Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

1

Nr 13.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående försäljning
av vissa kronoegendomar och upplåtande av
lägenheter från sådana egendomar; given Stockholms
slott den 8 december 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,

l:o

dels att från kronolägenheten Vadstena kronoäng inom Vadstena
stads område må till Vadstena andelsmejeriförening u. p. a. försäljas för
att sammanslås med lägenheten Vättersäng den å G. V. Miintzings i
statsrådsprotokollet omförmälda karta med litt. K betecknade tomten med
det område,- som angivits i J. Grenholms i samma protokoll omnämnda
beskrivning, mot en köpeskilling av 730 kronor samt under villkor i
övrigt, att köpeskillingen vid tillträdet kontant inbetalas till Kungl.
Maj:ts befallningshavande i länet och att köparen ensam ansvarar för
alla med tomtens avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader;

dels ock att tomterna litt. B, C, D, E, F, G, H, I och L å samma
karta må var för sig med det i förenämnda beskrivning upptagna område
från samma kronolägenhet upplåtas enligt .gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar;

2:o

att ett i statsrådsprotokollet omförmält område om 1.5 6 5 hektar må
från förra militiebostället 1 mantal Spånarp nr 1 jämte Labbeliden nr 1, ett
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 12 käft. (Nr 13.) 1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

torp, i Vrigstads. socken av Jönköpings län upplåtas enligt gällande grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar med hembudsrätt
för innehavaren av den angränsande lägenheten Fredriksberg;

3:o

att torpen Fröjden och Hörnet samt lägenheten Bygget må var
för sig med i statsrådsprotokollet angivet område från förra militiebostället
3A mantal Tornaryd nr 1 i Bankeryds socken av Jönköpings län
upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar, med förbehåll beträffande hus och utfartsväg på
sätt av uppskattningsmännen ifrågasatts och med förklarande, att i försäljningen
av torpet Fröjden ej ingår någon del av egendomens vattenrätt
i Dummeån;

4:o

dels att sex med litt. B, C, D, E, F och G betecknade lägenheter
må var för sig med i statsrådsprotokollet angivet område från förra
militiebostället 3/s mantal Grantinge nr 9 i Stoby socken av Kristianstads
län upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar;

dels ock att den till samma egendom hörande lägenheten litt. H
må med i samma protokoll angivet område försäljas å offentlig auktion
under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor;

5:o

att de till förra militiebostället 3/4 mantal Bröda nr 1 i Allerums
socken av Malmöhus län hörande västra och östra mosskiftena samt
skiftet vid Kattarp må vart för sig med i statsrådsprotokollet angivet
område från egendomen upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar;

6:o

att, sedan förra hospitalslägenheten Hardeberga nr 18, en äng, i
Hardeberga socken av Malmöhus län uppdelats i tre lägenheter, bestående
en av jordlotten nr 1, en av jordlotterna nr 2 och 3 och en
av jordlotterna nr 4 och 5, dessa lägenheter må var för sig med i stats -

3

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 13.

rådsprotokollet angivet område upplåtas enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar;

7:o

att, utan hinder av riksdagens år 1909 fattade beslut, de till förra
militiebostället 69/ieo mantal Bjuv nr 3 i Bjuvs socken av Malmöhus län
börande lotterna nr 2 och 3 av ägofiguren nr 123 a å eu i statsrådsprotokollet
omförmäld karta må till Bjuvs kommun försäljas för en köpeskilling
av 1,810 kronor att vid tillträdet kontant inbetalas till Kungl.
Maj:ts befallningshavande i länet samt med skyldighet för kommunen
att ensam gälda de med områdets avskiljande och lagfart å fånget
förenade kostnader samt att, i den mån från kronans sida påfordras,
bekosta hägnad i gränsen mot kronoegendomens övriga mark;

8:o

att, utan hinder av riksdagens år 1910 fattade beslut, de till förra
militiebostället 1 Vie mantal Hörby nr 7, 9, 14, 20 och 22 i Hörby socken
av Malmöhus län hörande ägofigurerna nr 150, 151 och 152 å den i
statsrådsprotokollet omförmälda karta må enligt gällande grunder lör
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar upplåtas fördelade
i elva lägenheter, var och en med av domänstyrelsen tillstyrkt
område, samt med skyldighet för innehavare av var och en av lägenheterna
litt. B, C, F, H, I + P och K + Q att till utfartsväg upplåta
lägenheten tillagt område av ägofigurerna m och n, dock att lägenheterna
litt. A—F böra först utbjudas såsom en helhet och endast, därest härvid
antagligt anbud ej erhålles, var för sig;

9:o

att lägenheten Torpet må med i statsrådsprotokollet angivet område
från förra militiebostället 3/i mantal Jäder nr 1 i Mjälldrunga
socken av Ålvsborgs län upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med rätt för lägenhetens
innehavare till fri utfartsväg över stamhemmanet;

10:o

att lägenheterna Kyrkängen, Karlsro och Nordtorpet må var för
sig med i statsrådsprotokollet angivet område från förra militiebostället

4

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

Va mantal Solberga nr 1 Drängegård med Va mantal Solberga nr 2 Skattegård
i Solberga socken av Ålvsborgs län upplåtas enligt gällande grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med rätt
för innehavare av lägenheten Nordtorpet till fri utfartsväg över stamhemmanet; -

ll:o

att lägenheterna Björnholmen litt. B, Björnholmen litt. C, D och
E, Holmen samt Hökviken med Ängen må var för sig med i statsrådsprotokollet
angivet område från förra häradshövdingbostället SU mantal
Svansjö nr 1 i Torestorps socken av Ålvsborgs län upplåtas enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,
med förbehåll om rätt för kronan att fritt använda de å
lägenheterna Björnholmen litt. B, Björnholmen litt. C, D och E samt
Hökviken med Ängen befintliga vägar;

12:o

att förra militieboställslägenheten Stora Bro kvarn i Ullervads
socken av Skaraborgs län må försäljas på offentlig auktion under de i
brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor;

13:o

dels att de till förra militiebostället Vs mantal Törsatorp nr 1 i
Locketorps socken av Skaraborgs län hörande tre lägenheterna Karlstorp,
C. J. Lundells lägenhet och den ägofigurerna nr 222—234 omfattande
lägenheten må var för sig med i statsrådsprotokollet angivet område
upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar, med rätt för snickaren Alfred Jonsson i Myreberg
att erhålla hembud å sistnämnda lägenhet;

dels ock att det område av samma hemman, som å kartan däröver
omfattar ägofigurerna nr 27, 37—39 samt i statsrådsprotokollet angiven
del av den med nr 36 betecknade kanalen, må gemensamt med den
del av förra militiebostället Vs mantal Björstorp nr 1 i samma socken
och län, som omfattar ägofigurerna 1—11 och 13—63, sedan sistnämnda
ägolott blivit genom ägostyckning frånskild, försäljas å offentlig auktion
under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor; samt

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

5

14:o

att, sedan förra länsmansbostället 1 mantal Kullarbo nr 3 i öster
Våla socken av Västmanlands län blivit genom ägostyckning delat i sex
lotter i överensstämmelse med uppskattningsmännens förslag,

dels lotterna litt. A, E, F och G försäljas å offentlig auktion enligt
de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor, med förbehåll vid försäljningen
av lotten litt. A att de till densamma lagda områdena litt.
b, c och d säljas allenast med den rätt kronan till dem må äga;

dels och lotterna litt. B och C—D upplåtas enligt gällande grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med förbehåll
vid upplåtelsen av lotten litt. C—D att det till denna lott lagda
området litt. a upplåtes allenast med den rätt kronan må äga till detsamma.

De till dessa ärenden hörande handlingar och kartor skola tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver
riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8
december 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anhöll att få
underställa Kungl. Maj:ts prövning åtskilliga ärenden angående försäljning
av kronoegendomar eller upplåtande av lägenheter från dylika
egendomar, vilka ärenden syntes böra föranleda framställning till riksdagen,
samt anförde härom föjande:

l:o.

[1.] När arrendeuppskattning under sommaren år 1910 skedde å den

Vadstena då till den 14 mars 1913 utarrenderade kronolägenheten Vadstena kronoöstergötiands
äng i S:t Pers socken och Dals härad av Östergötlands län, anmälde
sig såväl Vadstena andelsmejeriförening u. p. a. som åtskilliga enskilda
personer till erhållande av upplåtelse av vissa områden av kronoängen.

7

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

Kung]. Maj:t beslöt emellertid den 12 maj 1911, att egendomen skulle
vid arrendeperiodens slut bibehållas i kronans ägo och ånyo utarrenderas
för tio år. Sådan utarrendering har därefter skett till den 14 mars 1923
mot ett årligt arrende av 725 kronor. Egendomen är belägen alldeles
invid Vadstena järnvägsstation samt innehåller en areal av 8.621 hektar,
därav 7.1 n hektar tomter och åker, 1.4 3 6 hektar äng och odlingsmark
samt 0.0 7 4 hektar impediment. 1 denna areal ingå icke ett till Fågelsta
—Vadstena—Ödeshögs järnväg hörande område och förenämnda andelsmejeriförenings
nuvarande lägenhet Vättersäng, vilka redan avsöndrats
från egendomen.

I särskilda till Kungl. Maj:t under år 1912 ingivna ansökningar
gjordes därefter förnyade framställningar om lägenhetsupplåtelser från
egendomen. Omförmälda mejeriförening anhöll sålunda att få köpa ett
intill föreningens nuvarande lägenhet gränsande område om 0.13 68
hektar, benämnd Vättersäng nr 3. Därjämte anhöllo stationskarlen C. J.
Wärn och fem andra vid järnvägen anställda personer att få inköpa var
sin tomt till eget hem.

Egendomens arrendator förklarade sig villig att för sin del medgiva
dessa upplåtelser mot vederlag av fyra procent årlig ränta å områdets
saluvärde, 3,000 kronor per hektar, att gottgöras honom medelst
avdrag å arrendet. Därest icke hela det söder om Fågelsta—Vadstena—
Ödeshögs järnväg liggande området komme att försäljas, förbehölle han
sig arrende- och brukningsrätt till det överblivna området, om detta
vore så stort, att han ansåge sig kunna med fördel bruka detsamma.

Sedan Kungl. Maj:ts befallningshavande och domänstyrelsen avgivit
yttranden, blevo dessa ärenden vilande hos Kungl. Maj:t, enär
fråga uppkommit om införlivning med Vadstena stad av ifrågavarande
kronoäng och utläggande av stadsplan å densamma. Den 24 juli 1914
förordnade Kungl. Maj:t, att de områden, däribland nu ifrågavarande
kronoäng, som innefattades i en av arkitekten P. Hallman uppgjord
stadsplan och då voro belägna i S:t Pers socken, skulle från och med
år 1915 införlivas med staden adstena i Vadministrativt, kommunalt,
ecklesiastikt samt, så vitt dessa områden ej redan förut i judiciellt hänseende
tillhörde staden, jämväl i judiciellt avseende. Tillika fastställdes
Hallmans förslag till stadsplan. Med anledning härav blevo nu ifrågavarande
bägge ärenden den 9 oktober 1914 återremitterade till domänstyrelsen.

I infordrade yttranden hava stadsfullmäktige och magistraten i
Vadstena tillstyrkt upplåtelserna, såvitt de avse styckning av kronoängens
område söder om järnvägen, under förutsättning att tomtgrän -

8 Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 13.

serna förläggas så, att de icke rubba stadsplanens indelning i gator och
byggnadskvarter.

Domänintendenten bar avstyrkt Wärns m. fl. ansökning under anförande
att upplåtelser av bostadslägenheter enligt kungörelsen den 17
oktober 1913 endast kunde ske vid ny arrendeperiod. Däremot har han
tillstyrkt mejeriföreningens ansökning.

Arrendatorn har åberopat vad han förut anfört.

Byggnadsnämnden i Vadstena har överlämnat en kartskiss, utvisande
i gröna beteckningar hur den tänkt sig tomtförläggningen, så
att denna icke komme att rubba byggnadskvarter och gator enligt den
fastställda planen.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har beträffande Wärns och hans
medsökandes framställning anfört, att ehuru upplåtelser av bostads- och
andra lägenheter från kronodomäner icke i allmänhet plägade medgivas
under löpande arrendeperiod för andra ändamål än sådana, som kunde
betecknas såsom allmännyttiga, Kungl. Maj:ts befallningshavande likväl
med hänsyn till de i detta fall föreliggande omständigheter tillstyrkte
sagda framställning. Jämväl mejeriföreningens ansökning har tillstyrkts,
enär upplåtelsen syntes skola för orten medföra synnerligen stort gagn.

Domänstyrelsen har därefter föranstaltat om saluvärdering å det
till styckning och försäljning ifrågasatta området, vilken förrättning hölls
den 12 juli 1915. Till ledning för förrättningen användes en av kommissionslantmätaren
G. V. Mimtzing år 1910 upprättad karta. Uppskattningsmännen
föreslogo områdets styckning i tio lägenheter med
nedan angivna arealer och saluvärden:

Litt.

Areal

hektar

Saluvärde

kronor

Litt.

Areal

hektar

Saluvärde

kronor

B ...........................

0 1335

400

G ...........

0.17 4 0

695

C ...........................

0.1865

410

H .........

0.1885

850

D ...........................

0.1465

I ............

0.2010

905

E ...........................

0.1560

K

0.162 5

730

F ...........................

0.1415

495

L ........................

0.2 4 40

380

Området för dessa tio lägenheter utgöres av åker, med undantag
av en mindre del av lägenheten litt. L, som utgöres av äng. Värdena
äro för åkern beräknade till 30 å 45 öre per kvadratmeter, dock att
den i lägenheten litt. L ingående åkern upptagits blott efter 20 öre,
samt för ängen till 10 öre per kvadratmeter. Lägenheterna finnas

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

närmare angivna i en av extra lantmätaren John Grenliolm den 25
november 1915 upprättad beskrivning.

Sedan arrendator! av den närbelägna kronoegendomen KungsStarby,
K. G. Hedmark i en inkommen skrift gjort vissa erinringar mot
kronoängens styckning till bostadslägenheter, vilket enligt hans förmenande
skulle medföra olägenheter för den av honom arrenderade egendomen,
hava dessa erinringar bemötts i en skrift av Wärn och två av
dennes medsökande, vilka förklarat sig vidhålla sin ansökning. De tre
övriga av Wärns medsökande hava däremot av olika anledningar dragit
sig tillbaka.

Byggnadsnämnden i^Vadstena har den 7 juni 1916 förklarat sig
icke hava något att erinra mot Grenholms förslag till tomtläggning,
under förutsättning att lägenheten litt. K, vilken var avsedd att upplåtas
till mejeriföreningen, sammansloges med nuvarande lägenheten
Vättersäng till en fastighet.

Domänintendenten har, under framhållande att någon hembudsrätt
eller annan företrädesrätt icke kunde tillerkännas Wärn och hans medsökande,
förordat, att, ifall egnahemslägeuheter skulle upplåtas å området,
detta måtte ske i vanlig ordning, varvid antagligen flera spekulanter
skulle anmäla sig.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har ansett Hedmarks erinringar
icke vara av beskaffenhet att böra utgöra hinder för den ifrågasatta
tomtförsäljningen samt, under framhållande att arrendatorn av kronoängen
redan lämnat sitt medgivande till upplåtelserna under nu löpande
arrendeperiod, vidhållit sitt förut avgivna yttrande.

Jämväl domän styrelsen har tillstyrkt upplåtelse såväl av tomten
litt. K till mejeriföreningen som av övriga tomter i vanlig ordning.
Därjämte har styrelsen tillstyrkt, att arrendatorn måtte i mån som tomt
försäljes få nedsättning i därefter förfallande arrendeavgifter med ett
belopp, motsvarande fyra procent å köpeskillingen för tomten, beräknad
efter 3,000 kronor för hektar eller 30 öre för kvadratmeter.

Då arrendatorn av kronoängen medgivit, att nu ifrågavarande område
må redan under löpande arrendeperiod upplåtas, och den i vederlag
begärda arrendenedsättningen synes skälig samt tomterna nu förlagts så,
att de passa in i stadsplanen, synas mig inga hinder böra möta för
upplåtelserna.

I överensstämmelse med vad domänstyrelsen tillstyrkt får jag därför
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 12 höft. (Nr 13.) 2

Departements chefen.

10

[2.]

Spånarp nr 1
jämte Labbeliden
nr 1 i
Jönköpings
län.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

dels att från kronolägenheten Vadstena kronoäng
inom Vadstena stads område må till Vadstena
andelsmejeriförening u. p. a. försäljas för att sammanslås
med lägenheten Vättersäng den å G. V. Miintzings
omförmälda karta med litt. K betecknade tomten
med det område, som angivits i J. Grenholms förenämnda
beskrivning, mot en köpeskilling av 730 kronor
samt under villkor i övrigt, att köpeskillingen vid tillträdet
kontant inbetalas till Knngl. Maj:ts befallningshavande
i länet och att köparen ensam ansvarar för
alla med tomtens avskiljande och lagfart å fånget
förenade kostnader;

dels ock att tomterna litt. B, C, D, E, F, G, H,
I och L å samma karta må var för sig med det i
förenämnda beskrivning upptagna område från samma
kronolägenhet upplåtas enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

2:o.

Förra militiebostället 1 mantal Spånarp nr 1 jämte Labbeliden nr 1,
ett torp, i Vrigstads socken av Jönköpings län är utarrenderat till den
14 mars 1918 mot ett årligt arrende av 780 kronor. Egendomen, som
är belägen 14 kilometer från Stockaryds järnvägsstation, har en areal
av 378.7 4 7 hektar, därav 0.8 2 9 hektar tomter, 23.04 2 hektar åker,
37.12 7 hektar äng, 315.13 6 hektar betes- och skogsmark samt 2.613
hektar impediment.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att ett i sydvästra delen av
egendomen beläget obebyggt område, omfattande å en av t. f. extra
lantmätaren A. Gyllenbåge år 1915 över egendomen upprättad karta
ägofigurerna nr av 224, 227—230 med en areal av 1.5 6 5 hektar, därav
0.367 hektar åker, 1.108 hektar äng, 0.078 hektar betesmark samt O.o 12
hektar impediment, måtte upplåtas till innehavaren av en till området
gränsande lägenhet Fredriksberg, Anders Johanson, vilken anhållit att
få köpa området för att lägga detsamma till nyssnämnda lägenhet. Området
i fråga har saluvärderats till 375 kronor.

Tillika hava uppskattningsmännen, i likhet med vederbörande jägmästare,
föreslagit, att egendomen i övrigt måtte överlämnas till skogsstatens
förvaltning för att förenas med Akaköps kronopark.

11

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 13.

Kungl. Maj:ts befallning-skavande i länet, t. f. över jägmästaren
i Smålands distrikt och domänstyrelsen hava tillstyrkt uppskattningsmännens
förslag.

På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Ma;j:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att ovanberörda område om 1.5 6 5 hektar må från
förra militiebostället 1 mantal Spånarp nr 1 jämte
Labbeliden nr 1, ett torp, i Yrigstads socken av Jöfiköpings
län upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar
med hembudsrätt för innehavaren av den angränsande
lägenheten Fredriksberg.

3:o.

Förra militiebostället SU mantal Tornaryd nr 1 i Bankeryds socken
av Jönköpings län är utarrenderat till den 14 mars 1918 för 880 kronor
om året. Egendomen är belägen 15 kilometer från Jönköping och 5
kilometer från Bankeryds järnvägsstation samt har en areal av 114.829
hektar, därav 1.42 5 hektar tomt och trädgård, 57.63 5 hektar åker,
1.845 hektar ängs- och odlingsmark, 51.118 hektar betes- och skogsmark
samt 2.8 0 6 hektar impediment.

I Dummeån, som utgör gräns mellan egendomen och den från
egendomen Lindhult i Habo socken av Skaraborgs län avsöndrade lägenheten
Rödjestugan, där kvarn är anlagd, finnes ett mindre vattenfall,
vars värde enligt av vederbörande lantbriiksingenjör gjord beräkning
utgör 2,325 kronor och i vilket egendomen antages hava del till hälften.
Nedanför kvarnen samt mellan denna och egendomens rågång mot
Bosaryd finnes dessutom i ån enligt låntbruksingenjörens uppgift ett
sammanlagt fall av 1 å 1.5 meter, vilket emellertid för närvarande ej
kan skattas till något värde.

Å egendomen finnas torpen Fröjden och Hörnet, vartdera bebyggt
med, förutom hus, som enligt uppgift ägas av egendomens arrendator,
kronan tillhöriga boningshus och ladugård, samt en lägenhet Bygget,
med bostadshus och ladugård tillhöriga innehavaren av lägenheten.
Uppskattningsmännen hava föreslagit, att dessa lägenheter måtte upplåtas
till deras nuvarande innehavare, vilka förklarat sig önska förvärva
desamma för nedan angivna saluvärden.

Enligt uppskattningsmännens förslag skulle torpet Fröjden om -

[3.]

Tornaryd
nr 1 i Jönköpings
lön.

Departementschefen.

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

fatta å en av extra lantmätaren A. Gyllenbåge år 1915 över egendomen
upprättad karta ägofigurerna nr av 7, 82—101, av 102 och 128
med en areal av tillhopa 7.616 hektar, därav 3.3 3 5 hektar tomt, åker
och trädgård, 0.817 hektar äng, 3.32 9 hektar betes- och skogsmark
samt 0.135 hektar impediment. Torpet har saluvärderats till 2,110
kronor, därav för växande skog 110 kronor.

Torpet Hörnet skulle omfatta å kartan ägofigurerna nr 105 —120
och del av 122 a, med en areal av tillhopa 6.599 hektar, därav 4.491
hektar tomt, åker och trädgård, 0.333 hektar äng, 1.73 7 hektar betesoch
skogsmark samt 0.038 hektar impediment. Torpet har saluvärderats
till 2,860 kronor, därav för växande skog 260 kronor och för åbyggnad
200 kronor.

Lägenheten Bygget skulle omfatta å kartan ägofigurerna nr 35 och 36
med en areal av tillhopa 0.3 8 3 hektar, utgörande åkerjord. Lägenheten
har saluvärderats till 310 kronor.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att förbehåll måtte göras,
att andra än kronans hus ej ingå i försäljningen av torpen. Köparen
av torpet Fröjden borde förbehållas rätt till utfartsväg över huvudgårdens
ägor.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har tillstyrkt uppskattningsmännens
förslag till försäljning av ifrågavarande områden.

Med framhållande av att fråga framdeles kunde uppstå om utnyttjande
av vattenkraften i ån, berörande det mellan kvarndammen å egendomens
mark och Bosaryd befintliga vattenfallet, och att det därför
kunde vara fördelaktigt, att kronan hade i behåll den del av ån, som
enligt uppskattningsmännens förslag skulle tillkomma torpet Fröjden,
jämte därtill hörande strandremsa, samt då lantbruksingenjören ej yttrat
sig i berörda hänseende, har överjägmästaren föreslagit, att ärendet
borde till lan tbruksingenj ören ånyo remitteras för avgivande av yttrande
i nämnda del.

Domänstyrelsen har anfört, att enligt uppskattningsmännens förslag
det i försäljningen av torpet Fröjden ingående område ej omfattar
någon sådan vattenrätt, som överjägmästaren antagit, men att det torde
vara lämpligt, att detta vid försäljningen betonades.

Jag instämmer med domänstyrelsen. Själva kvarnfallet ligger vid
den del av egendomen, som är ämnad att behållas i kronans ägo. Då
det lilla fallet mellan kvarndammen och Bosaryds rågång icke gärna
kan självständigt utnyttjas, torde något förbehåll utöver vad domänstyrelsen
föreslagit icke för dess skull vara erforderligt.

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att torpen Fröjden och Hörnet samt lägenheten
Bygget må var för sig med ovan angivet område
från förra militiebostället mantal Tornaryd nr 1 i
Bankeryds socken av Jönköpings län upplåtas enligt
gällande grunder för upplåtande av eguahemslägenheter
från kronoegendoinar, med förbehåll beträffande
hus och utfartsväg på sätt av uppskattningsmännen
ifrågasatts och med förklarande, att i försäljningen
av torpet Fröjden ej ingår någon del av egendomens
vattenrätt i Dummeån.

4:o.

Förra militiebostället s/g mantal Grantinge nr 9 i Stoby socken av [4.]
Kristianstads län är utarrenderat till den 14 mars 1918 för 700 kronor Orantinge»r9
om året. Egendomen, som är belägen 1 mil från Hässleholms stad och \ta™

4 kilometer från Attarps järnvägsstation, har sitt område fördelat i fyra
skiften: hemskiftet, ljungskiftet, skogsskiftet och torvskiftet, och innehåller
en sammanlagd areal av 57.730 hektar, därav 29.073 hektar tomt och
åker, 27.157 hektar äng samt 1.50 0 hektar impediment.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att följande med innehavarna
tillhöriga hus försedda fem lägenheter, därav de fyra första äro belägna
på ljungskiftet och den femte på skogsskiftet och vilka finnas betecknade
å en av t. f. extra lantmätaren John Grenholm år 1914 upprättad
karta över egendomen med litt. B, C, D, E och G, måtte med
nedan angivna arealer och saluvärden upplåtas till egna hem, nämligen:
litt. B, areal 0.0 5 8 hektar, saluvärde 50 kronor; litt. C, areal 0.3 2 3
hektar, saluvärde 250 kronor; litt. D, areal 0.145 hektar, saluvärde 50
kronor; litt. E, areal 0.16 5 hektar, saluvärde 100 kronor, och litt. G,
areal 7.5 52 hektar, saluvärde 3,170 kronor.

Uppskattningsmännen hava vidare föreslagit, att den del av skogsskiftet,
som icke ingår i litt. G, måtte, då skiftet är långt avlägset från
hemskiftet och till följd därav obekvämt att hava i sambruk med sistnämnda
skifte, uppdelas i två lägenheter, å förenämnda karta betecknade
med litt. F och H, ävensom att litt. F måtte upplåtas såsom eget hem
och att litt. H, vilken lägenhets odlingsbara jord är ringa och av dålig
beskaffenhet, måtte försäljas i enlighet med de i brevet den 29 maj 1874
angivna villkor. Lägenheterna litt. F och H äro obebyggda. Lägen -

[5.]

Bröda nr 1
i Malmöhus
län.

14 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 13.

heten litt. F har med en areal av 5.0 3 5 hektar saluvärderats till 1,890
kronor och lägenheten litt. H, vars areal är 8.5 8 9 hektar, har åsätta ett
saluvärde av 5,520 kronor, därav 4,905 kronor 40 öre för växande skog.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har tillstyrkt uppskattningsmännens
förslag.

Jämväl domänstyrelsen har efter hörande av vederbörande jägmästare
och överjägmästare tillstyrkt lägenheternas försäljning. Enligt
styrelsens åsikt borde samtliga lägenheter avskiljas genom ägostyckning,
varigenom rätt till nödiga vägar skulle beredas lägenheterna.

Jag instämmer med domänstyrelsen och hemställer sålunda, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att ovannämnda sex med litt. B, C, D, E, F
och G betecknade lägenheter må var för sig med ovan
angivet område från förra militiebostället 3/8 mantal
Grantinge nr 9 i Stoby socken av Kristianstads län
upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från kronoegendomar;

dels och att den till samma egendom hörande
lägenheten litt. H må med här ovan angivet område
försäljas å offentlig auktion under de i brevet den 29
maj 1874 stadgade villkor.

5:o.

Förra militiebostället 3/4 mantal Bröda nr 1 i Allerums socken
av Malmöhus län är utarrenderat till den 14 mars 1918 för 1,880 kronor
om året. Egendomen, vars huvudgård är belägen 8 kilometer från
Hälsingborg och 5 kilometer från Odåkra station, har en areal av
62.9 7 2 hektar, därav 1.5 7 8 hektar tomt och trädgård, 57.514 hektar
åker, 1.713 hektar äng och odlingsmark samt 2.167 hektar impediment.
Härutöver har egendomen andel i vissa vid skifte i Allerums markelag
åren 1817—27 för gemensamt behov såsom grustag och skolhustomt
undantagna platser ävensom gemensamt med övriga kronohemman i Allerums
socken en trakt i södra änden av Strandmalen, vid laga skifte
1869—70 bestämd till 2 tunnland eller 98 ar 72 kvadratmeter, därav
egendomens andel ansetts utgöra 13 ar 88 kvadratmeter.

Egendomen består av fem särskilda skiften, hemskiftet, de på 1
kilometers avstånd därifrån belägna västra och östra mosslotterna, skiftet

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

vid Kattarp på 4 kilometers avstånd från hemskiftet och skiftet vid
Viken 10 kilometer från samma skifte.

Uppskattningsmännen hava, under hänvisning till en av distriktslantmätaren
Axel Nilsson år 1914 upprättad karta över egendomen, till
en början föreslagit, att av berörda skiften följande tre måtte försäljas,
nämligen:

västra mosslotten, som, bebyggd med nuvarande innehavaren Gottfrid
Larsson tillhöriga hus, å kartan omfattar ägofigurerna nr 42—48
med en areal av 1.2 8 7 hektar tomt, åker och äng,

östra mosslotten, som, bebyggd med innehavaren Anders Palmsten
tillhöriga hus, å kartan omfattar ägofigurerna nr 49—57 med en areal
av 1.6 08 hektar tomt, åker, odlingsmark och avloppsgrav, samt

skiftet vid Kottarp, som, bebyggt med innehavaren Peter Knutsson
tillhöriga hus, å kartan omfattar ägofigurerna nr 58—85 med eu areal
av 16.2 6 2 hektar tomt och åker m. m.

Skiftena, som saluvärderats, västra mosslotten till 1,030 kronor,
östra mosslotten till 1,200 kronor och skiftet vid Kattarp till 17,890
kronor, hava föreslagits till hembud åt vederbörande innehavare.

Å skiftet vid Kattarp finnes en åt Stina Karlsson på livstiden
upplåten lägenhet, å kartan omfattande ägofiguren nr 84 med utfartsväg
nr 85; och hava uppskattningsmännen hemställt, att vid försäljningen
av skiftet i fråga förbehåll måtte göras om rätt för Stina Karlsson
att under sin livstid få mot utgörande av årlig avgäld å 12 kronor
bibehålla lägenheten.

Uppskattningsmännen hava i sammanhang härmed, för den händelse
de skiftet i Kattarp åsätta salu- och arrendevärdena komme att anses
för stora för att skiftet skulle kunna hembjudas bemälde Peter Knutsson,
vilken jämlikt bestämmelserna i nu gällande arrendekontrakt om egendomen
hade livstids besittningsrätt därtill och jämte sin fader innehaft
skiftet på arrende i sammanlagt över 30 år och därvid skött detsamma
särdeles väl, hemställt, att skiftet, som enligt uppskattningsmännens
mening synnerligen väl lämpade sig till en särskild jordbrukslägenhet,
måtte utarrenderas särskilt, därvid arrendeavgiften borde betalas direkt
till kronan och ej till huvudarreudatorn. I varje fäll borde skiftet genom
ägostyckning avskiljas från huvudgården, vilken nu finge utgöra alla
onera för skiftet och hålla vägar för detsamma.

Beträffande skiftet vid Viken, i vilket funnes endast småsten, så
kallad strandmal, omöjlig för snart sagt all vegetation, och vilket ej
ägde något värde för arrendatorn av egendomen, hava uppskattningsmännen
ansett, att försök till försäljning av detsamma till byggnads -

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

tomt borde göras, men att, om någon spekulant därvid ej anmälde sig,
skiftet borde avgiftsfritt kvarbliva under huvudgården, vars arrendator
skulle vara skyldig att, närhelst under arrendetiden kunde så påfordras,
utan någon gottgörelse avstå från skiftet. Saluvärdet å detta skifte har
uppskattats till 50 kronor.

Egendomens förberörda andel i södra Strandmalen, därav arrendatorn
av egendomen ej heller hade någon inkomst, borde enligt uppskattningsmännens
mening tillsvidare avgiftsfritt bibehållas till huvudgården, och
borde arrendatorn även här vara skyldig att utan vederlag avstå från
andelen, i händelse den framdeles komme att försäljas tillsammans med
övriga kronoegendomars andelar i samma Strandmal.

Kungl. Maj:tscbefallningshavande har tillstyrkt bifall till förslaget
om upplåtelse av de så kallade östra och västra mosslotterna till deras
nuvarande’ innehavare. Beträffande skiftet vid Viken, vilket såsom
ovan nämnts icke ägnade sig till upplåtelse såsom jordbrukslägenhet,
har Kungl. Mapts befallningshavande, då det syntes tvivelaktigt, huruvida
ett utbjudande av området såsom byggnadstomt för närvarande
vore ändamålsenligt, ansett, att såväl detta skifte som egendomens andel
i den så kallade Strandmalen tills vidare icke borde undantagas från
arrendet, men hemställt, att i blivande kontrakt måtte intagas bestämmelse
därom, att arrendatorn skulle vara skyldig att, närhelst så skulle
under arrendetiden påfordras, avstå från ifrågavarande områden — eu
bestämmelse, som icke kunde anses obillig vid upplysta förhållandet,
att arrendatorn under senare år icke haft någon inkomst av dessa områden,
vilka för övrigt varit utan värde för arrendet i dess helhet.

Vid avgörandet av frågan om framtida dispositionen av skiftet vid
Kattarp har Kungl. Mapts befallningshavande funnit följande synpunkter
värda beaktande. Skiftets nuvarande brukare Peter Knutsson vore enligt
gällande arrendekontrakt tillförsäkrad rätt att under sin och sin hustrus
livstid innehava och bruka ifrågavarande område mot årlig avgift av
700 kronor, vilket belopp emellertid i enlighet med domänstyrelsens
skrivelse den 11 december 1908 förhöjts med 22 kronor 34 öre, beroende
på utförandet av ett vattenavledningsföretag, av vilket lägenheten
haft nytta. Uppskattningsmännens alternativa förslag att utbryta detta
skifte såsom en självständig arrendefastighet med skyldighet för dess
arrendator att direkt till kronan erlägga föreslagen arrendeavgift syntes
hava haft sin grund i uppskattningsmännens betänkligheter mot att
föreslå ett så stort jordområde till upplåtelse i enlighet med gällande
bestämmelser om egnahemsupplåtelser. Skiftet hade, såsom ovan nämnts,
en areal av 16.202 hektar, varav dock avginge 0.202 hektar, utgörande

17

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 13.

Stina Karlssons lägenhet. Den avkomstgivande jorden upptoges i uppskattningsinstru
in entet till 15.539 hektar åker. Kungl. Maj:ts befallningshavande
ville för sin del icke bestrida, att nu ifrågavarande skifte vore
större än vad som i allmänhet plägade upplåtas såsom en egnahemslägenhet,
men funne sig på samma gång föranlåten hänvisa till en upplåtelse,
vilken på sin tid ägde rum från kronoegendomen Dalby kungsgård
och varigenom ett område om 11.7 8 5 hektar, utgörande del av
kungsgårdens så kallade skiftesjord, efter hembud upplåts mot en köpeskilling
av 14,140 kronor såsom egnahemslägenliet till Nils Nilsson,
vilken förut brukat området och därstädes ägde egna byggnader.
(Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen år 1913 nr 265, sidorna 12 och
13.) På grund därav att uppskattningsinstrumentet icke syntes lämna
tillräckligt klart besked i frågan, huruvida Kattarpsskiftets nuvarande
brukare Peter Knutsson för egen del önskade förvärva jordområdet eller
måhända hellre ville innehava detsamma på arrende, hade Kungl. Maj:ts
befallningshavande gått i författning om utredning i nämnda hänseende.
Därvid hade Knutsson inkommit med en vid handlingarna
fogad skriftlig framställning, i vilken han anhållit att efter hembud få
förvärva äganderätt till skiftet mot erläggande av det skiftet åsätta saluvärdet,
till vilken ansökning vederbörande kronofogde i en handlingarna
bilagd skrift tillstyrkt bifall. Med hänsyn till vad sålunda blivit upplyst
och under hänvisning till ej blott den långa tid, varunder Knutsson
brukat ifrågavarande skifte, utan även det sätt, varpå han enligt samstämmigt
uttalat omdöme därunder förbättrat jorden och höjt dess avkastningsförmåga,
har Kungl. Maj:ts befallningshavande hemställt, att
skiftet vid Kattarp måtte emot åsatt saluvärde, 17,890 kronor, hembjudas
Knutsson till inlösen på villkor, därest han så skulle önska, i enlighet
med gällande bestämmelser om avbetalningar vid förvärv av egnahemslägenheter
från kronoegendomar, därvid förberörda förbehåll om rätt för
Stina Karlsson att under sin livstid få bibehålla den av henne nu bebodda
lägenheten borde göras.

Mot de föreslagna saluvärdena har Kungl. Maj:ts befallningshavande
icke haft något att erinra.

Efter det domänstyrelsen anmodat Kungl. Maj:ts befallningshavande
att efter domänintendentens hörande avgiva förnyat yttrande
rörande lämpligheten att uppdela sistnämnda skiftet vid Kattarp i särskilda
lotter eller från detsamma avskilja någon del såsom egnahemslägenhet,
har Kungl. Maj:ts befallningshavande överlämnat yttrande av
domänintendenten, varuti denne — med hänsyn till skiftets belägenhet
långt från större samhälle och fabrik och då för att den till skiftet
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 12 höft. (Nr 13.) 3

Departements chefen.

18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

hörande lerartade åkerjorden skulle kunna lämna goda skördar mycket
stark dragkraft erfordrades, tillgänglig vid för jordens bearbetande
lämplig tid, samt å det odelade skiftet tre grova arbetshästar kunde
hållas men å skiftet, uppdelat i flera jordbrukslägenheter, tillräcklig och
för lägenheternas brukande passande dragkraft ej skulle kunna erhållas
— såsom sin åsikt framhållit, att skiftet icke lämpligen borde styckas
utan i stället bibehållas såsom en jordbrukslägenhet, vilken åsikt även
biträtts av Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Domänstyrelsen har förklarat sig ej hava något att erinra mot
uppskattningsmännens förslag, i vad det avser försäljning av västra och
östra mosslotterna.

I fråga om dispositionen av skiftet vid Kattarp har styrelsen biträtt
Kungl. Maj:ts befallningshavandes hemställan. Det värde, skiftet
ansetts äga, har synts styrelsen till avsevärd del hava uppkommit genom
brukarens egen omtanke och den förbättring i skiftets kultur han åstadkommit
utan uppoffring från kronans sida, varför det syntes billigt, att
han finge tillösa sig skiftet. Åven med hänsyn till den uppmuntran åt
andra, en sådan upplåtelse kunde innebära, syntes densamma böra
komma till stånd.

Vad anginge dispositionen av egendomens andel i den så kallade
Strandmalen och skiftet vid Viken ansåge domänstyrelsen, med avseende
å vad uppskattningsmännen och Kungl. Maj:ts befallningshavande anfört,
upplåtelse från egendomen av dessa områden nu ej böra ifrågakomma.
Vad Kungl. Maj:ts befallningshavande ifrågasatt därom, att i
ett blivande arrendekontrakt om egendomen boi’de göras förbehåll om
skyldighet för arrendatorn att, när helst så skulle under arrendetiden
påfordras, avstå från ifrågavarande områden utan ersättning, strede
mot arrendelagens bestämmelser, men, därest under arrendetiden anledning
skulle uppstå att skilja områdena från arrendet, syntes svårighet ej
böra möta att vinna arrendatorns samtycke därtill vid det förhållandet,
att områdena syntes vara utan värde för arrendet.

Därest styrelsens hemställan i fråga om skiftet vid Kattarp ej
skulle vinna bifall, hade styrelsen vid det förhållande, att den egendomens
arrendator tillkommande optionsrätt vid egendomens förnyade
utarrendering omfattade jämväl sagda skifte, tänkt sig den utvägen
finnas att bereda skiftets nuvarande brukare tryggad besittningsrätt
därtill under den nya arrendeperioden för egendomen.

Mot de föreslagna upplåtelserna av västra och östra mosskiftena
såsom egnahemslägenheter har jag icke något att erinra.

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

Ehuruväl värdet å skiftet vid Kattarp är vida högre, än som hittills
varit fallet beträffande kronolägenheter, vilka upplåtits såsom egna
hem, vill jag, då såväl uppskattningsmännen som länsstyrelsen och
domänstyrelsen tillstyrkt dylik upplåtelse samt i betraktande av de i
detta fall föreliggande särskilda skäl, biträda förslaget därom.

Då jag beträffande det till upplåtelse jämväl ifrågasatta skiftet vid
Viken anser, att sådan upplåtelse icke nu bör äga rum, får jag alltså
nu hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att de till förra militiebostället 3U mantal Bröda nr 1
i Allerums socken av Malmöhus län hörande västra och
östra mosskiftena samt skiftet vid Kattarp må vart för
sig med ovan angivet område från egendomen upplåtas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar.

6:o.

Förra hospitalslägenheten jordlotterna nr 1—5 vid Dalbyvägen i [6.J
Hardeberga socken av Malmöhus län är utarrenderad till den 14 mars Hardeberga
1918, lotten nr 1 på grund av föreskrift i Kungl. Maj:ts brev den 29 Maimähts)än
november 1901 mot årligt arrende av 85 kronor, lotterna nr 2, 4 och
5 på grund av föreskrift i nådigt brev den 19 februari 1886 mot årliga
arrenden av respektive 189 kronor 31 öre, 152 kronor 72 öre och
191 kronor 19 öre samt lotten nr 3 mot årligt arrende av 221 kronor
16 öre eller mot ett sammanlagt arrende av 839 kronor 38 öre.

Jordlotterna äro belägna 7 kilometer från Lund och 4 kilometer
från Dalby järnvägsstation samt bestå helt och hållet av åker och hava
följande arealer, nämligen: lotten nr 1 2.0 9 5 hektar, lotten nr 2 7.0 5 9
hektar, lotten nr 3 9.287 hektar, lotten nr 4 6.300 hektar och lotten
nr 5 6.2 9 2 hektar.

Lotterna finnas närmare angivna å en av extra lantmätaren Ivar
Erichs år 1914 upprättad karta över »kronoängen Hardeberga nr 18,
kallad lotterna nr 1—5 av ängarna vid Dalbyvägen».

Lotten nr 1 med särskild åbyggnad brukas för sig, lotterna nr 2
och 3, med åbygguader på lotten nr 2, tillsammans samt lotterna nr
4 och 5, med åbyggnader på lotten nr 5, tillsammans.

Samtliga åbyggnader tillhöra arrendatorerna.

Jordlotterna hava åsatts följande saluvärden: lotten nr 1 3,000

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

kronor, lotten nr 2 7,350 kronor, lotten nr 3 7,900 kronor, lotten nr
4 4,350 kronor och lotten nr 5 7,625 kronor.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att lotten nr 1 måtte säljas
för sig, lotterna nr 2 och 3 som en lott och lotterna nr 4 och 5 som
en lott samt att lägenheterna måtte hembjudas de nuvarande arrendatorerna
till inlösen för pris motsvarande saluvärdena. Uppskattningsmännen
hava anfört, att om lotterna 2, 3, 4 och 5 skulle säljas var lör
sig, en familj ej kunde existera å de särskilda lotterna. Tillfälle till
arbetsförtjänst funnes ej i närheten. De nuvarande brukarna hade förklarat
sig gärna vilja köpa de av dem nu innehavda sammanslagna
lotterna.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har anfört, att i enlighet med
den av lantmätaren upprättade kartan jämte beskrivning motsvarades
»ängarna vid Dalbyvägen» av den i jordeboken för Hardeberga socken
under kronotitel upptagna jordlägenheten Hardeberga nr 18, en äng.

I jordregistret för Hardeberga socken hade lägenheten, varom nu vore
fråga, upptagits i överensstämmelse med jordeboken såsom »Hardeberga
nr 18, en äng».

Kungl. Maj:ts befallningshavande har vidare förmält sig icke
känna någon omständighet, som skulle motivera ett fortsatt bibehållande
av jordområdena i kronans ägo. Då därtill komme, att deras läge
omedelbart invid den allmänna vägen mellan Lund och Dalby gjorde
dem särskilt ägnade till småbruk, vartill även jordens beskaffenhet
syntes lämplig, finge Kungl. Maj:ts befallningshavande för sin del tillstyrka
bifall till förslaget om försäljning. Enär bestämmelserna i
punkten 7 av kungörelsen den 17 oktober 1913 torde vara tillämpliga
på nu ifrågavarande ägolotter och försäljning efter förutgånget
hembud sålunda skulle äga rum, hade Kungl. Maj:ts befallningshavande
ingenting att erinra däremot, att de tre arrendatorer, som nu brukade
ägolotterna, komme i åtnjutande av nämnda förmån. Emot de av uppskattningsmännen
föreslagna saluvärdena hade Kungl. Maj:ts befallningshavande
icke något att erinra.

Domänstyrelsen har anfört bland annat följande. Ifrågavarande
fem jordlotter utgjorde enligt den nu upprättade kartan en särskild
skattlagd lägenhet Hardeberga nr 18, eu äng, tillhörande Lunds förra
hospitalsgård. Dessa jordlotter hade jämlikt Kungl. Maj:ts brev den
23 februari 1823 blivit tillsvidare tillagda universitetsbiblioteket i Lund
såsom understöd, men hade återgått till hospitalsfonden på grund av
föreskrift i brev den 23 augusti 1854 och tillhörde nu domänfonden.
Tillförene syntes jordlotterna ej hava ansetts höra tillsamman och Kungl.

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

Maj:t hade ansetts hava bestämmanderätten i fråga om de skilda jordlotternas
disposition vid inträffande arrendeledighet. Kungl. Maj:ts
ovanberörda beslut den 19 februari 1880 och 29 november 1901 om
utarrendering av vissa av lotterna hade avsett, att samtliga lotterna
skulle den 14 mars 1918 sammanslås i ett arrende och av kronan såsom
en arrendegård bebyggas. En sådan åtgärd syntes emellertid styrelsen
numera icke lämplig, i synnerhet som kostnaden för nybyggnad
svårligen komme att bliva ersatt genom höjda arrenden.

Styrelsen ansåge sig därför kunna biträda uppskattningsmännens
förslag, dock under förutsättning att lägenheten icke erfordras för ordnandet
av Södra skånska infanteriregementets förläggning till Lund.

Med anledning av vad domänstyrelsen sålunda yttrat har utlåtande
inhämtats av armé förvaltningens fortifikationsdepartement, som efter
hörande av vederbörande regementschef och arméfördelningschef meddelat,
att lägenheten icke ingår i något av de förslag, som från särskilda
håll framställts i avseende å förvärvandet av mark till övningsfält
för omförmälda regemente, samt förklarat sig vid sådant förhållande
icke hava något att erinra mot lägenhetens upplåtande på det sätt
domänstyrelsen föreslagit.

Något skäl att i kronans hand behålla nu ifrågavarande jordlotter Depariemcntstorde
icke förefinnas. Med hänsyn till vad uppskattningsmännen anfört chefenvill
jag förorda, att dels lotterna nr 2 och 3 och dels lotterna nr 4 och
5 säljas tillsammans såsom egnahemslägenheter, ehuruväl härigenom
saluvärdet, särskilt å förstnämnda lägenhet, blir väl högt.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att, sedan förra hospitalslägenheten Hardeberga
nr 18, en äng, i Hardeberga socken av Malmöhus
län uppdelats i tre lägenheter, bestående en av jordlotten
nr 1, en av jordlotterna nr 2 och 3 och en av
jordlotterna nr 4 och 5, dessa lägenheter må var för
sig med ovan angivet område upplåtas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendom ar.

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

7:o.

.[7.]

Iljuv nr 3 i
Malmöhus
län.

Riksdagen biföll år 1909 en av Kungl. Maj:t framlagd proposition
nr 64, avseende att från förra militiebostället 69/160 mantal Bjuv nr 3 i
Bjuvs socken av Malmöhus län skulle enligt 8:de och följande punkterna
av skrivelsen den 25 september 1896 angående bestämmelser att tjäna till
efterrättelse ifråga om lägenheters upplåtande från kronans jordbruksdomäner
upplåtas, bland annat, de å en av förste lantmätaren Thure F.
Röing år 1890 upprättad karta över egendomen med nr 2 och 3 betecknade
lotterna av ägofiguren nr 123 a.

Sedan dessa lägenheter, vilka åsatts saluvärden av, den med nr 2
betecknade om 0.15 2 hektar 910 kronor och den andra om 0.150 hektar
900 kronor, blivit utbjudna utan att antagliga anbud erhållits, förordnade
Kung!. Maj:t den 18 mars 1910, att lägenheterna skulle genom
domänstyrelsens försorg på arrende upplåtas för en tid av två år i sänder
samt att under tiden fortsatta försök skulle göras med lägenheternas
upplåtande under hand samt med iakttagande av föreskrifterna i brevet
till styrelsen den 31 december 1909 med bestämmelser att lända till
efterrättelse ifråga om egnahemslägenheters upplåtande från vissa kronoegendomar
och alltså till mindre bemedlade eller obemedlade. Då emellertid
ej heller på grund härav anbud inkommit från sådana personer, förordnade
Kungl. Maj:t den 16 april 1915 på därom gjord framställning,
att ifrågavarande lägenheter skulle genom domänstyrelsens försorg på
arrende upplåtas för ytterligare två år från och med den 14 mars 1915
samt att därunder fortsatta försök skulle göras med lägenheternas upplåtande
under hand.

I skrivelse den 8 april 1916 har nu Kungl. Maj:ts befallningshavande,
som på uppdrag av domänstyrelsen ombesörjt lägenheternas
utarrendering på sistnämnda två år, varvid betingats ett arrende av 15
kronor mot 25 kronor under föregående år, meddelat, att under den
interimistiska arrendetiden ett försök gjorts med lägenheternas upplåtande
under hand, men att liksom förut något köpeanbud icke inkommit
och att, innan Kungl. Maj:ts befallningshavande hunnit föranstalta om
ytterligare nytt utbud, inkommit ett anbud å Bjuvs kommuns vägnar
om inköp för kommunens räkning av ifrågavarande bägge lägenheter.

Av vid skrivelsen fogade handlingar framgår, att det är kommunens
avsikt att å området uppföra en byggnad för barnhem och att
kommunen förklarat sig villig att, så snart köpet kommit till stånd,

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

betala ett pris för lägenheterna motsvarande deras förberörda saluvärden.
Förslaget om inköpet bar av kommunalstämman godkänts och beslutet
därom såsom icke överklagat vunnit laga kraft.

Domänintendenten i länet har i infordrat yttrande tillstyrkt ansökningen.

För egen de! har Kungl. Maj:ts befallningshavande, då å lägenheterna
trots upprepade försök anbud icke erhållits och desamma för
ringa avgift måst tillfälligtvis bortarrenderas på kortare tider samt då
det icke kunde anses vara med en rationell skötsel förenligt, att kronans
jord, såsom fallet måste bliva vid ett- eller tvååriga arrendeperioder,
råkade i försämrad eller åtminstone blott nödtorftig hävd, vartill
komme, att det för myndigheterna vore önskvärt att snarast vinna befrielse
från förvaltningsbestyret med dessa båda jordområden, vilka vid
så många tillfällen föranlett resultatlösa åtgärders vidtagande och vidlyftiga
skriftväxlingar, hemställt, att utan hinder av det förut bestämda
ändamålet med upplåtelsen, nämligen åstadkommande av egnahemslägenheter
åt mindre bemedlade eller obemedlade, tillstånd måtte utverkas
till, att Bjuvs kommun måtte få mot en köpeskilling av 1,810 kronor
förvärva äganderätt till lägenheterna.

Domänstyrelsen har tillstyrkt lägenheternas försäljande till Bjuvs
kommun för det erbjudna priset.

På grund av vad i ärendet förekommit anser även jag Bjuvs kommuns
framställning böra vinna tillmötesgående och alltså 1909 års försäljningsbeslut
undergå ändring. Jag hemställer därför, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, utan hinder av riksdagens år 1909 fattade
beslut, de till förra militiebostället 67ieo mantal Bjuv nr
3 i Bjuvs socken av Malmöhus län hörande lotterna nr
2 och 3 av ägofiguren nr 123a å ovanberörda karta
må till Bjuvs kommun försäljas för en köpeskilling
av 1,810 kronor att vid tillträdet kontant inbetalas
till Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet samt med
skyldighet för kommunen att ensam gälda de med
områdets avskiljande och lagfart å fånget förenade
kostnader samt att, i den mån från kronans sida påfordras,
bekosta hägnad i gränsen mot kronoegendomens
övriga mark.

Departements chefen.

24

[8.]

Hörby nr 7, 9,
14, 20 och 22
i Malmöhus
län.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

8:o.

År 1910 biföll riksdagen en av Kungl. Maj:t avlåten proposition nr 47
angående upplåtande av fem till förra militiebostället lVis mantal Hörby
nr 7, 9, 14, 20 och 22 i Hörby socken av Malmöhus län hörande lägenheter.
Tre av dessa lägenheter voro belägna å det alldeles invid Hörby
station liggande s. k. marknadsplatsskiftet, och omfattade å en av förste
lantmätaren Thure F. Rökig år 1907 upprättad karta ägoligurerna nr
149—152. Den bebyggda lägenhet, som utgjordes av-ägofiguren nr 149,
har sedermera försålts, varemot de båda andra lägenheterna, vilka äro
obebyggda, ännu äro osålda. Av dessa sistnämnda lägenheter utgöres den
ena av ägofigurerna nr 150 och 152 med en areal av 0.8 21 hektar ängsmark,
saluvärderad till 3,280 kronor, och den andra av ägofiguren nr 151
med en areal av 0.6 9 5 hektar ängsmark, som saluvärderats till 2,780
kronor. Nu har fråga uppkommit om ändrad indelning till försäljningav
den uti sistnämnda båda lägenheter ingående mark, och har domänstyrelsen
med skrivelse den 12 maj 1916 överlämnat härtill hörande
handlingar, av vilka inhämtas bland annat följande.

Sedan vid gjorda utbud å ifrågavarande två lägenheter köpeanbud
icke inkommit, har domänstyrelsen låtit utarrendera lägenheterna först
för ett år från den 14 mars 1911 och därefter för en tid av fem år
från den 14 mars 1912, därvid betingats i årligt arrende 65 kronor.
Styrelsen har tillika föranstaltat om förnyad salu- och arrendevärdering
av lägenheterna, vilken förrättning hållits den 17 april 1914. Därvid
föreslogo uppskattningsmännen, som funno lägenheterna hava ett gott
läge såsom byggnadstomter och särdeles väl lämpa sig härför, efter
övervägande av lämpligaste sättet för deras uppdelning i dylika tomter,
att den lägenhet, som omfattade ägofigurerna nr 150 och 152, måtte
uppdelas i fem tomter och en 4 meter bred väg, betecknad med litt. m,
som skulle utläggas längs bangården, samt att ägofiguren nr 151 måtte
uppdelas i sex tomter och en 4 meter bred väg gående i norr och söder,
betecknad med litt. n, allt på sätt å kartan inritats, och skulle de elva
tomterna upplåtas med följande beteckningar, arealer och värden, nämligen:

Beteckning

Areal

hektar

Saluvärde

kronor

Beteckning

Areal

hektar

Saluvärde

kronor

A

0.1124

560.—

G + O

0.1323

660.—

B

0.1076

430.—

H

0.1 240

860.—

C

0.1054

420.—

1 + P

0.1568

620.—

D

0.1040

520.—

K + Q

0.1486

440.—

E

0.1150

800.—

L + R

0.2064

620.—

F

0.1150

1

O*

t-

lO

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

Områdena A—L samt vägarna m och n äro avsedda att vid försäljningen
avsöndras från V32 mantal, under det att områdena O—R
böra avsöndras från 17„ mantal Hörby nr 7, 9, 14, 20 och 22.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har förklarat sig icke hava något
att erinra mot ovannämnda förslag, i synnerhet som ifrågavarande tomter
på grund av deras belägeuhet strax invid Hörby järnvägsstation torde
bliva begärliga såsom bostadslägenheter.

Sedan domänstyrelsen anmodat Kungl. Maj:ts befallningshavande
att efter vederbörandes hörande avgiva yttrande, huruvida med avseende
å ifrågavarande egendom sådana omständigheter kunde anses vara för
handen, vilka framhållits av riksdagen i dess skrivelse den 29 augusti
1914 nr 237 beträffande viss planläggning av tomtupplåtelser från kronoegendomar,
har Kungl. Maj:ts befallningshavande överlämnat infordrat
yttrande av domänintendenten i länet, vilken däri anfört, att Hörby
bysamhälle vore en gammal ort, som numera föga tillväxte och således
ej kunde sägas vara »i utveckling statt» eller »under bildning varande
samhälle»; att staten ej vore den enda eller huvudsakliga tomtförmedlaren;
att försäljningen ej ginge i så stor skala, som riksdagens skrivelse avsåge;
samt att då ifrågavarande till försäljning avsedda områden vore
uppdelade i kvarter, gator och vägar samt samhället redan hade ordnat
med torg och offentliga byggnader, dessa tomters försäljning ej komme
att störande inverka i något avseende, vadan domänintendenten ej kunde
anse, att någon annan plan för bebyggandet av dessa från huvudgården
avskilda och i ena kanten av samhället belägna tomter behövde uppgöras.

hör egen del har Kungl. Maj:ts befallningshavande förmält sig
efter övervägande av vad domänintendenten anfört, sammanställt med
innehållet i förberörda riksdagsskrivelse, icke hava funnit anledning att
utan särskild begäran föranstalta om besiktning av annan person än
domänintendenten för uppgörande av nytt styckningsförslag; och har
Kungl. Maj:ts befallningshavande med instämmande i domänintendentens
uttalande ansett riksdagsskrivelsens allmänna synpunkter icke passa in
på det här föreliggande fallet.

Från kettingsmederna August Jönsson och Leonard Jönsson har
inkommit en ansökning, däri de anhållit att få inköpa av ifrågavarande
områden ägofiguren nr 151 för att därå uppföra en mindre kettingfabrik
samt nödvändiga boningshus, och har domänintendenten i häröver
avgivet yttrande framhållit såsom särdeles lämpligt, om sökandenas
ansökning bleve bifallen, antingen så att de finge förvärva hela ägofiguren
eller endast någon del därav.

Domänstyrelsen har på grund av vad i ärendet förekommit förordat
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 12 höft. (Nr 13.) 4

Departements chefen.

[9.]

Jäder nr 1
\ ÅlvsbOTQS
län.

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

den nu föreslagna ändrade uppdelningen av ifrågavarande områden för
deras upplåtande såsom egnahemslägenheter, dock dels med den jämkning,
att de såsom gemensamma vägar för lägenheterna upptagna, med litt.
m och n betecknade områdena borde tilläggas, ägofiguren litt. m de
bredvidliggande lägenheterna litt. H, I + P och K + Q samt ägofiguren
litt. n lägenheterna B, C och F, med skyldighet för nämnda lägenheters
innehavare att upplåta samma ägofigurer till utfartsvägar, dels ock, med
hänsyn till smederna Jönssons ansökning, att tomterna A—F, omfattande
ägofiguren nr 151, borde först utbjudas såsom en helhet, och, därest
antagligt anbud därvid icke erhölles, var för sig, allt enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

I likhet med uppskattningsmännen och de myndigheter, som nu
yttrat sig i frågan, anser jag det lämpligt, att det år 1910 fattade
beslutet ifråga om försäljning av de lägenheter, som bestå av ägofigurerna
nr 150—152, bliver ändrat. Jag instämmer i vad domänstyrelsen härutinnan
föreslagit och hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att, utan hinder av riksdagens år 1910 fattade
beslut, de till förra militiebostället lVi6 mantal Hörby
nr 7, 9, 14, 20 och 22 i Hörby socken av Malmöhus
län hörande ägofigurerna nr 150, 151 och 152 å förberörda
karta må enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar
upplåtas fördelade i elva lägenheter, var och en med
av domänstyrelsen tillstyrkt område, samt med skyldighet
för innehavare av var och en av lägenheterna litt.
B, C, F, H, I + P och K + Q att till utfartsväg upplåta
lägenheten tillagt område av ägofigurerna m och n,
dock att lägenheterna litt. A—F böra först utbjudas
såsom en helhet och endast, därest härvid antagligt
anbud ej erhålles, var för sig.

9:o.

Förra militiebostället 3U mantal Jäder nr 1 i Mjälldrunga socken
av Ålvsborgs län är utarrenderat till den 14 mars 1918 mot ett årligt
arrende av 620 kronor. Egendomen är belägen 14 kilometer från Floby
järnvägsstation å västra stambanan samt innehåller en sammanlagd areal
av 120.6 5 5 hektar, därav 21.9 30 hektar tomt och åker, 26.6 49 hektar
äng, 24.9 9 2 hektar odlingsmark och 47.0 8 4 hektar skogsmark.

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att Lägenheten Torpet, vars
^byggnader ägas av arrendatorn G. Jonssons stärbhus, måtte försäljas
med en areal av 10.5 6 4 hektar, därav 3.13 1 hektar tomt och åker,

6.346 hektar äng och betesmark samt 1.0 8 7 hektar skogsmark. Lägenheten
finnes utmärkt å en av extra lantmätaren Ivar E. Thomander år
1915 upprättad karta och har saluvärderats till 1,150 kronor. Jordmånen
i åkern är svag, ängen är stenbunden, betesmarken ljungbeväxt och
skogsmarken nykultiverad.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har icke haft något att erinra
mot uppskattningsmännens förslag, som tillstyrkts jämväl av domänstyrelsen,
dock med erinran att lägenhetens innehavare borde vid försäljningen
tillförsäkras fri utfartsväg över stamhemmanet.

På grund av vad sålunda förekommit hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lägenheten Torpet må med ovan angivet
område från förra militiebostället 3/é mantal Jäder nr 1
i Mjälldrunga socken av Ålv sborgs län upplåtas enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar, med rätt för lägenhetens
innehavare till fri utfartsväg över stamhemmanet.

10:o.

Förra militiebostället V2 mantal Solberga nr 1 Drängegård med [10.]

Va mantal Solberga nr 2 Skattegård i Solberga socken av Ålvsborgs liv»

län är utarrenderat till den 14 mars 1918 mot ett årligt arrende av borg> lan.
655 kronor. Egendomen, som är belägen 6 kilometer från Trädets
järnvägsstation och 7 kilometer från Åsarps järnvägsstation, innehåller
en sammanlagd areal av 178.687 hektar, därav 46.981 hektar tomt och
åker, 41.6 5 4 hektar äng, 88.2 8 2 hektar avrösningsjord och 1.7 7 0 hektar
impediment.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att av egendomens fem
lägenheter följande med innehavarna tillhöriga hus bebyggda lägenheter
måtte med nedan angivna arealer och saluvärden upplåtas till egna hem,
nämligen: Kyrkängen om 6.3 7 2 hektar, saluvärde 2,100 kronor, Karlsro
om 3.439 hektar, saluvärde 1,250 kronor, och Nordtorpet om 10.437
hektar, saluvärde 1,900 kronor.

Kungl. Maj:ts befallningshavande och domänstyrelsen hava förklarat,
att de icke hade något att erinra mot försäljningen av omförmälda
egnahemslägenheter, varvid domänstyrelsen förordat, att innehavare av

[Ilo

Svansjö nr
i Ålvsborqs
län.

28 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

lägenheten Nordtorpet måtte tillförsäkras fri utfarts väg över stamhemmanet.

Jag instämmer med domänstyrelsen och hemställer sålunda, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lägenheterna Kyrkängen, Karlsro och Nordtorpet
må var för sig med ovan angivet område från
förra militiebostället Va mantal Solberga nr 1 Drängegård
med V2 mantal Solberga nr 2 Skattegård i Solberga
socken av Ålvsborgs län upplåtas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendomar, med rätt för innehavare av lägenheten
Nordtorpet till fri utfartsväg över stamhemmanet.

ll:o.

Förra häradshövdingbostället 7* mantal Svansjö nr 1 i Tores1
torps socken av Ålvsborgs län är utarrenderat till den 14 mars 1918
mot ett årligt arrende av 950 kronor. Egendomen, som är belägen
16 kilometer från Sundholmens järnvägsstation å järnvägen Varberg—
Borås, innehåller en sammanlagd areal av 293.215 hektar, därav 51.535
hektar tomt och åker, 12.5 75 hektar äng, 213.208 hektar betes- och
skogsmark samt 15.8 9 7 hektar impediment.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att nedannämnda, egendomen
tillhöriga lägenheter, vilka finnas utmärkta såväl å en av extra lantmätaren
Ivar E. Thomander år 1914 upprättad karta över egendomen
som å särskilda av honom år 1915 upprättade kartor över lägenheterna,
måtte säljas, nämligen: Björnholmen litt. B med en areal av 3.212 hektar
och ett saluvärde av 650 kronor, Björnholmen litt. C, D och E med en
areal av 7.0 7 3 hektar och ett saluvärde av 1,700 kronor, Holmen med
en areal av 7.08 9 hektar och ett saluvärde av 700 kronor samt Hökviken
med Ängen med en areal av 19.601 hektar och ett saluvärde av
3,500 kronor. Lägenheterna Björnholmen och Hökviken äro bebyggda
med enskilda personer tillhöriga hus, varemot lägenheterna Holmen och
Ången äro obebyggda.

Såsom särskilt villkor vid de ifrågasatta försäljningarna har vederbörande
jägmästare föreslagit, att kronan måtte förbehållas rätt att
använda å lägenheterna befintliga vägar.

Kungl. Maj:ts befallningshavande och domän styrelsen hava icke
haft något att erinra mot uppskattningsmännens berörda förslag. Beträffande
det ifrågasatta förbehållet rörande användandet av vägar har

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

domänstyrelsen ansett dylikt förbehåll icke erforderligt, såvitt anginge
lägenheten Holmen, enär den därå befintliga vägen enligt ägobeskrivningen
är bygdeväg.

På grund av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lägenheterna Björnholmen litt. B, Björnholmen
litt. G, D och E, Holmen samt Hökviken med Ången
må var för sig med bär ovan angivet område från
förra häradshövdingbostället BU mantal Svansjö nr 1
i Torestorps socken av Ålvsborgs län upplåtas enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar, med förbehåll om rätt för kronan
att fritt använda de å lägenheterna Björnholmen litt. B,
Björnholmen litt. C, D och E samt Hökviken med Ången
befintliga vägar.

12:o.

Förra militieboställslägenheten Stora Bro kvarn i Ullervads socken
av Skaraborgs län är utarrenderad för 900 kronor om året till den 14
mars 1918. Den är belägen 3 kilometer från Leksbergs station och 5
kilometer från Mariestad samt omfattar två skiften, tillhopa innehållande
en areal av 25.532 hektar, därav 0.3 6 9 hektar tomt och kvarnplats, 2.6 6 6
hektar åker och 22.4 9 7 hektar skogsmark. Till kvarnen hör halva vattenkraften
i den förbiflytande Tidan, vari finnes kungsådra. Byggnaderna
å lägenheterna tillhöra dels kronan, dels arrendatorn. Kronans hus
äro i gott stånd, utom kvarnhuset och ett svinhus, vilka behöva ombyggas.
Åven kvarndammen, som tillhör kronan, behöver ombyggas.
I närheten finnas flera andra kvarnar, även större. Avkastningen från
kvarnen har under senare tid minskats och har för närvarande beräknats
till endast 800 kronor årligen.

Beträffande lägenhetens framtida disposition hava uppskattningsmännen,
enär kvarnindustrien, särskilt vad de mindre kvarnarna vidkomme,
syntes vara ständigt tillbakagående och då, beträffande ifrågavarande
lägenhet, nybyggnad inom kort vore av behovet påkallad, förklarat
sig anse det vara för kronan fördelaktigare att nu sälja lägenheten
än att vidare utarrendera densamma. Kronans del av kvarnhuset innehölle
endast två par sammäldsstenar och hade av arrendatorn kompletterats
med siktstenar, grynverk m. m. för att kunna erhålla kundkrets. Dessa
senare verk vore i mindre gott stånd och ej lämpliga att lösas av

Departements chefen.

30 Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 13.

kronan. Vad ovanberörda nybyggnad skulle belöpa sig till vore för
uppskattningsmännen svårt att bedöma, men enligt deras åsikt skulle
kostnaden ej komma att understiga 6,000 kronor. Uppskattningsmännen
hava ansett fördelaktigast att sälja lägenheten i dess helhet, skogen inbegripen,
då dennas värde säkert skulle öka det övrigas.

Taxeringsvärdet för kvarnen utgör 17,000 kronor och för jordbruket
3,000 kronor.

Jägmästaren har ansett, att vid eventuell försäljning av lägenheten
utmarken borde undantagas och bibehållas i kronans ägo.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har på de av uppskattningsmännen
andragna skäl hemställt om lägenhetens försäljning i dess helhet.

I ärendet hörd har t. f. överjägmästaren i västra distriktet på grund
av utmarkens jämförelsevis ringa areal av skogsproduktiv mark, 20.7 80
hektar, och då densamma ej angränsade annan kronans skog, med vilken
den kunde förenas, tillstyrkt uppskattningsmännens förslag, att utmarken
vid försäljning av lägenheten måtte åtfölja densamma.

Härefter har på domänstyrelsens föranstaltande dels chefen i östra
väg- och vattenbyggnadsdistriktet efter undersökning på platsen inkommit
med utredning rörande det till ifrågavarande lägenhet hörande vattenfallets
värde, utvisande att han beräknat ett kapitalvärde å fallet av
6,300 kronor, dels ock vederbörande arrendeuppskattningsmän avgivit
förslag till lägenhetens saluvärdering, enligt vilket lägenhetens saluvärde
upptagits, inberäknat vattenfallets värde, till 37,000 kronor, därav för
växande skog 25,921 kronor 31 öre.

Jämlikt medgivande av domänstyrelsen den 8 maj 1914 har till
Mariestads skyttegille upplåtits plats å lägenhetens skogsskifte för skjutbana
för nu löpande arrendeperiod. På förfrågan har domänintendenten
under hand meddelat domänstyrelsen, att uppskattningsmännen icke föreslagit,
att skjutbaneområdet skulle vid lägenhetens försäljning undantagas,
emedan en skjutbanas befintlighet inom markerna enligt deras
mening kunde vara till avsevärt intrång, utan ansett lämpligast, att
gillet finge träffa uppgörelse i saken med en blivande köpare.

Domänstyrelsen har med avseende å vad i ärendet förekommit och
då det icke kunde vara till kronans fördel att bibehålla i dess ägo ifrågavarande
lägenhet, tillstyrkt dess försäljning.

Någon anledning att i kronans ägo bibehålla ifrågavarande, till
allenast 90 hästkrafter vid medelvattenmängd under omkring 8 månader
av året uppskattade vattenfall synes mig icke föreligga. Utredningen
utvisar, att någon ytterligare uppdämning vid kvarnen ej kan äga rum.

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

En annan kvarn ligger mitt emot och ytterligare en annan omedelbart
nedanför. Då därjämte en dyrbar ombyggnad av vissa hus samt kvarndammen
förestår, därest kronan skall behålla lägenheten, synes det bästa
vara att försälja densamma. På de av uppskattningsmännen och t. f.
överjägmästaren anförda skäl synes det mig lämpligast, att den jämförelsevis
obetydliga skogsmarken medföljer köpet. Större delen av åkern är
förresten belägen å skogsskiftet. Då lägenheten bör säljas å auktion, kan
det antagas, att kronan får fullt betalt för den värdefulla ståndskogen.

På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att förra militieboställslägenheten Stora Bro kvarn
i Ullervads socken av Skaraborgs län må försäljas på
offentlig auktion under de i brevet den 29 maj 1874
stadgade villkor.

13:o.

Förra militieboställena Va mantal Törsatorp nr 1 och Vs mantal
Björstorp nr 1 i Locketorps socken av Skaraborgs län hava varit gemensamt
utarrenderade till den 14 mars 1916 för 1,230 kronor om året.
Egendomen är under innevarande arrendeår utarrenderad för 800 kronor
och domänstyrelsen har gått i författning om dess skötsel och vård intill
den 14 mars 1918. Egendomen, som är belägen 15 kilometer från Skövde
och 5 kilometer från Värings järnvägsstation, har en areal av 123.209
hektar, därav hemmanet Törsatorp 94.3 7 9 hektar och hemmanet Björstorp
28.8 30 hektar. Häri ingå inägor med en areal av resp. 63.4 3 5
och 13.810 hektar.

Hemmanens inägor äro skilda från varandra genom ett mindre
vattendrag, som innehåller fall, i vilka bägge hemmanen enligt uppskattningsmännens
mening hava del.

Å hemmanet Björstorp äger kronan allenast en mindre bodbyggnad
och ett annat mindre uthus samt ett i förfallet skick varande boningshus,
under det att därå befintlig kvarn av sten och timmer, stall och
vedbod samt brygghus, svinhus och kvarnstall tillhöra egendomens arrendator,
A. P. Johansson, som därjämte äger vid hemmanet Törsatorp en
stuga, brygghus och drängstuga, stall samt vattensåg.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att följande två inom hemmanet
Törsatorps område belägna lägenheter måtte avsöndras, nämligen
dels torplägenheten Karlstorp, som, belägen å ett till hemmanet hörande

[13.]

Törsatorp nr
1 och Björstorp
nr 1 i
Skaraborgs
län.

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

skogsskifte, är bebyggd med innehavaren tillhöriga hus samt å kartan över
detsamma omfattar ägofigurerna nr 235—242 med en areal av 1.7 03
hektar åker och 0.183 hektar bergbackar, och dels det område, som,
bebyggt med innehavaren, skräddaren C. J. Lundell tillhöriga hus, å
kartan omfattar ägofigurerna nr 29, del av 30 och 72 med en areal av
0.7 945 hektar åker och tomt. Dppskattningsmännen hava åsatt Karlstorp
ett saluvärde av 700 kronor samt den andra lägenheten ett saluvärde
av 400 kronor.

Arrendatorn Johansson hade anhållit, att antingen tillfälle måtte
givas honom att få köpa hemmanet Björstorp eller någon del därav för
att få fri grund till å hemmanet belägna, honom tillhöriga kvarn och
såg eller att kronan måtte inköpa kvarnen och sågen, varjämte Axel
Johansson i Locketorp gjort framställning om att vid arrendeperiodens
utgång få inköpa samma hemman, men hava uppskattningsmännen beträffande
dessa ansökningar förklarat sig icke befogade att yttra sig om
desamma.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har tillstyrkt bifall till uppskattningsmännens
förslag.

Jägmästaren i Granviks revir har anfört, att hemmanen Törsatorp
och Björstorp, vilkas skogsmarker angränsade varandra, åtminstone ur
skogssynpunkt vore av så ringa betydenhet, att deras försäljning i sin
helhet förefölle mera ändamålsenlig än fortsatt utarrendering. Mot den
föreslagna försäljningen av den å skogsskiftet till hemmanet Törsatorp
belägna lägenheten Karlstorp hade jägmästaren intet att erinra.

överjägmästaren har ej haft något att anmärka mot uppskattningsmännens
förslag.

Domänstyrelsen infordrade därefter från uppskattningsmännen förnyat
yttrande och förslag i anledning av ovanberörda av egendomens
arrendator och förenämnde Axel Johansson gjorda ansökningar samt
anbefallde i sammanhang därmed — under erinran att hemmanet Björstorp
åtminstone till sina inägor vore genom vattendrag skilt från hemmanet
Törsatorp och att Björstorps åbyggnad enligt uppskattningsinstrumentet
vore ofullständig och delvis förfallen — uppskattningsmännen att särskilt
beakta, huruvida försäljning av hemmanet Björstorp eller del därav kunde
menligt inverka på förnyad utarrendering av hemmanet Törsatorp.

Enligt instrumentet över den sålunda anbefallda förrättningen hava
uppskattningsmännen — jämte meddelande, att det huvudsakligen vore
av brist på åbyggnader, som hemmanet Björstorp varit utarrenderat
tillsammans med hemmanet Törsatorp, och att de kronan tillhöriga
byggnaderna å hemmanet Björstorp vid förra uppskattningsförrättningen

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

utdömdes — förklarat sig anse, att under en kommande arrendeperiod
borde därstädes uppföras nya byggnader för en kostnad av 4,879 kronor.

Då arreudatorns ovanberörda ansökning avsåge förutom hemmanet
Björstorps inägor jämväl den del av hemmanet Törsatorp, å vilken honom
tillhöriga hus vore stående, hava uppskattningsmännen med anledning
härav vidare föreslagit, att han av hemmanet Björstorp måtte få
köpa det område, som å kartan över hemmanet betecknats med ägofigurerna
nr 1 —11 och 13—63, samt av hemmanet Törsatorp den del, som
å kartan över nämnda hemman omfattar ägofigurerna nr 27 och 37—39,
med gränslinjen mot hemmanet Törsatorps övriga ägor dragen mitt i
den å sistnämnda karta med ägofiguren nr 36 betecknade kanalen, vilket
senare föreslagits för att för framtiden tillförsäkra Törsatorps innehavare
vattentillgång till kreaturen. De med ägofiguren nr 12 å kartan över
hemmanet Björstorp och nr 28 å kartan över hemmanet Törsatorp betecknade
vägarna ansågo uppskattningsmännen böra undantagas vid en
eventuell försäljning. Det sålunda till försäljning tillstyrkta området
komme härigenom att få en sammanlagd areal av 14.5 9 2 hektar, därav
10.888 hektar tomt och åker, 2.474 hektar äng, 1.109 hektar backar
och hagmark samt 0.121 hektar impediment, och har området saluvärderats
till 9,480 kronor, därav 4,000 kronor för ovanberörda vattenfall,
vilket skulle ingå i försäljningen, och vilket antagits tillhöra till
hälften Björstorp och till hälften Törsatorp.

Att frånsälja den till hemmanet Björstorp hörande skogen, vilken
jämte skogsmarken av jägmästaren värderats till 15,300 kronor, hava
uppskattningsmännen ansett olämpligt.

Slutligen hava uppskattningsmännen uttalat, att en eventuell försäljning
av hemmanet Björstorp ej komme att inverka menligt på en
förnyad utarrendering av hemmanet Törsatorp och att, då svårighet att
utarrendera det sistnämnda hemmanet utan de nu till försäljning tillstyrkta
områdena icke syntes föreligga, vartill komme, att kronan genom
försäljningen undginge nödvändigheten av nybyggnad för ovan angivna
belopp, försäljningen till det föreslagna saluvärdet vore fördelaktig.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har ej haft något att erinra mot
ifrågavarande förslag.

Jägmästaren har i infordrat yttrande för sin del ansett lämpligast,
att, därest hemmanet Törsatorp skulle bibehållas i statsverkets ägo, den
till hemmanet Björstorp hörande utmarken om 15.020 hektar, vilken
angränsade det till hemmanet Törsatorp hörande skogsskiftet, undantoges
från försäljningen och tillädes sistnämnda hemman.

överjägmästaren har tillstyrkt bifall till jägmästarens förslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 12 höft. (Nr 13.) 5

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

Till följd av en av snickaren Alfred Jonsson i Myreberg, Locketorp,
gjord ansökning att få inköpa ett område av hemmanet Törsatorp,
som han i ungefär 40 år innehaft på arrende, har därefter Kungl. Maj:ts
befallningshavande överlämnat yttrande av domänintendenten, däri denne
meddelat, att området ifråga omfattade det å ovanberörda över hemmanet
Törsatorp upprättade karta med ägofigurerna nr 222—234 betecknade
området om 1.64 2 hektar, att dess läge ej kunde anses utgöra hinder
för avsöndring, att sökanden och hans far innehaft och delvis odlat
området under ungefär 60 år, att sökanden vore känd som en hederlig
och arbetsam mindre bemedlad jordbrukare, samt att sökanden, som
ägde stuga och ladugård alldeles intill området ifråga, men icke ägde
någon jord, önskade köpa området, under förutsättning att han icke
behövde bebygga detsamma, så länge hans nämnda hus kunde äga
bestånd. Domänintendenten har saluvärderat området till 900 kronor.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har ej haft något att erinra mot
vad domänintendenten sålunda anfört.

Domän styrelsen har för egen del anfört, att styrelsen ej hade
något att erinra mot att från hemmanet Törsatorp måtte avsöndras och
försäljas ej blott lägenheten Karlstorp och G. J. Lundells lägenhet med
till lägenheterna föreslagna områden, utan även det område, som å
kartan över nämnda hemman omfattade ägofigurerna nr 222—234 med
hembudsrätt för Alfred Jonsson till sistberörda område, men utan någon
byggnadsskyldighet i avseende å detsamma. Beträffande förslaget att
för försäljning bilda en lott av hemmanet Björstorps inägor, ägofigurerna
å kartan över hemmanet nr 1—11, 13—63, samt ovanberörda område
av hemmanet Törsatorp, ägofigurerna nr 27, 37—39 och med begränsning
i den med nr 36 betecknade kanalen på sätt å denna ägofigur
med röd linje angivits, i vilken försäljningslott jämväl skulle ingå det
i vattendraget mellan hemmanen belägna vattenfall, ville styrelsen även
tillstyrka denna upplåtelse. Det förestående nybyggnadsbehovet vid
hemmanet Björstorp syntes nämligen styrelsen vara ett vägande skäl
för försäljning av detta hemmans inägor. Att därmed till en försäljningslott
förena berörda del av Törsatorp vore motiverat därav, att i
vattendraget mellan samma del och Björstorps inägor vore beläget ett
mindre vattenfall, som av egendomens arrendator utnyttjades till av
honom på ömse sidor om fallet belägna verk, och det syntes styrelsen
ej lämpligt, att vid en försäljning sönderdela det sålunda uppkomna
brukningskomplexet. Visserligen syntes en mindre del av hemmanet
Björstorps inägor än förslaget upptoge kunna vara tillfyllest för kvarnoch
sågindustriens uppehållande, men då inägoområdet i dess helhet

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

endast innehölle inemot 14 hektar och någon spekulant på smärre bruk
eller tomter å området ej uppträtt, ansåge styrelsen sig ej heller ur
denna synpunkt böra ifrågasätta ändring i förslaget. Arrendatorns
ansökning borde enligt styrelsens åsikt endast på det sätt vinna avseende,
att tillfälle bereddes honom att i fri tävlan söka förvärva
försäljningslotten ifråga. I likhet med vad förste lantmätaren i länet
i avgivet yttrande anfört hölle styrelsen före, att försäljningsdelen
av hemmanet Björstorp, som innefattade ungefär halva dess ägovidd,
borde frånskiljas genom ägostyckning, därvid närmare utredning, huruvida
vattenfallet tillhörde det ena eller andra hemmanet eller bäggedera hade
del däri, kunde vinnas.

Jag instämmer till alla delar med domänstyrelsen. Något särskilt Departementsmedgivande
i fråga om befrielse från byggnadsskyldighet för Alfred c ‘
Jonsson å det till försäljning åt honom avsedda området torde dock ej vara
behövligt, eftersom enligt gällande regler dylik befrielse kan meddelas
av Kungl. Maj:ts befallningshavande. I försäljningarna ingå naturligtvis
ej andra hus än de, som tillhöra kronan.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

dels att de till förra militiebostället % mantal
Törsatorp nr 1 i Locketorps socken av Skaraborgs
län hörande tre lägenheterna Karlstorp, C. J. Lundells
lägenhet och den ägofigurerna nr 222—234 omfattande
lägenheten må var för sig med ovan angivet område
upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av
egnahem slägenheter från kronoegendomar, med rätt
för snickaren Alfred Jonsson i Myreberg att erhålla
hembud å sistnämnda lägenhet;

dels och att det område av samma hemman, som
å kartan däröver omfattar ägofigurerna nr 27, 37—39
samt ovan angiven del av den med nr 36 betecknade
kanalen, må gemensamt med den del av förra militiebostället
Yg mantal Björstorp nr 1 i samma socken
och län, som omfattar ägofigurerna 1—11 och 13—63,
sedan sistnämnda ägolott blivit genom ägostyckning
frånskild, försäljas å offentlig auktion under de i brevet
den 29 maj 1874 stadgade villkor.

36

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

14:o

[14.]

Kullar bo nr
i Västmanlands
län.

Det länsmannen i Våla distrikt av Västmanlands län förut på
3 lön anslagna bostället 1 mantal Kullarbo nr 1 med utjorden Kullarbo
nr 2 i Öster Våla socken av nämnda län har från och med den 14 mars
1914 indragits till statsverket. Bostället är beläget 17 kilometer från
Tärnsjö järnvägsstation samt innehåller en areal av 169.7 85 6 hektar,
därav 28.3640 hektar tomt och åker, 11.8960 hektar äng och odlingsmark,
126.906 6 hektar betes- och skogsmark samt 2.6190 hektar impediment.
Härtill komma 1.3410 hektar till äganderätten icke bestyrkta
områden, å en av förste lantmätaren N. Th. Schönström verkställd kopia
av en utav extra lantmätaren Tor Hjertqvist år 1913 upprättad karta
över egendomen betecknade med litt. a, b, c och d samt omfattande
ägofigurerna nr 186—195.

Å egendomen har verkställts arrende- och saluvärdering, varvid
uppskattningsmännen föreslagit, att egendomen på grund av dess i fem
skilda områden sprängda ägovälde och fjärrbelägenheten mellan densammas
olika delar, dess ringa åkerareal, dess i flera fall i dåligt skick
befintliga åbyggnad och jämväl illa hävdade jordbruk måtte försäljas
och härvid styckas i följande lotter, vilka finnas angivna å en av bemälde
Hjertqvist uppgjord styckningskarta över egendomen.

Lotten litt. A, omfattande huvudgården jämte denna närmast angränsande
utmark och huvudsakliga delen av Gräsbo skog med en areal
av tillhopa 79.441 hektar, varav 19,871 hektar tomt och åker, 4.7 18
hektar äng och odlingsmark, 54.6 7 2 hektar avrösningsjord och 0.180
hektar impediment. Ågolotten, till vilken jämväl skulle läggas områdena
litt. b, c och d med en areal av 0.9 7 3 hektar åker och 0.0 6 2 hektar
äng med den rätt, kronan till dem kunde äga, har, utan att något värde
upptagits för nämnda områden, saluvärderats till 40,295 kronor, varav
för ståndskog 28,671 kronor, och arrendevärderats till 568 kronor.

Lotten litt. B, innefattande J. W ahlgrens lägenhet med tillökning
av såväl inägojord som utmark med en areal av tillhopa 6.641 hektar,
varav 1.5 3 3 hektar tomt och åker, 0.144 hektar äng och odlingsmark
samt 4.9 64 hektar avrösningsjord. Ågolotten har saluvärderats till 1,723
kronor, varav för ståndskog 895 kronor 95 öre, och åsatts ett arrendevärde
av 37 kronor.

Lotten litt. C—D, innefattande Elis Engmans lägenhet med tillökning
av inägojord och utmark samt ett vid 1790 års storskifte egendomen
tillagt mosskifte litt. D med en areal av tillhopa 21.107 hektar,

37

Kungl. Maj-ts Nåd. Proposition Nr 13.

därav 6.9 60 hektar tomt och åker, 7.0 3 4 hektar äng och odlingsmark,
6.9 99 hektar avrösningsjord och 0.114 hektar impediment. Ågolotten,
till vilken jämväl skulle läggas förberörda område litt. a med en areal
av 0.28 0 hektar åker och 0.0 2 6 hektar äng med den rätt kronan till
detsamma kunde äga, har, utan att något värde upptagits för sagda
område, saluvärderats till 6,284 kronor, varav för ståndskog 3,048 kronor,
och åsatts ett arrendevärde av 190 kronor.

Lotten litt. E, omfattande ett skogsskifte, som utbrutits vid år 1790
fastställd delning av Åby, Kullarbo och flera hemmans gemensamma
Hamneskogar, med en areal enligt handlingarna till sagda skifte av
30.8 50 hektar. Ågolotten har saluvärderats till 9,887 kronor, varav
för ståndskog 9,270 kronor.

Lotten litt. F, omfattande ett skogsskifte, som vid år 1846 fastställd
delning av öster Våla sockens allmänning tilldelats Kullarbo och
innehåller enligt handlingarna till sagda skifte en areal av 24.7 7 54
hektar. Ågolotten har saluvärderats till 12,923 kronor, varav för ståndskog
12,427 kronor.

Lotten litt. G, omfattande ett andra skogsskifte, som vid sistberörda
delning jämväl tilldelats Kullarbo och innehåller en areal av
4.6462 hektar. Ågolotten har saluvärderats till 3,035 kronor, varav för
ståndskog 2,942 kronor 50 öre.

Jägmästaren har anfört att, då de tre skogsskiftena litt. E, F
och G vore belägna på ett avstånd från gården av respektive 6, 10 och
10 kilometer, fågelvägen räknat, och utan vägförbindelse, desamma ej
borde åtfölja försäljningen av huvudgården. Då nämnda skiften även
sinsemellan vore avlägset belägna och ej kunde bliva föremål för någon
intensiv skogshushållning dels på grund av läget, dels i anseende till
deras obetydliga areal, dels ock huvudsakligast därför att skogarna runt
omkring vore till allra största delen uthuggna, varför stora mängder
skog årligen torkade och vindfälldes, ansåge jägmästaren dessa skiften
böra försäljas. Jämväl skogsmarken till huvudgården, även den avlägset
belägen från närmaste järnvägsstation och av obetydlig areal, vore ej
skäl att bibehålla i kronans ägo.

Kungl. Maj:ts befallniugshavande har tillstyrkt godkännande av
uppskattningsmännens förslag.

Överjägmästaren i bergslagsdistriktet, vilkens yttrande rörande
egendomens framtida disposition jämväl infordrats, har instämt i föreliggande
förslag.

Lantmäteristyrelsen har efter gjord utredning förklarat sig anse
fördelningen av egendomen på sätt föreslagits lämpligast böra ske genom

38

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13.

ägostyckning, sedan de två fastigheter, av vilka densamma består,
blivit kameralt sammanslagna.

Med föranledande härav har kammarkollegiet den 5 september 1916
förordnat, att hemmanet Kullarbo nr 1 om 1 mantal och 4 öresland och
utjorden Kullarbo nr 2 om 1 1/s öresland skulle i jordeboken sammanföras
och däri upptagas såsom ett hemman under benämning Kullarbo
nr 3 om 1 mantal och 5 1/s öresland.

I skrivelse till domänstyrelsen har därefter vederbörande jägmästare,
då avsevärda förändringar i prisen å skogseffekter uppstått, sedan
instrumentet vid värdering av skogstillgången å egendomen upprättades,
hemställt, att styrelsen vid avgivande av förslag till minimipris å de
särskilda skogsskiftena måtte höja respektive värden å växande skog å
lotten litt. A till 37,272 kronor 30 öre, lotten litt. B till 1,119 kronor
93 öre, lotten litt. C—D till 3,810 kronor, lotten litt. E till 12,668
kronor, lotten litt. F till 16,650 kronor 60 öre samt lotten litt. G till
3,918 kronor 17 öre. Med tillämpning av denna värdering skulle enligt
domänstyrelsens beräkning saluvärdena å de särskilda lotterna bliva
följande, nämligen å litt. A 48,896 kronor, å litt. B 1,947 kronor, å litt.
C—D 7,046 kronor, å litt. E 12,668 kronor, å litt. F 16,650 kronor
samt å litt. G 3,918 kronor.

Domänstyrelsen har, med tillkännagivande att på styrelsens föranstaltande
egendomen för tiden från indragningen utarrenderats till
den 14 mars 1917 för ett år i sänder, varvid för sista arrendeåret betingats
en avgäld av 250 kronor, tillstyrkt egendomens försäljning på
det sätt uppskattningsmännen föreslagit samt i fråga om saluvärdena
biträtt jägmästarens sistberörda förslag.

Ehuruväl till ifrågavarande kronoegendom hör en icke obetydlig
skogsareal, kan jag ej finna tillräckliga skäl att bibehålla egendomen
eller någon del därav i kronans ägo. Såsom uppskattningsmännen framhållit
består nämligen egendomen av ett flertal, på ganska långt avstånd
från varandra belägna skiften, av vilka några äro rätt små och åtminstone
ett har en mycket oformlig figur. Skogsmarken är fördelad å
fem olika ställen. Det föreslagna sättet för egendomens uppdelning och
försäljning får jag tillstyrka, under framhållande att lotten litt. A, i
vilken huvudgården ingår, samt skogsskifteslotterna litt. E, F och G
böra säljas å auktion. Vid detta förhållande saknar det betydelse, att
domänstyrelsen vid beräknandet av saluvärdena å sistnämnda tre lotter
upptagit dessa blott till värdet av den växande skogen enligt jägmästarens
sista värdering och underlåtit att medräkna de belopp om respektive

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 13. 39

617 kronor, 495 kronor 50 öre och 92 kronor 92 öre, som åsatts själva
marken.

Ehuru arrendet för egendomen vid den provisoriska utarrenderingen
för sista året utgjort endast 250 kronor, hava inägolotterna A, B och
C—D ensamma uppskattats till ett normalt arrendevärde av 795 kronor,
vadan ärendet bör underställas riksdagen.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att, sedan förra länsmansbostället 1 mantal Kullarbo
nr 3 i Öster Våla socken av Västmanlands län blivit
genom ägostyckning delat i sex lotter i överensstämmelse
med uppskattningsmännens förslag,

dels lotterna litt. A, E, F och G försäljas å offentlig
auktion enligt de i brevet den 29 maj 1874 stadgade
villkor, med förbehåll vid försäljningen av lotten litt. A
att de till densamma lagda områdena litt. b, c och d
säljas allenast med den rätt kronan till dem må äga;

dels ock lotterna litt. B och C—D upplåtas enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar, med förbehåll vid upplåtelsen
av lotten litt. C—D att det till denna lott
lagda området litt. a upplåtes allenast med den rätt
kronan må äga till detsamma.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen
hemställt uti de under l:o)—14:o) här ovan antecknade ärenden.

Hans Maj:t Konungen behagade härtill lämna
bifall samt förordnade, att proposition i dessa ämnen
skulle med den lydelse, bil. — till detta protokoll
utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Ivar Bruze.