Sammansatta bevillnings- och lagutskottets utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse av 2 § i lagen den 17 april
1916 angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel
av varor m. m. samt lag om fortsatt tillämpning
av nyssnämnda lag.

Närvarande: herrar Petersson i Lidingö villastad, Jacob Larsson, Knut Larsson,
Alexanderson, von Sydow, Hult, Hammarström, Lyckholm, Forssman,
Pettersson i Bjälbo, Persson i Norrköping, Pettersson i Södertälje,
friherre Palmstierna, Röing, Källman* och Lithander.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en deri 23 februari 1917 dagtecknad proposition, nr 55,
har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet
och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

l:o) Lag

om ändrad lydelse av 2 § i lagen den 17 april 1916 angående vissa utfästelser
rörande införsel och utförsel av varor m. m.

Härigenom förordnas, att 2 § i lagen den 17 april 1916 angående
. vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor m. m, skall erhålla
följande ändrade lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 samt. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.) 1

2

Sammansatta bevillnings- och lagutskottets utlåtande Nr 1.

2 §•

Handlar någon i strid mot av honom avgiven utfästelse, vartill tillstånd
meddelats efter ty i 1 § sägs, straffes med böter från och med tio
till och med tiotusen kronor eller fängelse från och med en månad till
och med ett år. Samma lag vare, där någon, som genom utfästelse, varom
här förmäles, förbundit sig att icke utföra vara till utlandet eller visst
främmande land, gör försök att i strid mot utfästelsen utföra varan.

Har gärningsmannen eller annan, för vilkens räkning sådan åtgärd vidtagits,
därav haft vinst, vare skyldig utgiva det belopp, vartill vinsten högst
kan skattas; dock att denna påföljd icke ådömes den, som genom samma
handling gjort sig förfallen till straff för olovlig varuutförsel eller försök
därtill och, enligt vad därom är stadgat, förverkat varan eller dess värde.

Denna Ing träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

samt

2:o) Lag

om fortsatt tillämpning av lagen den 17 april 191(5 angående vissa utfästelser
rörande införsel och utförsel av varor m. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 17 april 1916 angående vissa
utfästelser rörande införsel och utförsel av varor m. m., sådan denna lag
gäller till och med den 31 mars 1917, skall äga fortsatt tillämpning till
och med den 30 april 1918. Av Konungen jämlikt sagda lag givet förordnande
må ej äga tillämpning längre än till och med sistnämnda dag.
I fråga om sådan under tiden för lagens giltighet begången förseelse, som
i lagen sägs, skall vad där är stadgat fortfara att gälla även efter sist
berörda dag.

Efter överenskommelse mellan lag- och bevillningsutskotten har
propositionen hänskjutits till behandling av sammansatt bevillnings- och
lagutskott.

O

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag,
får utskottet hänvisa till propositionen.

Sammansatta bevillnings- och lagutskottets utlåtande Nr 1.

3

Redan vid den tid, då utskottet begynte handläggningen av detta
ärende, hade samtliga medlemmar av det statsråd, på vars tillskyndan
förevarande kungl. proposition förelagts riksdagen, ansökt om avsked från
sina ämbeten. Härtill kommer att denna situation inträtt på en tidpunkt,
då vissa frågor av synnerlig betydelse för läggningen under närmast följande
tid av vår handelspolitik alltjämt äro svävande, och att det vid
sådant förhållande är förenat med alldeles särskilda svårigheter att överblicka
de möjliga verkningarna av utformningen i olika punkter av vår
krigshandelslagstiftning.

Det hade därför, enligt utskottets uppfattning, varit särdeles önsklrnt
att dess slutliga behandling av ärendet kunnat anstå till dess ministerkrisen
blivit löst och bättre klarhet i nyss antydda avseende stått att
vinna. Då emellertid nu gällande lags giltighetstid utgår redan den 31
mars och olägenheter skulle kunna följa, därest denna lag då folie bort
utan att ersättas med en ny, har ett dylikt uppskov icke kunnat äga rum.
I detta sakens läge har utskottet ansett sig göra bästa möjliga rättvisa
åt samtliga sig företeende hänsyn och omständigheter genom att, utan att
utskottet i anledning av förevarande proposition ingår i vidare sakprövning
än här nedan omförmäles, föreslå riksdagen att under nuvarande
förhållanden medgiva en fortsatt tillämpning av nu gällande lag allenast
för tiden till och med den 15 instundande maj, i förväntan att erforderlig
lagreglering för senare tid av förhållandena på området ifråga framdeles
bliver föremål för Kungl. Maj:ts vidare övervägande och förslag.

Den kungl. propositionen innefattar emellertid jämväl förslag till
den ändring i nu gällande lags 2 §, att icke blott handling i strid mot
avgiven lovlig utfästelse av den i 1 § angivna art, utan jämväl försök
till sådan handling skall vara underkastad påföljd av straff och förverkande
av möjlig vinst. Mot det kungl. förslaget i denna del har utskottet icke
haft något att i sak erinra. Ifrågavarande lagändring har i Kungl. Maj:ts
förslag icke inarbetats i lagförslaget om fortsatt tillämpning av lagen den
17 april 1916, utan fått formen av ett fristående lagförslag. Såsom av
den kungl. propositionen inhämtas, har anledningen härtill varit, att man
räknat med möjligheten att den i propositionen föreslagna lagstiftningen
kunde promulgeras redan före mars månads utgång och att man för sådan
händelse funnit sig böra anlita en form, som medgåve, att ifrågavarande
lagändring trädde i kraft redan under nu gällande lags giltighetstid. Då
emellertid nyssnämnda möjlighet numera icke, åtminstone icke i någon
avsevärd mån, kan förväntas bliva förverkligad, har utskottet funnit det
vara riktigast att samarbeta de båda lagförslagen till ett.

Utskottets

yttrande.

4

Sammansatta bevillnings- och lagutskottets utlåtande Nr 1.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts
ifrågavarande prooosition icke kunnat av riksdagen i
oförändrat skick bifallas, måtte för sin del antaga följande -

Lag

om fortsatt tillämpning av lagen den 17 april 1916 angående
vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av

varor m. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 17 april 1916
angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel
av varor m. m., vilken lag gäller till och med den 31
mars 1917, skall äga fortsatt tillämpning till Qch med
den 15 uiaj 1917; dock skall från och med den 1 april
1917 2 § i lagen hava följande lydelse:

Handlar någon i strid mot av honom avgiven utfästelse,
vartill tillstånd meddelats efter ty i 1 § sägs,
straffes med böter från och med tio till och med tiotusen
kronor eller fängelse från och med en månad till
och med ett år. Samma lag vare, där någon, som genom
utfästelse, varom här förmäles, förbundit sig att- icke
utföra vara till utlandet eller visst främmande land, gör
* försök att i strid mot utfästelsen utföra varan.

Har gärningsmannen eller annan, för vilkens räkning
sådan åtgärd vidtagits, därav haft vinst, vare skyldig
utgiva det belopp, vartill vinsten högst kan skattas;
dock att denna påföljd icke ådömes den, som genom
samma handling gjort sig förfallen till straff för olovlig
varuutförsel eller försök därtill och, enligt vad därom
är stadgat, förverkat varan eller dess värde.

Av Konungen -jämlikt ovannämnda lag givet förordnande
må ej äga tillämpning längre än till och med

Sammansatta bevillnings- och lagutskottets utlåtande Nr 1. 5

deri 15 maj 1917. 1 fråga om sådan under tiden för

lagens giltighet begången förseelse, soin i lagen sägs,
skall vad där är stadgat fortfara att gälla, även efter
sist berörda dag.

Stockholm den 20 mars 1917.

På det sammansatta utskottets vägnar:
ALBERT PETERSSON.

Reservation

av herrar Petersson i Lidingö villastad, Knut Larsson, von Sydow, Hammarström,
Lyckholm, Forssman, Pettersson i Bjälbo och Lithander, vilka anfört:

»I syfte att inhämta upplysningar angående det sätt, varå den s. k.
krigshandelslagen verkat under det år, varunder deri varit gällande, har
utskottet med vederbörligt medgivande fått höra personer, vilka inom
statens handelskommission i detalj lett det genom lagen reglerade handelsutbytet
med främmande länder eller i övrigt på grund av sin ställning
inom handelskommissionen eller utrikesdepartementet haft tillfälle att
erfara lagens verkningar i tillämpningen. Av deras uttalanden och upplysningar
har framgått, att lagen i stort sett haft åsyftad verkan. Det
system av utfästelser, avgivna av svenska importörer tiil utländska säljare
och exportörer, som redan vid lagens tillkomst förefanns, har kunnat
genom lagen regleras och underkastas effektiv statskontroll. Lagen har
möjliggjort att avböja vissa alltför långt gående utfästelser, som ur allmän
synpunkt måste betecknas som olämpliga eller farliga, och att förhindra
en främmande kontroll över och inblick i svenskt näringsliv, som kunnat
medföra betänkliga följder för framtiden. De enligt lagen legaliserade
förbindelserna hava tillvunnit sig förtroende inom de främmande länder,
vilkas. befogade intresse de äro avsedda att tillgodose, och synas numera
villigt godtagas av samma länders myndigheter. Att under dessa förhållanden
låta krigshandelslagen förfalla och därigenom framkalla en fullständig
omkastning av vår handelspolitik kan icke vara tillrådigt.

6 Sammansatta bevillnings- och lagutskottets utlåtande Nr 1.

Det är allbekant att under senaste tid svårigheterna avsevärt ökats
att genom införsel tillgodose landets behov av såväl livsmedel till människor
och djur som ock råvaror och halvfabrikat till industrien. Detta är
emellertid att tillskriva förhållanden, som ej hava med krigshandelslagen
eller dess tillämpning att skaffa, och skulle säkerligen ej varit mindre, om
ett annat handelspolitiskt system av oss tillämpats.

Inom utskottet har ej från något håll ifrågasatts, att lagen skulle
utan vidare upphöra vid den i densamma utsatta terminen. Däremot har
utskottet av skäl, som ligga vid sidan av lagens såväl sakliga innebörd
som tillämpning, stannat vid att föreslå allenast en kortare tids förlängning
eller till och med den 15 nästa maj. Emot en dylik kort tidsfrist
föreligga dock enligt vår uppfattning tungt vägande sakliga skäl. Därigenom
skapas en osäkerhet om förhållandenas gestaltning inom till och
med kortare tid än som under nuvarande förhållanden ofta erfordras för
avveckling av en ingången affär, något som otvivelaktigt måste verka synnerligen
ofördelaktigt på näringslivet. Redan ingångna av främmande
exportörer godtagna förbindelser förlora vid lagens upphörande sitt straffskydd
och det synes ej oantagligt att på grund av dylika förbindelser
uppgjorda, ej slut förda affärer kunna upprivas eller föranleda nya förhandlingar
med dårav följande, betänklig tidsutdräkt. Även för avslutande
av nya affärer måste svårigheter möta, så snart de ej kunna beräknas bliva,
avvecklade inom den korta tidsfristen. Det lider därför enligt vårt förmenande
intet tvivel att den av utskottet föreslagna tidsbegränsningen
skulle ytterligare försvåra och betunga vår redan nu hårt belastade kommersiella
samfärdsel.

På dessa grunder ha vi ej kunnat biträda utskottets förslag utan
ansett, att utskottet bort hemställa om antagande av det i utskott.eis utlåtande
förordade lagförslaget med den ändring att tidsbestämmelsen den
15 maj 1917 utbytes mot tidsbestämmelsen den 30 april 1918.

Stockholm 1917. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

17U21