Sammansätta stats- och lagutskottets nr 3 utlåtande Nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1917 kl. 12 m.
Sammansätta stats- och lagutskottets (nr 3) utlåtande i anledning
av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t
angående rekrytutbildningens förläggande till sommartid.
Närvarande vid ärendets slutliga behandling-, herrar Kvarnzelius, Gustafsson i
Örebro, Gezelius, Dahl, Lindhagen, L. Olsson i Hov, J. Nilsson, Widell,
Eriksson i Grängesberg, Erlansson och Pålsson.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 80, vilken blivit till
sammansatta stats- och lagutskottet nr 3 hänvisad, har herr Osberg
föreslagit,
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl.
Maj:t täcktes snarast låta verkställa utredning med tanke på omläggning
till rekrytutbildning sommartid samt taga i övervägande, huruvida
icke dagantalet lämpligen kunde nedbringas genom det bättre övningsresultat,
som erhölles därest övningarna företoges under sommarhalvåret,
samt till riksdagen inkomma med det förslag, vartill en sådan utredning
föranlett.
Till stöd för detta förslag har motionären anfört följande:
»Oaktat 1914 års härordning tillämpats så kort tid, har man ändå
kunnat konstatera stora olägenheter, som snarast möjligt måste avhjälpas,
detta för ernående av största möjliga färdighet hos de inkallade
värnpliktige, men framför allt att folkhälsan kan bevaras.
Det är ett erkänt faktum, icke minst inom officerskåren, att vinterövningarna
med värnpliktige under rekrytutbildningen har lett till en
bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 4 avd. 2 höft. (Nr 2—3.) 1
2 Sammansatta stats- och lagutskottets nr 3 utlåtande Nr 2.
försämring med ända till 25 % vad beträffar skjutresultaten jämfört med
det som erhölls under sommarutbildningen, innan den nya härordningen
trädde i kraft. Utan tvivel stå övningarna för övrigt i samma proportion
beträffande uppnådda resultat.
För mig ställa sig ändå icke de* mindre gynnsamma resultaten av
övningarna såsom huvudskäl till den ändring, jag här tillåter mig
föreslå.
Våra klimatiska förhållanden äro högst olämpliga för rekrytutbildning
under vinterhalvåret, i all synnerhet vad beträffar västra och södra
Sverige, med den ostadiga väderlek, som i dessa delar av landet gör sig
gällande; särskilt vad beträffar skjutövningarna, som nu skola så gott
som uteslutande företagas i liggande ställning. Den mest oinvigde kan
göra sig en föreställning, hur menligt detta skall inverka på individen
att få sin kropp tidvis genomblöt, tidvis fullständigt genomkyld. Kan
man verkligen under sådana förhållanden fordra, att den värnpliktige
skall hava det intresse i förehavda övning, som är behövligt för ernående
av ett gott resultat.
Skall rekrytutbildning fortgå vintertid, är fara värt, att våra sanatorier
bliva befolkade med värnpliktige och att ett oändligt stort antal
svenska hem göras till lungsotshärdar. Bör vinterutbildning ingå i
övningarna, torde detta lämpligast ske under senare delen av den värnpliktiges
utbildningstid och då företrädesvis å orter, som i klimatiskt
hänseende därtill äro lämpliga. Krav om förändring av gällande härordning
efter så kort tid sedan densamma antogs, kommer säkerligen
att mötas av motstånd från flera håll. Ändring måste ske förr eller
senare, förhållandet är sådant, att stora massor av folket önska det.
Skall man tänka sig ett starkt försvar, måste man se till, att icke folkhälsan
äventyras.»
I föreliggande motion har till behandling återupptagits en av de
principfrågor rörande de värnpliktiges utbildning, som genom 1914 års
härordningsbeslut erhöll sin lösning i en viss riktning. På sätt motionären
själv erinrat, kommer ett förslag om förändring i den nya härordningen
efter så kort tid sedan densamma antogs, säkerligen att mötas
av motstånd från flera håll. Vid sådant förhållande och då utskottet
icke varit i tillfälle att förr än vid en sen tidpunkt under innevarande
riksdag upptaga ärendet till behandling, samt den utredning, som,
s
Sammansatta stats- och lagutskottets nr 3 utlåtande Nr 2.
för ett sakligt övervägande av motionen skulle varit erforderlig, icke
kunnat av utskottet medhiunas, får utskottet hemställa,
att ifrågavarande motion icke må av riksdagen
bifallas.
Stockholm den 1 juni 1917.
På sammansatta utskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Reservation
av herrar Lindhagen och Bernhard Eriksson i Grängesberg mot utskottets
motivering.