Statsutskottets utlåtande Nr 129.

1

Nr 129.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj kl. 4 e. in.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avlöning sstat för statens uppfostring sanstalt å Bona m. m.
jämte i ärendet väckta motioner.

(3:e avd.)

I den till riksdagen den 13 januari 1917 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Majrt under punkt
28 av andra huvudtiteln föreslagit riksdagen att till avlöning åt tjänstemän
vid statens uppfostringsanstalt å Bona å extra stat för år 1918
anvisa ett förslagsanslag, högst 29,145 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 16 april 1917 till riksdagen
avlåten, till statsutskottet för förberedande behandling överlämnad proposition
(nr 253), under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för samma dag samt med återkallande
av ovanberörda framställning, föreslagit riksdagen

dels godkänna de i samma protokoll intagna, av departementschefen
förordade förslag till avlöningsstat för statens uppfostringsanstalt
å Bona ävensom till allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande
av avlöningsförmåner å samma stat;

dels medgiva att i särskilda undantagsfall Kungl. Maj:t må, efter
framställning av anstaltens styrelse, tilldela maskinist eller förman vid
anstalten gratifikation;

dels ock från och med år 1918 i riksstaten under andra huvudtiteln
uppföra ett ordinarie anslag till nämnda uppfostringsanstalt å
39,700 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två
inom andra kammaren väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
nr 60 av herrar A. Ekman och C. Vahlquist och nr 418 av den
sistnämnde motionären.

I den förstberörda motionen har hemställts, att riksdagen med godkännande
av det förslag till avlöningsstat, styrelsen för statens uppfostringsanstalt
å Bona i skrivelse till Konungen den 6 november 1916
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 sand. 59 höft. (Nr 129—130.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 129.

överlämnat, måtte å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,
högst 43,265 kronor.

I den sistnämnda motionen har föreslagits, att riksdagen ville
besluta den ändring i Kungl. Maj:ts förslag till ordinarie avlöningsstat
för uppfostringsanstalten å Bona beträffande direktörens, pastorns och
förste lärarens, lantbruksinspektorens och avdelningsföreståndarens samt
andrelärarens och avdelningsföreståndarens kontanta avlöningsförmåner,
att dessa skola utgå med de belopp, som av styrelsen för anstalten och i
förstnämnda motion föreslagits och sålunda godkänna följande ordinarie
avlöningsstat för uppfostringsanstalten å Bona:

j

Tjänst-

j

I

i

Lön eller

görings-

Arvode

!

1

motsva-

rande

pennin-gar eller

för sär-skilt

Summa

I

motsva-

uppdrag

!

rande

[Efter 5 år kan lönen höjas med;

i 1 direktör .....................

3,000

2,000

—

5,000

'' 500 kronor och efter 10 år|

med ytterligare 500 kronor.

| 1 pastor och förste lärare,
arvode .....................

[Efter 5 år kan den del av ar--

2,300

1,200

—

3,500 j

'' vodet, som motsvarar lön,
höjas med 500 kronor.

; 1 lantbruksinspektor, tillika
avdelningsföreståndare

1,000

1,000

—

2,600

[Efter 5 år kan lönen höjas med
| 400 kronor och efter 10 år

i med ytterligare 400 kronor.

j 1 andre lärare, tillika avdel-

Efter 5 år kan den de! av ar-

ningsföreståndare, ar-

2,600

vodet, som motsvarar lön,

vode ........................

1,000

1,000

—

höjas med 200 kronor och

! 1 tredje lärare, arvode......

1,200

900

—

2,100

efter 10 år med ytterligare
200 kronor.

(Efter 5 år kan lönen höjas med

i 1 bokhållare ..................

1,200

900

—

2,100

| 200 kronor och efter 10 år

[ med ytterligare 200 kronor.

i 1 maskinist.....................

1 förman med förordnande

1,000

550

—

1,550

Efter 5 år kan lönen höjas med
100 kronor och efter 10 år

såsom gruppledare ...

800

500

200

1,500

3 förmän med d:o............

2,400

1,500

600

4,500

med ytterligare 100 kronor.

1 förman ........................

800

500

—

1,300

9 förmän........................

7,200

4,500

—

11,700

[Efter 5 år kan lönen liöjas med

1 husmoder, jämte fri kost

1 Till ersättning åt vikarier

700

—

700

J 50 kronor och efter 10 år
( med ytterligare 50 kronor.

under semester och tjän-steresor........................

—

—

—

1,500

Summa

—

—

40,650

Anm. För husmodem utgör pensionsunderlaget lönen jämte, i förekommande fall, intjänade
ålders till ägg.

Statsutskottets utlåtande Nr 129.

3

Rörande de skäl, motionärerna till stöd för dessa framställningar
anfört, får utskottet hänvisa till motionerna.

Den för år 1917 gällande avlöningsstaten har följande utseende.

L ö n

■ "-V"""-"

I

.

Pen-

Tjänst-

Oredu-

sionsav-

lledu-

görmgs-

Summa

cerat

gift mot-

cerat

pen-

1

belopp

svarande

belopp

ningar

belopp

i

•

(Efter 5 år kan lönen höjas|

i direktör..................

3,000

150

2,850

1,500

4,350

| med 500 kronor och efter!

I 10 år med ytterligare
500 kronor.

1 pastor och förste lärare
1 lantbruksinspektor, till-

2,000

100

1,900

1,000

2,900

/Efter 5 år kan lönen höjasj
\ med 500 kronor.

lika avdelningsförestån-

1,200

50

1,150

900

2,050

1 andre lärare, tillika av-

Efter 5 år kan lönen llöjas

delningsföreståndare ...

900

50

850

700

1,550

med 200 kronor och efter!
10 år med ytterligare*

1 tredje lärare ............

900

50

850

700

1,550

200 kronor.

900

50

850

700

1,550

1,270

1,075

700

30

670

600

(Efter 5 år kan lönen höjas

1 förman.....................

| med 100 kronor och efter

600

25

575

500

( 10 år med ytterligare

4,200

175

4,025

3,500

7,525

j 100 kronor.

(Efter 5 år kan lönen höjas

1 husmoder, jämte fri kost

500

25

475

100

575

j med 75 kronor och efter
j 10 år med ytterligare

75 kronor.

—

-

—

500

Summa

!

■

! _

24,895

1

Anm. 1. Därest direktören åtnjuter båda de för befattningen uppförda ålderstilläggen,
skall det pensionsavgift motsvarande belopp, som skall avdragas å lönen, utgöra 200 kronor, och
sålunda avlöning till honom utgå med 5,300 kronor.

Anm. 2. Därest andre läraren eller tredje läraren är delägare i folkskollärarnas pensionsinrättning,
skall han ej vidkännas mot pensionsavgift svarande avdrag å lönen; i sådant fall
utgör alltså hans begynnelseavlöning 1,600 kronor.

Jämlikt särskilda nådiga bemyndiganden må av förslagsanslaget
till kost och beklädnad åt eleverna vid anstalten å Bona m. in. utgå
avlöning till 6 extra förmän ävensom beklädnadsersättning till 14 förmän
och 1 maskinist med 100 kronor till en var.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 13 januari 1917 av styrelsens
för statens uppfostringsanstalt å Bona skrivelse den Ö november 1916

4

Statsutskottets utlåtande Nr 129.

Utskottet»

yttrande.

angående, förutom annat, uppförande av avlöningsstaten för anstalten å
ordinarie stat samt lönereglering för befattningshavare därstädes uttalade
dåvarande departementschefen att, då löneregleringskommittén, vilken
ansetts böra höras över berörda förslag, för det dåvarande hade till behandling
en mängd frågor av synnerligen omfattande och brådskande
art, kommitténs yttrande icke vore att vänta förr än så sent, att någon
utsikt att få frågan förelagd 1917 års riksdag icke syntes förefinnas
samt att, då genomförandet av en lönereglering i enlighet med styrelsens
förslag skulle för staten innebära en ingalunda obetydlig utgiftsökning,
ett framförande av förslaget av denna anledning måste under
nu rådande kristid väcka vissa betänkligheter. Av dessa skäl ansåg:
departementschefen, att samtliga kostnader för anstalten borde jämväl
för år 1918 bestridas från å extra stat beviljade anslag.

Då det förstnämnda hindret emellertid numera bortfallit, och då
departementschefen funnit, att antagandet av ny avlöningsstat för anstalten,
även med förhöjning av så gott som alla nu utgående avlöningar,
torde kunna ske utan att medföra någon mera avsevärd utgiftsökning,
har det synts departementschefen, som om prövningen av ifrågavarande
spörsmål icke för kostnadens skull borde längre undanskjutas.

Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser anstaltens uppförande
å ordinarie stat, har utskottet ansett sig böra biträda.

Vad härefter beträffar de av Kungl. Maj:t föreslagna lönerna till
befattningshavarna vid anstalten, har utskottet i likhet med departementschefen
icke kunnat undgå att finna ett visst berättigande i den av
anstaltens styrelse framhållna synpunkten, att direktören har och säkerligen
för framtiden får att utföra ett nydanings- och organisationsarbete
av sådan betydelse, att högre avlöning kunde ifrågasättas. Utskottet
har emellertid icke ansett sig för närvarande böra biträda den av styrelsen
förordade och av motionärerna föreslagna högre avlöningen.

Vidkommande avlöningen till lantbruksinspektoren (tillika avdelningsföreståndare)
utgör densamma för närvarande — frånsett pensionsavgift
motsvarande avdrag — 2,100 kronor jämte två ålderstillägg,
vartdera å 200 kronor, efter respektive fem och tio år.

Styrelsen har nu — under erinran att den med ifrågavarande befattningshavare
närmast jämförlige jordbruksassistenten vid Svartsjö tvångsarbetsanstalt
allenast hade att svara för jordbruket — ansett, att lantbruksinspektoren-avdelningsföreståndaren
vid Bona borde åtnjuta eu avlöning,
som med 500 kronor överstege vad som bestodes omförmälde

Statsutskottets utlåtande Nr 129. 5

jordbruksassistent vid Svartsjö, eller sålunda i begynnelseavlöning 2,600
kronor jämte två åldérstillägg, vartdera å 400 kronor.

Löneregleringskommittén bär uttalat, att för en befattning sådan som
den ifrågavarande det numera näppeligen torde vara möjligt att erhålla en
fullt kompetent person mot lägre ersättning än den av styrelsen sålunda
föreslagna begynnelseavlöningen; och har kommittén fördenskull ansett
sig böra förorda styrelsens förslag i nämnda hänseende. Däremot har
kommittén icke funnit anledning föreligga att föreslå förhöjning av nu
utgående åldérstillägg, utan ansett dessa fortfarande böra bibehållas vid
200 kronor vartdera.

Departementschefen har i fråga om avlöningen till berörda befattningshavare
förordat löneregleringskommitténs förslag.

Mot den föreslagna begynnelseavlöningen till lantbruksinspektoren
har utskottet icke haft något att erinra. Däremot har utskottet icke
funnit skäl förebragta, för att icke denne befattningshavare skulle komma
i åtnjutande av samma åldérstillägg som jordbruksassistenterna vid
Svartsjö tvångsarbetsanstalt och Mariestads jordbruksfängelse. Den i
hela lönestaten genomförda likställigheten med fångvården har på denna
enda punkt brutits och synes detta så mycket mer anmärkningsvärt,
som ålderstillägget fastmera bort höjas i proportion med grundlönen.
Utskottet finner sig sålunda härutinnan böra biträda motionärenas förslag.

Andre och tredje lärarnas vid anstalten begynnelseavlöningar utgöra
för närvarande 1,600 kronor jämte två åldérstillägg, vartdera å
200 kronor, efter fem och tio år, varjämte andre läraren, därest av
honom bestrides orgelspelning och sångundervisning, härför uppbär särskilt
arvode å 400 kronor.

Styrelsen har nu hemställt, att andre och tredje lärarna måtte
beredas lika avlöningsförmåner med lärarna vid fångvårdsanstalterna
samt att andre läraren dessutom i egenskap av avdelningsföreståndare
måtte tillerkännas ett arvode å 500 kronor. Enligt styrelsens förslag
skulle alltså avlöningen utgöra för andre läraren 2,600 kronor och för
tredje läraren 2,100 kronor jämte två åldérstillägg för båda å 200 kronor.

Löneregleringskommittén har i fråga om förevarande förslag yttrat
i huvudsak följande:

Aven för löneregleringskommittén framstode behovet av förhöjda avlöningar
till andre och tredje lärarna vid anstalten såsom numera oavvisligt. Då nämligen
vid en anstalt av den art som Bona det uppfostrande momentet uppenbarligen måste
komma i det främsta rummet, vore det givetvis av största vikt att kunna för
anstalten förvärva och där under någon mera avsevärd tid få bibehålla fullt kompetenta
lärarkrafter. Att detta med nu utgående avlöningar knappast torde låta sig
göra, framginge av vad styrelsen påpekat.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 129.

Vid nu angivna förhållanden både kommittén ansett sig kunna för tredje
läraren tillstyrka den utav styrelsen föreslagna avlöningen 2,100 kronor jämte två
ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, eller samma avlöning, som åtnjötes av skollärarna
vid centralfängelsema och vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö. Med hänsyn
till andre lärarens vid Bonaanstalten ställning såsom tillika avdelningsföreståndare
syntes avlöningen för honom böra sättas något högre än för tredje läraren, och
hade kommittén därvid stannat vid en avlöning av 2,400 kronor jämte två ålderstillägg,
vartdera å 200 kronor.

Då det icke syntes vara önskvärt, att en lärare vid Bonaanstalten allt för
länge bibehölles i sin prövande befattning, borde avlöningen tydligtvis utgå i form
av arvode, såsom ock av enahanda anledning vore förhållandet beträffande skollärarna
vid fångvården.

Med de nu av kommittén föreslagna avlöningarna till andre och tredje läraren
vid anstalten ansåge kommittén det böra kunna åläggas dessa lärare, eller den av
dem, som vore därtill bäst skickad, att utan särskild ersättning bestrida orgelspelning
och sångundervisning.

Löneregleringskommitténs förslag i fråga om avlöningarna till berörda
befattningshavare ävensom om de villkor, som med avlöningarnas
tillgodonjutande skulle förknippas, har av departementschefen förordats.

Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser nedsättning till 300
kronor i det av styrelsen föreslagna arvodet till andre läraren såsom
avdelningsföreståndare har utskottet icke ansett sig böra biträda. Enligt
vad utskottet inhämtat, är nämligen elevantalet å anstaltens båda avdelningar
ungefärligen lika och är ansvaret och tjänsten i övrigt av
samma krävande beskaffenhet. Visserligen innebär Kungl. Maj:ts förslag,
på sätt departementschefen anfört, en icke oväsentlig ekonomisk
förbättring i förhållande till nu utgående avlöningsförmåner, men synes
detta icke vara något skäl, varför icke andre läraren skulle äga rätt
uppbära samma arvode i egenskap av avdelningsföreståndare som lantbruksinspektoren.
Utskottet anser sig sålunda böra förorda, att berörda
arvode utgår till andre läraren med enahanda belopp som det till lantbruksinspektoren
föreslagna eller 500 kronor.

Vad härefter angår frågan om indragande av det hittills till andre
läraren utgående arvodet för orgelspelning och sångundervisning har
utskottet ej heller i denna del funnit sig övertygat om det lämpliga
och skäliga i Kungl. Maj:ts förslag härutinnan. Genom skyldigheten
att bestrida orgelspelningen är andre läraren, vilken i egenskap av avdelningsföreståndare
har varannan söndag ledig, bunden vid tjänsten
varje söndag. Utan särskilt arvode kommer denna skyldighet givetvis
att kännas tung och obillig, särskilt för nuvarande tjänsteinnehavaren,
som genom sin kompetens förut haft en extra inkomst, men även för
en blivande lärare, som på grund av avlagd organistexamen ålägges

Statsutskottets utlåtande Nr 129.

7

tjänstgöra varje söndag utan särskild ersättning. Skulle denna kompetens
ej av honom besittas, bleve hans tjänstgöring lindrigare under det att
likväl samma avlöning komme att av honom åtnjutas. Då fångvården
dessutom i nu ifrågavarande lönestat tagits till förebild, vill utskottet jämväl
fästa uppmärksamheten pa, att inom fångvården ej förekommer liknande
skyldighet för tjänsteman att utan arvode sköta orgelspelningen.
Sålunda utgör orgelspelningsarvodet vid central fängelset å Långholmen
<00 kronor, vartill kommer särskild ersättning för sångundervisning
med 150 kronor och vid centralfängelserna i Malmö och å Härianda
400 kronor. . Vid Svartsjö tvångsarbetsanstalt utgår orgelspelningsarvodet
till en vid anstalten anställd vaktkonstapel med 250 kronor, vilket
belopp denne således uppbär utöver de löneförmåner, han på gruud av
sin ordinarie tjänst åtnjuter. Utskottet har emellertid funnit lämpligt,
att det anslag, som enligt utskottets mening bör utgå för orgelspelning
vid Bonaanstalten, icke bindes vid någon viss befattningshavare,
utan torde detsamma böra ställas till styrelsens för anstalten förfogande,
att utbetalas till den person, som erhåller styrelsens uppdrag att handhava
orgelspelningen därstädes. Anslaget synes böra bestämmas till
samma belopp som arvodet för ifrågavarande syssla vid centralfängelserna
i Malmö och å Härianda eller 400 kronor. Detta belopp har hittills
åtnjutits av andre läraren vid anstalten.

I övriga delar har Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning
till erinran.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts
föreliggande proposition och herrar Ekmans och Vahlqvists
ovanberörda motioner

a) godkänna följande ordinarie avlöningsstat för
statens uppfostringsanstalt å Bona att tillämpas från
och med år 1918:

8

Statsutskottets utlåtande Nr 129.

Lön eller
motsva-rande

Tjänst-görings-pennin-gar eller
motsva-rande

Arvode
för sär-skilt
uppdrag

Summa

3,000

2,100

1,600

1,500

1,150

1,000

4,500 |

1 pastor och förste lärare.

3,250 !

1 lantbruksinspektor, tillika
avdelningsföreståndare

_

t

2,600 j

1 andre lärare, tillika avdel-ningsföreståndare, ar-

1,600

1,000

]

2,600

1 tredje lärare, arvode......

1,200

900

—

2,100 J

1,200

1,000

800

900

_

2,100

550

1,550

1 förman med förordnande
såsom gruppledare ...

500

200

1,500

3 förmän med d:o...........

2,400

1,500

600

4,500

800

500

_

1,300

7,200

700

4,500

11,700

i 1 husmoder, jämte fri kost

—

700 .

| Till arvode för orgelspelning

—

400

Till ersättning åt vikarier
under semester och tjän-steresor ...................

1,500

Summa

_

—

—

40,300

500 kronor och efter 10 år med
ytterligare 500 kronor.

Efter 5 år kan den del av arvodet,
som motsvarar lön, höjas med 500
kronor.

:ter 5 år kan lönen höjas med
400 kronor och efter 10 år med
ytterligare 400 kronor.

Efter 5 år kan den del av arvodet,
som motsvarar lön, höjas
med 200 kronor och efter 10 år
med ytterligare 200 kronor.

[ter 5 år kan lönen höjas med
200 kronor och efter 10 år med
ytterligare 200 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas med
100 kronor och efter 10 år med
ytterligare 100 kronor.

i Efter 5 år kan lönen höjas med
50 kronor och efter 10 år med
ytterligare 50 kronor.

Anm. För husmodern utgör pensionsunderlaget lönen jämte, i förekommande fall, intjänade
ålder8tillägg.

b) godkänna följande allmänna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de å den ordinarie staten
upptagna avlöningsförmånerna,

att innehavare av befattning vid nämnda anstalt
skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid möj -

Statsutskottets utlåtande Nr 129.

9

ligen inträdande förändrad organisation av anstalten
eller eljest kan varda stadgad;

att innehavare av befattning vid anstalten jämväl
skall vara skyldig att, med bibehållande av den
tjänstegrad och den avlöning han innehar, låta sig förflyttas
till annan dylik anstalt eller till fångvårdsanstalt;
ägande han emellertid, därest förflyttningen
sker utan hans egen ansökning eller uttryckta önskan,
åtnjuta ersättning för flyttningskostnad;

att med befattning vid uppfostringsanstalten å
Bona icke må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens
eller kommuns stat;

att med befattning vid nämnda uppfostringsanstalt
ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit
såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom
tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
av vad slag som helst, så framt ej anstaltens
styrelse på därom gjord framställning och efter prövning,
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid
uppfostringsanstalten, finner uppdraget eller befattningen
kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att gift kvinna må till befattningen såsom husmoder
vid ifrågavarande anstalt befordras allenast efter
av Kungl. Maj:t på framställning i varje särskilt fall
lämnat medgivande;

att, om husmodern ingår äktenskap, hon icke
skall vara skyldig att av sådan anledning avgå från
befattningen, därest icke styrelsen för anstalten med
hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande
finner det nödigt;

att tjänstgöringspenningar må uppbäras endast
för den tid, befattningsinnehavare verkligen tjänstgjort
eller åtnjutit semester eller annan kostnadsfri
ledighet, men för tid, han eljest varit befriad från
tjänstgöring, skola utgå till den, som uppehållit befattningen; att

den, som av sjukdom hindras att förrätta sin
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 59 käft. (Nr 129—130.) 2

10

Statsutskottets utlåtande Nr 129.

befattning, äger uppbära hela lönen eller i de fall,
där avlöningen ntgöres av arvode, den del därav, som
icke anses såsom tjänstgöringspenningar, men att den,
som nndfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda
angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott
eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller
i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller
eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,
kan förpliktas att under ledigheten, utöver sina tjänstgöringspenningar,
avstå så mycket av lönen eller
arvodet, som erfordras för befattningens uppehållande
eller eljest prövas skäligt;

att, därest tjänstinnehavare i följd av kroppsskada,
ådragen under tjänsteutövning, blivit tills vidare
oförmögen till tjänstgöring, avlöningen å stat må, såsom
undantag från vad ovan är stadgat, kunna, efter
styrelsens beprövande, oavkortad utgå till honom under
högst sex månader; ankommande på prövning av
Kungl. Maj:t, till huru stor del avlöning kan böra utgå
till den skadade efter omförmälda tid av sex
månader;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för
tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring utan
att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,
som icke av styrelsen prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom
uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras
för beredande av semester eller annan kostnadsfri ledighet,
innehavare av lägre tjänst skall vara skyldig att,
om han förordnas till högre befattning vid anstalten,
densamma mot åtnjutande av de för befattningen anslagna
tjänstgöringspenningar eller däremot svarande
belopp, i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida,
dock ej längre än sammanlagt tre månader
under ett och samma kalenderår;

Statsutskottets utlåtande Nr 129.

11

att i avseende å arvode till förman vid förordnande
såsom gruppledare ävensom beträffande den husmodern
tillkommande fria kosten skall i alla hänseenden
gälla vad som stadgats angående tjänstgöringspenningar; att

beträffande förhöjning av avlöningen efter
viss tids fortsatt innehavande av tjänst i samma lönegrad
tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda
efter fem år under villkor, att tjänstinnehavaren under
mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras
för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord
bestritt sin egen eller, på grund av förordnande, annan
statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,
dock att härvid icke må föras hönom till last den tid,
han åtnjutit semester eller annan kostnadsfri ledighet
eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och

för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter
ytterligare fem år, på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda
förhöjningar angår, att den högre avlöningen
ej må tillträdas förr än vid början av kalenderåret
näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern
blivit uppnådd;

att befattningshavare därvid bör tillgodoräknas
tid, som före den nya avlöningsstatens trädande i
kraft förflutit från hans tillträde till motsvarande, å
avlöningsstat uppförd befattning;

att innehavare av befattning å ordinarie stat vid
ifrågavarande anstalt äger att i fråga om rätt till
ålderstillägg räkna sig till godo tid, varunder han varit
innehavare av motsvarande eller jämförlig befattning
vid fångvårdsstaten;

att direktören vid uppfostringsanstalten även må
för tillgodonjutande av ifrågavarande avlöningsförhöjning
räkna sig till godo tid, varunder han varit
ordinarie tjänsteman i första lönegraden hos fångvårdsstyrelsen,
dock under de villkor i övrigt, som gälla
för åtnjutande av fastställda avlöningsförmåner för
nämnda styrelse;

12

Statsutskottets utlåtande Nr 129.

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den
levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna i
lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda
samma förhöjning;

att semester må årligen, då sådant kan ske
utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjutas
av direktören, pastorn, lantbruksinspektoren, andre och
tredje lärarne samt bokhållaren en var under en månad
ävensom av maskinisten, förmännen och husmodern en
var under femton dagar;

att därjämte maskinisten, förmännen och husmodern
må vid tjänstledighet för sjukdom under loppet
av’ ett och samma kalenderår åtnjuta full avlöning
under högst trettio dagar;

att befattningshavare, som har sig anförtrodd uppbörd
eller kontroll å uppbörd, är pliktig att å tid av
året, som av styrelsen bestämmes, begagna sig av
semester;

att samtliga befattningshavare å ordinarie stat
vid anstalten må åtnjuta fri bostad jämte nödigt bränsle;

att beklädnadsersättning må i överensstämmelse
med vad som gäller beträffande tjänstgöringspenningar
eller ersättning för sådana vid vikariat utbetalas till
maskinisten och en var av förmännen med 100 kronor
samt till husmodern med 50 kronor, alltför år räknat;

att kostnadsfri vård av anstaltens läkare jämte
av honom föreskrivna medikamenter lämnas åt de sist
omförmälda befattningshavarna, men ej åt deras familjer; att,

därest för någon av de befattningshavare,
vilka äga åtnjuta fri läkarvård, uppstår av anstaltens
läkare intygat behov av vård å sjukhus eller tuberkulossanatorium,
av anstaltens medel må efter styrelsens
beprövande bekostas sådan vård i allmänt rum jämte
den förtäring, som under vistelsen å sjukhuset eller
sanatoriet av vederbörande läkare föreskrives, dock
att kostnaden ej må av anstaltens medel bestridas för

Statsutskottets utlåtande Nr 129.

13

längre tid än sex månader årligen, ej heller under
det kostnadsfri ledighet åtnjutes eller då sjukdomen
är av sådan art eller befattningshavaren uppnått den
ålder att ringa utsikt linnes för att han skall komma att
återinträda i tjänstgöring;

att, då kostnad av anstaltens medel utgår för
befattningshavares vård å sjukhus eller sanatorium, utgifterna
för hans färd dit och därifrån må på enahanda
sätt bestridas;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,
entledigande eller dödsfall själva lönen
eller, där avlöningen utgöres av arvode, den del därav,
som icke anses såsom tjänstgö ringspenningar, utgår
till månadens slut;

att, då befattningshavare avlider, styrelsen må,
efter prövning av förekommande omständigheter, medgiva
hans änka eller efterlevande familj att bibehålla
den befattningshavaren anvisade bostadslägenheten intill
den dag, styrelsen finner lämpligt bestämma för
lägenhetens frånträdande;

att, därest tjänstinnehavare avlider i följd av
olyckshändelse, timad under tjänstutövning, ett belopp,
motsvarande den avlidnes avlöning för en månad, må
såsom begravningshjälp tilldelas hans dödsbo;

att i fråga om befattningshavares skyldighet att
avgå från tjänsten ävensom i fråga om rätt till pension
skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid hans tillträde till
befattningen stadgat, dock att den, som med eller
under år 1918 tillträder ordinarie befattning vid anstalten,
skall vara underkastad de förändrade bestämmelser
uti berörda hänseenden, som under samma år
kunna varda meddelade; samt

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten,
skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts
bestämmande, upphörande av eller minskning i extra
inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;

c) medgiva att i särskilda undantagsfall Kungl.

14

Statsutskottets utlåtande Nr 129.

Maj:t må, efter framställning av anstaltens styrelse,
tilldela maskinist eller förman vid anstalten gratifikation;

d) från och med år 1918 i riksstaten under andra
huvudtiteln uppföra ett ordinarie anslag till nämnda
uppfostringsanstalt å 40,300 kronor.

Stockholm den 11 maj 1917.

På statsutskottets vägnar:

AXEL EKMAN.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar O. M. Strömberg, S. H. Xvarnzelius, G. M. H.
Ekelund, J. Nilsson, O. Bergqvist, A. C. Lindblad, A. Pers, J. L. Widell, greve N. F.
Posse, F. Berglund, K. A. Malmborg och N. O. Bruce samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, K. V. Rydén i Malmö, C. Persson i
Ställhult, J. B. Eriksson i Grängesberg, E. A. Nilson i Örebro, A. Wiklund, J. Ström,
A. R. Lundblad, C. R. Jansson i Falun, J. Erlansson, K. O. Strid och K. A. Tengdahl.