bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1917 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av vackt motion om
upphävande av tullen å krita.

(l:a avd.)

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Ollas A. Ericsson, Lyckholm,
K. A. Nilson, Antonsson, frih. Fleming, Källman, Jeansson i Kalmar,
Månsson, Jonsson i Hökhult, Danström, Knaust, E. J. Söderberg, Jönsson
i Revinge, Johansson i Uppmälby, Bergman och Uddenberg°’

. 1 en inom andra kammaren väckt motion, nr 29, har herr Bengtsson
i Goteborg hemställt, Datt riksdagen måtte besluta, att tullen å
hävas» ma en’ 8 ammac* el^er fälld, kärlens vikt inberäknad, måtte upp Beträffande

motiveringen för denna hemställan får utskottet hänvisa
till motionen.

m j ?e motlonaren åsyftade tullsatsen tinnes i tulltaxan upptag-en
bland jordfärger under rubriken 1185 och utgör 1 krona för 100 kilogram.

\ id befmndlingen av de motioner om upphävande av vissa tullsatser,
vilka _ väckts vid innevarande riksdag, har utskottet utgått från
.en.,yPPjtnmgen, att under nu rådande extraordinära villkor ändringar
i gällande tulltaxa icke böra vidtagas, där icke i undantagsfall sådana
skal kunna förebringas, som ställa utom allt tvivel, att förändringen är
under alla förhållanden påkallad. Redan på grund av denna principiella
uppfattning har utskottet haft anledning att ställa sig avvisande mot
den nu föreliggande motionen.

tullen å krita av 1888 års riksdag höjdes från 50 öre för 100
kilogram tm det nuvarande beloppet, skedde detta i det angivna syftet
att skydda den svenska kritbruksdriften mot utländsk konkurrens.

basom särskilda skäl för bibehållandet av ifrågavarande tullsats har
1“®m.1utskottjt. framhållits, att krittillverkningen i Sverige fortfarande har
att rakna med icke ovasenthga merkostnader i jämförelse med motsvarande
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 samt. 19 höft. (Nr 21-24) 1

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

industri i Danmark och Tyskland, från vilka länder konkurrens på detta
område huvudsakligen ifrågakommer. Nämnda merkostnader anses bero
dels på kritfyndigheternas olika belägenhet i förhållande till havet och
dels på värdet av den mark, där de förekomma. I förra hänseendet
har meddelats, att såväl i Danmark som i Tyskland åtminstone övervägande
sådana kritfyndigheter bearbetas, som äro belägna intill havet.
Härigenom vunnes vid transporten betydande fördelar, till vilka de
svenska kritbruken, vilkas fyndigheter ligga längre från kusten, icke hade
någon motsvarighet. Beträffande vidare markvärdet har erinrats, att de
svenska förekomsterna ligga under synnerligen bördig mark, vilken därför
betingat väsentligen högre priser i inköp än motsvarande danska och
tyska områden.

Vad sålunda till stöd för tullens bibehållande anförts har utskottet
icke kunnat frånkänna ett visst berättigande.

Slutligen torde följande förtjäna påpekas. Motionären har med
sitt förslag avsett att sänka priset på ett byggnadsmateriel och däricrenom
bereda någon under nuvarande förhållanden välbehövlig uppmuntran
åt byggnadsverksamheten. Men med hänsyn därtill, att kostnaden
för krita alltid utgör en mycket obetydlig del av byggnadskostnaderna
i det hela, skulle även om priset på krita komme att sjunka
med tullens belopp eller, såsom motionären synes antaga, med ett högre
belopp, en sådan prissänkning praktiskt sett sakna betydelse för byggnadsverksamhetens
stödjande.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att herr Bengtssons i Göteborg förevarande
motion, II: 29, om upphävande av tullen å krita, icke
må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 april 1917.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Reservation

av herrar Månsson, E. J. Söderberg och Uddenberg, vilka yrkat
bifall till motionen.