Riksdagens skrivelse Nr 7.

1

Nr 7.

Godkänd av första kammaren den 15 juni 1916.
Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna
under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande
anslagen till finansdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 7, 46, 68, 69, 76, 83, 84, 99,
107, 112 och 140 samt memorial nr 41, 109 och 127.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde
huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet, får riksdagen
för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t i
punkt 1 under sjunde huvudtiteln föreslagit riksdagen att till provisorisk
lönereglering för befattningshavare i finansdepartementet, i enlighet med
de i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden ovannämnda
dag i fråga om provisorisk lönereglering för justitiedepartementet angivna
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 7 käft. (Nr 7.) 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 7.

grunder och på de i samma protokoll förordade villkor, på extra stat
för år 1917 bevilja ett förslagsanslag av 7,965 kronor, därav högst 175
kronor må användas till höjning av vikariatsersättning under semester.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, har alltså till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i finansdepartementet, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden den 14 januari 1916 i fråga om provisorisk
lönereglering för justitiedepartementet angivna grunder och på de
i samma protokoll förordade villkor, på extra stat för år 1917 beviljat
ett förslagsanslag av 7,965 kronor, därav högst 175 kronor må användas
till höjning av vikariatsersättning under semester.

2:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 2 gjorda
framställning har riksdagen för beredande av ersättning åt en extra föredragande
i finansdepartementet å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag
av 7,000 kronor.

''3:o) I punkt 3 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till arvode åt en särskild föredragande i finansdepartementet samt till
ersättning åt vikarie för honom under semester på extra stat för år
1917 bevilja ett anslag av 7,315 kronor.

Riksdagen har, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till
arvode åt en extra kanslisekreterare samt till ersättning åt vikarie för
honom under semester å extra stat för år 1917 beviljat ett anslag av
5,250 kronor.

De centrala ämbetsverken.

4:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 4 gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för anställande
hos kammarkollegium av en extra advokatfiskal på extra stat för år 1917
beviljat ett anslag av 6,000 kronor.

5:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 5 gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
för ordnande av vissa till kammarkollegii andra arkivkontor hörande handlingar
på extra stat för år 1917 anvisat ett belopp av 1,500 kronor.

3

Riksdagens skrivelse Nr 7.

6:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse anmäler, har riksdagen
i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i proposition nr 205 därom framställda
förslag till förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegiet dels
för senare hälften av år 1916 med, förutom vad redan vid 1915 års
riksdag är medgivet, två adjungerade ledamöter, tre extra notarier,
ytterligare två extra tjänstemän i första lönegraden, avsedda för tjänstgöring
å kammarkollegiets advokatfiskalskontor, ett extra skrivbiträde i
andra graden och två extra skrivbiträden i första graden, dels ock för
år 1917 med tre adjungerade ledamöter, en extra arkivarie, fyra extra
notarier, ytterligare två extra tjänstemän i första graden, avsedda för
tjänstgöring å advokatfiskalskontoret, ett extra skrivbiträde i andra
graden och två extra skrivbiträden i första graden, på extra stat för år
1917 under sjunde huvudtiteln beviljat ett anslag av högst 69,275 kronor,
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under år 1916 av anslaget
disponera högst 17,950 kronor.

7:o) I punkt 7 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i
avbidan på den proposition om anvisande av medel för ändamålet, som
kunde bliva förelagd riksdagen, till förstärkning av arbetskrafterna å
statskontorets riksbokslutsbyrå bland de extra anslagen under sjunde
huvudtiteln för år 1917 beräkna ett belopp av 9,975 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 18 februari 1916 till
riksdagen avlåten proposition (nr 85), under åberopande av bifogat
utdrag av statsrådsprotokollet för linansärenden samma dag, föreslagit
riksdagen att för förstärkning av arbetskrafterna å statskontorets riksbokslutsbyrå
för tiden från och med den 1 april 1916 till och med den
31 december 1917 med en extra förste revisor och ett extra kvinnligt
biträde

dels medgiva, att vad av det för år 1916 beviljade extra anslaget

till anställande av en extra revisor å sagda byrå belöper å tiden från

och med den 1 april till årets slut må efter Eders Kungl. Maj:ts

beprövande användas till sådan förstärkning av byråns arbetskrafter,
som nyss nämnts,

dels ock därutöver å extra stat under sjunde huvudtiteln för år

1917 anvisa ett belopp av 9,975 kronor

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att därav redan under år 1916
förskottsvis av tillgängliga medel utanordna 2,975 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen för
förstärkning av arbetskrafterna å statskontorets riksbokslutsbyrå för tiden

4

Riksdagens skrivelse Nr 7.

från och med den 1 maj 1916 till och med den 31 december 1917 med
en extra förste revisor och ett extra kvinnligt biträde,

dels medgivit, att vad av det för år 1916 beviljade extra anslaget
till anställande av en extra revisor å sagda byrå belöper å tiden
från och med den 1 maj till årets slut må efter Eders Kungl. Maj:ts
beprövande användas till sådan förstärkning av byråns arbetskrafter,
som nyss nämnts,

dels ock därutöver å extra stat under sjunde huvudtiteln för år
1917 anvisat ett belopp av 9,625 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t
att därav redan under år 1916 förskottsvis av tillgängliga medel utanordna
2,625 kronor.

8:o) Under punkt 8 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till provisorisk lönereglering för befattningshavare i kommerskollegium,
i enlighet med av departementschefen tillstyrkta grunder och
på av honom förordade villkor, på extra stat för år 1917 bevilja ett
förslagsanslag av 12,345 kronor, därav högst 375 kronor finge användas
till höjning av vikariatsersättning under semester.

Riksdagen har, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till
provisorisk lönereglering för befattningshavare i kommerskollegium, i enlighet
med av departementschefen tillstyrkta grunder och på av honom förordade
villkor, på extra stat för år 1917 beviljat ett förslagsanslag av
12,345 kronor, därav högst 375 kronor må användas till höjning av
vikariatsersättning under semester.

9:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 9 gjorda fram
ställning har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
å extra stat för år 1917 till förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii
industribyrå, i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
angivna grunder och på de av honom förordade villkor,
anvisat ett belopp av 10,532 kronor.

10:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 10 gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
å extra stat för år 1917 till avlönande av en teknisk konsulent å kommerskollegii
industribyrå anvisat ett belopp av 5,825 kronor.

11 ro) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 11 gjorda
framställning har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, till bestridande av kostnader för handläggning hos kommerskollegium

Riksdagens skrivelse Nr 7. 5

av ärenden rörande svenska fartygs registrering m. m. på extra stat för
år 1917 anvisat ett belopp av 10,050 kronor.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 12 föreslagit riksdagen att
till anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet, i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen angivna grunder, å extra
stat för år 1917 bevilja ett anslag å 166,400 kronor.

För ifrågavarande ändamål har sistlidet års riksdag för år 1916
anvisat ett belopp av 163,400 kronor, därav 2,300 kronor avsetts för
vikariatsersättningar m. m. inom fartygsinspektionen och 12,900 kronor
för ersättning för skrivmaterialier m. m. åt fartygsinspektörerna.

Eders Kungl. Maj:t har nu föreslagit, att nämnda poster skulle
höjas, den förra med 800 kronor för att möjliggöra viss förut icke
beräknad vikariatsersättning ävensom gottgörelse för vaktmästarbiträde,
den senare med 2,200 kronor för beredande av 100 kronors ökad ersättning
för skrivmaterialier m. m. åt en var fartygsinspektör.

Beträffande höjningen av posten för vikariatsersättning m. m. inom
fartygsinspektionen från 2,300 kronor till 3,100 kronor har riksdagen
icke haft något att erinra.

Vad däremot angår den föreslagna höjningen av posten för ersättning
för skrivmaterialier m. m. åt fartygsinspektörerna från 300 kronor
till 400 kronor för en var av dem, har riksdagen ansett, att man av
den korta tid av ej mer än ett år, varunder det ifrågavarande kontrollsystemet
tillämpats, ej kunnat vinna tillräcklig erfarenhet för att vara
övertygad om den ifrågasatta höjningens nödvändighet.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till anordnande av förhandskontroll
å fartygs sjövärdighet, i huvudsaklig överensstämmelse med
av departementschefen angivna grunder, å extra stat för år 1917 beviljat
ett anslag å 164,200 kronor.

13:o) I punkt 13 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels till avlönande av ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium m. m.
på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 4,025 kronor, dels ock
till ersättning för arbetshjälp åt det sjötekniska biträdet likaledes på
extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 1,500 kronor.

Till arvode åt ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium har
för innevarande år anvisats ett belopp av 3,000 kronor. Enligt det
föreliggande förslaget skulle detta arvode höjas till 3,900 kronor varjämte
till vikariatsersättning under semester för biträdet skulle anslås
ett belopp av 125 kronor.

6

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Då riksdagen ansett tillräckliga skäl för den föreslagna höjningen
föreligga, har riksdagen bifallit ifrågavarande framställning, därvid riksdagen
dock förutsatt, att de villkor och bestämmelser, som för år 1917
bliva gällande för åtnjutande av å ordinarie stat upptagna löneförmåner
jämte provisoriskt avlöningstillägg, i tillämpliga delar förklaras skola
gälla för uppbärande av ifrågavarande arvode.

Riksdagen, som i övrigt icke haft något att erinra mot Eders
Kungl. Maj:ts förslag, har alltså på extra stat för år 1917 anvisat

dels till beredande av arvode åt ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium
ett anslag av 4,025 kronor;

dels ock till ersättning för arbetshjälp åt det sjötekniska biträdet ett
anslag av 1,500 kronor.

14:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i punkt 14 gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till beredande av arvode åt en särskild sjöåklagare hos kommerskollegium
på extra stat för år 1917 anvisat ett belopp av 3,000 kronor.

15:o) I punkt 15 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för utgivande genom kommerskollegii försorg av en periodisk publikation,
»kommersiella meddelanden», i huvudsaklig överensstämmelse
med fastställd plan, på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av
12,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för utgivande genom kommerskollegii försorg av
en periodisk publikation, »kommersiella meddelanden», i huvudsaklig överensstämmelse
med fastställd plan, på extra stat för år 1917 anvisat ett
belopp av 12,000 kronor.

16:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 16 gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1911
—1916 ägt rum, till beredande av arvode åt en vaktmästare hos kommerskollegium
på extra stat för år 1917 anvisat ett belopp av 1,175 kronor.

17:o) I punkt 17 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen, att,
i avbidan på den proposition om anvisande av medel för ändamålet, som
kunde bliva förelagd riksdagen, till förstärkning av arbetskrafterna hos
kammarrätten bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år
1917 beräkna ett belopp av 41,400 kronor.

7

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 31 mars 1916 till
riksdagen avlåten proposition (nr 188), under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att, till förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten
dels för senare hälften av år 1916 — utöver det antal av fyra
extra revisorer och fyra extra räknebiträden, som vid 1915 års riksdag
medgivits — med ytterligare två extra revisorer och ett extra räknebiträde,
dels ock för år 1917 med två adjungerade ledamöter, två amanuenser,
sex extra revisorer och fem extra räknebiträden m. m., på extra
stat för år 1917 under sjunde huvudtiteln anvisa ett anslag av högst
44,200 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan innevarande
år därav disponera ett belopp av 3,750 kronor.

Till förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten för senare
hälften av år 1915 och hela år 1916 beviljade 1915 års riksdag på
extra stat för år 1916 ett anslag av 33,709 kronor. Den del av nämnda
anslag, som avsåg år 1916, utgjorde 28,784 kronor och grundade sig å
följande beräkning:

för kammarrättens domstolar delning:

till 2 adjungerade ledamöter arvoden å

2,500 kronor ....................................... kronor

» arvoden åt vikarier för de adjungerade

ledamöterna................ »

)) 2 amanuenser .......................................... »

)) renskrivningskostnad.............................. »

för kammarrättens revisionsavdelning:

till 4 extra revisorer å 3,000 kronor......... kronor 12,000: —

» 4 extra räknebiträden å 1,500 kronor » 6,000: —

» semestervikarier för 4 revisorer å 133

kronor 33 öre ................................... » 533: 3 3

» semestervikarier för 4 räknebiträden

å 100 kronor....................................... » 400:— 18,933:33

Summa kronor 28,783: 3 3

Den för innevarande år medgivna förstärkningen av arbetskrafterna
å kammarrättens domstolsavdelning har ansetts vara behövlig även under
år 1917. Beträffande avlöningen för de två adjungerade ledamöterna
har densamma av kammarrätten föreslagits till arvode å 3,000 kronor

5,000: —

1,200: —

3,000: —

650:— 9,850: —

8 Riksdagens skrivelse Nr 7.

för dem vardera. Löneregleringskommittén, som i ärendet avgivit yttrande,
har emellertid icke kunnat biträda detta förslag och i sådant avseende
framhållit, att detsamma grundats på den förutsättningen, att båda
adjunktionsförordnandena skulle tilldelas ordinarie tjänstemän i andra
lönegraden inom kammarrätten. Kommittén har däremot ansett den
möjligheten icke vara utesluten, att på grund av inträffande personalförändringar
eller andra oförutsedda omständigheter adjunktionsförordnandena
eller något av dem kunde komma att anförtros åt tjänstemän i
första lönegraden eller åt extra ordinarie tjänstemän. I sistnämnda fall
— om adjungerad ledamot icke vore innehavare av ordinarie tjänst —
borde han enligt kommitténs mening komma i åtnjutande av samma
ersättning, 5,000 kronor, som uppbures av den adjungerade ledamot i
Svea hovrätt, vilkens arvodesbelopp fastställts av riksdagen. Denna
ersättning hade ock av kommittén föreslagits för extra ordinarie tjänstemän,
vilka erhölle adjunktionsförordnanden i kammarkollegiet; den, som
innehade stadigvarande amanuensförordnande, borde givetvis vara skyldig
att under adjunktionen avstå hela amanuensarvodet. Vore åter adjungerad
ledamot i kammarrätten ordinarie tjänsteman, borde han — oavsett om
den ordinarie tjänsten tillhörde andra eller första lönegraden — i arvode
åtnjuta allenast ett belopp, motsvarande kammarrättsråds tjänstgöringspenningar,
och vara skyldig avstå de med hans egen tjänst förenade
tjänstgöringspenningarna. Till arvoden åt två adjungerade ledamöter
borde därför beräknas (för att medel skulle vara tillgängliga jämväl för
det möjligen förekommande fall att bägge skulle vara extra ordinarie
tjänstemän) ett belopp av högst 10,000 kronor. Det belopp av 1,200
kronor, som beräknats till förbättrad avlöning åt vikarier för adjungerade
ledamöter, vore emellertid avsett att utgå allenast om de adjungerade
ledamöterna innehade ordinarie tjänst i kammarrätten. Då under sådan
förutsättning arvodet till adjungerad ledamot skulle utgöra allenast 2,500
kronor eller hälften av adjunktionsarvodet åt extra ordinarie tjänsteman,
skulle tydligtvis vad som under denna förutsättning besparades å den
förenämnda posten 10,000 kronor lämna tillgång till bestridande av
kostnaderna för den förbättrade avlöningen åt vikarier för adjungerade
ledamöter. I följd därav borde förberörda belopp av 1,200 kronor ej
ingå i beräkningen av det för kammarrättens domstolsavdelning avsedda
an slagsbelopp.

I enlighet med kommitténs hemställan har Eders Kungl. Maj:t
för förstärkning av arbetskrafterna å kammarrättens domstolsavdelning
under år 1917 beräknat

9

Riksdagens skrivelse Nr 7.

till arvoden åt två adjungerade ledamöter......... högst kronor 10,000: —

)) » » två amanuenser ....................................... » 3,000: —

» renskrivningskostnad.................................................... » 650: —

Summa högst kronor 13,650: —

Eders Kungl. Maj:ts förslag om förstärkning av arbetskrafterna å
kammarrättens revisionsavdelning innebär, att revisionspersonalen skulle
under tiden från och med den 1 juli 1916 till 1917 års utgång ökas
med två extra revisorer och ett extra räknebiträde. Kostnaderna under
ifrågavarande tid skulle, utöver vad redan av 1915 års riksdag med -

givits för år 1916, bliva följande:

arvoden åt två extra revisorer under senare hälften

av år 1916 ......................................................... kronor 3,000: —

» åt sex extra revisorer under år 1917............ » 18,000: —

» åt ett extra räknebiträde under senare hälften

av år 1916 ......................................................... » 750: —

x> åt fem extra räknebiträden under år 1917... » 7,500: —

semestervikariat under år 1917 för sex extra revisorer » 800: —

j> under år 1917 för fem extra räknebiträden » 500: —

Summa kronor 30,550: —

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts räkning av arvodesbeloppen för
de adjungerade ledamöterna i kammarrätten har riksdagen icke haft
något att invända.

I fråga om den av Eders Kungl. Maj:t begärda förstärkningen av
arbetskrafterna å kammarrättens revisionsavdelning har framhållits, bland
annat, att revisionens arbetskrafter måste avsevärt ökas för att kunna
verkställa den granskning, som föranleddes av den allmänna pensionsförsäkringen.
Denna granskning skulle bland annat bestå i en tillsyn
över att de debiterade, på olika vägar inflytande pensionsavgifterna i
behörig tid och ordning redovisades och tillfördes pensionsförsäkringsfonden.
Riksdagen har emellertid uppmärksammat, att förslag framställts
om att debitering, uppbörd och redovisning av samtliga pensionsavgifter
skulle ske i samband med kronouppbörden, varigenom antalet redovisningar
skulle kunna betydligt nedbringas och följaktligen granskningsarbetet
i kammarrätten minskas. Men även om en sådan förändring
skulle komma till stånd, torde i allt fall en minskning av revisionens
arbetsbörda icke inträda under år 1917. På grund härav och då av den
utredning, som i övrigt förebragts, måste anses ådagalagt, att kammarBihang
till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 7 käft. (Nr 7.) 2

10

Riksdagens skrivelse Nr 7.

rättens revisionsavdelning är i behov av den begärda förstärkningen av
arbetskrafterna, har riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts framställning
jämväl i denna del.

Riksdagen har alltså till förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten
dels för senare hälften av år 1916 — ntöver det antal av fyra
extra revisorer och fyra extra räknebiträden, som vid 1915 års riksdag
medgivits — med ytterligare två extra revisorer och ett extra räknebiträde,
dels ock för år 1917 med två adjungerade ledamöter, två amanuenser,
sex extra revisorer och fem extra räknebiträden m. m. på extra
stat för år 1917 under sjunde huvudtiteln anvisat ett anslag av högst
44,200 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan innevarande
år därav disponera ett belopp av 3,750 kronor.

18:o) I punkt 18 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till provisorisk lönereglering för befattningshavare i statistiska centralbyrån,
i enlighet med de av departementschefen tillstyrkta grunder och
på de av honom förordade villkor, på extra stat för år 1917 bevilja ett
förslagsanslag av 10,420 kronor, därav högst 325 kronor finge användas
till höjning av vikariatsersättning under semester.

Riksdagen har, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till
provisorisk lönereglering för befattningshavare i statistiska centralbyrån, i
enlighet med de av departementschefen tillstyrkta grunder och på de
av honom förordade villkor, på extra stat för år 1917 beviljat ett förslagsanslag
av 10,420 kronor, därav högst 325 kronor må användas till
höjning av vikariatsersättning under semester.

19:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 19 gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
på extra stat för år 1917 anvisat dels till arvode åt en extra ordinarie
förste aktuarie i statistiska centralbyrån ett anslag av 5,600 kronor, dels
till arvoden åt fyra extra ordinarie aktuarier i samma ämbetsverk ett anslag
av, för vardera, 3,900 kronor, eller tillsammans till arvoden åt en extra
ordinarie förste aktuarie och fyra extra ordinarie aktuarier i statistiska
centralbyrån ett anslag av 21,200 kronor.

2ö:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 20 föreslagit riksdagen att
till förstärkning av det till arvoden åt tillfälliga biträden hos statistiska
centralbyrån samt till vikariatsersättningar därstädes å ordinarie stat
anvisade anslag å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 14,900
kronor, därav till extra kvinnliga biträden 11,900 kronor.

11

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Riksdagen har till förstärkning av det till arvoden åt tillfälliga
biträden hos statistiska centralbyrån samt till vikariatsersättning ar därstädes
å ordinarie stat anvisade anslag å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag
av 14,900 kronor, därav till extra kvinnliga biträden 11,900 kronor.

21:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 21 gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till provisorisk lönereglering för befattningshavare i överintendentsämbetet,
med undantag av kassören och bokhållaren, i enlighet med de av departementschefen
tillstyrkta grunder och på de av honom förordade villkor,
på extra stat för år 1917 beviljat ett förslagsanslag av 6,695 kronor,
därav högst 145 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning
under semester.

22:o) Med bifall till Eders Kungl. Majds i punkt 22 gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till förstärkning av arbetskrafterna hos överintendentsämbetet i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen angivna grunder på extra
stat för år 1917 beviljat ett anslag av 10,000 kronor.

23:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i punkt 23 därom gjorda
framställning har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, till bestridande av kostnaderna för den överståthållarämbetet och
länsstyrelserna åliggande befattning med registreringar och anmälningar till
förenings-, försäkrings- och handelsregistren å extra stat för år 1917
anvisat ett förslagsanslag å 4,000 kronor ävensom medgivit att de till
nämnda myndigheter inflytande avgifter för sådana registreringar och
anmälningar må tillföras detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel.

fe

24:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 24 föreslagit riksdagen att
från och med år 1917 upptaga det ordinarie reservationsanslaget till
upprätthållande av bankinspektionens verksamhet med ett belopp av
63,400 kronor, att utgå direkt av bidrag till bankinspektionen.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, har alltså från och med år 1917 upptagit det
ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande av bankinspektionens
verksamhet med ett belopp av 63,400 kronor att utgå direkt av bidrag
till bankinspektionen.

12

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Bergsbruket.

25:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i punkt 25 gjorda
framställning har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, för beredande av provisorisk lönereglering åt bergmästarna, i enlighet
med av departementschefen tillstyrkta grunder och på av honom förordade
villkor, å extra stat för år 1917 beviljat ett förslagsanslag av 11,250 kronor.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 26 föreslagit riksdagen att
för år 1917 bestämma det i ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet
av bergsbruket» ingående reservationsanslaget till reseunderstöd
åt personer, som önska i främmande länder förvärva ökad insikt och
skicklighet i vad till bergshanteringen hörer, till 3,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, har sålunda för år 1917 bestämt det i ordinarie
anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av bergsbruket» ingående reservationsanslaget
till reseunderstöd åt personer, som önska i främmande
länder förvärva ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen
hörer, till 3,000 kronor.

I följd härav kommer det ordinarie anslaget till befrämjande i
allmänhet av bergsbruket för år 1917 att utgå med oförändrat belopp
5,700 kronor, varav bestämt anslag 2,700 kronor och reservationsanslag
3,000 kronor.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 27 föreslagit riksdagen att
å extra stat för år 1917 anvisa 29,460 kronor att under huvudsakligen
enahanda villkor, som hittills varit fästa vid statsunderstöd för ifrågavarande
ändamål, utgå såsom bidrag till uppehållande av undervisningen
vid bergsskolorna i Filipstad och Falun.

Kostnaderna för undervisningen vid ifrågavarande bergsskolor bestridas
för närvarande dels av statsmedel, dels av järnkontorets medel,
därvid statsbidraget utgår med 23/3S av totalkostnaden. Emellertid hava
brukssocietetens fullmäktige i järnkontoret framhållit, att denna grund
för bestämmande av statsbidraget understundom visat sig förenad med
flere olägenheter, varvid särskilt påpekats, att oförutsedda förändringar
i skolornas lärarkårer, såvitt desamma gällt lärare, som vore berättigad
åtnjuta ålderstillägg, kunnat föranleda ändring i beloppen av de till
skolorna utgående bidragen.

13

Riksdagens skrivelse Nr 7.

För att i detta hänseende åstadkomma större stadga liar nu föreslagits,
att statsunderstödet, i vad det rörde ålderstilläggen åt lärarne,
borde beräknas efter ett för fem år uträknat medeltal. Tillika har föreslagits
en sådan jämkning av det proportionstal, efter vilket statsunderstödet
beräknas, att statsanslaget komme att utgå med s/5 av totalkostnaden
i stället för 23/38.

Mot sistnämnda förslag, att låta statsbidraget utgå med 3/s av
kostnaderna för skolorna, har riksdagen intet att invända. Däremot finner
riksdagen den föreslagna anordningen för beräknande av ålderstilläggen
mindre tillfredsställande. De ovan angivna olägenheterna torde också
kunna på ett lämpligare sätt undvikas, nämligen därigenom, att den del
av statsanslaget, som beräknas utgöra bidrag till ålderstillägg, beviljas
såsom förslagsanslag. Härvid förutsätter dock riksdagen, att de nuvarande
villkoren för åtnjutande av ålderstillägg icke utan Eders Kungl.
Maj:ts och riksdagens samtycke ändras.

Kostnaderna för skolorna hava för år 1917 beräknats till 48,000
kronor, därav 3,000 kronor för ålderstillägg. Med den av riksdagen
angivna beräkningsgrunden skulle alltså statsbidraget, som för innevarande
år utgör 28,100 kronor, för år 1917 uppgå till 28,800 kronor,
därav förslagsanslag 1,800 kronor.

Riksdagen har alltså såsom bidrag till uppehållande av undervisningen
vid bergsskolorna i Filipstad och Falun att utgå under huvudsakligen
enahanda villkor, som hittills varit fästa vid statsunderstöd för
ifrågavarande ändamål, på extra stat för år 1917 anvisat 28,800 kronor,
därav för bidrag med % till ålderstillägg åt lärare, förslagsanslag,
1,800 kronor.

Handel och sjöfart.

28:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 28 gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad under föregående är ägt rum,
under förutsättning att verksamheten vid handelshögskolan i Stockholm
fortsättes efter i huvudsak den nu följda planen, såsom bidrag till
underhållande av samma skola på extra stat för år 1917 anvisat ett
anslag av 30,000 kronor, att till handelshögskoleföreningens i Stockholm
styrelse utbetalas med hälften under höstterminen år 1916 och återstående
hälften under vårterminen år 1917, under villkor att minst tolv friplatser
för studerande vid högskolan under läsåret 1916—1917 inrättas.

14

Riksdagens skrivelse Nr 7.

29:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 29 därom gjorda
framställning har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, till understöd åt Hälsingborgs handelsgymnasium på extra stat för
år 1917 beviljat ett anslag å 10,000 kronor, med skyldighet för Hälsingborgs
kommun att själv eller genom enskilda donatorer till läroanstalten
lämna understöd till minst samma belopp, som hittills utgått från kommunen,
samt på de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna
skäligt bestämma.

30:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkterna 30 och 31 föreslagit
riksdagen att på extra stat för år 1917 anvisa dels såsom reservationsanslag
ett belopp av 20,000 kronor för att utdelas såsom understöd
under benämning av exportstipendier till personer, som, utan officiell
ställning, företrädesvis i Ryssland,'' på Balkanhalvön eller i länder utom
Europa, verka för avsättning av svenska exportartiklar, dels ock, likaledes
såsom reservationsanslag, ett belopp av 10,000 kronor till handelsstudiestipendier,
att tjäna såsom understöd för förvärvande utomlands
av praktiska insikter i handelsyrket.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, har alltså, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1917 anvisat dels såsom reservationsanslag
ett belopp av 20,000 kronor för att utdelas såsom understöd under
benämning av exportstipendier till personer, som, utan officiell ställning,
företrädesvis i Ryssland, på Balkanhalvön eller i länder utom Europa
verka för avsättning av svenska exportartiklai;, dels ock likaledes såsom
reservationsanslag ett belopp av 10,000 kronor till handelsstudiestipendier,
att tjäna såsom understöd för förvärvande utomlands av praktiska insikter
i handelsyrket.

31:o) I punkt 32 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,
i avbidan på den proposition om anvisande av medel för ändamålet,
som kunde bliva förelagd riksdagen, såsom bidrag till Sveriges allmänna
exportförenings verksamhet under innevarande år bland de extra anslagen
under sjunde huvudtiteln för år 1917 beräkna ett belopp av 26,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 7 april 1916 till riksdagen
avlåten proposition'' (nr 206), under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att, under villkor att Sveriges allmänna exportförening under år
1916 bedriver sin verksamhet i huvudsakligen den omfattning och form,
som i företedd förslagsstat för samma år angives, samt att i gransk -

15

Riksdagens skrivelse Nr 7.

ningen av föreningens räkenskaper och verksamhet deltager en av Eders
Kungl. Maj:t förordnad revisor, såsom bidrag till föreningens verksamhet
under innevarande år å extra stat för år 1917, utöver av Eders Kungl.
Maj:t ur handels- och sjöfartsfonden och manufakturförlagslånefonden
för samma ändamål anvisade belopp, anvisa ytterligare ett belopp av
25,700 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under innevarande
år disponera detsamma.

Sveriges allmänna exportförening, som alltsedan sin tillkomst år
1887 åtnjutit statsunderstöd, har i sådant avseende för vart och ett av
åren 1910, 1911, 1912 och 1913 tilldelats ett sammanlagt belopp av
35,100 kronor för föreningens verksamhet ävensom tillerkänts rätt till
ersättning för föreningens postavgifter med det belopp, vartill desamma
enligt postbok och kvitterade räkningar visades hava under året uppgått,
dock att nämnda ersättning icke fått överstiga för ett vart av åren 1910
och 1911 4,300 kronor samt för vartdera av åren 1912 och 1913 5,500
kronor.

Statsunderstödet har under nämnda fyra år årligen utgått med 5,000
kronor ur handels- och sjöfartsfonden, med 13,300 kronor ur manufakturförlagslånefonden
och med 16,800 kronor av utav riksdagen beviljade
medel, varjämte ersättningen för postavgifter guldits ur sistnämnda fond.

Härefter har statsunderstödet till föreningen för åren 1914 och
1915 utgått med vissa reducerade belopp. Sålunda sänktes understödet,
frånsett ersättningen för postavgifterna, vilken fortfarande utgick med

5,500 kronor, för år 1914 till 30,900 kronor och för år 1915 till 24,850
kronor. Denna anslagsminskning kom manufakturförlagslånefonden till
godo, och riksstatsanslaget ävensom bidraget ur handels- och sjöfartsfonden
bibehöllos vid oförändrade belopp av respektive 16,800 kronor
och 5,000 kronor. Manufakturförlagslånefonden, ur vilken fortfarande
gäldades ersättningen för postavgifterna, kom alltså att därutöver för
nu ifrågavarande ändamål bidraga med 9,100 kronor för år 1914 och
3,050 kronor för år 1915.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande framställning innebär, att statsunderstödet
för år 1916 skulle utgå med 33,750 kronor, därav 25,700 kronor
riksstatsanslag,’ 5,000 kronor ur handels- och sjöfartsfonden samt 3,050
kronor ur manufakturförlagslånefonden, ur vilken fond jämväl ersättning
för postavgifter med högst 6,000 kronor skulle utgå.

Den till grund för anslagsäskandet liggande beräkningen av statsunderstödets
belopp har i två hänseenden givit riksdagen anledning til’
erinran.

16

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Riksdagen kan sålunda icke finna, att några bärande skäl blivit
anförda till stöd för den av exportföreningen föreslagna höjningen av
verkställande direktörens redaktörsarvode från 1,000 kronor till 2,000
kronor, varigenom totallönen för direktören skulle höjas från 11,000
kronor till 12,000 kronor. Riksdagen anser därför, att detta arvode bör
bibehållas vid 1,000 kronor.

Beträffande Eders Kung!. Maj:ts förslag om ett understöd åt föreningens
avgångne kamrerare har riksdagen ansett att något belopp
för berörda ändamål icke bör vid statsunderstödets beviljande medräknas.

I fråga om den av departementschefen förordade fördelningen av
utgifterna för statsunderstödet mellan fonder och riksstat vill riksdagen
erinra därom, att sistlidet års riksdag i skrivelse den 28 maj 1915, i
anledning av nedsättningen av statsunderstödet för samma år, anförde,
bland annat, att riksdagen icke velat underlåta att framhålla, hurusom
det syntes kunna ifrågasättas, om åtgärden att låta hela minskningen
av statsunderstödet tillgodokomma manufakturförlagslånefonden vore den
lämpligaste, och om icke fasthellre åtminstone en del av denna minskning
bort beräknas på riksstatsanslaget. Riksdagen ville dock ej motsätta
sig Eders Kungl. Maj:ts förslag, men ansåg sig i allt fall böra uttala önskvärdheten
av att vid framtida anslagsäskanden för ifrågavarande ändamål
frågan om den lämpligaste uppdelningen av statsunderstödet på de båda
fonderna och riksstatsanslaget toges under förnyat övervägande. På
grund av deD uppfattning av förevarande angelägenhet, som tagit sig
uttryck i riksdagens berörda yttrande och då, enligt vad riksdagen inhämtat,
manufakturförlagslånefondens behållning under år 1915 väsentligt
ökats, så att densamma lämnar god tillgång till något större bidrag
än det nuvarande, anser riksdagen för sin del, att riksstatsanslaget icke
bör belastas med hela den nu beslutade förhöjningen, utan^ synes anslaget
icke böra sättas till högre belopp än 17,600 kronor. Återstoden,
12,450 kronor jämte ersättning för postavgifter, skulle alltså utgå ur
handels- och sjöfartsfonden samt manufakturförlagslånefonden med den
fördelning, som av Eders Kungl. Magt må bestämmas.

Riksdagen har alltså, under villkor att Sveriges allmänna exportförening
under år 1916 bedriver sin verksamhet i huvudsakligen den omfattning
och form, som i företedd förslagsstat för samma år angives,
samt att i granskningen av föreningens räkenskaper och verksamhet
deltager en av Eders Kungl. Maj:t förordnad revisor, såsom bidrag till
föreningens verksamhet under innevarande år å extra stat för år 1917,
utöver de belopp för samma ändamål, som av Eders Kungl. Maj:t må

17

Riksdagens skrivelse Nr 7.

anvisas ur handels- och sjöfartsfonden och manufakturförlagslånefonden,.
anvisat ytterligare ett belopp av 17,600 kronor, med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera detsamma.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 33 föreslagit riksdagen att
såsom understöd till handelskamrarna i riket att fördelas i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen förordade grunder på extra
stat för år 1917 anvisa ett anslag å 60,000 kronor.

Av den i ämnet förebragta utredningen framgår vilken betydelse
för näringslivet, handelskamrarna i riket anses äga. I sådant avseende
har huvudsakligen anförts följande.

Redan genom sin uppgift att tillvarataga och befrämja de enskilda
näringsidkarnas intressen hava handelskamrarna verkat för näringarnas
förkovran och sålunda gjort sig förtjänta om det allmänna. I sin egenskap
av informationsbyrå för handelskammardistriktets näringsliv med
skyldighet att med uppmärksamhet följa de företrädda näringarnas
utveckling inom distriktet, att samla och bearbeta statistiska och andra
uppgifter rörande dessa, att tillhandagå näringsidkare med sådana upplysningar
och råd i frågor rörande näringarna ävensom tull- och kommunikationsväsen
in. in., som kammaren kan vara i tillfälle att lämna,
torde en handelskammare kunna uträtta ett nyttigt arbete till näringarnas
stödjande och utveckling. De årsredogörelser över affärsläget, som av
ett flertal handelskammare lämnas i samband med redogörelser för
kammarens verksamhet, hava stor betydelse såväl för de till handelskamrarna
anslutna, som för andra näringsidkare. Den upplysningsverksamhet,
som sålunda utövas av handelskamrarna, har även bedrivits
genom föreläsningar, genom utgivande av föredrag, småskrifter, författningshandböcker
och statistiska berättelser angående handelsomsättning,
varupriser m. in. samt genom personliga meddelanden och har
otvivelaktigt väckt intresse för handel skamrarnas verksamhet, förskaffat
dem större anslutning och därigenom jämväl större betydelse för näringslivet
i allmänhet.

Jämte denna uppgift, att tillvarataga näringsidkarnes gemensamma
intressen, hava handelskamrarna redan från början haft en annan, nämligen
att gentemot vederbörande statsmyndigheter representera distriktets
näringsliv genom tillhandahållande av upplysningar samt avgivande av
yttranden och eventuellt avlåtande av framställningar. Denna handelskamrarnas
statliga verksamhet är av den omfattning, att densamma måste
anses vara deras huvudsakligaste uppgift. De olika ämbetsverk, som hava
att taga befattning med frågor rörande näringslivet, äro i många fall
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 7 höft. (Nr 7.) 3

18

Riksdagens skrivelse Nr 7.

nödsakade att inhämta upplysningar av särskilda sakkunniga. Genom
att anlita handelskamrarnas sakkunskap i det löpande förvaltningsarbetet
torde ämbetsverken i många fäll hava erhållit upplysningar snabbare och
billigare än vad eljest varit möjligt samt besparats nödvändigheten åt
hålla särskilda sakkunniga tjänstemän eller tillkalla särskilda experter.
Aven i frågor rörande näringslagstiftningen "har handelskamrarnas sakkunskap
i stor omfattning tagits i anspråk. Av särskild betydelse för
utredning och klargörande av näringslivet rörande frågor torde handelskammarmötena
vara; dessa hållas i regel eu gång om året och i dem
deltaga ombud från de olika handelskamrarna. Det ämbetsverk, som i
största utsträckning anlitat handelskamrarna, har av naturliga skäl varit
kommerskollegium, men även andra myndigheter hava i stor omfattning
inhämtat upplysningar från kamrarna, såsom patent- och registreringsverket,
järnvägsstyrelsen, generaltullstyrelsen och generalpoststyrelsen.
Aven lokala myndigheter såsom länsstyrelserna, magistraterna, tullkamrarna
o. s. v. stå i förbindelse med handelskamrarna, vilka jämväl
i åtskilliga fall avgivit yttranden angående handelskutym m. m. i vid
domstol anhängiga mål. Handelskamrarna hava sålunda framträtt såsom
handelns, industriens och sjöfartens representativa organ.

Vidare har framhållits, att handelskammare understundom meddelat
auktorisation av revisorer.

Slutligen hava, enligt av riksdagens vederbörande utskott inhämtade
upplysningar, från handelskamrarna under nu rådande förhållanden i
synnerligen stor utsträckning infordrats personliga upplysningar från
ämbetsverk och de av staten inrättade kommissionerna, däribland trovärdighetsbevis
för beviljande av licenser. Härförutom hava handelskamrarna
anlitats för avgivande av ursprungsbevis; exempelvis har Stockholms
handelskammare under år 1915 avgivit omkring 8,000 dylika bevis.

Beträffande frågan om statsunderstöd åt handelskamrarna har departementschefen
i sitt yttrande till statsrådsprotokollet anfört huvudsakligen
följande.

Det syntes departementschefen, att tiden nu vore inne för staten
att lämna handelskamrarna ett yttre erkännande för deras uppskattade
arbete samt bereda dem det ekonomiska stöd, som särskilt för en del
av dem torde vara av största vikt, för att de skulle kunna på ett tillfredsställande
sätt fullfölja sin verksamhet. Ett stärkande av handelskamrarnas
ställning torde för övrigt i nuvarande stund vara så mycket
angelägnare, som efter återinträdandet av normala utrikespolitiska förhållanden
stora möjligheter säkerligen skulle komma att föreligga för

19

Riksdagens skrivelse Nr 7.

handelskamrarna att främja de 113’a och vidsträckta uppgifter, som sannolikt
då väntade handeln, industrien och sjöfarten. Denna omständighet
hade för departementschefen varit avgörande. Med hänsyn till densamma
hade departementschefen ej hyst tvekan att även under nuvarande
statsfinansiella förhållanden tillstyrka anslag för ett helt n)7tt
ändamål.

Statens erkännande hade föreslagits skola lämnas i form av dels
auktorisering av handelskammarinstitutionen, dels ock statsbidrag till
kamrarnas verksamhet. Härigenom skulle å ena sidan handelskamrarna
tillföras ökad stadga och säkerhet såväl i ekonomiskt avseende som i
hela deras verksamhet samt å andra sidan staten eller det allmänna
vinna en ganska stark garanti för, att det även i framtiden skall finnas
lämpliga lokala organ för tillvaratagande av här berörda näringars intressen
och för biträde åt staten och dess myndigheter vid utredningar
av för samma näringar betydelsefulla ärenden.

Den sålunda föreslagna vägen S3rntes departementschefen vara
synnerligen lämplig. Emellertid ansåge departementschefen, att åtgärden
att bereda statsunderstöd åt handelskamrarna i riket först borde genomföras,
innan formen för auktoriseringen slutligen fastställdes. En given
förutsättning för auktoriseringen vore nämligen, att statsunderstöd kunde
beredas de auktoriserade handelskamrarna. Departementschefen ville
därför återkomma till den närmare prövningen av förslaget om auktorisering,
sedan det visat sig, om förslaget att bereda statsbidrag åt handelskamrarna
vunne riksdagens bifall.

Av vad sålunda i ärendet förekommit, s}7nes riksdagen framgå, att
handelskamrarna äga sådan betjMelse för näringslivets utveckling och
förkovran, att giltig anledning föreligger till beredande åt dem av en
officiellt erkänd ställning, detta så mycket mer som de ju redan nu
utöva en del statliga funktioner. Detta erkännande bör även enligt riksdagens
åsikt lämnas dels genom auktorisering, dels genom beviljande
av statsbidrag för understödjande av deras verksamhet. Emellertid anser
riksdagen för sin del, att auktoriseringen bör föregå eller åtminstone
ske samtidigt med beviljande av statsbidrag. Då auktoriseringen —
därest denna, såsom riksdagen förutsätter, kommer att äga rum i huvudsaklig
överensstämmelse med de av kommerskollegiikommittén föreslagna
grunder — icke blott innebär ett erkännande av handelskamrarna
utan även medför förpliktelse för dem att efter bästa förmåga
avgiva yttranden eller tillhandahålla upplysningar i sådana näringsfrågor,
som av statsmyndigheterna hänskjutas till dem, torde den garanti, som
auktoriseringen sålunda medför, böra föreligga, innan statsbidrag be -

20

Riksdagens skrivelse Nr 7.

viljas. Det skäl, som anförts för att beviljande av bidrag bör föregå
auktoriseringen, nämligen att någon handelskammare av ekonomiska
skäl icke skulle vara i stånd att på ett tillfredsställande sätt utöva den
statliga verksamhet, som erfordras, förefaller riksdagen icke hållbart vid
det förhållande att, såsom ovan framhållits, statsbidraget kan beviljas
samtidigt som auktoriseringen äger rum. Såsom ett ytterligare skäl
för att tills vidare uppskjuta avgörande av frågan om auktoriseringen
har uttalats, att de skyldigheter, som kunna komma att åläggas handelskamrarna,
icke för det närvarande kunna fullständigt angivas. I detta
hänseende har erinrats, att en del av de befogenheter, som nu utövas
av handels- och sjöfartsnämnderna, lämpligen borde i sammanhang med
dessa nämnders upphörande överflyttas på handelskamrarna; med auktoriseringen
borde alltså anstå till dess frågan om dessa nämnders bestånd
avgjorts. Utan att vilja uttala sig angående lämpligheten av
handels- och sjöfartsnämndernas avskaffande, vill riksdagen emellertid
endast erinra därom, att de ärenden, som ifrågasatts att böra överflyttas
från dessa nämnder till handelskamrarna, icke torde vara av beskaffenhet
att medföra några nämnvärda förändringar i handelskamrarnas organisation
eller huvudsakliga verksamhet. Genom att vid auktoriseringen
stadga skyldighet för handelskamrarna att handlägga jämväl sådana
ärenden, som kunna komma att på dem överflyttas från ifrågavarande
nämnder, torde de anförda svårigheterna kunna undvikas.

På grund av vad riksdagen sålunda anfört, har riksdagen ansett
sig böra bevilja bidrag till auktoriserade handelskammare.

Beloppet av statsbidraget har föreslagits till 60,000 kronor. Därav
skulle en del, 36,000 kronor, utgå i form av fast understöd å 3,000
kronor till envar av de nuvarande tolv handelskamrarna, under förutsättning
att vederbörande handelskammare visade sig hava erhållit understöd
till minst samma belopp från annat håll. Då en handelskammare
för att rätt kunna fylla sina uppgifter torde nödgas anställa en väl
kvalificerad person såsom sekreterare eller ombudsman, vilken helt ägnar
sitt arbete åt handelskammaren, och det ifrågavarande understödet i
första hand torde avse att utgå såsom bidrag till nämnda persons avlöning,
har riksdagen icke haft något att erinra mot ifrågavarande belopp.
Såsom förutsättning för understödets beviljande bör jämväl enligt
riksdagens uppfattning, stadgas, att handelskammaren skall visa sig
disponera inkomster av annat slag till minst samma belopp. Riksdagen
vill därjämte i likhet med departementschefen framhålla, att för den
händelse framdeles i samband med åtgärder för avskaffande av obligatoriska
handels- och sjöfartsnämnder auktoriserade handelskammare

21

Riksdagens skrivelse Nr 7.

skulle få sig tillagda en del nya uppgifter, detta i och för sig icke bör
få föranleda höjning av de‘nu förordade statsbidragen till handelskamrarna.

Emellertid torde enligt riksdagens mening vissa ytterligare villkor
böra stadgas för erhållande av statsunderstöd.

Handelskamrarna bestå i de flesta fall av fullmäktige, utsedde av
en handelskammarförening eller annan liknande sammanslutning, eller
utgöra en sådan förenings styrelse. En handelskammares sammansättning
är således beroende av sammansättningen av den organisation, som utser
kammarens ledamöter, eller reglerad av de för denna sammanslutning
gällande stadgar. För att handelskammaren skall kunna iakttaga alla
vederbörande näringsidkares intressen, är det emellertid nödvändigt, att
dess underlag består av olika slags näringsidkare_ från skilda orter inom
kammarens distrikt. Ingen välkänd näringsidkare inom distriktet bör därför
kunna utestängas från medlemskap i handelskammarföreningen eller
motsvarande sammanslutning. För att en bestämmelse i sådan riktning
skall vara fullt effektiv, torde den böra kompletteras med stadgande^
som innebära, att medlemsavgifterna icke få sättas så höga, att tillträdet
till föreningen därigenom försvåras för de mindre näringsidkarna. Den
lägsta medlemsavgiften i föreningen synes därför icke böra överstiga 10
kronor, vilket givetvis icke utesluter att för medlemmar med större inkomster
bestämmas högre avgifter, exempelvis utgående i propoition till
den bevillningstaxerade inkomsten. Då det emellertid för en del handelskammarföreningar,
inom vilka medlemsavgifterna bestämts på annat sätt
än ovan föreslagits, torde kunna möta svårigheter att redan för år
1917 tillämpa nu angivna bestämmelse, lärer Eders Kungl. Maj:t böra äga
medgiva, att, där vid 1916 års början hos någon handelskammarförening
utginge högre minimiavgift än 10 kronor, vid denna avgift finge förbliva
under år 1917. Vidare torde det enligt riksdagens mening höra
föreskrivas, att vid val av ledamöter i handelskamrarna ledamöterna i
föreningen skola äga lika rösträtt. Da handelskammaren skall utgöra
en allsidig representation, bör antalet ledamöter i kammaren icke få
sättas så lågt, att vissa viktiga näringsgrenar eller mera betydande orter
inom distriktet icke bliva företrädda inom kammaren; antalet ledamöter
bör därför ej understiga 16. Då det alltså torde vara nödvändigt att
icke blott handelskammaren utan även väljareföreningen blir på lämpligt
sätt organiserad, torde böra föreskrivas, att föreningens stadgai
skola fastställas av Eders Kungl. Maj:t. I likhet med vad som gäller
för en del andra institutioner, som åtnjuta statsbidrag, böra handelskamrarna
åläggas att dels till vederbörande statsmyndighet årligen av -

22

Riksdagens skrivelse Nr 7.

lämna berättelse angående sin verksamhet, dels redovisa användningen
av statsunderstödet.

Riksdagen har ansett, att anslaget lämpligen borde betecknas
såsom »förslagsanslag, högst».

Ateistoden av det äskade anslaget, 24,000 kronor, har föreslagits
skola fördelas mellan de handelskammare, som med hänsyn till sin
ekonomi och. på grund av sin allmänna verksamhet vore för fyllande
av sin uppgift förtjänta av större understöd. Av den utredning, som
åberopats till stöd för framställningen i denna del, har riksdagen emellertid
icke blivit övertygad om nödvändigheten av ett sådant rörligt anslag,
och har riksdagen sålunda icke bifallit Eders Kungl. Mai:ts förskorörande
ifrågavarande belopp.

Riksdagen har alltså såsom understöd till auktoriserade handelskammare
i riket på extra stat för ar 1917 anvisat ett förslagsanslag å
högst 36,000 kronor, att utgå med ett belopp av 3,000 kronor till en
var handelskammare, under de villkor Eders Kungl. Maj:t i överensstämmelse
med ovan angivna grunder kan komma att föreskriva.

33:o) Med bifall till .Eders Kungl. Maj:ts i punkt 34 gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
till täckande av den å Sverige belöpande delen av kostnaderna för en
internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik såsom förslagsanslag på
extra stat för år 1917 anvisat ett belopp av 650 kronor.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 35 föreslagit riksdagen att
såsom bidrag till internationella statistiska institutets permanenta byrå
i Haag på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 1,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, har alltså, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom bidrag till internationella statistiska institutets permanenta
byrå i Haag på extra stat för år 1917 anvisat ett belopp av 1,000
kronor.

35.o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 36 föreslagit riksdagen att
å extra stat för år 1917 under benämning »ersättning till sjömanshusen»
av 40,000 kronor för beredande åt sjömanshusen av
skålig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges inskrivning
och redovisning samt . med utarbetande av sjöfartsstatistiska uppgifter.

Riksdagen, som icke haft något mot Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning att erinra, har alltså, i likhet med vad för inne -

23

Riksdagens skrivelse Nr 7.

varande år ägt rum, å extra stat för år 1917 under benämning ersättning
till sjömanshusen anvisat ett anslag av 40,000 kronor för beredande
åt sjömanshusen av skälig ersättning för dem åliggande bestyr med
värnpliktiges inskrivning och redovisning samt med utarbetande av sjöfartsstatistiska
uppgifter.

36:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 37 gjorda
framställning har riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt
rum, såsom anslag till dispaschörsväsendet å extra stat för år 1917 anvisat
till arvode åt två dispaschörsassistenter, anställda den ene i Stockholm
och den andre i Göteborg, 2,000 kronor åt dem var eller tillhopa 4,000
kronor.

37:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 38 därom gjorda
framställning har riksdagen medgivit, att vad av föregående års av
riksdagen beviljade anslag till anordnande av stormvarningar vid rikets
kuster vid 1916 års slut icke blivit taget i anspråk må under år 1917
av Eders Kungl. Maj:t för ändamålet användas.

38:o) I punkt 39 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
av det utav riksdagen till understöd för byggandet av en flytdocka i
Göteborg beviljade anslag å 500,000 kronor å extra stat för år 1917
anvisa återstoden 250,000 kronor.

Riksdagen har av det utav riksdagen till understöd för byggandet
av en flytdocka i Göteborg beviljade anslag å 500,000 kronor å extra
stat för år 1917 anvisat återstoden 250,000 kronor.

39:o) I punkt 40 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
såsom bidrag från Sverige till uppehållande av internationell patrulleringstjänst
i Norra Atlanten m. m. å extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag
å högst 14,600 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, enligt vilken anslaget för år 1917 kommer
att nedsättas med 760 kronor, har alltså såsom bidrag från Sverige till
uppehållande av internationell patrullering stjänst i Norra Atlanten m. m.
å extra stat för år 1917 beviljat ett förslagsanslag å högst 14,600 kronor.

40:o) 1 punkt 41 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,
i avbidan på den framställning i ämnet, som kunde varda till riksdagen

24

Riksdagens skrivelse Nr 7.

avlåten, till understöd åt aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet
för fortsatt uppehållande av regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige
och Ostasien bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år
1917 beräkna ett belopp av 165,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 31 mars 1916 till
riksdagen avlåten proposition (nr 182), under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att dels — utav det av riksdagen såsom understöd åt aktiebolaget
svenska ostasiatiska kompaniet för fortsatt uppehållande under tiden 1
augusti 1912—31 december 1917 av regelbunden ångbåtsförbindelse
mellan Sverige och Ostasien beviljade förslagsanslag å högst 985,000
kronor, vilket jämte besparing å det av 1907 års riksdag till bolaget förliknande
ändamål beviljade anslag av 1,850,000 kronor, på de villkor,
Eders Kungl. Maj:t i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 7 april 1911 rörande denna fråga angivna
grunder kunde finna skäligt föreskriva, finge utbetalas till bolaget — å
extra stat för år 1917, för gäldande intill 50 procent av ej mindre de av
bolaget för dess fartyg erlagda avgifter i Suezkanalen än även följande
med passerandet av kanalen förenade kostnader, nämligen fyr- och båkavgifter,
utgifter för sundhetspass och sanitära avgifter, avgifter för
tull- och hamnklarering samt avgifter för lotsning under natten i Port
Saids hamn, anvisa högst återstående beloppet 165,000 kronor dels och
därutöver medgiva att till beredande av sådant understöd åt bolaget under
år 1917 av ifrågavarande besparing må användas högst återstående
beloppet 85,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, har,

dels utav det av riksdagen såsom understöd åt aktiebolaget svenska
östasiatiska kompaniet för fortsatt uppehållande under tiden 1 augusti
1912—31 december 1917 av regelbunden ångbåtsförbindelse mellan
Sverige och Ostasien beviljade förslagsanslag å högst 985,000 kronor,
vilket jämte besparing å det av 1907 års riksdag till bolaget för liknande
ändamål beviljade anslag av 1,850,000 kronor, på de villkor, Eders Kungl.
Maj:t i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet över
finansärenden för den 7 april 1911 rörande denna fråga angivna grunder
kunde finna skäligt föreskriva, finge utbetalas till bolaget, å extra stat
för år 1917, för gäldande intill 50 procent av ej mindre de av bolaget för
dess fartyg erlagda avgifter i Suezkanalen än även följande med passerandet
av kanalen förenade kostnader, nämligen fyr- och båkavgifteiy
utgifter för sundhetspass och sanitära avgifter, avgifter för tull- och

25

Riksdagens skrivelse Nr 7.

hamnklarering samt avgifter för lotsning under natten i Port Saids hamn,
anvisa högst återstående beloppet 165,000 kronor;

dels ock medgivit, att till beredande av sådant understöd åt bolaget
under år 1917 av ifrågavarande besparing må användas högst återstående
beloppet 85,000 kronor.

Industri, hantverk och slöjd.

41 :o) I punkt 42 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,
i fråga om särskilda anslag under den å ordinarie stat uppförda anslagstiteln
»Befrämjande i allmänhet av slöjderna»,

ej mindre medgiva, att besparingar, uppkomna å det i 1915 års
riksstat upptagna ordinarie anslaget till reseunderstöd åt arbetare i de
särskilda näringsyrkena, må under år 1917 tagas i anspråk för tillgodoseende
av det med anslaget avsedda ändamålet,
än även för år 1917

dels återupptaga ett anslag till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda
näringsyrkena samt bestämma detsamma till 15,000 kronor,

dels bestämma reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt
och praktiskt bildade tekniker, vilka icke ägna sig åt bergshanteringen,
till 12,500 kronor,

dels återupptaga ett reservationsanslag till reseunderstöd åt idkare
av hantverk och annan mindre industri samt bestämma detsamma till

9,000 kronor,

dels ock likaledes återupptaga ett reservationsanslag till reseunderstöd
åt verkmästare och förmän inom industrien samt bestämma detsamma
till 7,500 kronor.

I 1915 års riksstat voro under anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet
av slöjderna» å ordinarie stat uppförda, bland andra anslagsbelopp, ett
bestämt anslag å 50,000 kronor för reseunderstöd åt arbetare i de särskilda
näringsyrkena, ett reservationsanslag å 25,000 kronor till reseunderstöd
åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, vilka icke ägna
sig åt bergshanteringen, ett reservationsanslag å 18,000 kronor för reseunderstöd
åt idkare av hantverk och annan mindre industri samt ett
reservationsanslag å 15,000 kronor för reseunderstöd åt verkmästare och
förmän inom industrien.

Med anledning därav, att det rådande krigstillståndet visat sig göra
det särdeles vanskligt och i många fall omöjligt att företaga studieresor
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 7 höft. (Nr 7.) 4

26

Riksdagens skrivelse Nr 7.

till flertalet främmande europeiska länder, förordnade Eders Kungl. Maj:t
den 17 december 1914, att det tills vidare skulle anstå med åtgärder
för utdelning för år 1915 av, bland annat, ovan uppräknade reseunderstöd
eller, beträffande reseunderstöden för tekniker, av vissa belopp av
understöden.

De innehållna beloppen ansågos kunna för sina ändamål disponeras
under år 1916 och på grund härav de nu ifrågavarande anslagen för
samma år minskas med mot besparingarna svarande belopp.

På förslag av Eders Kungl. Maj:t har därför 1915 års riksdag ej
mindre medgivit, att vad som under år 1915 kunde varda besparat å
ordinarie anslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena,
Unge under år 1916 tagas i anspråk för tillgodoseende av det
med anslaget avsedda ändamålet,
än även för år 1916,

dels indragit sistnämnda ordinarie anslag, stort 50,000 kronor,
dels nedsatt det ordinarie reservationsanslaget till reseunderstöd åt
teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen,
förut 25,000 kronor, med 12,500 kronor till 12,500 kronor,
dels indragit det ordinarie reservationsanslaget till reseunderstöd åt
idkare av hantverk och annan mindre industri, stort 18,000 kronor,

dels ock indragit det ordinarie reservationsanslaget till reseunderstöd
åt verkmästare och förmän inom industrien, stort 15,000 kronor.

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet har nu departementschefen
framhållit, att de före den rådande kristiden sedvanliga beloppen av
ifrågavarande reseunderstöd för år 1917 borde finnas till förfogande
samt att för vinnande av detta resultat erfordrades d§ls riksdagens medgivande,
att besparingarna från år 1915 å anslaget till reseunderstöd
åt arbetare i de särskilda näringsyrkena för år 1917 finge disponeras
för tillgodoseendet av det med anslaget avsedda ändamålet, dels ock att
för år 1917 beviljades sådana belopp, att de tillsammans med besparingarna
uppginge till de nyss anförda summorna för de olika reseunderstöden.
_____

Vid behandlingen av detta ärende inom riksdagen har fråga uppstått,
huruvida man icke kunde befara, att den starka efterfrågan på
yrkeskunniga arbetare, som säkerligen kunde förväntas uppkomma i
utlandet efter återinträde av normala förhållanden, skulle bidraga till att
en del av de personer, som erhölle reseunderstöd, kvarstannade i utlandet.

Med anledning härav har riksdagens vederbörande utskott i vederbörlig
ordning anhållit om uppgifter från kommerskollegium, dels i
vilken utsträckning personer, som från nu ifrågavarande anslag erhållit

27

Riksdagens skrivelse Nr 7.

reseunderstöd, kvarstanriat i utlandet, dels ock, därest detta i någon
nämnvärd omfattning ägt rum, vilka åtgärder till förekommande därav
som av kollegium vidtagits eller ifrågasatts.

Kommerskollegium har den 21 februari 1916 avgivit yttrande
i nämnda hänseenden och därvid överlämnat såväl en av kollega tekniske
konsulent utarbetad promemoria över det sätt, varpå 1910 års
understödstagare fullgjort sina åligganden, som även en av samma tjänsteman
avgiven redogörelse för, dels huru uppsikten över understödstagarnes
sätt att fullgöra sina åligganden vore ordnad, dels vilka omständigheter
förorsakade, att det med reseunderstöden avsedda ändamålet
i vissa fall icke vunnes, dels vilka åtgärder vidtagits eller kunde
tänkas vidtagna för ett undanröjande av de olägenheter, som vore en
följd av nyss antydda omständigheter, dels ock vilka åtgärder av kollegium
vidtagits för att låta de genom studieresorna vunna resultaten
bliva tillgängliga för studier (se bil. I och II vid statsutskottets utlåtande
nr 7).

Orsakerna, varför 1910 års understödstagare valts vid uppgörande
av den nämnda promemorian, vore, enligt vad kommerskollegium meddelat,
dels den, att i anledning utav Eders Kung! Maj:t beviljade uppskov
giltighetstiden för de flesta under senare år utdelade reseunderstöd
ännu icke utgått, dels den, att understödstagare från tidigare år ej vore
registrerade på sådant sätt, att en i förevarande avseende tillförlitlig utredning
skulle kunna åstadkommas.

För egen del har kommerskollegium anfört:

»Av den nämnda promemorian och redogörelsen framgår, att ett
kvarstannande i utlandet i regel ej förekommer annat än i fråga om
sådana understödstagare, som erhållit reseunderstöd från anslaget till
reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena. Möjligheten att
begränsa hithörande antal fall till det minsta möjliga torde ligga i, att
urvalet bland de sökande göres så omsorgsfullt som möjligt vid uppgörandet
av kollega underdåniga förslag till understödstagare samt i
det av kollegium nu tillämpade kontrollsystemet. De enda åtgärder,
som härutöver synas kunna bidraga till ernåendet av samma syfte, torde
böra gå därpå ut att göra understödstagarnes återvändande till fäderneslandet
så ekonomiskt fördelaktigt som möjligt, och skulle sålunda bestå
däruti, att en större del av reseunderstödet än vad nu är fallet innehölles
tills uuderstödstagaren fullgjort alla sina skyldigheter. Då emellertid,
såsom framgår av bifogade redogörelse, en dylik åtgärd vore
förenad med vissa olägenheter och då antalet fall, där understödstagare
kvarstanna i utlandet, är förhållandevis ringa, synes det kollegium, som

28

Riksdagens skrivelse Nr 7.

om några åtgärder utöver de enligt vad ovan angivits redan igångsatta
i förevarande hänseende för närvarande icke äro att vidtaga. Verkningarna
av det nyligen införda kontrollsystemet böra i varje fall först avvaktas.»

Av den av kommerskollegium nu lämnade utredningen finner riksdagen
visserligen, att faran för att en del av stipendiaterna skulle komma
att tvärstanna i utlandet icke kan anses utesluten, men också att vederbörande
myndigheter hava sin uppmärksamhet fästad härå samt att eu
del kontrollåtgärder vidtagits och andra ifrågasatts. Vid sådant förhållande
och då riksdagen i övrigt icke haft något att erinra mot Eders
Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning, har riksdagen i fråga om
särskilda anslag under den å ordinarie stat uppförda anslagstiteln »Befrämjande
i allmänhet av slöjderna», ej mindre

medgivit, att besparingar, uppkomna å det i 1915 års riksstat
upptagna ordinarie anslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda
näringsyrkena, må under år 1917 tagas i anspråk för tillgodoseende av
det med anslaget avsedda ändamålet,
än även för år 1917

dels återupptagit ett anslag till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda
näringsyrkena samt bestämt detsamma till 15,000 kronor,

dels bestämt reservationsanslaget, till reseunderstöd åt teoretiskt
och praktiskt bildade tekniker, vilka icke ägna sig åt bergshanteringen,
till 12,500 kronor,

dels återupptagit ett reservationsanslag till reseunderstöd åt idkare
av hantverk och annan mindre industri samt bestämt detsamma till

9,000 kronor,

dels ock likaledes återupptagit ett reservationsanslag till reseunderstöd
åt verkmästare och förmän inom industrien samt bestämt detsamma
till 7,500 kronor.

I följd härav kommer det ordinarie anslaget till befrämjande i
allmänhet av slöjderna, i 1916 års riksstat upptaget med 13,500 kronor
såsom bestämt anslag och 12,500 kronor som reservationsanslag till reseunderstöd
åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, vilka icke ägna
sig åt bergshanteringen, eller tillhopa 26,000 kronor, att höjas med

31,500 kronor, till 57,500 kronor, varav såsom bestämt anslag 28,500
kronor och 29,000 kronor utgörande särskilda reservationsanslag till
reseunderstöd åt tekniker, som nyss nämnts, åt idkare av hantverk och
annan mindre industri samt åt verkmästare och förmän inom industrien.

42:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 43 gjorda framställning
har riksdagen på extra stat för år 1917 beviljat

29

Riksdagens skrivelse Nr 7.

dels såsom bidrag till upprätthållande av vävskolan i Borås ett belopp
av 5,600 kronor, under villkor att från Ålvsborgs läns landsting
eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften av berörda
statsanslag,

dels såsom bidrag till avlönande av en andre lärare vid samma skola
ett belopp av 1,500 kronor, under villkor att enahanda belopp varder
för ändamålet från nämnda landsting eller eljest tillskjutet,

dels ock såsom bidrag till personlig löneförbättring för föreståndaren
och förste läraren vid skolan Arthur Krebs ett belopp av 750 kronor och
såsom bidrag till sådan löneförbättring för biträdande lärarinnan därstädes
Hilma Stenwall ett belopp av 300 kronor, under villkor att dessa löneförbättringar
motsvarande belopp varda för ändamålet från omförmälda
läns landsting eller eljest tillskjutna samt, beträffande löneförbättringen
för Krebs, därjämte, att hans avlöningsförmåner för år 1917 ej sättas
till lägre belopp än 4,500 kronor.

43:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i punkt 44 gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,
under vissa av departementschefen tillstyrkta villkor såsom bidrag till
Sveriges hantverksorganisations verksamhet å extra stat för år 1917 anvisat
ett belopp av 4,000 kronor.

44:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 45 därom gjorda
framställning har riksdagen, i likhet med vad för de senaste åren ägt
rum, åt föreningen för svensk hemslöjd såsom bidrag till uppehållande av
dess verksamhet under år 1917 på extra stat för samma år anvisat
ett belopp av 15,000 kronor.

Skatteomkostnader.

45:o) I punkt 46 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels för år 1917 bestämma det ordinarie anslaget för tullverket till ett
mot utgiftsstaternas för tullverket slutsumma svarande belopp av 6,793,050
kronor att såsom förslagsanslag utgå, dels ock medgiva, att för år 1917
till avlöning åt de tjänstinnehavare, vilkas innehavande befattningar
antingen bibehållas i den nya organisationen eller därstädes ersättas med
befattningar i lägre tjänstegrad, men vilka komma att kvarstå å äldre
stat, må disponeras erforderliga belopp av avlöningarna vid motsvarande
befattningar i den nya staten.

30

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Vidare har Eders Kungl. Magt under punkterna 47 och 48 föreslagit
riksdagen att dels för förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen,
i enlighet med vad departementschefen i sitt yttrande till
statsrådsprotokollet den 14 januari 1916 närmare utvecklat, på extra stat
för år 1917 anvisa ett förslagsanslag, högst 22,000 kronor, med rätt för
Eders Kungl. Magt att redan under år 1916 av anslaget disponera högst

2,000 kronor, dels ock för förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets
lokalförvaltning, i enlighet med vad departementschefen i sitt yttrande
till statsrådsprotokollet den 14 januari 1916 närmare utvecklat, på extra
stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag, högst 205,830 kronor.

Uti de ordinarie utgiftsstaterna för tullverket har icke föreslagits
någon förändring.

För förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen är på
extra stat för innevarande år anvisat ett belopp av 16,000 kronor, utgörande
avlöningar för fyra revisorstjänster å revisionsbyrån. Eders
Kungl. Majjt har nu föreslagit att utöver nämnda belopp skulle på extra
stat för år 1917 uppföras avlöning efter 4,000 kronor för år åt en extra
andre byråassistent å samma byrå för tiden 1 juli 1916—31 december
1917 med 6,000 kronor.

Den extra staten för lokalförvaltningen skulle enligt Eders Kungl.
Maj:ts förslag komma att upptaga:

dels avlöningen vid följande tjänster, nämligen:

sjutton kontrollörstjänster ........................................................ kr. 71,400: —

trettiofyra kammarskrivartjänster............................................. » 95,200: —

en uppsyningsmanstjänst av klass 1 .................................... » 2,050: —

aderton vaktmästartjänster av klass 1 ............................... » 31,500: —

dels ock ortstillägg vid

sju kontrollörstjänster å kr. 290: — ............ kr. 2,030: —

tretton kammarskrivartjänster å kr. 210: — » 2,730: —
sju vaktmästartjänster av klass 1 å kr.

131: —............................................................. )) 917:— » 5,677: —

alltså sammanlagt ..................................................................... kr. 205,827: —

eller i runt tal kronor 205,830, vilket belopp med 7,300 kronor överstiger
slutsumman av den extra avlöningsstaten för år 1916.

Vad i statsrådsprotokollet anförts om behovet av en extra andre
byråassistent- å generaltullstyrelsens revisionsbyrå giver enligt riksdagens
mening vid handen, att en dylik förstärkning av arbetskrafterna å nämnda
byrå är av omständigheterna påkallad. Riksdagen finner sig alltså böra
biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Ej heller har riksdagen haft något att erinra mot den föreslagna

31

Riksdagens skrivelse Nr 7.

höjningen av den extra avlöningsstaten för lokalförvaltningen, som föranledes
av en ökning av den extra personalen med 1 uppsyningsman
och 3 vaktmästare av klass 1.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts under punkt 46 gjorda framställning
får riksdagen sålunda anmäla,

att riksdagen dels med godkännande av de vid denna skrivelse
fogade förslag till utgiftsstater för tullverket för år 1917 Bil. A) bestämt
anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande
belopp av 6,793,050 kronor att såsom förslagsanslag utgå;

dels ock medgivit, att för år 1917 till avlöning åt de tjänstinnehavare,
vilkas innehavande befattningar antingen bibehållas i den nya
organisationen eller därstädes ersättas med befattningar i lägre tjänstegrad,
men vilka komma att kvarstå å äldre stat, må disponeras avlöningarna
vid motsvarande befattningar i den nya staten.

46:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 47 gjorda
framställning samt under hänvisning till vad riksdagen under punkt 45:o)
här ovan anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen för förstärkning av
arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen, i enlighet med vad departementschefen
i sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 14 januari 1916 närmare
utvecklat, på extra stat för år 1917 anvisat ett förslagsanslag,
högst 22,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under
år 1916 av anslaget disponera högst 2,000 kronor.

47:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 48 gjorda
framställning och under hänvisning till vad riksdagen under punkt 45:o)
här ovan anfört, får riksdagen anmäla att riksdagen för förstärkning av
arbetskrafterna vid tullverkets lokalförvaltning, i enlighet med vad departementschefen
i sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 14 januari 1916
närmare utvecklat, på extra stat för år 1917 anvisat ett förslagsanslag,
högst 205,830 kronor.

48:o) I en den 31 mars 1916 till riksdagen avlåten proposition
(nr 151) har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att såsom tillägg till gällande villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de från 1911 års början fastställda nya avlöningsförmånerna
för generaltullstyrelsen må stadgas,

att befattningshavare, som befordrats eller befordras till ordinarie
tjänst hos generaltullstyrelsen, äger såväl i avseende å beloppet av

32

Riksdagens skrivelse Nr 7.

ingångsavlöningen vid tillträdet av tjänsten som ock beträffande därefter
ifrågakommande löneförhöjningar att tillgodoräkna sig den tid, varunder
han omedelbart före sin befordran på grund av stadigvarande förordnande
bestritt hos styrelsen tjänst med avlöning å extra stat, dock under
villkor att den sålunda bestridda befattningen är att anse såsom motsvarande
eller jämförlig med tjänst inom samma lönegrad som den tillträdda
ordinarie tjänsten; samt

att icke någon må på grund av denna föreskrift komma i åtnjutande
av förhöjd avlöning tidigare än från och med den 1 januari 1917.

Riksdagen bär icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och har alltså medgivit, att såsom tillägg till
gällande villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från 1911 års
början fastställda nya avlöningsförmånerna för generaltullstyrelsen må
stadgas,

att befattningshavare, som befordrats eller befordras till ordinarie
tjänst hos generaltullstyrelsen, äger, såväl i avseende å beloppet av
ingångsavlöningen vid tillträdet av tjänsten som ock beträffande därefter
ifrågakommande löneförhöjningar att tillgodoräkna sig den tid, varunder
han omedelbart före sin befordran på grund av stadigvarande förordnande
bestritt hos styrelsen tjänst med avlöning å extra stat, dock under
villkor att den sålunda bestridda befattningen är att anse såsom motsvarande
eller jämförlig med tjänst inom samma lönegrad som den tillträdda
ordinarie tjänsten; samt

att icke någon må på grund av denna föreskrift komma i åtnjutande
av förhöjd avlöning tidigare än från och med den 1 januari 1917.

49:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 49 föreslagit riksdagen att
till förstärkning av kontrollstyrelsens arbetskrafter i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen angivna grunder å extra stat
för år 1917 anvisa ett anslag av 20,350 kronor, med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att redan under år 1916 därav disponera 1,950 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen till
förstärkning av kontrollstyrelsens arbetskrafter i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen angivna grunder å extra stat för
år 1917 anvisat ett anslag av 20,350 kronor, med rätt för Eders Kungl.
Maj:t att redan under år 1916 därav disponera 1,950 kronor.

50:o) Aled anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 50 av huvudtiteln
gjorda framställning har riksdagen minskat det ordinarie förslags -

33

Riksdagens skrivelse Nr 7.

anslaget till kontroll å tillverkning savgifter, nu 900,000 kronor med

100.000 kronor till 800,000 kronor.

51:o) I punkt 51 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
höja det ordinarie förslagsanslaget till kostnader för taxering till skatt
å inkomst och förmögenhet, nu 720,000 kronor, med 100,000 kronor
till 820,000 kronor.

Riksdagen, som ansett, att skäl för förhöjning av ifrågavarande anslag
med sagda belopp föreligger, har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget
till kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet, nu 720,000
kronor, med 100,000 kronor till 820,000 kronor.

52:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till observationsoch
uppbördsprocenter m. m., nu 10,000 kronor, med 10,000 kronor till

20.000 kronor.

Kronans publika hus.

53:o) I punkt 53 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,
i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde komma att avlåtas
till riksdagen, för uppförande av byggnad för en statens provningsanstalt
bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1917
beräkna ett belopp av 250,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 31 mars 1916 till
riksdagen avlåten proposition (nr 176), under åberopande av vid propositionen
fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att till uppförande av byggnad för en statens
provningsanstalt å i berörda protokoll angiven plats å Djurgården invid
Stockholms Ostra station samt för utrustning av nämnda anstalt bevilja
ett anslag av 800,000 kronor och därav på extra stat för år 1917 under
sjunde huvudtiteln anvisa ett belopp av 250,000 kronor.

Riksdagen, vars vederbörande utskott besökt såväl den nuvarande
materialprovningsanstaltens vid tekniska högskolan lokaler som de för
anstaltens nybyggnad föreslagna olika byggnadsplatserna vid statens
järnvägsstation vid Albano och vid Östra stationen i Stockholm, har
funnit behovet av en nybyggnad ådagalagt ävensom att den ifrågasatta
platsen vid Östra stationen torde vara den lämpligaste. Riksdagen har
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 7 höft. (Nr 7) 5

34

Riksdagens skrivelse Nr 7.

ej heller haft något att erinra mot de uppgjorda kostnadsberäkningarna,
enligt vilka byggnadskostnaderna skulle uppgå till 695,000 kronor och
kostnaderna för provningsanstaltens utrustning till 230,000 kronor eller
sålunda sammanlagt för anstalten i fullbordat skick till 925,000 kronor,
av vilken summa ett belopp av 125,000 kronor skulle anvisas ur manufakturförlagslånefonden
och återstoden, 800,000 kronor, fördelade på tre
år, utgå såsom riksstatsanslag.

Riksdagen bar alltså till uppförande av byggnad för en statens
provningsanstalt å i statsrådsprotokollet över finansärenden den 31 mars
1916 angiven plats å Djurgården invid Stockholms Östra station samt
för utrustning av nämnda anstalt beviljat ett anslag av 800,000 kronor
och därav på extra stat för år 1917 under sjunde huvudtiteln anvisat
ett belopp av 250,000 kronor.

54:o) I punkt 54 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,
i avbidan på den proposition om anvisande av medel för ändamålet, som
kunde bliva förelagd riksdagen, för inredande av vissa rum i det s. k.
gamla kungshusets källarvåning till ämbetslokaler in. m. bland de extra
anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1917 beräkna ett belopp av

15.000 kronor.

Sedermera bar Eders Kungl. Maj:t i skrivelse till riksdagen tillkännagivit,
att Eders Kungl. Maj:t funnit frågan om framställning till
riksdagen uti ifrågavarande ärende hava förfallit, i följd varav medel
för berörda ändamål ej vidare behövde beräknas å 1917 års stat.

Om vad sålunda förekommit, bar riksdagen velat härigenom erinra.

55:o) I punkt 55 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avvaktan på den proposition i ämnet, som kunde varda förelagd riksdagen,
för ändringsarbeten i lantmäteristyrelsens lokaler bland de extra
anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1917 beräkna ett belopp av

30.000 kronor.

Sedermera bar Eders Kungl. Maj:t i en den 24 mars 1916 till
riksdagen avlåten proposition (nr 131), under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att till vidtagande, i huvudsaklig överensstämmelse med ett
inom överintendentsämbetet upprättat förslag, av vissa eldsäkerhetsanordningar
i lantmäteristyrelsens hus till skydd för därvarande arkiv
å extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 30,000 kronor, med rätt
för Eders Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera beloppet
i fråga.

35

Riksdagens skrivelse Nr 7.

De åtgärder till skyddandet av lantmäteristyrelsens arkiv, som
enligt överintendentsämbetets ifrågavarande förslag skulle vidtagas, utgöras
av dels införandet av värmeledning i styrelsens byggnad för
en kostnad av 17,826 kronor dels ock särskilda eldsäkerhetsanordningar,
såsom uppsättande av brandluckor för fönstren, förstärkningar, av isoleringen
för de elektriska belysningsledningarna m. m. i samtliga rum i
den närmast i plan med Västra Trädgårdsgatan belägna, till arkiv för
styrelsen avsedda våningen, vilka sistnämnda anordningar beräknats draga
en kostnad av sammanlagt 12,174 kronor.

Riksdagens vederbörande utskott har vid besök i lantmäteristyrelsens
lokaler funnit desamma synnerligen otillfredsställande såväl i fråga om
utrymme som i avseende å eldsäkerheten. De av Eders Kungl. Maj:t
nu föreslagna arbetena, vilka avse allenast tryggande av lantmäteristyrelsens
arkiv mot eldfara, bestå i anordnande av centraluppvärmning
i hela byggnaden, anbringande av förhydningsmassa på golven och
rabitzputs i taken i vissa rum samt anskaffande av brandluckor för en
del fönster, och innebära, enligt riksdagens mening, en avgjord förbättring
i avseende å eldsäkerheten. Riksdagen har därför funnit sig
böra bifalla Eders Kungl. Maj-.ts förevarande framställning, detta så
mycket hellre som, enligt vad riksdagen inhämtat, de föreslagna åtgärderna
kunna beräknas komma att bestå och vara till nytta vare sig
byggnaden kommer att fortfarande användas för lantmäteristyrelsens
behov eller att på annat sätt disponeras.

Riksdagen vill i detta sammanhang uttala önskvärdheten av att
frågan om beredande av förbättrade lokalförhållanden åt. lantmäteristyrelsen
snarast möjligt må vinna en tillfredsställande lösning. Skulle
under tiden ytterligare utrymmen för arkivet erfordras, torde en del
källarlokalpr i den nuvarande byggnaden lämpligen kunna utnyttjas för
ifrågavarande ändamål.

Riksdagen har alltså till vidtagande, i huvudsaklig överensstämmelse
med ett inom överintendentsämbetet upprättat förslag, av vissa eldsäkerhetsanordningar
i lantmäteristyrelsens hus till skydd för därvarande a i kiv å
extra stat för år 1917 anvisat ett belopp av 30,000 kronor, med rätt
för Eders Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera beloppet
i fråga.

5G:o) I en den 14 april 1916 till riksdagen avlåten proposition
(nr 177) har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdragav
statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att det Kungl. Maj:t och kronan tillhöriga kvarteret

36

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Doktorn vid Valhall avägen mellan Artilleri- och Skeppargatorna inom
Hedvig Eleonora församling i Stockholm må för ett pris av 500,000
kronor överlåtas å patent- och registreringsverket för uppförande därå
av ämbetslokal åt samma ämbetsverk, att i nämnda kvarter må för en
kostnad av 1,200,000 kronor för berörda ändamål uppföras en byggnad
i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten Ragnar Östberg uppgjort
förslag, samt att för gäldande av omförmälda kostnader å tillhopa

1,700,000 kronor må tagas i anspråk reservationerna å anslaget till upprätthållande
av patent- och registreringsverkets verksamhet.

Riksdagen, vars vederbörande utskott besökt patent- och registreringsverkets
nuvarande lokaler, har funnit, att även om desamma, inberäknat
de i angränsande byggnader för ett belopp av 8,700 kronor
för ämbetsverkets räkning förhyrda våningar, för tillfället icke kunna
anses otillräckliga, nya lokaler i allt fall inom kort torde bliva erforderliga.
I likhet med departementschefen finner riksdagen frågan om utvidgade
och förbättrade lokaler för ämbetsverket lämpligen böra lösas så, att en
helt ny byggnad för ämbetsverkets räkning uppföres, och då, enligt
vad i ärendet är upplyst, reservationerna å sjunde huvudtitelns ordinarie
anslag till upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet
lämna tillgång till för ändamålet erforderliga medel, synes något skäl
att uppskjuta avgörandet av denna fråga icke föreligga. Emot de
framlagda ritningarna och kostnadsberäkningarna har riksdagen icke
haft något att invända. Ej heller torde någon erinran kunna göras
emot den föreslagna byggnadsplatsen, vilken utskottet jämväl besökt,
eller mot den för tomten beräknade köpeskillingen.

På grund av vad riksdagen sålunda anfört och på de utav departementschefen
i övrigt till stöd för ifrågavarande framställning anförda
skäl, har riksdagen medgivit

dels att det Kungl. Magt och kronan tillhöriga kvarteret Doktorn
vid Valhallavägen mellan Artilleri- och Skeppargatorna inom Hedvig
Eleonora församling i Stockholm må för ett pris av 500,000 kronor överlåtas
å patent- och registreringsverket för uppförande därå av ämbetslokal
åt samma ämbetsverk;

dels att i nämnda kvarter må för en kostnad av 1,200,000 kronor
för berörda ändamål uppföras en byggnad i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten Ragnar Östberg uppgjort förslag; samt

dels ock att för gäldande av omförmälda kostnader å tillhopa

1,700,000 kronor må tagas i anspråk reservationerna å anslaget till
upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet.

Riksdagens skrivelse Nr 7.

37

De knngl. teatrarna.

57:o) Med bifall till Eders Knngl. Maj:ts uti punkterna 56, 57 och
58 gjorda framställning har riksdagen i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1917 anvisat

dels till gäldande av årspremier för hr and försäkring av operabyggnaden
och dramatiska teaterns byggnad ett anslag av 40,176 kronor;

dels till gäldande av årspremie för brandförsäkring av staten tillhörig,
i operabyggnaden förvarad lösegendom ett anslag av 3,668 kronor;

dels ock till gäldande av årspremie för brandförsäkring av staten
tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ett anslag av
1,735 kronor;

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan innevarande år disponera
berörda belopp å tillhopa 45,579 kronor.

Diverse.

58:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 59 föreslagit riksdagen att
höja det ordinarie förslagsanslaget till ersättning till städerna för mistad
tolag, nu 3,000,000 kronor, med 500,000 kronor till 3,500,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget
till ersättning till städerna för mistad tolag, nu 3,000,000 kronor, med

500.000 kronor till 3,500,000 kronor.

59:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 60 gjorda framställning
har riksdagen å extra stat för år 1917 anvisat ett belopp av

1.600.000 kronor, att fördelas mellan landsting och städer, som icke
deltaga i landsting, efter förhållandet mellan den bevillning av fast
egendom samt av inkomst, som debiterats på grund av vederbörande
prövningsnämnds år 1917 verkställda eller fastställda taxeringar inom
landstingsområde eller stad, varom nu nämnts, och den i samma ordning
debiterade bevillningssumman för hela riket.

60:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 61 föreslagit riksdagen, att
det ordinarie anslaget till ersättning till vissa städer och köpingar för till

38

Riksdagens skrivelse Nr 7.

statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel för år 1917 upptagas till
ett belopp av 5,139,684 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, har alltså medgivit att det ordinarie anslaget
till ersättning till vissa städer och köpingar för till statsverket indragna
brännvinsförsäljningsmedel för år 1917 upptages till ett belopp av 5,139,684
kronor.

61:o) Till täckande av utgifter, som statskontoret och överintendentsämbetet
förskottsvis bestritt för de i statsrådsprotokollet över finansärenden
den 14 januari 1916 omförmälda ändamål, har Eders Kungl.
Maj:t i punkt 62 av förevarande huvudtitel föreslagit riksdagen att å
extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 674,797 kronor.

Riksdagen har till täckande av ovan omförmälda, utav statskontoret
och överintendentsämbetet anmälda förskott å extra stat för år 1917 anvisat
ett anslag av 674,797 kronor.

62:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m., nu 100,000 kronor, med 20,000 kronor till

120,000 kronor.

63:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 65 gjorda framställning
har riksdagen till beredande i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 14 januari 1916 angivna grunder av
extra lönetillägg för innevarande år åt eu del tjänstemän och betjänte i
till finansdepartementet hörande ämbetsverk och kårer, å extra stat för år
1917 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp av 500 kronor.

64:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts i proposition den 17 april 1916 (nr
212) gjorda framställning för beredande av krigstidshjälp åt befattningshavare
i statens tjänst i enlighet med i nämnda skrivelse närmare angivna
grunder på extra stat för år 1917 under sjunde huvudtiteln anvisat
ett förslagsanslag av 139,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 7.

39

Övriga ordinarie anslag.

65:q) Beträffande övriga ordinarie anslag, som äro uppförda i riksstaten
för innevarande år, har Eders Kungl. Maj:t icke föreslagit annan
ändring, än att för jämnande av huvudtitelns slutsumma det ordinarie
förslagsanslaget för bestridande av tryckningskostnader må sänkas från
dess nuvarande belopp 133,137 kronor med 14 kronor till 133,123
kronor.

Riksdagen får anmäla, att samtliga ordinarie anslag under sjunde
huvudtiteln, som här ovan icke blivit särskilt omförmälda, för år 1917
fastställts till samma belopp som uti innevarande års riksstat; dock att
förslagsanslaget till bestridande av tryckningskostnader, som icke skola
av andra medel gäldas,'' för jämnande av huvudtitelns slutsumma sänkts
från 133,137 kronor med 14 kronor till 133,123 kronor.

Stockholm den 8 juni 1916.

Med undersåtlig vördnad.

40

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Förslag

till

Utgiftsstater för tullverket att tillämpas under år 1917.

Bil. A.

K r o

n o r.

A. Avlöningsstaten.

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

I. Generaltullstyrelsen.

1 generaltulldirektör...........................

7,000

3,000

1,000

11,000

1 byråchef .......................................

5,000

2,500

600

8,100

3 byråchefer ..................................

—

—

—

24,300

Kansliet.

3,600

1,800

400

5,800

1 sekreterare ...................................

—

—

—

5,800

1 registrator ....................................

2,200

1,500

300

4,000

1 notarie ..........................................

2,200

1,500

300

4,000

_

_

_

12,000

700

350

150

1,200

1,200

1 kvinnligt skrivbiträde ....................

—

Kameralbyrån.

3,600

3,600

2,200

1,800

1,800

1,500

400

5,800

5,800

4,000

12,000

400

1 revisor och bokhållare.....................

300

3 revisorer och bokhållare ..................

Revisionsbyrån.

1 förste aktuarie ..............................

3,600

2,200

1,800

1,500

400

5,800

4,000

1 aktuarie ......................................

300

2 aktuarier .......................................

—

—

—

8,000

1 revisor ..........................................

2,200

1,500

300

4,000

7 revisorer ......................................

—

—

—

28,000

Transport

—

—

—

154,800

i Efter 5 år kan lönen töjas
/ med 600 kr.

i Ef ter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter
10 år med ytterligare
500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas
med 600 kr., efter 10 år
med ytterligare 500 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kr.
i Efter 5 år kan lönen höjas
| med 200 kr. och efter
| 10 år med ytterligare
200 kr.

1 Efter 5 år kan lönen höjas
j med 500 kr. och efter 10
år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr., efter 10 år
med ytterligare 500 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kr.

[Efter 5 år kan lönen höjas
; med 500 kr. och efter 10
l år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr., efter 10 år
med ytterligare 500 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kr.

Riksdagens skrivelse Nr 7.

41

K r o

n o r.

Tjänst-

Lön.

görings-

tillägg.

Summa.

penningar.

Transport

—

—

154,800

Tullbehandlings- och upplysningsbyrån.

3,600

1,800

400

5,800

| Efter 5 år kan lönen höjas

> med 500 kr. och efter 10

'' 1 byråassistent ................................

"

”

5,800

J år med ytterligare 500 kr.
Efter 5 år kan lönen höjas

|

med 500 kr., efter 10 år

j 1 andre byråassistent .....................

2, 200

1,500

300

4,000

med ytterligare 500 kr.
och efter 15 år med än

ytterligare 500 kr.

Till vikariatsersättning samt arvoden

och flitpenningar åt extra biträden
ävensom till renskrivningskostnad,/or-

slagsanslag...................................

_

125.000

därav till gratifikationer åt extra

ordinarie tjänstemän och vakt-mästare hos styrelsen högst
3,000 kr.

1 förste vaktmästare1 ........................

900

450

150

1,500

/Efter 5 år kan lönen höjas
/ med 100 kr.

1 vaktmästare 1 .................................

700

350

150

1,200

1 Efter 5 år kan lönen höjas
l med 100 kr. och efter 10

6 vaktmästare1 .................................

7,200

j år med ytterligare 100 kr.

Transport

—

—

—

305,300

1 Åtnjuta beklädnad eller beklädnadsersättning samt kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter i
enlighet med vad i sådant avseende gäller beträffande till samma förmån berättigade befattningshavare vid
tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning. Om vaktmästare hos styrelsen i sådan egenskap
åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå även.
som å lönen avdragas 100 kr. årligen.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 7 käft. (Nr 7.)

6

42

Riksdagens skrivelse Nr 7.

K r o

n o r.

Fast av-löning.

Summa.

Efter resp. 3,

6 och 9 ars
tjänstgöring
kan den fasta
avlöningen
höjas, varje
gång med:

Pen-

sions-

under-

lag.

Transporl

—

—

—

305,300

—

II. Lokalförvaltningen samt

kust- och gränsbevakningen.

1. Tjänstemän av högre grad.

a) Med bestämd tjänstgöringsort.

1 kustbevakningschef i Skåne och Blekinge

5,500

5,500

)

1 kustbevakningschef i Hallands samt Göte-

4,400

borgs och Bohus län...........................

—

5,500

1

1 gränsbevakningschef i Dalsland, Värm-

land och Dalame ..............................

4,800

4,800

3,600

1 överinspektör av klass 1 vid packhus-

inspektionen i Stockholm ..................

7,300

7,300

1 överinspektör av klass 1 vid d:o i Göte-

i 5,000

torg .............................................

—

7,300

1

1 överinspektör av klass 2 vid d:o i Malmö

6,300

6,300

2 överinspektörer av klass 2 vid tullbevak-

ningsinspektionerna i Stockholm och

4,500

Göteborg ..........................................

—

12,600

400

1 överinspektör av klass 3 vid d:o i Malmö

5,500

5,500

4,400

1 tullförvaltare av klass 1 vid tullkammaren

i Stockholm.....................................

6,300

6,300

j 12 tullförvaltare av klass 1 vid d:o i Norr-

köping, Malmö, Hälsingborg, Trälleborg,

Göteborg, Gävle och Sundsvall, vid upp-

börds- och nederlagskontoren i Stock-

4,500

holm och Göteborg, ävensom vid upp-

börds- samt konfiskations- och kassörs-

kontoret i Malmö .............................

—

75,600

1 tullförvaltare av klass 2 vid tullkamma-

ren i Kalmar ..............................

5,500

5,500

4,000

4 tullförvaltare av klass 2 vid d:o i Lands-

1

Transport

—

142,200

—

305,300

—

—

Riksdagens skrivelse Nr 7.

43

■

Kronor.

Fast av-löning.

Summa.

Efter resp. 3,

6 och 9 ars
tjänstgöring
kan den fasta
avlöningen
höjas, varje
gång mea:

Pen-

sions-

under-

iag.

Transport

—

142,200

—

305,300

—

—

krona och Halmstad samt vid konfiska-

1

tions- och kassörskontoren i Stockholm

och Göteborg ...................................

-

22,000

4,000

1 tullförvaltare av klass 3 vid tullkamma-

ren i Uppsala....................................

4,800

4,800

19 tullförvaltare av klass 3 vid d:o i Ny-

köping, Jönköping, Oskarshamn, Visby,

Karlskrona, Karlshamn, Ahus, Lund,

3,600

Ystad, Varberg, Strömstad, Borås, Karl-

stad, Örebro, Söderhamn, Hudiksvall,

Härnösand, Luleå och Haparanda.........

—

91,200

! 1 tullförvaltare av klass 4 vid d:o i Söder-

tälje ................................................

4,000

4,000

20 tullförvaltare av klass 4 vid d:o i Eskils-

tuna, Linköping, Västervik, Ronneby,

Sölvesborg, Simrishamn, Falkenberg,

400

3,300

Lysekil, Uddevalla, Lidköping, Mon,

Charlottenberg, Västerås, Falun, Örn-

sköldsvik, Östersund, Storlien, Umeå,

Skellefteå och Riksgränsen..................

_

80,000

1 tullförvaltare av klass 5 vid d:o i Mem

3,300

3,300

1

3 tullförvaltare av klass 5 vid d:o i Vad-

y 2,700

1

stena, Marstrand och Piteå..................

—

9,900

]

1 överkontrollör av klass 1 vid packhus-

inspektionen i Stockholm........ ............

6,300

6,300

1 4,500

1 överkontrollör av klass 1 vid d:o i Göteborg

6,300

1

1 överkontrollör av klass 2 vid tullkamma-

ren i Stockholm................................

5,300

5,300

3 överkontrollörer av klass 2 vid d:o i

3,800

Malmö och Göteborg samt vid packhus-

inspektionen i Malmö ........................

1

15,900

391,200

i Transporl

i

—

391,200

305,300

—

—

44

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Kronor.

Fast av-löning.

Summa.

Efter resjp. 3,

6 och 9 are
tjänstgöring
kan den fasta
avlöningen
höljas, varje
gång med:

Pen-

sions-

under-

lag.

Transport

—

—

391,200

305,300

—

—

b) Övriga tjänstemän av högre grad.

1 förste kontrollör ..............................

4,800

4,800

\

| 3,600

16 förste kontrollörer ...........................

—

76,800

1 kontrollör .......................................

4,200

4,200

82 kontrollörer (därav 3 kontrollörer och

uppbördskassörer samt 7 bevaknings-

kontrollörer) ....................................

—

344,400

1 kammarskrivare .............................

2,800

2,800

400

245 kammarskrivare ..............................

—

686,000

j 2,100

1 tullinspektor...................................

2,600

2,600

7 tullinspektörer (därav 2 gränsinspektorer)

—

18,200

2,000

1 tullfiskal..........................................

3,000

3,000

3 tullfiskaler.................... ..................

—

9,000

1,151,800

2. Tjänsteman av lägre grad.

1 överuppsyningsman av klass 1 .........

2,600

2,600

1 överuppsyningsman av klass 1 .........

—

2,600

| 300

1 överuppsyningsman av klass 2 .........

2,300

2,300

j

3 överuppsyningsman av klass 2 (därav

i 200

1,700

1 befälhavare å kustbevakningsångare)

—

6,900

i

1 gränsöveruppsyningsman ..................

2,600

2,600

300

1 kustöveruppsyningsman.....................

'' 2,100

2,100

26 kustöveruppsyningsman.....................

—

54,600

1,300

1 uppsyningsman av klass 1 ...............

2,050

2,050

41 uppsyningsman av klass 1 ...............

—

84,050

150

1 uppsyningsman av klass 2 ...............

1,900

1,900

1 1,200

22 uppsyningsman av klass 2 ...............

—

41,800

/

1 uppsvningsman av klass 3 ...............

1,750

1,750

1,100

Transport

—

205,250

1,543,000

305,300

—

—

Riksdagens skrivelse Nr 7.

45

K r o

n o r.

Efter resp. 3,

6 och 9 års

Pen-

Fast av-

tjänstgöring

•

kan den fasta

Ö1U J

löning.

avlöningen
höjas, varie

under-

gång med:

lag.

Transport

'' -

205,250

1,543,000

305,300

—

—

23 uppsyningsman av klass 3 ...............

—

40,250

)

1,100

1 gränsuppsyningsman ........................

2,050

2,050

150

l 1,300

6 gränsuppsyningsmän ........................

—

12,300

J

1

1 kustuppsyningsman...........................

1,650

1,650

65 kustuppsyningsmän...........................

—

107,250

1,100

i vaktmästare av klass 1....................

1,750

1,750

4% vaktmästare av klass 1.....................

—

868,000

1 vaktmästare av klass 2.....................

1,500

1,500

1

190 vaktmästare av klass 2 (därav 2 an-

*

/ 1,000

ställda å kustbevakningsångare) .........

—

285,000

1

1 vaktmästare av klass 3.....................

1,200

1,200

100

\ 900

62 vaktmästare av klass 3....................

—

74,400

J

1 gränsridare.......................................

1,500

1,500

j

163 gränsridare ....................................

—

244,500

} 1,000

1 kustvakt..........................................

1,300

1,300

41 kustvakter.......................................

—

53,300

1

1 kustroddare ....................................

1,200

1,200

'' 900

225 kustroddare .................................

—

270,000

2,172,400

%

Till ortstillägg åt befattningshavare vid lokal-

tullförvaltningarna i Stockholm, Hapa-

randa och Riksgränsen, förslagsanslag

—

—

56,000

Till arvoden åt föreståndare för tullförvalt-

ningsavdelning i Göteborg och Malmö

för utövande av i § 18 i avlöningsreg-

lementet omförmält uppdrag, förslags-

''

anslag högst....................................

—

—

2,000

Transport

—

—

3,773,400

305,300

—

_ I

46

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Fast avlöning.

Transport

Till arvoden åt tullexpeditions- och gränsstationsföreståndare,
förslagsanslag ...

Till arvoden åt ordinarie tjänstemän för
tullbehandling av passagerareffekter,
förslagsanslag.................................

Till vikariatsersättning, extra biträden m. m.,

förslagsanslag................................

därav för utbetalande av flyttningshjälp
åt tjänstemän högst 2,000 kronor.

Säger

B. Ålderstilläggsstaten.

Förslagsanslag...............................

Kronor.

Summa.

I

— I 8,773,400

12,000

10,000

750,000

305,300

Efter resp. 3,
6 och 9 ars
tjänstgöring
kan den fasta
avlöningen
höjas, varje
gång med:

4,545,400

— 4,850,700

450,000

Transport; 5,300,700

Pen sions under lag.

Riksdagens skrivelse Nr 7.

47

Krön

o r.

För befattningen upp-

Tjänst-

tagen avlöning i

Kronor.

Lön.

görings-

gar.

1915

1904

1910

års

års

års

stat.

stat.

stat.

Transport

—

—

—

—

—

5,300,700

C. Övergångsavlöningsstaten.

Stockholm.

Generaltullstyrelsen.

I

Generaltulldirektören S. F. R. P. Cederschiöld1 .....

6,200

2,800

_

_

9,000

Anm. Ämbetet utbytes vid innehavarens avgång mot ett

generaltulldirektörsämbete med .............

—

—

11,000

—

—

Tullkammaren.

Andre kontrollören E. G. M. Lindh .........

2,500

500

3,000

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens avgång mot

en kontrollörstjänst med......................

—

—

4,200

—

—

Tullbevaknmgsinspektionen.

Överinspektören N. G. Nordquist2..............

4,200

800

5,000

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens avgång mot

en överinspektorstjänst med ...................

''

-

—

6,300

—

—

Västervik.

Tullförvaltaren H. V. E. Moberg ................................

3,000

1,000

4,000

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens avgång mot en

tullförvaltartjänst med ...................

—

—

4,000

—

—

Transport

—

—

25,500

7,000

14,000

5,300,700

1 Åtnjuter boställsvåning i ett staten och Stockholms stad gemensamt tillhörigt hus enligt kungl.
brev den 23 februari 1825. no

* Åtnjuter boställsvåning i ett staten och Stockholms stad gemensamt tillhörigt hus enligt kungl.
brev den 10 maj 1867. °

48

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Krön

o r

För befattningen upp-

Tjänst-

tagen avlöning i

Kronor.

görings-

pennin-

1915

1904

1910

års

års

års

stat.

stat.

stat.

Transport

—

25,500

7,000

14,000

5,300,700

Göteborg.

Packhusinspektionen.

Överinspektören J. H. Lindquist....................................

4,000

3,000

—

7,000

—

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens avgång mot

en överinspektorstjänst med ..................................

—

—

7,300

—

—

Säger

—

32,800

14,000

14,000

Transpori

| _

—

—

—

5,300,700

Kronor.

Transport

—

5,300,700

D. Iudragningsstaten.

Visby.

j Jaktuppsyningsmannen T. A. Thomsson ....................................................................

1,100

Malmö.

400

Landskrona.

| Kustroddaren A. P. L. Bahr ....................................................................................

700

1

Hälsingborg.

Kustvakten till fot C. J. Persson .............................................................................

360

Transport

2,560 5,300,700

Riksdagens skrivelse Nr 7.

49

Kronor.

Transport

2,560

5,300,700

Halmstad.

700

Falkenberg.

Kustuppsyningsmannen C. G. Meyer...........................................................................

800

Jaktuppsyningsmannen C. F. Andersson ....................................................................

1,100

Varberg.

700

» J. A. A. Gustafsson.............................................................................

700

700

Göteborg.

Kustuppsyningsmannen A. G. Christensson..................................................................

800

Kustroddaren E. Svensson ......................................................................................

700

700

Lysekil.

Kustroddaren C. W. H. Öfverman............................................................................

700

Härnösand.

Vaktmästaren N. F. Rosenqvist .................................................................................

700

Östersund.

700

Umeå.

Vaktmästaren A. Rönnmark ...................................................................................

900

E. Pensionsstaten för avskedade tjänstinnehavare.

12,460

Förslagsanslag ..............................................................................................

300,000

F. Pensionsstaterna för avlidna tjänstinnehavares efter-lämnade änkor och barn.

a) För beredande av den genom nådiga reglementet den 16 februari 1833 stadgade pen-sionering, förslagsanslag ..............................................................................

25,000

b) Bidrag till tullstatens enskilda pensionsinrättning, bestämt anslag ...........................

10,000

35,000

G. Omkostnadsstaten.

Anslag till vissa arvoden enligt särskild förteckning, förslagsanslag ...........................

7,570

» » rese- och traktamentskostnader, förslagsanslag..........................................

20,000

» » tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och tomtören, förslagsanslag

15,000

Transport

42,570 5,648,160

7

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 7 höft. (Nr 7.)

50

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Kronor.

Transport

42,570

5,648,160

Anslag till underhåll och drift av tullverkets ångare samt bränsle för kustbevaknings-

personalens tjänstebåtar, förslagsanslag ...................................................

30,000

> » expenser, förslagsanslag .......................................................................

125,000

» » post- och telegramporto, förslagsanslag .......................................... ......

20,000

» » läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp, förslagsanslag ...........

15,000

» » skeppsmätningskostnad, förslagsanslag ................................................

38,200

» » gratifikationer åt krono- och lots- samt kanalbetjänte, som utmärka sig genom

nitisk tillsyn och kontroll mot överträdelse av tullförfattningama .................

1,500

» » jakt- och båtlega samt hästlega och resekostnader, förslagsanslag...............

175,000

» » utbildning i tulltjänsten, förslagsanslag ................................................

21,000

» » tulltjänstemäns av lägre grad beklädnad och beväring, förslagsanslag .........

125,000

» » beslagarandelar, tullstatens enskilda pensionsinrättnings andelar av böter samt

tulltjänstemäns andelar av ersättning för vissa tjänstförrättningar, förslagsanslag

500,000

» » hemliga utgifter........................ ............................................................

6,000

» > diverse utgifter, förslagsanslag ...............................................................

45,620

1,144,890

Summa kronor

6,793,050

Förteckning å arvoden på tullverkets omkostnadsstat för år 1916.

Kronor.

Stockholms rådstuvurätts avdelning för tullmål:

1 ordförande ................................................................... 600*

2 ledamöter å 375 kronor........................................................................... 750: —

1 notarie...................................................................................... 750-

2,100

Övriga rådstuvurätter för avgörande av tullmål enligt nådiga breven den 15 februari 1841 och

den 6 april 1858, tillsammans förslagsvis upptagna..............................

1,900

Arvode till särskild ordförande i gränstullrätterna inom Jämtlands län ...................

750

» » » »i gränstullrätten inom Norrbottens län ............................

2,000

» » tolk för finska språket vid » » » » ............

300

» » präst i Sandhamn ..........................................................................................

250

» » skollärare i Landsort.........................................................................

70

» » »i Huvudskär...................................................................................

100

» » »i Sandhamn...................................................................................

100

Summa kronor

7,570

Riksdagens skrivelse Nr 7.

51

Tabell över anslagen under riksstatens sjunde huvudtitel.

Finansdepartementet.

A. Departementet.

Departementschefen
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts

kansli ................................................

Provisorisk lönereglering för departementet,

förslagsanslag ....................................

Extra föredragande i departementet............

Extra kanslisekreterare i departementet .....

Biträde inom departementet vid beredning
av ärenden rörande bankväsendet m. m.
förslagsanslag, högst

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

17.000

58.000

4,700

Säger för departementet.

B. De centrala ämbetsverken.

Kammarkollegium:

Kammarkollegium ...........................

Extra advokatfiskal hos kammarkollegium
Ordnande av vissa kammarkollegii andra

arkivkontor tillhörande handlingar ......

Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium
..................................

Statskontoret:

Statskontoret ......................................

Förstärkning av arbetskrafterna å stats

kontorets riksbokslutsbyrå ................

Mynt- och justeringsverket:

Bestridande av de med mynt- och justeringsverkets
drift förenade kostnader, reserva
tionsanslag, att av inkomst av myntning

och justering direkt utgå ...................

Kommerskollegium:

Kommerskoliegium...............................

Provisorisk lönereglering för kommcrskolle gium,

förslagsanslag ...................

Förstärkning av arbetskrafterna å kommers kollega

industribyrå .........................

Teknisk konsulent å kommerskollegii in
dustribyrå.........................................

128,000

144,165

6,000
1,500
69,275| —

12,345

10,532

5,825

79,700

128,000

169,000

915,000

Extra

anslag

Kronor

7,965

7,000

5,250

20,215

76,775

9,625

52

Riksdagens skrivelse Nr 7.

12

15

16

17

25

29

30

Handläggning hos kommerskollegium av
ärenden rörande svenska fartygs registrering
m. m.....................................

Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet...
Sjötekniskt biträde hos kommerskoflegium

m. m.................................................

Särskild sjöåklagare hos kommerskollegium
.........

Utgivande av »Kommersiella meddelanden»
.........

Arvode till en vaktmästare hos kommerskollegium
...

Kammarrätten:

Kammarrätten
Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten
..............

Statistiska centralbyrån:

Avlöningsmedel ........

Arvoden åt tillfälliga biträden samt vikariatsersättningar,
reservationsanslag
Provisorisk lönereglering för statistiska
centralbyrån, förslagsanslag
Arvoden åt en extra ordinarie förste aktuarie
och fyra extra ordinarie aktuarier
Förstärkning av de till arvoden åt tillfälliga

biträden m. m. anslagna medel............

Bibliotekets underhållande, reservationsanslag
............................................

O verintendentsämbetet:

överintendentsämbetet ..........................

Provisorisk lönereglering för överintendents.

ämbetet, förslagsanslag .....................

Förstärkning av arbetskrafterna hos över intendentsämbetet

..............................

Patent- och registreringsverket:

Upprätthållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet, reservationsanslag,
att av patent- och varumärkessamt
registreringsavgifters medel direkt
utgå

Kostnader, som föranledas av överståthållarämbetets
och länsstyrelsernas befattning
med vissa slag av registrering, förslagfs anslag

..........................................

Bankinspektionen:

Upprätthållande av bankinspektionens verksamhet,
reservationsanslag, att av bidrag
till bankinspektionen direkt utgå

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor ö. Kronor ö

10,050

164,200

5,525

3,000

12,000

1,175

76,900

22,790

2,000

50,600

10,420

21,200

14,900

6,695

10,000

Säger för de centrala ämbetsverken.

Ordinarie

anslag

Kronor

144,165

258,300

101,690

50,600

540,600

63,400

2,370,755

Extra

anslag

Kronor ö

224,652

44,200

46,520

16,695

4,000

422,467

Riksdagens skrivelse Nr 7.

53

1

2

3 a

3 b

4 a
4b

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

C. Bergsbruket.

Bergsstaten............................................

Provisorisk lönereglering för bergmästarna,

förslagsanslag .................................

Befrämjande i allmänhet av bergsbruket:

Bestämt anslag .................................

Reservationsanslag..............................

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

2,700

3,000

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

33,000

5,700

Ö.

Kronor

11,250

28,800

ö.

Bergsskolorna i Filipstad och Falun:

Bestämt anslag ................................

Förslagsanslag...................................

27,000

1,800

—

Säger för bergsbruket

D. Handel och sjöfart.

38,700

—

40,050

—

115,000

1,500

116,500

—

30.000

10.000
20,000
10,000

17.600

36.000

650

1,000

40.000
4,000

250.000

14.600

165.000

-

Handelsundervisningsanstalter:

Handelsgymnasier, förslagsanslag, högst
Handelsundervisningsinspektionen, för-

slagsanslag, högst ...........................

Hälsingborgs handelsgymnasium .............

Exportstipendier, reservationsanslag .........

Handelsstudiestipendier, reservationsanslag
Bidrag till Sveriges allmänna exportförenings

verksamhet under år 1916 ....................

Understöd till auktoriserade handelskam-mare i riket, förslagsanslag, högst.........

Bidrag till en internationell byrå i Bryssel

för handelsstatistik, förslagsanslag.........

Bidrag till internationella statistiska institu-tets permanenta byrå i Haag ..............

Ersättning till sjömanshusen .....................

Arvoden till två dispaschörsassistenter ......

Flytdocka i Göteborg ..............................

Internationell patrulleringstjänst i Norra
Atlanten m. m., förslagsanslag, högst ...
Understöd till aktiebolaget svenska ostasia-tiska kompaniet för fortsatt uppehållande
av regelbunden ångfartygsförbindelse mellan
Sverige och Ostasien, förslagsanslag, högst

Säger för handel och sjöfart

116,500

—

598,850

-I

E. Industri, hantverk och slöjd.

Befrämjande i allmänhet av slöjderna:

1 t

Bestämt anslag...................................

28,50C

—

54

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Reservationsanslag:

t Reseunderstöd åt teoretiskt och praktisk)

bildade tekniker, vilka icke ägna sig

åt bergshanteringen ......... 12,500: —

c Reseunderstöd åt idkare av

hantverk och annan mindre

industri ........................... 9,000: —

å Reseunderstöd åt verkmästare

och förmän inom industrien 7,500: —

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

29,000

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

57,500

Ö.

Kronor

8,150

4,000

15,000

Ö.

Vävskolan i Borås .................................

Sveriges hantverksorganisation ..................

Föreningen för svensk hemslöjd ...............

Säger för industri, hantverk och slöjd.................................

57,500

—

27,150

—

F. Skatteomkostnader.

Tullverket:

Tullverket, förslagsanslag.....................

Förstärkning av arbetskrafterna hos general-tullstyrelsen, förslagsanslag, högst......

Förstärkning av arbetskrafterna vid tull-verkets lokalförvaltning, förslagsanslag,

högst................................................

Kontrollstyrelsen:

Kontrol lstyrel sen....................................

Förstärkning av arbetskrafterna hos kon-trollstyrelsen ....................................

Kontroll å tillverkningsavgifter, förslags-anslag ................................................

Stämpelomkostnader, förslagsanslag .........

Kostnader för taxering till skatt å inkomst

och förmögenhet, förslagsanslag ............

Observations- och uppbördsprocenter m. m.,
förslagsanslag ....................................

6,793,050

—

22,000

205,830

—

6,793,050

34,200

800,000

420.000

820.000

20,000

—

227,830

20,350

Säger för skatteomkostnader.................................

8,887,250

—

248,180

G. Kronans publika hus.

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika

hus i Stockholm, förslagsanslag ............

Byggnader och reparationer, reservations-anslag ................................................

Uppförande av byggnad för en statens prov-

ningsanstalt m. m..................................

Vissa eldsäkerhetsanordningar i lantmäteri-styrelsens hus till skydd för därvarande arkiv

1

50,000

370,000

—

250,000

30,000

Säger för kronans publika husl.................................

420,000

—

280,000

—

Riksdagens skrivelse Nr 7.

55

1

2

3

4

H. De kuDgl. teatrarna.

Kungl. operan..........................................

Brandförsäkring av operabyggnaden och

dramatiska teaterns byggnad..................

Brandförsäkring av staten tillhörig, i opera-byggnaden förvarad lösegendom ............

Brandförsäkring av staten tillhörig, i drama-tiska teaterns byggnad förvarad lösegendom

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

60,000

ö.

Kronor

40,176

3,668

1,735

ö.

Säger för de kungl. teatrarna

60,000

—

45,579

—

I. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag.....................

55,000

—

2

Ersättning till städerna för mistad tolag, för-

slagsanslag..........................................

3,500,000

—

Städers friheter, förslagsanslag;

3 a

Direkt anvisning....................................

44,670

—

o b

Friheter................................................

30

—

44,700

—

4

Restitutioner, förslagsanslag.....................

300,000

—

5

Bidrag till landsting och städer, som icke

deltaga i landsting ..............................

1,600,000

—

6

Ersättning till vissa städer och köpingar för

till statsverket indragna brännvinsförsälj-

ningsmedel ..........................................

5,139,684

—

7

Ersättning till landsting och städer, som ej

deltaga i landsting, för till statsverket in-

dragna brännvinstörsäljningsmedel .........

3,100,000

—

8

Vederlag för nedlagda utskänkningsrättig-

heter, förslagsanslag ...........................

100,000

—

9

Till täckande av vissa förskott..................

674,797

—

10

Rese- och traktamentspenningar, förslags-

anslag ................................................

50,000

—

11

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., för-

slagsanslag..........................................

120,000

—

12

Tryckningskostnader, förslagsanslag .........

133,123

—

13

Extra lönetillägg för år 1916, förslagsanslag

500

—

14

Krigstidshjälp för år 1916, förslagsanslag...

139,000

—

15

Extra utgifter, reservationsanslag ............

32,000

—

Säger för diverse

12,574,507

—

2,414,297

-

Summa.................................

24,604,912

-

4,096,788

-