Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

3

Nr 22.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1917 kl. 4 c. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion
om upphävande av tullen å bananer.

(l:a avd.)

Närvarande, herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Ollas A. Ericsson, Lyckholm,
K. A. Nilson, Antonsson, frih. Fleming, Bäckström, Röing, Källman,
Jeansson i Kalmar, Månsson, Jonsson i Hökhult, Danström, Knaust,
Johansson i Uppmälby, Bergman och Uddenberg.

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad
motion (nr 28) har herr Hellberg i Ljungskile hemställt, »att riksdagen
måtte besluta sådan ändring i tulltaxan, att tullen å bananer,
färska och torkade, upphäves».

Bananer hänföras enligt gällande tulltaxa till frukter (av träd) och
bär samt tullbehandlas i färskt tillstånd enligt rubriken 107, andra slag,
ej särskilt nämnda, med tull av 10 öre för kilogram och såsom torkade
enligt rubriken 115, andra slag, ej särskilt nämnda etc. med tull av 25
öre för kilogram.

1906 års tull tax ekommitté, som föreslog en höjning av den då för
färska frukter gällande tullsatsen av 10 öre till 15 öre för kilogram,
undantog dock härifrån bananer jämte apelsiner, citroner och pomeranser,
för vilka i kommitténs förslag den gamla tullsatsen bibehölls. Avsikten
med den ifrågasatta tullförhöjningen för färska frukter i allmänhet angavs
vara att bereda den inhemska trädgårdsskötseln, vars målsmän hos
k?mmittén gj°rt framställningar i sådant syfte, ett bättre skydd än den
då gällande tullen visat sig kunna skänka mot en tidtals synnerligen
skarp konkurrens. I fråga om sydfrukterna yttrade däremot kommittén,

Motionen.

Nuvarande

iullsatser.

Historik.

Utskottet.

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

att, i den mån framställda krav på tullfrihet avsett dem, frågan bleve av
huvudsakligen statsfinansiell innebörd. Med avseende härå »hänvisade
kommittén till sina i den allmänna motiveringen gjorda uttalanden angående
de så kallade finanstullarna, av vilka uttalanden framgår, att
dessa tullar, beträffande vilkas storlek enligt kommitténs mening andra
förhållanden borde vara bestämmande än de som lagts till grund för
den åt kommittén anförtrodda revisionen av tulltaxan, i allmänhet icke
varit föremål för närmare granskning från kommitténs sida. Det av
Kungl. Maj:t för 1910 års riksdag framlagda förslaget till tulltaxa överensstämde
i nu ifrågavarande delar med vad tulltaxekommittén ifrågasatt.
. Bevillningsutskottet vid sistnämnda riksdag, som icke biträdde
förslaget om höjning av tullsatsen för färska frukter i allmänhet, hade
att yttra sig jämväl beträffande ett i motionsväg framkommet förslag,
enligt vilket flere slag av sydfrukter, bland dem bananer, ävensom nötter
skulle förklaras tullfria. 1 fråga om dessa tullar uttalade bevillningsutskottet,
att de vore att anse företrädesvis såsom finanstullar. Efter
att hava belyst de ifrågakomna tullarnas statsfinansiella betydelse genom
uppgifter ur den officiella statistiken, av vilka framgick, att inkomsten
av desamma tinder åren 1907 och 1908 utgjort i medeltal omkring
395,000 kronor för år, anförde utskottet:

»I betraktande ej mindre därav att det torde vara betänkligt att, särskilt
under nuvarande statsfinansiella förhållanden, beröva statskassan en så, pass avsevärd
inkomst som tullavgifterna för nu berörda sydfrukter och nötter inbringa, än
ock av den omständigheten att dessa artiklar icke äro att anse som nödvändighetsvaror
för befolkningens långt övervägande flertal, finner utskottet sig icke böra tillstyrka
borttagande av tullen å ifrågavarande sydfrukter och nötter.»

1910 års bevillningsutskotts betänkande och förslag i nu omförmälda
del blevo av riksdagens båda kamrar godkända.

Den nu lämnade redogörelsen torde hava visat, att vid frågans
tidigare behandling den uppfattningen gjort sig gällande, att tullen på
bananer är att anse företrädesvis såsom en finanstull. Bevillningsutskottet
delar denna uppfattning.

Då 1910 års bevillningsutskott avstyrkte det då föreliggande förslaget
om upphävande av tullsatserna för bananer, vissa andra sydfrukter
och nötter, hade utskottet, på sätt framgår av dess ovan återgivna uttalande
i denna punkt, därtill två skäl, det ena finansiellt i betraktande
av den avsevärda statsinkomst, det då gällde, det andra av innebörd att
de ifrågakomna varorna icke enligt utskottets mening kunde anses såsom
»nödvändighetsvaror för befolkningens långt övervägande flertal».

Det förslag, som nu föreligger till bevillningsutskottets behandling,

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22. 5

är ur bägge de av 1910 års bevillningsutskott berörda synpunkterna av
väsentligen annan innebörd än det då framlagda.

Till belysning av frågans finansiella betydelse meddelas här nedan
ur Sveriges officiella statistik siffror, som utvisa för femårsperioden
1910—1914 tullinkomsterna dels för bananer dels, för jämförelses skull,
för en del andra sydfrukter.

Apelsiner..
Citroner ...
Dadlar ......

Vindruvor

1910

1911

1912

1913

1914

Summa

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

540,363

552,388

589,214

625,233

545,176

82,381

2,852,374

70,189

74,088

81,011

84,340

392,009

8,432

11,322

12,110

16,378

5,323

53,565

126,193

124,310

121,204

119,418

60,119

551,244

163,876

153,139

203,538

187,727

155,542

863,822

4,713,014

92,942

89,038

101,574

114,808

112,339

510,701

--------— — — ~^awx xxa.ixiuu.a ax oa lunda

utgjort endast omkring 100,000 kronor, medan den för övriga ovan
upptagna sydfrukter gatt upp till över 942,000 kronor, har utskottet ansett,
att, därest i övrigt goda skäl tala för banantullens borttagande, den
finansiella synpunkten icke bör få lägga avgörande hinder i vägen härför.

Sådana skäl synas utskottet föreligga. Den av motionären förebragta
motiveringen, till vilken utskottet tillåter sig hänvisa och vilken
väsentligen är stödd på en av professorn Gunnar Andersson år 1916
utgiven bok med titel »Vårt dagliga bröd, näringsväxterna i världsproduktionen»
torde vara ägnad att giva gott stöd åt antagandet, att
bananen kan bliva, om dess pris nedbringas, av betydelse för folknäringen
i vårt land, liksom den redan synes hava blivit det såväl i
Förenta staterna som delvis även i England. Det höga näringsvärde,
som enligt de av professorn Andersson meddelade, i motionen intagna
uppgifterna tillkommer bananen, giva den, synes det utskottet, icke
blott synnerligen stora förutsättningar att bliva ett värdefullt näringsmedel
utan även såtillvida en särställning bland sydfrukterna, som det
icke lär kunna med tillnärmelsevis samma fog som i fråga om bananen
ifrågasättas att i syfte att göra andra sydfrukter billigare i marknaden
upphäva de för de senare gällande tullsatserna.

Utskottet har sålunda funnit sig böra tillstyrka riksdagen att upphäva
tullen å bananer; och har utskottet tillika ansett lämpligt, att upphävandet
träder i kraft snarast möjligt redan under innevarande år.
I fråga om de ändringar i tulltaxan, som, vid bifall till utskottets förslag,

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

skulle erfordras, har utskottet begärt yttrande av generaltullstyrelsen,
vars i sådant hänseende avgivna, förslag utskottet i sin hemställan följt.
Utskottet hemställer,

att riksdagen måtte, i anledning av motionen
II: 28 av herr Hellberg i Ljungskile,

dels besluta, att tullen å bananer skall upphävas
samt att nedan angivna delar av tulltaxan till följd
härav skola erhålla följande avfattning:

»Frukter (av träd) och bär:

färska eller enbart kokade, även krossade

eller på annat sätt sönderdelade:

106 vindruvor och jordgubbar 1 kg. —: 50.

106 Va bananer ............................................ fria.

torkade:

112 kopra, ävensom bananer............... fria.»

dels ock i skrivelse till Kungl. Maj:t, med tillkännagivande
av sitt sålunda fattade beslut, hemställa,
att Kungl. Maj:t ville förordna om beslutets trädande
i kraft snarast möjligt under år 1917.

Stockholm den 17 april 1917.

På bevillningsutskottets vägnar:
K. G. KARLSSON.