Bankoutskott ds utlåtande Nr 47.

1

Nr 47.

Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 1917 kl. 3 e. in.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
sättet för likviderande av förfallen skuld å statslån till
Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag.

I en till riksdagen avlåten, till bankoutskottet hänvisad proposition,
nr 157, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

ej mindre medgiva, att de den 31 december 1917 förfallna annuitetsoch
räntebelopp, 1,065,515 kronor 2 öre, å det Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag
den 6 november 1891 beviljade statslån å 1,800,000 kronor
må, räknat från och med år 1918, kapitaliseras såsom särskilt lån till
bolaget, till säkerhet för vilket lån skall lämnas inteckning i bolagets
järnväg med förmånsrätt näst efter den inteckning i samma järnväg, som
för närvarande ligger såsom säkerhet för bolagets förstnämnda lån,

än även föreskriva, att för lånets erhållande skola gälla följande
bestämmelser, nämligen:

att annuiteten beräknas till 53,000 kronor, av vilken annuitet först
gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgör avbetalning därå;

att nämnda annuitet skall till riksgäldskontoret inbetalas första gången
den 31 december 1918 och sedermera samma dag varje år, intill dess
lånet blivit till fullo betalt;

att emellertid bolaget må vara berättigat att när som helst, om det
så önskar, öka amorteringen å lånet eller helt och hållet inbetala detsamma;
samt

att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, bolaget skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess
samma belopp varder behörigen inbetalt.

Till stöd för ifrågavarande framställning åberopas utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för den 4 april 1917, däri föredragande
departementschefen anfört följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 34 Käft. (Nr 47.)

1

2

Bankoutskottefs utlåtande Nr 47.

»Deri 22 maj 1891 har Kung]. Maj:t beviljat koncession å järnväg
av 1,435 meters spårvidd från Nyby bruk över Eskilstuna till Södertälje
station å statens järnväg med bibanor till Åkers styckebruk, Strängnäs,
Mariefred och Igelstaviken vid Östersjön. Sedan denna koncession
jämlikt Kungl. Maj:ts medgivande överlåtits å Norra Södermanlands
järnvägsaktiebolag, har Kungl. Maj:t den 26 maj 1899 beviljat bolaget
rättighet att utvidga nämnda järnväg med anläggning av ett järnvägsspår
från Nyby bruk till Mälarens strand. Vidare har Kungl. Maj:t genom
resolution den 24 november 1916 fastställt sådan ändring i den för
järnvägen gällande plan, att dess ändpunkt i Södertälje skall vara
Näsets station å statens järnvägar från och med den dag, då samma
station varder öppnad för trafik, i samband varmed Kungl. Maj:t godkänt
en mellan järnvägsstyrelsen och Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag
den 20 och den 23 december 1915 upprättad överenskommelse
angående bolagets järnvägs anslutning till statens järnvägar vid nämnda
station, under förklaring dock att det belopp, som bolaget enligt samma
överenskommelse både att erlägga såsom bidrag till den gemensamma
stationsanläggningen vid Näset, skulle utgöra 169,450 kronor.

För anläggande av järnvägen Nyby bruk—Södertälje med bibanor,
varför kostnaden enligt fastställd kostnadsberäkning upptagits till 3,600,000
kronor, bar Kung]. Maj:t genom resolution den 6 november 1891 beviljat
nämnda bolag ett lån å 1,800,000 kronor att utgå av de medel, till
belopp av 5,000,000 kronor, som 1891 års riksdag ställt till Kungl.
Maj:ts förfogande till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar.

För tillgodonjutande av detta lån stadgades, bland andra, följande
villkor:

Annuiteten för lånets återbetalande beräknades till fem procent å
ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först skulle gottgöras
ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgöra avbetalning därå. Anstånd med räntans erläggande
medgavs för tre år från lyftningsdagen, dock icke utöver ett år från
den dag, eller den 1 oktober 1895, då järnvägen enligt den meddelade
koncessionen senast skulle vara färdig och för trafik öppnad; och
skulle beloppet av den ränta, med vars erläggande anstånd sålunda
medgivits, inbetalas till staten, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna
all övrig ränta, med vilken anstånd icke beviljats, blivit gulden
och kapitalet gottgjort, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens
erläggande skulle fortfara så länge, till dess även beloppet av den ränta,
med vars erläggande anstånd medgivits, blivit till staten inbetalt. Kapitalavbetalningen
skulle vidtaga den 1 oktober 1898 och i samband därmed

Banlcoutskottets utlåtande Nr 47. 3

gottgörelse ske av dessförinnan upplupen obetald ränta, för så vitt uppskov
med densammas erläggande icke beviljats, och skulle annuiteten
sedermera erläggas samma dag värjo år, till dess försträekningen och all
därå upplupen ränta blivit till fullo gulden. Därest till betalning förfallet
belopp icke blivit i föreskriven ordning erlagt, skulle bolaget därå gälda
sex procent årlig ränta, intill dess samma belopp bleve behörigen inbetalt.
Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skulle utgöra säkerhet
för den av staten lämnade försträckning, och skulle staten till säkerhet
för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning i järnvägen med förmånsrätt
framför varje annan fordran.

Nämnda lån utbetalades i sin helhet till bolaget under åren 1892—
1896 mot avlämnande av föreskriven säkerhet, vilken innehaves av
riksgäldskontoret.

Sedermera har 1897 års riksdag medgivit, att den ränta, som enligt
gällande föreskrifter bör till riksgäldskontoret erläggas å uteblivna inbetalningsbelopp
för lån till understödjande av enskilda järnvägsanläggningar,
från och med år 1898 skall å alla dylika lån beräknas efter
fem procent.

Järnvägsbolaget har till och med år 1899 riktigt verkställt de ränteoch
amorteringslilcvider, som enligt förenämnda lånevillkor ålegat bolaget.
För åren 1900 till och med år 1916 har bolaget emellertid endast delvis
varit i stånd att fullgöra sin betalningsskyldighet för lånet.

Uti en till Kungl. Maj:t ingiven, den 7 februari 1917 dagtecknad
skrift har nu st}?relsen för Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag gjort
framställning om att bolagets den 31 december 1917 förfallna låneskuld
till statsverket måtte få kapitaliseras såsom särskilt amorteringslån.

Till stöd för denna framställning har styrelsen anfört följande:

»Vid tiden, då ifrågavarande statslån beviljades, beräknades anläggningskostnaderna
för järnvägen till 3,600,000 kronor, men uppgingo de då banan år
1895 öppnades för allmän trafik till 3,798,864 kronor 1 öre. Banan var vid sistnämnda
tidpunkt ej i det skick, att trafiken nöjaktigt kunde tillgodoses, varför
dels av denna orsak dels ock på grund av den ständigt ökade trafiken utbyggnader
i alla avseenden måst under årens lopp företagas, så att anläggningskostnaden
den 1 januari 1916 uppgick till 5,075,853 kronor 87 öre. Härtill kommer, att
bolaget måste för banans inledande till Södertälje nya station å Näset till staten
som ersättning under år 1917 utbetala 169,450 kronor samt därjämte bekosta flyttning
av ett lokstall från nuvarande Södertälje station till Södertälje utliamn, vilken
utgift jämte kostnaden för åtskilliga andra anordningar å sistnämnda plats kan
beräknas till cirka 60,000 kronor. Då därjämte en del andra till 48,000 kronor

Framställning
av Norra
Södermanlands
järnvägsaktiebolag.

4

Banko utskottet* utlåtande Nr 47.

beräknade utbyggnader av järnvägen under år 1916 måste utföras, skulle järnvägens
anläggningssumma då uppgå till i runt tal 5,353,000 kronor. .

Bolaget bär erhållit ett statslån å 1,800,000 kronor, som dock med obetalta
räntor och amorteringar den 1 januari 1916 uppgick till 2,679,818 kronor 41 öre.
Under år 1917, då bolaget, enligt vad ovan nämnts, kommer att till statsverket
få utbetala 169,450 kronor för järnvägens inledande till den nya statsbanan å
Näset, kan bolaget helt säkert icke göra någon som helst inbetalning å lånet,
vadan bolagets hela skuld till staten den 31 december 1917 kan beräknas till
cirka 2,784,000 kronor, därav 1,702,000 kronor på gamla lånet och återstoden
cirka 1,082,000 kronor oguldna amorteringar och räntor. För övrigt har bolaget
inga skulder utom vid något tillfälle någon mindre summa på löpande räkning.

Då det uppenbarligen icke är för bolaget möjligt att inom rimlig tid, även
om så skulle påyrkas, till statsverket inbetala så avsevärda till betalning förfallna
belopp, som det här är fråga om, synes det styrelsen vara för såväl statsverket som
bolaget högst önskvärt, att en reglering av dessa mellanhavanden komme till stånd,
och skulle detta enligt styrelsens förmenande lämpligast kunna ske på det sätt, att
bolagets svävande skuld till statsverket vid 1917 års utgång omlades till ett amorteringslån
på så sätt, att årligen å detsamma erlades 5 procent annuiteter, därav 4y2
procent beräknades som ränta och överskjutande ’/2 procent utgjorde amortering
på lånet.

Som säkerhet för det nya lånet är styrelsen villig lämna inteckning i bolagets
järnväg, vilken inteckning ej kommer att ligga nämnvärt över halva anläggningskostnaden
för järnvägen, då nämligen inteckningarnas sammanlagda belopp
bleve cirka 2,784,000 kronor, medan hela anläggningskostnaden för järnvägen utgjorde
5,353,000 kronor.

Styrelsen hyser de bästa förhoppningar om bolagets förmåga att för framtiden
kunna fullgöra annuiteterna å både det gamla och det ifrågasatta nya lånet,
och grundar styrelsen dessa förhoppningar dels därpå, att några vidlyftiga
utvidgningar numera ej torde erfordras med undantag för eventuellt anskaffande
av några motorvagnar, då dessa blivit bättre utexperimenterade, dels därpå, att järnvägstrafiken
väsentligt och stadigt ökats, dels ock därpå, att styrelsen av Kungl.
Maj:t erhållit tillstånd att höja den ordinarie taxan med belopp, som torde inbringa
järnvägen en ökad inkomst av 50,000 ä 60,000 kronor per år.»

På grund av det anförda liar styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte till riksdagen framlägga proposition därom, att de den 31 december
1917 förfallna amorterings- och räntebelopp, omkring 1,082,000 kronor,
å det bolaget beviljade statslånet Unge, räknat från och med 1918,
kapitaliseras såsom särskilt lån till bolaget, till säkerhet för vilket lån
skulle lämnas inteckning i bolagets järnväg å samma belopp, under villkor
i övrigt, att annuiteten skulle beräknas till 5 procent å lånet, av vilken
annuitet först skulle gottgöras ränta efter 4Va procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgöra avbetalning därå, att emellertid bolaget skulle
vara berättigat att när som helst, om det så önskade, öka amorteringen å
lånet eller helt och hållet inbetala detsamma, samt att, därest till betalning
förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlades, bolaget skulle

Tlankoutskottets utlåtande Nr 47.

därå gälda 5 procent årlig ränta, intill dess samma belopp bleve behörigen
inbetalt.

Innan jag härefter övergår till en redogörelse för i iirendet avgivna
yttranden, tillåter jag mig, till belysande av bolagets ekonomiska ställning,
återgiva en vid styrelsens skrivelse fogad och sedermera kompletterad
tablå över bolagets trafikinkomster och utgifter samt ställning åren 1895

—1916.

Till följd av remiss har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 3
mars 1917 avgivit utlåtande över förevarande framställning.

Styrelsen har därvid anfört, bland annat, följande:

»Av förenämnda tablå framgår, att bolaget den 31 december 1916 häftade i
en låneskuld till staten, som, medräknat det oguldna lånebeloppet, på grund av
obetalda räntor och amorteringar å detsamma uppgick till ett totalbelopp av
2,668,572 kronor 85 öre. Då bolaget för år 1916 avsett att, på sätt av samma tablå
framgår, till statsverket inbetala 125,000 kronor, men däremot under år 1917 på
grund av den bolaget åliggande utbetalningen till statsverket för anslutning till
Näsets station med mera ej torde kunna göra någon som helst avbetalning,
kommer bolagets skuld till statsverket den 31 december 1917 att uppgå till sammanlagt
omkring 2,700,000 kronor, därav i runt tal 1,650,000 kronor kapitalskuld
å statslånet och återstoden 1,050,000 kronor oguldna räntor och annuiteter å
detsamma, och är det sistnämnda svävande skuld till statsverket, som bolaget
nu vill få överfört till ett fast amorteringslån.

Vid bedömande av de faktorer, som åstadkommit, att bolaget, trots att
dess järnväg genomlöper en gammal väl odlad bygd, med goda förutsättningar
för en lönande trafik, likvisst ej kunnat tillfredsställande fullgöra sina förbindelser
till statsverket, må erinras om följande.

Statslånet å 1,800,000 kronor beräknades efter en antagen byggnadskostnad
av 3,600,000 kronor, vilken siffra emellertid avsevärt överskreds, så att kostnaden
för banbyggnaden vid dess öppnande för trafik år 1895 uppgick till 3,798,864 kronor
1 öre, eller omkring 200,000 kronor mera än vad som beräknats. Härtill kommer,
att banan, ehuru byggd efter godkända planer, vid dess tagande i bruk ej
var färdigställd i det skick, att densamma kunde utan avsevärda kompletteringsoch
nybyggnadsarbeten upptaga den å järnvägen uppstående, i början oberäknat
stora trafiken, varigenom allt orsakats, att statslånet i verkligheten blivit för
knappt tilltaget och avsevärt underskridit hälften av den för banans åstadkommande
i trafikdugligt skick behövliga bvggnadskostnaden.

Styrelsen vill till belysande av frågan, huru sådant förhållande kunnat uppstå,
erinra, att banan byggdes före den tidpunkt, då Kung], Maj:t, på grund av
upprepade skedda överskridanden av kostnadsförslagen för med statslån understödda
järnvägar, åt styrelsen uppdrog, att dels utföra kontrollgranskning av
banan å marken före statslåns beviljande, dels å banan tmder dess byggnad utöva
den teknisk-ekonomiska kontroll, som numera städse förutsättes för tillgodonjutande
av statslån, och vilken kontrolls nytta tydligt framträtt däruti, att överskridande
av kostnaderna, på sätt förut ägde rum, numera ej förekommer.

Väg- och
vattenbyggnadsstyrelaen.

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

År.

Trafik-

inkomst.

Trafik-

kostnad.

Upp-

debiterade

räntor.

Avsättning
till under-hållsfond.

Nyanlägg-ningar och
anskaff-ningar.

Betalda skulder.

Statslånet.

Andra lån.

1895 ......

74,390

24

72,272

78

74,190

80

160,000

1896 ......

289,344

02

174,906

87

86,134

67

2,117

46

182,607

80

23,225

—

—

_

1897 ......

347,721

42

217,089

01

86,251

89

72,683

—

39,321

26

80,858

—

—

_

1898 ......

403,684

94

238,938

75

86,032

15

78,714

04

47,510

37

90,000

—

—

—

1899 ......

444,944

79

296,190

21

90,606

78

58,147

80

183,802

88

90.000

—

—

_

1900 ......

451,544

91

360,814

20

100,422

39

* 9,691

68

98,181

88

—

—

—

_

1901 ......

408,654

65

328,885

43

101,956

03

* 22,186

81

7,799

34

6,750

—

_

_

1902 ......

430,288

40

333,311

41

99,691

82

*2,714

83

10,537

74

90,000

—

_

_

1903 ......

422,283

03

351,463

34

101,930

81

*31,111

12

4,423

41

—

—

—

_

1904

472,581

47

356,979

58

104,251

46

11,350

43

123,806

15

90,000

—

—

_

1905 ......

507,678

20

367,965

47

109,215

84

30,496

89

56,167

04

80,000

—

_

_

1906 ......

570,342

14

401,659

78

109,878

56

58,803

80

27,234

55

—

—

50.000

_

1907 ......

650,697

72

457,144

89

107,477

18

86,075

65

55,864

13

—

—

100,000

_

1908 ......

666,341

94

506,745

52

107,335

48

52,260

94

104,011

40

35,000

—

50,000

_

1909 ......

658,277

26

479,902

04

109,127

97

69,247

25

58,279

24

50,000

—

_

_

1910 ......

650,330

46

511,671

51

111,000

55

27,658

40

36,844

72

110,000

—

—

_

1911 ......

655,189

—

524,699

91

109,774

20

20,714

89

68,124

22

50,000

—

—

_

1912 ......

684,716

84

562,511

43

112,361

93

9,843

48

48,576

70

50,000

—

_

_

1913 ......

756,412

20

577,476

87

113,241

61

65,693

69

50,239

50

120,000

—

—

_

1914 ......

731,443

28

593,435

72

114,637

86

23,369

70

57,710

16

100,000

—

—

_

1915 .....

910,302

49

705,113

60

114,664

64

90,524

25

15,947

31

125,000

—

_

_

1916 ......

1,199,376

02

970,885

94

113,686

14

114,803

94

54,414

691

125,000

—

—

-

Då nu ^emellertid är fallet, att bolaget på grund av dels ovan beskrivna
omständigheter, dels andra medverkande orsaker kommit uti det ovan skildrade
läget beträffande sitt erhållna statslån och, på sätt framhållits, föga utsikt torde
finnas för bolaget att genom direkta inbetalningar till statsverket kunna avlyfta
den skuldbörda, som nu trycker detsamma, synes den enda lämpliga och för
såväl det enskilda som det allmänna antagliga utvägen vara att genom en fondering
på föreslaget sätt av den svävande skulden sätta bolaget i stånd att på
en längre, bestämd amorteringsperiod -jämnt fördela inbetalningen av dess svävande
skulder.

Bolaget har i detta avseende föreslagit ett amorteringslån å de den 31 december
1917 upplupna räntor och annuiteter å, som ovan visats, sammanlagt
omkring 1,050,000 kronor, att betalas enligt samma grunder, som gälla beträffande
statslånet, dock med den avvikelsen i fråga om ränta å oguldet, till betalning för -

Bankoutskott ets utlåtande Nr 47.

7

Skuld den !11 december.

Välde å
järnvägs-anläggningen
med rullande
materiel.

“1

A n in ä r k n i u g a r.

Statslånet.

Andra lfin.

1,930,814

50

150,000

3,798,864

01

Banan trafikerades 3 månader.

2,003,905

50

206,050

02

3,981,471

81

2,004,047

50

207,333

36

4,020,793

07

1,994,947

37

207,333

36

4,068,303

44

1,985,437

74

201,000

-

4,252,106

32

2,066,612

68

201,166

67

4,350,288

20

2,145,090

42

200,000

-

4,358,087

54

* Återfört från underhållsfonden för att betacka uppkommen

2,143,321

79

200,000

—

4,368,625

28

förlust.

2,232,431

37

200,000

-

4,373,048

69

2,234,028

—

200,000

—

4,496,854

84

2,246,695

68

200,000

—

4,553,021

88

2,341,262

70

150,000

-

4,580,256

43

2,439,747

36

50,000

—

4,636,120

56

2,507,123

46

—

—

4,740,131

96

2,563,172

82

—

-

4,798,411

20

2,561,702

59

—

—

4,835,255

92

2,620,639

29

—

—

4,903,380

14

2,682,534

44

—

—

4,951,956

84

2,676,409

98

—

—

5,002,196

40

2,689,920

27

—

—

5,059,906

56

2,679,818

41

—

—

5,075,853

87

2,668,572

85

** 120,155

33

5,130,268

56

**■ Statsbanorna & löpande räkning.

fallet belopp, att denna skulle vara 5 procent, under det att i statslånevillkoren
föreskrives 6 procent, men synes det styrelsen, att härutinnan ingen avvikelse
borde ske från statslånevillkoren.

Den årliga inbetalningen å detta lån skulle utgöra cirka 52,500 kronor,
vilket tillsammans med den å det ursprungliga statslånet fastställda annuiteten
90,000 kronor skulle göra en total årlig inbetalning till statsverket å 142,500
kronor.

Yad beträffar den av bolaget som säkerhet härför erbjudna inteckning i
bolagets järnväg å kvarstående statslånets och den svävande statsskuldens sammanlagda
belopp av omkring 2,700,000 kronor, skulle densamma ej ligga nämnvärt
över halva beloppet av järnvägens anläggningskostnad, uppgående enligt
förenämnda tablå till 5,1.30,268 kronor 56 öre.

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

Fullmäktige

riksgälds kontor.

Ehuru denna säkerhet ej kan anses fullt tillfredsställande, torde den dock
under förhandenvarande omständigheter kunna godtagas.

Vad slutligen beträffar den summa av 109,450 kronor, som bolaget enligt
Kungi. Maj:ts nådiga resolution den 24 november 1916 angående järnvägens anslutning
till statens järnvägar vid Näsets station skall erlägga, är i samma resolution
bestämt, att denna summa skall inbetalas till byggnadskommissionen för
dubbelspåret Rönninge—Ström sålunda, att 111,820 kronor erläggas den 1 mars
1917, 35,000 kronor den 1 december 1917 och 22,630 kronor den dag, då Näsets
station öppnas. för trafik, och har, enligt vad styrelsen erfarit, järnvägsbolaget
den 28 februari 1917 fullgjort den stadgade första avbetalningen å 111,820 kronor,
vadan i detta avseende inga särskilda villkor synas böra föreskrivas.

I fråga slutligen om bolagets möjligheter att kunna till statsverket årligen
inbetala den sålunda till sammanlagt 142,500 kronor uppgående annuiteten å det
gamla och det ifrågasatta nya statslånet, får styrelsen i underdånighet anföra
följande.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att driftöverskottet de fyra sista åren,
1913—1916, i tidsföljd varit, i avrundade siffror, 178,900, 138,000, 205,200 och
228,500 kronor, att bolaget åren 1913—1915 till statsverket inbetalt 120,000, 100,000
och 125,000 och för år 1916 avsett en inbetalning av 125,000 kronor, samt att
bolaget i följd av den nu av Kungl. Maj:t godkända taxeförliöjningen väntar eu
merinkomst av 50,000 ä 60,000 kronor, vadan goda utsikter synas styrelsen förefinnas,
att bolaget, utan eftergifter i fråga om underhåll och nödvändiga nybyggnader,
skall kunna fullgöra sina förbindelser till statsverket.

Det synes så mycket skäligare att hysa denna uppfattning, som dels bolagets
bana numera, i stort sett, är i skick, att större nybyggnader eller nyanskaffningar
ej torde under närmare tid behöva ifrågakomma, dels inkomsterna av
trafiken hittills visat en, i stort sett, jämnt stigande tendens, och all anledning
finnes att antaga, att så även i framtiden skall bliva förhållandet.»

i Sedan fullmäktige i riksgäldskontoret lämnats tillfälle att yttra sig
i ärendet, hava fullmäktige inkommit med sådant yttrande den 22 mars
1917 och därvid anfört följande:

»Bolaget har till och med år 1899 riktigt verkställt de rånte- och amorteringslikvider
å ifrågavarande lån, som ålegat bolaget. För åren 1900 till och med 1916 har
bolaget emellertid endast delvis varit i stånd att fullgöra sin betalningsskyldighet
för lånet. De annuiteter, vilka under nämnda period av 17 år förfallit till
betalning, uppgå sammanlagt till 1,530,000 kronor, medan däremot de belopp,
som under samma tid inbetalts å dessa annuiteter, tillsammans utgöra endast
622,098 kronor 21 öre. Därjämte har dock bolaget under sagda period likviderat
debiterade överräntor med 409,651 kronor 79 öre. Under förutsättning, att bolaget
ej under år 1917 verkställer någon inbetalning å sitt statslån, kommer bolagets
skuld till riksgäldskontoret att den 31 december 1917 uppgå till 2,784,078
kronor 62 öre, fördelad på nedanstående sätt:

kapital .

ränta ......

överränta

förfallna belopp:

kronor

»

»

263,937: 84
733,963: 95
67,613: 23

kronor 1,065,515: 02

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 47.

9

icke förfallna belopp:

kapital ...................................................... kronor 1,517,657: 16

ränta ......................................................... » 16,883: 94

anståndsränta ...........................................» 184,022: 50 kronor 1>718|563. 60

Summa kronor 2,784,078: 62

Den av bolaget nu gjorda framställningen anse sig fullmäktige kunna i
huvudsak tillstyrka; och vilja fullmäktige i avseende härå erinra om, att riksdagen
förut medgivit liknande kapitalisering av förfallen skuld å järnvägslån beträffande
lånen till Östra Blekinge och Östra Centralbanans järnvägsaktiebolag.
Det bör dock framhållas, att en viss skiljaktighet förefinnes mellan den inteckningssäkerliet,
som riksgäldskontoret erhöll vid regleringen av nämnda två bolags
förfallna skuld, och den, som nu erbjudes av Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag.
Till säkerhet för Östra Blekinge järnvägsaktiebolags nya lån
erhöll riksgäldskontoret nämligen inteckning i en annan järnvägssträcka än den,
för vars anläggning det ursprungliga statslånet beviljats, och vid kapitaliseringen
av Östra Centralbanans järnvägsaktiebolags förfallna skuld avlämnades av detta
bolag hypotek, bestående i nya inteckningar dels i den järnväg (Linköping—
Yimmerby), för vars anläggande bolaget erhållit det äldre statslånet, dels ock i
en annan handel (Vimmerby—Hultsfred). Däremot skulle riksgäldskontoret enligt
det föreliggande förslaget erhålla ytterligare realsäkerhet endast i den järnväg,
som redan är inteclmad för statens fordran hos Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag.
Detta förhållande bör emellertid, enligt fullmäktiges mening, ej
utgöra hinder mot bifall till bolagets nu gjorda framställning. Såsom av den i
ärendet förebragta utredningen framgår, är trafiken å Norra Södermanlands järnväg
stadd i en alltjämt fortgående tillväxt, och järnvägens värde torde därmed
också komma att år för år stiga. Då tillika en ej ringa inkomstökning kommer
att tillföras bolaget genom den av Kungl. Maj:t nyligen medgivna höjningen av
avgiftstaxan, synes — såsom ock av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållits
— utsikt förefinnas för bolaget att kunna ordentligt fullgöra annuitetslikviderna
å såväl det äldre som det ifrågasatta nya statslånet.

Vad angår de av Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag föreslagna villkoren
för förräntande och återbetalning av det nya lånet, anse fullmäktige sig
böra erinra om, att överräntan å den del av skulden, som utgöres av förfallet
kapital och förfallen ränta och vilken, enligt ovanstående sammanställning, skulle
vid innevarande års slut uppgå till sammanlagt 997,901 kronor 79 öre, för närvarande
beräknas efter 5 procent, under det att däremot, sedan nämnda belopp
jämte upplupen överränta kapitaliserats till ett nytt lån, räntan därå skulle utgå
allenast efter 4 1 /2 procent. Denna räntenedsättning kommer sålunda att för staten
medföra en direkt förlust, som för år 1918 uppgår till omkring 5,000 kronor
men sedermera minskas allt efter som avbetalningar verkställas å det nya lånet.
Då emellertid de två förut omförmälda järnvägsaktiebolagen förut erhållit samma
förmån i avseende å ränteberäkningen, som nu begäres av Norra Södermanlands
järnvägsaktiebolag, anse fullmäktige, att nämnda omständighet ej heller bör föranleda
avslag å sistnämnda bolags framställning.

Slutligen vilja fullmäktige föreslå, att, då Norra Södermanlands järnvägsaktiebolags
förfallna skuld, såsom förut meddelats, kommer att vid slutet av år
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 34 höft. (Nr 47.) 2

10

BanhoutsJcottets utlåtande Nr 47.

Departements chefen.

1917 uppgå till 1,065,515 kronor 2 öre eller sålunda till ett något lägre belopp
än det i bolagets ansökan uppgivna, den årliga annuiteten å det nya lånet måtte
bestämmas till 53,000 kronor, motsvarande 5 procent å ett kapitalbelopp av
1,060,000 kronor; och bör denna annuitet till nksgäldskontoret inbetalas första
gången den 31 december 1918 och sedermera samma dag varje år, intill dess
lånet blivit till fullo betalt. Under förutsättning att annuiteten på detta sätt
regelbundet erlägges, kommer lånet att bliva slutamorterat inom en tid av 53 år.
Bolaget bör likväl, såsom i ansökningen föreslagits, vara berättigat att när som
hälst öka amorteringen å lånet eller helt och hållet inbetala detsamma. Därest
till betalning förfallet belopp icke på föreskriven tid erlägges, torde räntan därå,
i likhet med vad som gäller beträffande det äldre statslånet, bestämmas att utgå
efter 5 procent.»

Under förutsättning, att någon inbetalning å ifrågavarande lån icke
under innevarande år äger rum, kommer, enligt vad fullmäktige i riksgäldskontoret
i sin skrivelse meddelat, bolagets förfallna skuld å statslånet
att den 31 december 1917 uppgå till 1,065,515 kronor 2 öre.

Ett ordnande av likvideringen av denna skuld i överensstämmelse
med vad bolaget i sin ansökning hemställt skulle för statsverket medföra
en ränteförlust, som för år 1918 av fullmäktige uppskattats till omkring
5,000 kronor, men vilken sedermera minskas i den män avbetalningar
verkställas å det nya lånet. Då riksdagen emellertid förut medgivit
kapitulering av förfallen skuld å järnvägslån på huvudsakligen samma
villkor, som nu ifrågasättas, finner jag, i likhet med fullmäktige, nämnda
omständighet icke böra hindra bifall till förevarande framställning.

Vad angår den av bolaget bjudna säkerheten för det nya lånet,
synes denna kunna godtagas.

Då den ifrågasatta regleringen av bolagets skuld å förevarande lån
synes vara till gagn såväl för det allmänna som för bolaget, finner jag
mig därför böra tillstyrka vad fullmäktige i förevarande hänseende föreslagit.
»

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot bifall till Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition nr
157 må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 14 maj 1917.

På bankoutskottets vägnar:
ERNST HEDENSTIERNA.

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

11

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Neiglick, friherre Langenskiöld, Ekman,
Wickman, Boberg, Jönsson och Holm samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Vahlquist, Berg i Munkfors, Molin i
Södertälje, Söderberg i Hobborn, Carlson i Herrljunga, Lindvall och Jonsson i Gumboda.