Riksdagens skrivelse Nr 268.

1

Nr 268.

Godkänd av första kammaren den 15 juni 1916.
Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 40 och memorial nr 41.)

Till Konungen.

Genom proposition, nr 241, av den 5 maj 1916 har Eders Kungl.
Maj:t, under åberopande av bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över
tinansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga ett propositionen
bilagt förslag till förordning om krigskonjunkturskatt.

Förevarande förslag har i fråga om skattepliktens objektiva omfattning
bibehållit den för gällande förordning i ämnet grundläggande principen,
att endast verklig krigsvinst skall vara föremål för beskattning.
Inom ramen för principen hava emellertid upptagits vissa nya skatteobjekt,
som gemensamt kallats tantiéme (2 §). Emot denna utvidgning, som i
propositionen på ett övertygande sätt motiverats, har riksdagen icke funnit
något att erinra.

Beträffande de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i fråga om
de subjektiva förutsättningarna för skattskyldigheten (3 §) synas tillräckligt
starka skäl knappast vara anförda för övergivande av den enligt gällande
förordning tillämpade medeltalsberäkningen vid konstaterandet av merBiliang
till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 105 höft. {Nr 268— 270.) 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 268.

inkomsten. Det har åberopats, att det skulle innebära en fördel för den
skattskyldige att i stället få göra ifrågakommande jämförelse med den
högre av inkomstsiffrorna enligt 1913 och 1914 års taxeringar i stället
för medeltalet av dem, samt att förändringen skulle förenkla taxeringsarbetet.
Om det förra år obestridligt, kan i det senare avseendet i allt fall
invändas, att den förenklingen, om den nu bleve av nämnvärd betydelse,
synes för dyrt köpt med den säkerligen ej oväsentliga skatteminskning,
som bleve en given följd. Och ser man saken rationellt, måste det obetingat
medgivas, att medeltalsberäkningen har goda skäl för sig, även om
den i tillämpningen skulle i något enstaka fall vålla viss ojämnhet i beskattningen.
Erinras må för övrigt, att i motsvarande utländska lagstiftning
metoden med medeltalsberäkning i hithörande hänseende flerstädes
vunnit erkännande, exempelvis i våra grannländer Norge och Danmark
samt i Tyskland. Riksdagen har alltså återgått på denna punkt till regeln
i 1915 års författning. Härav föranledes ändring i 3 § ävensom följdenligt
i vissa andra paragrafer.

Då det av erfarenheterna från förra årets taxering till krigskonjunkturskatt
ådagalagts, att författningens tillämpning i vissa avseenden
växlat hos olika skattenämnder, samt Eders Kungl. Maj:ts förslag icke
torde undanröjt alla möjligheter till missförstånd, har riksdagen i detta
sammanhang velat, särskilt i fråga om tolkningen av det i 18 § andra
stycket givna rättesnöret för läggningen av taxeringen, uttala sin uppfattning
om detta stadgandes rätta förstående.

Den för hela krigskonjunkturbeskattningen grundläggande 1 §
— »vinst, uppkommen genom det av nuvarande krigstillstånd framkallade
läget» — anger lagstiftarens mening att giva krigsvinstbegreppet en synnerligen
vid utsträckning.

Härav följer givetvis, att tvekan i många fall måste komma att
råda, huruvida viss inkomst skall, helt eller till någon viss del, betraktas
som krigsvinst. I sakens natur ligger ock, att rätta förhållandet i åtskilliga
fall ej låter sig exakt utrönas.

Enligt författningen skola hithörande inkomstkällors utbyten uttagas
ur deklarationerna och jämföras med motsvarande inkomster under
tidigare år, på sätt i 2—5 §§ stadgas. Då ur denna jämförelse skall
framgå storleken av den matematiska merinkomsten, samt författningen
angiver, att vid jämförelsen varje inkomstkälla skall tagas för sig, får riksdagen,
på sätt riksdagen gjorde i''edan i fjol, understryka vikten av, att
denna uppdelning på olika inkomstkällor bliver, så långt ske kan, genomförd
och att där så erfordras — vilket särskilt torde bliva fallet i av -

3

Riksdagens skrivelse Nr 268.

seende å inkomster vilka angivas under litt. C III i deklarationsforinuläret
— kompletterande upplysningar infordras från den skattskyldige
(21 § 3 mom.) eller annorledes.

Den matematiska merinkomsten skall i första hand läggas till grund
för taxeringen. Detta är den tekniska regeln. Såsom garantier mot att
härigenom merinkomster, vilka uppenbarligen icke äro beroende av krigskonjunkturen,
skola falla under skatteplikten, uppställer förordningen dels
rätten förden skattskyldige (17 §, sista stycket) att till skattenämnden ingiva
erinringar och utredning, dels ock den i 18 §, andra stycket, skattenämnden
tillerkända befogenheten att, oberoende av den skattskyldiges
eget åtgörande, bestämma, att viss matematisk merinkomst eller del därav
icke skall behandlas såsom beskattningsbar merinkomst.

Det är av synnerlig vikt, att den skattenämnden tillkommande prövningsrätten
handhaves under noggrannt iakttagande därav, att fastställandet
av beskattningsbar merinkomst till lägre belopp än den matematiska merinkomsten
må ske allenast under den i 18 § angivna förutsättningen:
»om och i den mån av föreliggande handlingar framgår eller eljest är för
nämnden känt, att den matematiska merinkomsten uppstått på grund av
omständigheter, vilka icke stå i samband med det av krigstillståndet framkallade
läget». Om detta icke framgår av handlingarna eller icke är för
nämnden känt, må nämnden ej upptaga den beskattningsbara merinkomsten
lägre än den matematiska, ändock att det måhända icke framgår av handlingar
eller är för nämnden känt, att sagda merinkomst ur positiva grunder
härleder sig från krigstillståndet.

Då det är av vikt, att de tveksamma gränsfallen, där nämnden saknar
positiva hållpunkter i vare sig den ena eller andra riktningen, bliva
efter enhetliga grunder behandlade, finner riksdagen det angeläget, att
skattenämndernas uppmärksamhet fästes på vad nu anförts rörande innebörden
av omhandlade bestämmelse i 18 §.

Vid behandlingen av detta ärende, särskilt vad angår 2 § i författningen,
har riksdagen haft under övervägande,möjligheterna för skattepliktens
utsträckande i två olika avseenden, som icke i det föregående berörts.

Enligt allmänna regeln för beskattning av realisationsvinster gäller,
att vinst genom avyttring av lös egendom utan samband med rörelse eller
yrke är beskattningsbar såsom inkomst endast om den varit i säljarens
ägo kortare tid än fem år. Nu är allmänt känt, att utomordentliga
vinster under närvarande krigskonjunktur erhållits genom försäljning av
fartyg eller lotter däri, och komma i sådana fall säljarna att gå fria från
värjo skatt, så snart de innehaft sina fartyg i minst fem år. Här kunna

4

Riksdagens skrivelse Nr 268.

dock, efter riksdagens förmenande, uppstå fullt typiska krigsvinster, för
vilka skatteplikt synes befogad ej blott såsom konsekvent tillämpning av
krigsvinstbegreppet i och för sig utan ock med hänsyn till kravet på rättvisa
i beskattningen.

Vidare har riksdagen haft sin uppmärksamhet fäst vid ett annat med
krigskonjunkturen sammanhängande förhållande, nämligen att under krigsåren
utlänningar i stor mängd under längre eller kortare vistelse här i
landet gjort affärer med högst betydande vinster. Därest de, såsom väl i
regel är fallet, icke fylla förutsättningarna för subjektiv skattskyldighet
enligt de allmänna skattelagarna, äro de i tillfälle att, utan något bidrag
till det allmänna, åtnjuta det svenska samhällets skydd. I enstaka fall
skulle nog en strängare undersökning från taxeringsmyndigheternas sida
rörande tillvaron av nyssnämnda förutsättningar kunna leda till taxering,
men för att komma till rätta med missförhållandet i stort sett erfordras
uttryckliga lagstiftningsåtgärder, som åtminstone borde gå ut på att göra
sagda personer skattskyldiga till krigskonjunkturskatt.

Då den tid, som stått riksdagen till buds efter mottagandet av propositionen,
beklagligtvis varit alltför kort för att de nu antydda spörsmålen
skulle kunnat på ett tillfredsställande sätt utredas under propositionens
behandling i riksdagen, har riksdagen måst stanna vid att här uttala önskvärdheten
av, att berörda frågor bliva genom Eders Kungl. Maj:ts försorg
utredda, samt att de förslag, som av utredningen kunna betingas, varda
framlagda för nästkommande riksdag-.

o O

Riksdagen får härmed för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva, att riksdagen,
som icke kunnat oförändrat bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag till förordning om krigskonjunkturskatt, antagit samma förslag med
de ändringar, härvid fogade bilaga utvisar.

Därjämte får riksdagen hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, att vad riksdagen
här ovan uttalat rörande tillämpningen av 18 § andra stycket måtte
genom Eders Kungl. Maj:ts försorg, i den mån och.på det sätt som finnes
lämpligt, bringas till vederbörandes kännedom.

Stockholm den 15 juni 1916.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens skrivelse Nr 268.

5

Bilaga.

Förordning

om krigskonjunkturskatt.*)

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

För vinst, uppkommen genom det av nuvarande krigstillstånd framkallade
läget, skall på grund av taxering under år 1916 och följande år,
i den mån vinsten icke blivit genom taxering år 1915 enligt förordningen
om krigskonjunkturskatt den 11 juni 1915 beskattad, till staten erläggas
krigskonjunkturskatt enligt bestämmelserna i denna förordning.

2 §•

Med vinst, som i 1 § sägs, förstås av krigstillståndet föranledd ökning
uti

a) inkomst, som avses i 7 § l:o samt 3:o b), c) och d) förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt; samt

b) sådan under nämnda 7 § 3:o a) hänförlig inkomst, som på grund
av anställning inom rörelse eller yrke, varom i samma § 3:o b) förmäles,
till följd av genom krigstillståndet ökad vinst för arbetsgivaren eller ökad

*) De delar av förordningen, i vilka riksdagen gjort ändring, äro utmärkta med kursiverad
stil. Med spärrad kursiv betecknas de delar, som redan i Kungl. Maj:ts förslag
varit kursiverade.

6

Riksdagens skrivelse Nr 268.

omfattning av rörelsen eller yrket tillgodokommer någon såsom tantieme,
lönetillägg, gratifikation eller under vilken annan form som helst.

Inkomst, varom i b) sägs, kallas i denna förordning tantieme.

3 §•

För skattskyldighet förutsattes:

a) att den skattskyldige för året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt
för ett taxerat belopp av minst 8,000 kronor;

b) att däri ingående inkomst av det slag, som i 2 § och 5 § andra
stycket sägs, överstiger medeltalet av motsvarande inkomster, sådana de
blivit beräknade vid taxeringarna till inkomst- och förmögenhetsskatt åren
1913 och 1914; samt

c) att därjämte, vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag,
bolagets för året till inkomstskatt taxerade inkomst överstiger dels
5 procent av bolagets kapital, sådant det vid årets taxering beräknats, dels
ock, beräknad i procent av kapitalet (inkomstprocenten), inkomstprocentens
medeltal enligt de vid taxeringarna åren 1913 och 1914 gjorda uträkningar
av procentens storlek.

4 §•

För taxering till krigskonjunkturskatt beräknas inkomst av varje inkomstkälla
för sig och till det belopp, varmed den vid stadgad deklaration
om inkomst och förmögenhet bör angivas under litt. A, C och D i
deklarationsformuläret, dock att inkomst under C I beräknas allenast till
den del, som utgör tantieme.

Vid taxeringen skall hänsyn tagas till särskilda, under nyssberörda
litt. icke gjorda avdrag för värdeminskning, så vitt de beröra hithörande
inkomst, men däremot icke till de i deklarationsformuläret omförmälda
allmänna avdragen i vidare mån än att från inkomst, som uppstått på
grund av det genom krigstillståndet framkallade läget, avdrag får ske för
förlust, som uppkommit å annat företag för utnyttjande av samma läge.

Därest icke kan utrönas, med vilket belopp inkomst, som här avses,
ingår i det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet, skall
nämnda inkomst upptagas till det belopp, som den med ledning av den
skattskyldiges deklaration och andra handlingar kan beräknas hava utgjort.

Riksdagens skrivelse Nr 268.

7

Om skyldighet att avgiva särskilda deklarationer och uppgifter till
ledning vid taxering av tantiéine stadgas i 21 §.

5 §•

Har någon vid beräkning av deklarerad inkomst avdragit driftkostnad,
som icke är att hänföra till verklig sådan eller icke står i rimligt
förhållande till rörelsens omfattning, eller eljest avdragit kostnad, som
uppenbarligen saknar samband med inkomstens förvärvande, skall krigskonjunkturskatt
i förekommande fall utgå, även om berörda avdrag föranlett,
att taxering för inkomst- och förmögenhetsskatt icke skett till sådantbelopp,
som i 3 § förutsättes, och skall beräkning, varom i 4 § sägs, verkställas
utan hänsyn till sådant avdrag.

Har i fall, varom nu är sagt, avdraget belopp tillgodokommit annan
såsom inkomst, utan att kunna beskattas på grund av bestämmelserna i
2 §, vare jämväl denne härför skattskyldig, därest de i 3 § stadgade förutsättningar
för skattskyldighet eljest föreligga.

6 §•

Det belopp, varmed vid årets taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
inberäknad inkomst av det slag, som i 2 § och 5 § andra stycket
sägs, överstiger medeltalet av motsvarande, åren 1913 och 1914 taxerade
inkomster, kallas i denna förordning matematisk merinkomst och nämnda
medeltal inkomstens medeltal.

Den del av den matematiska merinkomsten, som har sin grund i det
genom krigstillståndet framkallade läget, benämnes beskattningsbar merinkomst.

7 §•

Om summan av skattskyldigs beskattningsbara merinkomster av samtliga
inkomstkällor icke uppgår till 2,000 kronor, äger taxering icke rum.

Slutar nämnda summa icke å jämna hundratal kronor, avrundas densamma
vid taxeringen till närmast lägre fulla hundratal kronor.

8 §.

Krigskonjunkturskatt beräknas enligt denna

Riksdagens skrivelse Nr 268.

Tariff.

Beskattningsbar

merinkomst.

Kronor.

Procenttal.

Skattebelopp.

Kronor.

Ökning för varje fullt
hundratal kronor, som
faller mellan de i kol. 1
angivna inkomst-beloppen.
Kronor.

2,000

12

240

13

20,000

13

2,600

15

40,000

14

5,600

17

60,000

15

9,000

19

80,000

16

12,800

21

100,000

17

17,000

20

150,000

18

27,000

22

200,000

19

38,000

24

250,000

20

50,000

26

300,000

21

63,000

28

350,000

22

77,000

30

400,000

23.

92,000

32

450,000

24

108,000

34

500,000

—

—

—

För merinkomst, som uppgår till 500 000 kronor eller därutöver,
utgör skatten 25 kronor för varje fulla 100 kronor.

9 §•

Om på grund av efterbeskattning för något av åren 1913 och 1914
skattskyldig påförts särskild inkomst- och förmögenhetsskatt, skall vid beräkningen
av den matematiska merinkomsten så anses, som hade det efterbeskattade
beloppet blivit i vanlig ordning till beskattning upptaget.

10 §.

År fråga om äkta makar, som var för sig taxerats till inkomst- och
förmögenhetsskatt, skall till grund för inkomstberäkning i varje fall läggas
makarnas sammanräknade inkomst. Skola båda makarna erlägga krigskonjunkturskatt,
skall följaktligen skatten beräknas å makarnas sammanlagda
beskattningsbara merinkomst, men till utgörande fördelas mellan
makarna i förhållande till varderas särskilda beskattningsbara merinkomst.

11 §•

Hav skattskyldig endast under ettdera av åren 1913 och 1914 varit
till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad för inkomst, varom i 2 § och 5

9

Riksdagens skrivelse Nr 268.

§ andra stycket sägs, uträknas den matematiska merinkomsten genom jämförelse
med den under det året taxerade inkomsten av nämnda slag. Har
lian icke under någotdera året varit taxerad för dylik inkomst, anses den
under löpande året taxerade inkomsten av ifrågavarande slag i sin helhet
såsom matematisk merinkomst.

Har inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag endast under ettdera
av åren 1913 och 1914 varit taxerat till inkomstskatt, anses inkomstprocenten
för det året såsom inkomstprocentens medeltal.

12 §.

Krigskonj unkturskatten uppbäres vid särskild uppbördsstämma enligt
de närmare bestämmelser, som av Konungen meddelas.

13 §.

Skattskyldig taxeras till krigskonjunkturskatt å den ort, där han
under året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt.

14 §.

Bestämmelserna i 24 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
skola äga tillämpning även i fråga om krigskonj unkturskatt.

15 §.

Taxering enligt denna förordning äger ruin år 1916 och sedermera
årligen till och med året efter det, under vilket genom nådig kungörelse
tillkännagivits, att krigstillståndet skall anses hava upphört.

Taxeringen verkställes av en särskild nämnd, kallad krigskonj unkturskatt
enämnd.

Sådan nämnd utses för varje län och för Stockholms stad av Konungens
befallningshavande och skall bestå av minst 4 högst 8 ledamöter.
Konungens befallningshavande utser jämväl suppleanter till antal, motsvarande
minst hälften av antalet ordinarie ledamöter. Såväl ordinarie ledamöter
som suppleanter utses till minst halva antalet för län bland ledamöterna
eller suppleanterna i länets prövningsnämnd och för Stockholms
stad bland ledamöterna eller suppleanterna i stadens prövningsnämnd.

Krigskonjunkturskattenämnden sammanträder för län i residensstaden
och för Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av Konungens
befallningshavande och bestämmes så, att nämndens arbeten må vara avslutade
i länen före den 1 december och i Stockholm före årets slut. Om

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 105 käft. (Nr 268—270.) 2

10

Riksdagens skrivelse Nr 268.

tid och ställe för nämndens sammanträde utfärdar Konungens befallningshavande
senast den 15 juli allmän kungörelse samt underrättar i god tid
dem, som blivit utsedda till ledamöter i nämnden.

Berörda kungörelse skall jämväl innehålla erinran till vederbörande
om den i 21 § stadgade skyldighet att avlämna deklaration och uppgifter
till ledning vid taxering av tantiéme samt om påföljden för uraktlåtenhet
därutinnan, och skall kungörelsen införas i ortstidningar, som av Konungens
befallningshavande bestämmas.

Möter för ledamot i nämnden hinder att tillstädeskomma, bör anmälan
därom ofördröjligen ingivas till Konungens befallningshavande, som
därefter inkallar vederbörande suppleant.

Den, som blivit utsedd till ledamot i nämnden eller inkallad i stället
för ordinarie ledamot, men utan vederbörligen anmält förfall icke infinner
sig vid nämndens sammankomst, skall bota tjugufem kronor.

16 §.

Konungens befallningshavande åligger att, på grund av de till taxeringarna
för inkomst- och förmögenhetsskatt hörande handlingar och de i
21 § omförmälda särskilda deklarationer och uppgifter, till ledning för
krigskonj unkturskattenämndens arbete upprätta en längd över de i länet
med hänsyn till matematisk merinkomst ifrågakommande skattskyldiga.

I denna längd, som kallas krigskonjunkturskattelängd och för vilken
formulär fastställes av Konungen, upptagas för varje skattskyldig hans
namn, för året till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp, åren
1913 och 1914 samt löpande året till sådan skatt taxerad inkomst, särskilt
för varje inkomstkälla, av sådant slag som avses i 2 § och 5 § andra
stycket, inkomstens medeltal och matematisk merinkomst, såväl särskilt för
varje inkomstkälla som till sammanlagt belopp, samt uträknad skatt. För
inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag angivas därjämte bolagets
kapital och inkomstprocent enligt taxeringarna såväl det löpande året som
åren 1913 och 1914 samt inkomstprocentens medeltal. Härutöver skola i
längden antecknas kända särskilda förhållanden, som kunna inverka på
taxeringen.

17 §.

Så snart krigskonj unkturskattelängden i enlighet med 16 § upprättats,
skall genom Konungens befallningshavandes försorg till en var i densamma
upptagen skattskyldig översändas utdrag av längden, i vad honom
angår, och skall därvid underrättelse tillika lämnas om tiden för krigs -

Riksdagens skrivelse Nr 268.

11

konjunkturskattenämndens sammanträde samt om vad skattskyldig, enligt
vad här nedan sägs, har att iakttaga, därest han anser den beskattningsbara
merinkomsten böra upptagas till annat belopp än den matematiska
merinkomsten.

Underrättelse, varom nu är sagt, skall genom Konungens befallningshavandes
försorg i rekommenderat brev med allmänna posten kostnadsfritt
tillsändas den skattskyldige under hans i senast avlämnade deklaration
uppgivna adress, där ej annan adress senare blivit av honom
uppgiven, och skall sådant brev vara till posten avlämnat sist en månad
före nämndens sammanträde.

Förmenar skattskyldig, att den matematiska merinkomsten i sin helhet
eller till någon del icke har sin grund i det genom krigstillståndet
framkallade läget, äger han att sist å fjortonde dagen före krigskonjunkturskattenämndens
sammanträde till Konungens befallningshavande inkomma
med till nämnden ställda erinringar jämte den utredning i ärendet han
vill åberopa.

18 §.

Vid krigskonjunkturskattenämndens sammanträde skola av Konungens
befallningshavande tillhandahållas ej mindre krigskonjunkturskattelängden
och de framställningar, som med anledning av denna inkommit från skattskyldiga,
än även de deklarationer, uppgifter, taxeringslängd er, angivande
jämväl av prövningsnämnden beslutade ändringar, samt övriga handlingar,
som för taxeringens verkställande må erfordras.

Om och i den mån av föreliggande handlingar framgår eller
eljest är för nämnden känt, att den matematiska merinkomsten uppstått
på grund av omständigheter, vilka icke stå i samband med det av krigstillståndet
framkallade läget, äger taxering till krigskonjunkturskatt icke
rum.

19 §.

Har skattskyldig under år 1913 eller år 1914 varit till inkomstoch
förmögenhetsskatt taxerad å ort inom annat län än det, inom vilket
han skall taxeras till krigskonjunkturskatt, eller har skattskyldig förut
blivit till krigskonjunkturskatt taxerad i annat län än det, inom vilket han
skall det löpande året till sådan skatt taxeras, åligger det Konungens vederbörande
befallningshavande att, då framställning därom göres, till Konungens
befallningshavande i det län, där taxering skall ske, översända
för taxeringen erforderliga deklarationer, utdrag av taxeringslängderna och

12 Riksdagens skrivelse AV 268.

krigskonjunkturskattelängden samt övriga handlingar angående den skattskyldiges
taxering.

20 §.

Vid krigskonjunkturskatfenämndens sammanträde föres protokoll angående
de ärenden, där sådant erfordras, börande protokollet justeras inför
nämnden och justeringen bestyrkas genom å protokollet tecknat intyg av
två ledamöter. Kan justeringen ej ske vid nämndens sammanträde, må
densamma äga rum senast åtta dagar därefter inför ordföranden och två
av nämnden därtill utsedda ledamöter i närvaro jämväl av kronans ombud.

Nämndens beslut i fråga om den beskattningsbara merinkomsten
och uträknad skatt antecknas för varje skattskyldig i härför avsedda
kolumner i krigskonjunkturskattelängden.

Sedan taxeringen avslutats, underskrives längden av nämndens ordförande
och minst två ledamöter.

Anteckningarna i längden verkställas och protokollet föres av den
eller de personer, som Konungens befallningshavande därtill förordnat.

Protokollsföraren hos nämnden åligger att -ofördröjligen, efter det
protokollet justerats, till skattskyldig, vilkens till ledning vid egen taxering
avlämnade uppgifter och erinringar icke blivit vid taxeringen följda
eller för vilken det taxerade beloppet satts högre än den matematiska
merinkomsten eller vilken blivit taxerad, ehuru han icke varit av Konungens
befallningshavande i längden upptagen, i rekommenderat brev
översända med besvärshänvisning försett utdrag av protokollet, i vad honom
rörer.

21 §.

1 mom. Skattskyldig, som för året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt
för ett taxerat belopp av minst 8,000 kronor och därvid
beskattats för tantiéme, skall avgiva särskild deklaration om tantiéme.

Denna deklaration skall före den 15 september avlämnas till Konungens
befallningshavande i det län, där taxeringen till inkomst- och
förmögenhetsskatt ägt rum, och, avfattad enligt vid denna förordning fogat
formulär, upptaga, särskilt för varje inkomstkälla, skattskyldigs under
Htt C I i det allmänna deklarationsformuläret uppgivna inkomster med
angivande av däri ingående tantiéme, beloppen av vid 1913 och 1914 års
taxeringar till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattad tantiéme samt de
grunder, efter vilka tantiéme i varje fall utgått.

2 mom. Det åligger arbetsgivare, som i 2 § b) avses, att för varje
hos honom anställd person, till vilken tantiéme utgått till belopp av 1 000

Riksdagens skrivelse Nr, 288.

13

kronor eller däröver, till den myndighet och inom den tid, som ovan
föreskrivits i fråga om särskild deklaration av den skattskyldige, avlämna
skriftlig uppgift å beloppet av tantiémen och grunderna för dess beräknande.

3 inom. Därjämte åligger det skattskyldig att på anmaning av Konungens
befallningshavande och inom i anmaningen förelagd tid meddela
upplysningar till ledning för taxeringen till krigskonjunkturskatt, såvitt
honom rörer, en var i övrigt obetaget att meddela upplysningar, som
kunna tjäna till ledning vid hans taxering; och skall i fråga om sådan
anmaning, vad i 15 § 1 mom. förordningen om taxeringsmyndigheter och
förfarandet vid taxering stadgas om anmaning, som utfärdas av kronans
ombud hos prövningsnämnd, äga motsvarande tillämpning.

4 mom. Varder deklaration, som i denna § omförmäles, ej i föreskriven
tid avlämnad, vare den skattskyldige förlustig rätten att överklaga
taxering, för vilken deklarationen skolat ligga till grund.

Vid underlåtenhet i fråga om arbetsgivares i 2 mom. stadgade uppgiftsplikt
böte den försumlige tjugufem kronor.

Hörsammas icke anmaning, varom i 3 mom. är sagt, förloras rätten
att överklaga taxeringen, och vare därjämte den anmanade förfallen till
böter, svarande mot en tiondedel av den krigskonjunkturskatt, som påföres
den skattskyldige.

Visas giltig ursäkt för underlåtenhet i fråga om deklarations- och
uppgiftsskyldighet enligt denna §, äger stadgad påföljd icke rum.

Har någon i meddelad deklaration, annan uppgift eller upplysning
mot bättre vetande uteslutit eller till för lågt belopp upptagit inkomst,
vare påföljd som i 20 § förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet
vid taxering sägs.

O mom. I fråga om skyldighet att för annans räkning avgiva deklaration,
uppgift eller upplysning enligt denna förordning gäller vad i
9 § förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering
för motsvarande fall är stadgat.

22 §.

Till ersättande av kostnaderna för det förberedande arbete för taxering
till krigskonjunkturskatt, som skall genom Konungens befallningshavandes
försorg utföras, samt övriga av taxeringsarbetet föranledda kostnader
har krigskonjunkturskattenämnden att efter förslag av Konungens
befallningshavande anvisa erforderliga medel.

A nämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter äga åtnjuta

14 Riksdagens skrivelse Nr 268.

resekostnads- och traktamentsersättning såsom för ledamot i prövningsnämnd
är stadgat.

Här omförmälda ersättningar ävensom gottgörelse, motsvarande
landskamrerares tjänstgöringspenningar, till den, vilken i anledning .av
landskamrerare för arbete med krigskonjunkturskattetaxeringen beviljad
ledighet från vissa tjänstegö romål förordnas att samma göromål förrätta,,
avföras å anslaget till kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet.

23 §.

Inom femton dagar efter krigskonjunkturskattenämndens sista sammanträde
skola, utom vad Stockholms stad angår, utdrag av krigskonjunkturskattelängden,
summerade i avseende å den av nämnden uträknade
skatten, översändas till vederbörande häradsskrivare och magistrat för debiterings
verkställande.

Efter slutad debitering av skatten åligger det häradsskrivaren och
magistraten att till Konungens befallningshavande återställa utdragen.

Krigskonjunkt urskattelängden skall biläggas kronoräkenskaperna
för året.

24 §.

över krigskonjunkturskattenämnds beslut må besvär anföras av kronans
ombud, så ock av vederbörande skattskyldig, därest han ej, enligt
bestämmelserna i 21 §, förlorat rätten därtill, och skall den omständigheten,
att skattskyldig ej gjort sådan framställning, som i 17 § omförmäles,
icke utgöra hinder för besvärens upptagande till prövning.

Besvären skola, ställda till kammarrätten, ingivas till Konungens
befallningshavande i det län, där taxeringen skett, före klockan tolv på
sista helgfria dagen i mars månad året efter det, då taxeringen ägt rum,
vid påföljd att besvären eljest icke varda upptagna till prövning. .

Sedan vid inkomna besvär blivit fogade utdrag av krigskonjunkturskattelängden
och av taxeringslängderna, såvitt den överklagade taxeringen
angår, samt förklaring över besvären infordrats från vederbörande, insänder
Konungens befallningshavande skyndsamt till kammarrätten samtliga handlingar
med de upplysningar och erinringar, som besvären anses påkalla.

Så snart ovan stadgade besvärstid gått till ända, översänder Konungens
befallningshavande till kammarrätten förteckning å anförda besvär.

25 §.

Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammarrättens
beslut taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt ändras eller

Riksdagens skrivelse Nr 268.

15

bliver någon åsatt för år, då taxering till krigskonjunkturskatt ägt rum,
skall samtidigt vidtagas den ändring i taxeringen till krigskonjunkturskatt
eller verkställas den taxering till sådan skatt, som därav må föranledas.

Det åligger Konungens befallningshavande att vid insändande till
kammarrätten av besvär rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
i förekommande fall foga utdrag av krigskonjunkturskattelängden.

• 26 §.

Om någon på grund av efterbeskattning påföres särskild inkomstoch
förmögenhetsskatt, skall, om efterbeskattningen därtill föranleder,
krigskonjunkturskatt särskilt påföras honom till behörigt belopp.

Sådan skattepåföring sker i sammanhang med efterbeskattningen till
inkomst- och förmögenhetsskatt och verkställes av samma myndighet.

Om klagan över sådan skattepåföring gäller vad som stadgas om
överklagande av taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Har någon i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning vid
taxering till krigskonjunkturskatt, lämnat oriktigt meddelande, eller har
uppgiftspliktig underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och
har därav föranletts, att krigskonjunkturskatt icke blivit påförd eller"blivit
påförd till för lågt belopp, skall, då sådant kommer till vederbörandes
kännedom, särskild krigskonjunkturskatt genom taxering påföras den skattskyldige
till belopp, som genom berörda förfarande undan dragits.

Sådan efterbeskattning må icke ske senare än fem år efter det år,
då taxering rätteligen bort ske, och verkställes under år, då krigskonj unkturskattenäinnd
finnes tillsatt, av denna, men eljest av vederbörande prövningsnämnd.

Då efterbeskattning till krigskonjunkturskatt verkställes av krigskonjunkturskattenämnd,
antecknas densamma i den allmänna krigskonjunkturskattelängden,
men i andra fall sker anteckning om efterbeskattningen
i särskild krigskonjunkturskattelängd, som bilägges inkomstlängden.

Har den skattskyldige avlidit, gäller i fråga om påföring av krigskonjunkturskatt
enligt denna §, vad i 22 § förordningen om inkomstoch
förmögenhetsskatt för motsvarande fall stadgas.

27 §.

Bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom., 43, 44, 48, 51, 52, 53, 56,
57, 58 §§, 59 § 2 mom. samt 60 och 61 §§ förordningen om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering skola i tillämpliga delar gälla

16

Riksdagens skrivelse Nr 268.

jämväl i fråga om taxering till krigskonjunkturskatt, och skall det åligga
kronans ombud att i varje i krigskonjunkturskattenämndens protokoll
oinförmält mål låta sin mening och skälen därför till protokollet antecknas.

28 §•

Därest kammarrätten vid prövning av anmärkning, som framställts
av dess revisionsavdelning, finner att .krigskonjunkturskatt till följd av
skrivfel, felaktig uträkning eller förbiseende icke påförts eller påförts till
lägre belopp än som vederbort, äger kammarrätten, efter vederbörandes
hörande, vidtaga erforderlig rättelse i skattepåföringen; skolande till ledning
vid här omförmälda granskning samtliga till grund för taxering enligt
denna förordning liggande deklarations- och andra handlingar, vilka
icke bilagts anförda besvär, i förseglade konvolut åtfölja kronoräkenskaperna
vid deras insändande till kammarrätten.

29 §.

Sammandrag av krigskonjunkturskattelängderna, angivande för varje
fögderi och stad påförd krigskonjunkturskatt, skall i enlighet med formulär,
som fastställes av statskontoret, genom Konungens befallningshavandes försorg
upprättas och till statskontoret insändas senast den 31 december,
dock att för Stockholm därmed må anstå till slutet av februari påföljande
år.

Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen hunnit därstädes
granskas, skall ett generalsammandrag för hela riket inom statskontoret
upprättas samt genom detta verks försorg utgivas från trycket
och utdelas med allmänna tidningarna.

30 §.

Krigskonjunkturskatten redovisas såsom inkomst i kronoräkenskaperna
förödet år, under vilket taxeringen därtill ägt rum.

31 §.

Har någon enligt denna eller förut gällande förordning taxerats till
krigskonjunkturskatt för inkomst, för vilken han även i annat land påförts
skatt av motsvarande slag, må han hos Konungen söka skälig nedsättning
i den honom här i riket påförda krigskonjunkturskatten, och må, under

17

Riksdagens skrivelse Nr 268.

förutsättning av motsvarande eftergift i det andra landet, Konungen efter
vederbörandes hörande medgiva den nedsättning, som kan finnas av rättvisa
och billighet påkallad.

32 §.

Har skattskyldig ordnat sin bokföring på sådant sätt, att vinst,
varom i denna förordning är fråga, redovisas senare, än i allmänhet äger
rum, och har därav föranletts, att vinst, som uppkommit före utgången
av det år, varunder, jämlikt 15. §, krigstillståndet skall anses hava upphört,
blivit undandragen taxering enligt denna förordning, skall sådan
vinst ändock vara underkastad beskattning enligt här ovan stadgade grunder
för skattskyldighet.

De särskilda bestämmelser, som härutinnan erfordras, utfärdas av
Konungen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Genom densamma upphäves förordningen om krigskonjunkturskatt
den 11 juni 1915.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 105 käft. (Nr 268—270.) 3

18

Riksdagens skrivelse Nr 268.

Deklaration om tantiéme för krigskonjunkturskatte taxeringen år 191....

Fullständiga för- och tillnamn:.........................................................................

Titel:...........................................................................................................

Mantalsskrivningsort för innevarande år:.........................................................

Län:............................................... Stad:.................................Rote:.......

Socken, köping:................................. Församling (i stad)...........................

By, gård, hemman och n:r.................. Kvarter: ..........................n:r.........

med adressnummer:........................

Den av mig till årets taxering för inkomst- och förmögen-hetsskatt under C I i deklarationsformuläret deklarerade inkomst

utgjorde ..........................

och fördelas på följande sätt (här angivas de särskilda in-komstkällorna och beloppet för varje inkomstkälla)......

kronor

6re

Summa

I denna summa ingår tantiéme med följande belopp (speci-ficerade för varje inkomstkälla)...............

______

Summa

Riksdagens skrivelse Nr 268.

19

Motsvarande tantiéme har ingått i mina till inkomst- och
förmögen hetsskattetaxeringen åren 1913 och 1914 deklarerade
inkomster med följande belopp (specificerade för varje inkomstkälla): år

1913:

kronor

öre

år 1914:

Tantiemen utgår efter följande grunder (särskilt angivna för varje inkomstkälla): -

20

Riksdagens skrivelse Nr 268.

Särskilda upplysningar:

(Här lämnas de övriga upplysningar, som deklaranten kan önska meddela till ledning för
bedömande, huruvida och i vad mån till krigskonjunkturskatt skattskyldig krigsvinst ingår i

det deklarerade tantiémebeloppet.)

Att samtliga i denna deklaration lämnade uppgifter blivit av mig efter
bästa förstånd meddelade, bekräftas på heder och samvete:

..............-...........................den ........................... 191...

Namn:................................................

Titel: ................................................

Postadress:..........................................