Bankoutskottets utlåtande Nr 57.
Nr 57.
Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1917 kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tilläggspension i visst fall till förste innehavaren
av presidenth ef ältning en i försäkring srådet.
I eu till riksdagen avlåten, till bankoutskottet hänvisad proposition,
nr 27, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva,
att, därest till förste innehavare av presidentbefattningen i försäkringsrådet
utnämnes person, som antingen vid utnämningen är innehavare
av ämbete, med vilket för honom skulle hava följt rätt till högre
pension än den honom i hans förstnämnda egenskap tillkommande, eller
ock, då han tidigare avgått från sådant ämbete för fullgörande av visst
uppdrag, erhållit rätt att under tiden för uppdragets utförande bibehållas
vid dittills innehavd pensionsrätt, han må efter avgång från ifrågavarande
presidentbefattning från allmänna indragningsstaten uppbära en mot
skillnaden i pensionsbeloppen svarande tilläggspension.
Till stöd för ifrågavarande framställning åberopas utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för den 13 januari 1917, däri föredragande
departementschefen anfört följande:
))I den till riksdagen innevarande dag avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t i punkt 61 under sjätte
huvudtiteln föreslagit riksdagen dels godkänna de utav mig i mitt yttrande
till statsrådsprotokollet under nämnda punkt förordade förslag
till ordinarie avlöningsstat för försäkringsrådet ävensom till allmänna
villkor och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner å samma
stat, dels ock från och med år 1918 i riksstaten under sjätte huvudtiteln
uppföra ett ordinarie anslag till försäkringsrådet å 64,300 kronor.
Vidare har Kungl. Maj:t under nästföljande punkt i statsverkspropositionen
föreslagit riksdagen, bland annat, att för upprätthållande av
försäkringsrådets verksamhet under år 1918, utöver anslaget å ordinarie
stat, å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 55,000
kronor.
I förslaget till ordinarie avlöningsstat för försäkringsrådet är avlöningen
till rådets ordförande och chef, vilken skulle benämnas president,
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 saml. 43 käft. (Nr 57.)
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 57.
upptagen till 12,000 kronor, därav 7,500 kronor lön, 3,500 kronor tjänstgöringspenningar
och 1,000 kronor ortstillägg. Utöver nu nämnda avlöningsförmåner
är av det utav Kungl. Maj:t å extra stat äskade anslaget
för upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet under år 1918
ett belopp av 3,000 kronor beräknat för lönetillägg åt presidenten.
Vid föredragning av denna avlöningsfråga meddelade jag min avsikt
att i annat sammanhang hos Kungl. Maj:t göra framställning angående
beredande under viss förutsättning av tilläggspension åt förste
innehavaren av ifrågavarande befattning, och ber jag att nu få underställa
Kungl. Maj: t denna fråga.
Jag tillåter mig därvid till en början erinra, att kommittén för
verkställande av utredning och avgivande av förslag angående införande
av obligatorisk sjukförsäkring av arbetare m. m. (den s. k. socialförsäkringskommittén)
i sitt den 11 oktober 1916 avgivna underdåniga utlåtande
angående försäkringsrådets organisation och verksamhet föreslagit, att
försäkringsrådets ordförande och chef skulle tillerkännas en avlöning av
15.000 kronor. Vid framläggande för Kungl. Maj:t av förslag i berörda
hänseende ansåg jag mig dock icke kunna förorda, att den normala avlöningen
för innehavaren av nämnda befattning sattes högre än den,
som åtnjutes av presidenterna i hovrätterna och i kammarrätten, eller
12.000 kronor. Jag framhöll emellertid, att det torde bliva oundgängligen
nödigt att beträffande den förste innehavaren av chefsbefattningen i försäkringsrådet
vidtaga särskilda anordningar i avlöningshänseende. Den
första tiden av försäkringsrådets verksamhet syntes nämligen komma
att kräva alldeles särskilda kvalifikationer hos chefen. Det läge ju i
öppen dag, att verksamheten under nämnda tid skulle bliva av för framtiden
grundläggande betydelse för nu .ifrågavarande gren av socialförsäkringen.
Vidare yttrade jag, att, om också avlöningen till chefen under normala
förhållanden skulle kunna sättas till det av mig förordade beloppet,
12,000 kronor, det torde bliva nödvändigt att hava utväg att tillförsäkra
förste innehavaren av befattningen något högre avlöningsförmåner, därest
det skulle bliva möjligt att kunna för tjänsten förvärva en person med
de särskilt framstående egenskaper, som av nyssberörda anledning måste
fordras. För sådant ändamål syntes det vara lämpligt, att, på sätt skett
beträffande pensionsstyrelsen, nödiga medel å extra stat ställdes till
Kungl. Maj:ts förfogande för avlöningens uppbringande till det av kommittén
föreslagna beloppet, 15,000 kronor.
De av mig sålunda framlagda synpunkterna blevo jämväl, på sätt
av det föregående framgår, av Kungl. Maj: t beaktade.
Bankoutskottets utlåtande Nr 57.
3
1 detta sammanhang fäste jag även uppmärksamheten därpå, att,
då ifrågavarande befattnings förste innehavare kunde komma att sökas
bland justitierådens eller regeringsrådens klass, det bleve nödigt tillse,
att vederbörande i sådant fall icke komme att lida minskning i honom
vid avgång tillkommande pension. I anledning därav syntes riksdagens
bemyndigande böra utverkas, att, därest till förste innehavare av presidentbefattningen
utnämndes person, som varit eller vore berättigad till
högre pension än den honom i hans nämnda egenskap tillkommande, han
tinge från allmänna indragningsstaten uppbära en mot skillnaden i pensionsbeloppen
svarande tilläggspension.
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört, ber jag här ytterligare
få erinra dels att justitieråd och regeringsråd äro berättigade till en
pension av 8,000 kronor, medan pensionen för president utgör 6,000
kronor, dels ock att riksdagen i skrivelse den 29 maj 1911, nr 10,
medgivit, att, om justitieråd eller regeringsråd avgått eller avgår från
sitt ämbete för fullgörande av något av Kungl. Maj:t meddelat uppdrag,
varmed rätt till pension icke är förenad, men för vilket ersättning av
statsmedel utgår, Kungl. Maj:t må äga förordna, att vad i fråga om
justitieråds- eller regeringsrådsämbete är stadgat angående rätt för innehavaren
att erhålla pension av statsmedel mot uppfyllande av de för
denna rätt honom åliggande förpliktelser skall gälla i avseende å berörda
uppdrag, så länge den från sådant ämbete avgångne uppdraget
innehar. Det nu ifrågasatta medgivandet synes böra göras beroende
därav, att till förste innehavare av ifrågavarande befattning utnämnes
person, som antingen vid utnämningen är innehavare av ämbete, med
vilket för honom skulle hava följt rätt till högre pension än den honom
i hans förstnämnda egenskap tillkommande, eller ock, då han tidigare
avgått från sådant ämbete för fullgörande av visst uppdrag, erhållit
rätt att under tiden för uppdragets utförande bibehållas vid dittills innehavd
pensionsrätt.
Slutligen tillåter jag mig i detta sammanhang hänvisa till ett av
riksdagen i skrivelse den 28 maj 1913, nr 159, gjort uttalande i fråga
om pension för visst fall till förste innehavaren av generaldirektörsbefattningen
i pensionsstyrelsen.»
Utskottet delar den av departementschefen uttalade uppfattning om
önskvärdheten av att till förste innehavare av presidentbefattningen i försäkringsrådet
må kunna förvärvas en person med särskilt framstående
egenskaper för fyllande av den krävande uppgiften. Vid sådant förhållande
och då, såsom departementschefen framhåller, ifrågavarande
Utskottet.
t
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 57.
befattnings förste innehavare torde komma att sökas bland justitierådens
eller regeringsrådens klass, har även utskottet ansett det vara nödigt
tillse, att vederbörande i sådant fall icke kommer att lida minskning i
honom vid avgång tillkommande pension.
Under erinran att riksdagen numera på hemställan av sammansatta
stats- och lagutskottet dels bifallit Kungl. Maj:ts förslag till ordinarie
avlöningsstat för försäkringsrådet ävensom till allmänna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av avlöningsförmåner å samma stat, dels ock
för upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet beviljat erforderliga
medel, har utskottet funnit sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må medgiva, att därest till förste
innehavare av presidentbefattningen i försäkringsrådet
utnämnes person, som antingen vid utnämningen är
innehavare av ämbete, med vilket för honom skulle
hava följt rätt till högre pension än den honom i hans
förstnämnda egenskap tillkommande, eller ock, då han
tidigare avgått från sådant ämbete för fullgörande av
visst uppdrag, erhållit rätt att under tiden för uppdragets
utförande bibehållas vid dittills innehavd pensionsrätt,
han må efter avgång från ifrågavarande
presidentbefattning från allmänna indragningsstaten
uppbära en mot skillnaden i pensionsbeloppen svarande
tilläggspension.
Stockholm den 4 juni 1917.
På bankoutskottets vägnar:
ERNST HEDENSTIERNA.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Hedenstierna, Hallin, Neigliek, Gustafsson, friherre
Langenskiöld, Wickman, Boos och Östling samt
av andra kammaren: herrar Kristensson, Vahlquist, Berg i Munkfors, Söderberg i
Hobborn, Carlson i Herrljunga, Lindvall, Jonsson i Gumboda och Bäcklund.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1917.