Statsutskottets utlutande Nr 187.
1
Nr 187.
Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1917 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående
statsbanebyggnader i Norrland ävensom i ämnet väckta
motioner. (4:e avd.)
I den till riksdagen den 13 januari 1917 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under titel »utgifter
för kapitalökning, statens affärsverksamhet» beträffande statens
järnvägar föreslagit riksdagen att i avbidan å den proposition, som kunde
komma att avlåtas angående byggande av tvärbanor mellan norra stambanan
och inlandsbanan m. m., för ändamålet för år 1918 beräkna ett
anslag, att utgå av lånemedel, av 1,000,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 4 april 1917 avlåten, till statsutskottet
hänvisad proposition, nr 221, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen
l:o) att besluta, att inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare
skall å bandelen mellan Sorsele och Jokkmokk framdragas förbi Avaviken
och Gangsjajaure i huvudsaklig enlighet med vad i statsrådsprotokollet
angivits,
2:o) att, under förbehåll att de i statsrådsprotokollet beträffande
varje särskild bana omförmälda villkor om kostnadsfri upplåtelse av
mark med mera iakttagas samt med rätt för Kungl. Maj:t att närmare
förordna om banornas sträckning, besluta
dels anläggande av en tvärbana i Ångermanälvens och Fjällsjöälvens
dalgångar från Forsmo å linjen Långsele—Selsjön av norra
stambanan till Hotings station å inlandsbanan, för vilken tvärbana, i
dess sträckning längs den så kallade Åkvisslanlinjen, anläggningskostnaderna
med tillämpning av de före kristidens början år 1914 rådande
arbets- och materialpriser beräknats till 8,700,000 kronor,
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. SO haft. (Nr 187.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 187.
dels anläggande av en bibana från Hällnäs station å norra stambanan
till Lycksele för en med tillämpning av nyssberörda grunder beräknad
anläggningskostnad av 4,600,000 kronor,
dels anläggande av en tvärbana från Jörns station å norra stambanan
till Avaviken vid inlandsbanan för en med tillämpning av samma
grunder beräknad anläggningskostnad av 4,900,000 kronor,
dels och anläggande av en bibana från Umeå till Holmsund jämte
förbindelsespår till en blivande hamn utanför Holmsund för en med
tillämpning av samma grunder beräknad anläggningskostnad av 1,200,000
kronor, samt
3:o) att för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor, att utgå av lånemedel, för påbörjande av arbetena å tvärbanan
F orsmo—Hoting.
Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till
åberopade statsrådsprotokollet.
I anledning av förevarande proposition bär inom riksdagen väckts
och till utskottet hänvisats följande motioner, nämligen inom första kammaren
nr 135 av herr H. Fahlén in. fl., nr 142 av herr U. Holm, nr
143 av herr G. Rosén, nr 147 av herrar C. G. T. Wickman och O. H.
Waldén och nr 148 av herr G. G. Magnusson samt inom andra kammaren
nr 412 av herr A. Schotte ra. fl., nr 443 av herr K. Karlsson i Mo, nr
448 av herrar C. J. Öberg och E. Molin i Dombäcksmark och nr 449
av herr V. Rydén i Malmö.
I sina berörda motioner hava herrar Fahlén m. fl. och Schotte m. fl.
sammanstämmande hemställt till riksdagen
l:o) att besluta, att inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivara
skall å bandelen mellan Sorsele och Jokkmokk framdragas förbi Avaviken
och Gangsjajaure i huvudsaklig enlighet med vad i statsrådsprotokollet
till propositionen nr 221 angivits;
2: o) att, under förbehåll att de i nämnda statsrådsprotokoll beträffande
varje särskild bana omförmälda villkor om kostnadsfri upplåtelse
av mark med mera iakttagas samt med rätt för Kungl. Maj:t att närmare
förordna om banornas sträckning, besluta,
dels anläggande av en tvärbana i Ångermanälvens och Fjällsjöälvens
dalgångar från Forsmo å linjen Långsele—Selsjön av norra stambanan
till Hotings station å inlandsbanan, för vilken tvärbana, i dess sträckning
längs den så kallade Åkvisslanlinjen, anläggningskostnaderna med tillämpning
av de före kristidens början år 1914 rådande arbets- och materialpriser
beräknats till 8,700,000 kronor,
Statsutskottets utlåtande Nr 187.
3
dels anläggande av en tvärbana i Vindelälvens och Umcälvens dalgångar
från Hällnäs station å norra stambanan över Lycksele till Stensele
för en med tillämpning av nyssberörda grunder beräknad anläggningskostnad
av 11,150,000 kronor,
dels anläggande av en tvärbana från Jörns station å norra stambanan
till Avaviken vid inlandsbanan för en med tillämpning av samma grunder
beräknad anläggningskostnad av 4,900,000 kronor,
dels ock anläggande av en bibana från Umeå till Holmsund jämte
förbindelsespår till en blivande hamn utanför Holmsund för en med tilllämpning
av samma grunder beräknad anläggningskostnad av 1,200,000
kronor, samt
3:o) att för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor, att utgå av lånemedel, för påbörjande av arbetena å tvärbanan
F orsmo—Hoting.
Vidare hava herrar Holm och Karlsson sammanstämmande hemställt,
att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts ovan berörda proposition
nr 221 i vad densamma avser byggandet av en tvärbana Hoting—
Forsmo (Långsele) samt ätt riksdagen därvid måtte hos Kungl. Maj:t
anhålla om erforderlig ytterligare utredning och förslag angående byggande
av tvärbana Ulriksfors—Långsele.
Likaledes hava herr Magnusson samt herrar Oberg och Molin i
likalydande motioner hemställt,
att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts proposition angående
statsbanebyggnader i Norrland, måtte besluta att bygga tvärbanan Mellan -sel—Råsele, för vilken tvärbana anläggningskostnaderna med tillämpning
av de före kristidens början år 1914 rådande arbets- och materialprisen
beräknats till 8,800,000 kronor, samt för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel, för påbörjandet
av arbetena å sagda tvärbana, ävensom
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förnyad
utredning av det tvärbanesystem som innefattar Jörn—Avaviken
eller annan lämplig anknytningspunkt vid inlandsbanan, Hällnäs—Lycksele—Stensele
samt Långsele—Ulriksfors med kompletterande bibanor
och för riksdagen snarast möjligt framlägga de byggnads- och kostnadsplaner,
vartill utredningen kan leda.
Herr Rosén har i motionen nr I: 143 föreslagit,
att riksdagen måtte besluta bifalla propositionen nr 221 med den
ändring
a) att anläggandet av bibanan Umeå—Holmsund förutsättes komma
att verkställas under åren 1918—1920, och att därför lör år 1918 anvisas
250,000 kronor;
4
Statsutskottets utlåtande Nr 187.
b) att beträffande bibanan Lycksele—Hällnäs nu icke måtte avgöras
rörande vid vilken station nämnda banas anslutning till norra stambanan
skall ske, utan att riksdagen 1918, efter det förnyad utredning därom
kommit till stånd, måtte sättas i tillfälle att ånyo pröva denna fråga och
därom fatta definitivt beslut.
Herrar Wickman och Waldén hava i motionen nr 147 hemställt,
att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 221, i vad
denna avser tvärbaneförslaget Forsmo—Hoting,
samt att riksdagen måtte anhålla om föranstaltande på lämpligt sätt
av en förnyad allsidig omprövning av alternativförslagen Långsele—Ulriksfors
och Forsmo—Hoting, innan denna fråga ånyo förelägges riksdagen.
Slutligen har herr Rydén i motionen nr 449 hemställt,
l:o) att riksdagen ville besluta, att inlandsbanan skall å bandelen
mellan Sorsele och Jokkmokk framdragas förbi Kasker i huvudsaklig
överensstämmelse med därom av järnvägsstyrelsen uppgjort förslag;
2:o) att riksdagen ville besluta, under de förbehåll’beträffande villkor
om kostnadsfri upplåtelse av mark med mera, som innehållas i
statsrådsprotokollet över civilärenden den 4 april 1917 och med rätt
för Kung!. Maj:t att närmare förordna om banornas sträckning,
dels anläggande av en tvärbana mellan Jörns station å norra
stambanan och Gubblijaure å den föreslagna inlandsbanesträckningen inom
Arjeplougs socken, för vilken tvärbana beräknats en anläggningskostnad
av 8,180,000 kronor,
dels anläggande av en tvärbana från Hällnäs station å norra stambanan
till Stensele å inlandsbanan, för vilken handel beräknats en anläggningskostnad
av 11,150,000 kronor,
dels ock anläggande av en bibana från Umeå till Holmsund jämte
förbindelsespår till en blivande hamn utanför Holmsund för en med
tillämpning av de före kristidens början år 1914 rådande arbets- och
materialpriser beräknad anläggningskostnad av 1,200,000 kronor;
3:o) att riksdagen ville för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av
1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel, för påbörjande av arbetena å
tvärbanan Jörn—Gubblijaure;
4:o) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om fullständig
utredning och därpå grundat förslag till anläggande av tvärbanor
mellan Långsele station å norra stambanan och Ulriksfors station å
inlandsbanan samt] mellan Mellansels station å norra stambanan och
Råsele å inlandsbanan.
Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för de av dem gjorda
framställningarna får utskottet hänvisa till motionerna.
Statsutskottets utlåtande Nr 187.
5
Beträffande först sträckningen av inlandsbanan mellan försele och utskottet»
.Jokkmokk hava visserligen ej mindre än fem olika alternativa förslag :,lha" e''
utarbetats, men lärer valet ej kunna stå mellan flera än två av dessa, mnejj»na0arn,oie
nämligen den av Kungl. Maj:t föreslagna linjen över Avaviken och och j0kkGangsjajaure
samt den av herr Rydén förordade linjen över Kasker.
Väljes deri förstnämnda linjen bör en tvärbana från Jörn ansluta till
inlandsbanan vid Avaviken. Enligt den senare huvudbanesträckningen
skulle tvärbanan ansluta antingen vid Gubblijaure eller vid V. Vuojjaure.
Den vägförkortning, som inlandsbanans framdragande över Kasker
i stället för över Avaviken skulle innebära, är enligt utskottets uppfattning
av stor betydelse. Särskilt skulle detta bliva fallet, om den kraftiga
utveckling av industrien i översta Norrland, på vilken man allmänt
hoppas, kommer till stånd. Det torde nämligen då snart nog kunna
uppstå fråga att på inlandsbanan överflytta avsevärda delar av den trafik,
som eljest skulle belasta bandelen Kiruna—Svartön och norra stambanan.
Det måste ock anses vara av stor vikt, att inlandsbanan framdrages
så långt västerut, att de inre delarna av Lappmarksområdet kunna få
full nytta av järnvägen. Detta önskemål tillgodoser linjen över Kasker
— som ju är den ursprungligen tänkta sträckningen — avsevärt bättre
än Avavikslinjen. Detta beror framför allt därpå, att järnvägen över
Kasker kommer att omedelbart beröra, icke blott Uddjaurs och Storavans
utan även Hornavans vattensystem. Särskilt detta sistnämnda berör ju
mycket stora områden, vilkas utvecklingsmöjligheter böra vederbörligen
tillvaratagas.
Vid bedömandet av den förevarande frågan får man enligt utskottets
förmenande ej taga hänsyn allenast till de nu rådande förhållandena.
Om man endast tager dessa senare i beräkning, kan måhända
linjen över Avaviken befinnas äga vissa företräden. Men lägger man
den synpunkten på frågan, att man i största möjliga mån bör tillgodose
jämväl de krav, som i framtiden torde komma att göra sig gällande, då
synes linjen över Kasker vara så överlägsen Avavikslinjen, att den högre
engångskostnaden för den förra linjen jämte bibana blir av underordnad
betydelse. Vad driftkostnaderna angår lärer det för närvarande,
då man saknar möjlighet att med visshet beräkna trafikens storlek å
inlandsbanan och tvärbanan från denna till Jörn, icke kunna göras
några bestämda påståenden angående de olika linjernas årskostnader.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet förorda, att inlandsbanan
från Sorsele till Jokkmokk framdrages över Kasker.
Att en tvärbana från Jörn till inlandsbanan bör anläggas, torde få Tvärband
anses allmänt erkänt. Vad beträffar sträckningen av denna tvärbana, Gubbiiiaure.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 187.
Tvärbana
Hällnäs—
Stensele.
skulle väl vissa hänsyn till befolkningen i trakterna närmast söder och
väster om Storavan kunna anses tala för den av järnvägsstyrelsen alternativt
förordade sträckningen till V. Vuojjaure. För sträckningen över
Gubblijaure tala emellertid som det vill synas ännu starkare skäl. Dels
skulle genom en sådan linje en god utfartsväg erhållas från inlandsbanans
nordligaste delar till havet över Skellefteå. Dels skulle denna
sträckning nå de ur skogssynpunkt bästa områdena vid Avavikslinjen.
Vad särskilt angår invånarne i trakten kring Sorsele skulle dessa, därest
— såsom utskottet nedan förordar — den ifrågasatta bibanan över Lycksele
utsträckes till Stensele, över sistnämnda bana få en utfartsväg till
havet, som visserligen vore något längre än den över Avaviken till Skellefteå
men som i stället träffade en längre söderut och fördenskull gynnsammare
belägen hamnstad, som dessutom är residensstad för det län,
till vilket Sorsele hör.
Beträffande tidpunkten för tvärbanans utförande ansluter sig utskottet
till herr Rydéns förslag, att banan bör byggas i omedelbart samband
med inlandsbanan. Arbetena å sistnämnda bana torde emellertid
icke under 1918 nå så långt, att anslag för tvärbanans påbörjande behöver
uppföras å 1918 års riksstat.
Vidkommande härefter frågan om byggande av en tvärbana mellan
norra stambanan och inlandsbanan över Lycksele har utskottet funnit
en sådan bana vara väl motiverad. I enlighet med vad som föreslagits
i de av herrar Fahlén m. fl., Schotte m. fl. samt Rydén väckta motionerna
har utskottet ansett, att beslut om banans framförande till Stensele
omedelbart bör fattas. Arbetena å bandelen Lycksele—Stensele böra
emellertid enligt utskottets mening icke bedrivas hastigare än som beräknats
i järnvägsstyrelsens byggnadsplan av den 7 mars 1917.
Beträffande lämpligaste platsen för den ifrågavarande tvärbanans
anknytning till norra stambanan — vid Hällnäs eller Tvärålund — har
herr Rosén ansett ytterligare utredning erforderlig. Det har emellertid
synts utskottet, att den redan förebrakta utredningen är så fullständig,
att något uppskov med frågans avgörande ej kan anses påkallat. Utredningen
ger enligt utskottets uppfattning vid handen, att om än de
båda linjerna torde vara tämligen likvärdiga i avseende å fördelarna
för de olika trakternas befolkning, det ur allmänna synpunkter förefinnas
avgörande skäl för att välja sträckningen över Hällnäs. Framhållas må
dessutom, att, såsom ock departementschefen uttalat, en bana från Tvärålund
i högsta grad komme att försvåra en rationell lösning av järnvägsfrågan
för Öreälvdalen, som av järnvägsstyrelsen angivits äga goda för
-
Statsutskottets utlåtande Nr 187.
7
utsättningar för att i framtiden erhålla egen järnväg. Utskottet har
alltså i förevarande avseende ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts
förslag.
Mot förslaget om anläggande av en bibana från Umeå till Holm- Bibana
Blind har utskottet intet att erinra. Däremot har utskottet icke funnit meBUnd 0 m
tillräckliga skäl anförda för att, på sätt herr Rosén föreslagit, påbörja
byggandet av denna bana redan under år 1918.
I fråga om tvärbanebyggandet å området mellan banan Hällnäs— Tvärbana
Stensele samt statsbanelinjen Bräcke—Östersund hava mycket delade FH0ät"’n°g.
meningar gjort sig gällande. Till Kungl. Maj:ts förslag om byggande
av en tvärbana Forsmo—Hoting ansluta sig de av herrar Fahlén m. fl.
samt Schotte m. fl. väckta motionerna. I de övriga, denna fråga omfattande
motionerna har yrkats avslag å förslaget om beslut rörande
byggnad av banan Forsmo—Hoting. Förnyad utredning angående nämnda
bana samt den med densamma närmast konkurrerande sträckningen
Långsele—Ulriksfors har påyrkats i den av herrar Wickman och Waldén
väckta motionen. Om ytterligare utredning angående den sistnämnda
sträckningen har hemställts a;v herrar Holm och Karlsson i Mo. I de
av herrar Magnusson samt Öberg och Molin väckta motionerna har
yrkats, att en tvärbana Mellansel—Råsele omedelbart måtte beslutas,
samt att frågan om tvärbanan Långsele—Ulriksfors — liksom tvärbanespörsmålet
i dess helhet — ånyo måtte utredas. Slutligen har herr
Rydén i nu omhandlade hänseende hemställt om fullständig utredningrörande
sistberörda båda banor.
Att nu fastställa en slutgiltig plan för tvärbanenätet å ifrågavarande
område lärer icke vara möjligt. Samtliga de ifrågasatta tvärbanorna
erbjuda var för sig vissa fördelar, och i den mån utvecklingen och tillgodogörandet
av Norrlands rika naturtillgångar fortgå uppstå självfallet
nya behov av kommunikationsleder. En järnväg Långsele—Ulriksfors
genom Faxeälvens dalgång med anslutning till Strömsvattnets vidsträckta
sjösystem och berörande Strömsunds framåtgående samhälle synes utskottet
äga goda naturliga betingelser. Likaledes finner utskottet det
genom järnvägsstyrelsens utredning klart ådagalagt, att en järnväggenom
de rikt utvecklingsmöjliga älvdalar, som beröras av linjen Forsmo
—Hoting, har starka skäl för sig. Och för en järnväg, som förbinder
Vilhelmina och Åsele socknar med havet, hava enligt utskottets uppfattning
ävenledes vägande skäl anförts. Valet mellan dessa olika sträckningar
skulle vara ganska svårt att träffa, därest ett sådant val för all
8
Statsutskottets utlåtande Nr 187.
framtid skulle utesluta förverkligandet av övriga tvär- och bibaneförslag.
Da emellertid sannolikheten talar för, att i en framtid flera tvärbanor
komma att visa sig erforderliga, synes det utskottet, att frågan nu snarare
gäller den ordning, i vilken tvärbanor i mellersta Norrland böra komma
till utförande, än det slutgiltiga ordnandet av hela tvärbanesystemet
inom samma område.
Under nu berörda förhållanden har utskottet måst låta de statsfinansiella
synpunkterna bliva de avgörande. Det har därför synts utskottet
nödvändigt att under nuvarande brydsamma läge begränsa tvärbanebyggandet
söder om linjen Hällnäs—Stensele till en bana. Den sträckning,
som under dessa omständigheter bör väljas, är otvivelaktigt den
av Kungl. Maj:t förordade linjen Forsmo—Hoting, som framlöper mera
centralt inom området än någon av de andra alternativa linjerna och
som träffar en avsevärt större befolkning, samtidigt som den med hänsyn
till vattenkraftens utnyttjande skulle få den största betydelsen för industrins
utveckling.
Då alltså i och för sig starka skäl tala för byggande av tvärbanan
Forsmo Hoting samt denna banas anläggande ej behöver utgöra hinder
för en fortsatt, ändamålsenlig utveckling av tvärbanesystemet, har utskottet
funnit sig böra biträda förslaget om denna banas anläggande
samt om anvisande för år 1918 av 1,000,000 kronor till banbyggets påbörjande.
Vid det förhållandet, att utskottet ansett tvärbanebyggandet å förevarande
område tills vidare böra begränsas till banan Forsmo—Hoting,
har utskottet givetvis icke funnit anledning tillstyrka de väckta förslagen
om utredning av tvärbanesträckningarna Mellansel—Råsele samt Långsele—Ulriksfors.
I enlighet med vad ovan anförts, får utskottet hemställa,
l:o) att riksdagen må
a) besluta, att inlandsbanan skall å bandelen mellan
Sorsele och Jokkmokk framdragas förbi Kasker i huvudsaklig
överensstämmelse med därom av järnvägsstyrelsen
uppgjort förslag;
b) under de förbehåll beträffande villkor om
kostnadsfri upplåtelse av mark med mera, som innehållas
i statsrådsprotokollet över civil ärenden den 4
april 1917 och med rätt för Kungl. Maj:t att närmare
förordna om banornas sträckning, besluta anläggande
av en tvärbana mellan Jöms station å norra
Statsutskottets utlåtande Nr 187.
9
stambanan och Gubblijauro å inlandsbanan, för vilken
tvärbana med tillämpning av de före kristidens början
år 1914 rådande arbets- och materialpriser beräknats
en anläggningskostnad av 8,180,000 kronor,
c) under i mom. b) angivna för behåll, besluta anläggande
av en tvärbana från Hällnäs station å norra
stambanan till Stensele vid inlandsbanan för en med
tillämpning av nyssberörda grunder beräknad anläggningskostnad
av 11,150,000 kronor,
d) under i mom. b) angivna för behåll,besluta anläggande
av en bibana från Umeå till Holmsund jämte
förbindelsespår till en blivande hamn utanför Holmsund
för en med tillämpning av samma grunder beräknad
anläggningskostnad av 1,200,000 kronor,
e) under i mom. b) angivna förbehåll, besluta
anläggande av en tvärbana i Ångermanälvens och
Fjällsjöälvens dalgångar från Forsmo å linjen Långsele—Selsjön
av norra stambanan till Hotings station
å inlandsbanan, för vilken tvärbana, i dess sträckning
längs den så kallade Åkvissla nlinj eu, anläggningskostnaderna
med tillämpning av ovan nämnda grunder beräknats
till 8,700,000 kronor,
f) för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av
1,000,000 kronor för påbörjande av arbetena å tvärbanan
Forsmo—Ho ting;
2:o) att de av herrar Fahlén m. fl., Holm, Rosén,
Wickman och Waldén, Magnusson, Schotte m. fl.,
Karlsson i Mo, Öberg och Molin i Dombäcksmark samt
Rydén i Malmö i ämnet väckta motionerna må anses
besvarade med vad utskottet ovan under punkt l:o)
hemställt.
Beträffande sättet för anskaffande av ifrågavarande anslagsmedel
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva yttrande.
Stockholm den 1 juni 1917.
På statsutskottets vägnar:
AXEL EKMAN.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 80 käft. (Nr 187.)
2
10 Statsutskottets utlåtande Nr 187.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar O. M. Strömberg, S. H. Kvarnzelius, H. F. Lamm,
G. M. H. Ekelund, J. Nilsson, G. G. Ekman, O. Bergqvist, A. G. Lindblad, I. E. G.
Svensson, A. Pers, J. L. Widell och greve N. F. Posse samt
från andra kammaren: herrar A. Ekman, F. V. Thorsson, H. Andersson i Skivarp,
K. V. Rydén i Malmö, J. B. Eriksson i Grängesberg, E. A. Nilson i Örebro, A. Wiklund,
A. Anderson i Råstock, A. R. Lundblad, J. Olofsson i Digernäs, K. O. Strid och S. E.
J. låibeck.
Reservation:
av herr A. C. Lindblad.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1917.