Statsutskottets utlåtande Nr 28.
1
Nr 28.
Ankom till riksdagen kansli den 23 februari 1917 kl. 2 e. in.
Utlåtande angående regleringen av utgifterna för kapitalökning
i avseende ä post- och telegrafverken samt statens järnvägar
och vattenfallsverk. (4:e avd.)
Postverket.
l:o) I den till riksdagen den 13 januari 1917 avlåtna propositionen inköp ar
angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under titel inTentarier*
»utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet», beträffande post- [ 1-j
verket föreslagit riksdagen att för inköp av inventarier för postverkets
behov för år 1918 anvisa ett anslag av 350,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel
utanordna 175,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 13—16 i det vid propositionen
under rubrik »utgifter för kapitalökning: bil. 1» fogade statsrådsprotokollet
över civilärenden den 13 januari 1917, till vilket utskottet
tillåter sig hänvisa.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, får alltså ‘hemställa,
att riksdagen må för inköp av inventarier för postverkets
behov för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 350,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1917 av tillgängliga medel
utanordna 175,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt 21 käft. (Nr 28.) 1
*) Hänvisar till punkt i statsverkspropositionen.
2
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
Nybygg- 2:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att dels av det
nader'' anslag å 960,000 kronor, som av 1914 års förra riksdag beviljats för
[2-] uppförande å den då ännu icke för centralpostkontoret i Stockholm disponerade
delen av postverkets tomt inom kvarteret Riddaren i Stockholm,
efter rivning av därå uppförda byggnader, av en tillbyggnad samt för
vidtagande i sammanhang därmed av vissa förändringar å den dåvarande
posthusbyggnaden i samma kvarter, för år 1918 anvisa, att utgå
av lånemedel, återstående beloppet, 300,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att utanordna detta belopp förskottsvis redan under år 1917 av
tillgängliga medel, dels av det anslag å 240,000 kronor, som riksdagen
beviljat för uppförande å den postverket tillhöriga tomten nr 112 inom
S:t Lars kvarter i Linköping av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler
för telegrafverkets behov, för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel,
återstående beloppet, 120,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet,
dels för fortsättande och avslutande av nyssnämnda byggnadsarbete för
år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel, ytterligare ett belopp av 90,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917
av tillgängliga medel utanordna beloppet, dels för fortsättande av uppförandet
å det för postverkets räkning inköpta område om 5,583,1 kvadratmeter
av tomten nr 67 A i Göteborgs stads tolvte rote av ett centralposthus
för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel, ett belopp av
700,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 förskottsvis
av tillgängliga medel utanordna beloppet, dels ock för uppförande
för en beräknad kostnad av 275,000 kronor å den för sådant
ändamål avsedda, kronan tillhöriga tomten i kvarteret nr 29 inom Gällivare
municipalsamhälle av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler för
telegrafverkets behov, för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel, ett
belopp av 100,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 17—34.
I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion,
nr 89, har herr E. F. Hellberg i Lycksele hemställt, att riksdagen måtte
för inköp av tomterna nr 66, 67 a och 67 b i Lycksele municipalsamhälle
för uppförande därstädes av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler
för telegrafverkets behov, anvisa för år 1918 ett belopp av 3,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917
av tillgängliga medel utanordna beloppet.
Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för denna framställning
får utskottet hänvisa till motionen.
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
3
Med hänsyn till det trängande behovet att anskaffa lokaler för telegrafverket
i Linköping synes utskottet intet vara att erinra mot att den
byggnad, som är avsedd att inrymma lokaler för såväl postverket som
telegrafverket i nämnda stad, påbörjats, oaktat det vid arbetets igångsättande
varit tydligt, att det för ändamålet av 1916 års riksdag beviljade
anslaget icke skulle förslå för byggnadens fullbordande. I enlighet
med denna uppfattning får utskottet tillstyrka, att det begärda
tilläggsanslaget, 90,000 kronor, må uppföras å 1918 års stat.
Kungl. Maj:ts i övrigt gjorda äskanden om fortsättningsanslag för
tidigare beslutade byggnadsföretag för postverkets räkning har utskottet
jämväl funnit sig höra förorda.
Framställning om uppförande av post- och telegrafhusbyggnad i
Gällivare framlades av generalpoststyrelsen redan år 1915. På grund
av de statsfinansiella förhållandena blev emellertid förslaget icke av
Kungl. Maj:t framfört till 1916 års riksdag. På grund av angelägenheten
av dels att post- och telegrafverket beredas bättre tjänstelokaler, dels
ock att dessa verks personal i Gällivare förskaffas bostäder till rimliga
hyror, anser utskottet ytterligare uppskov med beviljandet av medel
för byggnadens påbörjande icke böra äga rum. Den upprättade planen
för byggnaden, enligt vilken ett avsevärt utrymme å den ifrågavarande
tomten lämnas odisponerat för framtida byggnadsbehof?- för statens
räkning, har icke givit utskottet anledning till anmärkning.
Beträffande slutligen den av herr Hellberg väckta motionen om inköp
för postverkets räkning av tomt i Lycksele, har utskottet icke blivit
övertygat därom, att uppförande av särskild posthusbyggnad är den
enda" tänkbara lösningen av postverkets lokalfråga å nämnda ort. Då
det för övrigt icke synes böra ifrågakomma att bevilja medel för inköp
av en tomt, beträffande vars användande närmare utredning saknas, har
utskottet icke ansett sig kunna biträda det i motionen framförda förslaget.
I enlighet med vad sålunda anförts hemställer utskottet,
1) att riksdagen må
a) av det anslag å 960,000 kronor, som av 1914
års förra riksdag beviljats för uppförande å den då
ännu icke för centralpostkontoret i Stockholm disponerade
delen av postverkets tomt inom kvarteret Riddaren
i Stockholm, efter rivning av därå uppförda
byggnader, av en tillbyggnad samt för vidtagande i
sammanhang därmed av vissa förändringar å den då
-
Utskottets
yttrande.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
varande posthusbyggnaden i samma kvarter, för år
1918 anvisa såsom reservationsanslag återstående beloppet,
300,000 kronor, med rätt för Kung!. Maj:t att
utanordna detta belopp förskottsvis redan under år
1917 av tillgängliga medel,
b) av det anslag å 240,000 kronor, som riksdagen
beviljat för uppförande å den postverket tillhöriga
tomten nr 112 inom S:t Lars kvarter i Linköping av
ett posthus, inrymmande jämväl lokaler för telegrafverkets
behov, för år 1918 anvisa såsom reservationsanslag
återstående beloppet, 120,000 kronor, med rätt
för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917
av tillgängliga medel utanordna beloppet,
c) för fortsättande och avslutande av nyssnämnda
byggnadsarbete för år 1918 anvisa såsom reservationsanslag
ytterligare ett belopp av 90,000 kronor med
rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år
1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet;
d) för fortsättande av uppförandet å det för postverkets
räkning inköpta område om 5,583,1 kvadratmeter
av tomten nr 67 A i Göteborgs stads tolvte
rote av ett centralposthus för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 700,000 kronor med rätt för Kungl.
Maj:t att redan under år 1917 förskottsvis av tillgängliga
medel utanordna beloppet;
e) för uppförande för en beräknad kostnad av
275,000 kronor å den för sådant ändamål avsedda,
kronan tillhöriga tomten i kvarteret nr 29 inom Gällivare
municipalsamhälle av ett posthus, inrymmande
jämväl lokaler för telegrafverkets behov, för år 1918
anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor med
rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år
1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet;
II) att herr Hellbergs ovanberörda motion, nr 89,
icke må av riksdagen bifallas.
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
5
Telegrafverket.
3:o) Kungl. Maj:t har i avseende å kapitalökning vid telegraf- inköp och
verket föreslagit riksdagen dels medgiva, att stationsbyggnaden å den bavyfa8tig>e
telegrafverket tillhöriga fastigheten nr I och II i kvarteret Skvalperup heter,
i Malmö må utvidgas genom en tillbyggnad i enlighet med av telegraf- [3.] •
styrelsen framlagd plan för en beräknad kostnad av 330,000 kronor;
att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten nr 4 i kvadraten nr 19
i Motala för en köpeskilling av högst 30,000 kronor; att för telegrafverkets
räkning må inköpas lägenheten nr 188 i Tomelilla municipalsamhälle
för en köpeskilling av högst 25,000 kronor; att för telegrafverkets
räkning må inköpas det så kallade telegrafhuset i Nyland med
tomt för en köpeskilling av högst 24,000 kronor; att för telegrafverkets
räkning må inköpas tomterna litt. G ab 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27
och 28 i Hässleholm för en köpeskilling av högst 17,000 kronor; och
att å dessa tomter må uppföras en förrådsbyggnad för en beräknad
kostnad av 65,000 kronor; samt att för telegrafverkets räkning må inköpas
de å lägenheten Hästhagen invid Krylbo belägna, å en av distriktslantmätaren
E. Ekenstedt år 1914 upprättad tomtdelningskarta med nr
6, 7, 8 och 9 i kvarteret XXII betecknade tomter för en köpeskilling
av högst 20,000 kronor; och att å dessa tomter må uppföras en förrådsbyggnad
för en beräknad kostnad av 65,000 kronor; dels och för år
1918 till inköp och bebyggande av fastigheter för telegrafverkets räkning
anvisa, att utgå av lånemedel, ett anslag av 620,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 36—50 i det ovanberörda
statsrådsprotokollet över civilärenden för den 13 januari 1917,
till vilket utskottet tillåter sig hänvisa.
Den föreslagna tillbyggnaden av stationsbyggnaden i Malmö har utekottets
utskottet funnit vara av behovet påkallad, vadan utskottet får tillstyrka yttrande''
det av Kungl. Maj:t för ändamålet äskade anslaget. Förslagen om inköpande
för telegrafverkets räkning av fastigheter i Motala, Tomelilla
och Nyland har utskottet jämväl funnit vara väl motiverade. Beträffande
de två sistnämnda platserna vill utskottet särskilt framhålla fördelen av,
att dyrbara flyttningskostnader undvikas genom inköp av de fastigheter,
vari telegrafverkets lokaler redan äro inrymda.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
Förslagen om inköp av tomter i Hässleholm och Krylbo samt uppförande
av förrådsbyggnader därstädes får utskottet ävenledes biträda.
Det för år 1918 äskade anslagsbeloppet för inköp och bebyggande
av fastigheter för telegrafverkets räkning är avsett att användas på följande
sätt:
till fortsättande av stationsbyggnaden i Uppsala...... kronor 332,200: —
» tillbyggnad av stationsbyggnaden i Malmö....... » 41,800: —
» inköp av byggnadstomt i Motala ........................... )> 30,000: —
» » » fastighet i Tomelilla ................................ » 25,000: —
» » » fastighet i Nyland ................................... » 24,000: —
» inköp av tomt och uppförande av förrådsbyggnad
i Hässleholm......................................................... » 82,000: —
» inköp av tomt och uppförande av förrådsbyggnad
i Krylbo ............................................................ » 85,000: —
Summa kronor 620,000: —
Kungl. Maj:ts förslag i denna del har ej föranlett erinran från utskottets
sida.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva att stationsbyggnaden å den telegrafverket
tillhöriga fastigheten nr I och II i kvarteret
Skvalperup i Malmö må utvidgas genom en tillbyggnad
i enlighet med av telegrafstyrelsen framlagd plan för
eu beräknad kostnad av 330,000 kronor;
b) medgiva att för telegrafverkets räkning må inköpas
tomten nr 4 i kvadraten nr 19 i Motala för en
köpeskilling av högst 30,000 kronor;
c) medgiva att för telegrafverkets räkning må inköpas
lägenheten nr 188 i Tomelilla municipalsamhälle
för en köpeskilling av högst 25,000 kronor;
d) medgiva att för telegrafverkets räkning må inköpas
det så kallade telegrafhuset i Nyland med tomt
för en köpeskilling av högst 24,000 kronor;
e) medgiva att för telegrafverkets räkning må inköpas
tomterna litt. C ab 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26,
27 och 28 i Hässleholm för en köpeskilling av högst
17,000 kronor och att å dessa tomter må uppföras en
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
7
förrådsbyggnad för eu beräknad kostnad av 65,000
kronor;
f) medgiva att för telegrafverkets räkning må inköpas
de å lägenheten Hästhagen invid Krylbo belägna,
å en av distriktslantmätaren E. Ekenstedt år 1914
upprättad tomtdelningskarta med nr 6, 7, 8, och 9 i
kvarteret XXII betecknade tomter för en köpeskilling
av högst 20,000 kronor, och att å dessa tomter må
uppföras en förrådsbyggnad för en beräknad kostnad
av 65,000 kronor;
g) för år 1918 till inköp och bebyggande av fastigheter
för telegrafverkets räkning anvisa ett reservationsanslag
av 620,000 kronor.
4:o) Kungl. Maj:t har vidare beträffande telegrafverket föreslagit Fortsatt utriksdagen
att för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende Statens tel**
för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel, ett anslag av 12,500,000 fon- och
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 yä®ende"
av tillgängliga medel utanordna beloppet. r, -i
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 51—66.
Av förenämnda anslagssumma äro avsedda:
för interurbana telefonnätet......................................... kronor 4,500,000: —
s lokala » .......................................... » 7,694,000: —
» telegrafnätet ............................................................ »_306,000: —
Summa kronor 12,500,000: —
Utskottets
yttrande.
Motsvarande anslagsbelopp för år 1917 voro respektive 2,993,400,
3,700,000, 306,600, tillhopa 7,000,000 kronor. Den sålunda till sammanlagt
5,500,000 kronor uppgående anslagsökningen är till ej ringa del att hänföra
till den väsentliga prisstegring å materialier, som inträtt sedan 1916.
Beträffande det för interurbanledningar avsedda beloppet är att märka,
att Kungl. Maj:t vidtagit en minskning med 2,500,000 kronor i telegrafstyrelsens
i ämnet framlagda förslag. Ytterligare nedsättning synes utskottet
icke lämpligen kunna ifrågakomma. Att uppskjuta utförandet av
någon del av arbetena å det lokala telefonnätet synes ej heller välbetänkt,
då därigenom den på grund av telefontaxereformen inträdda ökningen i
8
Statsutskottet# utlåtande Nr 28.
Nya byggnader
och
anlägg,
ningar.
[5.]
Utskottets
yttrande.
abonnentantalet skulle hämmas. Anslagsäskandet för utveckling av telegrafnätet
har utskottet jämväl funnit sig böra tillstyrka.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må för fortsatt utveckling av statens
telefon- och telegrafväsende för år 1918 anvisa ett
reservationsanslag av 12,500,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av
tillgängliga medel utanordna beloppet.
Statens järnvägar.
5:o) Kungl. Maj:t har i avseende å kapitalökning vid statens
järnvägar föreslagit riksdagen att till utförande av nya byggnader och
anläggningar vid statens trafikerade järnvägar för år 1918 anvisa ett
belopp av 9,343,600 kronor, därav 4,900,000 kronor att utgå av lånemedel,
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917
av tillgängliga medel utanordna ett belopp av 2,200,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i det vid statsverkspropositionen
under rubrik »utgifter för kapitalökning: bil. 1» fogade statsrådsprotokollet
över civilärenden den 13 januari 1917 sid. 67—139.
Det av Kungl. Maj:t äskade anslaget är avsett att fördelas sålunda:
Nya anslag;
för husbyggnader, boställshus ....................................... kronor 625,000: —
stationsstugor in. m..................... » 140,500: —
tillbyggnad av stationshus......... » 219,500: —
övriga husbyggnader .................. » 264,200: —
» spåranordningar......................................................... » 1,446,600: —
» vägports- och vägbroanläggningar ................... » 250,000: —
» förbättringar vid kol- och vattenstationer ...... » 120,000: —
» telegraf- och telefonanläggningar m. m.......... » 638,000: —
» elektriska belysningsanläggningar .................... » 200,000: —
» övriga anläggningar ................................................ » 603,800: —
» större arbeten ........................................................... » 1,601,000: —
» växel- och signalsäkerhetsanläggningar............ » 1,000,000: —
» diverse arbeten ....................................................... » 1,000,000: —
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
9
Fortsättningsamlag för redan beslutade arbeten.
vid Bollnäs
Jbb ö
uppförande av ny bro över Ore älv
Kiruna . |
kronor |
80,000: — |
Nässjö...... |
» |
400,000: — |
ser in. m. |
» |
205,000: — |
n................. |
» |
350,000: — |
» |
200,000: — |
|
Summa |
kronor |
9,343,600: — |
Det är ett högst betydande anslag, som av Kungl. Maj:t innevarande
år äskas för nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade
järnvägar. En jämförelse med det vid 1916 års riksdag beviljade anslaget
för samma ändamål utvisar en ökning av ej mindre än 3,560,000
kronor, och detta oaktat i årets statsverksproposition betydande belopp
för vissa större, fortsättningsanslag krävande byggnader och anläggningar
upptagits under särskilda anslagstitlar i stället för att, såsom förut
skett, uppföras såsom »större arbeten» under den nu förevarande anslagstiteln.
Uppenbart är att en mycket avsevärd del av anslagsökningen härleder
sig från den inträffade stora prisstegringen å materialier m. m. Men
ökningen beror även på den större omfattningen av de arbeten, som nu
föreslås till utförande.
Departementschefen har i det uttalande, varmed han inlett berörda
statsrådsprotokoll (sid. 1—12), framhållit, att vid ett affärsföretag av
statens järnvägars omfattning och utomordentligt stora betydelse de nya
kapitalutlägg, som erfordras för att tillgodose en väntad trafikstegrings
kraf, såvitt möjligt borde föregå denna, så att järnvägarna alltid vore i
tekniskt hänseende rustade att möta en inträdande trafikökning av ansenlig
storlek. I tider av mera forcerad utveckling uppträda dock, yttrar
departementschefen, i betraktande av ovissheten om utvecklingens
framtida förlopp, de största svårigheter att följdriktigt tillämpa en
sådan princip. Trafikstegringen kommer härvid att fortgå snabbare än
banornas tekniska anpassning efter den ändrade trafikintensiteten, och
efter hand hopas härvid de ej tillgodosedda kraven på kapitalutlägg för
att bringa järnvägarnas kapacitet i höjd med trafikens storlek och ny
trafik, som kan förväntas. När i augusti 1914 det stora europeiska
kriget utbröt, varvid efter hand nya utomordentligt stora anspråk ställdes
på de svenska stats]’ärnvägarnas trafikförmåga, hade, fortsätter departementschefen,
en stark trafikökning med få och korta avbrott fort
Biliang
till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 21 käft. (Nr 28.) 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 28-
gått i omkring 20 år, utan att statsjärnvägarnas kapacitet blivit genom
nya kapitalnedlägg i motsvarande grad förstärkt.
Av statsrådsprotokollet inhämtas även, att järnvägsstyrelsen utarbetat
en plan över de arbeten och anskaffningar för statens järnvägars
räkning, som med hänsyn till den stegrade trafikens krav kunna anses
nödvändiga under perioden 1918—1927. Totalkostnaden för de nya
byggnader och anläggningar, rullande materiel m. m., som enligt denna
plan skulle behövas, slutar på en summa av i runt tal 504.5 miljoner
kronor, varav 398.2 miljoner kronor tänkas täckta genom anslag och
106.3 miljoner kronor bestridda ur förnyelsefonden. Då denna approximativa
beräkning ännu icke undergått slutlig granskning har departementschefen
icke närmare yttrat sig om densamma, men likväl uttalat,
att den dock torde giva en ungefärlig bild av behovet.
Utskottet är för sin del övertygat om, att vidlyftiga och kostsamma
arbeten av ifrågavarande beskaffenhet erfordras för att sätta statens järnvägar
i sådant skick, att de kunna möta de krav, som redan under nuvarande
förhållanden ställas på dem, och under den närmaste framtiden
torde komma att göra sig gällande. Ett uppskjutande i större omfattning
av dessa arbeten synes utskottet så mycket mindre tillrådligt, som
behovet är synnerligen trängande och föga utsikt synes förefinnas
att genom ett framskjutande av anläggningarna få dessa utförda för
mindre kostnad. Vad angår möjligheten att anskaffa de för arbetenas
genomförande erforderliga medlen, synes det ock föga sannolikt, att något
skulle vara att vinna genom ett uppskov. Under sådäna förhållanden
har utskottet funnit sig böra i huvudsak tillstyrka Kungl. Maj:ts under
såväl nu förevarande som följande punkter framställda förslag beträffande
kapitalökningsanslag för de trafikerade järnvägarna.
Under anslaget till nya byggnader och anläggningar, gruppen »större
arbeten», har upptagits ett belopp av 130,000 kronor för uppförande av
en ångcentral vid Kiruna. För enahanda ändamål äskades av 1916 års
riksdag ett belopp av 95,000 kronor. I enlighet med statsutskottets i
ämnet avgivna utlåtande ansåg emellertid riksdagen, att med hänsyn till
såväl den då rådande ekonomiska situationen och de stora krav, som för
andra ändamål ställdes på statskassan, som ock de rådande höga materialpriserna
med ifrågavarande utgift borde tills vidare anstå. Den ökning
i anläggningskostnad, som det nu framlagda förslaget innebär, beror till
en del på ytterligare stegring i materialpriserna men har delvis också
sin grund däri, att ångcentralen nu tänkes utförd enligt en med hänsyn
till anläggningskostnaden dyrbarare, men ur driftsynpunkt mera ekonomisk
plan. Medan den anläggning, som under fjoråret föreslogs, beräk
-
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
11
nades medföra en årlig bränslebesparing till ett värde av 7,000 kronor,
har den nu projekterade anläggningen beräknats för statens järnvägar
möjliggöra en besparing av ej mindre än 21,000 kronor årligen. Under
sådana förhållanden har utskottet ansett sig böra tillstyrka det nu framlagda
förslaget.
Under gruppen »större arbeten» har upptagits ett belopp av 150,000
kronor för vidtagande av åtgärder för undvikande av störningar i svagströmsledningar
vid bandelen Kiruna—Riksgränsen. Ifrågavarande åtgärder
avse en utflyttning av svagströmsledningarna till ett avstånd från
banan av omkring 100 meter. Av järnvägsstyrelsens framställning i
ämnet framgår, att det icke är uteslutet, att ytterligare åtgärder för
ändamålet kunna komma att erfordras, ehuruväl styrelsen ansett, att
med vidtagandet av dessa åtgärder bör anstå, till dess erfarenhet vunnits
om verkningarna av ledningarnas utflyttande. Enligt vad utskottet
från järnvägsstyrelsen inhämtat lärer man numera, då det gäller att
framdraga nya stolplinjer för svagströmsledningar längs statsbanelinjer,
som inom en ej alltför avlägsen framtid beräknas bliva elektrifierade,
förlägga dessa på sådant avstånd från banan, att framdeles förflyttning
av svagströmsledningarna ej skall erfordras. Det nu framförda anslagskravet
har utskottet funnit sig böra tillstyrka. Utskottet har emellertid,
då samtliga de anslag, som hänföra sig till riksgränsbanans elektrifiering,
synas fortfarande liksom hittills böra uppföras under särskild anslagstitel
i riksstaten, i sin hemställan rörande nu ifrågavarande punkt för
sig upptagit berörda anslagsdel.
I övrigt har utskottet, som särskilt sökt förvissa sig om att de till
utförande föreslagna spåranordningar och andra bangårdsanläggningar
av olika slag i görligaste mån kunna komma till användning vid planerade
större stationsutvidgningar, ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts
förslag.
I detta sammanhang har utskottet velat till behandling upptaga
frågan om sättet för uppförandet i riksstaten av anslagen till de trafikerade
stats ] ärnvägarn a.
Tidigare inbegrepos i det nu förevarande anslaget samtliga medel
för nya byggnader och anläggningar vid de förefintliga statsbanorna.
Efterhand hava emellertid utbrytningar skett av åtskilliga mera omfattande
arbeten, avseende samma huvudkategori, såsom dubbelspårsanläggningar,
större bangårdsombyggnader m. m. 1 de framställningar, som
järnvägsstyrelsen nästlidet år avgivit angående anslag för år 1918 till
de trafikerade järnvägarna, har ett ytterligare steg tagits i denna riktning,
i det att samtliga fortsättningsanslag krävande anläggningar
12
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
behandlats såsom fristående anslagspunkter. I statsverkspropositionen
har ock, såsom ovan antytts, denna grundsats iakttagits. Under gruppen
»större arbeten» återfinnes emellertid en post, till ny lokomotivstation i Krylbo,
för vilken fortsättningsanslag kommer att erfordras. Kungl. Maj:t har
nämligen för år 1918 allenast äskat en del av det belopp, som enligt
järnvägsstyrelsens förslag skulle i sin helhet utgå under 1918.
Mot den iakttagna förändringen, att fortsättningsanslag påfordrande
anläggningar i allmänhet upptagits under särskilda an slagstitlar, har utskottet
så mycket mindre haft något att erinra, som det sjmts utskottet
vara en given fördel, att det av beslutet om beviljande av medel till en viss
anläggning tydligt framgår, om man måste räkna med fortsättningsanslag.
Det har emellertid synts utskottet kunna ifrågasättas, om ej eu förändring
av mera genomgripande natur bör vidtagas beträffande fördelningen
på olika anslagstitlar av de kapitalökningsutgifter, som avse de redan
trafikerade statsbanorna.
Den nu tillämpade uppställningen av anslagen ifråga medför, att
någon överblick över de olika slagen av utgifter och anläggningar icke
erhålles. Exempelvis finnas anslag till bangårdsanordningar dels under
gruppen »spåranordningar» av anslaget till nya byggnader och anläggningar,
dels under gruppen »större arbeten» av samma anslag, dels ock
under särskilda anslagstitlar i riksstaten med gemensam överrubrik »större
bangårdsombyggnader». Anslag till lokomotivstationsanläggningar finnas
uppförda såväl under grupperna »övriga anläggningar» och »större arbeten»
å anslaget till nya byggnader och anläggningar som under särskilda
anslagstitlar med gemensam beteckning »större verkstads- och
lokomotivstationsanläggningar». Även i övrigt finnes liknande splittring
mellan anslaget till nya byggnader och anläggningar å ena sidan samt
speciella anslagstitlar för olika ändamål å andra sidan.
Det vill synas utskottet, att det skulle lända till ökad reda och överskådlighet,
om åtminstone de anslagskrav, som hänföra sig till självständiga
överrubriker i riksstaten, utbrötes ur anslaget till nya byggnader
och anläggningar. Det torde ock kunna ifrågasättas att såsom särskilda
anslag behandla åtskilliga av de grupper, som nu ingå i sistnämnda
anslag. Med den vidgade omfattning, som detta anslag efterhand erhållit,
har det ur budgetssynpunkt blivit alltmera svårhandterligt. Eu
avlastning av anslaget på sätt nu antytts synes fördenskull vara eftersträvansvärd.
Utskottet, som ansett den nu berörda frågan böra beaktas vid uppgörandet
av nästkommande års budgetförslag, har beträffande den nu
ifrågavarande statsregleringen icke ansett annan åtgärd böra vidtagas i
StatmtsJcottes utlåtande Nr 28.
13
avseende å det nu förevarande anslaget — förutom den redan vidrörda
utbrytningen av anslagsbeloppet till förflyttning av svagströmsledningarna
å riksgränsbanan — än att i konsekvens med vad i övrigt skett byggnadsanslaget
till lokomotivstationsanläggningen i Krylbo bör behandlas
såsom särskild anslagstitel för att i riksstaten ingå under rubriken »större
verkstads- och lokomotivstationsanläggningar».
Med iakttagande av berörda utbrytningar kommer anslaget till nya
byggnader och anläggningar att för år 1918 uppgå till 8,903,000 kronor,
varav 2,050,000 kronor böra förskottsvis utgå under 1917.
I enlighet med vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till utförande a,v nya byggnader och anläggningar
vid statens trafikerade järnvägar för år 1918 anvisa ett
reservationsanslag av 8,903,600 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av
tillgängliga medel utanordna ett belopp av 2,050,000
kronor;
b) för påbörjande av arbetet med uppförandet av
en ny lokomotivstation vid Krylbo, varför kostnaden av
anslagsmedel i sin helhet beräknats uppgå till 415,000
kronor, för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av
290,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan
under år 1917 förskottsvis av tillgängliga medel utanordna
ett belopp av 150,000 kronor;
c) för vidtagande av åtgärder för undvikande av
störningar i svagströmsledningar vid bandelen Kiruna—
Riksgränsen för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av i 50,000 kronor.
6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för inköp av mark,
som erfordras för utvidgning av- vissa järnvägsstationer och för blivande
dubbelbananordningar, för år 1918 anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel,
av 800,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna 400,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 140—141 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har av 1916 års riksdag beviljats ett
anslag av 500,000 kronor. Den nu begärda anslagssumman innebär
sålunda en ökning av 300,000 kronor gentemot fjorårets anslag.
Markför
värv.
[6.]
Utskottets
yttrande.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
Ombyggnad
av Malmö
statsbank
gärd.
[7-]
Förändringar
vid
centralstationen
i
Stockholm
m. in.
[8.]
Huyudrangerbangård
Tid Hallsberg.
[9.]
Då'' järnvägsstyrelsen för sin del ansett 1,000,000 kronor behövliga
och då för utskottet tillgängliga upplysningar synts utskottet ådagalägga
behovet av ökning av anslaget, har utskottet icke velat ifrågasätta någon
ändring i Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må för inköp av mark, som erfordras
för utvidgning av vissa järnvägsstationer och för blivande
dubbelspår sanordningar, för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 800,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga
medel utanordna 400,000 kronor.
7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för fortsättande av
arbetena med ombyggnad av Malmö statsbangård för år 1918 anvisa
ett belopp, att utgå av lånemedel, av 500,000 kronor.
Under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 142 i ärendet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för fortsättande av arbetena med
ombyggnad av Malmö statsbangård för år 1918 anvisa
ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
8:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen att i avvaktan på den
proposition, som kan komma att avlåtas angående anslag för utförande
av vissa förändringar av spårsystemet vid Centralstationen i Stockholm
jämte därmed sammanhängande arbeten, för år 1918 för ändamålet beräkna
ett anslag, att utgå av lånemedel, av 1,500,000 kronor.
Över ifrågavarande framställning kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva yttrande, vilket utskottet velat härigenom
omförmäla.
9:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att i avvaktan
på den proposition, som kan komma att avlåtas angående anläggning
av huvudrangerbangård vid Hallsberg, för ändamålet beräkna ett anslag
för år 1918, att utgå av lånemedel, av 1,000,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att förskottsvis under år 1917 av tillgängliga medel utanordna
500,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
15
Jämväl över ifrågavarande framställning kommer utskottet att framdeles
avgiva yttrande, vilket utskottet härmed skolat för riksdagen
omförmäla.
10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för påbörjande av
utvidgning av Västanfors station, varför kostnaden av anslagsmedel i
sin helhet beräknats uppgå till 310,000 kronor, för år 1918 anvisa ett
anslag, att utgå av lånemedel, av 100,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 146
i statsrådsprotokollet.
Behovet av den föreslagna utvidgningen har synts utskottet genom
den förebragta utredningen ådagalagt, vadan utskottet får hemställa,
att riksdagen må för påbörjande av utvidgning av
Västanfors station, varför kostnaden av anslagsmedel i
sin helhet beräknats uppgå till 310,000 kronor, för år
1918 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för påbörjande av
arbetena med utvidgning av Ockelbo station m. m., varför kostnaden i
sin helhet beräknats uppgå till 227,000 kronor, för år 1918 anvisa ett
anslag, att utgå av lånemedel, av 150,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 147—148 i statsrådsprotokollet.
Av utredningen inhämtas, att järnvägsstyrelsen ursprungligen framlagt
ett ''förslag till en större utbyggnad av stationen, slutande på en kostnadssumma
av 914,000 kronor. Det av Kungl. Maj:t gjorda anslagsäskandet
åsyftar dels en provisorisk ombyggnad av själva bangården, dels ock anläggande
av en mötesplats strax norr om stationen. Ehuru enligt statsrådsprotokollet
ombyggnaden av stationen icke tillnärmelsevis motsvarar
behovet av erforderliga utvidgningar för längre tid framåt, skulle genom
densamma och anläggningen av mötesplatsen de mest trängande behoven
för den närmaste framtiden bliva tillgodosedda. Vid sådant förhållande
och då de kostnader, som enligt Kungl. Maj:ts förslag komme att nedläggas,
i huvudsak skulle komma till godo vid en framtida, slutlig stationsombyggnad
samt vid en blivande dubbelspårsanläggning, har utskottet ansett
sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag. Vid den granskning,
som utskottet ägnat ritningarna till de båda förenämnda alternati
-
Utvidgning
av Västanfors
station.
[10.]
Utskottets
yttrande.
Utvidgning
och ombyggnad
av
Ockelbo
station.
[11.]
Utskottets
yttrande.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
Utvidgning
av spårsystemet
vid
bangården i
Mjölby.
[12.]
Utskottets
yttrande.
Utvidgning
av spårsystemet
vid Tartan.
[13.]
Utskottets
yttrande.
ven, har det emellertid för utskottet framstått såsom ett önskemål, att
den i det större ombyggnad sförslaget ingående persontunneln under
bangården måtte till trafiksäkerhetens tryggande snarast möjligt i samband
med utförandet av den provisoriska ombyggnaden komma till stånd.
Utskottet får sålunda hemställa,
att riksdagen må för påbörjande av arbetena med
utvidgning av Ockelbo station in. in., varför kostnaden
i sin helhet beräknats uppgå till 227,000 kronor, för
år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
12:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för utvidgning av
spårsystemet vid bangården i Mjölby för år 1918 anvisa ett belopp, att
utgå av lånemedel, av 106,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna
beloppet.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 149—150 i statsrådsprotokollet.
Då den föreslagna utvidgningen av spårsystemet synts utskottet
ändamålsenlig och då arbetena lämpligen böra komma till utförande i
samband med dubbelspårsanläggningen Norrköping—Mjölby, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må för utvidgning av spårsystemet
vid bangården i Mjölby för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 106,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga
medel utanordna beloppet.
13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för utvidgning av
spårsystemet vid Värtan för år 1918 anvisa ett belopp, att utgå av lånemedel,
av 400,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna nämnda belopp.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 150—151.
Med hänsyn till att exporten och importen över Värtahamnen är i
ständigt stigande och då på grund av de utvidgningar av hamnanläggningarna,
som Stockholms stad planerar, ytterligare stegring i trafiken
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
17
över hamnen torde vara att emotse, har utskottet funnit sig böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må för utvidgning av sparsystemet
vid Värtan för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 400,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1917 av tillgängliga medel
utanordna nämnda belopp.
14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till fortsättande av
arbetena med ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder i
Malmö för år 1918 anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av 600,000
kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 152
—154 i statsrådsprotokollet.
I Kungl. Maj:ts framställning i ämnet till 1913 års riksdag beräknades
verkstadsanläggningen i sin helhet komma att kosta 2,400,000
kronor. Härav beräknades 1,400,000 kronor skola bestridas av förnyelsefonden,
medan 1,000,000 kronor skulle utgå av anslagsmedel. Sistnämnda
belopp har ock av riksdagen anvisats åren 1915 och 1916. De senast
verkställda kostnadsberäkningarna utvisa emellertid för hela verkstadsanläggningen
en kostnad av sammanlagt 3,630,000 kronor, d. v. s.
en ökning i förhållande till vad ursprungligen beräknats av 1,230,000
kronor, varvid dock, på grund av de stegrade materialpriserna, för de
större ännu ej påbörjade byggnaderna — vagnverkstaden och lokomotivverkstaden
samt smedjan och hjulverkstaden —järnkonstruktioner blivit
i viss omfattning utbytta mot konstruktioner av trä och armerad
betong. Då någon inskränkning i den ursprungliga planen för verkstadsanläggningen
enligt utskottets uppfattning icke lämpligen kan ske,
får utskottet tillstyrka beviljandet av det äskade tilläggsanslaget.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till fortsättande av arbetena
med ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder
i Malmö för år 1918 anvisa ett reservationsslag
av 600,000 kronor.
15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för påbörjande av
arbetet med uppförandet av en ny lokomotivstation vid Örebro, varför
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 sand. 21 käft. (Nr 28.) 3
Ombyggnad
av statens
järnvägars
reparationsverkstäder
i Malmö.
[14-]
Utskottets
yttrande.
Ny lokomotivstation
vid Örebro.
[15.]
18
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
kostnaden av anslagsmedel i sin helhet beräknats uppgå till 500,000
kronor, för år 1918 anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av 175,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 155—156 i statsrådsprotokollet.
utskottets Lokomotivstationen i Örebro är för närvarande förlagd till två olika
yttrande, platser, vilket för tjänstens ekonomiska skötsel måste framstå såsom
synnerligen olämpligt. Då tillika antalet stallplatser är för litet och
stallbyggnaderna även i övrigt otidsenliga och för små, synes det framlagda
förslaget, att genom anläggande av ny, med moderna anordningar
försedd lokomotivstation samla driften på en plats, medföra avsevärda
fördelar. Utskottet hemställer fördenskull,
att riksdagen må för påbörjande av arbetet med
uppförandet av en ny lokomotivstation vid Örebro, varför
kostnaden av anslagsmedel i sin helhet beräknats
uppgå till 500,000 kronor, för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 175,000 kronor.
Uppförande 16:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för påbörjande av
slavar-" ai''betet med uppförande av plåtslagarverkstad med smedja vid Notrerkstad
viken, varför kostnaden i sin helhet beräknats uppgå till 805,500 kromy?d*0“
nor> ^br år 1918 bevilja ett anslag, att utgå av lånemedel, av 300,000
Tiken. kronor.
[16.] Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
156—158 i statsrådsprotokollet.
utskottets På grund av den successiva ökningen av lokomotivparken har behov
yttrande. av ökade reparationsmöjligheter vid V distriktet gjort sig starkt gällande.
Det framlagda förslaget till utvidgning av reparationsverkstaden vid
Notviken har vid sådant förhållande ej givit utskottet anledning till erinran,
vadan utskottet hemställer,
att riksdagen må för påbörjande av arbetet med
uppförande av plåtslagarverkstad med smedja vid Notviken,
varför kostnaden i sin helhet beräknats uppgå
till 805,500 kronor, för år 1918 bevilja ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
19
17:o) Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen att medgiva, att, till
täckande av uppkommen brist, 500,000 kronor, i de till utförande av
dubbelspår mellan Göteborg och Alingsås beviljade anslag, må till samma
anslag överföras från anslaget till statsbanan Älvsby—Piteå 100,000
kronor, från anslaget till statsbanan Ulriksfors—Volgsjön 200,000 kronor
och från anslaget till statsbanan Järna—Norrköping likaledes 200,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 158—160 i statsrådsprotokollet.
Det föreliggande förslaget överensstämmer med den plan för täckandet
av den uppkomna bristen i anslaget för ifrågavarande dubbelspårsanläggning,
som vid nästlidet års riksdag framlades i samband
med då föreliggande fråga om tilläggsanslag för dubbelspårsanläggningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må medgiva, att till täckande av uppkommen
brist, 500,000 kronor, i de till utförande av
dubbelspår mellan Göteborg och Alingsås beviljade anslag,
må till samma anslag överföras från anslaget till
statsbanan Ålvsby—Piteå 100,000 kronor, från anslaget
till statsbanan Ulriksfors—Volgsjön 200,000 kronor och
från anslaget till statsbanan Järna—Norrköping likaledes
200,000 kronor.
18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för fortsättande av
arbetet med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Norrköping
och Mjölby för år 1918 anvisa ett belopp, att utgå av lånemedel,
av 1,800,000 kronor.
Under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 160—161 i ärendet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för fortsättande av arbetet med
anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Norrköping
och Mjölby för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 1,800,000 kronor.
19:o) Kungl. Majrt har föreslagit riksdagen att för fortsättande av
arbetet med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Aneby
och Sandsjö för år 1918 anvisa ett belopp, att utgå av lånemedel, av
Kostnader
för dubbelspår
mellan
Göteborg’
och
Alingsås.
[17.]
Utskottets
yttrande.
Dubbelspår
emellan
Norrköping
och Mjölby.
[18.]
mellan
Aneby och
Sandsjö.
[19.]
20
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
Dubbel spår
från Örebro
öyer Hallsberg
till
Laxå.
[20.1
Utskottets
yttrande.
Omläggning
ar linjen
Lindome—
Anneberg.
[21.]
2,700,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under
år 1917 av tillgängliga medel utanordna 700,000 kronor.
Med åberopande av vad statsrådsprotokollet sid. 161—162 i ärendet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för fortsättande av arbetet med
anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Aneby
och Sandsjö för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 2,700,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel
utanordna 700,000 kronor.
20:o) Kungl. Maj: t har föreslagit riksdagen att för påbörjande av
arbetena med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår från Örebro
över Hallsberg till Laxå, varför kostnaden i sin helhet beräknats uppgå
till 6,150,000 kronor, för år 1918 anvisa ett belopp, att utgå av lånemedel,
av 500,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sidorna 162—167 i statsrådsprotokollet.
Det framlagda förslaget till dubbelspårsanläggning å sträckan från
Örebro över Hallsberg till Laxå betingas i första hand av nödvändigheten
att giva den stora fjärrtrafiken, som ledes över dessa stationer,
erforderlig stadga och trygghet. Den betydande lokaltrafiken å sträckan
Örebro—Hallsberg — vilken linje är den av statens järnvägars enkelspåriga
sträckor, som för närvarande är tyngst belastad med tåg — gör även
ett dubbelspår väl behövligt.
Utskottet har därför ansett sig böra tillstyrka dubbelspårets anläggande
och har intet att erinra emot det för år 1918 begärda anslaget.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må för påbörjande av arbetena med
anläggande av ytterligare ett järnvägsspår från Örebro
över Hallsberg till Laxå, varför kostnaden i sin helhet
beräknats uppgå till 6,150,000 kronor, för år 1918
anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
2l:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för påbörjande av
arbetet med omläggning av statsbanelinjen Lindome—Anneberg, varför
kostnaden i sin helhet beräknats uppgå till 800,000 kronor, för år 1918
anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av 200,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
21
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 108
—169 i statsrådsprotokollet.
Den ifrågasatta omläggningen är betingad av hänsyn till trafiksäkerheten.
Järnvägsstyrelsen har föreslagit, att av kostnaderna ett belopp
av 400,000 kronor måtte anvisas för år 1918. Departementschefen har
däremot ansett sig kunna nedsätta anslaget för samma år till 200,000
kronor.
Vid sådant förhållande får utskottet hemställa,
att riksdagen må för påbörjandet av arbetet med
omläggning av statsbanelinjen Lindorm—Anneberg, varför
kostnaden i sin helhet beräknas uppgå till 800,000
kronor, för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av
200.000 kronor.
22:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen att för påbörjande av
ombyggnad av Bohusbanans viadukt över Säveån, varför kostnaden av
anslagsmedel i sin helhet beräknats uppgå till 1,272,000 kronor, för år
1918 anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av 800,000 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga
medel utanordna 500,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 169—172 i statsrådsprotokollet.
Då vid förra årets riksdag frågan om ombyggnad av Bohusbanans
viadukt över Säveån behandlades av statsutskottet, fann utskottet behovet
av den föreslagna ombyggnaden icke vara av den tvingande natur, att
densamma ej skulle kunna uppskjutas till ett följande år. Den nu förebragta
fullständigare utredningen i ärendet har synts utskottet ådagalägga,
att något ytterligare uppskov med ombyggnaden ej bör ske.
Utskottet får därför hemställa,
att riksdagen må för påbörjande av ombyggnad av
Bohusbanans viadukt över Säveån, varför kostnaden av
anslagsmedel i sin helhet beräknats uppgå till 1,272,000
kronor, för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av
800.000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1917 av tillgängliga medel
utanordna 500,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
Ombyggnad
av Bohusbanans
Tiadukt
öyer
Säveån.
[22.]
Utskottets
yttrande.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
Elektrifiering1
av
järnvägslinjen
Kiruna—
Svartön.
[23.]
Fortsättning
av
statsbanebyggnaden
Sveg—
Brunflo.
[24.]
Utskottets
yttrande.
23:o) Kung!. Maj:t liar föreslagit riksdagen att i avbidan å den
proposition, som kan komma att avlåtas om elektrifiering av järnvägslinjen
Kiruna—Svartön, för ändamålet för år 1918 beräkna ett anslag,
att utgå av lånemedel, av 3,500,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna
1,500,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva yttrande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
omförmäla.
24:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att till fortsättning
av statsbanan Sveg—Brunflo för år 1918 anvisa ett anslag, att
utgå av lånemedel, av 2,500,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnas i åberopade statsrådsprotokollet sid.
173—178.
Med det för år 1918 äskade anslaget är avsett att i huvudsak fullborda
terrasseringsarbetena å hela banan samt framföra rälsläggningen
norrifrån till Sveg ävensom att i huvudsak färdigställa bangårdar och
påbörja återstående husbyggnader. Av statsrådsprotokollet inhämtas
emellertid, att Kungl. Maj:t ännu icke fattat beslut rörande sträckningen
av banan i dess helhet. Kungl. Maj:t har väl bestämt, att banan —
i stället för efter den ursprungligen avsedda s. k. Enskälalinjen — skall
framdragas från Sveg till trakten av Överhogdal samt från Åsarne till
Kvarnsjö. Däremot har Kungl. Maj:t förklarat sig vilja framdeles meddela
beslut beträffande frågan om linjesträckningen mellan Överhogdal
och Kvarnsjö. Chefen för civildepartementet har nämligen ansett, att
innan beslut fattades angående linjesträckningen mellan sistnämnda båda
orter, riksdagen borde sättas i tillfälle att yttra sig i frågan, detta emedan
den av departementschefen förordade s. k. Tvärhoalinjen — även
om de ursprungliga å-prisen användas såsom beräkningsgrund — skulle
komma att medföra ett överskridande av den vid banans beslutande beräknade
anläggningskostnaden med 123,000 kronor.
Genom anläggandet av inlandsbanan har man avsett att vinna två
huvudsyften: dels att ernå en utfartsväg från det inre Norrland till de
sydliga delarna av riket, dels ock befrämja odling och kultur inom de
av banan berörda områdena. Det är givet, att de båda intressena: att
skapa en möjligast gen förbindelseled samt att tillgodose de lokala
kommunikationsbehoven understundom måste råka i konflikt med var
-
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
23
andra. Så har ock i det nu förevarande fallet skett. Genom det beslut
Kungl. Maj:t fattat beträffande inlandsbanans sträckning mellan Sveg
och Åsarne har för denna handel den senare synpunkten tillerkänts avgörande
betydelse. Då så varit fallet, synes det ock utskottet mest
följdriktigt, att även beträffande bandelen mellan överhogdal och Kvarnsjö
den linje väljes, som berör den största folkmängden och de med
hänsyn till såväl jordbruks- som skogsskötsel mest utvecklingsbara trakterna,
d. v. s. Tvärhoalinjen. Den vägförlängning, som denna linje innebär
i jämförelse med den s. k. Rätanslinjen, synes utskottet sakna betydelse,
vare sig i fråga om körtid eller — och i än mindre grad
—• beträffande fraktsatser. Den högre driftkostnaden för den förra
linjen torde ock kunna åtminstone delvis motvägas av ökade trafikinkomster.
Vad slutligen angår den större anläggningskostnaden för
Tvärhoalinjen synes densamma — om ock i och för sig ganska avsevärd
— med hänsyn tagen jämväl till inlandsbaneanläggningens omfattning
och betydelse icke vara större än som kan anses motiverad av
den vinst särskilt ur odlingssynpunkt, vilken med den ökade utgiften
skulle ernås.
I enlighet med vad sålunda anförts har utskottet icke något att
erinra mot, att statsbanan Sveg—Brunflo mellan Överhogdal och Asarne
fram dragés i den av departementschefen förordade sträckningen.
Under uttalande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må till fortsättning av statsbanan
Sveg—Brunflo för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 2,500,000 kronor.
25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till fortsättande av Fortsätstatsbanan
Sveg—Hede för år 1918 anvisa ett belopp av 750,000 kronor, statsbanan
Under åberopande av vad i statsrådsprotokollet (sid. 179) i ärendet Sveg-Hede.
innehåller får utskottet hemställa, [25.]
att riksdagen må till fortsättande av statsbanan
Sveg—Hede för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 750,000 kronor.
26:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen dels att till fullföl- Järnvägsjande
av järnvägsförbindelse mellan de svenska och finska järnvägsnäten, f°menanSC
såvitt på Sverige ankommer, för år 1918 bevilja ett anslag, att utgå av svenska och
lånemedel, av 1,230,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att för
[26.
]
24
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
Utskottets
yttrande.
skottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna 500,000
kronor, dels ock medgiva, att för enahanda ändamål må användas de
besparingar, dock högst 1,000,000 kronor, som uppkommit å de för
statsbanorna mellan Lappträsk och Veittijärvi samt mellan Karungi och
Haparanda av riksdagen beviljade anslag.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 179—183 i åberopade statsrådsprotokollet.
Då frågan om åvägabringandet av järnvägsförbindelse mellan de
svenska och finska järnvägsnäten förelädes 1915 års riksdag, hade järnvägsstyrelsen
ännu ej varit i tillfälle att utarbeta några detaljerade beräkningar
angående kostnaderna för denna förbindelse. De förberedande
undersökningar och utredningar, som gjorts av styrelsen, hade emellertid
givit vid handen, att kostnaderna skulle komma att uppgå till omkring
1,580,000 kronor. För ändamålet har av 1915 års riksdag anvisats
ett anslag av 1,000,000 kronor. Sedan närmare planer för järnvägsförbindelsens
utförande blivit utarbetade, har det visat sig, att
kostnaderna kunna beräknas att sammanlagt uppgå till 3,230,000 kronor.
Denna högst betydande ökning i kostnaderna är beroende dels på
de under innevarande kristid skedda prisstegringarna på järn och andra
byggnadsmaterialier och dels på den större omfattning, i vilken arbetet
— utöver vad ursprungligen beräknats — efter avtal med ryska regeringen
är avsett att utföras. De höjda material- och arbetspriserna
hava sålunda åstadkommit en ökning i kostnaden för de ursprungligen
beräknade arbetena med 725,000 kronor eller med omkring 45 procent.
Vidkommande kostnadsökningen på grund av den vidgade omfattningen
av anläggningarna hänför sig densamma dels till brobyggnaden, som
erhållit i vissa avseenden större dimensioner, dels ock till stationsanordningarna,
vilka nu planerats för att kunna avveckla samma trafik, för
vilken stationsanordningarna å ryska sidan beräknats.
Utskottet, som under föreliggande förhållanden icke haft något att
erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) till fullföljande av järnvägsförbindelse mellan de
svenska och finska järnvägsnäten, såvitt på Sverige
ankommer, för år 1918 bevilja ett reservationsanslag
av 1,230,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel
utanordna 500,000 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
25
b) medgiva, att för enahanda ändamål må användas
de besparingar, dock högst 1,000,000 kronor,
som uppkommit å de för statsbanorna mellan Lappträsk
och Veittijärvi samt mellan Karungi och Haparanda
av riksdagen beviljade anslag.
27:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att till fortsättning
av inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare för år 1918 anvisa
ett anslag, att utgå av lånemedel, av 4,000,000 kronor.
Utredningen i ärendet återlinnes i statsrådsprotokollet sid. 184—188.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att utredning för närvarande pågår
rörande inlandsbanans sträckning mellan Sorsele och Jokkmokk. Den
omständigheten, att denna utredning ännu icke blivit avslutad, utgör
emellertid icke något hinder för beviljande av det för år 1918 äskade
anslaget, vilket skulle användas för arbeten å sträckorna Volgsjön—
Stensele samt Gällivare—Jokkmokk.
Jämväl beträffande den av riksdagen begärda utredningen i fråga
om bestridande av kostnaderna för statsbanebyggnaderna i Norrland med
andra medel än lånemedel pågå för närvarande undersökningar. Då
emellertid dessa måste bliva synnerligen ingående, lärer det, enligt vad
departementschefen uttalat, knappast vara antagligt, att desamma kunna
bliva färdiga i sådan tid, att resultatet kan föreläggas 1917 års riksdag.
Mot storleken av det för år 1918 begärda anslaget för inlandsbanebyggets
fortsättande har utskottet ej funnit anledning till erinran. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen må till fortsättning av inlandsbanan
mellan Volgsjön och Gällivare för år 1918 anvisa ett
reservationsanslag av 4,000,000 kronor.
28:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i avbidan å den
proposition, som kan komma att avlåtas angående byggande av tvärbanor
mellan norra stambanan och inlandsbanan m. m., för ändamålet
för år 1918 beräkna ett anslag av 1,000,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva yttrande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
omförmäla.
Fortsättning
av
inlandsbanan
mellan
Volgsjön
och Gällivare.
[27.]
Utskottets
yttrande.
Byggande
av tvärbanor
mellan
norra stambanan
och
inlandsbanan
m. m.
[28.]
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 21 höft. (Nr 28.)
4
26
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
Rullande
materiel
för statens
järnvägar.
[29.]
Inventarier
och förlag
för statens
järnvägar.
[30.]
Utskottets
yttrande.
29:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för år 1918 till anskaffande
av rullande materiel vid statens järnvägar bevilja ett anslag,
att utgå av lånemedel, av 13,000,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna
3,000,000 kronor.
Över denna framställning har utskottet redan avgivit särskilt utlåtande,
varom utskottet velat härigenom
erinra.
30:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för år 1918 anvisa
dels för nya inventarier vid statens järnvägar ett anslag av 1,200,000
kronor, dels ock för ökat förlag vid samma järnvägar ett anslag, att utgå
av lånemedel, av 2,000,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 195—202 i statsrådsprotokollet.
För anskaffande av nya inventarier har för år 1917 anvisats ett anslag
av 1,500,000 kronor. Enahanda belopp har för samma år anvisats
till ökning av statens järnvägars förlag.
Förslaget om anslag för år 1918 till nya inventarier har ej givit
anledning till erinran från utskottets sida.
Av den i statsrådsprotokollet meddelade utredningen i ärendet liksom
av upplysningar, som utskottet i övrigt inhämtat, har utskottet
funnit det vara uppenbart, att högst väsentlig förstärkning av statens
järnvägars förlagskapital erfordras för att icke driftöverskottsmedel och
för andra ändamål än ökning av förlaget beviljade anslagsmedel skola
behöva tagas i anspråk såsom rörelsekapital. Under sådana förhållanden
har utskottet ansett sig böra tillstyrka jämväl det beträffande ökningen
av förlaget gjorda anslagsäskandet. Då emellertid anslaget till
ökat förlag synes böra — i den mån det av statens järnvägar behöver
tagas i anspråk — uttagas under budgetåret och anlitande av överskottsmedel
såsom rörelsekapital i möjligaste mån inskränkas, har utskottet
ansett, att detta anslag bör erhålla beteckningen »förslagsanslag, högst».
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må för år 1918 anvisa
a) för nya inventarier vid statens järnvägar ett reservationsanslag
av 1,200,000 kronor,
b) för ökat förlag vid samma järnvägar ett förslagsanslag,
högst 2,000,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
27
31:o) Knngl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till täckande av brist,
som uppkommit å vissa, till utförande av nya byggnader och anläggningar
vid statens trafikerade järnvägar beviljade anslag för år 1918
bevilja ett tilläggsanslag av 1,252,900 kronor därav 952,900 kronor att
utgå av lånemedel, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917
av tillgängliga medel utanordna beloppet.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 202—206 i statsrådsprotokollet.
Då ifrågavarande brist uppkommit på grund av den oförutsedda
stegring av arbets- och materialprisen, som på grund av världskriget
uppkommit, sedan kostnads förslagen till de ifrågavarande arbetena blivit
uppgjorda, har utskottet icke funnit skäl till anmärkning mot det förevarande
anslagsäskandet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till täckande av brist, som uppkommit
å vissa, till utförande av nya byggnader och
anläggningar vid statens trafikerade järnvägar beviljade
anslag, för år 1918 bevilja ett reservationsanslag av
1,252,900 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan
under år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet.
32:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för beredande av
tvårumslägenheter åt den lägst avlönade tjänstemannagruppen av den
ordinarie statsbanepersonalen för år 1918 anvisa ett anslag av 70,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 206—212 i statsrådsprotokollet.
Det förevarande anslagskravet utgör ett led i en plan att bereda
tvårumslägenheter åt samtliga de tjänstemän inom stationskarlsgruppen,
som åtnjuta förmånen av bostad in natura från statens järnvägar. Planen,
vilken är avsedd att genomföras på en tid av 20 år, har beräknats
medföra en kostnad av 10,574,850 kronor. Härav skulle 705,200 kronor,
avsedda för uppförande av nya lägenheter i de fall, där förändringarna
beräknas medföra inskränkning i förefintligt antal lägenheter, utgå * av
anslagsmedel, medan återstoden skulle bestridas av förnyelsefonden.
Då den föreslagna anordningen syntes utskottet välbetänkt, får utskottet
förorda bifall till det föreliggande förslaget.
Utskottet hemställer,
Täckande
av uppkommen
brist i
vissa förut
beviljade
anslag.
[31.]
Utskottets
yttrande.
Beredande
av tvårumslägenheter
åt viss statsbanepersonal.
[32.]
Utskottets
yttrande.
28
Statsutsfcottets utlåtande Nr 28.
Ordnande
av brandväsendet
vid
statens järnvägar.
[33.]
Stallbackakanalens
utvidgning
samt ombyggnad
av
Hisingsbron.
[34.]
Utskottets
yttrande.
att riksdagen må för beredande av tvårumslägenheter
åt den lägst avlönade tjänstemannagruppen av
den ordinarie statsbanepersonalen för år 1918 anvisa ett
reservationsanslag av 70,000 kronor.
33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för påbörjande av
arbetet med ordnande av brand väsendet vid statens järnvägar för år 1918
bevilja ett anslag av 30,000 kronor.
Under hänvisning till den i statsrådsprotokollet sid. 212—213 lämnade
utredningen i ärendet hemställer utskottet,
att riksdagen må för påbörjande av arbetet med
ordnande av brandväsendet vid statens järnvägar för år
1918 bevilja ett reservationsanslag av 30,000 kronor.
Statens vattenfallsverk.
34:o) Kungl. Maj:t bär. föreslagit riksdagen att för täckande av
kostnader för Stallbackakanalens utvidgning till 5 meters seglationsdjup
samt ombyggnad av Hisingsbron över Göta älv med fria genomfartsöppningar
av 17,5 meters bredd för år 1918 anvisa ett anslag, att utgå
av lånemedel, av 115,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet.
Utredningen i ärendet återfinnes i åberopade statsrådsprotokollet
sid. 214—215.
Med anledning av särskilda framställningar av Kungl. Maj:t har
riksdagen åren 1913 och 1915 medgivit, att av de belopp, som redan
anvisats på det av 1909 års riksdag beviljade anslaget, 22,800,000 kronor,
för anläggning av en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg,
finge användas dels för Stallbackakanalens utvidgning till 5 meters
seglationsdjup ett belopp av intill 95,000 kronor, dels ock såsom bidrag
till ombyggnad av Hisingsbron över Göta älv med fria genomfartsöppningar
av 17,5 meters bredd ett belopp av 20,000 kronor. Dessa arbeten
voro icke inbegripna i den ursprungliga planen för kanalanläggningen.
Då kostnaderna för arbetena ifråga, enligt vad numera verkställda beräkningar
givit vid handen, icke kunna rymmas inom anslagssumman
för kanalanläggningen, är från utskottets sida intet att erinra mot det
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
29
framställda anslagsäskandet. Enär emellertid de berörda arbetena redan
äro utförda, torde anslaget för ändamålet böra betecknas såsom förslagsanslag,
högst.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för täckande av kostnader för
Stallbackakanalens utvidgning till 5 meters seglationsdjup
samt ombyggnad av Hisingsbron över Göta älv med
fria genomfartsöppningar av 17,5 meters bredd för år
1918 anvisa ett förslagsanslag, högst, av 115,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan
under år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet.
35:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i avvaktan på den
proposition, som kan komma att avlåtas angående fortsatt anslag för
ombyggnad av Södertälje kanal, för ändamålet beräkna ett anslag för
år 1918, att utgå av lånemedel, av 600,000 kronor.
Beträffande denna framställning kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva yttrande, vilket utskottet velat härigenom för
riksdagen
omförmäla.
36:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för fullbordande
av eu tredje utbyggnad av Trollhätte kraftstation för år 1918
anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av 3,620,000 kronor, med rätt
för Kungl. Maj:t att därav förskottsvis under år 1917 av tillgängliga
medel utanordna 1,000,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i åberopade statsrådsprotokollet sid.
217—221.
De hittills beviljade anslagen för tredje utbyggnaden av Trollhätte
kraftverk hava avsett utbyggnadens verkställande med tre maskinenheter.
Då riksdagen sistlidet år beviljade anslag för ändamålet för år 1917,
förutsatte riksdagen emellertid, att utbyggnaden slutligt skulle omfatta
fem aggregat. Vid sådant förhållande och då uppskov med utbyggnadens
slutförande med hänsyn till det för närvarande rådande stora
kraftbehovet icke synes böra ifrågakomma, hemställer utskottet,
Ombyggnad
av Söder,
tälje kanal.
[35.1
Tredje utbyggnaden
av Trollliätte
kraftverk.
[36.]
Utskottets
yttrande.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
Första och
andra utbyggnaden
av Porjus
kraftverk.
[37.]
Uppförande
av ett
boställshus
vid Älvkarleby
kraftverk.
[38.]
Ångkraftstation
för
Älvkarleby
kraftverk
in. m.
[39.]
att riksdagen må för fullbordande av tredje utbyggnaden
av Trollhätte kraftstation för år 1918 anvisa
ett reservationsanslag av 3,620,000 kronor, med rätt
för Kungl. Maj:t att därav förskottsvis under år 1917
av tillgängliga medel utanordna 1,000,000 kronor.
, 37:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i avbidan å den
proposition i ämnet, som kan komma att avlåtas, för år 1918 beräkna
dels av det för fullbordande av första utbyggnaden av kraftstationen
vid Porjus av riksdagen beviljade anslaget å 775,000 kronor, att utgå
av lånemedel, återstående belopp, 150,000 kronor, dels ock för påbörjande
av vissa arbeten för en andra utbyggnad av nämnda kraftstation
ett anslag, att utgå av lånemedel, av 925,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva yttrande, vilket utskottet skolat härigenom
omförmäla.
38:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att medgiva, att
vid Älvkarleby kraftverk må, utöver det antal bostadshus, som i den
ursprungliga anläggningsplanen för kraftverket beräknats, uppföras ytterligare
ett bostadshus för en beräknad kostnad, inbegripet förvärv av
erforderlig tomtplats, av 37,000 kronor.
Under åberopande av den i statsrådsprotokollet (sid. 222—225)
lämnade utredningen i ärendet får utskottet hemställa,
att riksdagen må medgiva att vid Älvkarleby kraftverk
må, utöver det antal bostadshus, som i den ursprungliga
anläggningsplanen för kraftverket beräknats,
uppföras ytterligare ett bostadshus för en beräknad kostnad,
inbegripet förvärv av erforderlig tomtplats, av
37,000 kronor.
39:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen dels att av det för utvidgning
av ångkraftstationen för Älvkarleby kraftverk beviljade anslaget
å 1,500,000 kronor för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel, återstående
beloppet, 500,000 kronor, dels oek att till förlagskapital för anskaffande
av bränsle för nämnda ångkraftstation för år 1918 anvisa ett
anslag, att utgå av lånemedel, av 250,000 kronor med rätt för Kungl.
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
31
Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna
beloppet.
Utredningen i ärendet återlinnes i statsrådsprotokollet sid. 225—227.
Utskottet, som ej haft något att erinra mot det föreliggande förslaget,
hemställer, att riksdagen må
a) av det för ‘utvidgning av ängkraftstationen för
Älvkarleby kraftverk beviljade anslaget å 1,500,000 kronor
för år 1918 såsom reservationsanslag anvisa återstående
beloppet, 500,000 kronor;
b) till förlag skapital för anskaffande av bränsle
för nämnda ångkraftstation för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 250,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel
förskottsvis utanordna beloppet.
40:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för år 1918 IMstribuanvisa
ett belopp, att utgå av lånemedel, av 4,000,000 kronor att enligt ^”gar1 för"
de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för utförande statens
av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten för kraftTerk*
statens kraftverk, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under [40.]
år 1917 av tillgängliga medel utanordna 2,000,000 kronor.
Av den i statsrådsprotokollet sid. 227—232 lämnade utredningen utskottets
i ärendet inhämtas, att vattenfallsstyrelsen för sin del beräknat att för yttrande''
år 1918 för ändamålet erfordras ett belopp av 5,500,000 kronor, ehuruväl
styrelsen med hänsyn till nödvändigheten att begränsa anslagskraven
ansett beloppet kunna nedsättas till 5,O00,000 kronor.
Det synes utskottet vara av stor vikt, att den outnyttjade kraft,
som finnes tillgänglig i statens kraftstationer, i största möjliga utsträckning
kommer till användning; och har utskottet fördenskull icke ansett
sig böra ifrågasätta någon minskning i det av Kungl. Maj:t nu äskade
anslaget.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 4,000,000 kronor att enligt de närmare
föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för utförande
av distributionsanläggningar och därmed sam
-
32
StatsutsJcottets utlåtande Nr 28.
Inventarier
för statens
kraftverk.
[41.]
Utskottets
yttrande.
manhängande arbeten för statens kraftverk, med rätt för
Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av
tillgängliga medel utanordna 2,000,000 kronor.
41:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att dels till inventarier
för statens vattenfallsverk bevilja ett anslag av 700,000 kronor samt
därav för år 1918 anvisa ett belopp av 400,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel
utanordna beloppet, dels ock medgiva, att det av 1913 års riksdag anvisade
anslaget av 150,000 kronor till inköp av inventarier för Trollhätte
kraftverk må användas såsom gemensamt anslag till anskaffande av inventarier
för statens vattenfallsverk.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 232—238 i åberopade statsrådsprotokollet.
Av det föreslagna anslaget i sin helhet, 700,000 kronor, äro 400,000
kronor avsedda till inlösen från vattenfallsstyrelsens olika byggnadsföretag
av inventarier, vilka skulle ingå i ett statens vattenfalls verks centralförråd.
Återstående beloppet skulle användas till nyanskaffning av inventarier
vid vattenfallsverkets särskilda avdelningar.
Från de#ifrågasatta förrådet skulle nödiga arbetsmaskiner och dylika
inventarier uthyras, i vissa fall försäljas till de olika byggnadsföretagen.
Någon särskild administrationskostnad för ett sådant förråd
skulle icke uppkomma, utan de olika inventarierna skulle kvarbliva vid
de företag, vid vilka de använts, tills de behövde tagas i bruk vid något
nytt av vattenfallsstyrelsen lett byggnadsföretag eller kunde överlåtas
till annan statens förvaltningsmyndighet eller på annat sätt till fördelaktigt
pris försäljas.
Enligt vad utskottet inhämtat, tillämpas redan nu samarbete mellan
statens vattenfallsverk och statens järnvägar i avseende å anskaffning
och utnyttjande av vissa större arbetsmaskiner. Sådan samverkan bör
givetvis fortfarande komma till stånd, i den omfattning som kan anses
lämplig. Att emellertid för statens vattenfallsverk liksom för statens
järnvägar ett särskilt byggnadscentralförråd är av behovet påkallat, synes
utskottet uppenbart.
Mot förslaget att sammanslå det av 1913 års riksdag anvisade anslaget
å 150,000 kronor till inköp av inventarier för Trollhätte kraftverk
med det gemensamma anslaget till inventarier för vattenfallsverken,
har utskottet ej heller haft något att erinra.
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
33
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) till inventarier för statens vattenfallsverk bevilja
ett anslag av 700,000 kronor samt därav för år 1918
anvisa såsom reservationsanslag ett belopp av 400,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna
beloppet,
b) medgiva, att det av 1913 års riksdag anvisade
anslaget av 150,000 kronor till inköp av inventarier
för Trollhätte kraftverk må användas såsom gemensamt
anslag till anskaffande av inventarier för statens
vattenfallsverk.
42:o) Beträffande sättet för täckande av de utav utskottet ovan
under punkterna 1—7, 10—16, 18—22, 24—27, 29 — 34, 36 samt 39
—41 behandlade anslag kommer utskottet att framdeles under -riksdagen
avgiva yttrande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
omförmäla.
Stockholm den 23 februari 1917.
På statsutskottets vägnar:
CARL SWARTZ.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar G. J. G. Swartz, S. H. Kvarnzelius, O. M. Strömberg,
H. IJ. K. Ericson, H. F. Lamm, J. Nilsson, C. G. Ekman, A. C. Lindblad, I. E. G.
Svensson, A. Pers, J. L. Widell och A. B. Rooth samt
från andra kammaren: herrar E. V. Thorsson, H. Andersson i Skivarp, K. V,
Rydén i Malmö. O. Persson i Stallerhult, J. B. Eriksson i Grängesberg, G. Odqvist,
E. A. Nilson i Örebro, N. A. Nilsson i Kabbarp, J. Ström, A. Anderson i Råstock, J.
Olofsson i Digernäs och S. E. J. Ltibeck.
Med undantag därav att i behandlingen av punkterna 24—42 deltagit i stället
för herr J. B. Eriksson i Grängesberg herr J. A. Ingvarson.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 sand. 21 käft, (Nr 28.)
Sättet för
anslagens täc
kande.
5
34
Statsutskottets utlåtande Nr 2$-
Reservation
vid punkt 24 (fortsättning av statsbanebyggnaden Sveg—Brnnflo)
av herrar S. IL Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. Pers, F. V. Thorsson,
K. V. Rydén, J. Ström, J. Olofsson i Digernäs och J. A. Ingvar son,
vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Med det för år 1918----— — — — — —------
123,000 kronor.
Genom anläggandet av inlandsbanan---avgörande betydelse.
Åven om giltiga skäl må anses hava förelegat för att framdraga banan
över överhogdal i stället för över Enskilda, så följer enligt utskottets
uppfattning icke härav, att linjen mellan Överhogdal och Kvarnsjö bör
framdragas efter Tvärhoalinjen. De fördelar, som denna linjesträckning
med hänsyn till de lokala intressenas tillgodoseende kunna anses äga
framför Rätanslinjen, synas icke utskottet vara av den betydelse, att de
uppväga den ökning i anläggningskostnaden — med tillämpning av
de å- priser, som användes vid den ursprungliga kostnadsberäkningen av
banan uppskattad till 422,000 kronor — samt den vägförlängning — 3,5
kilometer — som Tvärhoalinjen skulle medföra i jämförelse med Rätanslinjen.
På nu anförda skäl har utskottet funnit sig böra förorda linjesträckningen
över Rätan. Under sådana förhållanden har utskottet ansett eu
nedsättning kunna göras i det av Kung]. Maj:t för 1918 äskade anslaget
med 300,000 kronor eller det belopp, varmed i runt tal — enligt de
ursprungliga beräkningsgrunderna — anläggningen av Rätanslinjen
skulle understiga den anläggningskostnad, från vilken man vid banans
beslutande utgick.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till fortsättning av statsbanan
Sveg—Brunflo för år 1918 anvisa ett reservationsanslagav
2,200,000 kronor.»
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1917.