Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.
1
Nr 31.
Ankom till riksdagens kansli den 27 april 1917 kl. 4 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om
skrivelse till Kungl. Maj.t angående befrielse för de i
12, 14 och 15 §§ av förordningen angående försäljning
av brännvin avsedda bolag från skyldigheten att erlägga
kommunalutskylder.
Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Ollas A. Ericsson, Lyckholm,
K. A. Nilson, Antonsson, frih. Fleming, Jakob Larsson, Jesperson, Jeansson
i Kalmar, Knaust, Forssman, E. J. Söderberg, Holmström, Jönsson
i Revinge, von Hofsten, Johansson i Uppmälby, Bergman, Uddenberg
och Bärg i Katrineholm.
I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad
motion nr 207 har herr Bolander hemställt, »att riksdagen ville i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för
riksdagen framlägga dels förslag till sådana förändringar av nu gällande
författningar, att de bolag, som enligt bestämmelserna i 12, 14 och 15 §§
i kungl. förordningen den 9 juni 1905 uteslutande hava till ändamål
att idka handel med brännvin, varda befriade från skyldigheten att
erlägga kommunalutskylder, dels ock förslag om ersättning till vederbörande
kommuner för den genom nyssnämnda bolags skattefrihet förorsakade
minskningen av de till kommunerna inflytande utskylderna,
vilken ersättning lämpligen torde böra utgå efter en fallande skala
under ett visst antal år, exempelvis till och med 1935»,
Motionären har i sin motivering, beträffande vars detaljer utskottet
får hänvisa till motionen, framhållit, att förslaget att befria brännvinsBihang
till riksdagens protokoll 1917, 7 saml. 24 höft. (Nr 31.) 1
Ö Bevillningsutskottets betänkande Hr 31.
försäljningsbolagen från skyldigheten att erlägga kommunalutskylder
utgör ett konsekvent fullföljande av det av Kung]. Maj:t och riksdagen
år 1913 (riksdagens skrivelse nr 168) fattade beslutet att till statsverket
indraga kommunernas inkomster av brännvinshandeln. Det är också utskottets
mening, att syftet med nämnda indragning, nämligen att frigöra
kommunerna från ekonomiskt beroende av brännvinshandeln, i viss mån
motverkas genom brännvinsförsäljningsbolagens skattskyldighet till kommunerna.
För en del mindre och medelstora städer samt köpingar ävensom
landskommuner torde nämligen den kommunalskatt, som från ett
brännvinsförsäljningsbolag kan påräknas, utgöra ett så pass väsentligt
tillskott till kommunens inkomster, att hänsynen till denna ökning kan
bliva ett bestämmande motiv för de kommunala myndigheterna att medgiva
försäljningsrätts upplåtande. Det har därför synts utskottet vara
ur synpunkten av nykterhetens främjande mycket önskvärt, att försäljningsbolagen
bliva befriade från kommunal skattskyldighet.
Emot en lagstiftning i sådant syfte kan givetvis göras den invändningen,
att den inkomst, som åtskilliga kommuner härigenom skulle
mista, för en del av dem är av sådan betydelse, att förlusten bleve
förenad med vissa svårigheter. Vid 1916 års riksdag förelågo till behandling
två motioner, i vilka framställdes förslag till sådana ändringar
i brännvinsförsäljningsförordningen, att ifrågavarande bolags kommunala
skattskyldighet bleve upphävd. Bevillningsutskottet, som i sitt i ämnet
avgivna betänkande (nr 16) avstyrkte förslaget, torde därtill hava i främsta
rummet föranletts av hänsynen till kommunernas ekonomi. I fråga härom
vill utskottet erinra, att då bolagen genom 1915 års lagstiftning
(k. förordning den 3 juni 1915, svensk förf.-saml. nr 182) ställdes under
överinseende av kontrollstyrelsen, denna erhöll befogenhet att meddela
föreskrifter i avseende å, bland annat, försäljningspris för brännvin. Då
det sålunda tillkommer en statens myndighet att genom fastställande av
försäljningspris bestämma över bolagens inkomster och därmed även utöva
inflytande på de skattebelopp, som genom dem tillföras kommunerna,
måste ju dessa redan nu räkna med ifrågavarande skatteobjekt såsom
en osäker tillgång.
I anslutning till vad nu anförts har utskottet funnit sig böra tillstyrka
bifall till motionärens hemställan, i vad den avser framställning
till Kungl. Maj:t om utarbetande och framläggande för riksdagen av
förslag till sådana författningsändringar, att brännvinsförsäljningsbolagens
kommunala skattskyldighet upphör.
Motionären har vidare föreslagit, att riksdagen hos Kungl. Maj:t
skulle anhålla om utarbetande av förslag till bestämmelser om ersätt
-
3
Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.
ning till de kommuner, som skulle beröras av brännvinsförsäljningsbolagens
befrielse från kommunal skattskyldighet, ävensom att riksdagen
därvid måtte göra uttalande om att nämnda ersättning lämpligen borde
utgå efter en fallande skala under tiden till och med år 1935, då staten
enligt kungl. förordningen den 18 juli 1913 (sv. förf.-saml. nr 198) sista
gången utbetalar ersättning för indragna brännvinsförsäljningsmedel. I
anslutning till vad utskottet ovan anfört rörande karaktären av ifrågavarande
kommunala inkomst har utskottet icke ansett de ersättningsanspråk,
som från kommuners sida må kunna göras gällande i anledning av den
nu ifrågasätta lagstiftningen, likartade med dem, som föranleddes av indragningen
till statsverket av kommunernas inkomster av brännvinshandeln.
Det synes därför i varje fall icke böra ifrågakomma att för en sådan
ersättnings utgående bestämma en så lång tid som motionären tänkt
sig. Då vidare den utredning, som Kungl. Maj:t torde komma att låta
verkställa, därest riksdagen beslutar i överensstämmelse med vad utskottet
nu går att föreslå, givetvis kommer att omfatta det ifrågavarande ersättningsspörsmålet,
har utskottet icke velat ifrågasätta, att riksdagen nu
intager ståndpunkt till detsamma, och har sålunda utskottet icke kunnat
biträda motionärens hemställan i andra punkten.
På grund av vad ovan anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av herr Bolanders
motion, II: 207, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta och för riksdagen
framlägga förslag till bestämmelser därom, att de i
12, 14 och 15 §§ av gällande förordning angående
försäljning av brännvin omförmälda försäljningsbolag
varda befriade från skyldigheten att erlägga kommunalutskylder.
Stockholm den 26 april 1917.
På bevillningsutskottets vägnar:
K. Gl. KARLSSON.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.
Reservation:
av herrar K. G. Karlsson, Lyckholm, Åntonsson, Jeansson i Kalmar,
Knaust, Forssman och von Hofsten, vilka anfört:
I likhet med vad bevillningsutskottet framhöll förra året i sitt då
avstyrkande betänkande i anledning av en väckt motion av liknande
innehåll som den nu föreliggande anse vi, att då statsverket numera
uppbär den vinst, som uppstår genom brännvinsbolagens rörelse, den
skattefråga, som genom ifrågavarande motion underställts riksdagens
prövning, åtminstone delvis bör bedömas ur enahanda synpunkter som
spörsmålet om statens kommunala skattskyldighet. Inom icke allt för
lång tid bör det förslag till ändrade grunder för den kommunala beskattningen,
varmed för frågans utredning tillkallade sakkunniga sedan
länge sysslat, vara färdig att föreläggas riksdagen. I samband med
detta förslag får riksdagen tillfälle att fatta beslut angående fragan om
statens kommunala skattskyldighet, och synes det oss lämpligt, att riksdagen
i sammanhang härmed intager ståndpunkt i den nu föreliggande
frågan. ,
Härjämte bör ihågkommas, att den kommunerna tillkommande ersättningen
för de till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedlen
utgår med för varje år minskade belopp och att det under sådana förhållanden
är att befara, att för vissa mindre eller medelstora kommuner
borttagandet av även ifrågavarande inkomst kunde medföra vissa olägenböter
Beträffande
den föreslagna åtgärdens betydelse för nykterhetstillståndet,
anse vi denna vara av motionären och utskottet icke obetydligt
överskattad och i alla händelser icke så stor, att icke resultatet av den
förut omnämnda utredningen angående den kommunala beskattningen
kan avvaktas. . , ,
På grund av vad ovan anförts ha vi ansett att utskottet bort
hemställa,
att förevarande motion, II: 207 av herr Bolander,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
STOCKHOLM, ISAAC M ARGUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1917,