Statsutskottets utlåtande Nr 113.
‘3
Nr 113.
Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1917 kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning av väckta motioner om anslag till dyrtidsunderstöd
åt kommunalt anställda barnmorskor.
(3:e avd.)
I två till statsutskottet hänvisade, likalydande motioner, väckta den
ena inom första kammaren (nr 56) av herr M. Hellberg i Karlstad och
den andra inom andra kammaren (nr 145) av herr I. Vennerström, har
hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett förslagsanslag av 150,000 kronor
att förskottsvis utgå under innevarande år såsom dyrtidsunderstöd till
kommunalt anställda barnmorskor med högst 100 kronor till varje, under
förutsättning att av respektive kommun eller enskilda lämnas ett minst
hälften så stort bidrag till samma ändamål.
Beträffande vad motionärerna till stöd för sin framställning anfört,
tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.
På därom i vederbörlig ordning gjord framställning hava statskontoret
och medicinalstyrelsen i ärendet avgivit särskilda yttranden, vilka
bifogas detta utlåtande (bil. A och B.).
På grund av en vid innevarande års riksdag väckt, till lagutskottet
remitterad motion (nr 177/2), vari hemställts om förhöjning av barnmorskornas
minimilön, hade lagutskottet i sitt utlåtande nr 31 anfört bland
annat, att utskottet funnit betänkligheter vid att allenast i anledning av den
väckta motionen inlåta sig på förslag till en definitiv lönereglering, på
grund varav och då frågan om barnmorskornas minimilön redan år 1914
väckts hos Kungl. Maj:t samt den i anledning därav igångsatta objektiva
utredningen kunde antagas vara inom en ej allt för lång tid avslutad, utskottet
föreslagit riksdagen, att den till barnmorskorna utgående kontanta
4
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
IT tskottets
Yttrande.
lönen, som enligt lagen den 13 juni 1908 angående kommuns skyldighet
i fråga om anställande av barnmorska hittills i regel skolat utgå med ett
belopp av minst 300 kronor årligen — eventuell ersättning för bostad och
bränsle däri ej inbegripen — måtte höjas till minst 400 kronor. Beträffande
tiden, från vilken detta provisoriska lönetillägg skulle gälla, hade
det, enligt utskottets förmenande, onekligen varit önskvärt, om det kunnat
beviljas retroaktivt från och med den 1 januari 1917 eller åtminstone
från den 1 juli samma år. Med hänsyn emellertid till, att kommunerna
redan bestämt sina budgeter för år 1917, hade utskottet ej tilltrott sig
kunna förorda, att den av den föreslagna löneförhöjningen föranledda ändringen
i ovanberörda lag trädde i kraft förrän den 1 januari 1918. Lagutskottets
i ärendet gjorda hemställan har av riksdagen bifallits.
De nu till behandling föreliggande motionerna avse att bereda de
kommunalt anställda barnmorskorna dyrtidsunderstöd under innevarande
år. Häremot kan givetvis den invändningen göras, att, då kommunerna
för närvarande bestrida barnmorskornas avlöning, tillgodoseendet av de behov,
som dyrtiden medfört, jämväl bör tillkomma dessa. Av liknande skäl,
som föranlett riksdagen att under nu rådande kristid ingripa på områden,
som eljest bort vara föremål för enbart kommunernas omsorg, vill det
emellertid synas utskottet, som om det vore statens plikt att jämväl vidtaga
åtgärder för åstadkommande av förbättring i barnmorskornas betryckta
läge. Utan särskilt statsanslag torde ej heller någon förbättring
av barnmorskornas avlöningsförmåner innevarande år i någon större omfattning
bliva genomförd.
På sätt motionärerna föreslagit, bör givetvis såsom villkor för ett eventuellt
statsbidrag uppställas förpliktelse för kommunerna att jämväl lämna
bidrag till ifrågavarande ändamål, och detta så mycket hellre som kommunen
bäst har kännedom om sina barnmorskors ekonomiska villkor samt
om och i vad mån dessa påkalla hjälp från det allmännas sida. Däremot
synes det, ur synpunkten av nödig garanti för att understödet verkligen
är av behovet påkallat, icke lämpligt att, såsom av motionärerna föreslagits,
jämväl av enskilda lämnat bidrag må kunna läggas till grund för erhållande
av statsunderstöd, utan lärer vederbörande kommun även beträffande
sådant bidrag böra gent emot statsverket stå såsom understödsgivare.
Att statsbidraget bestämmes att utgå med två tredjedelar av hela
understödet under förutsättning, att den återstående tredjedelen tillskjutes
av kommun samt att statsbidragets maximibelopp fastställes till 100 kronor,
synes utskottet lämpligt.
I fråga om den inkomstgräns, vid vars överskridande statsbidrag ej må
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
5
utgå, har utskottet ansett, att barnmorska, som enligt under år 1917 verkställd
taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjutit inkomst till
högre belopp än 700 kronor, icke bör komma i åtnjutande av statsbidrag.
Högsta understöd eller 150 kronor skall alltså tillkomma barnmorska med
inkomst ej överstigande 550 kronor; om inkomsten överskrider detta belopp,
skall understödet begränsas så, att inkomsten jämte understödet högst
utgör 700 kronor.
Beträffande de gifta barnmorskorna kunde det visserligen ifrågasättas,
huruvida icke särskilda bestämmelser borde gälla för dessa, men då kommun,
såsom ovan antytts, icke torde komma att bevilja de barnmorskor
understöd, som genom äktenskap äro i sådan ekonomisk ställning, att dylikt
icke bör ifrågakomma, har utskottet icke ansett detta vara erforderligt.
Med hänsyn till den begränsning i statsbidragets utgående, som utskottet
förordat, synes det av motionärerna för ifrågavarande ändamål
föreslagna anslagsbeloppet kunna nedsättas till 100,000 kronor. För vinnande
av enhetlighet i beteckningen av de av den rådande kristiden föranledda
anslag till ändamål likartade med det föreliggande lärer i den av
motionärerna föreslagna rubriken å nu förevarande anslag uttrycket »dvrtidsunderstöd»
lämpligen böra utbytas mot »krigstidshjälp».
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att riksdagen i anledning av herrar Hellbergs och
Vennerströms förevarande motioner må på extra stat för
år 1918 under sjätte huvudtiteln bevilja ett förslagsanslag
å 100,000 kronor till beredande för år 1917,
enligt grunder som av Kungl. Maj:t närmare bestämmas,
av krigstidshjälp till kommunalt anställda barnmorskor
med högst 100 kronor till varje under förutsättning,
att av vederbörande kommun lämnas bidrag
till belopp av minst hälften av statsbidraget; med rätt
för Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera
anslaget.
Stockholm den 8 maj 1917.
På utskottets vägnar:
AXEL EKMAN.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 112.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
Bilaga A.
Till riksdagens statsutskott.
Sedan Ni i skrivelse den 13 innevarande månad hos vederbörande ledamot av
statsrådet anhållit om utverkande av Kungl. Maj:ts befallning till statskontoret att
skyndsamt avgiva yttrande över två likalydande motioner, väckta, den ena inom första
kammaren (nr 56) och den andra inom andra kammaren (nr 145) angående dyrtidsunderstöd
till kommunalt anställda barnmorskor, har statskontoret anbefallts avgiva
och till Eder överlämna det begärda yttrandet; och får kungl. statskontoret, jämte bifogande
av remissakten, härmed anföra följande.
Tillgodoseendet av de behov, som dyrtiden medför för de kommunalt anställda
barnmorskorna, synes knappast kunna tillkomma annan än dem, som bestrida deras
avlöning. För närvarande åligger denna omsorg ensamt kommunerna. Fördenskull
lärer väl anvisande från statens sida av dyrtidstillägg till ifrågavarande löner, innan
ännu visshet vunnits, huruvida statsverket över huvud taget bör lämna bidrag till
barnmorskornas avlöning, svårligen kunna ske. Härtill kommer att på den korta tid,
som stått till buds för ärendets behandling, någon utredning rörande de ekonomiska
konsekvenserna av ett statsbidrag i förevarande hänseende icke kunnat verkställas.
Kungl. statskontoret ser sig därför förhindrat att till det i ovanberörda motioner
framlagda förslag tillstyrka bifall.
Stockholm den 20 april 1917.
Per Södermark. Carl Peyron.
Erik Lindblad.
Till KONUNGEN.
Bilaga B.
Genom beslut den 16 april 1917 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt medicinalstyrelsen
att skyndsamt avgiva och till Eders Kungl. Maj:t inkomma med av riksdagens
statsutskott begärt yttrande över två likalydande motioner, väckta den ena
inom första kammaren (nr 56) och den andra inom andra kammaren (nr 145) angående
dyrtidsunderstöd till kommunalt anställda barnmorskor.
Till åtlydnad härav får medicinalstyrelsen anföra följande.
Barnmorskeförbundets till Eders Kungl. Maj:t den 29 september 1914 ingivna
underdåniga framställning om barnmorskornas minimilön till femhundra (500) kronor
årligen jämte fritt husrum och fri vedbrand samt två ålderstillägg på 50 kronor vartdera
remitterades till medicinalstyrelsen deri 20 oktober 1914. Vid utredningen av
ärendet befanns lämpligt att i viss mån sammanföra det med annat närstående ärende.
I nådigt brev den 30 oktober 1914 anbefalldes nämligen medicinalstyrelsen att med
anledning av riksdagens skrivelse den 26 augusti samma år angående åtgärder för beredande
av bättre vård i vissa fall åt barnsängskvinnor jämte nyfödda barn anställa
utredning om hithörande förhållanden. I den undersökning, som på grund härav
igångsattes och varvid styrelsen enligt nådigt bemyndigande biträddes av fyra sakkunniga,
ansågs då lämpligt att införliva den förberedande utredningen av förenämnda
fråga om höjning av barnmorskornas löner. I anledning härav upptogos i de frågeformulär,
som utsändes till samtliga barnmorskor i riket med undantag av de i Stockholm
samt vid förlossningshem anställda, även förfrågan om barnmorskornas löneförhållanden
samt om en del med förlossningen hos mindre bemedlade eller fattiga barnsängskvinnor
förknippade omständigheter, exempelvis årliga antalet sådana förlossnin
-
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
7
gar, betalningsförhallanden vid sådana med mera. Svar å frågeformulären hava inkommit
från 2,011 kommunalt anställda barnmorskor.
Det statistiska bearbetandet av detta material, vilket bearbetande skett av särskild
tillkallad sakkunnig statistiker, har först i dagarna blivit avslutat.
.Utredningen, som avser år 1914, om de kommunalt anställda barnmorskornas
löneförhållanden ger vid banden, att av de 2,011 barnmorskorna ha va 889 eller 44,2 %
endast kontant årslön, 378 eller 18,8 % såväl kontant årslön som kontant ersättning
för naturaförmåner, 598 eller 29,7 % även vissa naturaförmåner såsom fri bostad, ved
m. m. samt 146 eller 7,3 % utom kontant årslön och vissa naturaförmåner även kontant
ersättning för andra dylika förmåner.
En jämförelse mellan löneförhållandena år 1914 (se bifogad tabell I) och år
1912 (de i motionerna anförda) visar, att en förbättring visserligen ägt rum i barnmorskornas
löneförhållanden, men att ungefär tre fjärdedelar av de kommunalt anställda
barnmorskorna komma icke upp till en fast inkomst av 500 kronor per år och
att år 1914 jämfört med år 1912 ett betydligt mindre antal har fri bostad och ved.
Att förhållandena icke nämnvärt förbättrats efter år 1914 framgår av en mindre
statistik från innevarande år, uppgjord av legitimerade läkaren F. E. Berglund och
refererande sig till de de i februari 1917 å södra barnbördshuset i Stockholm repeterande
barnmorskorna. Enligt denna statistik (se bifogad tabell II) utgör lönen i medeltal
445 kronor.
Då den inkomst av avgiften vid förlossning, som en kommunalt anställd barnmorska
kan påräkna, sällan torde överstiga 175 å 200 kronor samt då endast ett
mindre tal (29,7 %) har fri bostad, ved m. m., torde det vara uppenbart, att en stor
del av barnmorskekåren måste leva på en inkomst under existensminimum.
En av överläraren vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm, professorn
E. Alin^oeh legitimerade läkaren Berglund gjord undersökning över levnadsomkostnaderna
år 1913 för barnmorskorna från skilda delar av landet (se tidskriften »Jordemodern»,
käft. 1 år 1915) ger vid handen, att kostnaden för kosthåll per dag i medeltal
uppgår till 71 öre.
De oerhört stegrade levnadsomkostnaderna samt ökningen av de av yrket betingade
utgifterna, såsom för bomull, antiseptica, nödig tvätt och skurbjälp, hava
i hög grad ökat svårigheterna för barnmorskorna att undvika skuldsättning. Barnmorskeförbundet
har därför den 1 mars 1917 ingivit en förnyad framställning till
Eders Kungl. Maj:t med anhållan om en till 800 kronor ökad minimilön jämte fritt
husrum och fri vedbrand samt två ålderstillägg å 100 kronor vartdera.
En avsevärd förbättring av de kommunalt anställda barnmorskornas levnadsomständigheter
torde otvivelaktigt vara av behovet påkallad. Utan bidrag genom särskilt
statsanslag torde vidare en sådan förbättring icke kunna tänkas genomförd. I
avvaktan på det slutliga ordnandet av barnmorskornas lönefråga synes ett dyrtidstillägg
vara väl motiverat. Det föreslagna maximibeloppet å 100 kronor för statsbidraget
samt därmed förenat villkor av kommunalt eller enskilt bidrag å minst hälften
så stort belopp som statsanslaget finner medicinalstyrelsen lämpliga och skäliga.
Medicinalstyrelsen fär för den skull tillstyrka bifall till här ifrågavarande motioner.
Stockholm den 24 april 1917.
Underdånigst
B. Bakre.
F. Block.
A. E. Baslman.
Statsutskottets utlåtande Nr 113.
Tabell I.
Jämförande översikt av barnmorskornas löneförmåner åren 1912 och 1914.
Löneförmåner |
1912 |
1914 |
|
under 200 kronor............... |
............... 64 (17) |
38 (3) |
|
200—299 |
» |
............... 137 (56) |
98 (18) |
300-399 |
>/ ................ |
............... 819 (696) |
447 (239) |
400—499 |
» ................ |
.............. 783 (315) |
906 (243) |
500—599 |
» ................ |
............... 214 (62) |
357 (74) |
600—699 |
» ............... |
.............. 73 (11 |
124 (13) |
700—799 |
» ............... |
...............1 |
27 (5) |
800-899 |
» ............... |
.............. 17 - |
11 (1) |
900-999 |
» ............... |
.......... 1 |
3 (2) |
2,107 (1,157) |
2.011 (598) |
Anm. Siffrorna inom parentes avse antalet barnmorskor med naturaförmåner.
Tabell IT
De i februari 1917 å södra barnbördshuset repeterande barnmorskorna, med utlämnande
av två enskilt praktiserande utan kommunal anställning, hava »deklarerat»
följande inkomster, varvid naturaförmånerna beräknats till 100 kronor för bostad och
50 kronor för ved.
Nr |
Lön |
Natura |
Praktik |
Summa |
Antal födda. |
|
1 |
350 |
150 |
300 |
800 |
65 |
(60—7 |
2 |
400 |
150 |
175 |
725 |
29 |
|
3 |
300 |
100 |
175 |
575 |
29 |
|
4 |
900 |
150 |
300 |
1,350 |
50 |
|
5 |
400 |
150 |
50 |
600 |
16 |
|
6 |
400 |
150 |
170 |
720 |
35 |
(30—4 |
7 |
360 |
200 |
400 |
960 |
no |
|
8 |
300 |
50 |
50 |
400 |
15 |
|
9 |
675 |
— |
75 |
750 |
18 |
|
10 |
400 |
— |
90 |
490 |
32 |
|
11 |
325 |
— |
150 |
475 |
20 |
|
12 |
500 |
150 |
200 |
850 |
54 |
|
13 |
550 |
175 |
200 |
925 |
44 |
|
14 |
500 |
— |
100 |
600 |
35 |
|
15 |
450 |
150 |
200 |
800 |
50 |
|
16 |
300 |
100 |
170 |
570 |
81 |
|
17 |
300 |
135 |
200 |
635 |
49 |
|
18 |
450 |
150 |
150 |
750 |
20 |
|
19 |
600 |
150 |
300 |
1.050 |
49 |
Summa 8.460 2,110 3,455 14,025
Medeltal 445 111 182 738
Alltså: Totalinkomst............................. 738
Avgår för natura ..................... 150
Återstår 588
801
42
F. Berglund.
Stockholm 1917, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.