Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

11

Nr 24.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1917 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner
om upphävande av tullsatserna å papper.

(l:a avd.)

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Ollas A. Ericsson, Lyckholm.

K. A. Nilson, Antonsson, frih. Fleming, Bäckström, frih. Palmstiema,
Röing, Källman, Jeansson i Kalmar, Månsson, Jonsson i Hökhult, Danström,
Knaust, Roman, Berg i Staby, Jönsson i Revinge och Johansson
i Uppmälby.

I två till utskottet hänvisade motioner, I: 78 av herr Ström och
II: 220 av herr Widlund m. fl., har yrkats

»att riksdagen måtte besluta att upphäva tullsatserna å papper,
vissa slag, till följd varav rubrikerna 308—313 i tulltaxan skulle erhålla
följande ändrade lydelse:

308 tidningspapper: fritt.

skriv-, rit- och tryckpapper, ej särskilt nämnt, läsk-, filtrer-, kopie-,
silkes- och annat fint omslagspapper samt andra, ej särskilt nämnda
slag av papper, allt försåvitt det är naturfärgat, vitt eller färgat
i massan: fria.

309 inkommande med kuverter i askar av papp, papper eller trä, även
med inredning för anbringande av olika slag av pappersark,
korrespondentkort eller kuverter (s. k. papeterier): fria.

andra slag, även linjerat:

*310 försett med vattenmärke: fritt.

*311 icke försett med vattenmärke: fritt.

312 färgat annorlunda än i massan, vartill med vit färg bestruket s. k.
kriterat jämväl hänföres, förgyllt, försilvrat eller belagt med annan
metall, fernissat, lackerat, försett med tryckta mönster i en eller
flera färger, stansat (ej i mönster): fria.

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

*313 plisserat och pressat, såsom s. k. linneimitation, ej till nästföregående
rnbrik hänförligt; ävensom kartongpapper: fritt.»

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslaget, får utskottet
hänvisa till motionerna.

De i motionerna berörda tulltaxerubrikerna hava enligt gällande
tulltaxa följande lydelse:

308.

Papper:

309.

tidningspapper

Anm. Hit bänföres sådant vitt, svagt limmat, oglättat
eller svagt glättat (maskinglättat) papper med en vikt,
ej överstigande 55 gram per kvm. och en slipmassehalt,
ej understigande 60 procent av det i papperet
ingående fibermaterialet, som i skriftlig, på tro och
heder av varuägaren avgiven försäkran förklaras vara
avsett till tryckning av tidningar.

skriv-, rit- och tryckpapper, ej särskilt nämnt,
läsk-, filtrer-, kopie-, silkes- och annat
fint omslagspapper samt andra, ej särskilt
nämnda slag av papper, allt försåvitt
det iiri naturfärgat, vitt eller färgat
i massan:
inkommande
papp, r_ri
redning för anbringande av olika slag
av pappersark, korrespondenskort
eller kuverter (s. k. papeterier).........

* Anm. Brevpapper, korrespondenskort och brevkuverter
i askar och dylikt av papper, papp eller trä (Papierausstattungen),
dock icke i förening med andra ämnen,
skola förtullas efter en tullsats av 0.3 o kronor för 1
kg. Vid små band av spånadsämnen, alla slag, med
vilka brevpapper, korrespondenskort och brevkuverter
äro ombundna, såväl som vid dylika band eller beslag,
avsedda för fasthållande av askens lock eller för
askens tillslutande, fästes icke avseende vid tullbehandlingen.
Likaså inverkar icke på tullbehandlingen,
om askar och dylikt äro försedda med inredning för
anbringandet av olika slag eller storlekar av brevpappersark,
korrespondenskort eller brevkuverter, så
som fackinrednir.g, mellanväggar, klotsar och dylikt

Kvantitet

för tull-

Tullsats.

beräkningen.

Kronor

öre

1 kg.

—

04

med kuverter i askar av
papper eller trä, även med in -

1 kg.

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

13

I ° 310.

° 311.

j ° 312.

| ° 313. j

andra slag, även linjerat:

lorsett med vattenmärke (även torr stämplat)

..........................................

icke försett med vattenmärke............

färgat annorlunda än i massan, vartill med
vit färg bestruket s. k. kriterat jämväl
hänföres, förgyllt, försilvrat eller belagt
med annan metall, fernissat, lackerat, försett
med tryckta mönster i en eller flera

färger, (ej i mönster)....................................

plisserat och pressat, såsom s. k. linneimitation,
ej till nästföregående rubrik
hänförligt; ävensom kartongpapper.........

Kvantitet
för tull.
beräkningen

Tullsats.

Kronor

öre

1 kg.

18

1 kg.

io!

i

1 kg.

20

1 kg.

18

Vid behandlingen inom utskottet av förevarande motioner har ifrågasatts
att, med bibehållande av de under rubrikerna 309—313 upptagna
tullsatserna, vilka samtliga beröras av traktat med främmande makt,
upphäva tullen å tidningspapper.

Enligt 1906 års tulltaxa hänfördes tidningspapper till rubriken
513, papper, andra slag, linjerat därunder inbegripet, med tull av 10 öre
för kilogram. Frågan om nedsättning av nämnda tullsats var på sin
tid föremål för prövning av 1906 års tulltaxekommitté. Kommittén
avstyrkte emellertid en sådan nedsättning och anförde såsom skäl härför
bland annat, att de undersökningsmetoder, som vid tullbehandlingen skulle
ligga till grund för konstaterandet av den för tidningspapper bestämmande
halten av slipmassa, vore allt för otillförlitliga, varjämte anfördes,
att på grund av konkurrensen mellan de svenska pappersbruken priset på
den svenska varan vore avsevärt billigare än världsmarknadens pris för
samma vara. Då 1910 års riksdag i fråga om tullen på tidningspapper
biföll Kungl. Maj:ts med tulltaxekommitténs förslag överensstämmande
proposition (nr 69), anhöll riksdagen (skrivelse nr 191) tillika, att Kungl.
Maj:t måtte låta verkställa utredning, huruvida med hänsyn till möjligheten
av att vid tullbehandlingen skilja mellan tidningspapper och annat tryckpapper
särskild lägre tullsats kunde åsättas förstnämnda slag av papper,
samt därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill denna utredning

Utskottet.

Historik.

Statistik.

Utskottets

yttrande.

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

kunde föranleda. Till stöd för nämnda framställning anförde riksdagen,
bland annat, att det icke kunde förnekas, att införandet av en lägre tull å
tidningspapper vore i princip riktigt. Häremot mötte emellertid, såsom av
tulltaxekommittén påvisats, tulltekniska svårigheter. Riksdagen hade dock
icke blivit av den förebragta utredningen övertygad om, att dessa svårigheter
skulle vara oöverstigliga. Riksdagen ansåge därför, att en förnyad
utredning borde verkställas angående möjligheten att tulltekniskt skilja
tidningspapper från annat tryckpapper.

Efter det kommerskollegium och generaltullstyrelsen gemensamt
verkställt den av riksdagen sålunda begärda utredningen samt avgivit
förslag i ämnet, föreslog Kungl. Maj:t i 1911 års proposition med förslag
till förordning med tulltaxa för inkommande varor (nr 227), i enlighet
med vad ämbetsverken hemställt, att i tulltaxan skulle införas en
ny rubrik för tidningspapper med tull av 4 öre för kilogram, vilket
förslag jämväl av riksdagen biträddes (skrivelse nr 202).

Följande statistiska uppgifter beträffande tillverkning och export
av tidningspapper finnas tillgängliga:

Ar

TiUverkning

Export

kg.

kg-

1912 ................

—

63,071.852

1913 .................

............... 92,783,539

61,649,524

1914 ................

............... 90,695,149

55,212,705

1915 ................

................ 95,607,012

60,741,360

1916 .................

................ —

90,883,725

Under åren 1913—1915 hava sålunda omkring två tredjedelar av
den inhemska tillverkningen av tidningspapper gått till utlandet och för
år 1916 torde man kunna antaga, att exportsiffran kommer att utgöra
inemot tre fjärdedelar av den ännu icke kända siffran för tillverkningen.
Då den svenska tidningspappersindustrin följaktligen har sin största
marknad i utlandet och sålunda där kan med fördel avsätta största
delen av sin produktion, torde man med säkerhet kunna antaga, att
densamma numera, åtminstone under normala förhållanden, icke för
avsättningen på den inhemska marknaden har behov av något tullskydd.
Ett erkännande i viss mån av att så är förhållandet synes
också hava givits från pappersbruksintresserat håll, då i en till utskottet
under detta ärendes behandling inkommen skrift från ett
pappersbruk, vars tillverkning till övervägande del omfattar tidningspapper,
anförts, att ett under normala förhållanden väckt förslag om

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24. 15

upphävande av tullen å sistnämnda slag- av papper måhända skulle
kunnat av producenterna i fråga mottagas utan större invändningar.
Det är med hänsyn huvudsakligen till det nuvarande läget med dess
osäkra och oberäkneliga faktorer som nämnda pappersbruk ansett sig
böra framhålla angelägenheten av att de föreliggande motionerna icke
bifallas.

Vid behandlingen av de motioner om upphävande av vissa tullsatser,
vilka väckts vid innevarande riksdag, har även bevillningsutskottet,
på sätt utskottet redan i sitt betänkande nr 21 angivit, utgått
från den uppfattningen, att under nu rådande extraordinära villkor ändringar
i gällande tulltaxa icke böra vidtagas, där icke i undantagsfall
sådana skäl kunna förebringas, som ställa utom allt tvivel, att förändringen
är under alla förhållanden påkallad. Det har sålunda jämväl
beträffande den nu föreliggande frågan gällt att se till, huruvida sådana
skäl kunna anses föreligga.

V ad då först beträffar de för närvarande gällande priserna å
tidningspapper, har bevillningsutskottet genom statens industrikommissions
arbetsutskott erhållit del av en inför sistnämnda utskott den 6
september 1916 ingången överenskommelse mellan svenska tidningsutgivarföreningen
såsom representant för ägarna av ett större antal
svenska tidningar, å ena sidan, och åtskilliga tidningspappersbruk, å
andra sidan. Enligt denna överenskommelse hava tidningspappersbruken
förbundit sig att under åren 1916 och 1917 leverera vissa kvantiteter
tidningspapper till nedsatt pris. Svenska pappersbruksföreningen, som
biträtt överenskommelsen, har åtagit sig att för undvikande av exportförbud
å papper såsom ersättning för de lägre priser å tidningspapper,
till vilka tidningspappersbruken förbundit sig, under år 1917 lämna
tidningspapperstillverkarna en genom sammanskott från samtliga pappoch
pappersbruk åstadkommen kontant ersättning.

Det torde icke vara antagligt, att ett upphävande av tullen å tidningspapper
skulle föranleda någon rubbning i de sålunda för den närmaste
framtiden avtalade priserna på svenskt tidningspapper. Däremot
har utskottet ansett sig böra räkna med den möjligheten, att de svenska
pappersbruken till följd av de alltjämt växande svårigheterna att anskaffa
erforderliga råvaror bliva i större eller mindre utsträckning urståndsätta
att tillgodose den inhemska marknadens krav under en fortsatt världskris.
Under nu antydda förhållanden skulle tullen, utan nytta för den inhemska
produktionen, onödigt fördyra den utländska vara, som möjligen kunde
stå vår tidningspress till buds. Utskottet har även, utgående från den
ovan utvecklade uppfattningen att tidningspappersindustrien under nor -

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

mala förhållanden icke längre har behov av något tullskydd, ansett
lämpligt, att den nya prissättning på ifrågavarande artikel, som torde
komma att äga rum i den mån krisens extraordinära förhållanden upphöra
att göra sig gällande, får ske utan inverkan av en tullsats, som
icke längre synes hava något berättigande.

Med stöd av vad sålunda anförts och då tullen torde under den
pågående krisen sakna varje betydelse, har utskottet ansett sig böra
tillstyrka riksdagen att upphäva tullen å tidningspapper ävensom att hos
Kungl. Maj:t göra framställning, i syfte att upphävandet måtte redan
under innevarande år snarast möjligt träda i kraft.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

1) i anledning av de föreliggande motionerna,
I: 78 av herr Ström och II: 220 av herr Widlund, i
vad de avse tullen å tidningspapper,

dels besluta, att tidningspapper skall vara tullfritt
samt att rubriken nr 308 i gällande tulltaxa till
följd därav skall erhålla följande ändrade lydelse:

308. tidningspapper............................................... — fritt;

dels ock i skrivelse till Kungl. Maj:t, med tillkännagivande
av sitt sålunda fattade beslut, hemställa,
att Kungl. Maj:t ville förordna om beslutets trädande
i kraft snarast möjligt under år 1917; samt

2) besluta, att ovannämnda motioner i övrigt
icke skola föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 april 1917.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Reservation

av herrar Lyckholm och friherre Fleming.

STOCKHOLM, ISA AO MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1917.