Riksdagens skrivelse Nr 9.
1
Nr 9.
Godkänd av första kammaren den 13 juni 1916.
Godkänd av andra kammaren den 13 juni 1916.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna
under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande
anslagen till jordbruksdepartementet.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 14, 19, 21, 24, 35, 41, 56, 83, 87 och
100 samt memorial nr 36, 37, 55, 61 och 75.)
Till Konungen.
I avseende å regleringen av utgifterna å riksstatens nionde huvudtitel,
innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får riksdagen
för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 14 januari innevarande år avlåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl.
Maj:t under nionde huvudtiteln i punkten 1 föreslagit riksdagen att till
provisorisk lönereglering för befattningshavare i jordbruksdepartementet,
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 9 höft. (Nr 9). 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 9.
å extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag av 6,760 kronor, varav
högst 162 kronor 50 öre finge användas till höjning av vikariatsersättning
under semester.
Enligt det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
har departementschefen, under åberopande av vad chefen
för justitiedepartementet samma dag till statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
anfört i avseende å grunderna för dessa avlöningstillägg
ävensom villkoren för deras åtnjutande och de föreskrifter, som
böra iakttagas vid utbetalningen av desamma, meddelat, att beträffande
registratorns i jordbruksdepartementet sportelinkomster icke inträffat någon
sådan förändring, att desamma borde beräknas överstiga 500 kronor.
Under erinran att riksdagen beträffande annat statsdepartement
bifallit liknande framställning som nu förevarande, får riksdagen anmäla,
att riksdagen, i likhet med vad skett för år 1916, till provisorisk lönereglering
för befattningshavare i jordbruksdepartementet å extra stat för
år 1917 beviljat ett förslagsanslag av 6,760 kronor, varav högst 162
kronor 50 öre må användas till höjning av vikariatsersättning under
semester.
2:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkten 2 av
denna huvudtitel föreslagit, har riksdagen, i likhet med vad skett för
vart och ett av åren 1911—1916, för anställande av en extra kanslisekreterare
inom jordbruksdepartementet å extra stat för år 1917 anvisat
ett anslag av 5,050 kronor, varav 1,600 kronor skola anses såsom tjänstgöringspenningar.
3:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten 3
framställda förslag har riksdagen vidare i likhet med vad för åren 1911
—1916 ägt rum, för extra föredragande inom jordbruksdepartementet
m. m. å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 4,000 kronor.
Lantbrnksstyrelsen.
4:o) I anledning av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
anfört angående den jämlikt beslut av 1914 års senare riksdag inrättade
byrådirektörsbefattningen i lantbruksstyrelsen får riksdagen uttala, att
nämnda styrelse synes hava förebragt bärande skäl för att byrådirektörens
kompetens bestämmes i likhet med vad som gäller beträffande
3
Biksdagens skrivelse Nr 9.
lantbruksingenjörer, men anser riksdagen, att med tjänstens besättande
med ordinarie innehavare lämpligen bör anstå i avvaktan på det resultat
ifråga om lantbruksstyrelsens organisation, vartill det av egnahemssakkunniga
avgivna betänkande eventuellt kan föranleda.
Under åberopande av det anförda får riksdagen
dels förklara sig icke hava något att erinra mot att byrådirektörens
i lantbruksstyrelsen kompetens bestämmes i likhet med vad som
gäller beträffande lantbruksingenjörer;
dels ock uttala, att med tjänstens besättande med ordinarie innehavare
bör anstå i avvaktan på det resultat ifråga om lantbruksstyrelsens
organisation, vartill ovanberörda av egnahemssakkunniga avgivna betänkande
eventuellt kan föranleda.
5:o) Under punkt 4 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för anställande av ytterligare ingenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen
på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 10,000 kronor ävensom
medgiva, att Kungl. Maj:t må härav under år 1916 låta av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna intill 5,000 kronor.
I den av riksdagen år 1914 godkända staten för lantbruksstyrelsen
är upptagen en anslagspost å 10,000 kronor till ingenjörsbiträden
å den agrikulturtekniska avdelningen i styrelsen.
Ifrågavarande framställning avser beviljande för åren 1916 och
1917 för ändamålet ifråga av ett extra anslag å 10,000 kronor utöver
det i staten upptagna beloppet. Det ökade anslagsbehovet är föranlett
dels av ökning i norrländska avdikningsanslaget sedan år 1913, då förslaget
till nämnda stat upprättades, och dels av vissa i statsrådsprotokollet
närmare angivna förhållanden beträffande extra lantbruksingenjörsoch
lantbruksstipendiattjänsterna.
Då utredningen i ärendet giver vid handen, att behov föreligger
av anställande inom lantbruksstyrelsen av ytterligare ingenjörsbiträden,
får riksdagen, som icke har något att erinra mot det för ändamålet beräknade
beloppet, anmäla, att riksdagen för anställande av ytterligare
ingenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen på extra stat för år 1917 anvisat
ett anslag av 10,000 kronor ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t
må härav under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna
intill 5,000 kronor.
6:o) Under punkt 5 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t vidare föreslagit riksdagen att för extra biträden hos lantbruksstyrelsen
m. m. å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 17,500
4
Riksdagens skrivelse Nr 9.
kronor ävensom medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må under år 1916
låta förskottsvis av tillgängliga medel härav utanordna 7,500 kronor.
I den av 1914 års riksdag godkända staten för lantbruksstyrelsen
finnes upptaget ett belopp av 19,000 kronor till andra biträden än
ingenjörsbiträden, vikariatsersättning och expenser. Den nu gjorda framställningen
om extra anslag för samma ändamål för år 1917 och del av år
1916 är föranledd av styrelsens behov av dels ytterligare tre kvinnliga
biträden, dels ökade medel till egentliga expenser, dels ock av ett mera
stadigvarande biträde åt byråchefen å lantbruksbyrån.
Då riksdagen av den av lantbruksstyrelsen i ärendet förebragta
utredningen finner det vara ådagalagt, att lantbruksstyrelsen är i oavvisligt
behov av ökade medel såväl till extra biträden som ock till egentliga
expenser och riksdagen icke har något att erinra mot storleken av
det för ändamålet av Eders Kungl. Maj:t begärda beloppet, får riksdagen
anmäla, att riksdagen för extra biträden hos lantbruksstyrelsen
m. m. å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 17,500 kronor
ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må under år 1916 låta förskottsvis
av tillgängliga medel härav utanordna 7,500 kronor.
T^aiithusliallu ingen.
7:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj.rts under punkten 6 gjorda
framställning bär riksdagen höjt det under anslagstiteln »befrämjande i
allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar)) upptagna anslag till
understödjande av premiering av nötboskap, nu 80,000 kronor, med
40,000 kronor till 120,000 kronor, därav 70,000 kronor skola användas
för tilläggspris av tjurar, tillhörande tjurförening, med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att, därest under året sistnämnda belopp ej skulle behöva
i. sin helhet eller till någon del tagas i anspråk för detta ändamål, anvisa
det sålunda tillgängliga beloppet för andra till nötboskapspremieringen
hörande ändamål.
På grund av detta beslut har anslagstiteln i sin helhet höjts med
motsvarande belopp av 40,000 kronor eller från 332,450 kronor till
372,450 kronor.
8:o). Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkten 7 gjorda
framställning har riksdagen höjt det under anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar» upptagna anslag till träd
-
Riksdagens skrivelse Nr 9. 5
gårdsundervisningen från 32,000 kronor med 4,800 kronor till 36,800
kronor.
På grund härav kommer det i anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar» ingående bestämda anslaget, i
riksstaten för innevarande år upptaget med 432,950 kronor, att ökas
med 4,800 kronor till 437,750 kronor.
9:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkten 8 gjorda
framställning har riksdagen medgivit, att vad vid utgången av år 1916
må kvarstå oanvänt å det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för
jordbruk och lantmannanäringar» upptagna anslag till reseunderstöd för
lantbrukets studerande må under år 1917 användas för de ändamål, för
vilka anslaget är avsett.
10:o) Under punkt 9 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att höja det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar» upptagna förslagsanslaget till lantmannaskolor från
150,000 kronor med 50,000 kronor till 200,000 kronor.
Sedan riksdagen år 1911 med anledning av Kungl. Maj:ts förslag
godkänt vissa grunder för förändrad organisation av med statsmedel
understödda lantmannaskolor, höjde 1912 års riksdag på grund härav
det å ordinarie stat under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar» upptagna förslagsanslaget till understöd
åt lantmannaskolor till 150,000 la-onor, med vilket belopp detsamma
fortfarande utgår.
Anslaget har emellertid visat sig vara väl knappt tilltaget och
har måst överskridas. Redan under år 1913 — första året — voro utgifterna
från anslaget 156,379 kronor. Under år 1914 ökades de till
182,645 kronor och hava under år 1915 till och med oktober månad
utgjort 207,020 kronor.
I betraktande av denna hastiga stegring har departementschefen
ansett nödig omtanke om budgetens soliditet bjuda, att detta anslag,
som eljest säkerligen skulle årligen överskridas med betydligt belopp,
erhåller någon förhöjning, vilken torde böra sättas till 50,000 kronor,
så att anslaget upptages till 200,000 kronor.
Då riksdagen icke har något att erinra mot förevarande framställning,
har riksdagen höjt det under anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar» upptagna förslagsanslaget till lantmannaskolor
från 150,000 kronor med 50,000 kronor till 200,000 kronor.
6
Riksdagens skrivelse Nr 9.
ll:o) Under punkt 10 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att höja det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar» upptagna förslagsanslaget till lanthushållsskolor
från 36,000 kronor med 24,000 kronor till 60,000 kronor.
Genom beslut vid 1912 års riksdag inrättades ett nytt slag av
lägre lantbruksundervisningsanstalter, benämnda lanthushållsskolor, och
uppfördes såsom understöd till dylika skolor å ordinarie stat under anslagstiteln
»undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»
ett förslagsanslag å 36,000 kronor.
Då denna undervisningsform var ny, var det ganska naturligt, att
hela beloppet icke togs i anspråk under det första året, år 1913, men
ett bidragsbelopp av 32,080 kronor blev i allt fall använt. Redan under
år 1914 hade emellertid anspråken på anslaget stegrats därhän, att utgifterna
uppgingo till 56,550 kronor. Under år 1915 hade redan vid
oktober månads slut från anslaget utbetalts 51,680 kronor.
Av samma skäl, som anförts under nästföregående punkt, har det
synts departementschefen befogat att nu bereda detta anslag någon förhöjning,
och torde denna med hänsyn till den hastiga stegringen av
utgifterna från anslaget lämpligen böra sättas till 24,000 kronor, varigenom
anslaget skulle uppgå till 60,000 kronor.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
höjt det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar» upptagna förslagsanslaget till lanthushållsskolor
från 36,000 kronor med 24,000 kronor till 60,000 kronor.
Slutsumman av anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar» kommer alltså på grund av under punkterna 8,
10 och 11 fattade beslut att ökas från 618,950 kronor med 78,800
kronor till 697,750 kronor.
12:o) Under punkt 11 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att utav det av 1915 års riksdag till elektrisk anläggning vid
Ultima lantbruksinstitut och egendom beviljade anslag av 32,000 kronor
å extra stat för år 1917 anvisa återstående 22,000 kronor med rätt för
Kungl. Maj:t att låta under år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna detta belopp.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen år 1915 till
elektrisk anläggning vid Ultuna lantbruksinstitut och egendom beviljat
ett anslag av 32,000 kronor och därav å extra stat för år 1916 anvisat
10,000 kronor.
Sedan lantbruksstyrelsen med skrivelse den 12 november 1915
7.
Riksdagens skrivelse Nr 9.
efter hörande av styrelsen för ifrågavarande lantbruksinstitut och efter
samråd med vattenfallsstyrelsen till Kungl. Maj:t ingivit plan för anläggningens
utförande, blev denna plan den 3 december 1915 av Kungl.
Maj:t godkänd. Lantbruksstyrelsen meddelade i nämnda skrivelse, att
sekundärledningen över Ultuna då väntades bliva sträckt inom den
närmaste framtiden samt att alltså ur denna synpunkt icke något hinder
mötte att redan under innevarande vinter där tillgodogöra den elektriska
energien, vilket vore särdeles önskvärt, särskilt med hänsyn till rådande
höga pris å bränsle och lyse. Styrelsen hemställde därför, att återstoden
av det beviljade anslaget måtte anvisas å 1917 års riksstat, med
rätt för Kungl. Maj:t att förskottera beloppet under år 1916.
Då den gjorda framställningen synes böra bifallas, får riksdagen
anmäla, att riksdagen utav det av 1915 års riksdag till elektrisk anläggning
vid Ultuna lantbruksinstitut och egendom beviljade anslag av
32,000 kronor å extra stat för år 1917 anvisat återstående 22,000 kronor
med rätt för Eders Kungl. Majt att låta under år 1916 av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna detta belopp.
13:o) Under punkt 12 i huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att till undervisningsmateriel för lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 3,000
kronor.
Till undervisningsmateriel för lantbruks- och mejeriinstitutet vid
Alnarp har riksdagen på extra stat för vart och ett av åren 1908—
1916 anvisat ett anslag av 3,000 kronor. Då samma behov av extra
anslag till undervisningsmateriel vid nämnda institut torde komma att
under år 1917 föreligga som under de föregående åren, har riksdagen,
i likhet med vad under senare åren skett, till undervisningsmateriel för
lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat för år 1917 anvisat
ett anslag av 3,000 kronor.
14:o) Under punkt 13 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till hovbeslagsskolan vid Alnarp anvisa å extra stat för år 1917 ett
anslag av 4,500 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet anvisade riksdagen
på extra stat för år 1914 till hovbeslagsskolan vid Alnarp ett anslag
av 7,000 kronor, därav 3,500 kronor skulle användas till täckande av
förskottsvis bestridda utgifter till samma skola under år 1913.
För vart och ett av åren 1915 och 1916 har riksdagen, likaledes
å extra stat, anvisat till skolan ett anslag av 3,500 kronor.
8
Riksdagens skrivelse Nr 9.
De omständigheter, som föranleda den begärda anslagsökningen
äro dels förestående reparation av smedjan, dels ökning i omkostnaderna
för materiel, dels ock ökade utgifter för elevernas kosthåll.
Riksdagen, som övertygats om behovet av den äskade anslagsökningen,
har till hovbeslagsskolan vid Alnarp anvisat å extra stat för
år 1917 ett anslag av 4,500 kronor.
15:o) I anledning av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
anfört angående försäljning av vindmotor vid lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp får riksdagen anmäla, att riksdagen förklarat sig icke
hava något att erinra mot att ifrågavarande vindmotor för statsverkets
räkning försäljes av institutsstyrelsen med skyldighet för nämnda styrelse
att till statskontoret inleverera försäljningssumman.
16:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 14 i
statsrådsprotokollet föreslagit har riksdagen i likhet med vad skett för
åren 1914—1916 till anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter
å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 14,800 kronor.
17:o) Under punkt 15 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
medgiva, att Kungl. Maj:t må under år 1917 till anordnande av utbildningskurser
för ladugårdsförmän använda vad som vid utgången av
år 1916 må kvarstå oanvänt å anslaget för detta ändamål.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen på extra stat
för vart och ett av åren 1913—1916 anvisat anslag av 18,800 kronor
till anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän.
Vid anmälan i statsrådet den 14 januari 1915 av frågor om anslag
under nionde huvudtiteln för år 1916 beslöt Kungl. Maj:t på departementschefens
hemställan föreslå riksdagen medgiva, att under år 1916
till anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän finge användas
vad som vid utgången av år 1915 kvarstode oanvänt å anslaget för detta
ändamål. Detta förslag bifölls av riksdagen.
Enligt vad departementschefen i statsrådsprotokollet beräknat, är
nytt anslag för år 1917 obehövligt.
Riksdagen har icke något att erinra mot förevarande framställning
och har alltså medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må under år 1917 till
anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän använda vad som
vid utgången av år 1916 må kvarstå oanvänt å anslaget för detta
ändamål.
9
Riksdagens skrivelse Nr 9.
18:o) Under punkt 16 kar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1917 bevilja, att av Kungl. Maj:t i mån av behov
användas, såsom bidrag till anställande av
dels tretton jordbrukskonsulenter i Dalarna och Norrland under
villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning bekostas av
landsting, hushållningssällskap eller eljest, 32,500 kronor,
dels en jordbrukskonsulent inom vartdera av Kalmar läns norra
och Gottlands läns hushållningssällskaps områden under enhanda villkor
och under förutsättning därjämte, att vederbörande hushållningssällskap
bidrager till konsulentens avlöning med minst 1,250 kronor, 2,500 kronor,
dels ock fjorton jordbrukskonsulenter i övriga delar av södra och
mellersta Sverige under villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning
bekostas av landsting, hushållningssällskap eller eljest samt
att vederbörande hushållningssällskap under samma år på egen bekostnad
och utan anlitande till någon del av statsbidraget anställer en eller flera
ytterligare jordbrukskonsulenter, 35,000 kronor eller tillsammans 70,000
kronor,
ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må för bidrag från detta anslag
stadga de villkor i övrigt Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Sedan anslag å extra stat utgått såsom bidrag till anställande av
jordbrukskonsulenter i Dalarna och Norrland från och med år 1908
samt inom mellersta och södra Sverige från och med år 1911, anvisade
1914 års förra riksdag, på Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
på extra stat för år 1915 under vissa villkor anslag för samma ändamål
med 30,000 kronor för anställande av tolv dylika konsulenter i Dalarna
och Norrland, med 2,500 kronor för anställande av en jordbrukskonsulent
inom vartdera av Kalmar läns norra och Gottlands läns hushållningssällskaps
områden samt med 30,000 kronor för anställande av tolv sådana
konsulenter i övriga delar av södra och mellersta Sverige. Anslagets
sammanlagda belopp uppgick alltså till 62,500 kronor.
Anslag å samma belopp är beviljat även för innevarande år.
Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag i ämnet, har följaktligen
å extra stat för år 1917 beviljat, att av Eders Kungl. Maj:t i mån
av behov användas, såsom bidrag till anställande av
dels tretton jordbrukskonsulenter i Dalarna och Norrland unde?
villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning bekostas av
landsting, hushållningssällskap eller eljest, 32,500 kronor,
dels en jordbrukskonsulent inom vartdera av Kalmar läns norra
och Gottlands läns hushållningssällskaps områden under enahanda villkor
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 9.
och under förutsättning därjämte, att vederbörande hushållningssällskap
bidrager till konsulentens avlöning med minst 1,250 kronor, 2,500 kronor,
dels ock fjorton jordbrukskonsulenter i övriga delar av södra och
mellersta Sverige under villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning
bekostas av landsting, hushållningssällskap eller eljest samt
att vederbörande hushållningssällskap under samma år på egen bekostnad
och utan anlitande till någon del av statsbidraget anställer en eller flera
ytterligare jordbrukskonsulenter, 35,000 kronor eller tillsammans 70,000
kronor,
ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må för bidrag från detta
anslag stadga de villkor i övrigt Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva.
19:o) Under punkt 17 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1917 anvisa, att av Eders Kungl. Maj:t i mån
av behov användas, såsom bidrag till anställande av dels vandringsrättare
i Dalarna och Norrland 24,000 kronor, dels ock vandringsrättare i södra
eller mellersta Sverige 18,000 kronor eller tillsammans 42,000 kronor,
under villkor att övriga kostnader för vandringsrättarna bestridas av
landsting, hushållningssällskap eller eljest, samt på de villkor i övrigt,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
För år 1912 anvisade riksdagen på grund av väckt motion å extra
stat ett anslag av 18,000 kronor att av Kungl. Maj:t i mån av behov
användas såsom bidrag till avlönande av vandringsrättare i Dalarna och
Norrland under villkor, att övriga kostnader för desamma bestriddes
av landsting, hushållningssällskap eller eljest, samt på de villkor i övrigt,
som Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva. Samma belopp beviljades
därefter av riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag för enahanda ändamål
och på oförändrade villkor jämväl för vartdera av åren 1913 och 1914.
I anledning av vid 1912 års riksdag väckta motioner anvisade
riksdagen jämväl såsom bidrag till avlöning åt vandringsrättare i södra
och mellersta Sverige å extra stat för år 1913 ett belopp av 9,000
kronor under samma villkor som för det förra anslaget; och anslog
riksdagen på förslag av Kungl. Maj:t även för år 1914 sistnämnda
belopp för samma ändamål.
På Kungl. Maj:ts förslag höjde riksdagen för år 1915 förstnämnda
anslag till 21,000 kronor och det sistnämnda till 15,000 kronor, med
bibehållande av förenämnda villkor beträffande båda anslagen. Samma
belopp hava anvisats av riksdagen för år 1916.
11
Riksdagens skrivelse Nr 9.
För nästkommande år begäres nu förhöjning med 3,000 kronor
för vartdera av ifrågavarande båda anslag.
Riksdagen finner vandringsrättarinstitutionen väl förtjänt av fortsatt
understöd från statens sida. Vid sådant förhållande och då de
nuvarande anslagen på sätt av utredningen i ärendet framgår visat sig
otillräckliga får riksdagen, som icke funnit något att erinra mot beloppet
av den begärda anslagsökningen, anmäla, att riksdagen å extra stat för
år 1917 anvisat, att av Eders Kungl. Maj:t i mån av behov användas,
såsom bidrag till anställande av
dels vandringsrättare i Dalarna och Norrland 24,000 kronor,
dels ock vandringsrättare i södra eller mellersta Sverige 18,000
kronor,
eller tillsammans 42,000 kronor, under villkor att övriga kostnader
för vandringsrättarna bestridas av landsting, hushållningssällskap eller
eljest, samt på de villkor i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva.
20:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten 18
gjorda framställning har riksdagen i likhet med vad skett för åren
1911—1916 till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning
m. m. å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 1,500
kronor.
21:o) Under punkt 19 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets lanthushållningsskola
vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor å extra stat för år 1917 bevilja
ett anslag av 8,000 kronor.
Till Fredrika-Bremer-förbundets lanthushållningsskola vid Rimforsa
för utbildande av lärarinnor, vilken skola år 1907 började sin verksamhet,
har såsom understöd av statsmedel anvisats av riksdagen på Kungl.
Maj:ts framställning för varje av åren 1908—1910 anslag å 4,000 kronor
samt för vart och ett av åren 1911—1913 anslag å 6,000 kronor. För
år 1914 blev på Kungl. Maj:ts förslag anslaget höjt till 8,000 kronor,
vilket anslagsbelopp jämväl beviljats för åren 1915 och 1916.
Såsom villkor för de årliga anslagens åtnjutande har Kungl. Maj:t
vid deras utanordnande föreskrivit, bland annat, att ett visst antal elever,
nämligen för åren 1908—1910 tre och för åren 1911—1916 fyra, skulle
äga åtnjuta kostnadsfri undervisning, dock utan att vara befriade från
avgifter för kost och logi, samt att avgiften för undervisning, kost, logi
och lyse ej finge överstiga 600 kronor för år.
12
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Skolans styrelse har nu i en till Eders Kungl. Maj:t ingiven skrift
anhållit om statsbidrag för år 1917 med 8,000 kronor. Tillika har styrelsen
dels lämnat redogörelse för arbetsåret 1913—1914, varav inhämtas,
att arbetet bedrivits på praktiskt och ändamålsenligt sätt, dels ock avlämnat
förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1917.
I infordrat utlåtande den 21 oktober 1915 har lantbruksstyrelsen
tillstyrkt, att det av skolstyrelsen begärda anslaget måtte äskas av riksdagen,
ävensom förklarat sig icke hava något att erinra mot det ingivna
förslaget till inkomst- och utgiftsstat.
Enligt vad som meddelats riksdagen har vederbörande senare hos
Eders Kungl. Maj:t gjort framställning i fråga om sådan ändring i de
av Eders Kungl. Maj:t för anslagets utgående stadgade villkor, att det
belopp, vartill avgifterna för undervisning, kost, logi och lyse må utgå,
höjes till 700 kronor för år.
Riksdagen, som för sin del ej funnit något att erinra häremot, har
såsom statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets lanthushållningsskola
vid Rim forsa för utbildande av lärarinnor å extra stat för år 1917 beviljat
ett anslag av 8,000 kronor.
22:o) I anslutning till Eders Kungl. Majris därom under punkt 20
gjorda framställning har riksdagen vidare, i likhet med vad skett för
åren 1914—1916 såsom statsbidrag åt Uppsala enskilda läroverks fackskola
för huslig ekonomi för utbildning av lärarinnor i lanthushållning
å skolans lantgård Brogård å extra stat för år 1917 beviljat ett anslag
av 5,500 kronor.
23:o) Med bifall till Eders Kungl. Majris under punkten 21 gjorda
framställning har riksdagen höjt'' den* del av det under anslagstiteln
»hästavelns förbättrande» upptagna reservationsanslaget, som är avsett
till understödjande av prisbelöningar av hästar, från 40,000 kronor med
60,000 kronor till 100,000 kronor.
På grund härav kommer omförmälda reservationsanslag att undergå
motsvarande höjning eller till 309,400 kronor samt hela anslaget till
hästavelns förbättrande att upptagas med ett belopp av 310,470 kronor,
därav ett förslagsanslag, friheter, å 1,070 kronor.
24:o) På grund av Eders Kungl. Majris därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad skett för åren 1911—1916, till extra
personal vid Flyinge hingstdepå å extra stat för år 1917 beviljat ett
anslag av 4,630 kronor.
13
Riksdagens skrivelse Nr 9.
25:o) Under punkt 23 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 20,000 kronor att under
de villkor, Eders Kungl. Maj:t må bestämma, utgå för tillvaratagande
och utveckling av sådana i Sverige förekommande s. k. lanthästar, som
kunna innefattas under benämningen »inhemska häststammar».
På grund av förslag av Kungl. Maj:t har riksdagen å extra stat
för vartdera av åren 1914 och 1915 anvisat ett anslag av 20,000 kronor
att under de villkor, Kungl. Maj:t ägde bestämma, utgå för tillvaratagande
och utveckling av sådana i Sverige förekommande s. k. lanthästar,
som kunde innefattas under benämningen »inhemska häststammar».
I proposition till 1915 års riksdag äskades å extra stat för år
1916 allenast 17,000 kronor för ifrågavarande ändamål, varjämte medgivande
begärdes att få för ändamålet använda vad vid utgången av år
1915 kunde kvarstå oanvänt av nämnda anslag. Omförmälda förslag
blev av riksdagen bifallet.
Av de av 1913 och 1914 årens riksdagar beviljade anslagsmedel
har Kungl. Maj:t beviljat bidrag år 1914 till sammanlagt belopp av
17,000 kronor och år 1915 till sammanlagt belopp av 20,000 kronor.
Då alltså vid utgången av år 1915 komme att å de beviljade anslagen
kvarstå oanvänt ett belopp av 3,000 kronor, som finge användas
under år 1916, samt därutöver beviljats 17,000 kronor, komme sammanlagt
20,000 kronor att under sistnämnda år stå till Eders Kungl.
Maj:ts förfogande till utdelande av bidrag till åtgärder för tillvaratagande
och utveckling av inhemska häststammar.
Det har synts departementschefen, som om även för år 1917
samma summa borde anvisas, helst som redan år 1915 anslaget visat
sig otillräckligt för utdelande av bidrag i så stor omfattning, som de
inkomna ansökningarna avsett. De skäl, som anfördes för anslagets beviljande,
då frågan därom första gången förelåg, vore alltjämt lika
giltiga, och det skulle otvivelaktigt vara till men för resultatet av de
strävanden, som flerstädes inom landet påginge för tillvaratagandet och
utvecklandet av de inhemska häststammarna, ifall understöd från statens
sida icke kunde påräknas i samma omfattning som hittills.
I enlighet härmed har riksdagen å extra stat för år 1917 anvisat
ett anslag av 20,000 kronor att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t
må bestämma, utgå för tillvaratagande och utveckling av sådana i Sverige
förekommande s. k. lanthästar, som kunna innefattas under benämningen
»inhemska häststammar».
14
Riksdagens skrivelse Nr 9.
26:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 24 därom
gjorda framställning har riksdagen
dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må till understödjande av
stamboksföring rörande hästar under de villkor, Eders Kungl. Maj:t må
bestämma, under år 1917 använda vad som vjd utgången av år 1916
kan kvarstå oanvänt å anslaget för detta ändamål;
dels ock å extra stat för år 1917 för samma ändamål anvisat ett
anslag av 6,000 kronor.
27:o) Vidare och i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt
25 av förevarande huvudtitel gjorda framställning har riksdagen, i likhet
med vad för innevarande år skett, till karantänsanstalten i Haparanda
för husdjur å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 750 kronor.
28:o) Under punkten 26 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till avelscentra för nötboskap å extra stat för
år 1917 anvisa ett anslag av 12,000 kronor.
År 1902 begärde Kung! Maj:t första gången hos riksdagen anslag
till bildande och upprätthållande av avelscentra för nötboskap, och anvisade
riksdagen för vart och ett av åren 1903—1910 medel för detta
ändamål. Efter tävlan utsågos dylika avelscentra år 1906.
År 1908 gjorde Kungl. Maj:t framställning till riksdagen om anordnande
efter ny plan av förnyad tävlan för utseende av avelscentra.
Riksdagen anvisade för dessa tävlingar jämte upprätthållande av de vid
dem utsedda avelscentra anslag å extra stat för vart och ett av åren
1909—1915. Den 21 april 1911 utsågos avelscentra vid denna tävling.
År 1913 framlade Kungl. Maj:t förslag till riksdagen om anordnande
av ytterligare en tävling för utseende av avelscentra enligt
plan, som innefattade åtskilliga förändringar i förut gällande bestämmelser.
Kostnaderna för dessa tävlingar beräknades till 122,000 kronor,
varav 27,000 kronor skulle tagas från avkastningen av fonden för
svenska hornboskaps- och fåravelns förädling samt återstående 95,000
kronor beräknades skola av riksdagen anvisas med 16,000 kronor för
år 1914, 14,000 kronor för år 1915, 17,000 kronor för år 1916 samt
12,000 kronor för vart och ett av åren 1917—1920. Riksdagen har
anvisat härtill 16,000 kronor för år 1914, 14,000 kronor för år 1915
och 17,000 kronor för år 1916.
Då förevarande anslagsäskande står i överensstämmelse med av
riksdagen förut gillad plan för anordnande av tävlingar för utseende
15
Riksdagens skrivelse Nr 9.
av avelscentra, har riksdagen till avelscentra för nötboskap å extra stat
för år 1917 anvisat ett anslag av 12,000 kronor.
29:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 27
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett
av åren 1907—1916 ägt rum, till främjande av nötboskapsaveln inom
Norrbottens län, anvisat å extra stat för år 1917 ett anslag av 5,000 kronor.
30:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 28 föreslagit
har riksdagen
dels medgivit, att vad vid utgången av år 1916 möjligen kvarstår
oanvänt å anslaget till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen må under år 1917 användas för enahanda ändamål;
dels ock å extra stat för år 1917 för samma ändamål anvisat ett
anslag av 75,000 kronor.
31:o) Under punkt 29 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till åtgärder för höjande av landets svinavel å extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av 50,000 kronor.
Till åtgärder för höjande av landets svinavel har riksdagen anvisat
å extra stat för vart och ett av åren 1912—1914 anslag av 30,000
kronor samt för vartdera av åren 1915 och 1916 ett anslag av 40,000
kronor.
Lantbruksstyrelsen har nu i skrivelse den 7 december 1915 anfört,
att hushållningssällskapen redan under år 1914 utgivit till åtgärder förhöjande
av svinaveln omkring 43,000 kronor av natur att kunna ersättas
av statsmedel och att under år 1915 skulle efter vad styrelsen inhämtat
utgifterna av samma slag med 10,000 kronor överstiga de sällskapen
tilldelade anslagen. Då användningen av de hittills anvisade medlen
syntes hava i hög grad bidragit till att främja landets svinavel, ansåge
lantbruksstyrelsen det vara av den allra största betydelse, att tillräckliga
belopp fortfarande måtte finnas tillgängliga för ändamålet, och
detta så mycket mera, som de osäkra förhållandena under nuvarande
kristid medfört en viss tillbakagång i svinproduktionen, som det vore
av vikt att skyndsamt avhjälpa. En ökning av anslaget från 40,000
kronor till 50,000 kronor ansåge lantbruksstyrelsen därför i hög grad
önskvärd.
Departementschefen har fullständigt instämt med lantbruksstyrelsen
i fråga om betydelsen av att ifrågavarande anslag erhåller den av
styrelsen nu föreslagna höjningen.
16
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Riksdagen, som anser den föreslagna anslagsökningen av behovet
påkallad, har till åtgärder för höjande av landets svinavel å extra stat
för år 1917 anvisat ett anslag av 50,000 kronor.
32:o) Vidare och i överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts
framställning i ämnet har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett
av åren 1909—1916 skett, till fjäderfäavelns befrämjande anvisat å
extra stat för år 1917 ett anslag av 20,000 kronor.
33:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 31 gjorda
framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för vartdera av
åren 1913—1916, till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna
och Alnarp å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 21,000 kronor.
34:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 32 framställda
förslag har riksdagen, i likhet med vad för år 1916 senast ägt
rum, å extra stat för år 1917 anvisat såsom bidrag till underhåll av
åtta kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behov — inom
de orter, där landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller i
förening, förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta ej mindre
lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent
än även avlöningen till dessa och laboratorieränaren ävensom de årliga
utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp av böcker och
inventarier för stationens behov — 6,000 kronor för varje station eller
tillhopa 48,000 kronor.
35:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 33 föreslagit
får riksdagen anmäla, att riksdagen såsom bidrag till underhåll
av kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län — under villkor
att från länets landsting och hushållningssällskap eller eljest bidrag
lämnas till anstaltens underhåll med sammanlagt minst 9,000 kronor —
å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 15,000 kronor.
36:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 34 därom
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för åren
1914—1916, till understöd åt svenska mosskulturföreningen å extra stat
för år 1917 anvisat ett anslag av 50,000 kronor.
37:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkten 35 gjorda
framställning får riksdagen anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för
17
Riksdagens skrivelse Nr 9.
vart och ett av åren 1887—1916 ägt ram, å extra stat för år 1917 till
Kungl. Maj:ts förfogande anvisat ett anslag av 10,000 kronor för att
med högst 1,000 kronor för varje anstalt — användas till understöd åt
sådana frökontrollanstalter, som av landsting eller hushållningssällskap,
vart för sig eller i förening, understödjas med minst samma belopp
som statsbidraget och vilka anstalter vilja underkasta sig de villkor och
föreskrifter i avseende på analysmetoder och övriga förhållanden, som
fastställas av Eders Kungl. Maj:t.
38:o) 1 anslutning till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 36 därom
gjorda framställning får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels medgivit, att vad vid utgången av år 1916 må kvarstå oanvänt
å det såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska odlino-en
av frö av vallväxter och foderrotfrukter anvisade anslag må av
Kungl. Maj:t under år 1917 användas för enahanda ändamål;
dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1917 anvisat ett
belopp av 20,000 kronor.
39:o) Under punkt 37 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för år 1917 å extra stat anvisa dels för anställande av en statskonsulent
i fröodling ett anslag av 6,500 kronor, dels ock såsom personligt
ålderstillägg till statskonsulenten i fröodling Anders Elofson, därest han
fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, ett anslag av
500 kronor, eller tillhopa 7,000 kronor.
Till anställande av en statskonsulent i fröodling har riksdagen för
vart och ett av åren 1912—1916 anvisat å extra stat ett anslag av
6,500 kronor.
Riksdagen har icke något att erinra däremot, att såsom Eders
Kungl. Maj:t föreslagit ifrågavarande statskonsulent för år 1917 beredes
ett personligt ålderstillägg. Då förevarande framställning icke heller i
övrigt föranleder någon riksdagens erinran, har riksdagen för år 1917
å extra stat anvisat
dels för anställande av en statskonsulent i fröodling ett anslag av
6,500 kronor;
dels ock såsom personligt ålderstillägg till statskonsulenten i fröodling
Anders Elofson, därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör
i denna egenskap, ett anslag av 500 kronor eller tillhopa 7,000 kronor.
40:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1914,
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.) 3
18
Biksdagens skrivelse Nr 9.
1915 och 1916 skett, å extra stat för år 1917 beviljat Sveriges utsädesförening
såsom bidrag till uppehållande av föreningens praktiskt vetenskapliga
verksamhet ett anslag av 66,000 kronor.
41:o) Under punkt 39 i statsrådsprotokollet hade Eders Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på den särskilda proposition
angående anslag till en Sveriges utsädesförenings filial i mellersta
Norrland, som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för
detta ändamål å extra stat för år 1917 beräkna ett anslag av 9,500
kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 10 mars
1916 avlåten proposition, nr 88, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att till understöd åt Sveriges utsädesförening för en filial i
mellersta Norrland å extra stat för år 1917 anvisa för filialens upprättande
1,500 kronor samt för uppehållande av verksamheten vid densamma
8,000 kronor eller tillsammans ett anslag av 9,500 kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft två
inom riksdagen väckta likalydande motioner, däri hemställts, att riksdagen
måtte för sin del — med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, i vad den avser anordnande inom Västernorrlands
län av en filial till Sveriges utsädesförening — för inrättande på lämplig
plats inom Jämtlands län av antingen en självständig försöksanstalt
eller ock en filial till Sveriges utsädesförening av enahanda omfattning
och beskaffenhet som den ovan omförmälda inom Västernorrlands län,
samt för uppehållande av verksamheten vid densamma för år 1917 på
extra stat bevilja ett anslag av 5,000 kronor.
Betydelsen av eu rationellt bedriven och efter olika lokala förhållanden
anpassad växtförädlingsverksamhet har med all önskvärd
tydlighet ådagalagts genom det med statsmedel understödda praktiskt
vetenskapliga arbete, som i sådant syfte under en följd av år utförts
av Sveriges utsädesförening vid Svalöv.
Resultaten av detta föreningens utomordentligt gagnrika arbete
för våra kulturväxters förädling synes emellertid av utredningen i ärendet
att döma till huvudsaklig del kommit jordbruket i de södra och mellersta
delarna av landet till godo. För dessa landsdelar lämpliga nya sorter
hava nämligen vid Svalöv blivit uppdragna och allmänt spridda.
De. nordligare landsdelarna torde däremot icke hava i önskvärd
utsträckning kommit i åtnjutande av samma fördelar, beroende på att
stammar av såväl sädesslag som vallväxter, vilka vid odling å Svalöv
19
Riksdagens skrivelse Nr 9.
synts hava förutsättningar för att lämpa sig för norra Sverige, vid
odling därstädes icke motsvarat förväntningarna.
Emellertid torde Norrland i lika hög grad som övriga Sverige
vara i behov av den hjälp, som vetenskapen uti ifrågavarande avseende
kan lämna. Kravet på en utsträckning av växtförädlingen till landets
nordliga delar synes därför fullt berättigat. Visserligen har såsom i
ärendet erinrats utsädesföreningen inrättat en till Luleå förlagd filial,
avseende verksamheten i Norrbotten. Förhållandena i såväl mellersta
Norrland som ock inom Jämtlands län torde likväl vara av sådan art,
att dessa landsdelars behov uti ifrågavarande avseende likväl enligt vad
den förebragta utredningen i ärendet ger vid handen kan rätt tillgodoses
endast genom en försöksverksamhet bedriven vid särskilda å lämpliga
platser i dessa delar av landet förlagda växtförädlingsanstalter.
Inrättande av sådana anstalter anser riksdagen därför välbetänkt.
Beträffande dessa anstalters organisation håller riksdagen i likhet
med departementschefen före, att desamma böra inrättas såsom filialer
till Sveriges utsädesförening.
Enligt vad framgår av den i statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen
över utsädesföreningens ekonomiska förhållanden torde emellertid
föreningen åtminstone icke nu vara i stånd att utan särskilt statsunderstöd
anordna dylika växtförädlingsanstalter i Norrland såsom sina
filialer.
Med hänsyn härtill har Eders Kungl. Maj:t, som ansett att för närvarande
blott en till Västernorr lands län förlagd växtförädlingsanstalt
borde komma ifråga, föreslagit anvisande åt utsädesföreningen för detta
ändamål av särskilt statsbidrag. Det härför beräknade beloppet synes
riksdagen väl avvägt. _ .....
Anstaltens förläggning såsom ifrågasatts till Holms säteri i sistnämnda
län föranleder icke någon riksdagens erinran.
Vad härefter beträffar de i ämnet väckta motioner, så avse dessa
utöver inrättande av en filial inom Västernorrlands län anordnande redan
under år 1917 inom Jämtlands län antingen av en självständig försöksanstalt
eller ock av en filial till Sveriges utsädesförening.
Riksdagen delar på sätt även ovan nämnts till fullo motionärernas
uppfattning rörande behovet av en speciellt för Jämtlands län avpassad
växtförädlingsanstalt. Den mellan Jämtland och det övriga Norrland
förefintliga olikheten med avseende å såväl klimat som jordmån torde
nämligen påkalla, att en grundlig och effektiv försöksverksamhet i berörda
syfte igångsättes jämväl inom detta län.
20 Riksdagens skrivelse Nr 9.
Av de av motionärerna ifrågasatta två alternativen rörande anstaltens
organisation, så håller riksdagen såsom jämväl ovan antytts före,
att det senare alternativet bör föredragas. — Emellertid torde enligt
riksdagens förmenande frågan om inrättande av en växtförädlingsanstalt
särskilt för Jämtlands län böra göras till föremål för utredning, och kan
riksdagen därför icke biträda motionärernas framställning om statsanslag
för detta ändamål redan från och med år 1917.
Under åberopande av det anförda får riksdagen
dels anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kung!. Maj:ts förevarande
framställning till understöd åt Sveriges utsädesförening för en
filial i mellersta Norrland å extra stat för år 1917 anvisat för filialens
upprättande 1,500 kronor samt för uppehållande av verksamheten vid
densamma 8,000 kronor eller tillsammans ett anslag av 9,500 kronor;
dels ock i anledning av ifrågavarande motioner bos Eders Kung!.
Magt anhålla om utredning och förslag rörande upprättande snarast
möjligt på lämplig plats inom Jämtlands län av en filial till Sveriges
utsädesförening.
42:o) Under punkt 40 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen
dels medgiva att vad vid utgången av år 1916 må kvarstå oanvänt å
anslaget till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket må av Kungl.
Maj:t under år 1917 disponeras för enahanda ändamål, dels ock för
samma ändamål å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 240,000 kronor.
Alltsedan år 1901 har riksdagen anvisat medel å extra stat till
åtgärder för höjande av det mindre jordbruket. För vartdera av åren
1914 och 1915 anvisade riksdagen för detta ändamål ett anslag av
270,000 kronor och medgav därjämte, att Kungl. Maj:t finge för dylika
åtgärder under vartdera av sistnämnda år disponera jämväl vad som
vid utgången av föregående år möjligen icke blivit använt av tidigare för
enahanda ändamål anvisade anslag.
Beträffande anslaget för år 1916 så begärde Kungl. Maj:t allenast
riksdagens medgivande att under detta år använda behållning å detta
anslag från år 1915.
Uti en inom riksdagen väckt motion föreslogs emellertid, att å
extra stat för år 1916 måtte anvisas ett anslag å 120,000 kronor, varigenom
de tillgängliga medlen med inräknande av ovanberörda behållning
skulle för år 1916 uppgå till det förut vanliga beloppet, 270,000
kronor. Riksdagen anförde att, ifall åtgärden att för år 1916 inställa
premieringar och studieresor skulle komma att tillämpas jämväl under
år 1916, riksdagen funne, att de synnerligen behjärtansvärda ändamål,
21
Riksdagens skrivelse Nr 9.
som anslaget till böjande av det mindre jordbruket vore avsett att
främja, härigenom icke skulle bliva i önskvärd grad tillgodosedda. Riksdagen
hölle nämligen före, att under år 1916 den egentliga jordbrukspremieringen
med tillhörande utdelning av premielån borde med hänsyn
till den stora betydelsen för det mindre jordbruket av denna verksamhet
återupptagas och att av samma anledning bidrag ock borde utgå
till studieresor. På grund härav hade riksdagen ansett sig böra biträda
det i motionen framställda förslaget och, jämte det riksdagen medgav
disponerandet av behållningen från år 1915, anvisade därför riksdagen
för ändamålet ett anslag av 120,000 kronor.
Riksdagen håller före, att medel för ifrågavarande ändamål böra
för år 1917 finnas tillgängliga till belopp, som med sammanräknande av
besparing å anslaget för innevarande år uppgår till det förut vanliga,
270,000 kronor. På grund härav och då riksdagen icke har något att
erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, får riksdagen,
under hänvisning tillika till riksdagens berörda uttalande, anmäla, att
riksdagen
dels medgivit, att vad vid utgången av år 1916 må kvarstå oanvänt
å anslaget till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket må
av Kungl. Maj:t under år 1917 disponeras för enahanda ändamål;
dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1917 anvisat ett
anslag av 240,000 kronor.
43:o) Under punkt 41 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1917 anvisa dels för anställande av en statskonsulent
för det mindre jordbruket ett anslag av 6,500 kronor, dels ock
såsom personligt ålderstillägg till statskonsulenten för det mindre jordbruket
August Östergren, därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör
i denna egenskap, ett anslag av 500 kronor eller tillhopa 7,000 kronor.
Till anställande av en statskonsulent för det mindre jordbruket har
riksdagen för vart och ett av åren 1910—1916 beviljat å extra stat ett
anslag av 6,500 kronor. Härav användas 4,000 kronor till arvode åt
konsulenten och 2,500 kronor till bestridande av hans resekostnader.
Riksdagen har för år 1917 å extra stat anvisat
dels för anställande av en statskonsulent för det mindre jordbruket
ett anslag av 6,500 kronor;
dels ock såsom personligt ålderstillägg till statskonsulenten för det
mindre jordbruket August Östergren, därest han fortfarande med gott
vitsord tjänstgör i denna egenskap, ett anslag av 500 kronor, eller tillhopa
7,000 kronor.
22
Riksdagens skrivelse Nr 9.
44:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen i likhet med vad skett för innevarande år såsom
bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk
å extra stat för år 1917 anvisat ett förslagsanslag av 15,000 kronor,
ävensom medgivit, att Knngl. Maj:t må härav använda högst 5,000
kronor till åtgärder för åstadkommande av räntabilitetsberäkningar angående
jordbruk.
45:o) I följd av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 43 gjorda
framställning har riksdagen, i likhet med vad under senare åren skett,
å extra stat för år 1917 anvisat dels till statsbidrag till fortgående smörprovningar
ett anslag av 10,000 kronor samt dels till bestridande av
kostnaderna för kontrollen över vattenhalten Dsvenskt exportsmör ett
anslag av 6,000 kronor, eller tillhopa 16,000 kronor.
46:o) Under punkt 44 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels medgiva, att vad som vid 1916 års utgång må återstå oanvänt av
det under benämning »norrländska avdikningsanslaget» för år 1916 anvisade
anslag till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
av myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland
och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av
till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för
närliggande bygd, må av Eders Kungl. Maj:t under år 1917 användas
för samma ändamål; dels ock å extra stat för sistnämnda år ställa till
Eders Kungl. Maj:ts förfogande under enahanda benämning och för
samma ändamål ett belopp av 1,500,000 kronor med iakttagande att av
samtliga sålunda för år 1917 tillgängliga medel sökande från Gävleborgs
län och Dalarna skola äga företrädesrätt att erhålla bidrag till högst
100,000 kronor.
Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 124 anmält, har riksdagen
i anledning av förevarande framställning och inom riksdagen i
ämnet väckta motioner
dels medgivit, att vad som vid 1916 års utgång må återstå oanvänt
av det under benämning »norrländska avdikningsanslaget» för år 1916
anvisade anslag till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
av myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland
och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av
till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för
närliggande bygd, må av Eders Kungl. Maj:t under år 1917 användas
för samma ändamål;
23
Riksdagens skrivelse Nr 9.
dels ock å extra stat för sistnämnda år ställt till Eders Kungl.
Maj:ts förfogande under enahanda benämning och för samma ändamål
ett belopp av 1,900,000 kronor,
med iakttagande att av samtliga sålunda för år 1917 tillgängliga
medel sökande från Gävleborgs län och Dalarna skola äga företrädesrätt
att erhålla bidrag till högst 100,000 kronor.
47:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 45 därom
gjorda framställning har riksdagen
dels medgivit, att det belopp, som vid utgången av år 1916 må
kvarstå oanvänt å det under benämning »allmänna avdikningsanslaget»
anvisade anslag till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
av myrutdikningar och vattenavtappningar inom andra delar
av riket än Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget
är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning
av frostländighet för närliggande bygd, må av Eders Kungl. Maj:t under
år 1917 användas för samma ändamål;
dels ock å extra stat för sistnämnda år ställt till Eders Kungl.
Maj:ts förfogande under enahanda benämning och för samma ändamål
ett belopp av 250,000 kronor med iakttagande att av samtliga sålunda
för år 1917 tillgängliga medel högst .150,000 kronor må utgå till
avdikning av sådan mark, vars torrläggning avser endast minskning
av frostländighet för närliggande bygd.
48:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 46 gjorda
framställning har riksdagen
dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må under år 1917 i mån av
behov disponera vad vid utgången av år 1916 må kvarstå oanvänt å
anslaget till åtgärder för lösning av frågan om tillgodogörandet av den
i landets torvmossar befintliga bränsletillgång m. m.
dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1917, att i mån
av behov användas, anvisat ett anslag av 40,000 kronor, med rätt för
Eders Kungl. Maj:t att under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna detta belopp.
49:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkten 47 därom
gjorda framställning har riksdagen i likhet med vad för år 1916 ägt
rum för år 1917 å extra stat anvisat
dels för anställande av en förste torvingenjör, tre tor vingenjörer
och en torvassistent ett anslag av 27,000 kronor;
24
Riksdagens skrivelse Nr 9.
dels ock såsom personligt ålderstillägg till tor v ingen] ören Thure
Gustaf Thorgny Björkman, därest han fortfarande med gott vitsord
tjänstgör i denna ''egenskap, ett anslag av 500 kronor, eller tillhopa
27,500 kronor.
50:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen vidare av det av 1912 års riksdag beviljade anslag å
35.000 kronor till upprätthållande av en torvskola under åren 1913—1917
å extra stat för år 1917 anvisat återstående beloppet 7,000 kronor.
51:o) Under punkt 49 hade Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition i fråga om utredning angående landets
torvtillgångar, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till
riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år 1917 beräkna ett anslagav
30,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 11 april
1916 avlåten proposition, nr 173, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att för undersökning av staten tillhöriga mossar i huvudsaklig
överensstämmelse med av lantbruksstyrelsen tillstyrkt plan under nionde
huvudtiteln å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 10,000 kronor.
Den nu ifrågasatta torvinventeringen avseende uteslutande en
undersökning av staten tillhöriga mossar torde enligt riksdagens uppfattning
ingå såsom en nödvändig del i den av Eders Kungl. Maj:t i
statsverkspropositionen bebådade undersökningen av samtliga landets
torvtillgångar. Då denna senare fråga, enligt vad i statsrådsprotokollet
meddelats, ännu icke hunnit erhålla en så uttömmande utredning, som
måste anses önskvärd, synes riksdagen lämpligt att såsom föreslagits i
avvaktan på nämnda utredning igångsättes en undersökning av allenast
staten tillhör ga mossar.
Den av departementschefen tillstyrkta planen härför ger icke anledning
till någon riksdagens erinran liksom ej heller det för undersökningens
utförande för år 1917 beräknade beloppet.
Riksdagen har alltså för undersökning av staten tillhöriga mossar
i huvudsaklig överensstämmelse med av lantbruksstyrelsen tillstyrkt plan
under nionde huvudtiteln å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av
10.000 kronor.
52:o) I anledning av inom riksdagen väckta motioner har riksdagen,
på sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 128 anmält,
25
Riksdagens skrivelse Nr 9.
dels anhållit, att Eders Kung]. Maj:t täcktes för åstadkommande av
eu omedelbar utökning av tillverkningen av bränntorv vidtaga lämpliga
åtgärder;
dels anmält, att riksdagen för ifrågavarande ändamål å extra stat
för ai 1917, att i man av beho\ användas, anvisat ett anslag av 100,000
kronor, med rätt för Kung! Majt att under år 1916 låta av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna detta belopp;
dels ock anhållit, det täcktes Eders Kungl. Maj:t låta utreda, huruvida
och på vilket sätt, med synpunkt företrädesvis inriktad på upprättande
av någon vetenskaplig-praktisk institution, staten må kunna
medverka till varaktigt befrämjande av en planmässig kraft- och bränslepolitik
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan
föranleda.
53:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad under en följd av år ägt rum,
för år 1917 å extra stat anvisat
dels till anställande av en andre instruktör i husslöjd 2,000 kronor,
dels ock såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas
Wallander, därest han fortfarande i denna egenskap med gott vitsord
tjänstgör, 1,500 kronor, eller tillhopa 3,500 kronor.
54:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 51 gjorda
framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för år 1916, för
lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl
och märgel för jordbrukets behov å extra stat för år 1917 anvisat,
såsom förslagsanslag, 450,000 kronor.
Fiskeriväsendet.
55:o) I anslutning till vad Eders Kungl. Maj:t under punkten 52
föreslagit har riksdagen, i likhet med vad för vartdera av åren 1913—
1916 ägt rum, såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser
och hållande av föredrag i navigation m. m. för bohuslänska fiskare,
under förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap
eller landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas minst 1,150
kronor, å extra stat för år 1917 auvisat ett anslag av 1,400 kronor,
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utav detta belopp förskottsvis under
innevarande år av tillgängliga medel utanordna 700 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 9 höft. (Nr 9)
4
26
Riksdagens skrivelse Nr 9.
56:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 53
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad under senare år
ägt rum, till understöd åt Södra Sveriges fisker iförening å extra stat
för år 1917 anvisat till upprätthållande av föreningens fiskeriskola 8,500
kronor och såsom bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet
10,000 kronor, eller tillhopa 18,500 kronor.
57:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 54 därom
gjorda framställning har riksdagen
dels medgivit, att vad som vid utgången av år 1916 kan återstå
oanvänt av de till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för en
internationell hydrografisk-biologisk centralan9talt med laboratorium anvisade
anslag må av Eders Kungl. Maj:t under år 1917 användas till
gäldande av Sveriges andel i dylika kostnader för tiden från och med
den 22 juli 1917 till och med den 21 juli 1918;
dels ock till omkostnader för tiden från och med den 1 maj 1917
till och med den 30 april 1918 för utförande av hydrografisk-biologiska
undersökningar av de Sverige omgivande haven å extra stat för år 1917
anvisat ett anslag av 25,000 kronor.
58:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts därom under
punkten 55 gjorda framställning har riksdagen
dels medgivit, att vad som vid 1916 års utgång må kvarstå
oanvänt å tidigare anslag till underhålls- och driftkostnad för fartyget
Skagerak, avsett för hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige
omgivande haven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken
under annan tid av året än vintermånaderna, må under år 1917
användas för enahanda ändamål;
dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1917 anvisat ett
anslag av 36,000 kronor.
59:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1906—
1916 ägt rum, till bestridande av kostnader för försäkring av fartyget
Skagerak å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 5,200 kronor.
60:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkten 57 därom
gjorda framställning har riksdagen
dels medgivit, att vad vid utgången av år 1916 må kvarstå oanvänt
å anslaget för bestridande av underhålls- och driftkostnad för fartyget
Eystrasalt må under år 1917 användas för enahanda ändamål;
27
Riksdagens skrivelse Nr 9.
dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1917 beviljat ett
anslag av 8,500 kronor.
61:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 58 därom
gjorda framställning har riksdagen medgivit, att Kungl. Maj:t må för
stationerande under vintern 1916—1917 av ett armerat ångfartyg vid
rikets kuster för åstadkommande av ordning och skydd vid fiskets bedrivande
använda erforderligt belopp av den behållning, som uppstått
eller kan komma att uppstå å redan anvisade anslag för motsvarande
ändamål.
62:o) Under punkt 59 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen,
att dels, med ändring av sitt år 1912 fattade beslut i fråga om
anslag å 30,000 kronor för utförande av vissa arbeten vid Barsebäcks
hamn under vissa då angivna villkor, besluta, att denna hamn skall
upptagas bland dem, vilkas byggande skall äga rum uteslutande på
statens bekostnad, samt att det till denna hamn beviljade anslaget skall
sammaslås med det år 1911 av riksdagen beviljade anslaget å 2,788,000
kronor till bestridande av kostnaderna för utförande av vissa utav fiskeliamnskommissionen
föreslagna hamnar och utgå för samma ändamål
samt under samma villkor som detta; dels ock, vid bifall härtill, av det
sålunda sammanslagna anslaget å 2,818,000 kronor å extra stat för år
1917 anvisa ett belopp av 590,000 kronor, att enligt de närmare föreskrifter,
Kungl. Maj:t må finna gott meddela, användas för ifrågavarande
ändamål under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva
området för hamnarna än även av det område i land, som med
hänsyn till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras
för det gemensamma behovet.
Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 64 anmält, har riksdagen
i anledning av förevarande framställning och inom riksdagen i ämnet
väckta motioner
de/s, med ändring av sitt år 1912 fattade beslut i fråga om anslag
å 30,000 kronor för utförande av vissa arbeten vid Barsebäcks hamn
under vissa då angivna villkor, beslutat, att denna hamn skall upptagas
bland dem, vilkas byggande skall äga rum uteslutande på statens bekostnad,
samt att det till denna hamn beviljade anslaget skall sammanslås
med det år 1911 av riksdagen beviljade anslaget å 2,788,000 kronor
till bestridande av kostnaderna för utförande av vissa utav fiskehamnskommissionen
föreslagna hamnar och utgå för samma ändamål samt
under enahanda villkor som detta;
28
Riksdagens skrivelse Nr 9.
dels å extra stat för år 1917 anvisat återstoden eller 630,000 kronor
av det sålunda sammanslagna anslaget å 2,818,000 kronor att enligt de
närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t må finna gott meddela, användas
för ifrågavarande ändamål under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej
mindre av själva området för hamnarna än även av det område i land, som
med hänsyn till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör
avsöndras för det gemensamma behovet, med rätt för Eders Kungl. Maj:t
tillika att under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 200,000 kronor;
dels med avseende på ordningsföljden för de år 1911 beslutade
fiskehamnarnas byggande anslutit sig till det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagda alternativet, enligt vilket icke endast Hälleviks och
Nogersunds utan även Stenshamns fiskehamnsbyggnad skall påbörjas
innevarande år;
dels ock å extra stat för år 1917 anvisat ytterligare ett anslag av
150,000 kronor att på sätt och under villkor som ovan nämnts användas
för enahanda ändamål.
Skogsväsendet.
63:o) Under punkt 60 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels, från och med år 1917, med uteslutande ur staten för statens
skogsförsöksanstalt av anslagsposten å 6,500 kronor till avlöning åt
skogsbiträden och kvinnliga biträden, i samma stat uppföra ej mindre
ett kvinnligt biträde i tredje lönegraden (kemist) med avlöning av 2,000
kronor, därav 1,100 kronor lön, 750 kronor tjänstgöringspenningar och
150 kronor ortstillägg, och ett kvinnligt biträde i första lönegraden med
avlöning av 1,200 kronor, därav 700 kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar
och 150 kronor ortstillägg, med anmärkning beträffande
bägge biträdena, att lönen kan höjas efter 5 år med 200 kronor och
efter 10 år med ytterligare 200 kronor, än även två skogsbiträden,
vartdera med arvode av 2,000 kronor och med anmärkning beträffande
bägge dessa biträden, att arvodet kan efter 5 år höjas med 200 kronor;
dels förklara, att, därest kvinnligt biträde, som vid ikraftträdandet
av förenämnda ändringar i staten är anställt vid ifrågavarande anstalt
och befordras till ordinarie biträde vid anstalten från samma tidpunkt,
omedelbart före sin befordran mot fast arvode utfört arbete av motsvarande
eller jämförlig beskaffenhet därstädes, biträdet må äga att för
åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo
den tid, biträdet utfört sådant arbete vid anstalten; samt
29
Riksdagens skrivelse Nr 9.
att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare
skola i övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna
varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser, att gälla
för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda
biträdesbefattningar.
dels medgiva, att tjänstetid såsom skogsbiträde vid anstalten må
tillgodoräknas skogsrättare och kronojägare för erhållande av ålderstilllägg
såsom sådana;
dels ock från och med år 1917 höja ej mindre den i staten för
statens skogsförsöksanstalt upptagna anslagspost till gemensamma expenser
från 5,500 kronor med 4,500 kronor till 10,000 kronor, än även
den i samma stat upptagna anslagsposten till särskilda expenser för
skogsavdelningen från 10,400 kronor med 2,000 kronor till 12,400 kronor.
Den nu gällande statens slutsumma är 62,400 kronor. På grund
av bostadsavdrag för vaktmästaren uppgår emellertid anslagsbeloppet
till allenast 62,150 kronor.
De föreslagna höjningarna utgöra 7,200 kronor. Härav äro 700
kronor avsedda för höjning av båda skogsbiträdenas arvoden, nu respektive
1,800 kronor och 1,500 kronor, till 2,000 kronor för vardera.
Höjningarna komma att föranleda ökning i statens slutsumma till
69,600 kronor och i det behövliga anslaget till 69,350 kronor.
Enligt vad departementschefen anfört till statsrådsprotokollet torde
ålderstilläggen och arvodesförhöjningarna böra utgå från nionde huvudtitelns
anslag till ålderstillägg.
Vad först angår förslaget om uppförande såsom ordinarie befattningshavare
av försöksanstaltens två kvinnliga biträden så föranleder
detta icke någon riksdagens erinran, så mycket mindre som den föreslagna
anordningen står i överensstämmelse med vad som tidigare skett
beträffande kvinnliga biträden i ett flertal statsinstitutioner.
Beträffande vidare skogsbiträdena vid anstalten så inser riksdagen
vikten av att till dessa nog så krävande befattningar kunna förvärva
och erhålla verkligt dugande krafter. Då det med hänsyn härtill synes
riksdagen välbetänkt att såsom ifrågasatts något höja de med nämnda
befattningar förenade arvodesförmåner ävensom medgiva innehavarna
av desamma rätt till visst ålderstillägg, biträder riksdagen Eders Kungl.
Maj:ts förslag i denna del.
Rörande slutligen den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna höjningen
dels av den i skogsförsöksanstaltens stat upptagna anslagspost till gemensamma
expenser och dels av den i samma stat upptagna anslagsposten
30
Riksdagens skrivelse Nr 9.
till särskilda expenser för skogs avdelningen anser riksdagen behovet
härav vara ådagalagt genom den i ärendet förebragta utredningen.
På grund av vad sålunda anförts och då riksdagen icke heller
har något att erinra mot förevarande framställning i övrigt har riksdagen
dels, från och med år 1917, med uteslutande ur staten för statens
skogsförsöksanstalt av anslagsposten å 6,500 kronor till avlöning åt
skogsbiträden och kvinnliga biträden, i samma stat uppfört ej mindre
ett kvinnligt biträde i tredje lönegraden (kemist) med avlöning av 2,000
kronor, därav 1,100 kronor lön, 750 kronor tjänstgöringspenningar och
150 kronor ortstillägg, och ett kvinnligt biträde i första lönegraden med
avlöning av 1,200 kronor, därav 700 kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar
och 150 kronor ortstillägg, med anmärkning beträffande
bägge biträdena, att lönen kan höjas efter 5 år med 200 kronor
och efter 10 år med ytterligare 200 kronor, än även två skogsbiträden,
vartdera med arvode av 2,000 kronor och med anmärkning beträffande
bägge dessa biträden, att arvodet kan efter 5 år höjas med 200 kronor;
dels förklarat, att, därest kvinnligt biträde, som vid ikraftträdandet
av förenämnda ändringar i staten är anställt vid ifrågavarande anstalt
och befordras till ordinarie biträde vid anstalten från samma tidpunkt,
omedelbart före sin befordran mot fast arvode utfört arbete av motsvarande
eller jämförlig beskaffenhet därstädes, biträdet må äga att för
åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo
den tid, biträdet utfört sådant arbete vid anstalten; samt
att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare
skola i övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna
varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser, att gälla
för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda
biträdesbefattningar;
dels medgivit, att tjänstetid såsom skogsbiträde vid anstalten må
tillgodoräknas skogsrättare och kronojägare för erhållande av ålderstillägg
såsom sådana;
dels ock från och med år 1917 höjt ej mindre den i staten för
statens skogsförsöksanstalt* upptagna anslagspost till gemensamma expenser
från 5,500 kronor med 4,500 kronor till 10,000 kronor än även
den i samma stat upptagna anslagsposten till särskilda expenser för
skogsavdelningen från 10,400 kronor med 2,000 kronor till 12,400 kronor.
På grund härav kommer statens slutsumma att höjas från 62,400
kronor med 7,200 kronor till 69,600 kronor.
I enlighet med ovanstående beslut kommer anslaget till skogs -
31
Riksdagens skrivelse Nr 9-
högskolan och statens skogsförsöksanstalt, nu 185,400 kronor, att höjas
med 7,200 kronor till 192,600 kronor.
64:o) Under punkt 61 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till ett docentstipendium vid skogshögskolan samt till studieunderstöd
åt sådana studerande, som vid nämnda högskola ägna sig åt skogsvetenskaplig
forskning, å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av
4,900 kronor ävensom medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må härav under
år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 1,200 kronor
till studieunderstöd.
Inrättande vid skogshögskolan såsom föreslagits av ett docentstipendium
borde, synes det riksdagen, vara ägnat att bidraga till lösningen
av den av allt att döma för närvarande svåra men för högskolans
framtida verksamhet viktiga frågan om rekrytering av högskolans
lärarkrafter. Likaså torde genom beredande av ekonomiskt
understöd åt sådana elever, som vid högskolan ägna sig åt skogsvetenskapliga
specialstudier — utom det att själva den vetenskapliga forskningen
på ifrågavarande område härigenom främjades — gynnsammare
förhållanden i förstberörda avseende kunna åvägabringas.
På grund av det anförda och då riksdagen icke har något att
erinra mot storleken av det för ändamålet i fråga föreslagna beloppet,
har riksdagen till ett docentstipendium vid skogshögskolan samt till
studieunderstöd åt sådana studerande, som vid nämnda högskola ägna sig
åt skogsvetenskaplig forskning, å extra stat för år 1917 anvisat ett
anslag av 4,900 kronor, ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må
härav under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna
1,200 kronor till studieunderstöd.
65:o) Under punkt 62 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för gäldande av ökad bränslekostnad samt kostnad för elektrisk
ström för skogshögskolans förberedande kurs vid Garpenberg å extra
stat för år 1917 anvisa ett anslag av 4,500 kronor, med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att härav låta under år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna intill 3,000 kronor.
I skogshögskolans stat finnes upptagen en anslagspost till expenser
å 26,200 kronor. Enligt de beräkningar, som lågo till grund för bestämmandet
av detta belopp vid 1914 års senare riksdag, skulle därav
2,500 kronor vara avsedda till expenser vid don förberedande kursen.
Denna hade ursprungligen varit ämnad att förläggas vid Malingsbo,
men under ärendets behandling hade det visat sig, att den med större
32
Riksdagens skrivelse Nr 9.
fördel kunde förläggas till den inköpta egendomen Garpenberg, varest,
bland annat, betydligt större och rymligare lokaler stodo till buds.
Att ökad bränslekostnad uppkommit vid Garpenberg för den förberedande
kursen, berodde enligt vad departementschefen uttalat till
statsrådsprotokollet huvudsakligen på nuvarande höga bränslepris men
även, enligt vad uppgivits, därpå, att vid de år 1914 framlagda beräkningarna
full hänsyn icke kunnat tagas till att kursens lokaler genom
förflyttningen till Garpenberg blivit i så hög grad förstorade, som i
verkligheten varit fallet. Det torde enligt departementschefens meningvara
oundvikligt att för ändamålet bevilja ytterligare medel. Då emellertid
de höga bränsleprisen kunna vara övergående, syntes det vara lämpligast
att nu endast begära ett belopp å extra stat för år 1917 att
användas för 1916 års behov. Beloppet torde kunna bestämmas till
1,500 kronor.
Framställningen om anslag till gäldande av kostnad för elektrisk
ström till samma kurs’ lokaler har departementschefen ansett fullt
motiverad; och torde det härtill begärda beloppet kunna, till dess
närmare erfarenhet vunnits, godkännas.
Ifrågavarande framställning om extra anslag till utgifter för skogshögskolans
förberedande kurs vid Garpenberg utöver det i högskolans
stat till expenser för nämnda kurs upptagna anslag är i vad den avser
anslag till täckande av bränslekostnader föranledd av bland annat de
rådande höga prisen å sådant bränsle, som enligt vad högskolans styrelse
anfört erfordras för den därstädes inrättade värmeledningen.
Riksdagen, som inhämtat, att det vid ifrågavarande kurs för närvarande
använda bränslet utgöres av ved och att koksbränsle endast är
avsett att komma till användning under vissa särskilda förhållanden,
har eke funnit anledning till erinran mot det för ifrågavarande ändamål
beräknade beloppet eller mot framställningen i övrigt.
Riksdagen får följaktligen anmäla, att riksdagen för gäldande av
ökad bränslekostnad samt kostnad för elektrisk ström för skogshögskolans
förberedande kurs vid Garpenberg å extra stat för år 1917 anvisat
ett anslag av 4,500 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att
härav låta under år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna
intill 3,000 kronor.
66:o) I anledning av Eders Kungl. Maj ris under punkt 63 gjorda
framställning angående behovet av anlitande av ett ytterligare räknebiträde
för avarbetande av uppkommen balans beträffande kontrollräkning
av insamlat provytematerial vid statens skogsförsöksanstalts
33
Riksdagens skrivelse Nr 9.
skogsavdelning, får riksdagen, som icke liar något att erinra mot det
härtill begärda anslagsbeloppet, 1,200 kronor, anmäla, att riksdagen för
avlönande av extra räknebiträde vid statens skogsförsöksanstalt å extra
stat för år 1917 anvisat ett anslag av 1,200 kronor.
67:o) Under punkt 64 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom ökade expensmedel för statens skogsförsöksanstalt under år
1916 å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 2,300 kronor ävensom
medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må låta av tillgängliga medel
under år 1916 förskottera detta belopp.
Detta extra anslag är avsett för täckande av de ökade bränslekostnader
m. fl, utgifter vid statens skogsförsöksanstalt under år 1916,
som föranledas av anstaltens inflyttande i dess nya byggnad.
Då behovet av det begärda anslaget synes vara ådagalagt, har riksdagen
såsom ökade expensmedel för statens skogsförsöksanstalt under
år 1916 å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 2,300 kronor
ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må låta av tillgängliga medel
under år 1916 förskottera detta belopp.
68:o) Under punkt 65 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring
i huvudsaklig överensstämmelse med den i statsrådsprotokollet angivna
plan å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 38,900 kronor
ävensom medgiva att Eders Kungl. Maj:t må härav under år 1916 låta
av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 19,900 kronor.
Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 82 anmält har riksdagen
för specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring
i huvudsaklig överensstämmelse med den i statsrådsprotokollet
angivna plan å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 38,900
kronor ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må härav under år
1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 19,900 kronor.
69:o) Under punkt 66 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1917 anvisa dels till en fortsättningsskola vid
Kloten för från statens skogsskolor utgångna lärjungar 3,400 kronor;
dels ock till anskaffande av inventarier in. in. för samma fortsättningsskola
5,000 kronor eller tillhopa 8,400 kronor.
Ifrågavarande framställning avser inrättande av en ett-årig fortsättningsskola
för sådana från statens skogsskolor utexaminerade mera
begåvade elever, vilka visat sig särskilt lämpliga för skogsmannayrket
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 9 höft. (Nr 9.) 5
34
Riksdagens skrivelse Nr 9.
och vilka efter skogsskolekursens avslutande under minst ett år utövat
praktisk verksamhet i skogshushållning.
Då såväl domänstyrelsen som departementschefen anfört bärande
skäl för den ifrågasatta fortsättningsskolans anordnande, har riksdagen
funnit sig böra tillstj^rka framställningen ifråga.
Riksdagen får följaktligen anmäla, att riksdagen å extra stat för
år 1917 anvisat
dels till en fortsättningsskola vid Kloten för från statens skogsskolor
utgångna lärjungar 3,400 kronor;
dels ock till anskaffande av inventarier m. m. för samma fortsättningsskola
5,000 kronor eller tillhopa 8,400 kronor.
70:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 67
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett
av åren 1905—1916 ägt rum, för skogsodlingens befrämjande å extra
stat för år 1917 anvisat ett anslag av 100,000 kronor att ställas till
Kungl. Maj:ts förfogande för att i mån av tillgång tilldelas antingen
skogsvårdsstyrelser, till vilka landsting eller hushållningssällskap för
ändamålet lämnat bidrag, eller i landstingsområde, där sådan styrelse
icke finnes, landsting eller hushållningssällskap, under iakttagande att i
intetdera fallet statsbidrag må till något landstingsområde utgå med
högre belopp än det, varmed landsting och hushållningssällskap tillsammans
eller ettdera av dem till ändamålet bidragit, samt att landsting
eller hushållningssällskap, som undfått dylikt bidrag, skall vara skyldigt
att efter årets utgång till Eders Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande
avgiva redogörelse över användningen av de utav staten samt
av landsting eller hushållningssällskap lämnade bidrag.
71:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 68
gjorda framställning har riksdagen vidare, i likhet med vad för vart
och ett av åren 1910—1916 ägt rum, såsom bidrag till bestridande av
kostnaderna för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet å
extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 67,500 kronor.
72:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts i proposition nr 249 därom
gjorda framställning har riksdagen på sätt riksdagen, i särskild skrivelse
nr 226 anmält, för anställande under innevarande år av extra skogsingenjörer
och extra tillsyningsmän för tillsyn å enskildas skogar i
Västerbottens och Norrbottens läns kustland utöver den personal, som
35
Riksdagens skrivelse Nr 9.
vid beräknande av driftkostnader för statens domäner under nämnda år
ansetts erforderlig, å extra stat för år 1917 beviljat ett förslagsanslag
av 35,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att under innevarande år
av tillgängliga medel förskjuta beloppet.
73:o) Under punkt 69 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att riksdagen
må dels för bestridande av kostnader för reglering av flottleder
inom riket å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 300,000 kronor
ävensom medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må av tillgängliga medel låta
härav under år 1916 förskottsvis utanordna högst 120,000 kronor; dels
ock medgiva, att under ar 1917 inflytande flottningsavgifter må användas
till bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket.
Till bestridande av kostnaden för reglering av flottleder i de norrländska
länen ävensom i Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län
anvisade riksdagen under en följd av år till och med år 1907 å extra
stat för påföljande år anslag å 100,000 kronor och medgav tillika, att
de avgifter, som lades å flottningen, finge disponeras för enahanda
ändamål.
Enligt 1906 års bokslut förefanns å ifrågavarande anslag en avsevärd
behållning. . Av sådan anledning äskades icke något särskilt anslag
för ändamålet för år 1909, varemot riksdagen, på framställning av
Kungl. Maj:t, medgav, att under år 1909 inflytande flottningsavgifter
finge användas till bestridande av kostnader för reglering av flottleder
inom riket, ävensom att de medel, som av ifrågavarande anslag för föregående
år funnes disponibla vid 1908 års slut, finge under år 1909
användas till enahanda ändamål utan begränsning till vissa län.
Liknande medgivanden lämnades av riksdagen jämväl för åren
1910—1914.
De besparade medlen blevo emellertid redan under år 1913 uttömda.
För arbetenas bedrivande i önskvärd omfattning under åren 1914 och 1915
erfordrades därför särskilt anslag utöver vad som kunde påräknas genom
inflytande flottningsavgifter, varjämte ett under år 1913 förskotterat
belopp av 85,000 kronor till dylika arbeten måste ersättas. Med anledning
härav föreslog Kungl. Maj:t år 1914 riksdagen att dels för
bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket å extra
stat för år 1915 anvisa ett anslag av 285,000 kronor ävensom medgiva,
att Kungl. Maj:t finge av tillgängliga medel låta härav under år 1914
förskottsvis utanordna högst 185,000 kronor, varav högst 85,000 kropor
för ersättande av förberörda förskott från år 1913, dels ock medgiva,
att under år 1915 inflytande flottningsavgifter finge användas till be
-
36
• Riksdagens skrivelse Nr 9.
stridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket. Denna
framställning bifölls av riksdagen.
Sedan domänstyrelsen föreslagit såsom ett lämpligt arbete, med
vilket man i någon mån kunde möta den hotande arbetslösheten under
vintern 1914—1915, utsträckta flottledsregleringar, för vilka‘kostnaderna
förskötes av allmänna medel, medgav Kungl. Maj:t den 15 december
1914, att till utsträckta flottledsregleringsarbeten finge av 1914 och
1915 års avkastning av domänfonden förskotteras ett belopp av intill
100,000 kronor, därav för år 1914 högst 50,000 kronor och för år 1915
återstoden. Sedermera föreslog Kungl. Maj:t år 1915 riksdagen att dels
för bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket å
extra stat för år 1916 anvisa ett anslag av 200,000 kronor ävensom
medgiva, att Kungl. Magt finge av tillgängliga medel låta härav under
år 1915 förskottsvis utanordna högst 100,000 kronor för ersättande av
sistberörda förskott, dels ock medgiva, att under år 1916 inflytande
flottningsavgifter finge användas till bestridande av kostnader för reglering
av flottleder inom riket. Riksdagen biföll denna framställning.
Då riksdagen icke finner anledning till anmärkning mot storleken
av det för nästkommande år för reglering av flottleder av Eders Kungl.
Maj:t nu äskade beloppet samt ej heller i övrigt har något att erinra
mot förevarande framställning, har riksdagen
dels lör bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom
riket å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 300,000 kronor
ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må av tillgängliga medel
låta härav under år 1916 förskottsvis utanordna högst 120,000 kronor;
dels och medgivit, att under år 1917 inflytande flottningsavgifter
må användas till bestridande av kostnader för reglering av flottleder
inom riket.
Lantmäteriväsendet.
74:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad skett för vartdera av åren
1913—1916, å extra stat för år 1917 ställt till Kungl. Maj:ts förfogande
ett anslag av 36,300 kronor att användas till lantmäteriundervisningens
ordnande och bedrivande under läsåret 1916—1917 i huvudsaklig överensstämmelse
med det av lantmäteristyrelsen den 6 november 1909 framställda,
i statsrådsprotokollet för den 8 april 1910 närmare angivna förslag,
med rätt för Eders Kungl. Magt att utav sagda belopp under år
Riksdagens skrivelse Nr 9. 37
1916 av tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet utanordna erforderligt
belopp.
75:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 71 därom
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för åren
1910—1916, till bestridande av kostnader för vissa av lantmätare företagna
tjänsteresor å extra stat för år 1917 anvisat ett förslagsanslag av
30.000 kronor.
76:o) Under punkt 72 har Eders. Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till reparation och renovation av kartor i lantmäterikontoren i länen
å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 15,000 kronor.
Med bifall till särskilda av Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar
har riksdagen till reparation och renovation av kartor i lantmäterikontoren
i länen på extra stat anvisat för år 1912 30,000 kronor
samt för vart och ett av åren 1913, 1914 och 1915 20,000 kronor. Av
dessa anslag hava genom särskilda beslut anslagen för åren 1912—1914
ställts till lantmäteristyrelsens förfogande, i samband varmed föreskrivits,
att högst 11,000 kronor av 1912 års anslag och högst 8,000 kronor av
vartdera anslaget för åren 1913 och 1914 finge användas till renovation
av kartor. Vad angår 1915 års anslag fann Kungl. Maj:t genom beslut
den 17 november 1914 gott ställa endast ett belopp av 10,000 kronor
till lantmäteristyrelsens förfogande att utgå efter ingången av år 1915
samt föreskrev, att högst 4,000 kronor finge användas till renovation
av kartor, därav högst 2,000 kronor till renovation av i enskild ägo
befintliga kartor av särskild betydelse, men av vilka kopior saknades i
lantmäterikontoren.
I anslutning härtill föreslog Kungl. Maj:t år 1915 riksdagen allenast
att medgiva, att vad vid utgången av år 1915 kunde kvarstå oanvänt
å ifrågavarande anslag finge av Kungl. Maj:t under år 1916 användas
till enahanda ändamål. Sedan riksdagen bifallit denna framställning,
har Kungl. Maj:t den 10 december 1915 Törordnat, att den del av 1915
års anslag eller 10,000 kronor, som icke redan förut ställts till lantmäteristyrelsens
förfogande, skulle utanordnas till styrelsen efter ingången av
år 1916 samt att beträffande medlens användning skulle gälla enahanda
bestämmelser, som meddelats i beslutet den 17 november 1914.
Alltså har för ifrågavarande ändamål intill utgången av år 1916
till lantmäteristyrelsens förfogande ställts ett sammanlagt belopp av
90.000 kronor, därav minst 55,000 kronor för reparation och högst
35.000 kronor för renovation. Av sistberörda belopp får en summa av
38
Riksdagens skrivelse Nr 9.
högst 4,000 kronor användas för i enskild ägo befintliga kartor av särskild
betydelse, av vilka exemplar saknas i lantmäterikontoren.
Då utredningen i ärendet synes giva vid handen, att för ett fortsatt
bedrivande under år 1917 av de sedan flera år tillbaka påbörjade
reparations- och renovationsarbetena i lantmäterikontoren erfordras ytterligare
anslag och då det för samma år beräknade beloppet förefaller
riksdagen skäligt, har riksdagen till reparation och renovation av kartor
i lantmäterikontoren i länen å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag
av 15,000 kronor.
77:o) Under punkt 73 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till nya registratur och arkivens ordnande i lantmäterikontoren i
länen å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 20,000 kronor.
I anledning av särskilda av Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar
har riksdagen på extra stat årligen allt sedan år 1913 anvisat
medel till uppläggande av nya registratur och arkivens ordnande i lantmäterikontoren
i länen med 24,000 kronor för år 1913, 18,000 kronor
för år 1914, 10,000 kronor för år 1915 samt 15,000 kronor för år 1916
eller tillhopa 67,000 kronor.
Då ifrågavarande framställning icke föranleder någon erinran från
riksdagens sida, har riksdagen till nya registratur och arkivens ordnande
i lantmäterikontoren i länen å extra stat för år 1917 anvisat ett
anslag av 20,000 kronor.
78:o) Under punkt 74 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen å extra
stat för år 1917 anvisa ett anslag av 3,500 kronor.
Med bifall till av Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar har
riksdagen till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen på
extra stat för åren 1914 och 1915 anvisat ett anslag av 5,000 kronor
för vartdera året.
Beträffande anslag för ifrågavarande ändamål för år 1916, så medgav
riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag, att vad vid utgången av år 1915
kunde kvarstå oanvänt, finge av Kungl. Maj:t under år 1916 användas
för enahanda ändamål.
Mot förevarande framställning har riksdagen intet att erinra och
får följaktligen anmäla, att riksdagen till inbindning av handlingar i
lantmäterikontoren i länen å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag
av 3,500 kronor.
39
Riksdagens skrivelse Nr 9.
79:o) Under punkt 75 liar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till anskaffande för lantmäterikontorets i Umeå räkning av kopior
utav vissa kartor med tillhörande handlingar å extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av 9,000 kronor ävensom medgiva, att Eders Kungl.
Maj:t må härav under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna erforderligt belopp.
Till anskaffande för lantmäterikontorets i Umeå räkning av kopior
utav vissa skifteskartor med tillhörande handlingar, varav de i lantmäterikontoret
förut förvarade exemplaren förstörts vid den eldsvåda,
som den 25 juni 1888 ödeläde största delen av staden Umeå, har riksdagen
med bifall till av Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar på
extra stat anvisat 18,000 kronor för år 1913 samt 9,000 kronor för
vartdera av åren 1914 och 1915, eller tillhopa 36,000 kronor.
Beträffande anslag för ifrågavarande ändamål för år 1916, så medgav
riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag, att vad vid utgången av år
1915 kunde kvarstå oanvänt, finge av Kungl. Maj:t under år 1916 användas
för enahanda ändamål.
Förslaget om ifrågavarande arbetens utsträckande att omfatta jämväl
de i den i statsrådsprotokollet omförmälda förteckning II upptagna
kartor och handlingar föranleder icke någon riksdagens erinran, så
mycket mindre som någon ökning i det från början för ändamålet
beräknade beloppet ej skulle föranledas härav. Då riksdagen icke heller
har något att invända mot förevarande framställning i övrigt, har riksdagen
till anskaffande för lantmäterikontorets i Umeå räkning av kopior
utav vissa kartor med tillhörande handlingar å extra stat för år 1917
anvisat ett anslag av 9,000 kronor, ävensom medgivit, att Eders Kungl.
Maj:t må härav under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna erforderligt belopp.
80:o) Under punkt 76 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen å extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av 25,000 kronor.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen anvisat för år 1915
12,000 kronor och för innevarande år 18,000 kronor.
Kostnaderna för beredande av biträdeshjälp vid lantmäterikontoren
i länen hade förut i sin helhet bestritts från nionde huvudtitelns expensanslag,
från vilket medel till lantmäterikontorens övriga expenser utgå.
Den biträdeshjälp, som sålunda förekommer vid lantmäterikontoren, är,
frånsett vaktmästarbiträdena, huvudsakligen av två slag, nämligen dels
vid vissa kontor biträde av mera kvalificerad art, för vars utförande
40
Riksdagens skrivelse Nr 9.
erfordras examinerade biträden, och dels skrivhjälp. Det förra slaget
har en mera tillfällig karaktär, väsentligen beroende på det nu pågående
arbetet med jordregistrets uppläggande, under det att det senare har
mera stadigvarande egenskap.
Behovet av den begärda anslagsökningen finner riksdagen ådagalagt
genom lantmäteristyrelsens utredning i ärendet. Vad beträffar
departementschefens i statsrådsprotokollet gjorda uttalande i fråga om
beredande av semester åt för helt.år anställt skrivbiträde vid lantmäterikontor,
så föranleder detsamma ingen riksdagens erinran. Riksdagen
får alltså anmäla, att riksdagen för skrivhjälp å lantmäterikontoren i
länen å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 25,000 kronor.
81:o) Under punkt 77 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels medgiva, att vad vid utgången av år 1916 må kvarstå oanvänt å
anslaget till fotomekanisk reproduktion av lantmäterikartor må av Eders
Kungl. Maj:t under år 1917 användas för enahanda ändamål; dels ock
till samma ändamål å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 6,000
kronor att av Eders Kungl. Maj:t i mån av behov användas för ändamålet.
Då såsom departementschefen i sitt yttrande i ämnet framhållit
för närvarande icke torde kunna avgöras, huruvida anstalten ifråga kan
under år 1917 utan för ändamålet särskilt anvisade medel uppehålla sin
enligt riksdagens mening gagnrika och betydelsefulla verksamhet, biträder
riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot det föreslagna
beloppets storlek, Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
Emellertid vill riksdagen erinra, att riksdagen, i fråga om motsvarande
punkt i 1915 års statsverksproposition, uttalat den förhoppningen,
att under de fortsatta försöken frågan om reproduktion av lantmäterikartor
på fotomekanisk väg snart måtte vinna en tillfredsställande
lösning och anstalten härigenom måtte bliva i tillfälle att i större utsträckning
än hittills skett kunna åtaga sig arbeten såväl för allmänhetens
som för de statsinstitutioners räkning, som därav vore i behov. Enligt
vad riksdagen inhämtat har lantmäteristyrelsen numera genom särskilt
cirkulär till underlydande tjänstemän utfärdat föreskrifter att vid kartritning
använda sådant papper och sådana färger, varigenom en autografisk
reproduktion vid ifrågavarande anstalt möjliggöres. Då emellertid
även en del andra centrala ämbetsverk i jämförelsevis stor utsträckning
måste låta reproducera kartor, vill riksdagen uttala den förhoppningen,
att även dessa ämbetsverk med det snaraste måtte vidtaga sådana
åtgärder, att statens egen reproduktionsanstalt må, så långt dess prestationsförmåga
sträcker sig, bliva anlitad vid förekommande behov av
kartreproduktionsarbeten.
Biksdagens skrivelse Nr 9. 41
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels
medgivit, att vad vid utgången av år 1916 må kvarstå oanvänt
å anslaget till fotomekanisk reproduktion av lantmäterikartor må
av Eders Kungl. Maj:t under år 1917 användas för enahanda ändamål;
dels ock till samma ändamål å extra stat för år 1917 anvisat ett
anslag av 6,000 kronor att av Eders Kungl. Maj:t i mån av behov
användas för ändamålet.
82:o) Under punkt 78 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning av kopior av
kartor m. m. angående statens järnvägars jordområden å extra stat för
år 1917 anvisa ett anslag av 7,000 kronor.
Den av lantmäteristyrelsen förebragta utredningen synes riksdagen
giva vid handen, att åtgärder böra vidtagas för åstadkommande för
lantmäterikontorens i länen räkning av erforderliga kartkopior och avskrifter
av äganderättshandlingar rörande statens järnvägar tillhörig
mark. Mot det av departementschefen för ändamålet för år 1917 beräknade
beloppet har riksdagen intet att erinra.
På grund härav och i betraktande av statskontorets, av departementschefen
biträdda uttalande, att det ifrågasatta arbetets beskaffenhet
ej syntes vara sådan, att med hänsyn därtill kostnaden borde bestridas
av järnvägstrafikmedel, får riksdagen anmäla, att riksdagen för anskaffande
för lantmäterikontorens i länen räkning av kopior av kartor
in. m. angående statens järnvägars jordområden å extra stat för år 1917
anvisat ett anslag av 7,000 kronor.
Rikets allmänna kartverk.
83:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts framställning har riksdagen,
i likhet med vad under en följd av år ägt rum, till bestridande
av kostnader för namngranskning för rikets allmänna kartverks behov
å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 3,000 kronor.
84:o) Under punkt 80 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för uppförande av en observationspaviljong för rikets allmänna
kartverks geodetiska avdelning m. m. å extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av 19,000 kronor ävensom medgiva, att Eders Kungl.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 6
42
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Maj:t må under år 1916 låta liärav förskottsvis av tillgängliga medel
utanordna vad som kan finnas erforderligt.
Riksdagen har av den i ärendet förebragta utredningen övertygats
om behovet av den föreslagna observationspaviljongen. På grund härav
och då det för ändamålet beräknade beloppet ej ger anledning till erinran
från riksdagens sida, har riksdagen för uppförande av en observationspaviljong
för rikets allmänna kartverks geodetiska avdelning m. m. å
extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 19,000 kronor ävensom medgivit,
att Kungl. Maj:t må under år 1916 låta härav förskottsvis av tillgängliga
medel utanordna vad som kan finnas erforderligt.
Geologiska och hydrografiska undersökningar.
85:o) Under punkt 81 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten in. m. å extra
stat för år 1917 anvisa ett anslag av 40,500 kroDor.
Anslaget till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten höjdes
av 1914 års senare riksdag för år 191-5 med 7,500 kronor till 43,500
kronor. Höjningen berodde dels på att arbetet på det geologiska kartverket
ansågs böra fullföljas med större kraft än de tillgängliga anslagsmedlen
eljest kunde tillåta och att för detta ändamål sex extra geologer
skulle anställas sommartiden, vartill beräknades åtgå 6,000 kronor, dels
ock på att andra gradens tjänstemän vid undersökningen borde erhålla
tilläggsarvode med 1 krona 50 öre för förrättningsdag, vilket påkallade
ökad utgift med beräknat belopp av 1,500 kronor. Av anslaget voro
tillsammans 28,500 kronor avsedda till egentliga fältarbeten för bestridande
av rese- och traktamentsersättningar m. m. samt 15,000 kronor
till tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser. För år 1916 har
riksdagen anvisat ett anslag av 31,500 kronor.
Riksdagen, som icke funnit något att invända mot framställningen
ifråga, har till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m. å
extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 40,500 kronor.
86:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 82 därom
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad under senare år
ägt rum, till expenser för Sveriges geologiska undersökning å extra stat
för år 1917 anvisat ett anslag av 8,800 kronor.
43
Riksdagens skrivelse Nr 9.
87:o) Under punkt 83 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen
att för verkställande av djupborrningar i Skåne i enlighet med den av
departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta planen å extra stat
för år 1917 anvisa ett anslag av 140,000 krpnor ävensom medgiva, att
Eders Kungl. Maj:t må härav under år 1916 låta av tillgängliga medel
förskottsvis utanordna erforderligt belopp.
Riksdagen har visserligen på sätt departementschefen även erinrat
icke ansett sig kunna bifalla vid flera tillfällen av enskilda motionärer
gjorda framställningar i fråga om anslag till djupborrningar. Emellertid
föreligger nu ett av Eders Kungl. Maj:t framställt, av i statsrådsprotokollet
närmare angivna omständigheter föranlett och av fullständig utredning
förutgånget förslag rörande dylika borrningar. Under sådana
förhållanden finner riksdagen ingen anledning att ställa sig avvisande i
frågan.
Beträffande det av Eders Kungl. Maj:t för ifrågavarande ändamål
beräknade beloppet, så föranleder detta icke någon riksdagens erinran.
Under uttalande av den förvissningen att Eders Kungl. Maj.t före
borrningsarbetenas verkställande träffar anstalter i syfte att, därest sådana
brytvärda mineralfyndigheter, beträffande vilka tillfyllestgörande
bestämmelser icke finnas förut stadgade, skulle under arbetenas gång
påträffas, statens intressen må bliva vederbörligen tillgodosedda, får
riksdagen anmäla, att riksdagen för verkställande av djupborrningar i
Skåne i enlighet med den av departementschefen i statsrådsprotokollet
tillstyrkta planen å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 140,000
kronor, ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må härav under år 1916
låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna erforderligt belopp.
88:o) Under punkt 84 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1917 anvisa dels för hydrografiska byrån med
observationsstationer ett anslag av 62,900 kronor, dels ock för hydrogeologiska
specialundersökningar ett anslag av 3,000 kronor, eller tillhopa
65,900 kronor.
Till utförande av hydrografiska undersökningar av Sveriges färskvatten
har riksdagen anvisat medel å extra stat för vart och ett av åren
1908—1916. Dessa undersökningar bedrivas dels vid den hydrografiska
byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer,
dels genom meteorologiska observationer, utförda genom meteorologiska
centralanstaltens försorg, och dels genom av Sveriges geologiska undersökning
utförda hydrogeologiska specialundersökningar. Anslaget till
44
Riksdagens skrivelse Nr 9.
de meteorologiska observationerna har anvisats under åttonde huvudtiteln
men anslagen till de övriga ändamålen under nionde huvudtiteln.
På 1915 års stat anvisades sålunda under nionde huvudtiteln tillhopa
64,900 kronor, varav 60,200 kronor till nämnda byrå och observationsstationer,
3,000 kronor till hydrogeologiska specialundersökningar
och 1,700 kronor för beredande av vissa arvodesförhöjningar redan
år 1914 åt personal vid hydrografiska byrån.
För år 1916 har under nionde huvudtiteln anvisats dels för uppehållande
av verksamheten vid nämnda byrå och observationsstationer
60,900 kronor, dels ock för verkställande av de hydrogeologiska specialundersökningarna
2,000 kronor, varjämte riksdagen medgivit, att vid
1915 års slut kvarstående behållningar å för samma ändamål beviljade
anslag finge under år 1916 användas för enahanda ändamål.
Ifrågavarande framställning föranleder icke någon riksdagens erinran.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen å extra stat för år 1917
anvisat
dels för hydrografiska byrån med observationsstationer ett anslag
av 62,900 kronor;
dels ock för hydrogeologiska specialundersökningar ett anslag av
3,000 kronor eller tillhopa 65,900 kronor.
V eterinär väsendet.
89:o) I anledning av en inom riksdagen väckt motion har riksdagen
beslutat, att de nuvarande vaktmästarna vid den patologiskanatomiska
institutionen och vid den kemiska institutionen vid veterinärhögskolan
må vardera erhålla en personlig lönefyllnad av 300 kronor
om året att utgå från och med den 1 januari 1917, intill dess ny lönereglering
för vaktmästarna och deras vederlikar vid veterinärhögskolan
beslutits samt träder i tillämpning, i följd varav riksdagen på extra stat
för år 1917 anvisat ett anslag av 600 kronor.
Vägunderhållet och skjutsväsendet.
90:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 85 därom
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för innevarande
år, å extra stat för år 1917 anvisat för bestridande av statsverkets
andel i kostnaden för vägdelningar såsom förslagsanslag 25,000
kronor.
45
Riksdagens skrivelse Nr 9.
91:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad skett för åren 1907—1916, till understöd
åt synnerligt betungande väghållningsdistrikt å extra stat för år 1917
anvisat ett anslag av 150,000 kronor.
92:o) Under punkt 87 har Eders Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen
att till understöd åt svenska vägföreningen å extra stat för år 1917
anvisa ett anslag av 10,000 kronor.
Betydelsen för ett land att äga goda vägar och ett gott vägunderhåll
kan knappast överskattas. Att i detta hänseende mycket
brister inom vårt land är ett faktum, som måste erkännas. Rättelse
härutinnan är emellertid en ofrånkomlig nödvändighet, om våra vägar
skola fylla sitt ändamål i den moderna utvecklingen. — Med den ökade
användningen av automobiler, framför allt lastautomobiler, följer krav på
förbättrade vägar, för att inte tala om de stora fordringar, som -ur
militär synpunkt måste ställas på desamma.
Vikten av att kunskap sprides om vägarnas betydelse och om
sättet för botande av brister ifråga om deras underhåll ligger i öppen
dag. Ur denna synpunkt synes det arbete svenska vägföreningen nedlagt
värt allt erkännande.
Med hänsyn emellertid till att såsom departementschefen erinrat
förslag rörande en omreglering av vägväsendet snart är att förvänta
och riksdagen icke har sig bekant, huruvida den funktion, som vägföreningen
för närvarande utövar, möjligen kan komma att i någon
form inrymmas i en blivande förändrad organisation, har riksdagen ställt
sig tveksam, huruvida statsanslag nu borde beviljas föreningen. Då
en omläggning av vägväsendet likväl icke kan tänkas bliva genomförd
förrän tidigast under år 1917, men föreningens arbete synes riksdagen
vara av den betydelse att det icke tål uppskov, håller riksdagen före,
att föreningen ej bör undandragas statsunderstöd; emellertid har riksdagen,
som vid granskning av föreningens räkenskaper funnit dess
ekonomiska ställning relativt god, ansett, att, i betraktande av att nu
rådande förhållanden påkalla största sparsamhet på alla områden, statsbidragets
belopp bör bestämmas till 5,000 kronor.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning till
understöd åt svenska vägföreningen å extra stat för år 1917 anvisat ett
anslag av 5,000 kronor.
46
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Fattigvård.
93:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 88
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad under senare åren
ägt rum, till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet å extra stat för
år 1917 anvisat ett anslag av 17,000 kronor, därav 3,000 kronor såsom
bidrag till ordnande av konsulentverksamhet för barnavård.
Diverse.
94:o) Uti en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att
riksdagen ville medgiva, att det för år 1916 beviljade anslaget å 15,000
kronor till rättshjälp åt vissa åbor och lägenhetsinnehavare måtte få
utgå med icke disponerade belopp även under 1917 och tiden därefter
till det avsedda ändamålet.
Såsom i motionen erinras, anvisade nästlidet års riksdag å extra
stat för år 1916 ett anslag av 15,000 kronor att ställas till Kungl.
Majrts förfogande för att i mån av skedd utredning rörande de på
rekognitionsskogshemmanen och de under bruk skatteköpta hemmanen
befintliga och förutvarande åbors och lägenhetsinnehavares rättigheter
av Eders Kungl. Maj:t användas till beredande av rättshjälp åt sådana
obemedlade och mindre bemedlade åbor och lägenhetsinnehavare, vilkas
anspråk på grund av förenämnda utredning och i övrigt förekommande
omständigheter anses skäligen böra påkalla rättslig prövning inför domstol
eller annan behörig myndighet.
I likhet med motionären är riksdagen av den meningen, att vad
av ifrågavarande anslag ej tages i anspråk under år 1916 bör för det
angivna ändamålet få disponeras jämväl under följande år, och får riksdagen
förty anmäla, att riksdagen i anledning av förevarande motion
beslutat, att det av 1915 års riksdag å extra stat för år 1916 beviljade
anslag å 15,000 kronor till beredande av rättshjälp åt sådana obemedlade
och mindre bemedlade åbor och lägenhetsinnehavare, vilkas anspråk
anses skäligen böra påkalla rättslig prövning inför domstol eller annan
behörig myndighet, må, i den mån detsamma ej under nämnda år tages
i anspråk, få för angivna ändamål disponeras jämväl under följande år.
47
Riksdagens skrivelse Nr 9.
95:o) Under punkt 89 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels medgiva, att Kungl. Maj:t må under år 1917 till jordförmedlingsbyråer
för egnahemsrörelsen använda vad som vid utgången av år 1916
kan kvarstå oanvänt å anslaget för detta ändamål, dels ock för samma
ändamål å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 8,000 kronor.
I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen på extra
stat för vart och ett av åren 1912—1915 anvisat anslag av 20,000 kronor
till anordnande av jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen.
Enär, även om 1915 års anslag fullt toges i anspråk, det likväl,
med anledning av avsevärda besparingar under föregående år, kunde
beräknas, att de behållningar, som komme att finnas vid 1915 års utgång,
skulle väl förslå till täckande av statsbidragsbehovet för år 1916,
ansågs nytt anslag för år 1916 icke erforderligt, utan Kungl. Maj:t begärde
endast riksdagens medgivande att under sistnämnda år för ändamålet
använda vad som vid 1915 års utgång kunde kvarstå oanvänt å
ifrågavarande anslag. Denna framställning bifölls av riksdagen.
Då riksdagen icke bar något att erinra mot förevarande framställning,
har riksdagen
dels medgivit, att Kungl. Maj:t må under år 1917 till jordförmedlingsbyråer
för egnahemsrörelsen använda vad som vid utgången
av år 1916 kan kvarstå oanvänt å anslaget för detta ändamål;
dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1917 anvisat ett
anslag av 8,000 kronor.
96:o) Vidare har riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts
därom under punkt 90 gjorda framställning
dels medgivit, att vad vid utgången av år 1916 kan kvarstå oanvänt
å anslaget till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokalundersökningar
må under år 1917 användas för enahanda ändamål;
dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1917 anvisat ett
anslag av 25,000 kronor.
97:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 91
gjorda framställning bär riksdagen, i likhet med vad skett för innevarande
år, å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 29,000 kronor
att av Kungl. Maj:t användas till befrämjande av avsättningen i främmande
länder av alster av svenska lantbruket och dess binäringar samt
fiskerinäringen.
48
Riksdagens skrivelse Nr 9.
98:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 92 därom
gjorda framställning har riksdagen
dels medgivit, att vad vid utgången av år 1916 må kvarstå
oanvänt å anslaget till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande
uti internationella lantbruksinstitutet i Rom må under år 1917 användas
för enahanda ändamål;
dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1917 anvisat ett
anslag av 2,000 kronor.
99:o) Under punkt 93 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till understöd åt föreningar för jordbrukskredit å extra stat för år
1917 anvisa ett förslagsanslag av 20,000 kronor.
Då Kungl. Maj:t den 16 april 1915 till riksdagen avlät proposition
angående åtgärder från det allmännas sida för beredande av driftkredit
åt idkare av mindre jordbruk, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen bland
annat att å extra stat för år 1916 under nionde huvudtiteln bevilja ett
förslagsanslag å 10,000 kronor till statsbidrag åt föreningar för beredande
av driftkredit åt idkare av mindre jordbruk. Detta anslag blev även
av riksdagen beviljat.
Enligt de i samma proposition föreslagna, av riksdagen jämväl
godkända reglerna för dylikt statsbidrag utgår sådant dels för en gång
till centralkassas organisationskostnader och dels under de första tio
åren näst efter det, då godkännande givits, till såväl centralkassas som
jordbrukskassas årliga förvaltningskostnader. Uti det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet fanns intagen en tabell, vari de under några år
framåt behövliga statsbidragen approximativt beräknats. Enligt nämnda
statsrådsprotokoll framhöll emellertid departementschefen, att anledning
funnes att antaga, att statsverkets kostnader i verkligheten skulle komma
att snarare ej så obetydligt understiga än överstiga de beräknade.
För år 1917 upptoge nämnda tabell ett statsbidragsbelopp av
22,000 kronor.
Med hänsyn till ovan anförda uttalande och då anslaget fortfarande
borde hava förslagsanslags natur, har departementschefen ansett fullt
tillräckligt, om detsamma för år 1917 bestämdes till 20,000 kronor.
Riksdagen får i enlighet härmed anmäla, att riksdagen till understöd
åt föreningar för jordbrukskredit å extra stat för år 1917 anvisat ett
förslagsanslag av 20,000 kronor.
100:o) Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 62 anmält, har
riksdagen i anledning av inom riksdagen i ämnet väckta motioner
49
Riksdagens skrivelse Nr 9.
dels anhållit, att Eders Kung]. Maj:t täcktes föranstalta om, att
en omfattande vedavverkning å skogsmarker, som stå under domänstyrelsens
förvaltning, måtte under innevarande år komma till stånd, i
syfte att för nästinstundande konsumtionsår vedtillgången i landet
måtte ökas,
dels ock anmält, att riksdagen å extra stat för år 1917 under
nionde huvudtiteln uppfört ett förslagsanslag av högst 200,000 kronor
för att, enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser,
användas för underlättande av möjligheten att under instundande konsumtionsår
genom statens livsmedelskommission eller annorledes tillhandahålla
den mindre bemedlade befolkningen ved från allmänna
skogarna till billigast möjliga priser eller till prislägen, som ungefär
motsvara de under normala förhållanden gällande, med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att av nämnda anslag under år 1916 av tillgängliga medel
utanordna 100.000 kronor.
101:o) 1 en inom riksdagen väckt motion har hemställts, dels att
riksdagen ville anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning
om anläggande av transportabla sågverk å kronans domäner och
eventuellt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde
giva anledning; dels att riksdagen måtte till kungl. domänstyrelsens förfogande
ställa ett förslagsanslag å 5,000 kronor att användas för inköp
av ett transportabelt sågverk att stationeras inom Tåsjö revir.
Statsmakterna hava på sätt motionärerna erinrat genom upplåtande
av odlingslägenheter å kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste
länen sökt främja kolonisationen i dessa trakter av landet. Med
hänsyn till de besvärligheter, med vilka nybyggaren där uppe i allmänhet
måste kämpa, hava även beträffande dessa upplåtelser stadgats särskilt
fördelaktiga villkor. Bland annat äger lägenhetsinnehavaren att från
kronans mark efter utsyning erhålla behövligt virke till lägenhetens
åbyggnader.
I betraktande av odlingslägenheternas ofta nog mycket avlägsna
belägenhet i förhållande till närmaste såg erbjuda sig ifråga om det
sålunda kostnadsfritt erhållna virkets försågning emellertid av lätt insedda
skäl mången gång hart när oöverstigliga hinder.
Att dessa svårigheter med byggnadsvirkets försågning skola verka
hämmande på nybyggarens även eljest strävsamma arbete på skapande
av ett eget hem och därmed även på hela kolonisationen av Norrland,
torde ligga i öppen dag.
I överensstämmelse med riksdagens år 1913 gjorda uttalande, att
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sund. 9 höft. (Nr 9.) 7
50
Riksdagens skrivelse Nr 9.
riksdagen livligt behjärtar önskvärdheten av att från statsmakternas sida
intet underlåtes, som kan vara ägnat att främja ifrågavarande lägenhetsinnehavares
rätt och bästa, synes därför staten här böra träda hjälpande
emellan.
Härtill kommer att vid det förhållande, att staten kostnadsfritt tillsläpper
det erforderliga virket, det bör ligga i statshushållningens intresse
att underlätta virkets försågning.
Det av motionärerna i berörda avseende framställda förslaget att å
lämpliga ställen å statens domäner anlägga små transportabla sågverk
torde vara värt beaktande. En utredning rörande lämpligheten härav
synes därför riksdagen böra komma till stånd. Vad angår motionärernas
förslag om anvisande av medel för inköp av ett transportabelt sågverk,
anser riksdagen även lämpligt, att ett belopp av den storlek i motionen
föreslagits för ändamålet ställes till Eders Kungl. Maj:ts förfogande.
Dock torde därvid böra bindas det villkoret, att anslagets utgående göres
beroende av den ifrågasatta utredningen. Rörande stationerande såsom
motionärerna föreslagit inom ett visst angivet revir av det sågverk, som
för nämnda medel eventuellt kan komma att inköpas, så har det icke
varit möjligt för riksdagen att ingå på prövning av frågan, huruvida i
detta avseende det ena eller andra reviret bör äga företräde.
Under åberopande av det anförda får riksdagen
dels hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte
utreda frågan om anläggande av transportabla sågverk å kronans domäner
och eventuellt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
kan giva anledning;
dels ock anmäla, att riksdagen å extra stat för år 1917 anvisat ett
förslagsanslag av 5,000 kronor att, därest berörda utredning skulle därtill
giva anledning, användas för inköp av transportabelt sågverk att
stationeras inom norrländskt revir.
102:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 94 föreslagit riksdagen,
att, till täckande av åtskilliga av statskontoret förskottsvis bestridda utgifter,
anvisa å extra stat för år 1917 ett anslag av 242,947 kronor.
Riksdagen har till täckande av vissa av statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter anvisat å extra stat för år 1917 ett anslag av 242,947
kronor.
103:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkt 95 föreslagit
riksdagen att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet över
finansärenden den 14 januari 1916 angivna grunder, av extra lönetillägg
51
Riksdagens skrivelse Nr 9.
för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte vid under jordbruksdepartementet
lydande verk och stater å extra stat för år 1917 anvisa
såsom förslagsanslag ett belopp av 2,000 kronor.
Liknande framställningar hava av Eders Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
gjorts beträffande andra departement underlydande verk
och stater.
I anledning härav har riksdagen för beredande av extra lönetillägg
för innevarande år åt en del statstjänstemän och betjänte under
andra huvudtiteln på extra stat för år 1917 anvisat särskilt förslagsanslag,
att utbetalas enligt de i ovannämnda statsrådsprotokoll angivna
grunder.
I anledning av Eders Kungl. Majrts under ifrågavarande punkt av
statsverkspropositionen gjorda framställning och i överensstämmelse med
vad riksdagen sålunda beslutat, har riksdagen till beredande i enlighet
med de i statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dag angivna
grunder av extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän
och betjänte vid under jordbruksdepartementet lydande verk och stater
å extra stat för år 1917 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp av
2,000 kronor.
104:o) Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 250 anmält,
har riksdagen beslutat, att
a) för beredande under år 1916 av krigstidshjälp åt under jordbruksdepartementet
lydande befattningshavare i enlighet med av riksdagen
för krigstidshjälps utgående beträffande vissa befattningshavare i
statens tjänst godkända allmänna grunder
dels å extra stat för år 1917 anvisa såsom förslagsanslag under
nionde huvudtiteln 5,000 kronor,
dels ock såsom tillägg till de av riksdagen bestämda driftkostnaderna
under år 1917 för statens domäner förslagsvis uppföra ett belopp
av 153,000 kronor;
b) medgiva, att erforderligt belopp må för ändamålet av Eders
Kungl. Maj:t under år 1916 förskjutas av tillgängliga medel.
105:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för
innevarande år äro uppförda under nionde huvudtiteln, har Eders Kungl.
Maj:t icke föreslagit annan förändring, än att för jämnande av huvudtitelns
slutsumma föreslagits en höjning å det ordinarie förslagsanslaget
till bestridande av tryckningskostnader från dess nuvarande belopp
32,198 kronor med 22 kronor till 32,220 kronor.
52
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Riksdagen får härigenom för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva, att
samtliga ordinarie anslag under nionde huvudtiteln, som här ovan icke
blivit särskilt omförmälda, för år 1917 fastställts till samma belopp som
uti innevarande års riksstat; dock att i förslagsanslaget till bestridande
av tryckningskostnader gjorts den jämkning, som för jämnande av huvudtitelns
slutsumma är erforderlig.
Stockholm den 13 juni 1916.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens skrivelse Nr 9.
53
Tabell över anslagen under riksstatens nionde huvudtitel.
Jordbruksdepartementet.
Ordinarie |
Extra |
Ordinarie |
Extra |
||||||
anslag |
anslag |
anslag |
anslag |
||||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
||
A. Departementet. |
|||||||||
1 |
Departementschefen ............................. |
17,000 |
- |
||||||
2 |
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts |
||||||||
kansli ................................................ |
5y,800 |
— |
|||||||
3 |
Provisorisk lönereglering för departementet, |
||||||||
förslagsanslag.................................... |
6,760 |
— |
|||||||
4 |
Extra kanslisekreterare inom departemen- |
||||||||
tet .................................................. |
5,050 |
— |
|||||||
5 |
Extra föredragande inom departementet m. m. |
4,000 |
— |
||||||
Säger för departementet |
76,300 |
— |
15,810 |
— |
|||||
B. Lantbruksstyrelsen. |
|||||||||
1 |
Lantbruksstyrelsen ................................. |
79,900 |
— |
||||||
2 |
Ingenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen .. |
10,000 |
— |
||||||
3 |
Extra biträden hos lantbruksstyrelsen m. m. |
17,500 |
— |
||||||
Säger för lantbruksstyrelsen |
79,900 |
— |
27,500 |
— |
3 a
3 b
C. Lanthushållningen.
Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar
....................................
Lantbruksingenjörer och deras biträden ...
Undervisningsanstalter:
Undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar:
Bestämt anslag:
Lantbruksinstituten m. m. 437,750: —
Förslagsanslag:
Till understöd
ätlantmannaskolor.
........ 200,000: —
Till understöd
ät lanthushållsskolor
60,000: — 260,000:
697,750)
372,450
101,900
54
Riksdagens skrivelse Nr 9.
12
13b
14
15
16
17
18
309,400: -1,070: -
Elektrisk anläggning vid lantbruksinstitutet
vid Ultuna ..............................
Undervisningsmateriel för lantbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp
Hovbeslagsskolan vid Alnarp
Utbildningskurser för kontrollassistenter
Bidrag till anställande av jordbrukskon
sulenter ........................ ................
Bidrag till anställande av vandringsrättare
Till utbildande av en stipendiat i boskaps
skötsel och mejerihushållning m. m. ...
Statsbidrag åt Fredrika Bremerförbundets
lanthushållningsskola vid Rimforsa för
utbildande av lärarinnor ..................
Statsbidrag åt fackskolan för huslig ekonomi
i Uppsala för utbildning av lärarinnor
i lanthushållning å skolans lantgård
Brogård ...................
Hästaveln:
Hästavelns förbättrande:
Reservationsanslag ...
Förslagsanslag:
Friheter..................
Extra personal vid Flyinge hingstdepå ...
Åtgärder för inhemska häststammar ......
Stamboksföring rörande hästar ............
Boskapsskötsel m. in.:
Till förekommande och hämmande avsmittsamma
sjukdomar bland husdjuren, förslagsandag
...................................
Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur
................................................
Avelscentra för nötboskap.....................
Till främjande av nötboskapsaveln inom
Norrbottens län.................................
Till förekommande och hämmande avtuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen
Till höjande av landets svinavel.
» fjäderfäavelns befrämjande ...
Maskin- och redskapsprovningsanstalterna
vid Ultuna och Alnarp ........................
Kemiska stationer m. m.:
Bidrag till underhåll av åtta kemiska sta
tioner för jordbrukets och näringarnas
behov .............................................
Bidrag till underhåll av en kemisk-växtbiologisk
anstalt inom Norrbottens län ...
Svenska mosskulturföreningen..................
Befrämjande av fröodlingen:
Till understöd åt frökontrollanstalter ...
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
22,000 |
— |
||||||
3,000 4,500 14,800 |
1 I 1 |
||||||
70.000 42.000 |
— |
||||||
1,500 |
— |
||||||
8,000 |
— |
||||||
5,500 |
697,750 |
171,300 |
|||||
310,470 |
— |
4,630 20,000 6,000 |
1 1 1 |
310,470 |
30,630 |
||
50,000 |
— |
750 12,000 |
_ |
||||
5,000 |
— |
||||||
75.000 50.000 20.000 |
— |
50,000 |
162,750 |
||||
21,000 |
— |
||||||
48,000 |
— |
||||||
15,000 |
— |
63,000 |
— |
||||
50,000 |
— |
||||||
10,000 |
— |
Riksdagens skrivelse Nr 9.
55
29
47
Bidrag till befordrande av den inhemska
odlingen av frö av vallväxter och foder
rotfmkter
...................................
Till en statskonsulent i fröodling m. m.
Sveriges utsädesförening .....................
Sveriges utsädesförenings filial i mellersta
Norrland ....................................
Mindre jordbruket:
Till höjande av det mindre jordbruket ...
» en statskonsulent för det mindre jordbruket
m. m.....................................
Bidrag till främjande av ordnad bokföring
vid mindre jordbruk, förslagsanslag...
Statsbidrag till fortgående smörprovningar
Vattenavtappningar m. m.:
Norrländska avdikningsanslaget .........
Allmänna avdikningsanslaget ............
Torvtillgångarnas tillgodogörande:
Till åtgärder för tillgodogörande av den i
landets torvmossar befintliga bränsletillgång
m. m.................................
» en förste torvingenjör, tre torvingem
jörer och en torvassistent ...............
Personligt ålderstillägg till torvingenjören
T. G. T. Björkman........................
Till upprätthållande av en torvskola...
Utredning angående statens torvtillgångar
Åtgärder för ökning av torvtillverkningen
inom landet ....................................
Husslöjden:
Befrämjande av husslöjden ..................
Till en andre instruktör i husslöjd och
personligt ålderstillägg till andre instruktören
J. Wallander ...........................
Till lindring av fraktkostnader vid trans
Eort
å järnväg av kalk m. m. för jordrukets
behov, förslagsanslag...............
Säger för lanthushållningen
D. Fiskeriväsendet.
Fiskerinäringens understöd .....................
Bidrag till undervisningskurser i navigation
m. m. för bohuslänska fiskare ...............
Södra Sveriges iiskeriförening
Hydrografisk-biologiskahavsundersökningar:
Till hydrografisk-biologiska undersökningar
av de Sverige omgivande haven ...
Ordinarie
anslag
Kronor ö
Extra
anslag
Kronor ö,
20,000
7,000
66,000
9,500
240,000
7,000
15,000
1,900,000
250,000
40.000 —
27,000!—
500
7,000
10.000
100,000
25,000 —
Ordinarie
anslag
Kronor ö
25,000
1,557,570
111,000
Extra
anslag
Kronor ö.
112,500
262,000
16,000
2,150,000
184,500
3,500
450,000
3,677,180
I
1,400
18,500
56
Riksdagens skrivelse Nr 9.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Underhålls- och driftkostnad för fartyget
Skagerak ...................................
Försäkring av fartyget Skagerak ......
Underhålls- och driftkostnad för fartyget
Eystrasalt .......................................
Till utförande av vissa fiskehamnar ......
Säger för fiskeriväsendet
E. Skogsväsendet,
Skogsundervisning m. in.:
Skogshögskolan och statens skogsförsöks''
anstalt ..........................................
Docentstipendium vid skogshögskolan
m. m.............
Utgifter för skogshögskolans förberedande
kurs vid Garpenberg ......................
Extra räknebiträde vid statens skogsför.
_ söksanstalt.....................................
Ökade expensmedel för statens skogsför
söksanstalt
under år 1916..................
Specialundersökningar rörande de norrländska
skogarnas föryngring ............
Skogsundervisning och skogshushållning
i allmänhet ...................................
Fortsättningsskola för lärjungar från sta''
tens skogsskolor m. m.....................
Tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna
och Sårna socken ...........................
Tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens
och Norrbottens läns kustland...........
Skogsodlingens befrämjande..................
Bidrag till skogsvårdsstyrelsernas verk
samhet.
...........................................
Till anställande under år 1916 av ökat an''
tal extra skogsingenjörer och extra till
-
syningsman för tillsyn å enskildas skogar
i Västerbottens och Norrbottens läns kust
land, förslagsanslag ..........................
Reglering av flottleder
Säger för skogsväsendet
F. Lantmäteriväsendet.
Lantmäteristaten:
Lantmäteristaten .................................
Lantmäteriundervisningen .....................
Kostnader för vissa av lantmätare före''
tagna tjänsteresor, förslagsanslag
Ordinarie
anslag
Kronor ö
Extra
anslag
Ordinarie
anslag
Kronor ö. Kronor ö
36,000
5,200
192,600
102,000
170,000
102,400
4,900
4,500
1,200
2,300
38,900
8,400
100,000
67,500
35,000
536,400
36,300
30,000
111,000
567,000
567,000
Extra
anslag
Kronor ö.
66,200
8,500
780,000
874,6001 —
262,700
300,000
562,700
Riksdagens skrivelse Nr 9.
57
4
5
6
7
8
9
10
11
12
l a
ib
l c
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Reparation och renovation av kartor i
lantmäterikontoren i länen ...............
Nya registratur och arkivens ordnande i
lantmäterikontoren i länen ...............
Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren
i länen ..............................
Anskaffande för lantmäterikontoret i Umeå
av kopior utav vissa kartor m. m.......
Till skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen
Fotomekanisk reproduktion av lantmäterikartor
.............................................
Kopior av kartor m. m. angående statens
järnvägars jordområden.....................
Skiften och avvittringar, förslagsanslag ...
Utflyttningshjälp efter skiften, förslagsanslag
...................................................
Säger för lantmäteriväsendet
G. Rikets allmänna kartverk.
Rikets allmänna kartverk:
Bestämt anslag:
Till avlöningar.................................
Förslagsanslag :
Till ålderstillägg ..............................
Reservationsanslag :
Till karlarbeten m. m......................
Namngranskning för rikets allmänna kartverks
behov .......................................
Observationspaviljong för rikets allmänna
kartverks geodetiska avdelning m. m. ...
Säger för rikets allmänna kartverk
Kronor ö. Kronor ö
16,000
20,000
3,500
9.000
25,000
6.000
7,000
167,920
28,580
144,300
H. Geologiska och hydrografiska
undersökningar.
Sveriges geologiska undersökning:
Sveriges geologiska undersökning .........
Till Sveriges geologiska undersöknings
fåltarbeten m. m...............................
» expenser för Sveriges geologiska un
dersökning.....................................
Djupborrningar i Skåne.......................
Hydrografiska undersökningar:
Till hydrografiska byrån m. m.
101,530
40,500
8,800
140,000
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Kronor ö. Kronor ö.
536,400
63.000
50.000
649,400|—
340,800
340,800
101,530
Säger för geologiska och hydrografiskal
undersökningar!.
101,530
151,800
151,800
3,000
19,000
22,000
189,300
65,900
255,200
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 saml. 9 höft. (Nr 9.)
8
58
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
Ordinarie anslag |
Extra anslag |
||||||
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
Kronor |
ö. |
||
1 |
I. Veterinärväseudet. Veterinärundervisningsanstalter. |
179,000 42,700 |
|||||||
2 3 |
Personlig lönefvllnaa till två vaktmästare vid veterinärnögskolan ................... Statens veterinärbakteriologiska anstalt... |
600 |
— |
221,700 |
600 |
||||
4 a 4b |
Veterinärstaten: Bestämt anslag: Länsveterinärer och veterinärstipendiater Distriktsveterinärers avlönande............ |
86,500 146,000 |
— |
232,500 |
|||||
Säger för veterinärväsendet J. Vägunderhållet och skjuts-väsendet. Vägunderhållet: Bidrag till vägunderhållet på landet, för• |
454,200 |
— |
600 |
— |
|||||
1 |
1,850,000 |
||||||||
2 |
Statsverkets andel i kostnaden för väg- |
25,000 |
|||||||
3 |
Understöd åt synnerligt betungade väg- |
150,000 |
|||||||
4 |
Svenska vägföreningen ........................ |
5,000 |
— |
1,350,000 |
_ |
180,000 |
_ |
||
5 a |
Färjor och färjkarlar: |
354 |
|||||||
5b |
Förslagsanslag: |
25 |
379 |
||||||
j 6 |
Bidrag till skjutsentreprenader, förslags-anslag................................................ |
300,000 |
_ |
||||||
Säger för vägunderhållet och skjutsväsendet K. Fattigvård. Fattigvården i Stockholm och landsorten... |
1,650,379 |
— |
180,000 |
— |
|||||
1 2 3 |
9,564 350,000 |
— |
17,000 |
||||||
Säger för fattigvård |
359,564|— |
17,000 |
— |
Riksdagens skrivelse Nr 9.
59
u
L. Diverse.
Ålderstillägg, förslagsanslag ..................
Odlingshjälp åt krononybyggare, förslagsanslag.
..............................................
Odlingshjälp till innehavare av skogstorp
och odlingslägenheter å kronomark i de
sex nordligaste länen, förslagsanslag ...
Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag.
...............................................i
Ersättning till hushållningssällskapen för
till statsverket indragna brännvinsförsälj
ningsmedel.
.........................................
Jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen
Till insamlande av jordbruksstatistiska upp
ff■fter
genom lokalundersökningar .........
befrämjande av avsättningen i främmande
länder av alster av svenska lantbruket
och dess binäringar samt fiskerinäringen
.............................................
Internationella lantbruksinstitutet i Rom ...
Understöd åt föreningar för jordbrukskredit.
Till underlättande av möjligheten att tillhandahålla
den mindre bemedlade befolkningen
ved från allmänna skogarna, förslagsanslag,
högst .............................
Till inköp av transportabelt sågverk, förslags
anslag...............................................
Till täckande av vissa förskott ...............
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.
.....................................
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.,
förslagsanslag........................
Extra utgifter, reservationsanslag
Extra lönetillägg för år 1916, förslagsanslag
Krigstidshjälp för år 1916, förslagsanslag
Tryckningskostnader, förslagsanslag
Säger för diverse
Summa
Ordinarie
anslag
Kronor ö
Extra
anslag
Kronor ö,
Ordinarie
anslag
Kronor ö.
100,000
4,500
20,000
38,000
2,100,000
150.000
100.000
10,000
32,220
2,554,720
-18,502,3631—
Extra
anslag
Kronor ö,
8,000
25,000
29.000
2,000
20.000
200,000
5,000
242,947
2,000
5,000
538,9471—
6,323,337|—