Statsutskottets utlåtande Nr 192.
1
Nr 192.
Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1917 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående
provisoriska löneregleringar för viss till lantförsvaret
och marinen hörande personal.
(l:a avd.)
I den till riksdagen den 13 januari avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t
dels i punkt 68 av fjärde huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avvaktan
på den proposition, som kunde komma att avlåtas angående
provisorisk lönereglering för viss personal vid lantförsvaret, tillsvidare
under fjärde huvudtiteln å extra stat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag
av 3,000,000 kronor;
dels ock i punkt 90 av femte huvudtiteln föreslagit riksdagen att i
avvaktan på den proposition angående beviljande av anslag för provisorisk
lönereglering för viss personal vid marinen, Kungl. Maj:t kunde
komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål bland de extra
förslagsanslagen å femte huvudtiteln för år 1918 beräkna ett belopp av
1,500,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 23
mars 1917*dagtecknad proposition (nr 154), som överlämnats till statsutskottets
förberedande behandling, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att till provisorisk lönereglering för viss personal
vid lantförsvaret, i enlighet med i statsrådsprotokollet angivna
grunder, under fjärde huvudtiteln å extra stat för år 1918 bevilja ett
förslagsanslag av 3,450,000 kronor.
Kungl. Maj:t har därjämte i en till riksdagen avlåten, den 23 mars
1917 dagtecknad proposition (nr 158), vilken likaledes hänvisats till förberedande
behandling av statsutskottet, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen att till provisorisk lönereglering för
Bihang till riksdagens ■protokoll 1917. 6 samt. 84 käft. (Nr 192—196.) 1
2
Statsutskottets utlåtande JSr 192.
Utskottets
yttrande.
viss personal vid marinen, i enlighet med de i statsrådsprotokollet angivna
grunder, på extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av
1,607,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokoll.
De förslag, som Kungl. Maj:t nu förelagt riksdagen, hava sin grund
i framställningar om avlöningsförbättringar dels från arméförvaltningen
för arméns personal dels ock från olika grupper av marinens personal.
De nu utgående avlöningsbeloppen för såväl armén som marinen bestämdes
redan i början av 1900-talet. Med hänsyn till de avsevärda
stegringar i levnadskostnaderna, som i tiden därefter uppstått, bar behovet
av en genomgripande lönereglering gjort sig alltmera gällande.
Kungl. Maj:t bar dock, enligt vad vederbörande departementschefer anfört,
icke ansett tiden vara inne för en definitiv lönereglering utan föreslagit
en provisorisk lösning av den till armén och marinen börande
personalens avlöningsförhållanden.
De av Kungl. Maj:t i särskild proposition den 16 mars 1917 angående
krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1917 för befattningshavare
i statens tjänst föreslagna förmåner äro avsedda att under vissa
förutsättningar komma samtliga statstjänare, och sålunda även arméns
och marinens personal, till godo såsom en hjälp i fråga om den under
kriget uppkomna böjningen i levnadskostnaderna. Den nu föreslagna
provisoriska löneregleringen för viss personal vid lantförsvaret och vid
marinen avser att bereda denna personal en kompensation för den före
kriget inträdda prisstegringen och är följaktligen fullt fristående i förhållande
till en eventuell framställning till 1918 års riksdag rörande
krigstidstillägg och krigstidshjälp under samma år.
Utskottet anser, att de nuvarande avlöningsförmånerna äro för låga
för åtminstone större delen av den personal varom det här är fråga, särdeles
under nuvarande tidsläge. En löneförbättring synes alltså vara av
behovet påkallad.
De förslag till en provisorisk lönereglering, som av Kungl. Maj:t nu
framlagts, finner utskottet emellertid icke vara av beskaffenhet, att de
böra av riksdagen bifallas.
Först och främst hava de föreslagna lönebeloppen grundats på en
av arméförvaltningen tänkt definitiv lönereglering, som emellertid icke
på något sätt varit föremål för närmare prövning och som, därest den
bleve genomförd, skulle komma att medföra väsentliga höjningar av
pensionsbeloppen, i visst fall till belopp överstigande det för civila tjän
-
Statsutskottets utlåtande Nr 192.
3
stemän stadgade maximum. På grund av det sätt, varpå avlöningstillläggen
sålunda beräknats har man i det nu föreliggande förslaget kommit
till synnerligen ojämna belopp, exempelvis för fanjunkare 652 kronor
50 öre.
Vidare lärer det kunna starkt ifrågasättas, huruvida de föreslagna avlöningsbeloppen
sins emellan äro lämpligt avvägda ävensom om de kunna
anses vara ställda i riktigt förhållande till de avlöningsbelopp, som äro
bestämda för de civila tjänstebefattningar, med vilka jämförelse kan göras.
Därjämte vill utskottet erinra, att den omständigheten ej beaktats, att
befordran till högre grad, resp. löneklass, inom kompaniofficers- och
underofficersgraderna äger rum efter betydligt olika antal tjänsteår vid
de olika truppförbanden. Det kan därför jämväl sättas i fråga, huruvida
en tillfällig löneförbättring ej verkade mera rättvist, om den bestämdes
i form av ålderstillägg än i form av allenast lönetillägg i de olika
tjänstegraderna. Vid en förnyad utredning i ärendet lärer denna fråga
böra omsorgsfullt undersökas. Vidare bör därvid noggrant tillses, att
lönetillägget så avpassas, att en definitiv lönereglering ej föregripes.
Slutligen vill utskottet uttala, att särskilda villkor för lönernas åtnjutande
böra föreläggas riksdagen till godkännande, på sätt som i allmänhet
sker i fråga om civila tjänstebefattningar.
Då utskottet alltså icke anser sig kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställningar, vill emellertid utskottet uttala, att, därest
efter förnyad utredning proposition i ärendet förelägges nästkommande
riksdag och, efter vederbörlig prövning, befinnes kunna leda till ett
positivt beslut i ärendet, en sålunda beslutad lönereglering torde kunna
vinna tillämpning redan under löpande året. \ isserligen har riksdagen
städse på goda grunder ställt sig betänksam mot att besluta löneregleringar
att tillämpas under pågående år, men betänkligheterna häremot
synas dock kunna väsentligen bortfalla, därest redan nu medel på nästa
års stat beredas för betäckande av åtminstone större delen av de kostnader
löneregleringen kan komma att medföra. Då det tydligen icke
är möjligt att, innan några grunder för löneregleringen äro fastställda,
med någon tillförlitlighet bestämma det erforderliga beloppet, synes
saken lämpligen böra ordnas på sådant sätt, att på 1918 års stat avsättes
under rubriken »utgifter för kapitalökning» lämpligt belopp för
bestridande av ifrågavarande kostnader, vilket belopp sedermera skulle
på 1919 års stat komma att upptagas såsom inkomst under rubriken
»i anspråk tagna kapitaltillgångar», för att användas för avsett ändamål
eller, om det icke i sin helhet erfordras härför, till statens behov i
4
Statsutskottets utlåtande Nr 192.
allmänhet. Det belopp, som alltså nu bör anvisas, anser utskottet lämpligen
kunna bestämmas till 4,000,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
a) att Kungl. Maj:ts proposition nr 154 icke må
av riksdagen bifallas;
b) att Kungl. Maj:ts proposition nr 158 icke må
av riksdagen bifallas;
c) att riksdagen må besluta att på 1918 års
stat under titel »utgifter för kapitalökning», till avsättning
för beredande av tillfällig löneförbättring åt
viss personal vid armén och marinen under år 1918
anvisa ett förslagsanslag, högst 4,000,000 kronor.
Stockholm den 8 juni 1917.
På statsutskottets vägnar:
AXEL EKMAN.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. Ii. Kvarnzelius, H. F. Lamm, G. M. K. Ekelund,
J. Nilsson, C. G. Ekman, O. Bergqvist, I. E. G. Svensson, A. Pers, J. L. Widell, greve
N. F. Posse, K. A. Malmborg och C. I. Asplund samt
från andra kammaren: herrar A. Ekman, li. Andersson i Skivarp, K. V. Rydén i
Malmö, C. Persson i Ställhult, J. B. Eriksson i Grängesberg, G. Odqvist, E. A. Nilson
i Örebro, N. A. Nilsson i Kabbarp, J. Ström, C. S. Jansson i Falun, J. Erlansson och
A. V. Sävström.
Reservationer:
av herrar C. G. Ekman, E. A. Nilson i Örebro och J. Ström, vilka
ansett att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»De förslag — — — — — civila tjänstebefattningar.
Utskottet hemställer alltså
a) att Kungl. Maj:ts proposition nr 154 icke må
av riksdagen bifallas;
b) att Kungl. Maj:ts proposition nr 158 icke må
av riksdagen bifallas.»
Statsutskottets utlåtande Nr 192.
av herrar C. T. Asplund, K. V. Rydén, J. B. Eriksson i Grängesberg,
N. A. Nilsson i Kabbarp, C. R. Jansson i Falun och A. V. Sävström,
vilka anfört:
»För den av utskottet föreslagna rent extra ordinära åtgärden, att
under titel »utgifter för kapitalökning» avsätta 4,000,000 kronor till en
tillfällig löneförbättning under år 1918, saknas efter vår uppfattning tillräckliga
skäl. Ifrågavarande befattningshavare komma för innevarande
år i åtnjutande av krigstidstillägg och krigstidshjälp enligt samma
grunder, som gälla för övriga statstjänare, och 1918 års riksdag bör ha
fria händer att efter då föreliggande omständigheter bedöma vad som
bör beviljas olika statstjänaregrupper att utgå under löpande budgetår.
Tillfälliga löneförbättringar, såsom avbetalning på kommande definitiva
sådana, kunna rimligen icke beviljas förrän ett nödvändigt utredningsarbete
fortskridit så långt, att åtminstone konturerna för den sistnämnda
äro utformade; i annat fall löper man risken att förrycka det hela.
I det outredda skick, vari hela denna lönefråga befinner sig, synes det
alltså olämpligt att nu företaga den av utskottet föreslagna avsättningen
av medel. I den mån 1918 års riksdag finner, att särskilda åtgärder
äro nödvändiga för att upphjälpa de lägst avlönade gruppernas av
ifrågavarande personal ställning, lärer den icke sakna möjlighet att härför
anvisa lämpliga utvägar.
1 anslutning till denna uppfattning ha vi ansett att utskottet bort
hemställa,
a) att Kungl. Maj:ts proposition nr 154 icke må
av riksdagen bifallas;
b) att Kungl. Maj:ts proposition nr 158 icke må
av riksdagen bifallas.»