Riksdagens skrivelse Nr 65.

1

Nr 65.

Godkänd av första kammaren den 10 april 1916.
Godkänd av andra kammaren den 11 april 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av vissa framställningar
rörande anslag under åttonde huvudtiteln.

(Statsutskottets utlåtande nr 8.)

Till Konungen.

l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t i punkten
21 under åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att på extra stat för år
1917 anvisa till kulturhistoriska museet i Lund dels ett anslag av 15,000
kronor att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva, utgå
till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att
användas för museets förvaltningskostnader och i främsta rummet till
avlöning åt två vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet,
dels ock ett belopp av 5,000 kronor till stödjande av föreningens ekonomi
under arbetsåret 1915 —1916, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan
under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna sistnämnda
belopp.

Till kulturhistoriska museet i Lund, som står under ledning av kulturhistoriska
föreningen för södra Sverige, har riksdagen beviljat på extra
stat för vart och ett av åren 1912—1916 ett belopp av 15,000 kronor. Mot
beviljande av samma anslag även för år 1917 har riksdagen intet att erinra.

Dessutom har Eders Kungl. Maj:t föreslagit anvisande av ett belopp av

5,000 kronor till stödjande av föreningens ekonomi under arbetsåret 1915
—1916. Riksdagen vill erinra därom, att på Eders Kungl. Maj:ts framställning
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 saml. 27 käft. (Nr 65— 66.) 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 65.

1915 års riksdag anvisat enahanda belopp till täckande av brist i föreningens
stat för arbetsåret 1914—1915. Härvid förklarade sig riksdagen
visserligen ej kunna underlåta att, särskilt med hänsyn till de brydsamma
ekonomiska tiderna, ställa sig tveksam, men ansåg sig riksdagen likväl,
i betraktande av de ömmande förhållanden, som i detta fall förelåge,
ej böra motsätta sig förslaget. Och framhöll riksdagen vidare, att
ett bifall till Eders Kungl. Maj:ts då gjorda förslag ej finge anses prejudicierande,
för den händelse ytterligare krav på statens bistånd för liknande
ändamål skulle komma att framställas. Då nu en dylik framställning
föreligger, har inom riksdagen gjort sig gällande samma tveksamhet, som
kommit till synes i riksdagens nyssberörda yttrande, men har riksdagen
dock ej velat motsätta sig, att anslag för ifrågavarande ändamål ännu en
gång beviljas. Riksdagen vill emellertid uttala sin förväntan, att därmed icke
vidare anspråk komma att ställas på statskassan av nu förevarande anledning.

Riksdagen har följaktligen på extra stat för år 1917 anvisat till
kulturhistoriska museet i Lund

dels ett anslag av 15,000 kronor att under de villkor, Eders Kungl.
Maj:t kan finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska
föreningen för södra Sverige för att användas för museets förvaltningskostnader
och i främsta rummet till avlöning åt två vetenskapligt och fackmässigt
utbildade biträden vid museet;

dels ock ett belopp av 5,000 kronor till stödjande av föreningens
ekonomi under arbetsåret 1915—1916, med rätt för Eders Kungl. Maj:t
att redan under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna
sistnämnda belopp.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 34 av ifrågavarande huvudtitel
föreslagit riksdagen att för fortsättande under två år från och med juli

1916 av de meteorologiska observationerna å Pårtetjåkko bevilja ett anslag
av 12,000 kronor att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan
finna skäl bestämma, och därav på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp
av 6,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att för ändamålet
låta av tillgängliga medel redan under år 1916 förskottsvis utanordna

3,000 kronor.

På sätt i statsrådsprotokollet erinras, har dels 1902 års riksdag på
extra stat för år 1903 såsom understöd åt professorn A. Hamberg för
fullbordande av hans vetenskapliga undersökningar av en del av Lule
lappmarks fjällområde anvisat ett anslag av 6,000 kronor, dels 1905 års
riksdag för bearbetning och utgivning av de viktigaste resultaten av Hambergs
och hans medhjälpares undersökningar rörande högfjällsområdet

3

Riksdagens skrivelse Nr 05.

mellan Kvikkjokk och Stora sjöfallet i Lule lappmark beviljat ett anslag
av 19,500 kronor att fördelas på åren 1906—1908 med 6,500 kronor varje
år, dels slutligen 1913 års riksdag till fullföljande under två år av Hambergs
vetenskapliga undersökningar av en del av Lule lappmarks fjällområde
beviljat ett anslag av 17,000 kronor, fördelat med 11,000 kronor för
år 1914 och 6,000 kronor för år 1915. De meteorologiska observationer
å Pårtetjåkko, varom nu är fråga, skulle, såsom av utredningen framgår,
ingå som ett led i och utgöra en fortsättning av de undersökningar inom
ifrågavarande områden, som av Hamberg och hans medhjälpare sedan en
längre tid bedrivits. Då framställning om anslag till förevarande undersökningar
förelåg för 1913 års riksdag, biföll riksdagen förslaget under
uttryckligt framhållande, att det då beviljade anslaget avsåge fullföljande
endast under två år av ifrågavarande undersökningar. Riksdagen har därför,
då återigen anslag äskas för enahanda ändamål, måst ställa sig synnerligen
tveksam, men har riksdagen likväl, med hänsyn till i föreliggande fall
varande särskilda omständigheter, ej velat motsätta sig Eders Kungl. Maj:ts
förslag, detta sä mycket mer som, enligt vad av utredningen framgår,
avsikten är, att de ifrågavarande undersökningarna skulle komma att avslutas
på två år.

Riksdagen har alltså för fortsättande under två år från och med juli
1916 av de meteorologiska observationerna å Pårtetjåkko beviljat ett anslag
av 12,000 kronor att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna
skäl bestämma, och därav på extra stat för år 1917 anvisat ett belopp av

6,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att för ändamålet låta av
tillgängliga medel redan under år 1916 förskottsvis utanordna 3,000 kronor.

3:o) Eders Kung]. Maj:t har under punkt 41 föreslagit riksdagen, att
till materiell m. m. för hygieniska institutionen vid universitetet i Uppsala
anvisa på extra stat för år 1917 ett belopp av 10,000 kronor med
rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under år 1916 förskottsvis av tillgängliga
medel för ändamålet utanordna ett belopp av 5,000 kronor.

Då i anledning av den år 1912 inrättade professuren i hygien och
bakteriologi vid Uppsala universitet framställning till 1913 års riksdag
gjordes om anvisande av ett belopp av 10,000 kronor på extra stat för
år 1914 till materiell m. in. för en hygienisk institution vid universitetet,
beviljade riksdagen för ändamålet ett belopp av 8,000 kronor, varvid riksdagen
framhöll, att den i ärendet lämnade kostnadsberäkningen syntes
giva vid handen, att anslag till så högt belopp som det då äskade icke
under år 1914 syntes behövligt.

Med hänsyn till den ringa erfarenhet, som ännu vid en så ny institu -

4

Riksdagens skrivelse Nr 65.

tion som den ifrågavarande hunnit göra sig gällande, och då ej heller i utredningen
exakt angivits, hur mycket av förut beviljade medel åtgått
under åren 1914 och 1915, eller i vad mån den för åren 1916 och 1917
gjorda beräkningen grundar sig på föregående års siffror, har riksdagen
ej kunnat underlåta att ställa sig tveksam ifråga om storleken av det
äskade beloppet. Riksdagen har vid prövning härav ej kunnat finna den
i frågan gjorda utredningen giva sådana skäl, att riksdagen på dessa skulle
kunna för en nyinrättad vetenskaplig institution bevilja ett så högt materiellanslag
som det föreslagna; och lärer enligt riksdagens förmenande
beloppet utan olägenhet kunna nedsättas till 8,000 kronor.

Riksdagen har alltså till materiell m. m. för hygieniska institutionen
vid universitetet i Uppsala anvisat på extra stat för år 1917 ett belopp
av 8,000 kronor, med rätt för Eders Kung!. Maj:t att redan under år
1916 förskottsvis av tillgängliga medel för ändamålet utanordna ett belopp
av 4,000 kronor.

4:o) Eders Ivungl. Maj:t liar i punkt 105 föreslagit riksdagen att förklara
hinder icke möta för att till arvode åt vikarie under semester för
den kliniske laboratorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet må ur
det för institutet uppförda reservationsanslaget å 2,000 kronor till förbättrande
av arvodena åt vikarierande lärare utgå ett efter 250 kronor för
månad beräknat vikariearvode av högst 375 kronor för år.

Riksdagen, som på grund av den i ärendet förebragta utredningen ej
funnit anledning till erinran mot framställningen ifråga, har förklarat hinder
icke möta för att till arvode åt vikarie under semester för den kliniske
laboratorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet må ur det
för institutet uppförda reservationsanslaget å 2,000 kronor till förbättrande
av arvodena åt vikarierande lärare utgå ett efter 250 kronor för
månad beräknat vikariearvode av högst 375 kronor för år.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 107 föreslagit riksdagen att
för anordnande av två nya vaktmästarbostäder vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet, i huvudsaklig överensstämmelse med uppgjorda byggnadsritningar
och kostnadsförslag, anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag
av 13,900 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under
år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna motsvarande
belopp.

På grund av vad till stöd för framställningen anförts har riksdagen
för anordnande av tvä nya vaktmästarbostäder vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet, i huvudsaklig överensstämmelse med uppgjorda bygg -

Riksdagens skrivelse Nr 65.

5

nadsritningar och kostnadsförslag, anvisat på extra stat för år 1917 ett
anslag av 13,900 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under
år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna motsvarande belopp.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 122 föreslagit riksdagen att för
beredande av medel att från och med den 1 januari 1917 vid de allmänna
läroverken upprätta 4 lektors- och 5 adjunktsbefattningar, fördelade på
de särskilda läroverken såsom Eders Kungl. Maj:t finner gott bestämma,
höja reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 31,000 kronor.

Den sista utredningen rörande behovet av nya ordinarie lärartjänster
vid de allmänna läroverken framlades av läroverksöverstyrelsen i september
fcl 913 och ådagalade behovet av 31 nya tjänster, därav 12 lektors-och
19 adjunktstjänster. Till inrättande av 13 av dessa tjänster, därav 6 lektors-
och 7 adjunktstjänster, hava av riksdagen medel förut anvisats,
vadan nu återstå 18 tjänster, därav 6 lektors- och 12 adjunktstjänster.
På sätt av utredningen framgår, har betonats önskligheten att fördela de
återstående 18 tjänsterna med lika stort antal på vartdera av åren 1917
och 1918, och har Eders Kung]. Maj:t på grund härav nu föreslagit inrättande
av 9 nya befattningar, därav 4 lektors- och 5 adjunktstjänster.

Riksdagen vill bringa i erinran, hurusom vid behandling av förslag om
nya lärartjänster år 1914 riksdagen uttalade en viss tvekan rörande godtagande
av de beräkningsgrunder, varpå Eders Kungl. Maj:ts förslag vore
byggt, men att riksdagen, i betraktande av att frågan om en lönereglering
för läroverkslärarkåren då vore under utredning av den utav Eders Kungl.
Maj:t tillsatta lärarlönenämnden, ej velat närmare ingå på dessa frågor. I
anslutning till dessa uttalanden finner sig riksdagen böra framhålla, att riksdagen
icke kan godtaga de beräkningsgrunder angående behovet av ordinarie
ämneslärare, vilka vunnit tillämpning i läroverksöverstyrelsens år 1913
verkställda utredning, och att förty en ökning av antalet lärare enligt
där fastställd norm ej kan av riksdagen biträdas. Då emellertid, med hänsyn
till lärjungeantalets tillväxt, behovet av ett antal nya tjänster torde
få anses obestridligt, och det vill synas, som om den behövliga ökningen
lämpligen kunde vinnas genom att under vart och ett av de närmaste
tre åren inrättades sex nya tjänster, har riksdagen funnit sig böra besluta
uppförande på stat från och med år 1917 av detta antal nya tjänster,
därav 2 lektors- och 4 adjunktsbefattningar. Amnesomfattningen för en
var av sagda tjänster torde ankomma på Eders Kungl. Maj:t att fastställa.

Riksdagen har alltså för beredande av medel att från och med den 1
januari 1917 vid de allmänna läroverken upprätta 2 lektors- och 4 adjunkts -

6

Riksdagens skrivelse Nr 65.

befattningar, fördelade på de särskilda läroverken såsom Eders Kungl.
Maj:t finner gott bestämma, höjt reservationsanslaget till de allmänna läroverken
med 20,000 kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 124 föreslagit riksdagen att medgiva,
att terminsavgiften till biblioteks- och materiellkassorna vid de allmänna
läroverken må, enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter,
från och med höstterminen 1916 under en tid av fem år utgå med högst
sju kronor, lägst fyra kronor 50 öre för lärjunge, som ej därifrån i
föreskriven ordning befrias.

Då Eders Kungl. Maj:t år 1911 föreslog riksdagen, att terminsavgiften
till biblioteks- och materiellkassorna vid de allmänna läroverken finge, enligt
av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, från och med höstterminen
1911 utgå med högst sju kronor, lägst fyra kronor 50 öre, för lärjunge, som
ej därifrån i föreskriven ordning befriades, ansåg sig riksdagen böra godtaga
Eders Kung]. Maj:ts förslag med den ändringen, att den föreslagna förhöjningen
av avgiften till ifrågavarande kassor icke borde, såsom av Eders Kungl.
Maj:t föreslagits, medgivas tillsvidare utan begränsas till en tid av fem
år. Riksdagens nu nämnda beslut var betingat av de stora och nya krav,
som efter 1904 års läroverksreforms genomförande ställdes på läroverkens
undervisningsmateriell, vilka krav givetvis under den första tiden måst
hava varit rätt betydande, men sedermera allt eftersom de tillgodosetts
bort försvinna. På sätt av utredningen framgår, erfordras emellertid vid
de flesta läroverk avsevärda tillökningar till undervisningsmateriellen, på
samma gång som behoven av medel för materiellens vidmakthållande alltjämt
komma att göra sig gällande. Beträffande det föreslagna sättet för
tillgodoseendet av ifrågavarande behov, vill riksdagen framhålla, att en
höjning av terminsavgifterna synes riksdagen i och för sig mindre tilltalande,
såsom innebärande en avvikelse från den hos oss hävdvunna uppfattningen
om tillhandahållande av kostnadsfri eller i det närmaste kostnadsfri
elementarundervisning. Ehuru riksdagen sålunda måst hysa starka
betänkligheter mot en ytterligare förlängning av ovanberörda nu gällande
bestämmelser rörande terminsavgifterna, och detta så mycket mer som de
behov, vilka genom den föreslagna anordningen äro avsedda att fyllas, äro
av övergående art, har riksdagen dock ej velat helt motsätta sig den föreliggande
framställningen utan medgivit den nuvarande anordningens förlängning
med tre år; och anser sig riksdagen kunna förvänta, att de
förhandenvarande kraven i avseende å undervisningsmateriellen skola kunna
under denna tid bliva tillgodosedda.

Riksdagen har följaktligen medgivit, att terminsavgiften till biblioteks -

7

Riksdagens skrivelse Nr 65.

och materiellkassorna vid de allmänna läroverken må, enligt av Eders
Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, från och med höstterminen 1916
under en tid av tre år utgå med högst sju kronor, lägst fyra kronor 50
öre för lärjunge, som ej därifrån i föreskriven ordning befrias.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 125 föreslagit riksdagen att till
arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken
på extra stat för år 1917 bevilja ett anslag av 330,000 kronor.

Det belopp, som till dylika arvoden är uppfört på extra stat för år
1916, uppgår till 324,600 kronor. Det för år 1917 behövliga anslaget
för samma ändamål skulle, enligt den i utredningen gjoixla beräkningen,
belöpa sig till 332,700 kronor, vilket belopp avrundats nedåt till 330,000
kronor. Denna beräkning är gjord under förutsättning av bifall till
Eders Kungl. Maj.ds under punkten 6 här ovan omnämnda framställning
om inrättande av 4 lektors- och 5 adjunktstjänster. Riksdagen har
emellertid beslutat en minskning av det äskade antalet lärartjänster
till 2 lektors- och 4 adjunktstjänster och i följd härav har man alltså
att räkna med en höjning av det belopp, som ansetts erforderligt för
år 1917, nämligen 332,700 kronor, med en summa, motsvarande arvoden
till 3 extra lärare eller 8,100 kronor. Ifrågavarande anslagsbelopp
skulle för år 1917 sålunda komma att uppgå till 340,800 kronor, vilket
belopp emellertid synes lämpligen kunna avrundas nedåt, till 340,000
kronor. Riksdagen har alltså till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare
vid de allmänna läroverken på extra stat för år 1917 beviljat ett
anslag av 340,000 kronor.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 127 föreslagit riksdagen att till
extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken bevilja på
extra stat för år 1917 ett anslag av 26,000 kronor.

Till nämnda ändamål har riksdagen för innevarande år beviljat på
extra stat ett belopp av 23,000 kronor.

Av den lämnade utredningen har riksdagen funnit behovet av
den begärda ökningen av förevarande anslag ådagalagt. Riksdagen har
alltså till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken
beviljat på extra stat för år 1917 ett anslag av 26,000 kronor.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 128 föreslagit riksdagen att till
extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken bevilja på extra
stat för år 1917 ett anslag av 6,300 kronor.

8

Riksdagens skrivelse Nr 65.

Till ifrågavarande ändamål har riksdagen för innevarande år beviljat
på extra stat ett belopp av 5,600 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot framställningen,
har till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken beviljat
på extra stat för år 1917 ett anslag av 6,300 kronor.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 176 föreslagit riksdagen att till
täckande av under åren 1913 och 1914 uppkommen brist i staten för
institutet och förskolan för blinda å Tomteboda anvisa på extra stat för
år 1917 ett anslag av 6,595 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att
redan under år 1916 förskottsvis av tillgängliga medel utanordna nämnda
belopp.

Sedan åtskilliga år tillbaka har det visat sig, att utgifterna vid institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda icke kunnat hållas inom de i
den fastställda staten angivna belopp, vadan brist gång efter annan uppstått.
Till täckande av sådan brist, uppkommen under åren 1907, 1908 och
1910, hade 1912 års riksdag anvisat på extra stat för år 1913 ett belopp
av 9,595 kronor, och för liknande ändamål beträffande åren 1911 och 1912
hade 1914 års senare riksdag beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag
av 12,225 kronor. Då höjning av det ordinarie anslaget till institutet
först inträtt med år 1915, har det varit att emotse, att jämväl för åren
1913 och 1914 brist skulle uppstå.

Riksdagen har till täckande av under åren 1913 och 1914 uppkommen
brist i staten för institutet och förskolan för blinda ä Tomteboda
anvisat på extra stat för år 1917 ett anslag av 6,595 kronor, med rätt för
Eders Kungl. Maj:t att redan under år 1916 förskottsvis av tillgängliga
medel utanordna nämnda belopp.

12:o) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att riksdagen
måtte på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 12,000 kronor för
utarbetande genom gymnastiska centralinstitutets försorg av en handledning
i gymnastik med lek och idrott för landets folk- och småskolor, med
rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera
intill hälften av anslaget.

Ett avsevärt intresse har på senare tid ägnats undervisningen i fysisk
fostran vid landets folk- och småskolor, och förslag hava på flera håll
väckts om beredande av gynnsammare betingelser för denna undervisning.
För att de emotsedda förbättringarna på detta område skola kunna fullt
utnyttjas, fordras emellertid, att lärarkåren, som handhar ifrågavarande
ämne och ej kan förutsättas äga full sakkunskap på området, erhåller

9

Riksdagens skrivelse Nr 65.

stödet av en lättfattlig och ändamålsenlig handbok, som kan underlätta
lärarnas arbete härutinnan. Den stora betydelsen av en dylik handledning
anser riksdagen uppenbar. De yttre förutsättningarna för en
rationell gymnastikundervisning äro dock — särskilt vid landsbygdens
folkskolor — i många fall synnerligen små, och då riksdagen ansett sig
böra bifalla den förevarande motionen, har riksdagen utgått från att vid
utarbetande av den föreslagna handboken även tagas i betraktande möjligheterna
vid sådana skolor, där endast gymnastikredskap av enklaste beskaffenhet
finnas eller där sådana rent av saknas, där inga särskilda gymnastiklokaler
stå till buds o. s. v. Att utredningen på sätt i motionen föreslagits
verkställes genom gymnastiska centralinstitutets försorg finner riksdagen
välbetänkt. De villkor och bestämmelser i övrigt, som böra fästas
vid anslaget, synas lämpligast böra överlämnas åt Eders Kungl. Maj:t att
fastställa, liksom ock bestämmandet rörande formerna för distribuering av
handboken synes böra ankomma på Eders Kungl. Maj:t. Riksdagen vill
därvid allenast framhålla önskvärdheten av att det spörsmålet överväges,
huruvida handboken ej till vinnande av prisbillighet lämpligen kunde
utgivas även i olika serier, avpassade med hänsyn till de växlande förhållanden,
under vilka gymnastikundervisningen måste bedrivas. Anslaget
bör enligt riksdagens mening sättas till högst 12,000 kronor.

Riksdagen har alltså på extra stat för år 1917 anvisat ett belopp av

12,000 kronor för utarbetande genom gymnastiska centralinstitutets försorg
av en handledning i gymnastik med lek och idrott för landets folkoch
småskolor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under innevarande
år disponera intill hälften av anslaget.

Stockholm den 11 april 1916.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 27 käft. (Nr 65—66.)

2