Jordbruksutskottets utlåtande Nr Ti -
ll
Nr 71.
Ankom till riksdagens kansli den 11 ma; 1917 kl. 4 e. m.
Utlåtande, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning
i vad angår jordbruksärendena.
(l:a avd.)
Med anledning av de till jordbruksutskottet hänvisade framställningar,
som röra utgifter för kapitalökning, får utskottet avgiva följande
yttrande och förslag.
Statens affärsverksamhet.
Statens domäners fond.
l:o) I den till innevarande riksdag avlåtna statsverkspropositionen,
avdelning: utgifter för kapitalökning, i vad angår jordbruksdepartementet,
punkten 1, har Kungl. Maj: t föreslagit riksdagen att för inköp av tomt
till jägmästarbostad i Västra Stensele revir såsom kapitalökning för statens
domäners fond för år 1918 anvisa ett anslag av 1,100 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet i ämnet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot det ifrågasatta inköpet
hemställer,
att riksdagen må för inköp av tomt till jägmästarbostad
i Västra Stensele revir såsom kapitalökning
för statens domäners fond för år 1918 anvisa
ett reservationsanslag av 1,100 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 10 sand. 46 höft. (Nr 67— 72.)
DomUnftn
den.
3
18
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
OdUngslåne
fonden.
Beträffande sättet för anskaffande av medlen ifråga torde stats
utskottet
framdeles komma att avgiva förslag.
Statens utlåningsfonder.
2:6) Kungl. Maj:t har vidare under punkten 2 av förenämnda
avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen, att dels medgiva,
att från och med år 1918 tillsvidare ett belopp av 1,000,000
kronor må av Kungl. Maj:t årligen disponeras såsom lån från odlingslånefonden,
dels ock till kapitalökning för odlingslånefonden för år 1918
anvisa ett anslag av 400,000 kronor.
I detta ärende har departementschefen till berörda statsrådsprotokoll
anfört följande:
»Allt sedan år 1883 har oavbrutet medgivits, att ett belopp av
1,000,000 kronor finge årligen såsom lån disponeras från odlingslånefonden.
Under de senaste åren har riksdagen årligen såsom anslag till
kapitalökning anvisat vad som utöver till fonden inflytande kapitalinbetalningar
beräknats vara erforderligt för att fylla ett totalbelopp av
1,000,000 kronor. Sålunda anvisades av 1911 års riksdag 524,000
kronor, av 1912 års riksdag 485,000 kronor, av var och en av 1913,
1914 och 1915 års riksdagar 450,000 kronor och av 1916 års riksdag
250,000 kronor.
Det bör anmärkas, att utbetalningarna från odlingslånefonden för
varje särskilt år icke äro beroende av det för året av Kungl. Maj:t anvisade
beloppet av nya odlingslån. Utbetalningarna av de beviljade
lånen ske nämligen successivt, dels med ett mindre belopp vid arbetets
början och dels därefter i mån av utfört arbete. De utbetalningar, som
ske under ett visst år, hänföra sig därför i regel till anvisningsbeslut,
som kunna hava meddelats mång a år tidigare. Beträffande denna fond
är det alltså egentligen endast av betydelse att tillse, att fonden har
sådan kapitaltillgång, att den kan möta de utbetalningar, som kunna
motses för året på grund av de lån, som inom det medgivna maximibeloppet
blivit av Kungl. Maj:t beviljade.
Vid 1916 års utgång hade odlingslånefonden eu kontant behållning
av omkring 185,000 kronor. Under år 1917 inflyta kapitalinbetalningar,
som enligt i fjol lämnad uppgift kunna beräknas till 550,000
kronor. Med tillägg av 1917 års kapitalökningsanslag å 250,000 kronor
kan årets disponibla tillgång inalles beräknas till 985,000 kronor, vilket
belopp bör antagas komma att åtgå under året. För år 1918 finnas då
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
19
att tillgå endast inflytande amorteringar, beräknade till omkring 530,000
kronor. Ett kapitalökningsanslag är därför erforderligt. Med hänsyn
till att ej fullt ett belopp av 1,000,000 kronor av Kungl. Maj:t anvisats
såsom odlingslån under varje av åren 1914—1916 och då det därför
får antagas, att utbetalningarna under år 1918 komma att stanna under
sistnämnda belopp, synes kapitalökningen kunna begränsas till 400,000
kronor.
Då årligen alltsedan år 1883 en utlåning av 1,000,000 kronor om
året medgivits, torde vid denna, liksom vid flera andra lånefonder, högsta
årsutlåningen nu kunna för framtiden fastställas, och bör den tillsvidare
sättas till sistnämnda belopp.»
Då utskottet icke har något att erinra mot förevarande framställning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
dels medgiva, att från och med år 1918 tillsvidare
ett belopp av 1,000,000 kronor må av Kungl.
Maj:t årligen disponeras såsom lån från odlingslånefonden;
dels
ock till kapitalökning för odlingslånefonden
för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 400,000
kronor. ,
Beträffande sättet för anskaffande av medlen i fråga torde statsutskottet
framdeles komma att avgiva förslag.
3:o) I punkt 3 av förevarande framställning av statsverkspropositionen
har Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att till kapitalökning
för fonden för torvindustriens befrämjande för år 1918 anvisa
ett anslag av 650,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta härav
under år 1917 i mån av behov av tillgängliga medel utanordna erforderligt
belopp.
Departementschefen har i detta ärende anfört följande:
»Fonden för torvindustriens befrämjande bildades enligt beslut av
1902 års riksdag, som bemyndigade riksgäldskontoret att för ändamålet
tillhandahålla högst 1,500,000 kronor. Vid 1907 års riksdag anvisades
till fonden ytterligare 2,000,000 kronor. Därefter har med fondens
kapital icke av Kungl. Maj:t och riksdagen beslutats annan förändring,
än att vid 1915 års riksdag ett belopp av 600,000 kronor togs i anspråk
för statsregleringen, men vid 1916 års riksdag ånyo tillädes fon
-
Torvinduttri
lånefonden.
20
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
den såsom kapitalökning. Beloppet skulle i mån av behov få utgå redan
under år 1910 men togs icke då i anspråk. Genom räntevinster under
den första tiden har fondens kapital ökats, så att det efter återförandet
under år 1917 av berörda 600,000 kronor uppgår till 3,584,682 kronor
5 öre.
I början var fonden livligt anlitad för anläggande av fabriker,
isynnerhet för tillverkning av torvströ. Sedermera var under en lång
följd av år utlåningen ganska obetydlig. På senaste åren har den ånyo
ökats. Vid utgången av år 1916 hade fonden enligt uppgift från statskontoret
eu kontant behållning av omkring 530,000 kronor, varav
emellertid 425,000 kronor redan vore av Kungl. Maj:t disponerade, så
att överskottet utgjorde endast 105,000 kronor.
1916 års torvkommitté har i skrivelse den 17 april 1916 med
förslag angående vissa omedelbara åtgärder till främjande av produktionen
och användningen av torvbränsle föreslagit tillförande av ytterligare
medel till fonden. Kommittén bar framhållit detta som eu nödvändig
betingelse för uppkomsten av en utvecklingskraftig fabriksmässig
bränntorvtillverkning inom landet och vidare yttrat följande.
»Det torde — - — vara ostridigt, att tidigare vunna mindre gynnsamma
erfarenheter verkat därhän, att såväl landets hankinstitut som ock privatkapitalet
äro föga benägna att i större utsträckning intressera sig i företag av ifrågavarande
art. Härtill kommer, att nu rådande extraordinära förhållanden visat sig erbjuda
så många möjligheter till stor och snar vinst å disponibelt kapital, att nämnda
obenägenhet även av denna anledning helt visst ökats. Man får nämligen icke förbise
den omständigheten, att bränntorvtillverkningen såsom fristående industri, frånsett
rent tillfälliga konjunkturer, knappast äger förutsättningar att ställa i utsikt
mer än en rätt blygsam företagarvinst. Dess uppkomst och rationella bedrivande
lära fastmer i allmänhet vara knutna till förefintliga lokala och personliga intressen
och förhållanden. Icke heller ur synpunkten av fabrikanternas egen trygghet torde
kortvariga bankkrediter eller förlagslån av enskilda, med ofta nog särdeles betungande
villkor, vara önskvärda i större utsträckning.
Det har under sådana förhållanden synts kommittén nödigt att taga under
övervägande, huruvida icke staten borde, i än större utsträckning än hittills, ställa
anläggningskapital i form av lån till förfogande. Beräkningen av det belopp, som
i sådant "avseende skulle komma att erfordras för anläggande eller utvidgning av
bränntorvfabriker, erbjuder givetvis stora vanskligheter, men kommittén har likväl
efter verkställda undersökningar sökt bilda sig ett omdöme beträffande de ungefärliga
beloppen under åren 1917 och 1918. Under antagande av en ökning av produktionen
utav fabriksmässigt framställd lufttorr bränntorv under förstnämnda år
av 70,000 ton och under år 1918 av 100,000 ton samt med ett beräknat lånebelopp
av 15,000 kronor per 1,000 tons årstillverkning kommer man till ett sammanlagt
erforderligt lånebelopp för nämnda båda år av 2,550,000 kronor, som emellertid
torde kunna avrundas till 2,500,000 kronor. Kommittén har inhämtat, att ett
dylikt belopp icke utan vidtagande av särskilda åtgärder kan påräknas.»
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
21
Kommittén har på grund härav hemställt, att Kungl. Maj:t måtte
vidtaga sådana åtgärder, att, utöver vad under år 1916 i sådant avseende
disponerades, ett sammanlagt belopp av 2,500,000 kronor måtte
under åren 1917 och 1918 finnas tillgängligt för utlämnande av lån på
villkor, som av Kungl. Maj:t bestämdes, till anläggande av nya eller
utvidgning av förutvaraude fabriker för tillverkning av lufttorr bränntorv.
Tillika har kommittén föreslagit vissa ändringar i villkoren för
lån från fonden. Sistnämnda ärende torde jag med det snaraste få
särskilt anmäla.
Såsom ovan nämnts, hade fonden vid 1916 års utgång en odisponerad
behållning av ungefär 105,000 kronor. 1 kapitalinbetalningar
beräknas inflyta under åren 1917 och 1918 tillhopa omkring 645,000
kronor och då härtill lägges kapitalökningen för år 1917, 600,000
kronor, kan den påräkneliga tillgången inalles uppskattas till omkring
1,350,000 kronor. Ifall för de bägge åren 1917 och 1918 ett sammanlagt
utlåningsbelopp av 2,000,000 kronor finnes tillgängligt, synes mig
detta böra tillsvidare få anses tillräckligt. De nuvarande ofördelaktiga
förhållandena på lånemarknaden mana också att icke nu verkställa större
upplåning än som kan anses nödvändig. För möjliggörande av sistnämnda
utlåningsbelopp kräves emellertid en kapitalökning av 650,000
kronor, varav erforderligt belopp bör kunna förskottvis tagas i anspråk
redan under år 1917. I fall lå^lebehovet visar sig så stort, att dessa
medel icke kunna antagas förslå även för år 1918, står ju alltid den
möjligheten öppen att av 1918 lårs riksdag begära ytterligare medel
med förskottsrätt.»
I
Utskottet instämmer med departementschefen att det torde vara
tillräckligt om såsom kapitalökning för ifrågavarande fond nu anvisas
så stort belopp, att utlåningsbeloppet för åren 1917 och 1918 må kunna
uppgå till 2,000,000 kronor.
I överensstämmelse härmed hemställer utskottet,
att riksdagen må till kapitalökning för fonden
för torvidustriens befrämjande för år 1918 anvisa ett
reservationsanslag av 650,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att låta härav under år 1917 i mån av
behov av tillgängliga medel utanordna erforderligt
belopp.
Utskottet.
22
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
Egnahem stav ■
fonden.
Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet fram
deles
komma att avgiva förslag.
4:o) I punkt 4 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen
har Kungl. Magt föreslagit riksdagen dels medgiva, att för år 1918 ett
belopp av 7,500,000 kronor må av Kungl. Maj:t disponeras såsom lån
från egnahemslånefonden, dels ock såsom kapitalökning för samma fond
för år 1918 anvisa ett anslag av 6,500,000 kronor.
I detta ärende har departementschefen till berörda statsrådsprotokoll
anfört följande:
»Årliga maximiutlåningen från egnahemslånefonden har varit bestämd
för åren 1913—1915 till 7,500,000 kronor samt för åren 1916
och 1917 till 6,000,000 kronor. Såsom kapitalökning har anvisats
7,365,000 kronor för år 1913, 6,800,000 kronor för år 1914, 5,200,000
kronor för år 1915 och 5,000,000 kronor för år 1917. För ar 1916
begärdes icke något kapitalökningsbelopp.
Enligt uppgift från statskontoret hade fonden vid 1916 års slut
en odisponerad behållning av 590,000 kronor. Härtill böra läggas dels
1917 års kapitalökningsanslag, 5,000,000 kronor, och dels under år 1917
inflytande amorteringar, i fjol beräknade till 410,000 kronor. Tillgången
för år 1917 skulle härigenom bliva 6,000,000 kronor. För år 1917
har Kungl. Maj:t beviljat egnahemslån till belopp av 5,200,000 kronor.
Då därjämte till förvaltningsbidrag böra beräknas omkring 225,000
kronor, kunna årets utgifter upptagas till 5,425,000 kronor. Enligt
denna beräkning skulle sålunda vid utgången av år 1917 återstå odisponerat
ett belopp av 575,000 kronor.
Till detta för år 1918 tillgängliga belopp komma inflytande
ordinarie amorteringar under år 1918, vilka enligt från statskontoret
erhållen uppgift kunna beräknas till 500,000 kronor, varemot förvaltningsbidrag
med förslagsvis 250,000 kronor böra avdragas. Av fondens
nuvarande medel kan alltså för år 1918 till utlåning beräknas disponibelt
ett belopp av 825,000 kronor.
Jag anser det önskligt, att maximiutlåningen må kunna för år
1918 åter höjas till 7,500,000 kronor, desto mer som jag hoppas inom
kort kunna förelägga Kungl. Maj:t förslag till vissa ändringar och förbättringar
i fråga om egnahemslånerörelsen. Enligt den nu gjorda
beräkningen skulle härtill fordras en kapitalökning av 6,675,000 kronor.
I betraktande av att alltid en del beviljade lån icke tillfullo tagas i
anspråk samt att icke obetydliga belopp inflyta såsom extra inbetalningar,
bör en kapitalökning å 6,500,000 kronor fullt räcka för att möjliggöra
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71. 23
sagda maximiutlåning, även om Kung], Maj:t skulle under år 1917
bevilja ytterligare något belopp såsom egnahamslån för samma år.»
Då utskottet i likhet med departementschefen anser det vara
önskligt, att maximiutlåningen må kunna för år 1918 åter höjas till
7.500.000 kronor och då utskottet vidare icke funnit anledning till
erinran mot den äskade kapitalökningen, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
dels medgiva, att för år 1918 ett belopp av
7,500,000 kronor må av Kungl. Maj:t disponeras såsom
lån från egnahemslånefonden;
dels ock såsom kapitalökning för samma fond
för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 6,500,000
kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet
framdeles komma att avgiva förslag.
5:o) I punkt 5 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning för norrländska
nyodlingsfonden för år 1918 anvisa ett anslag av 80,000 kronor.
1 detta ärende har departementschefen till berörda statsrådsprotokoll
anfört följande:
»Vid 1914 års senare riksdag medgavs, att utlåningen från norrländska
nyodlingsfonden finge tillsvidare årligen utgöra högst 300,000
kronor.
Vid 1916 års utgång hade fonden en kontant behållning av ungefär
80.000 kronor. Då under år 1917 beräknats inflyta amorteringar å omkring
205,000 kronor, blir fondens hela tillgång under innevarande år
285.000 kronor, vilket emellertid enligt vad jag erfarit torde få anses
tillräckligt.. Något överskott därav till år 1918 bör dock icke nu beräknas.
Då amorteringarna under år 1918 antagas komma att uppgå till 220,000
kronor, kräves en kapitalökning av 80,000 kronor.»
Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot den äskade
kapitalökningen, får utskottet hemställa,
att riksdagen må såsom kapitalökning för norrländska
nyodlingsfonden för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 80,000 kronor.
Utskottet.
Norrländska
nyodlings
fonden.
24
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
Beträffande sättet för anskaffande av medlen ifråga torde stats
utskottet
framdeles komma att avgiva förslag.
Täckdikning*. 6:o) Under punkt 6 av förenämnda avdelning av statsverksproposi
lånefonden.
tjonen par Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning
för täckdikningslånefonden för år 1918 anvisa ett anslag av
140,000 kronor. ...... „, , , „
I detta ärende har departementschefen till berörda statsrådsprotokoll
anfört följande: . . ,
»Täckdikningslånefondens årliga maximiutlånmg bestämdes vid lyiö
års riksdag till 200,000 kronor. . ......
Fondens kontanta behållning vid 1916 års slut uppgick till 230,000
kronor. Då härtill komma under år 1917 inflytande amorteringar, uppskattade
till 6,000 kronor, kan beräknas att, även om maximibeloppet
utlånas, omkring 36,000 kronor skola återstå till år 1918. Då härtil
komma under år 1918 inflytande amorteringar, beräknade till 17,500
kronor, blir tillgången 53,500 kronor. Ett kapitalöknmgsbelopp å
140,000 kronor synes därför böra beredas.»
utskottet. Då den begärda kapitalökningen torde vara erforderlig för att
den av riksdagen medgivna högsta utlåningen från ifrågavarande fond
skall kunna ske, får utskottet hemställa,
att riksdagen må såsom kapitalökning för täckdikningslånefonden
för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 140,000 kronor.
Beträffande sättet för anskaffande av medlen ifråga torde statsutskottet
framdeles komma att avgiva förslag.
Lånefonden 7:o) I punkt 7 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen
för inköp av par j^imo-l Maj t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning till laneädiaaveisston.
^ ay ädla avelsston för år 1918 anvisa ett anslag av
30,000 kronor. .
I detta ärende har departementschefen till berörda statsrådsprotokoll
anfört följande: ......
»Riksdagen bestämde år 1913, att från lånefonden for inköp av
ädla avelsston finge tillsvidare årligen utlånas högst 100,000 kronor.
Vid 1916 års utgång hade fonden en kontant behållning av 3l,000
kronor. Med av fjolårets riksdag beviljat kapitalökningsanslag, 50,000
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
25
kronor, och under året inflytande amorteringar, beräknade till 35,000
kronor, blir årets hela tillgång 117,000 kronor, varav alltså 17,000 kronor
kunna beräknas kvarstå till år 1918. Under sistnämnda år anses 54,000
kronor komma att inflyta i amorteringar och höja tillgången till 71,000
kronor. En kapitalökning av 30,000 kronor synes därför lämplig.»
Då den begärda kapitalökningen torde vara erforderlig för att den
av riksdagen medgivna högsta utlåningen från ifrågavarande fond skall
kunna ske, får utskottet hemställa,
att riksdagen må såsom kapitalökning till lånefonden
för inköp av ädla avelsston för år 1918 anvisa
ett reservationsanslag av 30,000 kronor.
Beträffande sättet för anskaffande av medlen ifråga torde statsutskottet
framdeles komma att avgiva förslag.
8:o) Under punkt 8 av nu ifrågavarande avdelning av statsverkspropositionen
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att under år 1918 ett belopp av 100,000 kronor må av Kungl. Maj:t
disponeras såsom lån från allmänna nyodlingsfonden, dels ock såsom
kapitalökning till samma fond för år 1918 anvisa ett anslag av 30,000
kronor.
I detta ärende har departementschefen till berörda statsrådsprotokoll
anfört följande:
»Vid 1914 års senare riksdag beslöts inrättandet av en fond, benämnd
allmänna nyodlingsfonden, å 300,000 kronor. Till kapitalökning
åt denna fond anvisades för år 1915 100,000 kronor, vilket belopp även
anvisades för år 1916. För år 1917 anvisades 60,000 kronor. Tillika
har riksdagen för åren 1916 och 1917 medgivit, att 100,000 kronor
finge disponeras såsom lån från fonden.
Vid 1916 års utgång hade fonden en kontant behållning av 72,000
kronor, vartill komma 1917 års kapitalökningsanslag, 60,000 kronor,
och inflytande amorteringar; beräknade till 15,000 kronor. Tillgången
å fonden för innevarande år blir härigenom 147,000 kronor, varav
47.000 kronor kunna antagas återstå till år 1918. Då de amorteringar,
som beräknas inflyta under sistnämnda år, anslås till 23,000 kronor,
kräves en kapitalökning av 30,000 kronor för att en utlåning av högst
100.000 kronor må kunna äga rum under år 1918.»
Då utskottet icke har något att erinra mot förevarande framställning,
hemställer utskottet,
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 10 saml. 46 käft. (Nr 67—72.)
4
26
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.
Norrländska
andelsmejeri
pinden.
att riksdagen må
dels medgiva, att under år 1918 ett belopp av
100,000 kronor må av Kungl. Maj:t disponeras såsom
lån från allmänna nyodlingsfonden;
dels ock såsom kapitalökning till samma fond för
år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles
komma att avgiva förslag.
9:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkt 9 av förenämnda avdelning
av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att i avbidan på
den proposition angående inrättande av en norrländsk andelsmejerifond,
som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, såsom kapitalökning
för denna fond för år 1918 beräkna ett anslag av 300,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles avgiva
yttrande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 11 maj 1917.
På jordbruksutskottets vägnar:
RAOUL HAMILTON.
Närvarande: Se utlåtandet nr 07.