Jordbruksutskottets utlåtande Nr 92.

1

Nr 92.

Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1917 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till belöning
för förslag beträffande maskinell upptagning av torv
m. m.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad
motion nr 201 av herr Modig har hemställts^ att riksdagen ville anvisa
och ställa, till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande dels 100,000
kronor till belöning för bästa inkomna förslag beträffande maskinell
upptagning av torv, dels 500,000 kronor till en snarast görlig företagen
utdikning av bränntorvmossar och anläggning av vägar etc. på
statens mark; samt slutligen att torvlånefonden måtte utökas med ett
belopp av 1,000,000 kronor att, på därför skäligen ansedda vilkor,
ställas till disposition för enskilda torvmossägare för anläggningsarbeten
i samma syfte å privata mossar.

Till stöd härför har anförts följande:

»1^ den till riksdagen avlåtna regeringspropositionen rörande torvfrågan
finnas inga som helst riktlinjer angivna på vad sätt det importerade
bränslet skulle kunna ersättas med inhemskt.

Importen rör sig om cirka 6 miljoner ton stenkol i värde före
kriget av ungefär 90 miljoner kronor och numera av cirka det tredubbla
beloppet. Efter kriget synes det knappast troligt, att priset för
det importerade bränslet skall åter nedgå till det förut gällande, utan
måste man° tvärtom antaga, att prisen länge komma att hålla sig i liknande
nivå som nu eller åtminstone exceptionellt högt mot priserna
före kriget. Storleken av denna import torde därför bli fullt jämförlig
med vår export av järnhanteringens produkter. Det rör sig sålunda
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 10 samt. 55 höft. (Nr 92 - 93.) 1

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 92.

om synnerligen stora värden och. bör det därför vara av största vikt
för oss att på allt sätt söka möjliggöra tillgodogörandet av det inhemska
bränslet.

Under de senaste åren hava gjorts mycket lyckade försök med
att vid förbränningen av torven först gasifiera denna och därefter
genom tillförse] av luft förbränna gasen. Det visade sig, att på så
sätt en fullkomlig förbränning av lufttorkad torv kunde åstadkommas
och detta även, om vattenhalten vore så hög som 50 procent. Dessa
försök visa att, om eldstäderna avpassas efter bränslet, detta ock till
fullo kan utnyttjas.

Svårigheter hava emellertid yppat sig att erhålla torv i önskade
kvantiteter och till billigt pris. Det bör därför ligga i det allmänna
intresset, att dessa svårigheter undanröjas.

Vid en modern torvfabrik kan den per dygn och man upptagna
kvantiteten torv beräknas till 2.5 ton häntört till lufttorka! tillstånd.
Utgår man exempelvis från att 2 miljoner ton importerad stenkol skola
ersättas med motsvarande kvantitet torv, skulle torvupptagningen behöva
omfatta 4 miljoner ton torv. För att upptaga denna kvantitet under
tre månaders arbetstid och dess vidare behandling skulle det krävas
16,000 arbetare härför. Att åstadkomma ett dylikt antal arbetare för
torvupptagning och behandling under viss tid av året är omöjligt, sa
framt enbart svensk arbetskraft skall komma till användning.

Andra utvägar måste därför sökas.

Att arbetet med den lufttorkade torvens transport till järnvägsstation
och distribuering i övrigt även är krävande, är tydligt. Detta
arbete kan emellertid fördelas över större delen av året och ställer därför
icke så stora anspråk på stor arbetspersonal som själva torvupptagningen,
allra helst som en mångfald redan kända moderna transportmedel
stå till förfogande. Från denna sida av torvbehandlingen bortses
därför i detta sammanhang.

Annorlunda förhåller det sig med själva torvupptagningen och
den därmed förenade behandlingen av den upptagna torvdyn. Mekaniska
hjälpmedel finnas visserligen även härför, som tillverkas inom landet,
men äro icke av tillräcklig effektivitet för möjliggörandet av torvupptagning
i så stor skala, att med desammas tillhjälp vår bränslefråga
kan bringas framåt mot sin lösning.

Ett effektivt system med fulländade tekniska hjälpmedel måste
därför utfinnas. Med tanke på torvfrågans kolossala ekonomiska betydelse
för landet är det förvånande, att så litet ännu blivit gjort på
detta område. Att tänka sig att våra uppfinnare och konstruktörer

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 92.

3

skola vara hågade att, utan utsikt till ersättning uttänka nya system
och konstruera erforderliga maskiner för torvupptagning i stort vore
hopplöst. Torvfabrikanterna själva förfoga ej heller över erforderliga
medel. Staten, som skulle hava enorm nytta av att torv kunde göras
disponibel i stora kvantiteter, bör därför ingripa med understöd.

För att påvisa vad som verkligen står att vinna på detta område
hänvisas till bifogade broschyr angående anläggningarna vid Wiesmoor
i Oldenburg. Icke nog med att torven kan upptagas och beredas till
ett pris av 5 mark per ton och här nyttiggöras i stor utsträckning,
utan mossen blir tillika gjord odlingsbar.

Goda skäl synas sålunda tala för, att en allmän tävlan om bästa
förslagen för utfinnande av anordningar och konstruktion av maskinerier
för massproduktion av torv utlyses och att riksdagen anslår en
summa, exempelvis 100,000 kronor, att uppdelas i pris som belöning för
de bästa inkommande förslagen, vare sig inhemska eller utländska.

Då givetvis det kan dröja länge, innan ett fullt tillfredsställande
förslag för ernående av utbyte av den manuella kraften mot den maskinella
kan åstadkommas för en rationell exploatering av våra torvmossar,
måste under tiden ingen dag försättas för nödiga förarbeten, såsom
utdikning, anläggning av vägarbete, till mossarna och bör staten i detta
hänseende gå i spetsen och visa vägen för andra genom dylika förarbeten
på staten tillhöriga mossar.»

Såsom framgår av ovanstående avser förevarande motion åtgärder
av olika slag från statens sida i syfte att främja landets torvproduktion.

I likhet med motionären inser utskottet angelägenheten av att
produktionen av nämnda viktiga bränslemedel i möjligaste mån ökas.
I sådant avseende torde förbättrade upptagningsmetoder givetvis vara
av stor betydelse, och synas förty uppfinningar, som äro ägnade att
föra spörsmålet i denna del närmare sin lösning, förtjänta av statsmakternas
understöd.

Motionärens förslag att riksdagen skulle anvisa anslag speciellt
för uppfinningar beträffande maskinell upptagning av torv kan utskottet
emellertid icke biträda. Möjlighet torde nämligen icke saknas, att därest
en uppfinning å ifrågavarande område skulle befinnas därav vara förtjänt,
till densamma erhålla statsunderstöd från de till Kungl. Maj:ts
förfogande ställda medel till torvtillgångarnas tillgodogörande, från vilket
anslag gång efter annan bidrag lämnats för utexperimenterande av olika
metoder för framställande av torv.

Vad beträffar i motionen berörda förarbeten för tillgodogörande

Utskottet.

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 92.

av staten tillhöriga bränntorvmossar, vill utskottet, som inser vikten av
vidtagande för närvarande av särskilt sådana åtgärder, vilka kunna beräknas
med kortast möjliga tidsutdräkt föra till praktiska resultat i fråga
om torvtillverkningen, understryka betydelsen av att nödig utdikning
snarast verkställes av dylika mossar. — För sådant ändamål anser jämväl
utskottet, att särskilda medel böra av riksdagen anvisas. Beträffande
det erforderliga beloppets storlek vill utskottet erinra att, enligt av
vederbörande departementschef under punkt 53 i nionde huvudtiteln
till innevarande års riksdag lämnad uppgift funnes vid ingången av år

1917 å tidigare av riksdagen för torvtillgångarnas tillgodoseende anvisade
medel ett odisponerat belopp av i runt tal 64,000 kronor, ävensom att
riksdagen innevarande år för samma ändamål beviljat 50,000 kronor för år

1918 med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1917 förskottera beloppet.
Med hänsyn härtill torde enligt utskottets uppfattning det nu ifrågasatta
anslaget för närvarande kunna begränsas till 100,000 kronor.

Vad angår den i motionens sista punkt gjorda framställningen i
fråga om ökning av torvindustrilånefonden, så torde denna få anses besvarad
genom vad utskottet i utlåtande nr 71 angående regleringen
av utgifterna för kapitalökning i vad angår jordbruksärenden tillstyrkt
i fråga om kapitalökning för ifrågavarande fond.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må i anledning av den av herr
Modig väckta motionen för utdikning av staten tillhöriga,
lämpligt belägna bränntorvmossar å extra stat
för år 1918 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor med rätt för Kungl.
Maj:t att under innevarande år låta utanordna erforderligt
belopp.

2) att förevarande motion i vad den icke blivit
besvarad genom vad utskottet bär ovan tillstyrkt ej
må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 maj 1917.

På jordbruksutskottets vägnar:

RAOUL HAMILTON.

Närvarande: se utlåtandet nr 87.