Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

1

Nr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1917 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av ifrågasatt påbyggnad av riksdagshuset
m. tn.

I en till bankoutskottet ställd, den 22 mars 1917 dagtecknad skrivelse
hava fullmäktige i riksgäldskontor et anfört följande:

»1916 års riksdag beslöt, på hemställan av utskottet, bemyndiga fullmäktige i
riksgäldskontoret att låta verkställa och därefter till innevarande års riksdag inkomma
med fullständig utredning rörande ifrågasatt påbyggnad av riksdagshuset och samtliga
därmed ävensom med behovet av ökade lokalutrymmen därstädes sammanhängande
frågor.

Rörande tillkomsten av detta riksdagens beslut få fullmäktige här erinra om
följande.

Sedan vice värden i riksdagshuset i januari 1916 till fullmäktige anmält, att
under vintern 1915—1916 med dess ymniga snöfall och starka temperaturväxlingar
bristfälligheter i riksdagenshusets tak framträtt och vållat, att vatten på flera ställen
nedträngt i huset, samt fullmäktige med anledning därav ifrån arkitekten A. Johansson
infordrat yttrande med förslag till de åtgärder vartill nämnda anmälan kunde föranleda,
avgav arkitekten Johansson i februari 1916 sådant yttrande och förklarade
däri, att han ansåge särskilda åtgärder till förbättrande av taken obehövliga, då de
för vanliga väderleksförhållanden och under noggrann tillsyn icke gåve anledning till
särskilda anmärkningar. I detta yttrande meddelade arkitekten Johansson, att han
hade för avsikt att inom kort till fullmäktige ingiva ett förslag till ombyggnad av
vinden över riksdagshusets lägre partier huvudsakligen i syfte att bereda nya lokaler
för utskott, kommittéer och sammankomster.

Sedan skisser, innefattande förslag till den ifrågasatta ombyggnaden, jämte kortfattad
beskrivning och approximativ kostnadsberäkning inkommit från arkitekten Johansson,
begärde fullmäktige i skrivelse av den 9 mars 1916 yttrande i ärendet från
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 30 käft. [Nr 42.) 1

9

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

kung! överintendentsämbetet. I berörda skrivelse framhöllo fullmäktige, hurusom två
förhållanden framkallat det föreliggande förslaget, nämligen dels den sedan flera år
rådande, alltmera kännbara bristen på lokaler i riksdagshuset, vilken brist torde kunna
undanröjas genom den föreslagna ombyggnaden, dels ock den otillfredsställande
konstruktionen av byggnadens tak, som fullmäktige föreställde sig skola genom en
påbyggnad bliva förbättrad.

I sitt den 11 april samma år avgivna yttrande förklarade överintendentsämbetet,
att, ehuru det av arkitekten Johansson avgivna förslaget syntes vara att i princip
förorda till utförande, ämbetet, på grund av förslagets ännu outredda skick, icke
kunde yttra sig rörande de angivna kostnadssummorna utan måste inskränka sig till
att tillråda utförandet av en fullständig utredning av alla med den föreslagna påbyggnaden
sammanhängande frågor.

Med anledning därav anhöllo fullmäktige i en den 19 i samma månad till
bankoutskottet avlåten skrivelse om bemyndigande att låta verkställa och till innevarande
års riksdag inkomma med en ingående utredning rörande den ifrågasatta
påbyggnaden och samtliga därmed sammanhängande frågor.

Sedan utskottet förklarat sig anse lämpligt, att vid utredningen av frågan om
till- och påbyggnad av riksdagshuset hänsyn toges jämväl till tidigare förslag till förändringar
och anordningar inom byggnaden och i övrigt uttalade önskemål i avseende å behovet
av ökade lokalutrymmen med mera inom densamma, hemställde utskottet att riksdagen
måtte bemyndiga fullmäktige att låta verkställa en fullständig utredning i
frågan. Denna hemställan blev, som förut nämnts, av riksdagen bifallen. ''

Med anledning av detta riksdagens beslut uppdrogo fullmäktige åt arkitekten
Johansson att uppgöra förslag jämte för utredningen nödiga ritningar ävensom kostnadsberäkningar
rörande den ifrågasatta påbyggnaden av riksdagshuset och därmed ävensom
med behovet av ökade lokalutrymmen med mera sammanhängande frågor. Efter
fullgörandet av nämnda uppdrag i vad det avsåge påbyggnaden överlämnade arkitekten
Johansson med en skrivelse av den 6 december 1916 (Bil. 1‘) nio blad byggnadsritningar
och tre blad konstruktionsritningar ävensom kostnadsberäkningar rörande
arbetet (Bil. 2 och 3).1 2 Den 7 samma månad beslöto fullmäktige att hos överintendentsämbetet
anhålla om utlåtande över arkitekten Johanssons förslag, därvid ämbetet
anmodades att särskilt taga under omprövning dels den inverkan förslagets genomförande,
helt eller delvis, kunde komma att utöva å riksdagsbyggnadens utseende och
varaktiga bestånd, dels ock huruvida med anordnandet av nytt taklag med mera å
mittpartiet utan olägenhet skulle kunna anstå samt påbyggnadsarbetet i övrigt utföras.
Den 8 februari detta år inkom till fullmäktige det begärda yttrandet från
överintendentsämbetet (Bil. 4).3

Den 7 i denna månad hava fullmäktige från arkitekten Johansson fått mottaga
en skrivelse (Bil. 5)*, däri han till följd av det uppdrag, som lämnats honom den
22 juni 1916, framlagt utredning och förslag jämte approximativa kostnadsberäkningar

1 Såsom bil. A fogat vid detta utlåtande.

2 Såsom bil. B och C fogade vid detta utlåtande.

3 Såsom bil. D fogat vid detta utlåtande.

1 Såsom bil. E fogat vid detta utlåtande

Bankoutskottets utlåtande Nr 42. 3

rörande med behovet av ökade lokalutrymmen med mera i riksdagshuset sammanhängande
frågor.

Sedan arkitekten Johansson anmodats att ytterligare uttala sig angående sättet för
avhjälpande av de förefintliga olägenheterna med riksdagshusets nuvarande tak och i
vad mån desamma kunde väntas försvinna genom den föreslagna påbyggnaden, har
arkitekten Johansson den 7 i denna månad avgivit yttrande i detta ämne. (Bil. 6)1

På särskild förfrågan har sedermera från överintendentsämbetet meddelats, att
den föreslagna påbyggnaden icke kan anses medföra så stora fördelar ur synpunkten
av takets täthet, att densamma av enbart denna anledning bör komma till utförande,
samt att det nuvarande taket bör kunna hållas tätt utan andra åtgärder än årlig
tillsyn och underhåll eller eventuellt anbringande av något nyare taktäckningsmaterial.

Jämte det fullmäktige till utskottet överlämna den sålunda förebragta utredningen
få fullmäktige för sin del anföra följande.

Såsom av utredningen framgår, synes den ifrågasatta påbyggnaden icke behöfva
utföras för att genom en annan takkonstruktion kunna erhålla ett möjligast tätt tak.
Med hänsyn till det behov av ökade lokaler såväl för riksdagens eget behov som för
kommittéer och dylikt, vilket under de senare åren alltmer gjort sig gällande, anse
emellertid fullmäktige starka skäl tala för påbyggnadens utförande i vad densamma
avser byggnadens lägre partier.

Med den av arkitekten föreslagna rumsindelningen skulle, förutom vaktmästareoch
kapprum samt en större hall, erhållas inalles 24 rum, därav 4 större sammanträdesrum,
8 mindre sådana samt 12 smärre rum. Två av de mindre sammanträdesrummen
komma emellertid att ersätta de två utskottsrum, som genom påbyggnaden
skulle gå förlorade i husets mittparti. Enligt vad arkitekten upplyser i sin ovan
omförmälda skrivelse av den 6 december 1916 (Bil. 1), till vilken rörande detaljerna
av rumsindelningen m. m. hänvisas, kan denna indelning lätt ändras, och detta även
sedan påbyggnaden blivit utförd.

De lokaler, som genom påbyggnaden skulle vinnas, bliva sålunda ganska omfattande
och därjämte, såvitt av utredningen framgår, lämpliga för de ändamål, vartill
de äro avsedda. Härtill kommer, att påbyggnaden, enligt kungl. överintendentsämbetets
mening, ur estetisk synpunkt icke är ägnad att ingiva betänkligheter utan
snarare torde komma att bliva till fördel för byggnadens utseende. Vad beträffar anordnandet
av nytt tak å byggnadens högre mittparti kan detta enligt överintendentsämbetets
uppfattning utan estetisk olägenhet uppskjutas. Då genom detta tak icke
skulle vinnas något nyttigt utrymme och arbetet därmed är av beskaffenhet att
kunna utföras oberoende av påbyggnaden i övrigt, synas övervägande skäl tala för att
att i varje fall låta detsamma tills vidare anstå.

Fullmäktige vilja här även anmärka, att, enligt överintendentsämbetets mening,
den föreslagna påbyggnaden icke skulle medföra sådan ökning av belastningen å
grunden, att byggnadens sjunkning komme att i någon avsevärd grad ökas; dock att
vindarna även i de nyinredda lokalerna icke borde belastas med det riksdagstryck,
som finnes i nuvarande vindsutrymmen.

För sin del få fullmäktige sålunda tillstyrka, att en påbyggnad av riksdagshusets
lägre partier må komma till utförande i huvudsaklig överensstämmelse med

1 Såsom bil. F fogat vid detta utlåtande.

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

det av arkitekten Johansson utarbetade förslaget. Huruvida arbetet bör utföras ofördröjligen
eller om med hänsyn till nu rådande höga priser å byggnadsmaterialier
m. m. bör därmed något anstå, är emellertid en fråga, varom fullmäktige icke anse
sig kunna göra något bestämt uttalande.

Fullmäktige vilja dock framhålla en omständighet, som synes medföra svårighet
för arbetets utförande redan under innevarande år. Såsom ovan nämnts, är det önskvärt,
att vindarna ovanpå de nya lokalerna icke belastas. En följd därav bliver, att
annan plats måste beredas för större delen av det riksdags- och kommittétryck, som
nu förvaras å riksdagshusets vindar och som enligt approximativ beräkning uppgår till
omkring 300 kubikmeter. Efter påbyggnaden torde plats på de av ombyggnaden ej
berörda vindarna finnas för 70 å 80 kubikmeter tryck. Återstoden måste flyttas till
andra lokaler inom riksdagshuset. Nödig inredning i de nya utrymmen, som upplåtas
för trycket, samt ditflyttningen av detta, måste givetvis taga avsevärd tid i anspråk.
Då flyttningen ej kan verkställas, förrän riksdagen åtskilts, och påbyggnadsarbetet
ej torde kunna påbörjas senare än den 1 juli, därest detsamma skall bliva färdigt
under året, synes, såsom nämnts, svårighet möta att kunna redan i år utföra arbetet.

De ändringsarbeten i övrigt inom riksdagshuset, varom utredning nu föreligger,
äro: förändring av bibliotekets lokaler, anordnandet av vilorum och duschrum samt
anbringande av flera hissar.

Den ifrågasatta förändringen av bibliotekslokalerna går ut på förläggande av
bibliotekets bokmagasin till utrymmena under andra kammarens plenisal; och skulle
då en del av de nuvarande bokrummen kunna anordnas till utskottslokal. Kostnaden
för dessa förändringar hava av arkitekten beräknats till 24,000 kronor.

Därest påbyggnaden kommer till stånd, torde inredandet av denna utskottslokal
åtminstone tills vidare icke vara av behovet påkallad. Då härtill kommer, att plats
för under andra kammaren nu förvarat riksdagstryck icke kan beredas å annat håll
inom riksdagshuset, kunna fullmäktige icke tillstyrka de ifrågasatta ändringarna beträffande
biblioteket. I händelse biblioteket i en framtid skulle komma att utvidgas
till ett centralt förvaltningsbibliotek, lärer frågan angående eventuellt disponerande
för dess räkning av utrymmet under andra kammarens plenisal ånyo kunna upptagas.

Anordnandet av vilorum synes lämpligen böra ske i överensstämmelse med
arkitektens alternativ II. Därest så anses behövligt, kunna tre vilorum utan svårighet
upplåtas för vardera kammaren. Åt notarierna kunna lämpliga lokaler i stället beredas
i den nya våningen.

Beträffande frågan angående anordnande av duschrum ävensom rakstuga skulle,
såsom framgår av arkitektens förslag, en duschinrättning och rakstuga kunna inredas
i övervaktmästarens bostad åt Drottninggatans förlängning. En annan utväg vore att
anordna en mindre duschinrättning i den nya våningen, vilket kunde ske för en
kostnad av 4,500 kronor. Då det förra alternativet förutsätter anskaffande av annan
bostad inom riksdagshuset åt övervaktmästaren, men detta svårligen låter sig göra,
anse fullmäktige detsamma icke kunna komma till utförande. Enligt det senare alternativet
skulle duschinrättningen erhålla ett tämligen avlägset läge, varjämte enligt
arkitekten Johanssons uppgift, vissa tekniska olägenheter skulle vara förenade med
dess anordnande i byggnadens översta våning. Ätt förlägga en rakstuga i denna
våning lärer ej heller vara vidare lämpligt. Ehuru fullmäktige sålunda ej äro i till -

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

5

fälle att för närvarande framlägga något förslag om anordnande i riksdagshuset av nu
berörda bekvämligheter, anse fullmäktige det icke vara uteslutet att någon lösning
av dessa frågor står att vinna, vilket fullmäktige för sin del finna önskvärt.

De kommitterade, som den 27 oktober 1913 avgåvo betänkande angående vissa
förändringar och nya anordningar inom riksdagshuset — varom förslag förut av fullmäktige
ingivits till 1913 års bankoutskott -—- och därmed sammanhängande ämnen,
uttalade sig för anbringande av två nya hissar på gårdarna närmast stora porten åt
Drottninggatans förlängning och en tredje placarad i mitten av referenttrappan vid andra
kammarens norra sida. Arkitekten har beräknat kostnaden för de två förra hissarna till
45,000 kronor och för den sistnämnda till 20,000 kronor. Med hänsyn till de dryga
kostnaderna hysa fullmäktige betänkligheter mot utförande av detta arbete redan nu.»

På hemställan av bankoutskottet uppdrog förlidet års riksdag åt fullmäktige
i riksgäldskontoret att låta verkställa och därefter till innevarande
års riksdag inkomma med fullständig utredning rörande ifrågasatt påb}Tggnad
av riksdagshuset och samtliga därmed ävensom med behovet av ökade
lokalutrymmen därstädes sammanhängande frågor.

Med skrivelse den 22 sistlidna mars hava fullmäktige nu överlämnat
den i ärendet verkställda utredningen och därvid tillstyrkt, att en påbyggnad
av riksdagshusets lägre partier måtte komma till utförande i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av arkitekten A. Johansson utarbetat förslag,
slutande å högst 392,000 kronor. Fullmäktige hava emellertid förklarat
sig icke vilja göra något bestämt uttalande, huruvida arbetet borde
utföras ofördröjligen eller om med hänsyn till nu rådande höga priser å
byggnadsmaterialier m. m. därmed borde något anstå, I detta sammanhang
hava fullmäktige dock ansett sig böra framhålla en omständighet, som
syntes medföra svårighet för arbetets utförande redan under innevarande
år. Då det synts önskvärt, att vindarna ovanpå de nya lokalerna
icke belastades, bleve följden därav, att annan plats måste beredas för större
delen av det riksdags- och kommittétryck, som nu förvarades å riksdagshusets
vindar och som approximativt beräknat uppginge till omkring 300
kubikmeter. Efter påbyggnaden syntes plats för de av ombyggnaden ej
berörda vindarna finnas för 70 å 80 kubikmeter tryck, varför återstoden
måste flyttas till andra lokaler inom riksdagshuset. Nödig inredning inom
de nya utrymmena samt ditflyttningen måste taga avsevärd tid i anspråk.
Då denna flyttning ej kunde verkställas, förän riksdagen åtskilts och påbyggnadsarbetet
ej syntes kunna börja senare än den 1 juli, om detsamma
skulle bliva färdigt under året, syntes svårigheter möta att kunna redan i
år utföra arbetet.

Vad först beträffar det nu framlagda förslaget till påbyggnad av riks -

Vtskottet.

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

dagshuset, har utskottet funnit detsamma i det hela tilltalande. Såsom fullmäktige
framhålla, torde de lokaler, som genom påbyggnaden skulle vinnas,
bliva ganska omfattande och lämpliga för därmed avsedda ändamål. Även
ur estetisk synpunkt har påbyggnaden av överintendentsämbetet ansetts komma
att bliva till fördel för byggnadens utseende. Ämbetet har vidare uttalat
den mening, att den föreslagna påbyggnaden icke skulle medföra sådan ökning
av belastningen å grunden, att byggnadens sjunkning komme att i
någon avsevärd grad ökas, dock att vindarna även i de nyinredda lokalerna
icke borde belastas med det riksdagstryck, som funnes i nuvarande vindsutrymmen.

Fullmäktige hava emellertid, såsom förut nämnts, under erinran om
nu rådande höga priser på byggnadsmaterialier m. m., framhållit en omständighet,
som försvårade arbetets utförande redan under innevarande år,
nämligen frågan om beredande av annan lämplig plats för större delen av
det riksdags- och kommittétryck, som för närvarande förvaras på riksdagshuset
vindar.

Enligt utskottets mening torde det också vara nödvändigt, att, innan
det nu föreliggande förslaget om påbyggnad av riksdagshuset kommer till
utförande, särskilda åtgärder vidtagas i syfte att från vindarna undanskaffa
den stora mängd tryck, som nu förvaras därstädes. Måhända skulle genom
särskilda anordningar nödigt utrymme kunna beredas i andra lokaler inom
riksdaghuset eller, om så befinnes lämpligare, utom detsamma, eventuellt i
någon staten tillhörig fastighet. Härvid torde även böra undersökas, huruvida
icke större eller mindre del av det tryck, som nu förvaras å andra
platser inom riksdaghuset, likaledes skulle kunna därifrån bortföras. I detta sammanhang
synes det jämväl förtjäna att tagas under övervägande, i vilken
omfattning nu befintligt riksdags- och kommittétryck över huvud taget må
bibehållas; och föreställer sig utskottet, att en icke obetydlig ^gallring
därav skulle kunna ske.

Det har förut nämnts, hurusom enligt överintendentsämbetets mening
den föreslagna påbyggnaden icke skulle medföra sådan ökning av belastningen
å grunden, att byggnadens sjunkning komme att i någon avsevärd
grad ökas. Då det synes utskottet nödigt, att man så vitt möjligt är
säkerställd för farhågor i berörda avseende, har utskottet ansett det vara
av vikt att från sakkunnigt håll erhålla ett mera bestämt uttalande i fråga
om beskaffenheten av riksdagshusets grund än vad ämbetets berörda yttrande
innehåller; och torde hänsyn därvid böra tagas till de förändrade
anordningar i avseende å riksdagstryckets förvaring, som anses vara lämpliga.

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

7

Nu anförda omständigheter i förening med rådande höga priser ävensom
knapphet å viss erforderlig arbetsmateriel hava gjort, att utskottet för
sin del anser, att arbetet bör tills vidare uppskjutas.

Beträffande slutligen de av fullmäktige omförmälda ändringsarbeten i
övrigt, varom utredning nu föreligger, eller förändring av bibliotekets lokaler,
anordnandet av vilorum och duschrum samt anbringande av hissar m. m.,
torde även med dessa arbeten böra tills vidare anstå.

Åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen, med förklarande att med nu föreslagna
påbyggnads- och ändringsarbeten inom riksdagshuset
må tillsvidare anstå, må uppdraga åt fullmäktige
i riksgäldskontor att utreda frågan om anskaffande av
andra lokaler inom eller utom riksdagshuset för det
riksdags- och kommittétryck, som nu förvaras å riksdagshusets
vindar, och därvid ej mindre undersöka, huruvida
icke sådant å andra platser inom riksdagshuset förvarat
tryck skulle kunna därifrån bortföras än även taga
under övervägande, i vilken omfattning ifrågavarande
tryck över huvud taget bör bibehållas, samt efter verkställd
utredning till riksdagen inkomma med yttrande
och förslag i ämnet.

Stockholm den 8 maj 1917.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Hallin, Neigliclc, Gustafsson, friherre
Lagemkiöld, Ekman, Wickman och Iloos samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Vahlquist, Berg i Munkfors, Olsson i
Blädinge, Söderberg i Hobborn, Edbom, Jonsson i Gumboda och Jonsson i Hå.

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Bil. A.

Till herrar fullmäktige i riksgäldskontor et.

De mig av herrar fullmäktige vid sammanträde den 22 sistlidne juni givna uppdrag
att uppgöra ritningar och kostnadsberäkningar till påbyggnad av riksdagshuset
i enlighet med förut företedda skisser, omfattande jämväl förslag rörande värmeledning,
elektricitet- samt vatten och avloppsledningar, har jag nu fullgjort och får härmed
vördsamt överlämna berörda ritningar och kostnadsberäkningar. Den del av
uppdraget, som omfattar några speciella lokalbehov och ändringar inom de nuvarande
lokalerna, har jag icke ännu hunnit få färdig, men skall jag inom några dagar inkomma
med utredning i dithörande frågor.

De utarbetade ritningarna äro i överensstämmelse med det skisserade förslaget
vad beträffar de låga delarna av byggnaden. Rumsindelningen är gjord efter samråd
med herrar riksgäldsdeputerade, men får jag härvid erinra, att indelningen kan ändras,
om så skulle anses önskligt för erhållandet av ett större antal mindre eller ett mindre
antal större rum inom den marginal, de gamla genomgående skorstensmurarna angiva,
varjämte även korridorens borttagande å vissa delar skulle kunna ifrågasättas. Ändring
av rumsindelningen kan såsom framgår av konstruktionen vid eventuellt påkommande
behov lätt och utan större kostnader göras även efter det den nya våningen tagits i bruk.

Enligt nu föreslagna rumsindelning erhålles, förutom vaktmästare- och kapprum
och en större hall, inalles 24 rum, därav 4 större sammanträdesrum om cirka 45
kvadratmeter vardera och 8 mindre om cirka 25 kvadratmeter samt emellan dessa
12 mindre rum varierande emellan 10 och 20 kvadratmeter. — Av dessa skola tvenne
av de mindre saminanträdesrummen ersätta de 2 utskottsrum, som genom ombyggnaden
gå förlorade i mittbyggnaden — tvenne avdelningar toalettrum för herrar och
damer äro förlagda till vardera hälften av byggnaden. Till ombyggnaden av de lägre
byggnadsdelarna hör ökningen i höjd av de 3 rum i mittpartiets attik- eller vindsvåning,
som äro belägna längst åt väster. Dessa 3 rum äro i förslaget anordnade på
samma sätt som nu, d. v. s. så. att de kunna sammanslås till ett enda rum; men
vore det givetvis bättre, om de båda skiljeväggarna med tillhörande skjutdörrar finge
försvinna och ett enda rum anordnas i stället för de föreslagna 3 rummen. Genom
en dylik sammanslagning skulle man erhålla ett vackert med överljus försett stort
rum, synnerligen användbart till förvaring av riksdagens porträttmedaljonger och andra
konstverk, vilket ju icke hindrar att salen dessutom kunde användas till större tillfälligt
utskott eller för partisammanträden. Ersättning för de förlorade två utskottsrummen
kan ju lätt vinnas i flygelbyggnaderna.

Beträffande taket å mittpartiet har jag frångått min första idé och i stället för
det brutna silhuettbildande halltaket föreslagit ett lägre, som icke gör anspråk på
någon väsentligare ändring av byggnadens yttre utan endast uppfyller kravet att täcka

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

9

deri störa asfalterade terrass, som ej fullständigt isolerar underliggande lokaler och
vars iståndhållande vållar besvär och kostnad.

Rörande värme- och ventilationsanordningarna hänvisas till bifogade förslag (se
bilaga A) av ingenjör Wilh. Dahlgren, varav framgår att uppvärmningen sker helt
oberoende av anordningarna för de gamla lokalerna.

Specificerad kostnadsberäkning medföljer (se bilaga B), och är denna så avfattad
att den samtidigt utgör en detaljerad arbetsbeskrivning, som för ett eventuellt byggnadsföretag
endast behöver kompletteras med material beskrivning.

Det avsevärda belopp, varmed kostnadsförslaget, som är uppgjort tillsammans
med en erfaren fackman, vilken noga känner byggnadens alla delar, förklaras av de
under senaste tiden stegrade materialprisen. I händelse det tillsvidare får anstå med
uppbyggandet av taket över mittpartiet, genom vilket man icke vinner något nyttigt
utrymme, motsvaras återstående kostnad kronor 322,000 till fullo av den ''lokalvinst,
som genom påbyggnaderna å de lägre byggnadspartierna erhålles.

Stockholm den 6 december 1910.

Av. Johansson.

Bil. B.

Förslag till uppvärmning av en föreslagen påbyggnad på riksdagshuset
enligt ritningar av arkitekt Aron Johansson.

Befintliga ångpannor äro tillräckliga även för den nya våningen. Att direkt
utsträcka ångrörsystemet från våningen under den nya skulle dock medföra stora
olägenheter. Angrören äro för klena för att direkt fortsättas till den nya våningen.
Följaktligen skulle man i en hel rad av rum i nuvarande översta våningen samt
även i våningen under denna få lägga om ångrören. Därmed skulle ock följa, att
väggarna finge upphuggas och sedan åter lagas med murbruk och målning. Allt detta
kan emellertid undvikas på följande sätt.

I ena pannrummet anbringas tvenne ångvattenvärmare, som stå i förbindelse
med bägge pannsystemen. Från dessa värmare dragas tvenne varmvattenrör upp
genom toalettavdelningen på byggnadens södra sida. Dessa rör avgrenas i den nya
våningens vindsutrymmen till en horisontel dubbelsträng åt vardera sidan, alltså ovanför
hela filen av rum. I de nya rummen anbringas varmvattenradiatorer under fönstren.
Till dessa leda helt klena rör ned och upp, från och till huvudrören å vinden. De
nya rummen komma således i motsats till byggnaden i övrigt att värmas med det
modernare varmvattensys''emet. För att åstadkomma cirkulation i det långa rörsystemet
anbringas i pannrummet tvenne elektriska pumpar. Endast en i sänder av dessa
skulle arbeta, och den andra stå uti reserv. Genom den nu beskrivna värmeledningen
behöver man således icke alls beröra de underliggande rummen.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 30 höjt. (Nr 42). 2

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Ventilationen av dessa, merendels mindre, rum kan ske på ett enkelt sätt. I
vardera övre hörnet av ytterväggen i varje rum anbringas en direkt friskluftventil.
Dessa äro ju av många ej så väl anskrivna, därför att de förorsaka drag. Detta drag
uppstår dock endast i luftströmmens riktning. I övriga delar av rummet kännes det
ej. En av ventilerna bör därför i regel kunna få stå öppen, då så behöves. För
utsugningen tagas ventilöppningar till befintliga luftskorstenar.

Dessa luftskorstenar måste dels påbyggas, dels omformas med rabitstrummor
på sätt upprättade ritningar utvisa för att på riktigt sätt utmynna ovan det nya taket.
Ett rökrör från en vaktmästarebostads kök måste försvinna. Detta kan ske genom
att ersätta vedköksspisen med gasspisel. .

Kostnaden för värmeledningen — oberäknat byggnadsarbeten — staller sig etter

nu gällande priser på följande sätt:

Motströmsapparater med tillbehör..
Elektromotorpumpar med tillbehör

Radiatorer med tillbehör ..............

Rörledningar med ventiler..............

Isolering av rörledningar ..............

Friskluft- och evakueringsventiler ..
Ritningar, tillsyn och oförutsett.....

.... Kr. 4,800: —
» 2,450: —

.... » 9,850: —

... » 8,950: —

» 1,850: —

» 500: —

.... » 3,100: —

Kronor 31,500: —

Stockholm den 16 november 1916.

Wilhelm Dahlgren.

Bil. C.

Kostnadsberäkning å påbyggnad och förändring av riksdagshuset i enlighet
med av undertecknad upprättade ritningar.

Östra, södra och västra flyglarna söder om mittpartiet.

1. Nuvarande yttertak å östra, södra och en del av
västra flyglarna nedrives, så ock vindskontorsväggarna

därstädes, inberäknat avdrag för den gamla plåten Kr. 2,739: 45

2. Uppmurning av nya rummens fasadmur mot gården

med vanligt tegel i kalkbruk .................................. » 4,713:80

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

3. För burspråkens väggar inlägges å nuvarande vinds -golv två I-balkar N. P. 18 från den påmurade muren
till yttermuren mot gården och mellan dessa
inväxlas en liknande balk. Burspråkens väggar göras
av armerad betong, som invändigt beklädas med ett
lag luktfri impregnerad papp, ett lag spåntade, ohyvlade
bräder och ett lag 3 cm. tjocka korkplattor,

som inåt rummet putsas med gipsblandat kalkbruk Kr. 1,948: 90

4. För trappan vid östra flygeln göras ytterväggarna
även på liknande sätt och för uppbärning av desamma

inlägges en böjd balk av N. P.............................. » 375: —

5. Trappan i vänstra flygeln förses med omslutningsväggar
av armerad betong, som invändigt putsas med
rabitsputs på järntrådduk.......................................... » 2,087:40

6. Yttertaken å östra och södra flyglarna och nedom
terrassen å västra flygelns norra del hophugges av
12,5 X 15 cm. sparrvirke och inbrädas med 2,6
cm. kantskurna utskottsbräder; härvid är beräknat,
att större delen av de nuvarande takbräderna och
en del av det nuvarande taklagsvirket kunna an -

vändas ..................................................................... » 5,992: 96

7. Taklagen å burspråk och trappor hophuggas av enahanda
materiel och inbrädas på liknande sätt......... » 348: 70

8. I nuvarande gångbanan vid barrieren nedbilas för
upplag för blivande bjälklagsbalkar och å gångbanan
uppgjutes en sockel av armerad betong för nya tak
laget; längs denna sockel upphugges i gångbanan
för och gjutes en ränndal; ränndal och sockel avputsas
först med ceresitblandatcementbrukochbelägges
därefter med ett 3 cm. tjockt lag naturlig asfalt,

som noga uppressas under barriärsockeln.................. & 5,422: 32

9. De nuvarande utkragningarna å skorstenarna vid
golvet i södra flygeln, som komma utanför de nya
korridorväggarna bortbilas och ommuras så, att de
komma helt under golvet; skorstenarna tillökas i rabitsputs
med en kanal för varje av de nya rummenöver
bjälklaget mot vinden sammandragas alla ventilationspiporna
i horisontala kanaler av rabitsputs
till vertikala trummor av rabitsputs, som uppdragas
över yttertakets nock och där förses å sidorna med
jalousiegaller av galvaniserad plåt. Dessa ventilationstrummor
fortsättas längs södra flygelns taknock
med en blindtrumma av 2,5 cm. ohyvlade bräder

11

12

Banlcoutslcotlets utlåtande Nr 42.

på erforderlig stomme av 7,5 cm. reglar och över
såväl ventilationstrummor som blindtrummor göres
yttertaklag av 7,5 cm. gånger 7,5 cm. reglar med
yttertakpanel av 2,5 cm. lcantskurna, ohyvlade bräder Kr.

10. De vid nya yttermuren i östra flygeln stående skor stenarna

tillmuras å tjockleken i våningen så, att de
alla få samma tjocklek och kunna uppbära bjälklaget,
varjämte skorstenarna påmuras till 0,3 m. övernya
taknocken ......................................................... »

11. Tak och luftskorstenar täckas med galvaniserad plåt

som oljemålas. Från de övre fallen ledes stuprör
av galvaniserad plåt med 110 mm. diameter ned
till de nedre fallen, rören förses med trattar och
svep av galvaniserad plåt. Plåten oljemålas............ »

12. I södra flygelns södra takfall och östra flygelns östra

takfall inläggas inalles 16 lantérniner av 5 cm. Toch
L-järn med i desamma rutor av 6 mm. råglas
och genom vinden göres vid dessa lanterniner dagertrummor
av rabitsputs ............................................. »

13. I bjälklaget mot vinden inlägges under dessa lan terniner

fönster av glasbetong och under lanterninerna
i södra flygeln göres dessutom underbågar av
furu med spröisindelning och vanligt glas ............... »

14. Väggarna mellan rummen och mellan rummen och

korridorerna uppsättas av dubbla 5 cm. tjocka scaniaplattor
med 5 cm. mellanrum mellan de båda
lagen, de putsas å ömse sidor med kalkbruk på en
undergrundning av cementblandat kalkbruk ............ »

15. Väggarna, som dölja de liggande avloppsrören från

taket, ävensom väggarna för toalettrummen och garderoberna
vid östra sidan av korridoren göras av ett lag
5 cm. scaniaplattor och putsas med kalkbruk.........

16. För att dölja de från taket nedgående avloppsrören

över korridoren putsas därstädes stärkringar av rabitsputs
; dessa stärkringar bestrykas invändigt med varm
mastix ..................................................................... »

17. Bakom de i rummen uppsatta plattväggarna för att

dölja avloppsrören från taket, göres under röret och
i dettas lutning en utbottning av ett lag scaniaplattor,
som på överytan avslipas med cement, varefter
desamma å överytan jämte väggarna till 0,4 m. över
utbottningen bestrykes med varm mastix ............... »

6,537: 17

1,078: 00

13,894: 40

1,804: 28

2,614: 40

3,635: 3S

1,017: 67

183: 90

118: BO

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

18. Å gamla stenväggarna i östra och södra flyglarnas

korridor och å i rummen synliga skorstenar nedhugges
nuvarande siamningen, varefter murarna putsas
med kalkbruk, varvid iakttages att i södra flygeln
övre delen av södra muren i korridoren till c:a 1,5
m. höjd putsas med ceresitblandat cementbruk till
skydd mot i muren varande fukt, inåt rummen synliga
nya murdelar putsas med kalkbruk................. Kr.

19. Över våningen göres i östra flygeln bjälklag av armerad
betong med avjämnad överyta och med underpanel
av 2,5 cm. ohyvlade bräder på i betongen fastgjutna
spikreglar, underpanelen dubbelröras och kalk -

putsas ........................................................................ >

20. I södra flygeln göres bjälklaget av håltegelvalv mellan
armerade betongbjälkar och underputsas med
rabitsputs på järntrådduk ....................................... »

21. I västra flygeln göres bjälklaget för terrassen av ar merad

betong och belägges med holzcement och ett
20 cm. tjockt lager grus, med undantag dock av
delarna närmast trapphuset, som belägges med 3 cm.
tjock naturlig asfalt; valven avslammas på undersidan
med cementblandat kalkbruk ........................ »

22. I hallen putsas en kolonn av rabitsputs och två blind balkar

i taket. I alla rummen och korridorer dragas
enkla taklister i bruk............................................... *

23. I mittpartiet utrivas de mitt för korridoren i östra

flygeln varande fönstren, bröstvärnen nedrivas, öppningens
sidor imuras och putsas och i muröppningen
inlägges golv av marmor.......................................... »

24. Granitväggen å mittpartiet mot östra flygelns korridor
beklädes med ett lag 5 cm. tjocka scaniaplattor,
som putsas med kalkbruk å sidan mot korridoren »

25. De två fönstren i mittpartiet vid västra terrassen utrivas,
öppningarna efter desamma igenmuras med 30
cm. tjock mur i ytterkanten och 15 cm. tjock mur
\ innerkanten, igenmurningarna putsas å båda sidor.

A yttersidan sättes å mittpartiet längs terrassens
bredd ett stänkbleck av galvaniserad plåt i enlighet
med ritningen och neddrages plåten till terrassens

holzcement ............................................................... »

26. I vinden håltages mellan östra flygeln och mittpartiet
för, och insattes en enkeldörrluft av 4 mm. järnplåt
i ram av 5 cm. L-järn .................................... »

1,361: 52

5,940: 00

6,805: 48

6,022: 52
1,429: 60

202: 00

96: 00

225:20

265: 00

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

27. I västra terrassens framkant uppsattes barriär av de

gamla räckena............................................................ Kr.

28. Mellan barriärens balusterdockor å västra terrassen

gjutes med cementbetong för att erhålla nödigt stöd
för grusbeläggningen och nödig täthet mot vatten;
gjutningen avslipas ovantill och å fria sidorna med
starkt ceresitblandat cementbruk.............................. »

29. Trappan till västra terrassen göres med vandstycken,

plansteg, sättsteg och barriär av furu, steg och vandstycken
strykas med carbolinolja.............................. »

30. Den nya trappan i östra flygeln göres med kupa av
armerad betong, plan och sättsteg av marmor, vilplan
av armerad betong belagd med marmor, räcke
av smidesjärn och ledstång av mahogny, allt i likhet
med undervarande trappa och för trappan håltages
och avväxlas i bjälklaget mot den nya våningen »

31. Taklisten mot gården imuras och putsas efter taklagets
ändring............................................................ *

32. Nymurade fasader putsas med kalkbruk och avfärgas

med kalkfärg ............................................................ *

33. Till de nya rummen levereras och insättas 23 enkeldörrlufter
med 15 om. karm, 2 dito med 7 cm. karm,

11 garderobsdörrlufter och slagdörrluft, den senare
mellan korridoren och hallen, alla med erforderliga
beslager samt foder å båda sidor.............................. »

34. Till rummen insättas 7 lufter 3-lufts fönster, 15 luf ter

2-lufts fönster alla av furu och med inåtgående,
kopplade bågar med spröisindelning i ytterbågarna,
vanligt glas, stängselvred av brons, fönsterbänk på
konsoler och fönsterbleck av galvaniserad plåt. Tre
glugglufter till vinden med enkla bågar, vanligt glas
och vanliga beslager, och 7 lufter sekundärfönster
med enkla bågar med katedralglas och foder å ömse
sidor. Till trappan i västra flygeln en 3-lufts fönsterluft
med enkla bågar och vanligt glas samt till trappan
i östra flygeln 3 lufter 1-lufts fönsterlufter med
inåtgående kopplade bågar med spröisindelning i
ytterbågarna, katedralglas, stängselvred av brons samt
fönsterbleck av galvaniserad plåt.............................. »

35. I alla rum, korridorer, garderober och toaletter upp sättes

17 cm. hög fotsockcl av furu........................ »

36. De fyra liggande avloppsledningarna från taket göras
av 150 mm. asfalterade gjutna järnrör med blyslagna

176: 00

243: 40

550:00

1,909: 75
350: 00
992:10

1,473: 00

2,900: 00
900: 00

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

skarvar och dragas från i yttertakets betonglager fastgjutna
trattar av gjutjärn utan vattenlås och förses
nedtill med utkastare av gjutjärn gående c:a 30 cm.
utanför nya yttermuren............................................ Kr.

37. Cementgolven i rum och korridorer i östra och södra
flyglarna lagas och beläggas med genomtryckt linoleummatta
i granitmönster och på pappunderlag. Golven

1 toaletterna beläggas med golvmassa ..................... »

38. Tak och väggar i toaletter och städskrubb spacklas

2 gånger och oljemålas 2 gånger i tonfärg. Taken

1 rum, korridorer och skrubbar såpdränkas och limfärgsmålas.
Väggarna i rummen bredspacklas 2
gånger, slipstrykas, finspacklas, bättras och oljemålas
en gång i tonfärg. Väggarna i korridorerna spacklas

2 gånger orh oljemålas två gånger i tonfärg. Väggarna
i skrubbarna vid sydöstra hörnet oljemålas 2
gånger utan spackling. Väggarna i trappan till västra
terrassen och i förstugan vid densamma oljemålas 2
gånger utan spackling. Dörrar, fönster och socklar
schelackeras, grundas, bredspacklas, 2 gånger slipstrykas,
finspacklas och oljemålas 2 gånger i tonfärg »

Hissens flyttning: nedtagning av maskineri och av
hissgrindar och gejder ej inberäknat.

39. Tre bjälklag igenläggas, tak, väggputs och cement golv

kompletteras. Öppningarna mot korridorerna
igensättas med vägg av 5 cm. tjocka scaniaplattor
och i desamma insattes i vardera våningen en garderobsdörrluft
.............................................................. »

40. Vid norra väggen lämnas i bjälklagen en öppning

för motvikten och för densamma uppsättes genom
alla våningarna en trumma av rabitsputs och i dennas
ena vägg insattes i jordvåningen en dörr av 4
mm. järnplåt i vinkeljärnsram ................................. »

41. I de erhållna utrymmena spacklas väggarna 2 gånger

och oljemålas 2 gånger i tonfärg, taken såpdränkas
och limfärgsmålas, dörrarna spacklas och oljemålas i
likhet med övriga dörrar, varjämte de nya väggdelarna
mot korridoren målas i likhet med övriga korridorsväggar
........................................................................ »

42. I kupolrummet över trappan, där hissmaskineriet skall
uppställas, inlägges ett 8 cm. tjockt golv av stålslipad
cement, valv och väggar avputsas med ceresit -

579: 20

3,243: 37

5,807: 25

558: 60

514: 00

258: 00

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

blandat cementbruk, varjämte tagas hål i valv och
väggar för hiss- och motviktslinorna........................ Kr.

43. I nedre bottenvåningens bjälklag mot källaren göres

i trappspindeln under hissen en fördjupning till c:a
80 cm. djup och flyttas härför nuvarande värmeelementet
något åt sidan på denna fördjupning ...... »

44. För hissmaskineriet inlägges i kupolrummet de er forderliga

balkar, som äro inberäknade i hissleverantörens
uppgift........................................................ »

45. Nuvarande smidesjärnräcke runt trappspindeln tillökas
å höjden med ett galler av förkopprad järntrådduk
i smidesjärnstomme så att det hela bliver 2 m.
högt och å förstuguplanema sättes ett grindparti av
smidesjärn, smidesjärnet oljemålas 2 gånger i tonfärg »

46. Provisoriska täckningar å yttertaket m. m. under ar -

betet samt erforderliga ställningar ........................... »

47. Erforderliga hål tagningar för värme-, vatten-, avloppsoch
belysningsledningar............................................. »

48. Från i våningen under befintlig elektrisk huvudledning
utsträckes ledningar till ett takutlopp och ett
väggutlopp i varje rum, till ett takutlopp i hallen
och åtta takutlopp i korridorerna, till tre takutlopp
i toaletterna, ett i städskrubben samt till ett takutlopp
i vardera skrubben vid sydöstra vinkeln ...... »

583:00

430:00

150: 00

4,100: 00
2,500: 00
2,000: 00

1.410: 00 108,487:52

Östra, norra och västra flyglarna norr om mittpartiet
i allt lika med östra, södra och västra flyglarna
söder om mittpartiet....................................... Kr. 108,487: 52

Arbeten, som måste utföras i mittpartiet i samband med ändringar i flyglarna:

Toalettavdélningen:

49. Muren mellan vartdera av sessionsrummen och stora
trappan nedrives, två balkar N. P. 26 inläggas över
vardera öppningen under taklisten i förstugan, balkarna
kringputsas med rabitzputs och öppningarnas

sidor imuras och putsas .......................................... Kr. 698: 00

50. I vartdera av de nuvarande sessionsrummen uppsättes
väggar av 10 cm. scaniaplattor för damtoalett och
urinoir samt väggar av 5 cm. scaniaplattor för
förvaringsrummet, väggarna putsas med kalkbruk och
mot nya korridoren dragés taklist i bruk. Väggen
mellan damtoalettens W. C. och tvättrum göres av

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

furu i fyllningar och endast 2,4 m. hög. I väggarna
insattes inalles fyra enkeldörrlufter, två garderobsdörrlufter
och två med katedralglas försedda sekundärfönster,
alla med erforderliga beslager och foder...... Kr.

51. Till vartdera av de två gamla förvaringsrummen vid

yttermuren upptages en c:a 1 m. bred muröppning,
vars sidor putsas med kalkbruk .............................. »

52. Golven i nuvarande sessionsrummen upphuggas och

i dess ställe inlägges i de nya korridorerna golv av
marmor i likhet med i förstugorna; i damtoalett och
urinoir golv av golvmassa och i förvaringsrummen
bibehålies nuvarande cementgolv.............................. »

53. I nuvarande toalettavdelning nedrivas väggarna så att
endast de båda östra klosettrummen bibehållas, varefter
uppsättas nya väggar dels av 10 cm. scaniaplattor
mot nya förvaringsrummet, dels av furu i
fyllningar, 2,4 m. höga, mot klosetterna och skrubbarna
lika de nuvarande träväggarna, i väggarna insattes
inalles 6 garderobdörrlufter och å väggarna

uppsättes 15 cm. hög fotsockel vid golvet............... »

54. Nuvarande plattgolv och cementgolv i toalettavdel ningen

upphuggas och inlägges i hela herrtoaletten
golv av golvmassa ................................................... »

55. Mot vardera urinoiren håltages för och insattes en

enkeldörrluft med småborrar beslagna som slagdörrar
med fjädergångjärn ................................................... »

56. Taken i de nya korridorerna såpdränkas och limfärgmålas,
väggarna därstädes bredspacklas 2 gånger,
slipstrykas, finspacklas och oljemålas 2 gånger i tonfärg,
dörrarna mot korridorerna behandlas lika övriga
dörrar i förstugorna. Tak och väggar i toalettavdelningarna
bredspacklas 2 gånger och oljemålas 2
gånger i tonfärg så ock dörrar och fotsockel. x det
nya upplagsrummet i mitten kompletteras målningen

å väggarna .............................................................. »

57. I urinoirerna beklädas väggarna till 1,5 m. höjd från

golvet med vita kakelplattor ................................... »

58. Nuvarande elektriska belysningsledningar utsträckas

till 16 takutlopp ...................................................... »

59. Erforderliga håltagningar och efterlagningar efter rörledningar
och elektriska ledningar ........................... Kr.

1,036: 07

86: 00

1,964: 92

583: 40

177:38

170:00

1,448: 00
378: 00
480: 00
175: 00

17

7,196: 77

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 30 käft. [Nr 42.)

3

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Västra rummet i mittpartiets attikvåning:

60. Bjälklaget mot vinden nedrives och nytt bjälklag av
15 cm. tjock betong mellan erforderliga balkar enligt
konstruktionsritningarna inlägges 1,3 m. högre upp,
bjälklaget avslipas på överytan med cement och förses
på undersidan med ett tak av rabitsputs på järntrådsduk.
I bjälklaget göras tre lanterninöppningar,

1 vilka insättes en karm med spröisindelning och

rutor av vanligt ornamentsglas.................................. Ki

61. Muröppningen i vinden rätt över dörren igenmuras
1 till överkant av nya bjälklaget. Väggarna imuras

efter de gamla balkarna och överdelen av desamma
omputsas, varjämte de båda mellanväggarna medelst
scaniaplattor uppskarvas till det nya bjälklaget ...... »

62. Vid fönsterväggarna uppsättas av 5 cm scaniaplattor

väggar för två garderober vid vardera, mellan skåpen
putsas vid varje fasadvägg ett tak av rabitsputs
ungefär vid gamla bjälklagets höjd och rummets
bröstpanel kompletteras över de nya väggarna......... »

63. Vid taket dragés i rummen en stor hålkäl av rabits puts

och under densamma dragés å väggarna en
mindre list i bruk ................................................... *

64. Tak och hålkäl såpdränkas och limfärgsmålas, väggarna,
panelen, dörrarna och takfönstren bredspacklas

2 gånger och oljemålas 2 gånger i tonfärg ............ »

65. Golvet skyddas under arbetet med bräder och papp »

66. Omläggning av de elektriska ledningarna.................._»

4,528: 60

520: 30

756:10

367: 00

843: 82
125: 00
350:00

7,490: 82

Rummet i vinden ovanpå föregående rum:

67. Nuvarande dagertrumma och lanteminen däröver bortrivas
och i bjälklaget mot takterrassen håltages för
två nya lanterninöppningar och förstoras den gamla
lanterninöppningen, varvid i bjälklaget varande över
lanterninöppningarna gående balkar få kvarligga och
vid öppningarnas sidor erforderliga förstärkningar

gjutas av betong mot de gamla valven .................. Kr. 681: 00

68. Å takterrassen upphugges asfalten och övre betonglagret
ned till själva valvet för de nya lanterninernas
sockel, som uppgjutes 45 cm. hög av betong,
terassens asfaltgolv kompletteras intill sockeln och

asfalten uppdrages till sockelns överkant.................. » 2,362: 73

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

19

69. över dageröppningarna anbringas å denna sockel tre
lanterniner av 50 mm. T-järn och mellan desamma
inpanelas med 2,5 cm. kantskurna utskottsbräder
på erforderliga takstolar av sparrvirke, denna takinbrädning
täckes med galvaniserad plåt och å länterninerna
anbringas språngbleck, nock och gavelskivor
av 6 mm. tjockt råglas. Lanterninernas järnstomme
oljemålas 2 gånger...................................... Kr. 3,294:69 6,338:42

Summa Kronor 238,001: 05

Anordnande av taklag och nya lanterniner å mittpartiet :

70. Kostnaden för rivningen av de nuvarande lanterninerna
beräknas täckas av dessas skrotvärde.

71. Nuvarande socklar å de tre stora lanterninerna ned rivas

c:a 15 cm., varefter de påmuras å höjden till
det nya taklaget med 45 cm. tjock mur vid lanterninfoten
och 30 cm. tjock mur vid gavlarna. Påmurningen
putsas inåt ljusgårdarna med kalkbruk
och avfärgas med kalkfärg ...................................... Kr.

72. För de nya socklarna för yttertaket upphugges i

asfalten ned till valvet och uppgjutes sockeln av betong
till å ritningen angiven höjd; ränndalens asfaltbeläggning
omlägges och asfalten uppgjutes till sockelns
överkant..................................................................... »

73. Från valvet uppgjutes på e:a 2: 00 m. avstånd från
nya sockeln och på c a 3: 00 m. avstånd från varandra
betongplintar, 45 X 45 cm., med en höjd av
c:a 1,2 m. över nuvarande takterrass, mellan dessa
inlägges längs takfoten en I-balk av N. P. 15 och

från denna ned till nygjutna sockeln gjutes ett 10
cm. tjockt betongvalv med inlagda 6 mm. rundjäm,
valvet avslipas på överytan med cement och bestry kes

därefter med varm mastix................................. »

74. Taklaget hophugges av 12,5X15 cm. sparr och inbrädas
med 2,5 cm. kantskurna utskottsbräder ...... »

76. Mot takets västra del uppmuras därvarande skiljemur
och skorstenarna i densamma till erforderlig höjd
över nya taklaget, varvid piporna framdragas till taknocken.
Å synliga sidan mot väster uppgjutes sockeln
av asfalt och beklädes muren därovan med galvaniserad
plåt.................................................................. »

3,498: 00

4,740: 00

3,422: 88
3,493: 68

1,811: 25

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

77. Yttertaket täckes med galvaniserad plåt.................. Kr.

78. Lanterninerna utföras i enlighet med konstruktionsrit ningarna

av L-järn och förses med rutor av 6 mm.
råglas samt med erforderliga fotplåtar och kondenseringsrännor
av galvaniserad plåt. Lanterninernasjärnstomme
oljemålas 2 gånger................................ »

79. Dagertrumman vid den lilla lanterninen uppmuras

medelst rabitsputs på järnstomme ........................... »

80. Provisorisk inbådning över lanterninernas underglas

samt erforderliga ställningar .................................... »

81. Tio av de nuvarande luftskorstenarna dragas medelst

trummor av rabitsputs fram till taknocken och uppdragas
längs densamma mellan lanterninerna som
sammanhängande luftskorstenar, täckta av den gemensamma
nocken och å stående yttersidorna beklädda
med galvaniserad plåt och försedda med jalousiegaller
av galvaniserad plåt ....................................... »

7,005: 50

13,293: 00
444: 00
2,500: 00

4,963: 44

45,171: 75

Summa Kronor 283,172: 80

Sammandrag av totalkostnaden för de särskilda delarna, inklusive
värmeledningar, vatten- och avloppsledningar samt hissar.

A. Lägre delarna norr och söder om mittpartiet samt toaletter och ändring
av västra utskottsrummet i mittpartiet:

Byggnadskostnad ............................................................ Kr. 238,000: 00

Vatten- och avloppsledningar enligt anbud..................... » 8,600: 00

Värmeledningen enligt ingenjör W. Dahlgrens utredning » 31,500: 00

Hissar enligt beräkning.................................................. » 20,000: 00

Återstående arvoden för arkitekt, konstruktör och kontrollant
........................................................................ » 15,000: 00

För oförutsedda arbeten................................................... » 8,900:00

322,000: 00

B. Anordnande av taklag och nya lanterniner å
mittpartiet:

Byggnadskostnad ............................................................ Kr. 45,170: 00

Arvode för arkitekt och konstruktör .............................. » 1,000: 00

För oförutsedda arbeten.................................................. » 1,830: 00 48,000:00

Summa kronor 370,000: 00

Stockholm den 5 december 1916.

År. Johansson.

Bankoutskottets utlåtande Nr 42. 21

Bil. D.

Till herrar fullmäktige i rilcsgäldskontoret.

Med anledning av Eder skrivelse till Kungl. överintendentsämbetet den 7 december
nästlidna år i ämnet framställda begäran har överintendentsämbetet underkastat
av tjänstgörande arkitekten hos ämbetet m. m. A. Johansson uppgjort förslag till
påbyggnad å riksdagshuset på Helgeandsholmen en ingående granskning och därvid
funnit sig för sin del kunna i huvudsak godkänna detsamma.

Dess genomförande torde ur estetisk synpunkt snarare vara att betrakta såsom
en fördel än motsatsen; med anordnande av nytt tak å mittpartiet torde utan estetisk
olägenhet kunna anstå. Däremot vill ämbetet icke förorda, att förslaget i övrigt
endast delvis genomföres.

Ehuruväl i byggnadens undergrund en viss svaghet förefinnes, så att, enligt vad
de under en följd av år gjorda avvägningarna visa, en ständig, om än ytterligt ringa
sjunkning av byggnaden fortgår, anser ämbetet dock, att den relativt obetydliga ökningen
av belastningen å grunden, som de föreslagna ändringarna skulle medföra, icke
kommer att i någon avsevärd grad öka sjunkningen. Önskvärt vore dock, att vindarna
ovan de nyinredda lokalerna icke belastades, utan att annan plats bereddes för
det nu på vindarna lagrade riksdagstrycket.

I fråga om några detaljer av takanordningen torde emellertid vissa erinringar
böra göras. Sålunda lära cementgjutningar, genomgående från yttre takrännor till
ljusschakt, böra isoleras på insidan mot ljusschaktet med korksten, asfalt och puts;
de snett liggande stuprören från övre takfallet till det nedre böra utföras av koppar,
icke av gjutjärn, såsom föreslagits, varjämte den kanal, i vilken stupröret går, bör på
ämpligt sätt hållas varm, så att ej isbildning kan uppstå i röret.

Vidkommande de beräknade kostnaderna håller ämbetet före, att posterna för
oförutsedda utgifter böra ökas, så att de komma att utgöra c:a 10 % av respektive
byggnads- och rörledningskostnader. Härigenom skulle totalkostnaden för de »lägre
delarna norr och söder om mittpartiet samt toaletter och ändring av västra utskottsrummet
i mittpartiet» (se arkitekten Johanssons kostnadsberäkning av den 5 december
1916 sid. 14 A), vilken beräknats till 322,000 kronor, behöva ökas med 19,000 kronor
till 341,000 och »anordnande av taklag och nya lanterniner å mittpartiet »(B), som beräknats
draga en kostnad av 48,000:kronor, behöva ökas med 3,000 kronor till 51,000 kronor.

Den nyttiga golvyta (korridorer, toaletter och dylikt icke inberäknade), som erhålles
för de 341,000 kronorna, uppgår till c:a 868 kvm., motsvarande ett hyrespris
av kronor 26,3 4 per kvm. nyttigt golvutrymme utan uppvärmning. Härvid har förutsatts
en brutto-hyresavkastning av 7 %. För modernt inredda kontorslokaler med
centralt läge torde betalas en hyra av i medeltal 30 kronor, i vilket pris även ingår
lokalens uppvärmning. Kostnaden per kvm. nyttig golvyta för uppvärmning av dylika
kontorslokaler torde kunna beräknas till c:a 5 kronor under normala kolprisförhållanden
och alltså rumshyran utan värme till 25 kronor per kvm. Beräknas bruttohyresavkastningen
endast behöva uppgå till 6 X, blir motsvarande hyrespris för denyvunna
lokalerna inom riksdagshuset utan uppvärmning 23,57 kronor per kvm. nyttig golvyta.

Till ärendet hörande handlingar m. m. återställas härjämte.

Stockholm den 30 januari 1917.

CARL MÖLLER.

Fr. Richter.

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Bil. E.

Till herrar fullmäktige i riksgäldskontoret.

Fullföljande det uppdrag, herrar fullmäktige givit mig vid sammanträde den 22
juni 1916, får undertecknad härmed rörande de med behovet av ökade lokalutrymmen
m. m. i riksdagshuset sammanhängande frågorna vördsammast anföra följande.

Vid berörda sammanträde företeddes såsom resultat av frågans förberedande behandling
av herrar deputerade och undertecknad en promemoria, enligt vilken utredningen
borde ske. Herrar fullmäktige hade emot denna p. m., som här nedan återgives,
ingenting att erinra.

P. M. rörande vissa ändringar inom riksdaghuset i samband med den tilltänkta
påbyggnaden.

l:o) Bibliotekets lokaler anordnas i enlighet med det år 1913 utarbetade förslaget och
kan dit eventuellt förläggas ett centralt förvaltningsbibliotek.

2:o) På grund av l:o) måste justitieombudsmannen bortflyttas från sin nuvarande lokal
och föreslås härvid 2:ne alternativ:

I. Justitieombudsmannen erhåller ny lokal genom omändring av de gamla bokmagasinsrummen
åt Drottninggatan;

II. Justitieombudsmannen beredes lokaler utanför riksdagshuset, i vilka fall omnämnda
magasin omändras till 2:e utskottslokaler.

3:o) En nödvändig följd av bibliotekets förändring blir, att riksdagstrycket m. m.,
som nu magasineras i utrymmena under 2:a kammaren, magasineras utanför riksdagshuset,
då i detta omöjligen plats för detsamma kan beredas. Samma är förhållandet
med en del av det riksdagstryck, som nu magasineras å vindarna.

4:o) 4 st. s. k. vilorum inrättas i huvudvåningens entresolvåning, vilka rum nu upptagas
av notarierna. Notarierna få ersättning i den nya översta våningen, som
har bekväm hissförbindelse med huvud våningen.

5:o) Interparlamentariska rummet förlägges till den nya våningen.

6:o) Det förslag som för ett par år sedan av riksgäldsfullmäktige utarbetades, omfattande
2:ne hissar för pressen etc. utföras i sin helhet.
in. m.----.

Sedermera ha framkommit önskemål om inrättandet av duschavdelning samt en
rakstuga.

Jag genomgår här nedan detta program punkt för punkt.

1—3:o) Biblioteket och därmed sammanhängande lokaler.

I det betänkande med förslag till utvidgning av riksdagens bibliotek till centralt
förvaltningsbibliotek, som avgavs 1913 av därtill förordnade sakkunniga, förekommer
en medelst ritning förtydligad anordning av biblioteket med dess magasin,
vari skulle ingå justitieombudsmannens nuvarande lokaler samt samtliga utrymmen
under 2:dra kammarens plenisal, varemot de nuvarande magasinsrummen mot Drottninggatan
skulle för annat ändamål utnyttjas. För justitieombudsmannen skulle beredas
lokaler eventuellt utanför riksdagshuset liksom även för det riksdagstryck, som förvarar

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

23

under plenisalen. Detta förslag föreligger givetvis fortfarande, men vid sidan därav
har jag uppgjort ett nytt, som härmed framlägges i ritning. Detta förslag uppfyller
de önskemål, som uttalats för bibehållandet för nuvarande ändamål av justitieombudsmannens
lokaler, samtidigt som det torde uppfylla de nödiga villkoren för önskvärd
förbättring av bibliotekets lokaler och eventuellt inrymmande däri av ett centralt förvaltningsbibliotek.
Jag är nämligen av den åsikten, att riksdagens bibliotek även
utan inrymmandet däri av ett förvaltningsbibliotek borde bättre tillgodoses, i vad som
berör de respektive lokalernas inbördes lägen och möjligheten till utvidgning.

Förslaget åekådliggöres genom ritningsbilagan och avser liksom 1913 årsförslag,
att bokmagasinen förläggas till utrymmena under 2:dra kammarens plenisal, med undantag
av en mindre del, som fortfarande skall inrymma, efter en kraftigare ^gallring,
justitieombudsmannens arkiv, samt att, vid sidan av en del smärre ändringar i
de nuvarande rummen för expedition m. m. av nuvarande magasinsrum, de tvenne
första rummen, motsvarande 3 fönster åt fasaden inredas till läsrum, varvid dörröppningarna
ökas i bredd. Huvudingången till biblioteket blir som nu från västra
huvudtrappan, då däremot 1913 års finnes över allmänhetens ingång från södra sidotrappan.
Det förra är givetvis mycket lämpligare.

De rum, som återstå av nuvarande bokrummen, inredas till en bekväm utskottslokal
såsom ritningen visar, men bereda de därjämte väl belägna utvidgningsmöjligheter
i framtiden för det centrala förvaltningsbiblioteket, i händelse dettas sammanslagning
med riksdagens egna bibliotek skulle beslutas.

Den minskning i justitieombudsmannens arkiv, som blir en följd av nu demonstrerade
förslag skulle kunna ske såsom nämnt efter en ansenlig utgallring, varjämte
nog icke är omöjligt att i utanför varande korridorutrymmen inrätta hyttplatser,
eventuellt genom entresolering.

Ombudsmannalokalernas förflyttning till nuvarande bokmagasins har visat sig
olämplig.

4—5:o) Vilorum och interparlamentariska rummet.

För dessa föreslås 2:ne rum å vardera sidan i huvudvåningens entresolvåning åt
Drottninggatan, av vilka rum 3 stycken nu användas av notarierna och 1 utgör det
s. k. interparlamentariska rummet. Notarierna kunna få ersättning i den påbyggda
våningen, dit även det interparlamentariska rummet kan förläggas.

6:o) Äldre förslag till en del ändringsarbeten inom byggnaden.

Dessa förslag föreligga i ritningar och kostnadsberäkningar sedan april 1914.
Någon närmare utredning därom har nu icke ansetts behövlig. Måhända blir behovet
av exempelvis de 2 hissarna från västra huvudvestibulen mindre, då hissarna invid
de båda västra sidotrapporna omlagts så, att de bliva isolerade från själva våningarna,
såsom i om- och påbyggnadsförslaget visas. Behovet av referenthissen torde dock
kvarstå.

7:o) —--Duschrum m. m.

I utlandets parlamentshus äro en hel del anordningar, som icke ifrågasatts vid
uppbyggandet av det svenska riksdagshuset. Däribland dusch- och badavdelning. Jag

24

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

har studerat frågan och kommit till det resultat, att det visserligen skulle låta sig
göra att inrätta duschar med flera avklädningsrum, men att dessa skulle upptaga
dyrbara utrymmen och medföra en del tekniska svårigheter. En duschinrättning med
fyra avklädningshytter och rakstuga skulle exempelvis kunna inredas i första vaktmästarens
bostadsrum mot Drottninggatan, vilket emellertid skulle medföra indragning
av en vaktmästarebostad. Plats för en mindre duschinrättning med 2 avklädningsrum
finnes emellertid i den föreslagna påbyggda våningen i frampartiets mitt
vid sidan av toilettrummen och har jag uppritat och beräknat kostnaden för en sådan
anläggning.

1—3:o)
4—5:o)

6:o)

7:°)

Approximativ kostnadsberäkning.

Bibliotekets omändring och därav föranledda ändringsarbeten
Vilorum: Alt. I. 4 redan befintliga rum användas: reparationskostnader
...............................................

» II. 1 mindre och halva närstötande rum ananvändes
å ömse sidor: skiljeväggar och

reparationskostnader.................................

Äldre förslag till ändringar.

a) Ändringsarbeten i västra huvudvestibulen och inrättandet

av 2 ne hissar i samband med samma vestibul ............

b) Ändringsarbeten invid 2:dra kammarens plenisal bestå ende

i den därvarande referenttrappans ombyggnad och
insättning i spindeln av en hiss för referenterna............

Duschrum: 2:ne duschar med 2 avklädningsrum i plan med
den nya våningen belägna i byggnadens främre mittparti...
Härav 2,000 kr. för automatisk gasvärmare med ledningar,
rökrör, golvbrunn etc.

kr. 24,000: 00

» 400: —

» 800:—

» 45,000: —

» 20,000: —

» 4,500: —

Stockholm den 7 mars 1917.

År. Johansson.

Bil. F.

Till förste'' deputeraden i riksgäldskontor et greve G. Lagerbjelke.

Undertecknad har blivit uppmanad att yttra Inig över en del med den föreslagna
om- och påbyggnaden av riksdagshuset samhörande frågor och får jag därför
vördsamt anföra följande.

Den av mig väckta frågan om en om- och tillbyggnad av riksdagshuset framkom
i samband med utredning rörande vissa av vicevärden påpekade otätheter i
byggnadens vattentak och därav härledda vattenfläckar i byggnadens inre, vilka särskilt
voro framträdande under den ovanligt påfrestande vintern 1914—1915. — I
mitt yttrande i denna fråga av den 3 febr. 1915 vitsordade jag förekomsten av de
påpekade felaktigheterna, vilkas häftiga uppträdande enligt mitt förmenande huvudsakligen
hade sin grund i de omväxlande väderleksförhållandena men ej i nagra direkta
fel i taktäckningen med undantag dock, att i murarna befintliga sprickor bidragit
till vattnets nerträngande i underliggande arbetslokaler. Jag ansåg, att olägen -

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

25

heterna kunde avhjälpas vid en snart nödvändig reparation av utskottsvåningen. Eu
bidragande hjälp vid otätheternas uppkomst har dock tvivelsutan varit och är ännu
även under normala förhållanden de många brytningar i taken och platta takytorna,
som samla snö och vatten och vid smältning av snö och is samla vatten polar, vilka
angripa fogarna och övergångarna, emellan de olika taktäckningsmaterialen och sidoväggar.

I det om- och påbyggnadsförslag, som jag, begagnande ett lämpligt tillfälle att
framkomma med en länge buren idé om åstadkommande av en estetiskt gynnsam
modifikation av byggnadens silhuett och ökning av lokalutrymmet inom densamma,
framlade, och efter vilket sedermera fullständiga ritningar utarbetats, synes med all
tydlighet, att takförhållandena, vad beträffar vinklar och vrår, bliva betydligt bättre
och att man under förutsättning att taken hållas i gott stånd, icke behöver befara
några olägenheter av exceptionella otätheter, även om taktäckningen såsom föreslagits
göres av järnplåt i stället för kopparplåt. Ett utbyte mot den i varje hänseende
bättre kopparn kan lätteligen ske i framtiden, då järnplåten är utsliten och kopparplåten
billigare än nu. Men utbytet bör då gälla alla tak å byggnaden på en gång,
då järn och koppar icke trivas ihop.

Jag ansluter mig till kungl. överintendentsämbetets åsikt, att »med anordnande
av taket å mittpartiet torde utan estetisk olägenhet kunna anstå» och detta till en
del av det skäl, att man så vitt möjligt bör begränsa omfånget av de arbeten, som
skola utföras under en riksdagsferie eller sommar och höst för att de desto säkrare
kunna bliva färdiga inom önskad tid. Härmed vill jag dock icke hava sagt, att jag
anser mittpartiets tak ur praktisk synpunkt onödigt — det torde tvärtom vara ganska
nyttigt — men det kan utan olägenhet byggas senare och för sig, då dess estetiska
berättigande eller icke berättigande närmare kan klarställas, sedan de nya taken å
sidopartiema tillkommit.

Stockholm den 7 mars 1917.

År. Johansson.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM Hl 7.