Kungi. Maj:tf Nåd. Proposition Nr 133.
1
i
t
Nr 133,
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående räntefriliet
å lån för anskaffande av utsädespotatis; given
Stockholms slott den 20 m,ars 1917.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att för lån, som av statsmedel beviljas hushållningssällskap intill
ett belopp av 1 miljon kronor för anskaffande och tillhandahållande av
utsädespotatis våren 1917 i huvudsaklig överensstämmelse med lantbruksstyrelsens
förslag, räntefrihet må åtnjutas för tiden intill fastställd återbetalningsdag,
som dock icke må sättas senare än den 1 december 1917.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Johan Beck-Friis.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 109 höft. (Nr 133.)
1
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 133.
Utdrag av protokollet över jordbrulcsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20
mars 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
''Broström.
Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde:
Då jag förut denna dag anmälde frågan om åtgärder för befordrande
av brödsädsodlingen, meddelade jng, att förslag förelåge till dylika åtgärder
jämväl beträffande potatisodlingen. Jag åsyftade härmed en den
16 i denna månad inkommen, den 10 innevarande mars dagtecknad framställning
från lantbruksstyrelsen angående beredande av räntefritt lån •
till hushållningssällskap för utlämnande av utsädespotatis åt odlare, för
vilken framställning jag nu torde få redogöra. Jag vill emellertid dessförinnan
nämna, att jag redan i skrivelse den 13 innevarande mars
anmodat statens livsmedelskommission att skyndsammast föranstalta om
utredning, huruvida icke förhållandena göra åtgärder från statens sida
genom garanti av minimipris eller på annat sätt nödvändiga för befordrande
av potatisodlingen. Kommissionen har nu i skrivelse den 15
mars 1917 meddelat, att densamma för frågans utredning tillkallat fem
3
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 133.
sakkunniga personer ävensom anmodat professorn II. Juhlin-Dannfelt att
biträda kommissionen vid behandlingen av de förslag i ämnet, som de
sakkunniga kunde komma att framlägga. Kommissionen bär därjämte
förklarat sig på det kraftigaste instämma i syftet med lantbruksstyrelsens
förenämnda framställning och särskilt betonat, att, därest ej utsädes potatis
i tid kunde anskaffas i erforderlig mängd, andra åtgärder för uppmuntrande
av potatisodling helt visst icke skulle leda till åsyftat resultat.
Lantbruksstyrelsen har i nämnda skrivelse anfört följande:
»I underdånig skrivelse den 29 januari 1917, angående åtgärder för befordrande
av odlingen av vårvete och korn, bär lantbruksstyrelsen även framhållit,
bland annat, att åtgärder från statens sida borde vidtagas för att i den män detta
läte sig göra betrygga största möjliga odling instundande vår av potatis. Styrelsen
ansåg nämligen, att ett ingripande från statens sida i detta avseende vore så mycket
mera av behovet påkallat, som fara förelåge, att brist på utsäde eljest kunde komma
att i vår uppstå dels på grund av förra årets svaga skörd, dels på grund av ökad
konsumtion till följd av otillräcklig tillgång på andra nödvändighetsvaror av samma
slag och härav föranledda högre pris, som locka till försäljning av för utsäde avsedd
potatis, dels och därför att den i höstas skördade potatisen visade stor benägenhet
att under förvaringen skadas av röta.
Innan lantbruksstyrelsen emellertid kunde framställa förslag till åtgärder,
lämpliga att för ändamålet vidtaga, hade styrelsen ansett, att erforderlig utredning
i ämnet bordo verkställas.
En sådan utredning har sedermera utförts med biträde av hushållningssällskapen,
vilka genom sina underavdelningar och ombud avgivit av lantbruksstyrelsen
begärda upplysningar rörande dels tillgången på utsädespotatis för en normal odling
och för en utökad sådan, dels överskottet till avsalu och huruvida potatisen vant
angripen av röta, dels ock utsikterna för åstadkommande av en större potatisodling
än den normala.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t genom nådig förordning den 15 februari
1917 anbefallt en fullständig inventering av potatisförråden, men enligt vad lantbruksstyrelsen
inhämtat torde resultatet av denna icke vara att förvänta förrän
tidigast i medlet av nästinstundande april månad. Att dröja med åtgärders vidtagande
till denna tidpunkt torde icke vara tillrådligt, enär de åtgärder, som äro
behövliga, kräva en tämligen lång förberedelse.
Av de genom hushållningssällskapen insamlade uppgifterna synes framgå, att ''
tillgången inom landet på sättpotatis i allmänhet är tillräcklig för normal odling, samt
att, om också undantagsvis överskott därå råder, endast små utsikter förefinnas att
få en över det normala utsträckt odling därav till stånd. I Kopparbergs och Gävleborgs
län förefinnes dock brist även för en normal odling.
Såsom lantbruksstyrelsen i sin förberörda underdåniga skrivelse anfört, är det
av stor betydelse, att en normal potatisodling säkerställes och om möjligt att åtgärder
vidtagas för en utökning av densamma. Genom potatisodlingen erhålles nämligen den
största mängden folknäring per ytenhet, varjämte genom att potatisen kan odlas på jord,
som annars varit avsedd till höskörd eller bete under året, någon inskränkning av
årets sädesskörd ej behöver ifrågakomma genom utökning av potatisodlingen.
4
Kungl. Maj As Nåd Proposition Nr 133.
Frisel; på sättpotatisen torde emellertid bliva avsevärt högt och skall odlingen
säkerställas, synas åtgärder böra av staten vidtagas för att underlätta densamma.
Enligt lantbruksstyrelsens förmenande torde detta bäst kunna ske genom att
hushållningssällskapen erbjudas tillfälle att erhålla räntefria lån för tillhandahållande
av utsäde åt odlare, som därav vore i behov, i första rummet åt sådana, som vore
villiga att utöka arealerna för potatisodlingen.
Något tvivel torde icke behöva råda därom, att hushållningssällskapen skola
befinnas villiga att i detta fall tjäna såsom mellanhänder. Då brist på annat utsäde
vid föregående tillfällen förelegat, hava de på motsvarande sätt, utan anlitande
av statsbidrag i någon form, trätt hjälpande emellan. Att nu ställa samma fordran
på deras offervillighet anser sig dock lantbruksstyrelsen icke böra ifrågasätta, då
det här galler ett utsäde, vars anskaffande och tillhandahållande är förbundet med
väsentligt större svårigheter och risk. än då fråga är om olika slag av spannmål.
Ansökning om län för inköp av utsädespotatis borde av hushållningssällskap
ingivas till lantbruksstyrelsen, varefter styrelsen borde hava att mellan de olika
sällskapen fördela lånebeloppen, vilka mot hushållningssällskapens skuldförbindelser
borde utbetalas av statskontoret. Återbetalningen borde ske före årets utgång och
ränta beräknas med ö procent endast från den 1 december 1917 till dess återbetalning
sker. De belopp, som av hushållningssällskapen icke före den 1 juli 1917
använts, borde omedelbart återbetalas. Hushållningssällskapen borde till odlarna
utlämna potatisen till självkostnadspris mot förbindelse dels att potatisen användes
till utsäde, dels att betalningen erlägges före den 1 december 1917, varefter ränta
å skulden skulle beräknas med 6 procent.
Vid beräkning av storleken av det för omförmälda ändamål erforderliga
beloppet torde man kunna utgå från, att bristen på utsäde i en del län jämte den
möjliga utökningen av utsädesbehovet i andra kan uppskattas till minst 100,000
deciton, och då inköpspriset icke torde kunna beräknas lägre än till 9 kronor 50
öre per deciton, synas minst 950,000 kronor krävas för ändamålet. Härigenom
skulle utsäde kunna åstadkommas till omkring 6.000 hektar, vilka annars icke skulle
komma till användning för potatisodling.
_ Hen även andra åtgärder torde böra vidtagas för att söka åstadkomma en
utökning av potatisarealen. Så torde en upplysningsverksamhet rörande lämpligheten
av och sättet för en ökad potatisodling böra ifrågakomma. Även här äro
hushållningssällskapen lämpliga såsom mellanhänder, då de genom sina konsulenter
och undervisare in. fl. äro i tillfälle att utföra det behövliga arbetet härför.
På grund av vad sålunda anförts, får lantbruksstyrelsen i underdånighet
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes i huvudsaklig överensstämmelse med vad
i det föregående föreslagits bereda ett belopp av 950,000 kronor för att användas
till utlämnande av räntefria lån åt hushållningssällskap för'' inköp av utsädespotatis.»
Vid styrelsens skrivelse var fogat ett sammandrag över de från
hushållningssällskapen inkomna uppgifterna. I dessa klagas isynnerhet
över den skada frosten åstadkommit, på många håll redan i höstas,
innan potatisen kom ur jorden, men isynnerhet under den ovanligt stränga
vintern, ^då potatisen frusit i stukorna.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 133. 5
Då nödvändigheten av att för nästa konsumtionsår erhålla så
riklig tillgång på inhemsk potatis som möjligt bör för envar vara
uppenbar samt en förutsättning härför är, att sättpotatis i tillräcklig
mängd och av tillfredsställande beskaffenhet finnes att tillgå för årets
potatisodling, men utredningen visar, att tillgången på dylik sättpotatis
inom vidsträckta delar av landet är för ringa, synes det mig särdeles
välbetänkt att nu inrikta de närmaste åtgärderna för potatisodlingens
befordrande på att underlätta anskaffandet av sättpotatis. Förhållandena
synas göra ett ingripande från statens sida i sådant syfte fullt motiverat.
Det av lantbruksstyrelsen nu framlagda förslaget synes mig vara väl
avpassat för ändamålet och kunna i huvudsak godkännas. Törhända
böra vid dess genomförande jämkningar i detaljer vidtagas.
Jag vill alltså tillstyrka sagda förslag. Det belopp av statsmedel,
som må för lånen få tagas i anspråk, synes mig för säkerhets skull böra
höjas till en miljon kronor men kommer naturligtvis endast i mån av
behov att användas. Det torde kunna erhållas från de medel till belopp
av 115 miljoner kronor, som Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i
form av kreditiv ställa till Kungl. Maj:ts förfogande för anskaffande av
livsförnödenheter. Då förslaget innefattar, att å inlånade statsmedel icke
skulle betalas ränta för tiden före lånets förfallodag, torde i detta hänseende
riksdagens medgivande i ämnet böra inhämtas.
På grund härav får jag nu hemställa, att Eders Kungl. Maj:t
måtte i proposition föreslå riksdagen medgiva,
att för lån, som av statsmedel beviljas hushållningssällskap intill
ett belopp av 1 miljon kronor för anskaffande och tillhandahållande av
utsädespotatis våren 1917 i huvudsaklig överensstämmelse med lantbruksstyrelsens
förslag, räntefrihet må åtnjutas för tiden intill fastställd återbetalningsdag,
som dock icke må sättas senare än till den 1 december 1917.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av
den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Julius Söderhjelm.
Departementschefen.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 109 höft. (Nr 133.)
2