanta
förmåner utginge enligt samma bestämmelser som lön, så att säga
disponeras för ovan angivna ändamål, erhölles den för pensionsiörhöjningen
erforderliga löneökningen. Uppmärksammas borde även, att någon
generell rätt för statens övriga tjänstemän att erhålla bostadsförmån
eller ersättning därför icke funnes. Denna rätt inom det militära området
syntes vara en kvarleva från indelningsverkets tid.
Ur räkenskaps- och redovisningssynpunkt innebure det en avsevärd
förenkling och lättnad, om ifrågavarande avlöningsformer kunde
bortfalla. Jämväl avlöningsbestämmelserna skulle därigenom kunna
förenklas samt vinna i klarhet och reda.
Om inkvarterings- och servisbidragen inräknades i lön och dagavlöning,
måste däremot de löntagare, som erhölle inkvartering in natura,
vidkännas avdrag ä den kontanta avlöningen för bostadsförmånen.
Servisbidraget syntes man vid bifall till detta förslag därefter kunna
bortse ifrån. I huvudsak åtnjötes inkvartering in natura av underofficerare
med vederlikar förutom musikunderofficerare samt av officerare
i Boden, Vaxholm och Karlsborg. Emellertid saknades ännu
härför erforderliga lokaler vid vissa truppförband, och en del av de
bostadslägenheter, som funnes, vore mindre vid vissa truppförband än
vid andra, varav missbelåtenhet yppat sig. Likaså hade, med anledning
av stegrade hyreskostnader, klagan förekommit från dem, som
kunde anses äga anspråk på att erhålla bostad, men ej erhållit sådan
av brist på tillgång. Denna klagan hade gått ut på, att inkvarteringsbidraget
vant för lågt för att motsvara hyreskostnaden. Därest ett
visst avdrag gjordes å avlöningsförmånerna för dem, som erhölle inkvartering
in natura, skulle detta avdrag kunna skäligen jämkas efter
det antal rum, en var erhölle. Därigenom komrne klagomålen angående
de lägenheter, som ansåges för små, att bortfalla. Dessutom ville det
synas, att klagomålen jämväl i övrigt skulle minskas genom detta förslag.
Eu olägenhet av förslaget förefunnes i det förhållandet, att inkvarterings-
och servisbidragen icke utginge med lika belopp över hela
riket. Såsom nämnts, utginge de med högre belopp i Stockholm och
Göteborg än på andra orter. För detta högre bidrag måste den i Stockholm
och Göteborg förlagda personalen beredas ersättning. Arméförvaltningen
hade ansett detta lämpligen kunna ske i form av ortstillägg
på dessa platser. Sådant tillägg utginge numera till civila tjänstemän
på vissa orter. Mot eu sådan avlöningsförmån syntes det extra avlö
Biliang
Ull riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 130 käft. (Nr 154.) 2
10
Löneförbättringens
omfattning
och
belopp.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.
ningstillägg, som under senare åren utgått till befattningshavare i Boden,
kunna utbytas. På dessa tre platser syntes en något högre avlöning
än på andra orter alltjämt visa sig befogad. En utjämning av beloppen,
i syfte att ernå en väl avvägd avlöningsreglering, kunde lämpligen äga
rum vid genomförande av en ordinarie lönereglering.
Om inkvarterings- och servisbidragen komme att indragas såsom
avlöningsformer, borde överenskommelse träffas mellan de städer, som
nu bekostade dessa förmåner för vissa truppförband, och staten om skyldighet
för städerna att inleverera motsvarande belopp till statsverket
eller om denna frågas ordnande på annat sätt. Denna angelägenhet
tillhörde dock en ordinarie lönereglering.
Från och med år 1908 uppbure underofficerarna, såsom redan
nämnts, kontant ersättning för bränsle och lyse med 130 kronor för
fanjunkare och 100 kronor för sergeant. Då denna förmån, som utginge
av anslaget till arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten,
onekligen vore att hänföra till avlöning, syntes kostnaderna därför böra
överföras till avlöningsanslaget och ingå i lön och dagavlöning. I den
mån denna förmån kunde komma att utgå in natura, borde avdrag
göras med motsvarande värde från den kontanta avlöningen. Så skedde
ock för närvarande i dylika fall.
I fråga om beloppet av de avdrag å den kontanta avlöningen,
som borde ske i de fall, då inkvartering eller bränsle och lyse tillhandahölles
vederbörande löntagare in natura, hade arméförvaltningen
ansett sig ej nu behöva närmare yttra sig. I en anmärkning till eu
vid arméförvaltningens skrivelse fogad tabell (se Bil. A) hade dock antytts,
huru denna angelägenhet skulle kunna formellt ordnas.
Innan arméförvaltningen överginge till de belopp, varmed den
provisoriska löneförbättringen borde utgå, ville arméförvaltningen yttra
sig något om förhållandet mellan lön och dagavlöning. Den senare avlöningsformen
motsvarade i huvudsak tjänstgöringspenningar för civila
tjänstemän. Dagavlöning utginge icke under tjänstledighet, förutom
under kortare tid vid sjukdom och under tjänstledighet utan ansökan,
motsvarande andra tjänstemäns semester. Lönen däremot utginge under
hela tjänstetiden. I ekonomiskt hänseende spelade förhållandet mellan
lönens och dagavlöningens belopp således den rollen, att desto större
lönen vore i förhållande till dagavlöningen, desto större del av sammanlagda
avlöningen finge vederbörande behålla under sådan ledighet, då
dagavlöningen skulle avstås, och tvärtom.
11
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.
För civila tjänstemän utgjorde i stort sett lönen 7a och tjänstgöringspenningarna
Vs av den sammanlagda avlöningen. Så, exempelvis,
vore det beträffande expeditionschefernas i statsdepartementen arvoden
föreskrivet, att Vs därav motsvarade tjänstgöringspenningar. Att
bibehålla denna proportion ens något så när emellan lön och dagavlöning
i de militära avlöningsstaterna hade hittills beträffande vissa
avlöningsklasser icke varit möjligt. Lades inkvarterings- och servisbidragen
till den övriga kontanta avlöningen, kunde man komma berörda
norm väsentligt närmare, ehuru avvikelse i allt fall måste ske
beträffande vissa avlöningsklasser.
Vid fördelningen av den sammanlagda avlöningen i lön och dagavlöning
måste man observera, att lönens storlek inverkade på pensionsbeloppet
samt att en höjning eller sänkning av dagavlöningen
verkade för helt år med 365 gånger höjningens eller sänkningens
belopp.
Av den vid arméförvaltningens skrivelse fogade tabell (se bil. A)
framginge, huru en ordinarie lönereglering, innebärande däri angiven
löneförbättring, skulle te sig, förutsatt att inkvarterings- och servisbidragen
samt ersättningen till underofficerarna för bränsle och lyse
bortfölle.
Vid upprättandet av denna tabell hade arméförvaltningen sökt iakttaga
ovan angivna synpunkter, för att därigenom kunna lämna en bild
av en ordinarie lönereglering, utförd enligt dessa synpunkter, med
hänsyn tagen jämväl till pensioneringen. I övrigt vore beloppen av
lön så jämkade, att de kunde för månad delas i visst antal kronor.
Därigenom underlättades bokföring och redovisning.
Den föreslagna provisoriska avlöningsförbättringen enligt förenämnda
tabell skulle utgöra för:
arméfördelningschef och likställd
överste ...............................................
överstelöjtnant...................................
major ..................................................
kapten av första klassen...............
» » andra )) ...............
löjtnant av första klassen ...........
» » andra » .............
underlöjtnant (fänrik) ...................
fanjunkare ........................................
kronor 895: —
» 795: —
» 910: —
» 750: —
» 1,130: —
» 1,050: —
» 1,085: —
» 605: —
» 240: —
» 652: 50
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.
sergeant av första klassen..................................................... kronor 440: —
)) )) andra » .................................................... » 380: —
Såsom härav framginge, ansåge arméförvaltningen den provisoriska
löneregleringen böra omfatta alla löneklasser. Det kunde icke förnekas,
att billighet och rättvisa krävde, att även de tjänstemän, som tillhörde
de högsta löneklasserna, erhölle någon kompensation för penningvärdets
fall. Det borde ihågkommas, att dessa tjänstemän uppbure det högsta
ansvaret för arméns tjänstbarhet samt att de i statens tjänst nedlagt
ett långvarigt arbete och ådagalagt framstående duglighet och skicklighet,
innan de uppnått berörda löneklasser. Genom 1902 års lönereglering
hade arméfördelningschefer och likställda samt överstar erhållit
allenast förhöjning i dagavlöningen med 1 krona.
De högre beställningarna vore jämförelsevis få inom armén och
innehades till dess så hög ålder uppnåtts, att något särskilt förvärv
efter avgången från stat knappast kunde tänkas. Det kunde icke vara
annat än för samhället välbetänkt och gent emot den enskilde rättvist,
att den större förtjänsten och dugligheten i statens tjänst likaväl som
inom den privata verksamheten värdesattes genom en avlöning, som
icke blott täckte de oundgängliga dagliga behoven utan även lämnade
möjlighet till besparing. Ett motsatt förfaringssätt skulle utan tvivel
i längden beröva staten de dugligaste krafterna.
Under senare tider hade utgifterna till stat och kommun stegrats
i avsevärd mån för de större inkomsterna, ett förhållande, som även
borde beaktas. För de högre löntagarna vore ekiperingen mycket dyrbar,
och deras befälsställning medförde även särskilda utgifter, som ej kunde
helt undvikas. På statsverkets utgifter inverkade ej en löneförbättring
för de högre officerarna i avsevärd mån på grund av deras fåtalighet.
Beträffande storleken av den föreslagna löneförbättringen ville arméförvaltningen
framhålla följande.
Förut angivna statistiska uppgifter angående levnadskostnadernas
stegring under tiden från år 1901 och 1902 talade för en avsevärd
höjning i avlöningen, om denna skulle kunna motsvara samma levnadsförhållanden,
som då ansetts skäliga. Redan år 1913 hade priserna å
livsmedel, bränsle och lyse stigit med omkring 20 procent, beklädnadsvaror
med över 80 procent och bostadshyror med nära 30 procent, måhända
däröver. I medeltal motsvarade detta en ökning av något över
30 procent. Efter sistnämnda år vore stegringen än mer betydande.
Det vore uppenbart, att de avlöningsbelopp, som år 1901 och 1902
kunnat anses skäliga, numera icke vore tillräckliga för bekostande av
Iiungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.
13
förnödenheter och bestridande av andra utgifter i samma omfattning
som under då rådande prislägen. Såväl härav som av i övrigt allmänt
kända förhållanden måste en avlöningsförbättring anses oundgängligen
nödvändig.
Den provisoriska lönereglering, vartill arméförvaltningen hade att
avgiva förslag, syntes kunna avse en avlöningsförhöjning, motsvarande
antingen den fördyring av levnadskostnaderna i allmänhet, som efter
senaste lönereglering inträtt och kunde anses bliva bestående men
frånsett den dyrtid kriget medfört, eller ock därutöver de ökade levnadskostnader
kriget fört med sig, i den mån dessa kunde anses komma
att göra sig gällande under år 1918.
Arméförvaltningen hade funnit sig böra stanna vid det första av
dessa alternativ dels på den grund, att den provisoriska lönereglering,
som nu föresloges, torde i sinom tid och efter eu närmare utredning
böra övergå i en ordinarie lönereglering, och dels av den anledning att
den dyrtidshjälp, som kunde bliva erforderlig under år 1918, knappast
läte sig tillförlitligen redan nu beräkna.
För att återställa det förhållande mellan avlöning och levnadskostnader,
som uppstått genom den senaste allmänna löneregleringen för
arméns personal, skulle, enligt vad de statistiska siffrorna gåve vid
handen, en avsevärd löneförbättring krävas, även om man endast loge
hänsyn till den prisstegring, som inträtt före krigets utbrott. Men
någon sannolikhet torde icke finnas för, att de priser på varor och
förnödenheter, vilka gällde före kriget, någonsin skulle återkomma.
Men om så vore, komme missförhållandet mellan avlöningen och levnadskostnaderna
att för den närmaste framtiden än ytterligare stegras.
Arméförvaltningen hade dock icke ansett sig kunna helt lägga de
statistiska siffrorna till grund vid beräknandet av löneförbättringen.
Men för att i möjligaste mån tillgodose de mest framträdande behoven
hade arméförvaltningen, såsom förut anförts, tillagt vissa befattningshavare
en proportionsvis högre löneförbättring än andra. Dels i det
förhållandet, att Kungl. Maj:t torde komma att för innevarande år
föreslå en dyrtidshjälp, som väsentligt understege de belopp, vartill
statistiken beträffande dyrtiden gåve anledning, och dels med hänsyn
till andra faktorer hade arméförvaltningen funnit anledning att iakttaga
varsamhet vid löneförbättringens beräknande, utan att dock lämna ur
sikte, att en verklig förbättring borde komma till stånd.
Den löneförbättring inom de särskilda löneklasserna, arméförvaltningen
funnit sig böra föreslå, utgjorde i medeltal 15,1 procent av de
avlöningsbelopp, inkvarterings- och servisbidrag inräknade, som nu
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.
sammanlagt utginge för en beställning inom varje löneklass. Men som
de kompani- och underofficerare, vilka skulle erhålla den proportionsvis
största avlöningsförbättringen, vore flera än beställningshavarna inom
andra löneklasser, komme löneförbättringen i sin helhet att uppgå till
en högre procent av den nu utgående sammanlagda avlöningen.
I vad mån, utöver den av arméförvaltningen föreslagna löneförbättringen,
särskilt krigstidstillägg för år 1918 kunde bliva behövligt, vore,
såsom redan antytts, svårt att nu beräkna. Under senaste tiden inträffade
utrikespolitiska förhållanden kunde tänkas medföra en fördyring
av levnadskostnaderna, vida överstigande den nuvarande. Redan nu
motsvarade fördyringen ett väsentligt högre procenttal, än arméförvaltningen
ansett sig kunna beräkna såsom avlöningsförköjning. Skulle
detta förhållande komma att än mer stegras, syntes ytterligare åtgärder
bliva av nöden. Frågan därom syntes emellertid böra upptagas till
prövning vid 1918 års riksdag i samband med andra liknande krav.
Vad särskilt anginge den för underofficerarna föreslagna löneförbättringen,
ville arméförvaltningen ytterligare framhålla, att de likasom
officerarna numera vore av sin tjänst strängt upptagna och därför
i regel icke hade andra inkomster än sin militära avlöning för egen
och familjens försörjning. I jämförelse med de inkomster, personer i
ungefär samma samhällsställning inom privat verksamhet kunde bereda
sig, torde den av arméförvaltningen för dem föreslagna provisoriska
löneförbättringen få anses fullt skälig. Till jämförelse mellan sergeants
avlöning och den, som utginge inom högsta manskapsklassen, torde
böra erinras, att eu furir av första klassen hade en kontant årlig avlöning
av 782 kronor 50 öre samt förplägnad, beklädnad och inkvartering
med värme och lyse. En sergeant av andra klassen hade, ersättning
för inkvartering, bränsle och lyse frånräknad, eu kontant avlöning
av 1,510 kronor, varav förutom annat kostnaderna för förplägnad
och beklädnad skulle utgå, vartill komme, att sergeanten oftast hade
familj att underhålla.
Slutligen borde framhållas, att arméförvaltningen sökt avväga den
föreslagna löneförbättringen så, att en lämplig och rättvis proportion
skulle erhållas mellan avlöningsbeloppen i de särskilda löneklasserna,
ej blott inom officers- och underofficerskårerna var för sig utan även
emellan dem inbördes.
Den föreslagna avlöningsförbättringen ansåge arméförvaltningen vara
den minsta, som skäligen borde ifrågakomma, om en verklig hjälp
skulle lämnas ifrågavarande tjänstemän, och en sådan måste anses
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 1~>4. 15
vara av behovet synnerligen påkallad samt med rättvisa och billighet
överensstämmande.
titt spörsmål, som måsto lösas i samband med genomförandet av
den tillfälliga löneförbättringen, vore frågan, i vad mån densamma
skulle utgå. till personal, som på grund av tjänstgöring vid mobiliserat
förband enligt krigsavlöningsreglementet för armén skulle, med frånträdande
av fredsavlöningsförmåner, åtnjuta'''' krigslön. Då beloppet av
krigslönen, i den mån den skulle utgå efter den lägre krigslönetariffen,
icke vore större än den för vederbörliga löneklasser i stat fastställda
fredsavlöningen (lön, dagavlöning, inkvarterings- och servisbidrag samt
ersättning för bränsle och lyse), vederbörligen omräknad efter terminsbelopp,
samt krigslön efter högre krigslönetariffen också beräknats
efter nämnda, fred savlöning, med tillägg av det s. k. lägre traktamentet
för tjänstgöring utom förläggningsorten, ville det synas arméförvaltningen
rättvist, att även den personal, som vid tillträdande av krigslön
hade att avstå angivna i den ordinarie fredsavlöningen ingående
förmåner, finge uppbära tillfällig löneförbättring i samma omfattning,
som om fredsavlöningen bibehölles. Däremot ansåge arméförvaltningen
skäl icke föreligga för ett medgivande, att arvodestagare, för vilka enligt
arméförvaltningens förslag framställning till riksdagen borde avlåtas
om tillfällig avlönings förbättring, skulle få bibehållas vid sådan
förmån, i den mån de på grund av anställning vid mobiliserat truppförband
vore eller komme i åtnjutande av krigslön. För befattningshavare
av nu avsett slag, vilka huvudsakligen utgjordes av officerare
eller underofficerare med pension och fyllnadspension, torde nämligen
krigslönen i regel överstiga sammanlagda beloppet av pensionen, arvodet
och den tillfälliga förbättringen av detsamma.
För en del av den militära personalen utginge på grund av innehavande
beställning särskilda arvoden utöver lön och dagavlöning. Så
vore t. ex. fallet med inspektören för kavalleriet, kommendanten i Boden,
militärbefälhavaren på Gottland, trängkårchefer, fälttygmästaren
och styresmännen vid artilleriets fabriker. Beträffande sådana beställningshavare
hade arméförvaltningen ansett någon löneförbättring ej
böra utgå utöver den, som skulle tillkomma denna personal såsom innehavare
av beställning med lön och dagavlöning.
För beställningshavare, som på grund av förordnande eller order
uppehölle befattning, som vore förenad med särskilt arvode, t. ex. såsom
brigadchefer förordnade regementschefer, artilleristabs- och fortifikationsstabsofficerare,
militära lärare vid militärläroverken m. fl., syntes lika
-
Pensione
ringen.
16 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 154.
I
ledes böra gälla, att löneförbättringen utginge allenast med det belopp,
som tillkomme dem på grund av beställningen på stat.
I avlöningen för vissa beställningar inginge även ålderstillägg.
Arméförvaltniugen hade icke ansett sig böra i detta förslag, som allenast
avsåge en provisorisk lönereglering, ingå i något bedömande av,
huruvida dessa ålderstillägg skulle behöva höjas, och följaktligen ej
heller beräknat någon tillfällig löneförbättring på dessa belopp, utan
ansett, att de beställningshavare, som uppbure ålderstillägg, skulle
erhålla samma löneförbättring som andra i samma löneklass.
I arméförvaltningens angivna uppdrag inginge ej att avgiva förslag
till förbättrad pensionering. Då emellertid, såsom redan nämnts, enligt
gällande pensioneringsgrunder en förändring av lön medförde en förändring
av pensionen, hade arméförvaltningen i förutnämnda tabell
(se Bil. A) inlagt två kolumner, utvisande den ena beloppet av nu utgående
pensioner och den andra beloppet av de pensioner, som vid tilllämpning
av samma pensioneringsgrunder skulle utgå, därest lönerna
för personalen bestämdes på sätt i tabellen angåves. Denna fråga berörde
nästan uteslutande lönerna för arméfördelningschefer och likställda,
regementsofficerare, kaptener av första klassen och fanjunkare, inom
vilkas löneklasser avgång från stat i regel ägde rum. Uppgifterna i
dessa kolumner av tabelleo lämnade möjlighet att överskåda konsekvenserna
i pensionshänseende av en lönereglering i den riktningtabellen
angåve. Om nu utgående pensioner beräknades enligt sista
kolumnen i tabellen, skulle därav uppstå en kostnadsökning för pensioneringen
av något över 1,000,000 kronor.
B. Tillfällig avlöniugsförbättring för vissa andra befattningshavare vid
lantförsvaret.
I det föregående hade behandlats frågan om provisorisk lönereglering
för den lantförsvarets personal, i vilkens avlöning enligt av Kungl.
Maj:t och riksdagen fastställda stater inginge lön och dagavlöning.
Denna personal funnes upptagen i eu vid armé förvaltningens skrivelse
fogad förteckning (se Bil. B).
Enligt stater för vissa formationer och anstalter åtnjöte emellertid
åtskillig^ befattningshavare avlöning allenast i form av arvode.
En lönereglering för dessa befattningshavare vore, yttrar armeförvaltningen,
givetvis icke av samma omfattning som eu lönereglering
Kungl. Maj:tv Nåd. Proposition Nr 154.
IT
för först omförmälda personal. Avlöningen åt dessa arvodestagare kunde
ock oftare komma under omprövning i samband med sådana ändringar
i staterna för nämnda formationer och anstalter, som påkallades för
andra ändamål än en avlöningsreglering.
Frågan, huruvida dessa arvodestagare borde komma i åtnjutande
av någon avlöningsförbättring i sammanhang med eu provisorisk lönereglering
för arméns övriga personal, syntes böra bliva beroende av dels
omfattningen av det arbete, för vilket arvodet utginge, dels de förmåner
utöver arvodet, som vore förenade med befattningen.
Över dessa befattningshavare hade arméförvaltningen låtit utarbeta
tre särskilda tabeller, nämligen:
1. Uppgift å befattningar, som toge innehavarens hela tid i anspråk
och för vilka avlöningen utgjordes av allenast arvode eller av
arvode jämte andra naturaförmåner än kost (se Bil. C).
2. Uppgift å befattningar, för vilka avlöningen utgjordes av arvode
jämte naturaförmåner innefattande, bland annat, kost (se Bil. D).
3. Uppgift å befattningar, vilka icke toge innehavarens hela arbetstid
i anspråk (se Bil. E).
I alla de fall, som avsåges i dessa tabeller, vore avlöningen bestämd
av Kungl. Maj:t och riksdagen.
De i uppgiften nr 1 (se Bil. C) upptagna befattningshavare syntes
böra komma i åtnjutande av en provisorisk avlöniugsförhöjning. De utgjordes
till en stor del av militär personal, som avgått från stat med
pension och uppehölle befattningar, vilka särskilt under den nuvarande
situationen med dess åtgärder för neutralitetens skyddande måste anses
synnerligen krävande.
Av den övriga delen utav ifrågavarande befattningshavare åtnjöte
visserligen en del bostad och en del dessutom bränsle och lyse, men
med hänsyn till den stora procent, kostnaderna för livsmedlen utgjorde
av den totala levnadskostnaden, samt livsmedlens, beklädnadsartiklars
och andra nödvändiga varors fördyring syntes även en provisorisk förbättring
i avlöningen för dem fullt motiverad. Det gällde ock i regel
i detta fall befattningshavare med jämförelsevis små arvoden.
Beträffande avlöningsförbättringens belopp ställde sig förhållandena
något olika.
Rullföring spersonalens avlöning hade ursprungligen efter 1901 års
härordnings antagande utgjort
för rullföringsbefälhavaren i Stockholm 5 kronor om dagen,
» rullföringsbefälhavare i landsorten 4 kronor om dagen,
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 130 höft. (Nr 154.)
Personal,
för vilken
avlöningsförbättring
föreslås.
3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.
för officer vid Stockholms rullföringsområde likaledes 4 kronor om
dagen, samt
för biträde åt rullföringsbefälkavare 2 kronor om dagen.
Samtliga dessa belopp hade utgått för allenast 300 dagar om året.
Denna avlöning både dock under tiden blivit förhöjd dels därigenom,
att dagarvodet numera utginge för årets alla dagar, d. v. s.
365 i stället för 300 dagar, och dels genom dagarvodets ökning. Numera
utgjorde detta
för rullföringsbefälbavaren i Stockholm 6 kronor,
» rullföringsbefälkavare i landsorten 5 kronor,
» officer i Stockholms stads rullföringsområde 5 kronor,
» biträden i Stockholms stads rullföringsområde 3 kronor 50 öre,
» » i landsorten 3 kronor.
Beträffande officerarna syntes denna avlöning skäligen böra höjas
med 1 krona om dagen. Därigenom komme ersättningen för dag att
utgå med samma belopp som den av arméförvaltningen föreslagna dagavlöningen
för majorer respektive kaptener.
Beträffande rullföringsbiträdena kunde emellertid någon likhet mellan
ifrågavarande dagarvode och dagavlöningen ej åstadkommas. För
dem syntes dagarvodet böra höjas med 50 öre om dagen. Den sålunda
föreslagna förhöjningen kunde väl anses låg, men arméförvaltningen
hade ansett sig böra taga hänsyn dels därtill, att biträdenas arvoden
redan förut blivit höjda i större proportion än officerarnas samt reglerade
senare än officerares och underofficerares på stat avlöning, dels
till sannolikheten därav, att jämväl pensionstagare i allmänhet komme
i åtnjutande av någon extra hjälp mot dyrtiden, därest denna fortfore
jämväl ett kommande år. Den föreslagna avlöningsförbättringen utgjorde
ungefär 15 till 20 procent av de nu utgående arvodena.
Beträffande övriga i Bil. C. upptagna arvodestagare syntes några
särskilda skäl ej kunna anföras, vilka skulle kunna inverka på avlöningsförhöjningens
belopp. Arméförvaltningen hemställde därför, att
denna förhöjning måtte bestämmas till vissa procent av arvodesbeloppen,
samt föresloge i sådant avseende 20 procent. Denna förhöjning
syntes för de mindre arvodestagarna få anses låg, men med hänsyn till
att de med ett par undantag åtnjöte andra förmåner än arvodet, hade
arméförvaltningen ansett sig kunna stanna därvid.
Bataljonsläkarna vid fältläkarkåren uppbure dels årlig lön å 1,500
kronor, dels dagarvode under tjänstgöring. De hade skyldighet att
tjänstgöra under 75 dagar om året. Om än deras arbete således toges
i anspråk vid armén allenast under viss tid av året, torde dock deras
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 154.
15)
militära tjänstgöring vara av den omfattning, att den måste anses utöva
ett visst inflytande på deras möjligheter att under återstoden av
året förvärva inkomster genom annan läkarverksamhet. Det hade därför
ansetts skäligt, att någon avlöningsförbättring bereddes även dem,
och föresloge arméförvaltningen i sådant avseende ett belopp av 300
kronor.
Den personal, som omförmäldes i uppgiften nr 2 (se Bil. D.), åtnjöte
förutom andra naturaförmåner jämväl kost. Vid sådant förhållande och
då den provisoriska löneregleringen avsåge en avlöningsförhöjning i
anledning av stegrade levnadskostnader, hade arméförvaltningen ansett
sig icke böra i detta förslag upptaga någon avlöningsförbättring för
dessa arvodestagare, vilka, på grund av de naturaförmåner de åtnjöte,
endast i mindre mån kunde anses berörda av dyrtiden.
Då den i uppgiften nr 3 (se Bil. E.) angivna personal innehade befattningar,
som icke toge hela deras arbetstid i anspråk, samt däri angivna
arvoden sålunda för dem vore att betrakta såsom biförtjänster,
hade arméförvaltningen ansett en förändring av dessa arvoden icke
under alla förhållanden böra ingå i en provisorisk reglering av avlöningen
för den vid lantförsvaret anställda personal. Fastmera syntes
dessa arvoden böra och kunna till storleken bestämmas för sig, då omständigheterna
påkallade en ändring.
Då fältlakar- och fältveterinärstipendiaterna åtnjöte årliga arvoden,
samt därtill under tjänstgöring viss gottgörelse för dag, hade arméförvaltningen
ansett den provisoriska löneregleringen icke böra omfatta
dessa arvodestagare.
Arméförvaltningen hade dock icke velat såsom sin mening fastslå,
att icke omförmälda i Bil. C. och E. upptagna arvodestagare ävensom
fältläkar- och fältveterinärstipendiaterna skulle vara i behov av någon
avlöningsförbättring, men arméförvaltningen ansåge med dessa frågors
prövning kunna anstå, till dess vederbörliga stater kunde av annan anledning
komma under omprövning eller särskild utredning blivit verkställd
angående en definitiv lönereglering för den vid lantförsvaret anställda
personal.
Ifrågavarande arvodes- och löntagare torde under innevarande år,
likasom statens övriga befattningshavare, komma i åtnjutande av särskilt
krigstidstillägg. Skulle förhållandena gestalta sig så, att dylikt krigstidstillägg
borde utgå jämväl för år 1918, torde nu omförmälda arvodesoch
löntagare även då böra erhålla sådant tillägg.
Personal,
för vilken
avloningaförbättring
icke föroalås.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.
20
Då allt manskap vid armén åtnjöte underhåll, beklädnad och inkvartering
in natura, samt frågan om förbättrade anställningsvillkor
för denna personal torde bliva föremål för särskild prövning, hade
arméförvaltningen ansett manskapet icke behöva komma i åtanke vid
den provisoriska löneregleringen.
För beställningarna på reservstat utginge till beloppet bestämd lön
jämte dagavlöning och länder vissa förhållanden dagtraktamente under
tjänstgöring. Då emellertid denna tjänstgöring vore inskränkt till särskilda
perioder samt avlöningen för denna personal blivit bestämd så
sent som år 1914, syntes någon avlöningsreglering för densamma nu
ej behöva ifrågakomma. Skulle genom eu ordinarie lönereglering dagavlöningen
komma att höjas, torde en sådan höjning, utan särskilt beslut,
även komma personalen på reservstat till godo. Däremot erfordrades
särskilt beslut för höjning av lönen.
Till personal, tillhörande arméns reserver, utginge under tjänstgöring
med trupp både lön och dagavlöning, lönen beräknad per dag,
samt under vissa förhållanden dagtraktamente. Till en del av personalen
utginge dock icke lön. En ordinarie lönereglering, varigenom
lön och dagavlöning för personal på stat höjdes, skulle vid tillämpning
av nu gällande föreskrifter ulan vidare medföra en höjning i avlöningen
för personalen i reserven. Då denna personal i regel vore
skyldig att tjänstgöra endast vart tredje år, torde en provisorisk lönereglering
ej böra omfatta densamma. Visserligen hade denna personal
i avsevärd omfattning måst tagas i anspråk för neutralitetsskyddet.
men om detta förhållande skulle anses böra föranleda någon högre
gottgörelse, syntes det böra utgå i någon annan form än den, varom
nu vore fråga.
Vad anginge sådan personal i lantförsvarets tjänst, som icke hade sin
avlöning bestämd av Kungl. Maj:t och riksdagen, utan allenast av Kungl.
Maj:t eller av vederbörande verk, chef eller myndighet, ansåge arméförvaltningen
någon allmän åtgärd för åvägabringande av förbättrad avlöning
åt sådan personal icke behöva ifrågasättas. För en stor del av
denna personal, närmast de vid arméns fabriker och verkstäder anställda
arbetarna, torde avlöningsförhållandena, i likhet med vad gällde
arbetsmarknaden i övrigt, redan undan för undan hava av de beslutande
myndigheterna reglerats i förhållande till inträdda prisstegringar
på livsförnödenheterna, ett förfaringssätt, som även framdeles syntes
vid behov kunna tillämpas. För vissa övriga av ifrågavarande befattningshavare,
som innehade en något fastare anställning i statens tjänst
än nämnda arbetare, och vilka för sådan anställning åtnjöte arvoden
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.
från särskilda anskaffnirfgs- eller motsvarande anslag, syntes, därest den
föreslagna tillfälliga löneförbättringen beslutades, en motsvarande höjning
i arvodenas belopp kunna komma till stånd genom vederbörande
myndighets beslut eller enligt av Kungl. Maj:t, på förslag av dylik
myndighet, meddelade bestämmelser.
I staten för generalstaben vore avlöning, bestående av lön och
tjänstgöringspenningar, uppförd för en professor och en krigsarkivarie
samt två vaktmästare. Jämväl i andra stater vore vaktmästare för
vissa militära expeditioner upptagna med enahanda avlöning. Då dessa
befattningshavare torde böra få sin avlöning reglerad och erhålla dyrlids-
eller krigstidstillägg på samma gång och enligt samma grunder
som civila befattningshavare i allmänhet, hade någon avlöningsförbättring
för dem ej blivit i förslaget inräknad.
C. Föreskrifter angående utbetalningen av den föreslagna
avlöningsförbättringen.
Beträffande utbetalningen av den föreslagna provisoriska löneförbättringen
åt officerare och underofficerare på stat torde samma föreskrifter
böra gälla som i fråga om den dem tillkommande lön, d. v. s.
att löneförbättringen finge utgå månadsvis med V12 av årsbeloppet i
förskott för månaden.
Detsamma borde även gälla civilmilitär personal med lön på stat.
Vad åter anginge den avlöningsförbättring, som komme att utgå
till sådana befattning skärare, vilkas kontanta avlöning utginge i form av
arvode, syntes den böra utgå enligt samma bestämmelser, som gällde
arvodet, dock torde den ordinarie befattningshavaren böra få uppbära
avlöningsförbättringen även för tid, då befattningen uppehölles av
vikarie.
Emellertid funnes vissa beställningar, för vilka avlöningen icke
vore lika med den i de vanliga militära avlöningsstaterna förekommande.
För dessa särskilda fall torde särskilda föreskrifter erfordras.
Vissa beställniugshavare, såsom chefen för skjutskolan för infanteriet
och kavalleriet samt chefen för remonteringsstyrelsen, uppbure sin
avlöning i form av arvode med belopp, motsvarande lön och dagavlöning
för viss militär beställning. Beträffande dem borde stadgas, att de
skulle i förevarande avseende vara likställda med innehavare av motsvarande
beställning.
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.
Generalfältläkaren uppbure lägre lön, mfen lika dagavlöning som
annan generalsperson, överfältläkaren högre lön, men lika dagavlöning
som överstelöjtnant, tyg- eller fabriksingenjör lägre lön, men lika dagavlöning
som kapten av första klassen samt slutligen förrådsvaktmästare
lön såsom sergeant av första klassen (de övertaliga på intendenturkårens
stat lön såsom furirer av andra klassen samt viss kontant ersättning
för naturaförmåner) men dagavlöning allenast såsom furir.
Nu nämnd personal borde skäligen erhålla löneförbättring, med
belopp, som avsåges för följande löneklasser:
generalfältläkare
överfältläkare
tyg- eller fabriksingenjör
förrådsvaktmästare
arméfördelningschefs
överstelöjtnants
kaptens av 2:a klassen
sergeants av l:a klassen
Chefen för krigsskolan, vars avlöning vore lika med överstelöjtnants,
med undantag därav att lönen vore något högre, borde erhålla
samma löneförbättring som överstelöjtnant.
Det borde även beaktas, att bataljonsläkare, anställd enligt nya
organisationen, eller bataljonsveterinär, borde, då han fått sig tillagt
lönetillägg, åtnjuta löneförbättring efter den löneklass, i vilken lönen
motsvarade vederbörandes lön och lönetillägg. Regementsläkare på
gammal stat, vilken uppbure lön såsom kapten men dagavlöning såsom
major, torde böra erhålla för major beräknad löneförbättring. Bataljonsläkare,
anställd enligt äldre organisationen och som tillagts lönetillägg,
borde få komma i åtnjutande av löneförbättring såsom kapten
av andra klassen.
Arméförvaltningen ansåge alltså, att angående utbetalningen av
den avlöningsförbättring, som för arméns personal kunde i anledning av
förevarande förslag bliva bestämd för år 1918, borde föreskrivas,
att löneförbättringen för officerare och underofficerare samt civilmilitär
personal med lön på stat skulle utbetalas månatligen i förskott
efter avlöningsmånadens ingång;
att löneförbättringen för arvodestagare skulle utgå enligt bestämmelserna
i § 20 mom. 2 av reglementet angående arméns avlöning
under fred, dock att ordinarie befattningshavare skulle äga uppbära
avlöningsförbättringen även för tid, då befattningen uppehölles av
vikarie;
att beträffande sådana befattningshavare, som uppbure avlöning i
form av arvode, men med belopp, fördelat i lön och dagavlöning,
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154. 23
skulle i förevarande avseende gälla detsamma som om personal med
lön; samt
att löneförbättringen skulle utgå med belopp för
generalfältläkaren såsom för arméfördelningschef,
överfältläkaren » » överstelöjtnant,
chefen för krigsskolan » » »
regementsläkare på gammal stat såsom för major,
bataljonsläkare, anställd enligt nya organisationen, vilken uppbure
lönetillägg, såsom för kapten av första klassen,
bataljonsläkare, anställd enligt äldre organisationen, vilken uppbure
lönetillägg, såsom för kapten av andra klassen,
bataljonsveterinär, vilken uppbure lönetillägg, såsom för löjtnant
av första klassen,
tyg- och fabriksingenjör såsom för kapten av andra klassen,
förrådsvaktmästare » » sergeant av första klassen.
I detta förslag vore, såvitt utrönas kunnat, alla avlöningstagare,
som borde bliva delaktiga i den föreslagna provisoriska löneregleringen,
angivna. Då det emellertid kunde inträffa, att en eller annan avlöningstagare
därutöver skulle kunna bliva likställd med dem, som avsåges
i detta förslag, torde, på det att även i detta fall löneförbättringen
måtte komma att utgå till en sådan avlöningstagare, det böra
ankomma på Kungl. Maj:t att i varje särskilt dylikt fall besluta i enlighet
med de grunder, som kunde biiva för liknande fall fastställda.
I). Kostnadsberäkning.
Den av arméförvaltningen föreslagna löneförbättringen uppginge
till (se Bil. G och H) en kostnad av
för personal med lön på stat....................................... kronor 3,578,530: —
» » )> arvodesavlöning .............................. » 55,524: 50
Summa kronor 3,634,054: 50
Då emellertid denna avlöniugsförbättring skulle utgå allenast för
de beställningar och befattningar, som vore med ordinarie innehavare
besatta, komme under vakanser en viss del därav att besparas. Med
ledning av erfarenheterna från avlöningsanslaget syntes denna be
-
24
Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.
Departe
ments
chefens
yttrande.
spaning kunna beräknas till omkring 5 procent. Det erforderliga beloppet
torde därför kunna beräknas till ungefär 3,450,000 kronor.
E. Arméförvaltningens hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts och med förmälan, att
det av arméförvaltningen uppgjorda förslaget, efter dess utarbetande,
på begäran tillhandahållits marinförvaltningen, på det att enhetliga
framställningar rörande den provisoriska löneregleringen måtte kunna
göras från de båda ämbetsverken i de delar, där icke särskilda skäl
gåve anledning till undantag, hemställde arméförvaltningen, att Kung].
Maj:t måtte föreslå riksdagen
dels medgiva, att, i enlighet med ovan angivna grunder, för år
1918 följande avlöningsförhöjning finge utgå, nämligen:
till officerare och underofficerare samt civilmilitär personal med de
belopp för varje löneklass, som angåves i tabellen Bil. A till arméförvaltningens
skrivelse;
till bataljonsläkare vid fältläkarkåren med 300 kronor;
till rullföringsbefälhavare och officerare i Stockholms rullföringsområde
med 1 krona och till rullföringsbiträden med 50 öre om dagen;
till övriga i tabellen Bil. C upptagna arvodestagare med 20 procent
å nuvarande arvoden; samt
efter Kungl. Majrts prövning i varje särskilt fall till annan avlöningstagare,
som enligt samma grunder kunde anses berättigad till
sådan förhöjning i sin avlöning, som ovan angåves;
dels ock för genomförande av denna provisoriska lönereglering å
extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 3,450,000 kronor.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, äro de nuvarande
avlöningsbeloppen för det stora flertalet av arméns personal bestämda
vid 1901 och 1902 års riksdagar. Att med de förändringar i levnadskostnaderna,
som, enligt vad arméförvaltningen statistiskt påvisat,
sedan dess inträtt, de med hänsyn till då rådande förhållanden fastställda
avlöningsbeloppen numera icke kunna anses tillräckliga för att
i den omfattning avsett varit fylla de verkliga behoven, torde ligga i
öppen dag. Behovet av en genomgripande lönereglering har för arméns
del gjort sig så mycket mera gällande, som i och med genomförandet
av 1914 års härordning vederbörande personals tid och krafter tagas i
anspråk i vida större omfattning än som var fallet vid de nuvarande
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.
25
löneförmånernas bestämmande. Också hava under de senare åren och
framför allt efter den nu rådande dyrtidens inträde upprepade framställningar
om löneförbättringar blivit gjorda av olika grupper av
arméns personal.
För vinnande av erforderlig utjämning mellan levnadskostnader
och avlöningsförmåner vore givetvis den närmast till hands liggande
utvägen att för de olika löneklasserna höja de senare med belopp, som
stode i direkt förhållande till den hittills inträdda ökningen i levnadskostnaderna.
Då det emellertid ännu icke torde kunna bedömas, i vad
mån efter det pågående världskrigets avslutande en återgång till lägre
pris på livsförnödenheter av olika slag kommer att inträda, lärer det
icke kunna ifrågasättas att nu genomföra en definitiv lönereglering,
varigenom de olika löntagarna skulle erhålla sina förmåner så bestämda,
att de motsvarade stegringarna i levnadskostnaderna för varje löneklass.
Genomförandet av eu definitiv lönereglering betingar för övrigt
en fullständig utredning av åtskilliga frågor, såsom i vad mån samtidigt
med densamma förändringar behöva genomföras beträffande vissa
av de löneförmåner, som tillkomma personalen, om löneregleringens
inverkan på pensionsförhållandena samt om en utjämning i befordringsförhållandena
i sammanhang med förändringar i avlöningssystemet. Härtill
kommer, att genomförandet av en definitiv lönereglering med säkerhet
skulle ställa större krav på statskassan än som denna i betraktande
av andra av tidsförhållandena med nödvändighet påkallade betydande
statsutgifter lämpligen kan bära.
Om jag således av nu angivna skäl anser, att med genomförandet
av en definitiv lönereglering för arméns personal bör tillsvidare anstå,
håller jag däremot å andra sidan före, att man redan nu bör söka
åstadkomma en provisorisk lönereglering för denna personal. Såsom
förhållandena numera utvecklat sig, torde det nämligen vara oundgängligen
nödvändigt att för ifrågavarande personal åvägabringa en utjämning
av förhållandet mellan de nu utgående avlöningsbeloppen och levnadskostnaderna,
sådana de tedde sig före krigets början. En sådan utjämning
torde icke blott vara påkallad med hänsyn till vederbörande löntagare
utan jämväl innebära en för tillvaratagandet av det allmännas intresse
välbetänkt åtgärd.
Vid den granskning, som jag underkastat det av arméförvaltningen
uppgjorda förslaget till provisorisk lönereglering från och med år 1918,
har jag icke funnit anledning till någon erinran av principiell innebörd.
Då avlöningsförhöjningen närmast föranledes av de stegrade levnadskostnaderna,
synes det fullt riktigt, att densamma begränsas till att
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 130 käft. (Nr 154.) 4
26
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 154.
avse de personalkategorier, som närmast drabbas härav och som uteslutande
eller till väsentlig del ägna sitt arbete åt lantförsvarets tjänst.
Likaledes finuer jag det ur principiell synpunkt riktigt, att eu förbättring
i avlöningsförmånerna tillerkännes icke blott de svagast avlönade
utan jämväl personalen i de högsta tjänstegraderna. Med avseende å
den för de olika personalkategorierna föreslagna löneförbättringen
synes mig denna vara väl avvägd och icke större än vad som måste
anses vara av förhållandena oundgängligen påkallat. Då kaptener,
löjtnanter och underofficerare måste anses vara de för närvarande svagast
avlönade och följaktligen drabbas hårdast av den inträdda prisstegringen,
torde det vara fullt i sin ordning, att de komma i åtnjutande
av en relativt större löneförbättring än den övriga personalen.
Beträffande de å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter
uppförda tyg- och fabriksingenjörerna har arméförvaltningen föreslagit,
att den nu ifrågasatta löneförbättringen skulle för dem utgå såsom för
kapten av andra klassen. Uti årets statsverksproposition har emellertid
föreslagits en lönereglering för ifrågavarande personal, enligt vilken
densamma skulle i avseende å lön och dagavlöning likställas med kaptener
av första klassen. Därest detta förslag varder av riksdagen bifallet,
torde i enlighet med de av arméförvaltningen följda grunderna
för den provisoriska avlöningsförbättringens utgående ifrågavarande
befattningshavare böra i förevarande hänseende likställas med kaptener
av första klassen.
Då någon förändring av avlöningsformerna icke nu ifrågasättes,
torde, på sätt arméförvaltningen föreslagit, den föreslagna provisoriska
avlöningsförbättringen böra utbetalas i enlighet med gällande bestämmelser
rörande utbetalning av lön, respektive arvode.
Enligt vad som framgår av det innevarande års statsverksproposition
bilagda statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 13 sistlidne
januari, uttalade jag vid nämnda tillfälle, att jag hade för avsikt
att föreslå avlåtande till innevarande års riksdag av proposition angående
provisorisk lönereglering för viss personal vid lånt försvaret,
men att ärendet ännu icke förelåg i det skick, att det då kunde underställas
Kungl. Maj:ts prövning. Med anledning härav har Kungl. Maj:t
under punkten 68 av fjärde huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avvaktan
på den proposition, som kunde komma att i ämnet avlåtas, tillsvidare
under fjärde huvudtiteln å extra stat beräkna ett förslagsanslag
av 3,000,000 kronor. Enligt de av arméförvaltningen uppgjorda be-4,
räkningarna, mot vilka jag icke har något att erinra, skulle kostnaderna
för den föreslagna provisoriska löneregleringen emellertid uppgå
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 1;>4.
27
till i runt tal 3,450,000 kronor eller 450,000 kronor mera än i statsverkspropositionen
för ändamålet beräknats. Med hänsyn till av riksdagen
vidtagna nedsättningar i vissa andra under fjärde huvudtiteln
framställda anslagsäskanden torde dock medel finnas tillgängliga för
täckande av den sålunda uppkommande merkostnaden.
De närmare föreskrifter, som, utöver förut angivna grunder, kunna
bliva erforderliga med avseende å ifrågavarande provisoriska lönereglering,
torde, efter det riksdagen fattat beslut i ämnet, böra utfärdas
av Kungl. Maj:t. •
Därest en av Kungl. Maj:t den 16 innevarande månad till riksdagen
avlåten proposition angående krigstidstillägg och krigstidshjälp
under år 1917 åt befattningshavare i statens tjänst vinner riksdagens
bifall, kommer jämväl arméns personal i åtnjutande av dessa förmåner,
i den mån den uppfyller de för desammas utgående uppställda villkor.
Dessa förmåner äro nämligen avsedda att under vissa förutsättningar
komma samtliga statstjänare till godo såsom en bisträckning för den
under kriget uppkomna höjningen i levnadskostnaderna. Huruvida det
må befinnas lämpligt att jämväl till 1918 års riksdag avlåta framställning
om beredande av enahanda eller liknande förmåner åt statstjänare
under nämnda år, beror givetvis av omständigheter, vilka för närvarande
icke kunna bedömas. Det torde emellertid böra framhållas, att
den nu föreslagna provisoriska löneregleringen för viss personal vid
lantförsvaret avser att bereda denna personal en kompensation för den
före kriget inträdda prisstegringen och följaktligen är fullt fristående
i förhållande till en eventuell framställning till 1918 års riksdag rörande
krigstidstillägg och krigstidshjälp under samma år.
På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att till provisorisk lönereglering för viss personal vid lantförsvaret,
i enlighet med ovan angivna grunder, under fjärde huvudtiteln å extra
stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 3,450,000 kronor.»
Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Erik von Horn.
28
Ktingl. Maj:t-s Nåd. Proposition Nr 154.
i i |
A |
V |
ö n i n |
er |
enlig |
t |
1917 års |
stater. |
||||||
1 Dagadöning |
Inkvarterings |
För bränsle vederlikar. |
||||||||||||
Lön. |
n kronor. |
kronor. |
Summa kronor. |
Summa summarum avlöning. |
||||||||||
Kronor. |
Kronor.1 |
Kronor. |
Kronor. |
|||||||||||
Arméfördelningschef och likställt) |
8,000 |
7 |
2,555 |
10,555 |
1,200 |
11,755 |
||||||||
Överste ................................. |
0,000 |
— |
6 |
— |
2,190 |
— |
8,190 |
— |
900 |
— |
— |
9,090 |
— |
|
Överstelöjtnant..................... |
4,500 |
— |
5 |
— |
1,825 |
— |
6,325 |
— |
600 |
— |
— |
— |
6,925 |
— |
Major........................ Kapten av första klassen och |
4,000 |
— |
5 |
— |
1,825 |
— |
5,825 |
— |
600 |
— |
— |
— |
6,425 |
— |
likställd............................. |
3,400 |
- |
4 |
— |
1,460 |
4,860 |
— |
400 |
— |
— |
— |
5,260 |
— |
|
Kapten av andra klassen och |
||||||||||||||
likställd.............................. |
k- - o |
— |
4 |
— |
1,460 |
— |
3,860 |
— |
400 |
— |
— |
— |
4,260 |
— |
Löjtnant av första klassen ....... |
1,500 |
— |
3 |
— |
1,095 |
— |
2,595 |
— |
300 |
— |
— |
— |
2,895 |
— |
Löjtnant av andra klassen ....... |
1,020 |
— |
3 |
— |
1,095 |
— |
2,115 |
— |
300 |
— |
— |
— |
2,415 |
— |
Underlöjtnant eller fänrik......... |
720 |
- |
3 |
— |
1,095 |
— |
1,815 |
— |
300 |
— |
— |
— |
2,115 |
— |
Fanjunkare och likställd............ |
1,200 |
— |
2 |
50 |
912 |
50 |
2.112 |
50 |
240 |
— |
130 |
— |
2,482 |
50 |
Sergeant av första klassen ....... |
900 |
— |
2 |
— |
730 |
— |
1,630 |
— |
180 |
- |
100 |
— |
1,910 |
— |
Sergeant av andra klassen ...... |
780 |
— |
2 |
— |
730 |
— |
1,510 |
— |
180 |
_ |
100 |
— |
1.790 |
— |
x) För Stockholm och Göteborg utgår förliöjt årligt bidrag med 300 kronor för anuéfördelningschef och
samt för löjtnant och underlöjtnant eller fänrik, samt med 60 kronor för fanjunkare och likställd samt för
2) De uppförda aYlöningsförmånerna skulle för Stockholm och Göteborg tillökas med särskilt årligt hyreslöjtnant
och major, med 100 kronor för kapten och likställd samt för löjtnant och underlöjtnant eller fänrik samt
Anm. Löntagare, som fått sig tilldelad bostad in natura, är skyldig att, utöver det för Stockholm och
kronor, med tillägg av 5 kronor för varje ytterligare bekommet rum.
Kung}. May.ts Nåd. Proposition Nr 154.
29
Bil. A.
Ifrig |
a |
satt 1 ö |
n |
ereglcr |
i u |
g- |
Årliga pensionsbelopp utgå-ende enligt |
||||||
Lön. Kronor. |
Dagavlöning |
Summa kronor.2) |
Den ifrågasa ta |
1917 års Kronor. |
den ifrågasätta Kronor. |
||||||||
å kronor. |
kronor. |
||||||||||||
9,000 |
10 |
3,650 |
12,650 |
895 |
6.000 |
6,750 |
|||||||
6,600 |
— |
9 |
— |
3,285 |
— |
9,885 |
- |
795 |
— |
4,500 |
— |
4,950 |
— |
5,280 |
— |
7 |
— |
2,555 |
7,835 |
— |
910 |
— |
3,600 |
_ |
4,224 |
— |
|
4,620 |
— |
7 |
— |
2,555 |
7,175 |
— |
750 |
— |
3,200 |
— |
3,696 |
— |
|
4.200 |
— |
6 |
— |
2,190 |
— |
6,390 |
— |
1,130 |
— |
2,720 |
_ |
3,360 |
- |
3,120 |
_ |
6 |
_ |
2,190 |
_ |
5,310 |
— |
1,050 |
— |
1,920 |
— |
2,496 |
— |
2,520 |
— |
4 |
— |
1,460 |
— |
3,980 |
— |
1,085 |
— |
1,200 |
— |
2,016 |
— |
1,560 |
— |
4 |
— |
1,460 |
— |
3,020 |
— |
605 |
— |
1,000 |
— |
1,248 |
— |
1,260 |
— |
3 |
— |
1,095 |
— |
2,355 |
— |
240 |
— |
720 |
— |
1,008 |
— |
2,040 |
— |
3 |
— |
1,095 |
— |
3,135 |
— |
652 |
50 |
1,000 |
— |
1,632 |
— |
1,620 |
— |
2 |
— |
730 |
— |
2,350 |
— |
440 |
— |
900 |
— |
1,296 |
— |
1,440 |
— |
2 |
— |
730 |
— |
2,170 |
— |
380 |
— |
780 |
— |
1,152 |
— |
likställd samt för överste, med 400 kronor för överstelöjtnant och major, med 100 kronor för kapten och likställd
sergeant.
bidrag utgående med 300 kronor för arméfördelningschef och likställd samt för överste, med 400 kronor för överste -med 60 kronor för fanjunkare och likställd samt för sergeant.
Göteborg utgående hyresbidraget, av lönen för månad räknat avstå för en lägenhet om ett rum och kök 10
30
Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.
T a -
över löneförmåner, pensionsavgifter och behållen löneinkomst för
eller motsvarande civil -
1 |
Lön eller |
Beställning. |
arvode. |
Kronor. |
inspektör för infanteriet, arméfördelningschefer, genaralfälttygmästare, chef för fortifikationen,
generalstahschef, generalintendent...............................................................
Kommendanten i Boden, militärbefälhavaren på Gottland, kavalleriinspektören ...............
Generalfältläkaren ..........................
Överfältläkaren utan ålderstillägg .....
» med » .....
Överste .........................................
Chefen för krigsskolan.....................
Chefen för krigshögskolan.................
Fältläkare.......................................
Överstelöjtnant och kårchef vid trängen
Överstelöjtnant; chefen för skjutskolan .
Fälttygmästare..................................
Major, chefer för artilleristaben och artilleri- och ingenjörhögskolan, tygmästare av 1
klassen, regementsläkare, nya organisationen, fältveterinär, chefer för remonteringssty
relsen
och ridskolan ...................................................................................
Major och kårchef vid trängen ...........................................................................
Kegementsläkare, gamla organisationen................................................................
Styresman vid artilleriets tygstater och fabriker utan ålderstillägg.................................
» » » » » » med » .................................
Kapten av 1. klassen, tygmästare av 2. klassen, bataljonsläkare, äldre (nya organisationen)
Tyg- och fahriksingenjör utan ålderstillägg ..............................................................
» » » med » ..........................
8,000 |
— |
lön 6,000 |
— |
arv. 1,000 |
— |
7,000 |
— |
5,300 |
— |
5,900 |
— |
6,000 |
— |
5,000 |
— |
4,500 |
|
lön 4,500 |
— |
arv. 1,000 |
— |
5,000 |
— |
4,500 |
— |
lön 4,500 |
— |
arv. 1,800 |
|
4,000 |
|
4,500 |
— |
3,400 |
— |
lön 3,400 |
_ |
arv. 2,400 |
— |
lön 4,000 |
— |
3,400 |
— |
3,000 |
— |
3,500 |
— |
Kungl. Muy.ts Nåd. Proposition Nr 154.
31
Bil. B.
b 1 å
personal på aktiv stat vid armén av officers och. underofficers grad
militär tjänsteklass.
Dagavlöning, tjänst-göringspengar |
Summa kronor. |
inkvarterings- och Kronor. |
Bränsle och lyse. Kronor. |
Summa av kol. 1, 2, 4 och 5. Kronor. |
Summa pensions- avgifter. Kronor. |
Summa j Kronor. j |
|||||||||
ä kronor |
i 365 dagar. Summa kronor. |
||||||||||||||
7 |
2,555 |
10,555 |
1,200 |
‘ |
11,755 |
520 |
11,235 |
1 |
|||||||
X 6 |
— |
2,190 |
— |
9,190 |
— |
1,200 |
— |
— |
- |
10,390 |
— |
390 |
- |
10,000 |
|
7 |
— |
2,555 |
— |
9,555 |
— |
1,500 |
— |
— |
_ |
11,055 |
— |
455 |
— |
10,600 |
|
5 |
— |
1,825 |
— |
7,125 |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
8.325 |
— |
355 |
10 |
7,969 |
90; |
5 |
— |
1,825 |
— |
7,725 |
— |
1,200 |
— |
— |
— |
8,925 |
— |
395 |
30 |
8,529 |
70 |
6 |
— |
2,190 |
— |
8,190 |
— |
900 |
— |
— |
— |
9,090 |
— |
390 |
— |
8,700 |
— |
5 |
— |
1,825 |
— |
6,825 |
— |
1,000 |
— |
— |
— |
7,425 |
— |
301 |
50 |
8,023 |
50: |
5 |
— |
1,825 |
— |
6,325 |
— |
1,000 |
— |
— |
7,325 |
— |
301 |
50 |
7,023 |
50, |
|
} 5 |
- |
1,825 |
— |
7,325 |
- |
600 |
— |
— |
— |
7,925 |
— |
301 |
50 |
7,623 |
501 |
5 |
— |
1,825 |
— |
6,825 |
— |
600 |
— |
— |
— |
7,425 |
— |
301 |
50 |
7,123 |
50 j |
5 |
— |
1,825 |
- |
6,325 |
- |
600 |
— |
— |
— |
6,925 |
— |
301 |
50 |
6,623 |
so: |
} 5 |
— |
1,825 |
— |
8,125 |
— |
1,000 |
— |
— |
— |
9,125 |
— |
301 |
50 |
8,823 |
50; |
5 |
1,825 |
5,825 |
600 |
6,425 |
268 |
6,157 |
_ |
||||||||
5 |
— |
1,825 |
— |
6,325 |
— |
600 |
— |
- |
— |
6,925 |
— |
268 |
— |
6,657 |
— |
5 |
— |
1,825 |
— |
5,225 |
— |
600 |
— |
— |
- |
5,825 |
— |
227 |
80 |
5,597 |
20; |
} 4 |
— |
1,460 |
— |
7,260 |
— |
— |
— |
— |
— |
“ |
— |
— |
— |
— |
- |
4 |
— |
1,460 |
— |
7,860 |
— |
400 |
— |
— |
— |
8,260 |
— |
268 |
— |
7,992 |
~ |
4 |
— |
1,460 |
— |
4,860 |
— |
400 |
— |
— |
-- |
5,260 |
— |
227 |
80 |
5,032 |
20 j |
4 |
— |
1,460 |
— |
4,460 |
— |
400 |
— |
— |
— |
4,860 |
— |
201 |
— |
4,659 |
— |
4 |
~ |
1,460 |
— |
4,960 |
— |
400 |
— |
— |
— |
5,360 |
— |
234 |
50 |
5,125 |
50, |
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.
s t ä 1 1 n i
Kapten av 2. klassen, bataljonsläkare, yngre (nya organisationen), bataljonsläkare, äldre
(gamla organisationen), regementsveterinär............................................................
Löjtnant av 1. klassen, bataljonsveterinär, äldre, fortifikationskassör, utan ålderstillägg,
departementsskrivare och öververkmästare utan ålderstillägg, tyg- och fabriksförvaltare
av 1. klassen, poliskommissarie utan ålderstillägg ................................................
Fortifikationskassör med 1. ålderstillägg .........................................................
Departementsskrivare » » » ..........................................................
Öververkmästare » » » .........................................................
Tyg- och fabriksförvaltare » » » ..........................................................
Poliskommissarie » » » ..........................................................
Fortifikationskassör » 2. » ..........................................................
Departementsskrivare » » » ..........................................................
Öververkmästare » » » ..........................................................
Tyg- och fabriksförvaltare » » » ..........................................................
Poliskommissarie » » » ..........................................................
Extra bataljonsläkare utan ålderstillägg.....................................................................
» » med 1. ålderstillägg ..............................................................
» » » 2. » ...............................................................
Bataljonsläkare, äldre (gamla organisationen, ålderstillägget enligt nya organisationen)......
Tygförvaltare av 2. klassen med ålderstillägg, förvaltare vid intendenturkåren med ålderstillägg
.........................................................................................................
Löjtnant av 2. klassen, bataljonsveterinär, yngre.........................................................
Underlöjtnant, fänrik.............................................................................................
Fanjunkare, musikfanjunkare, styckjunkare, musikstyckjunkare, förvaltare vid intendenturkåren
utan ålderstillägg, tygförvaltare av 2. klassen utan ålderstillägg, verkmästare av
1. klassen, tygverk- eller besiktningsrustmästare utan ålderstillägg, tygunderofficerare
Verkmästare av 1. klassen, tygverkmästare, besiktningsrustmästare med ålderstillägg ......
Sergeanter och musiksergeanter av 1. klassen, verkmästare av 2. klassen utan ålderstillägg,
tyg- och fabriksskrivare utan ålderstillägg, gevärshantverkare, tyghantverkare, fort
maskinister,
polisöverkonstaplar, alla utan ålderstillägg..........................................
Tyg- och fabriksskrivare samt verkmästare av 2. klassen med 1. ålderstillägg..................
Lön eller
arvode.
Kronor.
2,400
1,500
2,000
2,500
1,500
2,100
1,800
2,020
1,500
1.020
720
1,200
1,700
900
1.200
40''
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr löd.
33
Dagavlöning, tjänst-görjngspengar |
Summa kronor. |
Inkvarterings- och Kronor. |
Bränsle och lyse. Kronor. |
Summa av kol. 1, 2, 4 och 5 Kronor. |
Summa pensions- avgifter. Kronor. |
Summa behållen kontant inkomst. Kronor. |
|||||||||
å kronor |
i 365 dagar. Summa kronor. |
||||||||||||||
4 |
__ |
1.460 |
- |
3,860 |
— |
400 |
— |
— |
4,260 |
- |
160 |
80 |
4,099 |
20 |
|
3 |
— |
1,095 |
— |
2,595 |
— |
300 |
- |
_ |
- |
2,895 |
100 |
50 |
2,794 |
50 |
|
3 |
— |
1,095 |
— |
3,095 |
— |
300 |
- |
— |
3,395 |
— |
134 |
— |
3,261 |
— |
|
O O |
— |
1,095 |
- |
3,595 |
— |
300 |
— |
— |
3,895 |
— |
167 |
50 |
3,727 |
50 |
|
1,500 |
1,500 |
_ |
100 |
50 |
1,399 |
50 |
|||||||||
— |
— |
2,100 |
— |
— |
— |
— |
— |
2,100 |
— |
140 |
70 |
1.959 |
30 |
||
— |
— |
— |
— |
1,800 |
— |
— |
— |
— |
- |
1,800 |
— |
120 |
60 |
1,679 |
40 |
4 |
— |
1,460 |
— |
3,480 |
— |
400 |
— |
— |
— |
3.880 |
— |
135 |
34 |
3,744 |
66 |
2 |
50 |
912 |
50 |
2,412 |
50 |
300 |
— |
— |
— |
2,712 |
50 |
100 |
50 |
2,612 |
— |
3 |
— |
1,095 |
— |
2,115 |
— |
300 |
— |
— ■ |
— |
2,415 |
— |
75 |
70 |
2,339 |
30 |
3 |
— |
1,095 |
— |
1.815 |
— |
300 |
— |
— |
— |
2,115 |
54 |
2.061 |
i |
||
2 |
50 |
912 |
50 |
2,112 |
50 |
240 |
130 |
2,482 |
50 |
82 |
_ |
2,400 |
50 |
||
. 2 |
50 |
912 |
50 |
2,612 |
50 |
240 |
— |
130 |
— |
2,982 |
50 |
113 |
90 |
2,868 |
60 |
2 |
730 |
1,630 |
180 |
100 |
1,910 |
_ |
67 |
50 |
1,842 |
50 |
|||||
2 |
— |
730 |
— |
1,930 |
— |
180 |
— |
100 |
— |
2,482 |
50 |
82 |
— |
2,128 |
— |
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 130 halt. (Nr 154.) 5
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.
Bestå llni n g- |
Lön eller arvode. Kronor. |
|
Polisöverkonstaplar med 1. ålderstillägg..................................................................... |
1,100 |
|
n n 2. » ..................................................................... |
1.300 |
— |
» » 3. » ..................................................................... |
1,500 |
- |
Gevärshantverkare, tyghantverkare, hantverkare, lortmaskinjster med 1. ålderstillägg......... |
1,050 |
— |
» » » » »2. » ......... |
1,200 |
— |
Sergeanter och musiksergeanter av 2. ldassen ............................................................ |
780 |
— |
Poliskonstaplar och extra poliskonstaplar utan ålderstillägg.......................................... |
600 |
— |
» » » » med 1. ålderstillägg....................................... |
700 |
— |
» » » » » 2. » ....................................... |
800 |
— |
» » » » » 3. » ....................................... |
900 |
— |
Förrådsvaktmästare................................................................................................ |
900 |
— |
Vid tablåns upprättande har hänsyn icke kunnat tagas till de fall, dfi inkvartering eller bränsle och lyse åtåtnjuta
för sådan ort bestämt högre inkvarterings- eller servisbidrag än i tablån upptagits. I dylika fall kan således
Kung1. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 154.
35
Dagavlöning, tjänst-göringspengar |
Summa kronor. |
Inkvarterings- och Kronor. |
Bränsle och lyse. Kronor. |
Summa av kol. 1, 2, 4 och 5. Kronor. |
Summa pensions- avgifter. Kronor. |
Summa behållen kontant inkomst. Kronor. |
|||||||||
ä kronor |
i 3B5 dagar. Summa kronor. |
||||||||||||||
2 |
730 |
1,830 |
180 |
100 |
2,110 |
78 |
50 |
2,031 |
50 |
||||||
2 |
— |
730 |
— |
2,030 |
— |
180 |
— |
100 |
— |
2.310 |
— |
87 |
10 |
2.222 |
90 |
2 |
— |
730 |
— |
2.230 |
— |
180 |
— |
100 |
— |
2,510 |
— |
100 |
50 |
2,409 |
50 |
2 |
— |
730 |
— |
1,780 |
— |
180 |
— |
100 |
— |
2,060 |
— |
76 |
75 |
1,983 |
25 |
2 |
— |
730 |
— |
1,930 |
— |
180 |
— |
100 |
— |
2.210 |
— |
82 |
— |
2,128 |
— |
2 |
— |
730 |
— |
1,510 |
— |
180 |
— |
100 |
— |
1,790 |
— |
58 |
50 |
1,731 |
50 |
2 |
— |
730 |
— |
1,330 |
— |
180 |
— |
100 |
— |
1,610 |
— |
45 |
— |
1,565 |
— |
2 |
— |
730 |
— |
1,430 |
— |
180 |
— |
100 |
— |
1,710 |
— |
52 |
50 |
1,657 |
50 |
2 |
— |
730 |
— |
1,530 |
— |
180 |
— |
100 |
— |
1,810 |
— |
60 |
— |
1,750 |
— |
2 |
— |
730 |
— |
1,630 |
— |
ISO |
— |
100 |
— |
1,910 |
— |
67 |
50 |
1,842 |
50 |
— |
50 |
182 |
50 |
1,082 |
50 |
180 |
— |
80 |
95 |
1,343 |
45 |
67 |
50 |
1,275 |
95 |
njutas in natura eller då beställningsinnchavare på grund ar anställning eller placering i Stockholm eller Göteborg
den behållna kontanta inkomsten något under- eller överstiga de i kol. 8 upptagna belopp.
36
Kttngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.
Bil. C.
Befattningar, som taga innehavarens hela arbetstid i anspråk, och för vilka
av Kung! Maj:t och riksdagen bestämd avlöning utgöres av arvode
eller av arvode jämte andra naturaförmåner än kost.
Antal. |
Årsarvode. |
Summa. |
|||
Rullföringsbefälhavare i Stockholm........................................ |
1 |
2,190 |
— |
2,190 |
|
» i landsorten.......................................... |
73 |
1,825 |
— |
133,225 |
|
t Officerare vid Stockholms stads rullföringsområde ..................... |
3 |
1,825 |
— |
5,475 |
— |
j Rullföringsbiträden i Stockholm............................................. |
6 |
1,277 |
50 |
7,665 |
— |
» i landsorten............................................. |
85 |
1,095 |
— |
93,075 |
— |
Rullföringsbefälhavare på Gottland.......................................... |
4 |
1,460 |
— |
!) 5,840 |
— |
Rullföringsbiträden » » ......................................... |
4 |
730 |
— |
2,920 |
— |
Kommendanterna i Stockholm och å Karlsborg ........................ |
2 |
3,000 |
— |
6,000 |
— |
Bibliotekarie vid generalstaben............................................... |
1 |
1,500 |
— |
1,500 |
— |
1 Aktuarier » » ............................................. |
3 |
1,500 |
- |
4,500 |
— |
j Garnisonspastorer å Karlsborg och i Boden............................. |
2 |
to 03 O 8 |
— |
6,000 |
— |
j Underläkare vid garnisonssjukhuset i Stockholm, förutom fri bostad |
2 |
3) 3,000 |
— |
6,000 |
— |
1 Amanuens » » » »> » « » i |
1 |
b 2,000 |
— |
2,000 |
— |
Apotekare » » » » .................... Sjukhusväbel vid garnisonssjukhuset i Boden, tillika sysslo- och |
1 |
3,500 |
— |
3.500 |
— |
uppbördsman, förutom fri bostad..................................... |
1 |
1,000 |
— |
1,000 |
— |
Sjukhusväbel å Karlsborg, förutom fri bostad, högst.................. Fodermarsk vid ridskolan med inberäkning av två ålderstillägg å |
1 |
1,500 |
— |
1,500 |
— |
150 kronor, förutom fri bostad och bränsle samt planteringsland |
1 |
1,400 |
1,400 |
||
nämnda förutom fri bostad och lyse ......... |
4 |
1,200 |
— |
4,800 |
— |
Maskinistbiträde vid garnisonssjukhuset i Stockholm.................. |
1 |
660 |
— |
660 |
— |
Eldarebiträde vid garnisonssjukhuset i Boden.................... |
1 |
630 |
— |
630 |
— |
Tvättpiga vid garnisonssjukhuset i Stockholm.......................... Gårdsdräng vid garnisonssjukhuset för vedbärning och renhåll- |
1 |
720 |
— |
720 |
— |
ning, förutom fri bostad med bränsle och lyse ...... Portvakt vid garnisonssjukhuset i Stockholm förutom fri bostad |
2 |
800 |
— |
1,600 |
— |
med bränsle och lyse.............................................. |
1 |
400 |
— |
400 |
— |
Vaktmästare vid kommendantskapet i Stockholm...................... |
1 |
900 |
— |
900 |
— |
Summa |
— |
— |
293,500 |
— |
'') Beloppen äro visserligen icke av riksdagen till siffran bestämda, men då riksdagen fastställt årskostn
ad för rullföringsväsendet på Gottland, hava de arvoden, som därav anvisats av Kung], Maj:t, ansetts böra
här upptagas.
2) Därav skall gamisonspastorn å Karlsborg anses hava 2,000 kronor i lön och 1,000 kronor i arvode.
s) 1 anledning av riksdagens skrivelse angående Kung!. Maj:ts proposition till 1915 åra riksdag.
Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.
37
Bil. /).
II.
Bofattningar, för vilka av Kungl. Maj:t och riksdagen bestämd avlöning
utgöres av arvode jämte naturaförmåner, innefattande,
bland annat, även kost.
Antal. |
Årsarvode. |
Summa. |
|||
Operationssals&köterska vid garnisonssjukhuset i Stockholm med |
1 |
1,000 |
1 1 |
1,000 |
|
Operations- och sjuksköterska vid garnisonssjukhuset å Karlsborg |
1 |
700 |
_1 |
700 |
~| |
Översjuksköterskor vid garnisonssjukhuset -i Stockholm med inbe-räknat två ålderstillägg å 200 kronor förutom d:o ............... |
o O |
900 |
_ |
2,700 |
I |
Operations- och sjuksköterska vid garnisonssjukhuset i Boden med |
1 |
800 |
_ |
800 |
|
Sjuksköterska vid garnisonssjukhuset i Boden med inberäknat |
1 |
700 |
_ |
700 |
- |
Undersjuksköterskor vid garnisonssjukhuset i Stockholm, kokerska |
6 |
300 |
1,800 |
- |
|
Föreståndarinna för tvätt och lagning vid garnisonssjukhuset i |
1 |
650 |
_ |
650 |
|
Köksföreståndarinna vid garnisonssjukhuset i Stockholm samt |
2 |
400 |
800 |
_ |
|
Sjukhuspigor och tvättpigor vid garnisonssjukhuset i Stockholm |
6 |
350 |
2,100 |
||
Tre kökspigor vid garnisonssjukhuset i Stockholm, en piga vid |
5 |
250 |
1,250 |
_1 |
|
Gårdskarl, tillika portvakt, vid garnisonssjukhuset i Boden, för-utom d:o ........................................................................ |
1 |
650 |
- |
650 |
_ |
Summa |
— |
13,150 |
- |
38
Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.
Bil. E.
in.
Befattningar, för vilka arvoden äro av Kung! Maj:t och riksdagen bestämda,
men som icke taga innehavarens hela arbetstid i anspråk.
Antal. |
o Årsarvode. |
Summa. |
|||
Landstormsområdesbefälhavare............................................. |
157 |
480-780 |
91,740 |
||
Landstormsförrådsförvaltare .................................................. |
108 |
240 -540 |
~ |
38,820 |
— |
Regementspastorer oeli slottspastor vid krigsskolan..................... |
51 |
1..000 |
- |
51,000 |
— |
Artilleri- och ingenjörhögskolan: |
|||||
Lärare i matematik ...................................................... |
1 |
3.500 |
- |
3,500 |
— |
» i fysik ............................................................... |
1 |
2,200 |
_ |
2,200 |
— |
» i kemi ............................................................... |
1 |
2,100 |
2,100 |
— |
|
Lärare vid ridskolan i veterinärlära och hovheslag med skyldighet |
|||||
tillika att ombesörja sjukvården för samtliga de vid skolan |
|||||
befintliga hästar ........................................................... |
1 |
600 |
— |
600 |
— |
Läkare vid ridskolan ............................................................ |
1 |
300 |
'' |
300 |
— |
Veterinär vid krigsskolan........................................... |
1 |
300 |
300 |
— |
|
Garnisonssjukhuset i Stockholm: |
|||||
Föreståndare för öronpolikliniken .................................... |
1 |
1,500 |
— |
1,500 |
— |
» » tandpolikliniken .................................. |
1 |
1,500 |
— |
1,500 |
— |
» » röntgeninstitutet ................................... |
1 |
1,500 |
— |
1,500 |
— |
» » poliklinik för veneriska sjukdomar ............ |
1 |
1,500 |
- |
1,500 |
— |
Sj ukhuspredikant................................................................. |
1 |
500 |
— |
500 |
— |
Juridiskt biträde.............................................. |
1 |
300 |
— |
300 |
|
Redogörare vid remonteringsstyrelsen ..................................... Redogörare för medels- och persedeluppbörden vid artilleri- och |
1 |
1,500 |
— |
1,500 |
1 |
ingenjörhögskolan ......................................................... |
1 |
900 |
— |
900 |
— |
Räkenskapsförare vid ridskolan ............................................. |
1 |
800 |
— |
800 |
— 1 |
Förvaltare vid rullföringsområden på Gottland ....................... |
4 |
360 |
— |
1,440 |
—! |
Summa |
_ |
- |
202,000 |
—i |
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.
sy
Bil. F.
Avlönings- och pensionsförmåner till vissa tjänsteinnehavare.
'' - |
Avlöning |
|||||
Avlöning. |
med ålders- |
Pension. |
||||
tillägg. |
■ |
|||||
Regements- och kompaniofficerare. |
||||||
Överstelöjtnant........................................................ |
6,925 |
— |
_ |
— |
3.600 |
— |
j Major............................. .......................................... |
6,425 |
— |
— |
— |
3,200 |
— |
Kapten av 1. klassen.............................................. |
5,260 |
— |
— |
— |
2,720 |
— |
» » 2. » .................................................. |
4,260 |
— |
— |
— |
1,920 |
— |
Löjtnant» 1. » ................................................. |
2,895 |
— |
— |
— |
1,200 |
- |
» tf 2. » ................................................... |
2,415 |
— |
• — |
1,000 |
— |
|
Landstatstjänstemän. |
||||||
I Landssekreterare ........................................................ |
— |
- |
8,100 |
— |
5,600 |
— |
! Länsnotarie .............................................................. |
— |
— |
4,600 |
— |
3,200 |
— |
Landskanslist ............................................................. |
— |
— |
2,900 |
— |
2,100 |
— |
Kronofogde .............................................................. |
— |
— |
=5=) 5,400 |
- |
3,500 |
1 |
Häradsskrivare............................................................ |
— |
— |
*) 4,000 |
— |
2,500 |
— |
Kronolänsman ............................................................ |
— |
— |
*) 3,000 |
— |
1.200 |
1 |
Elementarliirare. |
||||||
Rektor ................................................................... |
— |
— |
6,500 |
5.000 |
||
jämte fri bostad |
||||||
Lektor ...................................................................... |
— |
6,000 |
— |
4,000 |
- |
|
1 Adjunkt..................................................................... |
_ |
— |
5.000 |
— |
3,400 |
) Beloppet utgör avlöning till flertalet löntagare inom tjänsteklasson.
40
Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 154.
Bilar/a G.
Beräkning -
av kostnaderna för beredande av löneförbättring åt arméns personal.
L ö n o k 1 a s s. |
Antal. |
Löne- förbättrin Kronor. |
nr o* |
Summa. Kronor. |
|
Generalsperson ..................... |
13 |
895 |
11,635 |
||
Överste.................................... |
53 |
795 |
42,135 |
||
Överstelöjtnant ........................... |
73 |
910 |
— |
66,430 |
— |
Major ........................ |
193 |
750 |
— |
144,750 |
— |
Kapten av 1. klass ......... |
528 |
1,130 |
— |
596,640 |
— |
» » 2. m |
362 |
1,050 |
— |
380.100 |
— |
Löjtnant av 1. klass............. |
582 |
1,085 |
— |
631,470 |
— |
» M 2. » |
485 |
605 |
— |
293,425 |
_l |
Underlöjtnant (fänrik) ...................... |
454 |
240 |
— |
108,960 |
— |
Bataljonsläkare vid fältläkarklren................................. |
44 |
300 |
— |
13,200 |
— |
Fanjunkare ................. |
794 |
652 |
50 |
518,085 |
"j |
Sergeant av 1. klass.................. |
1,012 |
440 |
— |
445,280 |
|
» » 2. » |
859 |
380 |
— |
326,420 |
|
Summa kronor |
— |
— |
3,578,530 |
-1 |
Kungi Maj.ts Nåd. Proposition Nr låd.
41
Bilaga H.
Antal.! Årsarvode.
I
Rullföringsbefälhavare i Stockholm...............
d;o i landsorten ...
Officerare vid Stockholms stads rullföringsområde
..........................................
Rullföringsbiträden i Stockholm ..............
d:o i landsorten ..............
Rullföringsbefälhavare på Gottland..........
Rullföringsbiträden » “
Kommendanterna i Stockholm och å Karlsborg
Bibliotekarie vid generalstaben.....................
Aktuarier vid d:o .....................
Garnisonspastorer å Karlsborg och i Boden ...
Underläkare vid garnisonssjukhuset i Stockholm,
förutom fri bostad ........................
Amanuens vid d:o, förutom d:o ...................
Apotekare vid d:o .....................................
Sjukhusväbel vid garnisonssjukhuset i Boden
tillika sysslo- och uppbördsman, förutom fri
bostad...................................................
D:o å Karlsborg, förutom fri bostad högst.....
Transport
1
73
6
85
2
1
3
2
2
1
1
2,190
1,825
1,825
1,277
1,095
1,460
730
3,000
1,500
1.500
3,000
3.000
2.000
3.500
1,000
1,500
50
Löneförbättring. |
Summa löne- förbättring. |
ii 1 kr. pr dag |
|
365: - |
365 - |
365: - |
26,645 — |
365:- |
1,095 - |
å 50 öre pr dag |
|
182: 50 |
1,095 — |
182: 50 |
15,512 50 |
å 1 kr. pr dag |
|
365: - |
1,460 — |
k 50 öre pr dag |
|
182: 60 |
730 - |
med 20 % förhöjning |
|
600: — |
1,200 — |
300: — |
300 — |
300: — |
900 - |
600: — |
1,200 — |
600: — |
1,200 — |
400: — |
400 — |
700: — |
700 — |
200:- |
200 - |
- 300: — |
300 — |
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. ISO htlft. (Nr 154.)
53,302 |50
6
42
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 154.
II Summa |
||||||
i Antal |
! Årsarvode. |
Lön eförb ättri ng. |
löne- |
|||
förbättring. |
||||||
Transport |
— |
1 - |
— |
| 53,302 |
50 |
|
Fodermarsk vid ridskolan med inboräkning av |
med 20 % förhöjning. |
|||||
tva ålderstillägg å 150 kronor, förutom fri |
1 |
1,400 |
280: — |
280 |
||
Maskinister vid krigshögskolan, artilleri- och |
||||||
ingenjörhögskolan samt garnisonssjukhuset |
4 |
1,200 |
240: — |
960 |
||
Maskinistbiträde vid garnisonssjukhuset i Stock- |
||||||
holm ...... |
1 |
660 |
_ |
132: — |
132 |
|
Eldarebiträde vid garnisonssjukhuset i Boden |
1 |
630 |
_ |
126: — |
126 |
|
Tvättpiga vid garnisonssjukhuset i Stockholm |
1 |
720 |
144: — |
144 |
— |
|
hållning, förutom fri bostad med bränsle |
2 |
800 |
160: — |
320 |
||
Portvakt vid garnisonssjukhuset i Stockholm, |
||||||
förutom fri bostad med bränsle och lyse |
1 |
400 |
80: — |
80 |
- |
|
holm .. |
1 |
900 |
ISO: — |
180 |
||
Summa kronor |
1 - i |
-| |
— | 55,524 | |
)0 |
Stockholm, K. L. Beckman» Boktr , iyi7.