Statsutskottets utlåtande AV 42.

1

Kr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1917 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av riksdagens år 1916 församlade revisorers
berättelse angående verkställd granskning av statsverkets
jämte därtill körande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1915.

(2: a avd.)

Statsutskottet, till vars förberedande behandling ovan nämnda
revisionsberättelse jämte de i anledning därav från vederbörande ämbetsverk
och myndigheter till Kungl. Maj:t avgivna utlåtanden och förklaringar
blivit hänvisad, får, efter tagen kännedom av dessa handlingar
och inhämtande av de för ärendenas utredning i övrigt erforderliga
upplysningar, underställa riksdagens prövning de av revisorerna gjorda
framställningar, som ansetts från utskottets sida påkalla yttrande; kommande
utskottet därvid att följa den ordning, som i revisionsberättelsen
blivit iakttagen.

Arméförvaltningen.

§ 1-

(Rev. ber. pag. 85; uti. pag. 632.)

I berättelsen angående arméförvaltningen hava revisorerna under
§ 6 anfört följande:

T) Av arméförvaltningens protokoll och räkenskaper hava revisorerna
inhämtat, bland annat, att vid ett av landets större arméförråd funnits
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 saml. 31 höft. (Nr 42.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

upplagt ett avsevärt parti sill. Då emellertid denna sill icke kunde
förbrukas av de trupper, för vilka den närmast var avsedd, hade hos
arméförvaltningen gjorts framställning att antingen få — dock till betydligt
nedsatt pris — försälja sillen enligt ett under hand infordrat
anbud eller ock att nödiga föreskrifter måtte lämnas beträffande omsättningen
av sillen.

Till svar härå meddelades, att sillen skulle med vissa angivna
kvantiteter utsändas till åtskilliga truppförband, förlagda å andra orter,
vilket också skedde.

Vid utspisningen å nämnda truppförband befanns emellertid sillen
så dålig, att en stor del därav måste kasseras.

I avseende å vad sålunda förekommit har det till en början synts
revisorerna kunna ifrågasättas, huruvida icke genom ett bättre ordnande
av uppköpen nu anmärkta olägenhet att på ett ställe hopats allt för
stora mängder bort kunna undvikas. Då emellertid så ej skett, vill det
synas anmärkningsvärt, att icke noggranna undersökningar omedelbart
verkställts till utrönande av sillens beskaffenhet och att icke tillräckliga
försiktighetsåtgärder vidtagits i fråga om dess förvaring. I varje fäll
hade enligt revisorernas mening undersökning av varan bort ske före
dess utsändande till respektive truppförband. Därigenom hade kostnader
för transport m. m. samt det av den dåliga varans mottagande förorsakade
obehag-et kunnat undvikas.

A nu anförda förhållanden hava revisorerna velat fästa uppmärksamheten.
»

O ver denna anmärkning har arméförvaltningens intendentsdepartement
infordrat yttrande av vederbörande chef, vilket yttrande, då detsamma
betecknats såsom hemligt, blivit från lantförsvarsdepartementet
direkt till utskottet överlämnat. Härjämte har intendentsdepartementet
i ett den 16 januari 1917 avgivet utlåtande i anledning av ifrågavarande
anmärkning anfört följande:

»Det här omförmälda sillpartiet måste enligt gällande föreskrifter
uppläggas vid ifrågavarande magasin, och kunde ett dylikt förfaringssätt
med hänsyn till arméns krigsberedskap ej undvikas.

Beträffande sillens förvaring får departementet instämma i, vad
bemälde chef i sitt ovanberörda yttrande anfört beträffande bristen å
lämpliga magasinslokaler, samt därjämte meddela, att magasineringsmöjligheterna
vid förevarande magasin numera väsentligt förbättrats.

Med avseende å det omskrivna sill partiets omsättning får departementet
hänvisa till, vad bemälde chef därom i sin förklaring anfört,

* Statsutskottets utlåtande Nr 42. 3

samt vill därvid särskilt framhålla, att departementet i skrivelse den 22
december 1914 anmodat honom att, i händelse hinder skulle uppstå för
erforderlig omsättning inom förläggningsorten av vissa artiklar, till
departementet inkomma med motiverat förslag till försäljning av erforderliga
kvantiteter till för staten fördelaktigaste pris. Framställning i
ärendet gjordes också i en den 22 mars 1915 inkommen skrivelse, och
anmodade departementet den 26 i samma månad bemälde chef med anledning
härav att omedelbart låta efter förutgången undersökning beträffande
sillens beskaffenhet därav översända vissa kvantiteter till truppförband
inom fjärde, femte och sjätte arméfördelningarna.»

Utskottet har tagit del av innehållet i ovanberörda såsom hemlig
betecknade handling och synes det utskottet, att, därest tillsynen över
ifrågavarande sillparti varit mera effektiv samt åtgärder i tid vidtagits
för partiets omsättning, detsamma, trots bristen på lämpliga magasinslokaler,
icke bort delvis hava gått förlorat.. Under uttalande av sin
förväntan, att större aktsamhet för framtiden iakttages för förekommande
av dylika förluster, har utskottet endast velat vad i ärendet förekommit
för riksdagen

omförmäla.

(Rev. ber. pag. 87; uti. pag. 635—638.)

I berättelsen angående arméförvaltningen hava revisorerna vidare
under § 9 anfört följande:

»Revisorerna hava ansett sig böra omförmäla, att, enligt vad av
förestående specifikation av sammandraget av arméförvaltningens räkenskaper
framgår, förslagsauslagen till arméns mathållning och furagering
av arméns hästar, vilka anslag för år 1915 uppförts med respektive
7,681,971 kronor och 3,774,221 kronor, överskridits det förra med icke
mindre än 7,439,268 kronor 21 öre och det senare med 2,086,729
kronor 96 öre.

Ehuru viss del av dessa överskridanden väl torde vara att tillskriva
de prisstegringar å livsförnödenheter och furageringsartiklar, som
inträtt efter anslagsbeloppens beräknande, synes denna omständighet
icke utgöra tillräcklig förklaringsgrund för hela ifrågavarande utgifts -

Utskottets

yttrande.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

ökning; och hava revisorerna därför ansett skäl föreligga att å dessa
förhållanden fästa riksdagens uppmärksamhet.))

I anledning av revisorernas sålunda gjorda uttalande har arméförvaltningens
intendentsdepartement i sitt ovanberörda utlåtande anfört
följande:

»Allt sedan världskriget utbröt, hava bland annat prisen på livsmedel
och andra för arméns underhåll oundgängliga förnödenheter
undergått en oavbruten stegring. Följden härav har blivit, att jämväl
truppförbandens portionspris ökats, och torde detsamma enligt från
truppförbanden insända beräkningar icke kunna uppskattas lägre än i
genomsnitt till 87 öre, vari jämväl tillagningskostnader inräknats. Det
verkliga portionspriset år 1915 bär således blivit närmare 50 procent
högre än det i riksstaten beräknade. Den brist, som på grund härav
uppstått för mathållningsanslaget, uppgår alltså till (27 x 12,803,285,
portionsdagarnas antal enligt riksstaten)................. kronor 3,456,886: 9 5.

Dessutom har antalet tjänstgöringsdagar för
värnpliktige i riksstaten beräknats för lågt, vilket
förhållande likväl i någon mån neutraliserats avbefintliga
vakanser bland de fast anställda. Dock
torde mathållningsanslaget härigenom hava åsamkats
en brist av minst................................................... * 1,020,000: —

Kostnaderna för underhåll av värnpliktige,
tillhörande årsklassen 1914 y, hava, enär nämnda
årsklass utspisats tillsammans med annat manskap,
bestritts från mathållningsanslaget, som däx-efter
erhållit ersättning från de av riksdagen till underhåll
av nämnda årsklass särskilt anvisade medel
efter ett av riksdagen beräknat portionspris avendast
60 öre. Då det verkliga portionspriset
varit avsevärt högre, har härigenom en brist uppstått
för mathållningsanslaget, vilken enligt de
från truppförbanden insända anslagsberäkningarna

torde hava uppgått till................................ » 1,104,325: —

Vidare hava 395,127 portioner utspisats till
officerare och underofficerare samt till arbetare å
truppförbandens verkstäder med flera. För dessa
portioner hava i enlighet med bestämmelserna i
fredsförplägnadsreglementet § 4 erlagts en gott Transport

kronor 5,581,211: 9 5.

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

Transport kronor 5,581,211: 95.
görelso av endast 60 öre för portion, och har mathållningsanslaget,
då det verkliga portionspriset
varit omkring 87 öre enligt truppförbandens anslagsberäkningar,
härigenom lidit en förlust av ... » 106,684: 2 9.

Summa kronor 5,687,896: 24.

Emellertid har på grund av de oroliga politiska
förhållandena samt lämnade författningsföreskrifter
befunnits nödvändigt att förstärka arméns
proviantförråd genom inköp av sådana slag av
livsmedel, som utau fara för förstöring kunde
lagras och eventuellt under året omsättas, därest
vissa kontraherade livsförnödenheter icke skulle
kunna anskaffas. Sålunda hava under år 1915
genom departementets försorg — förutom de årligen
återkommande upphandlingarna av proviant
— inköpts och upplagts i förråd reservbröd, armékonserver
och fläskkonserver till ett belopp av ... » 324,802: so.

Likaså hava såväl arméfördelningarna som
truppförbanden under år 1915 upplagt stora förråd,
vilkas värde vid nämnda års slut överstigit
värdet av proviantförråden vid 1914 års slut med

respektive.......................................................................... » 632,955:3 7.

och.............................................................................. » 628,665: so.

Summa kronor 1,586,423: 67.

Den verkliga bristen å mathållningsanslaget torde på grund av
vad Ovan anförts sålunda kunna uppskattas till 5,687,896 kronor 24 öre,
under det att ett belopp av 1,586,423 kronor 67 öre motsvaras av värdet
av vid 1915 års slut förefintliga ökade behållningar av proviant.

Om ovannämnda belopp, tillhopa 7,274,319 kronor 91 öre, jämföras
med bristen å mathållningsanslaget 7,439,268 kronor 21 öre, synes
att skillnaden uppgår till omkring 165,000 kronor, vilket belopp använts
till anskaffande av förplägnadsutredning ävensom till bestridande
av andra hithörande kostnader.

Beträffande den å furageringsanslaget uppkomna bristen å 2,086,729
kronor 96 öre torde densamma till fullo förklaras därav, att rationspriset,
som i riksstaten beräknats till endast en krona, i verkligheten
uppgått till minst 1 krona 55 öre, varigenom anslaget, som i riksstaten

Utikottets

yttrande.

6 Statsutskottets utlåtande Nr 42.

beräknats till 3,774,221 kronor, kommit att överskridas med ungefär
55 procent.»

Vid granskning av den av intendentsdepartementet sålunda lämnade
redogörelsen har det synts utskottet uppenbart, att en del kostnader,
som bort på annat sätt redovisas, avförts å förslagsanslaget till arméns
mathållning. I sådant avseende vill utskottet framhålla, att då anslaget
fått förskottera kostnaderna för underhåll av värnpliktiga, tillhörande
årsklassen 1914 y, för vilket ändamål särskilt anslag under titeln engångskostnader
för försvaret är i riksstaten för år 1915 uppfört, man
under alla omständigheter bort tillse, att mathållningsanslaget icke belastades
med större utgift för ändamålet än vad engångskostnadsanslaget
lämnade tillgång att täcka och att sålunda förstnämnda anslag icke blev,
på sätt nu skett, lidande på att det senare anslaget var beräknat efter
ett lägre portionspris än det vid utspisningen verkligen gällande. Den
brist i mathållningsanslaget, som härigenom uppkommit, enligt intendentsdepartementets
beräkning 1,104,325 kronor, synes i stället hava bort
täckas av samma medel, varifrån engångskostnaderna för försvaret bestridas,
nämligen värnskattemedlen och åtgärder för ett sådant ordnande
av saken lärer hava bort ofördröjligen vidtagas.

Vidare torde det icke kunna betecknas annat än såsom oegentligt,
att hela det belopp av 1,586,423 kronor 67 öre, som i redogörelsen
angives såsom kostnader för uppläggande av reservförråd, fått belasta
1915 års mathållningsanslag. Då dessa förråd ju till stor del äro avsedda
för lagring för framtida användning, synes nämnda anslag, åtminstone
icke annat än delvis, hava bort komma till användning för
ändamålet.

Beträffande övriga utgifter, som föranlett det betydliga överskridandet
av såväl förevarande anslag som förslagsanslaget till furageringav
arméns hästar, har utskottet funnit de avgivna förklaringarna tillfredsställande.

Då emellertid, såsom av det ovan anförda framgår, kostnader i
vissa fall tydligen bestritts från anslag, som icke bort därmed belastas,
har utskottet haft under övervägande, huruvida någon riksdagens särskilda
åtgärd därav borde föranledas. Utskottet vill då erinra därom,
att, på sätt inhämtas av utskottets utlåtande nr 16 i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående beredande av medel till bestridande av
kostnader till tryggaude av rikets neutralitet, i vederbörlig ordning gjorts
framställning om ytterligare utredning utöver den i propositionen med
tillhörande handlingar lämnade angående disposition av medel för vissa

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

7

angivna ändamål vid armén och marinen under tiden från och med den
1 augusti 1914 m. in. När denna utredning, som ehuru icke avseende
mathållningsanlaget likväl berör ämnen av principiellt sett samma natur
som det förevarande, kommer utskottet tillhanda, lärer utskottet få anledning
att till behandling i ett sammanhang upptaga frågan om fördelningen
på olika utgiftstitlar och redovisningen av de merutgifter för
försvaret, som föranletts av kriget. Vid sådant förhållande har utskottet
nu icke ansett sig böra mera än vad i ärendet förekommit för riksdagen

omförmäla.

Navigationsskolorna.

§ 3.

(Rev. ber. pag. 168; uti. pag. 659—662, 664—667.)

I § 2 under berättelsen angående navigationsskolorna hava revisorerna
anfört följande:

»Revisorerna, som avlagt besök vid navigationsskolan i Härnösand,
tunno de åt skolan upplåtna lokalerna i flera avseenden otillfredsställande.

Sålunda måste en del av skolans instrumentförråd förvaras i eu
för ändamålet synnerligen otjänlig lokal — en mörk garderob. Vidare
kunde en för undervisningen avsedd ångmaskin icke igångsättas och
sålunda icke demonstreras i verksamhet, vilket uppenbarligen vore till
men för undervisningen. Den för skolans vaktmästare avsedda bostaden
uppgavs vara synnerligen dragig och kall och kunde därför icke användas
för sitt ändamål.

Det synes revisorerna önskvärt, att Härnösands stads åtagande
att hålla denna skolas lokaler i gott skick bättre uppmärksammades.»

I anledning av denna anmärkning har inspektören för navigationsskolorna
i ett till marinförvaltningen den 22 december 1916 avgivet
yttrande anfört följande:

»I min år 1913 avgivna första ämbetsberättelse över navigationsskolornas
verksamhet anförde jag angående de åt navigationsskolan i
Härnösand upplåtna lokalerna följande.

''Annorlunda ställer sig förhållandena vid navigationsskolan i Härnösand,
där lämpliga uppställningsplatser för undervisuingsmaterielen saknas

8

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

för såväl navigations- som maskinistavdelningarna, särskilt beträffande
den senare. Så t. ex. tinnes en ångmaskin, och en motor är under anskaffande,
men uppställningsplatser för dessa saknas. För att undervisningen
vid denna navigationsskola skall kunna på ett ändamålsenligt
och praktiskt sätt bedrivas är det därför nödvändigt, att snarast möjligt
ökade lokaler kunna disponeras. Jag får därför vördsamt hemställa,
att kungl. marinförvaltningen ville för Härnösands stad framhålla nödvändigheten
av, att en tillbyggnad till navigationsskolan göres, uti vilken
kunna anordnas uppställningsplatser för såväl den nu befintliga som
under anskaffning varande undervisningsmaterielen.’

Med anledning av denna hemställan anmodade marinförvaltningen
i skrivelse den 0 december 1913 navigationsskolans direktion att hos
Härnösands stads vederbörande myndighet söka utverka, att behövliga
lokaler genom utvidgning av navigationsskolebyggnaden måtte beredas.
Uti skrivelse den 29 april 1914 anmodade marinförvaltningen ånyo
direktionen att, enär enligt vad marinförvaltningen inhämtat intet åtgjorts
för lokalernas utvidgning, för stadens myndigheter framhålla
behovet av en utvidgning av navigationsskolebyggnaden i överensstämmelse
med uppgjord plan. Genom beslut den 9 juni 1914 förklarade
sig emellertid stadsfullmäktige i Härnösand icke villiga att för närvarande
låta förändra eller utvidga navigationsskolehuset, oaktat de av stadsfullmäktige
för beredande av förevarande fråga tillsatta kommitterade,
med undantag av eu, rektor K. Tham, ansågo, att de av marinförvaltningen
avsedda lokalerna voro i hög grad önskvärda och av behovet
påkallade för undervisningens reglementsenliga bedrivande. Med anledning
av stadsfullmäktiges ovan fattade beslut framhöll marinförvaltningen
i skrivelse till magistraten i Härnösand den IT augusti 1914, att, då,
enligt ämbetsverkets förmenande, det av fullmäktige sålunda fattade
beslutet torde kunna medföra, att navigationsskolan icke bleve i stånd
att bereda så tillfredsställande undervisning, som med den år 1912 vidtagna
omorganisationen av navigationsskolorna i riket åsyftats, inom
ämbetsverket fråga uppstått, huruvida icke, därest stadsfullmäktige ansåge
sig icke kunna gå till mötes de anspråk pa lokalutrymme och inredning,
vilka ämbetsverket funnit sig pliktigt att framställa, skolan
lämpligen borde förläggas till annan norrländsk stad, som kunde befinnas
villig att bereda en navigationsskola ändamålsenliga lokaler och
i övrigt åtaga sig de förpliktelser, som statsmakterna uppställt såsom
villkor för att dylik skola skall till staden förläggas, varjämte marinförvaltningen
anhöll, att, innan något vidare utgjordes i sådant syfte,
magistraten ville hos stadsfullmäktige göra förfrågan, om från stadens

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

!)

sida något vore att erinra mot eu eventuell förläggning av skolan till
annan ort. Med kännedom om denna marinförvaltningens skrivelse och
då svar ej inkommit från stadsfullmäktige vid tiden för 1914 års ämbetsberättelses
avlämnande, ansåg jag mig i denna endast böra framhålla,
att mot Härnösands navigationsskolas lokaler förefunnes samma anmärkningar,
som uti 1913 års ämbetsberättelse blivit ^iv mig för marinförvaltningen
framhållna.

Till svar å marinförvaltningens ovannämnda skrivelse till magistraten
i Härnösand meddelade stadsfullmäktige i skrivelse den 13 oktober samma
är, att stadsfullmäktige på grund av redan verkställda reparationer och
tillbyggnader ansågo sig hava riitt att fordra, att navigationsskolan bibeliölles
i Härnösand, och att stadsfullmäktige på det bestämdaste protesterade
mot förläggning av skolan till annan ort samt förbehöll sig rätt,
att, därest sådan förläggning av skolan skulle komma till stånd, utkräva
ersättning för de kostnader staden nedlagt för att sätta navigationsskolelmset
i sitt nuvarande skick.

Med anledning av denna fullmäktiges skrivelse anmodade marinförvaltningen,
i syfte att navigationsskolan fortfarande måtte kunna vara
förlagd till Härnösand, i skrivelse den 24 november samma år magistraten
i Härnösand att hos stadsfullmäktige göra förfrågan, huruvida fullmäktige
voro villiga att i någon lämplig, staden tillhörig eller av staden förhyrd
byggnad i närheten av skolan upplåta de av ämbetsverket fordrade och
för undervisningens ändamålsenliga bedrivande oundgängligen nödvändiga
lokalerna. Till svar härå meddelade stadsfullmäktige i skrivelse den 9
mars 1915, att i närheten av skolan icke funnes någon för berörda
ändamål lämplig byggnad att tillgå, men att stadsfullmäktige framdeles,
då den på Kungl. Majrts prövning beroende frågan om föreståndarens
för navigationsskolan bostadsförmåner blivit avgjord, skulle upptaga
frågan om anordnande av'' de ifrågavarande lokalerna för undervisningsmaterielen
i samband med bostadsfrågan, då dessa båda frågor ur ekonomisk
synpunkt lämpligast borde behandlas samtidigt.

I av mig år 1915 avgiven ämbetsberättelse framhöll jag ånyo,
att vid Härnösands navigationsskola förefinnes samma behov av ökade
lokaler, som uti mina två senaste ämbetsberättelser blivit framhållna,
och hemställde jag slutligen i 1916 års ämbetsberättelse, med åberopande
av stadsfullmäktiges ovan omnämnda skrivelse den 9 mars 1915
och sedan genom nådigt brev den 19 sistlidna maj frågan om föreståndarens
bostadsförmån blivit avgjord, att marinförvaltningen ville anmoda
stadsfullmäktige i Härnösand att snarast möjligt och senast den 1 nästinstundande
oktober inkomma med uppgift å de åtgärder, som av
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 31 käft. (Nr 42.) 2

10

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

Utskottets

yttrande.

stadsfullmäktige vidtagits för anordnande av erforderliga lokaler för uppställning
av navigationsskolans undervisningsmateriel. Med anledning
av denna hemställan har marinförvaltningen i skrivelse till magistraten
i Härnösand anhållit, att förfrågan gjordes hos stadsfullmäktige, huruvida
några åtgärder vidtagits för anskaffande av de meranämnda lokalerna
för uppställning av undervisningsmateriel. Något svar å denna
skrivelse har ännu ej inkommit.»

Därjämte har direktionen för navigationsskolan i Härnösand i
skrivelse den 29 december 1916 meddelat, att stadsfullmäktige i Härnösand
vid sammanträde den 12 december 1916 beslutit att låta stadens
drätselkammare utreda frågan om sådan utvidgning av navigationsskolans
lokaler, att de av statsrevisorerna anmärkta bristerna därigenom
skulle kunna täckas. Rörande revisorernas anmärkningar om vaktmästarbostadens
mindre lämplighet meddelade direktionen, att redan nu eu
del åtgärder vidtagits för att få bostaden beboelig.

Marinförvaltningen har i utlåtande över ifrågavarande anmärkning
den 11 januari 1917, med överlämnande av ovan berörda bada skrivelser,
anfört bland annat följande:

»Marinförvaltningen anser sig ock böra meddela, att i anledning
av den av staden beslutade nya utredningen och sedan drätselkammarens
ordförande för inspektören för navigationsskolorna upplyst, att utredningen
icke torde kunna påbörjas förr än i mitten av innevarande januari
månad, inspektören kommer att i de närmaste dagarna på platsen samråda
med drätselkammaren angående snara åtgärder för de anmärkta
bristfälligheternas avhjälpande, ävensom att ämbetsverket håller före,
att, därest staden icke''förbinder sig att ofördröjligen behörigen avhjälpa
bristfälligheterna, frågan om skolans förflyttning till annan norrländsk
stad måste ånyo tagas under övervägande.»

Utskottet, som funnit de av inspektören för navigationsskolorna
och marinförvaltningen vidtagna åtgärderna för astadkommande av bättre
lokaler för navigationsskolan i Härnösand fullt tillfredsställande, har
endast, under uttalande av sin förväntan att Kungl. Maj:t tillser, att de
nu rådande missförhållandena härvidlag bliva undanröjda och att, om så
ej skulle bliva fallet, Kungl. Maj:t låter företaga en undersökning avseende
möjligheterna för en förflyttning av ifrågavarande skola från
Härnösand till annan lämplig stad i Norrland, velat vad i ärendet förekommit
för riksdagen

omförmäla.

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

11

Statens järnvägar.

§ 4.

(Rev. ber. pag. 550—551; uti. pag. 694—695.)

I berättelsen angående statens järnvägar hava revisorerna under
§ 4 anfört följande:

»Revisorerna hava besökt de pågående arbetena för dubbelspårsbyggnaden
Rönninge—Ström å sträckan mellan sistnämnda punkt och
Södertälje kanal.

Beträffande fortskridandet av arbetena å dubbelspårsanläggningen
intill senare delen av november 1915 få revisorerna hänvisa till den
av 1915 års statsrevisorer avgivna berättelsen angående granskningen
av statsverkets styrelse och förvaltning. De förändringar, som sedan
sagda tid tillkommit å de delar av anläggningen, som revisorerna besågo,
voro i huvudsak följande.

Landsvägsbron vid södra mynningen av tunneln vid Ström var
färdig och tagen i bruk. Vid bron över den tilltänkta industrikanalen
vid Ström var järnöverbyggnaden under montering.

Rälsläggningen var i det närmaste utförd för det ena spåret från
anknytningspunkten mellan dubbelspåret och den gamla statsbanelinjen
till bron vid Ström samt från denna bro till norra ändan av Näsets
bangård.

A Näsets station voro stationshuset med tillhörande hissbyggnad
•och uthus ävensom godsmagasinet i det närmaste färdiga.

Av de massor, som skola uttagas ur Södertälje kanal mellan Saltsjön
och Maren, återstodo ännu att uttaga omkring 160,000 kubikmeter,
varav omkring 20,000 kubikmeter avsetts för fyllning i järnvägsbankarna.

Pelarstödet å norra sidan om kanalen var färdigt.

Under pågående arbete för grundläggning av det södra pelarstödet
inträffade den 30 juni 1916 ett ras i kanalslänten omedelbart intill det
södra landfästet. Raset omfattade en jordmassa av omkring 2,700
kubikmeter.

I avvaktan på dels slutförandet av de geotekniska utredningar,
som med anledning av raset igångsatts på föranstaltande av byggnadskommissionen,
dels ock utslag av tillsatt skiljenämnd för avgörande av
frågan om det ekonomiska ansvaret för raset, lågo vid revisorernas besök
arbetena nere å nu berörda del av dubbelspårsanläggningen.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

Genom det inträffade raset och andra omständigheter kommer ett
ytterligare framflyttande av tiden för färdigställandet av dubbelspårsbyggnaden
att äga rum. Enligt revisorerna av bvggnadskommissionens
arbetschef lämnad uppgift beräknas nämligen numera dubbelspårets
öppnande för trafik komma att ske tidigast våren 1918. Detta dröjsmål
kunna revisorerna med hänsyn till trafikförhållandena icke annat
än beteckna såsom synnerligen beklagligt.

Utan att ingå i bedömande av de utförda tekniska undersökningarna
för de båda landfästena och bropelarna vilja revisorerna framhålla den
bjudande nödvändigheten av, att beträffande såväl landfästen som bropelare
inga åtgärder underlåtas, vilka kunna anses erforderliga för
vinnande av full trygghet rörande brobyggnadens framtida bestånd.»

Med anledning av detta revisorernas yttrande har byggnadskommissionen
för dubbelspåret Rönninge—Ström i utlåtande den 13 januari
1917 anfört följ ande:

»Då revisorerna med hänvisning till den av 1915 års statsrevisorer
avgivna berättelsen angående granskningen av statsverkets styrelse och
förvaltning i sin skrivelse allenast lämnat en redogörelse för de intill
senare delen av 1915 utförda arbetena, får kommissionen under förhandenvarande
omständigheter därjämte lämna följande meddelande om
de huvudsakliga arbeten, vilka av kommissionen utförts sedan arbetenas
början och till och med utgången av år 1916, nämligen:

Ur kanalen hava av beräknade inemot 700,000 kubikmeter jordskärning
uttagits omkring 540,000 kubikmeter, vilka huvudsakligen använts
såsom sidotag för terrassering av dubbelspårsanläggningen.

A järnvägen hava utom ovan nämnda terrasseringsmassor utförts
7,660 meter enkel- och 5,937 meter dubbelspår, varjämte återstående
1,500 meter spår påbörjats.

Bergsprängnings- och tunnelarbeten hava i det allra närmaste
fullbordats -— med en sammanlagd tunnellängd av 656 meter — varjämte
omkring Va av all skenläggning utförts.

Med förbigående av övriga, mindre arbeten å järnvägsanläggningen
må om broarna särskilt anföras, att bron över kanalen vid Ström fullbordats
samt att för bron över Södertälje kanal landfästena, med undantag
av stenkonerna, samt norra pelaren färdigställts, och att i övrigt
för södra pelaren spånt och grävning delvis utförts.

A Södertälje station är bangårds byggn ad en i det närmaste fullbordad,
varemot stationshusets ombyggnad ej påbörjats, och å Näsets
bangård äro stationshus, godsmagasin och uthus i det närmaste färdiga
samt ett boställshus påbörjat, varjämte rälsläggning och gripning å
bangården pågå.

Statsutskottets utlåtande, Nr 42.

13

I övrigt torde allenast vara att erinra därom, att bandelen Rönninge—-Igelsta
redan den 8 oktober 1915 öppnades för allmän trafik.

Riksdagens revisorer framhålla ytterligare det med hänsyn till
trafikförhållanden beklagliga däruti, att arbetena genom raset i Södertälje
kanal den SO juni 1916 blivit lörsenade utöver förut avsedd tidpunkt,
och får kommissionen härtill framhålla, att kommissionen, på sätt
uti underdånig skrivelse den 28 juni 1916 av kommissionen anförts,
då ansett, att hela dubbelspårsanläggningen Rönninge—Ström skulle
bliva fullbordad under sommaren 1917. Denna tid skulle säkerligen
också kunnat hållas, därest icke det ovannämnda raset i södra kanalslänten
den SO juni 1916 inträffat, varigenom arbetenas färdigställande,
såsom revisorerna anmärka, beklagligtvis torde framskjutas till våren 1918.

Slutligen hava revisorerna framhållit den bjudande nödvändigheten
av att beträffande såväl landfästen som bropelare å bron över Södertälje
kanal inga åtgärder underlåtas, vilka kunna anses erforderliga för vinnande
av full trygghet rörande brobyggnadens framtida bestånd, och
tillåter sig kommissionen med anledning härav i underdånighet framhålla,
att kommissionen allt framgent kommer att låta sig angeläget vara att
vid arbetets utförande i första hand tillgodose dessa fordringar, så att
bron må bliva på ett fullt betryggande sätt utförd.»

Utskottet har endast velat vad i ärendet förekommit för riksdagen
omförmäla.

§ 5.

Vad i övrigt blivit av revisorerna anmält och erinrat, har utskottet
funnit dels hava medfört åsyftad rättelse, dels vara av vederbörandes
utlåtande nöjaktigt förklarat, dels ej vara av den vikt, att, oaktat förklaringen
ej varit fullt tillfredsställande, någon riksdagens åtgärd bort
av förhållandena föranledas, dels slutligen icke hava varit av beskaffenhet
att från utskottets sida påkalla något yttrande; vilket utskottet skolat
för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 23 mars 1917.

På statsutskottets vägnar:

Utskottets
yttrande.

AXEL EKMAN.

14

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, O. M. Strömberg, H. H. K.
Ericson, H. F. Lamm, G. M. H. Ekelund, J. Nilsson, C. G. Ekman, O. Bergqvist,
A. C. Lindblad, K. A. Malmborg, N.90. Bruce och N. Åkesson samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, K. V. Bydén i Malmö, C. Persson i
Stallerhult, J. B. Eriksson i Grängesberg, G. Odqvist, E. A. Nilson i Örebro, N. A.
Nilsson i Kabbarp, A. Wiklund, A. Anderson i Råstock, J. Erlansson, E. F. Hellberg
i Lycksele och J. A. Ingvarson.

»

STOCKHOLM, ISAAC MAECUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1917.