Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 10 februari 1917 kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående verkställd granskning av riksgäldskontorets
styrelse och förvaltning.

Sedan bankoutskottet tagit kännedom om den av riksdagens år 1916
församlade revisorer avgivna berättelsen om granskning av riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning samt genomläst de protokoll, som blivit förda hos
fullmäktige i riksgäldskontoret från och med den 15 januari 1916, intill
vilken dag ansvarsfrihet tillerkänts fullmäktige för deras i protokollen antecknade
beslut och åtgärder, till och med den 14 januari 1917, får utskottet
nu meddela yttrande i anledning av berörda, sålunda verkställda granskning.

l:o.

revisorer å sid. 63 och Ang. kassa forstarkmng


till statskon »Enligt

riksdagens föreskrift åligger det riksgäldskontoret att, i händelse under toretlöpande
året skulle visa sig, att statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande
av dess utgifter, och sedan Kungl. Maja, uppå statskontorets underdåniga anmälan,
prövat behovet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det belopp, Kungl. Maja
för sådant ändamål finner för gott bestämfna; dock med förbindelse för statskontoret
att, så snart dess tillgångar det medgiva, återgälda vad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

Enligt vad i nästföregående revisionsberättelse sid. 58 omförmäles, utgjorde
riksgäldskontorets fordran för lämnad kassaförstärkning i oktober 1915 100,000,000
kronor, varjämte det s. k. lilla kreditivet 15 milj. kr. i januari 1915 utbetalts till
statskontoret.

Sedermera bar denna fordran ökats på följande sätt.

Den 10 mars 1916 erhöll statskontoret Kungl. Maj:ts bemyndigande att såsom
kassaförstärkning rekvirera intill 18,000,000 kronor. Detta belopp bar tillhandahållits
statskontoret med 12,000,000 kronor nämnda dag och återstoden den 30 sistlidne maj.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 5 käft. (Nr 5.)

I sin ovannämnda berättelse hava riksdagens
64 anfört följande:

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

Den 9 juni 1916 bemyndigades statskontoret att bos riksgäldskontoret rekvirera
ytterligare kassaförstärkning intill ett belopp av 32,000,000 kronor. Jämväl denna
summa har tillbandabållits statskontoret med 25,000,000 kronor den 10 sistlidne juni
och 7,000,000 kronor den 27 i samma månad.

Slutligen har Kung! Maj:t den 18 september 1916 givit statskontoret ytterligare
sådant bemyndigande, nu för ett belopp av intill 25,000,000 kronor, varav 10,000,000
kronor den 26 i samma månad utbetalts till statskontoret.

Eiksgäldskontorets fordran hos statskontoret för lämnad kassaförstärkning uppgår
sålunda till 160,000,000 kronor.

Beträffande täckningen av detta belopp, varmed företrädesvis torde hava bestritts
utgifter för tryggande av rikets neutralitet, få revisorerna erinra om följande.

I riksstaten för innevarande år finnas under fjärde och femte huvudtitlarna
uppförda anslag å sammanlagt 46,021,163 kronor till täckande av under år 1914 förskjutna
kostnader enligt § 63 regeringsformen, av vilket belopp ännu intet influtit
till riksgäldskontoret.

1 1917 års riksstat hava å fjärde och femte huvudtitlarna till täckning av
under år 1915 förskjutna kostnader enligt ovannämnda § i regeringsformen uppförts
ytterligare anslag å sammanlagt 41,047,338 kronor.

Bland inkomsterna å sistnämnda års riksstat finnas upptagna tillfälliga lånemedel
för täckande av kostnader för tryggande av rikets neutralitet till belopp av
27,000,000 kronor, avsedda att återbetalas under åren 1918 och 1919.

Rörande täckningen av 1916 års neutralitetskostnader, vilka beräknats uppgå
till 60,000,000 kronor, har ännu intet beslut fattats.

Medel för återbetalande av det s. k. lilla kreditivet äro jämväl anvisade i
riksstaten för år 1917.»

Vidare hava fullmäktige i riksgäldskontoret under rubriken »Kassaförstärkning
till riksgäldskontoret» å sid. 24 och 25 av sin berättelse till
innevarande års riksdag lämnat följande meddelande:

»Då fullmäktige avgåvo sin berättelse till 1916 års riksdag, hade riksgäldskontoret
att av statskontoret för lämnad kassaförstärkning fordra 100,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t genom särskilda, å följande dagar fattade beslut
bemyndigat statskontoret att hos riksgäldskontoret såsom kassaförstärirning rekvirera:

den 10 mars 1916.........

» 9 juni » .........

» 18 september 1916

intill kronor 18,000,000
» » 32,000,000

»_» 25,000,000

eller tillsammans intill kronor 75,000,000

Av detta belopp har riksgäldskontoret tillhandahållit statskontoret sammanlaot
60,000,000 kronor på nedannämnda tider:

den 10 mars 1916 ........

» 30 maj » ........

» 10 juni » ........

» 27 juni » ........

» 26 september 1916

............ kronor 12,000,000

............ » 6,000,000

............ » 25,000,000

............ » 7,000,000

............ » 10,000,000

Summa kronor 60,000,000

Bankoutskott ds utlåtande Nr 5.

Någon återbetalning av ifrågavarande medel bär hittills icke ägt rum; och uppgår
alltså riksgäldskontorets tillgodohavande hos statskontoret för lämnad kassaförstärkning
för närvarande till 160,000,000 kronor.

Enligt beslut vid 1915 års riksdag hava i riksstaten för år 1916 under fjärde
och femte huvudtitlarna, till täckande av under år 1914 förskjutna kostnader enligt
§ 63 regeringsformen, uppförts anslag å sammanlagt 46,021,163 kronor, varav dock hittills
ingenting till riksgäldskontoret influtit. — A 1917 års riksstat hava under fjärde
och femte huvudtitlarna, till täckning av under år 1915 förskjutna kostnader för tryggande
av rikets neutralitet, uppförts ytterligare anslag å respektive 31,463,861 kronor
och 9,583,477 kronor eller tillsammans 41,047,338 kronor, vartill komma de 15,000,000
kronor, som anvisats för återbetalning till riksgäldskontoret av det s. k. mindre krediti
vet.»

I avseende å ovanberörda i 1918 års riksstat under fjärde och femte utskottethuvudtitlarna
uppförda anslag å sammanlagt 46,021,163 kronor, av vilket
belopp, enligt vad som meddelas i respektive berättelser, ännu intet influtit
till riksgäldskontoret, har utskottet till närmare upplysning i saken velat erinra,

att ifrågavarande belopp av statskontoret förskottsvis utbetalats under
år 1914;

att statskontoret för att kunna verkställa denna utbetalning begärd
och av riksgäldskontoret erhållit kassaförstärkning;

att berörda av riksdagen på 1916 års riksstat anvisade anslag avsett
att ersätta omförmälda av statskontoret utbetalda, i räkenskaperna bokförda
f örskottsutgif ter;

att någon återbetalning av den utav statskontoret erhållna kassaförstärkningen
icke kan äga rum annat än i den mån statskontorets kassa
därtill lämnar tillgång, samt

\ att statskontoret uppenbarligen icke funnit kassatillgången medgiva
någon sådan återbetalning.

Vad sålunda i detta ärende förekommit har utskottet velat för riksdagen
omförmäla.

2:o.

Riksdagens revisorer hava vidare å sid. 328 och 329 i omförmälda
berättelse anfört följande:

»I den instruktion, som Kungl. Maj:t den 23 mars 1877 utfärdat för de ombud,
som å statens vägnar deltaga i den årliga granskningen av enskilda med statsbidrag
understödda järnvägsaktiebolags förvaltning och räkenskaper och vilken instruktion^
efter en mindre ändring den 29 maj 1885, ännu är gällande, linnes föreskrivet, att
ombudet inom en månads tid efter granskningens avslutande skall till Kungl. Maj:ts
vederbörande befallningshavande ingiva, för att genom dess försorg till kungl. civildepartementets
expedition insändas, ej allenast två exemplar av berättelsen därom utan
även, därest och i den mån sådant icke i berättelsen influtit, särskilt sammandrag av

Ana. viss
ändring i
gällande instruktion

för statens
ombud i
enskilda
järnvägsbolags

revision.

4

Bankoutskottcth utlåtande Nr 5.

bolagets räkenskaper för de senaste fem åren, så vida bolaget så länge varit i verksamhet,
men i annan händelse för den tid bolagets verksamhet, omfattar.

För ovannämnda sammandrag finnes formulär fastställt; och skall enligt detta
i en kolumn uppgift lämnas angående överskott av bruttoinkomst över trafikkostnad
för vart och ett av de senaste fem åren samt i ett flertal kolumner redogöras för,
vartill detta överskott blivit använt eller avsatt.

Då bolagens årsstämmor icke alltid torde hållas inom en månad efter revisionsförrättningens
avslutande, måste de uppgifter, statens ombud har att lämna, under förutsättning
att de avgivas inom föreskriven tid, ofta, i vad de avse användandet av
trafiköverskottet för det senaste av de fem åren, innefatta endast styrelsens förslag i
ämnet. Därest bolagsstämmans beslut avviker från detta förslag, komma då givetvis
ifrågavarande uppgifter att bliva vilseledande.

Statsrevisorerna lämna årligen i sin redogörelse för ifrågavarande järnvägsbolag
vissa meddelanden angående dispositionen av nästföregående års vinst. Då dessa meddelanden
äro hämtade från statens ombuds sammandrag samt bolagens styrelse- och revisionsberättelser,
under det att däremot bolagsstämmornas beslut i saken endast undantagsvis
äro för statsrevisorerna tillgängliga, måste statsrevisorerna åtnöja sig med att meddela
vad styrelsen och revisorerna i förevarande hänseende föreslagit.

Vid det förhållande att ifrågavarande bolags årsstämmor i allmänhet torde hava
hållits redan flera månader före statsrevisionens början, synes det emellertid statsrevisorerna
önskvärt att stämmornas beslut, i vad de avse dispositionen av bolagens årsvinst,
kunde vara för revisorerna tillgängliga. Det lämpligaste sättet för ernående av
detta önskemål synes vara, att en sådan ändring vidtages i instruktionen för statens
ombud i bolagens revision att de uppgifter, som nämnda ombud hava att avgiva, skola
insändas till vederbörande Kungl. Maj:ts befallningshavande för vidare befordran till
kungl. civildepartementet först efter det bolagsstämma hållits och förslagsvis inom en
månad efter nämnda tidpunkt.

Någon olägenhet lärer icke behöva uppstå av en förändring i ombudens instruktion
i antydd riktning, då, såsom redan nämnts, bolagsstämmorna i regel torde hållas
lång tid före statsrevisionens början.»

I en med anledning- av revisorernas framställning den 29 december
nästlidet år dagtecknad, till riksdagen aflåten och till utskottet överlämnad
skrivelse hava fullmäktige i riksgäld skontoret meddelat, att de för
sin del icke hade något att erinra mot vad revisorerna sålunda anfört, dock
att fullmäktige ansåge, att en sista tidpunkt, förslagsvis den 1 september
varje år, borde fastställas för avlämnande av ovanberörda uppgifter, så att
desamma i varje fall inom erforderlig tid komrae revisorerne tillhanda.

Lika med revisorerna anser utskottet det vara önskvärt, att bolagsstämmornas
beslut, i vad de avse dispositionen av bolagens årsvinst, må
vara för revisorerna tillgängliga och lärer därför icke något vara att erinra
mot den av revisorerna föreslagna ändringen i nu gällande instruktion, dock
att, såsom fullmäktige ifrågasatt, en sista tidpunkt torde böra fastställas
för avlämnande av omförmälda uppgifter, och synes denna lämpligen böra
bestämmas till den 1 september årligen.

Banlioutsliottets utlåtande Nr 5.

5

Åberopande vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må lios Kungl. Maj:t anmäla revisorernas
ovanberörda framställning, med anhållan att
Kungl. Maj:t täcktes låta, i överensstämmelse med vad
ovan föreslagits, vidtaga erforderlig ändring i gällande
instruktion för statens ombud i de enskilda järnvägsbolagens
revision.

3:o

Enligt gällande reglementen för riksbanken och riksgäldskontoret äga Ang. åtgärfullmäktige
i dessa båda verk att gemensamt bland annat vidtaga de åtgär- omriksbyggder,
som erfordras för utförande av riksdagens beslut i fråga om nya by gg-naderna på
nader för riksdagen m. m. och riksbanken, allt i överensstämmelse med de
närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser av den 11 och 12 maj 1888
samt den 6 april 1906 blivit av riksdagen meddelade.

Några gemensamma sammanträden mellan bemälda fullmäktige för
utförande av ifrågavarande uppdrag hava, enligt vad för utskottet anmälts,
icke ägt rum under tiden från och med den 15 januari 1916 till samma
dag innevarande år; vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

4:o.

Yad i revisorernas berättelse om granskningen av riksgäldskontorets Ang. revitillstånd
och förvaltning eljest blivit anfört, har utskottet funnit icke vara rättelsen
av beskaffenhet att från utskottets sida påkalla något yttrande; och har m. m.
utskottet funnit vad vid läsningen av fullmäktiges protokoll förekommit ej
böra föranleda någon ytterligare anmälan eller hemställan.

5:o.

Då utskottet vid den nu verkställda granskningen av riksgäldskonto- Ang an rets

styrelse och förvaltning funnit fullmäktige i nämnda kontor hava med ^

nit och omsorg handhaft sitt uppdrag, tillstyrker utskottet, gäldskonto revs

styrelse.

att fullmäktige i riksgäldkontoret må tillerkännas
ansvarsfrihet dels för den av riksdagens år 1916 försam -

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 5.

lade revisorer granskade förvaltningen av riksgäldskontoret
under år 1915, dels ock för alla beslut och åtgärder,
som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från
och med den 15 januari 1916 till och med den 14
januari innevarande år.

Stockholm den 9 februari 1917.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

Vid detta äreudes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Hallin, Neiglick, Gustafsson, friherre
Langenskiöld, Ekman, Wickman och Boberg, samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Vahlquist, Berg i Munkfors, Olsson
i Blädinge, Söderberg i Hobborn, Jonsson i Gumboda, Borggren och Jonsson i Hå.

STOCKHOLM, A.-B. P. A. SYMANS EFTK. 1917.