Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

7

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1917 kl. 4 e. m

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
upphävande av tullen å galoscher.

(l:a avd.)

Ad^ varande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Ollas A. Ericsson, Lyckholm,
K. A. Nilson, Antonsson, frih. Fleming, Bäckström, fiöing, Källman,
Jeansson i Kalmar, Månsson, Jonsson i Hökhult, Danström, Knaust,
Johansson i Uppmälby, Bergman och Uddenberg.

Till bevillningsutskottet liar hänvisats en inom andra kammaren,
av herr Eriksson i Grängesberg, väckt motion, nr 64, däri hemställts,
»att riksdagen måtte besluta borttaga tullen å alla slag av galoscher
(kautschuksskodon).»

Galoscher tullbehandlas enligt gällande tulltaxa såsom arbeten av
mjuk kautschuk, kautschuksskodon, rubrik 641, med en tull av 1 krona
20 öre för kilogram.

I motiveringen till förslaget har motionären erinrat om de betydande
prisstegringar å galoscher, som ägt rum under krisen, och såsom
sin uppfattning uttalat, att dessa prisstegringar icke i sin helhet kunde
anses föranledda av ökade priser pa ravaror, utan hade industrien begagnat
sig av de möjligheter, som de av krisen skapade förhållandena
erbjudit, särskilt frånvaron av all utländsk konkurrens, för att oskäligt
höja sina priser och därigenom bereda sig mycket betydande vinster.

Motionären synes förmena, att genom vad sålunda förekommit skulle
vara ådagalagt, att den ifrågavarande industrien numera vunnit sådan
styrka, att något behov av tullskydd för densamma icke vidare skulle
förefinnas.

Gent emot den uppfattning, som sålunda kommit till uttryck, vill
utskottet framhålla, att de under kristiden rådande undantagsförhållanden,
som möjliggjort för vissa industrier eller vissa företag inom en industri
att, med begagnande av kanske rent tillfälliga konjunkturer, förskaffa sig
betydande vinster, svårligen kunna anses utgöra någon tillförlitlig utgångspunkt
för bedömande av den styrka, som ifrågakommande industrier äga

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

under normala betingelser. Därtill kommer, att det synes i hög grad
vanskligt att för närvarande bilda isig någon föreställning om de villkor,
som kunna komma att möta svensk industri under den tid, som följer
närmast efter krigstillståndet. Inför de överraskningar av olika slag
inom handelspolitikens område, på vilka man då torde böra vara beredd,
har det icke synts utskottet tillrådligt att nu borttaga ett tullskydd, som
vederbörande industri haft att påräkna under normala förhållanden.

Med den principiella uppfattning, åt vilken utskottet nu givit uttryck,
har utskottet icke kunnat biträda motionärens förslag. Däremot
har detta givit utskottet anledning att framhålla, hurusom den svenska
kautschuksindustrien under senare år nått en betydande utveckling.
Till belysning härav torde kunna tjäna de ur den officiella statistiken
hämtade uppgifter rörande tillverkning, import och export av kautschuksvaror,
vilka finnas intagna i de vid detta betänkande fogade bilagorna
1—3. Nämnda industri, som ju tillverkar jämte galoscher åtskilliga
fabrikat, vilka äro av väsentlig betydelse för olika grenar av inhemsk
industri, åtnjuter enligt de under avdelning IX i gällande tulltaxa upptagna
rubriker, i deras nuvarande lydelse fastställda år 1911, ett avsevärt
tullskydd. Det har synts utskottet kunna ifrågasättas, huruvida icke de
under nämnda avdelning förekommande tullsatserna eller några av dem
må anses vara högre än av omständigheterna numera påkallas. Då en
undersökning i detta hänseende har synts utskottet önskvärd, icke minst
av hänsyn till de svenska industrigrenar som hava användning för olika
slag av kautschuksvaror, har utskottet velat tillstyrka riksdagen att
härom hos Kungl. Maj:t göra framställning.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av motionen II: 64
av herr Eriksson i Grängesberg, måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa
utredning av frågan, huruvida de i tulltaxans
avdelning IX upptagna tullsatserna för kautschuk och
kautschuksvaror samt packningar av spånadsämnen
kunna anses numera vara väl avvägda, ävensom till
riksdagen inkomma med det förslag till ändrade tullsatser,
vartill utredningen må föranleda.

Stockholm den 17 april 1917.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

9

Reservationer:

i fråga om utskottets hemställan:

av herr Månsson, som yrkat bifall till motionen;

i fråga om utskottets motivering:

av herrar Bäckström, Källman, Johansson i Uppmälby och Uddenberg
vilka anfört:

Då den av utskottet förordade revisionen av hela gummiindustriens
tullskydd synes oss önskvärd, hava vi biträtt utskottets hemställan, men
då det, enligt vår mening, redan nu måste anses tillfullo ådagalagt, att
galoschindustrien icke längre är i behov av tullskydd, hava vi icke kunnat
vara med om det uttalande i motsatt riktning, som innehålles i utskottets
motivering.

Bilaga i.

Tillverkning av gummivaror.

År

- G- a 1 o

i--—

s c h e r

| Andra slag

Summa

Kvantitet

Par

Värde

Kronor

Värde
j Kronor

Värde
j Kronor

1907

2,977,284

7,027,950

2,102,078

9,130,028

1908

2,979,445

6,799,037

2,080,120

8,879,157

1909

2,778,169

6,729,665

1,958,875

8,688,540

1910

3,514,601

8,354,329

2,117,621

10,471,950

1911

3,568,135

6,982,384

2,369,016

9,351,400

1912

3,869,086

7,944,018

3,053,944

10,997,962

1913

3,541,661

6,879,902

3,833,693

10,713,595

1914

3,406,800

6,403,295

4,300,742

10,704,037

1915

3,572,450 1

8,351,980

6,001,881 I

14,353,861

till riksdagens protokoll 1917. 7 samt. 19 käft. (Nr 21—,

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

Bilaga 2.

Import ay kautschuksarbeten.

År

Sko

don

Andra slag

Summa

Kvantitet

Kilogram

Värde

Kronor

Kvantitet

Kilogram

Värde

Kronor

Kvantitet

Kilogram

Värde

Kronor

1907

218,854

1,039,557

363,634

1,313,203

582,488

2,352,760

1908

159,696

758,556

323,363

1,146,560

483,059

1,905,116

1909

153,603

729,614

345,111

1,422,742

498,714

2,152,356

1910

131,968

640,045

447,226

2,118,978

579,194

2,759,023

1911

54,732

265,450

659,120

3,311,387

713,852

3,576,837

1912

117,544

570,088

764,257

4,997,519

881,801

5,567,607

1913

114,002

552,910

897,659

6,102,631

1,011,661

6,655,541

| 1914

95,043

439,652

861,738

5,946,616

956,781

6,386,268

Bilaga 3.

Export av kautschuksar beten.

!

Sko

don

Andra slag

Summa

Ar

Kvantitet

Värde

Kvantitet

Värde

Kvantitet

Värde

Kilogram

Kronor

Kilogram

Kronor

Kilogram

Kronor

1907

510,566

1,786,981

10,097

33,813

520,663

1,820,794

1908

487,072

1,704,752

10,820

36,714

497,892

1,741,466

1909

471,131

1,648,959

10,211

39,044

481,342

1,688,003

1910

629,754

2,267,114

11,460

46,682

641,214

2,313,796

1911

673,645

2,425,122

32,402

152,298

706,047

2,577,420

1912

792,201

2,851,924

57,026

267,038

849,227

3,118,962

1913

622,415

2,240,694

56,361

281,476

678,776

2,522,170

1914

602,931

1,937,354

80,508

373,385

683,439

2,310,739