Riksdagens skrivelse Nr 218.

1

Nr 218.

Godkänd av första kammaren den 13 juni 1916.
Godkänd av andra kammaren den 13 juni 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition angående krigstidshjälp under år 1916 åt
befattningshavare i statens tjänst jämte i ämnet väckta
motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 140.) .

Till Konungen.

I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under
särskild huvudtitel med rubrik »XV Krigstidshjälp» föreslagit riksdagen
att i avbidan på den framställning i ämnet, som kunde varda förelagd
riksdagen, till krigstidshjälp för år 1916 åt vissa ordinarie och extra
befattningshavare inom statsförvaltningen å riksstaten för år 1917 beräkna
ett belopp av 3,500,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 17 april
1916 avlåten proposition, nr 212, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att

a) för beredande under år 1916 av krigstidshjälp åt befattningshavare
i statens tjänst i enlighet med nedan angivna grunder
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 85 käft. (Nr 218.)

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 218.

dels å extra stat för år 1917 anvisa såsom förslagsanslag

under andra

huvudtiteln ................

. kronor

41,000

b tredje

» .................

)>

1,000

» fjärde

» .................

»

272,000

» femte.

» .................

B

413,000

» sjätte

» ..................

))

9,000

» sjunde

» .................

»

139,000

» åttonde

» .................

»

20,000

» nionde

» .................

5,000;

dels i postverkets stat för driftkostnader år 1917 upptaga följande post:

Krigstidshjälp, förslagsvis .......................................... kronor 240,000

och i anledning härav bestämma postverkets anslag till driftkostnader
för år 1917, förslagsvis, till ett med 240,000 kronor förhöjt belopp;

dels i staten för telegrafverkets driftkostnader under år 1917 upptaga
följande post:

Krigstidshjälp, förslagsvis......................................... kronor 160,000

och i anledning härav bestämma telegrafverkets anslag för driftkostnader
år 1917, förslagsvis, till ett med 160,000 kronor förhöjt belopp;

dels beräkna driftkostnaderna under år 1917 för statens järnvägar
till ett med 2,500,000 kronor förhöjt belopp;

dels såsom tillägg till de av riksdagen bestämda driftkostnaderna
under år 1917 för statens domäner förslagsvis uppföra

ett belopp av ............................................................................. kronor 153,000;

dels ock medgiva, att i fråga om befattningshavare vid institution,
för vilken anslag här ovan icke beräknats, krigstidshjälp må utgå av
de medel, av vilka institutionens omkostnader i övrigt bestridas;

b) medgiva, att erforderligt belopp må för ändamålet av Eders
Kungl. Maj:t under år 1916 förskjutas av tillgängliga medel; samt

c) godkänna följande allmänna grunder för krigstidshjälps utgående:
Krigstidshjälp utgår, med här nedan angivna undantag,

till de befattningshavare i statens tjänst, som den 1 januari 1916
innehade ordinarie anställning och på grund av försörjningsplikt underhöllo
barn under 15 års ålder; samt

till de i statens tjänst anställda icke ordinarie befattningshavare,
som den 1 januari 1916 ej mindre på grund av försörjningsplikt underhöllo
barn under 15 års ålder, än även innehade och omedelbart dessförinnan
under minst ett år vid en och samma statsinstitution innehaft
stadigvarande anställning med en daglig arbetstid, i medeltal icke understigande
vad som för den ordinarie personalen vid samma eller jämförlig
institution är såsom minimum i allmänhet stadgat.

3

Riksdagens skrivelse Nr 218.

Från åtnjutande av krigstidshjälp undantagas följande befattningshavare,
nämligen

l:o) de, vilka jämlikt den taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt,
som under år 1916 äger rum, hava att erlägga dylik skatt för
högre belopp än 2,000 kronor, hustrus taxering däri inbegripen;

2:o) personalen vid statens anstalter för sinnessjuka;

3:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägsbyggnader, dubbelspårsanläggningar
och därmed jämförliga företag;

4:o) arbetarpersonalen vid de till statens vattenfallsverk hörande
anläggningsarbetena; samt

5:o) gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever.

Beloppet av den krigstidshjälp, som skall till befattningshavare
utgå, bestämmes, på sätt nedanstående tabell utvisar, i förhållande dels
till taxeringen enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt,
dels ock till antalet av de barn under 15 år, vilka befattningshavaren,
på grund av försörjningsplikt, den 1 januari 1916 underhöll:

Det beräknade belopp, för vilket
befattningshavaren under år 1916
hax att erlägga skatt enligt för-ordningen om inkomst- och
förmögenhetsskatt

Krigstidshjälp åt befattningshavare med

1 barn

2 barn

3 barn

4 barn

5 eller flera
barn

K

r o n o

r

Högst 1,000 kronor ..................

80

160

240

320

400

från 1,000 t. o. m. 1,200 kronor...

70 .

140

210

280

350

» 1,200 » » » 1,400 » ...

60

120

180

240

300

x 1,400 » » » 1,600 » ...

50

100

150

200

250

» 1,600 » » » 1,800 »

40

80

120

160

200

» 1,800 » » » 2,000 »

30

60

90

120

150

Då enligt förestående bestämmelser till krigstidshjälp berättigad
icke ordinarie befattningshavare under tiden efter ingången av augusti
månad 1914 erhållit avlöningsförhöjning, som är att anse icke såsom
ett tillägg för avlöningens uppbringande till belopp, stående i skäligt
förhållande till ordinarie befattningshavares avlöningsförmåner, utan
såsom särskilt dyrtidstillägg, skall beloppet av sådan förhöjning, beräknat
från det den börjat utgå intill utgången av år 1915, vid utbetalning av
krigstidshjälp från denna avdragas.

Om befattningshavare, som icke innehar ordinarie anställning, under
år 1915 åtnjutit, oavsett semester, tjänstledighet för styrkt sjukdom under

4

Riksdagens skrivelse Nr 218.

högst tre månader eller tjänstledighet av annan orsak under högst en
månad, skall han icke av sådan anledning förlora sin rätt till krigstidshjälp.

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt
till krigstidshjälp befattningshavare vid flottans pensionskassa och folkskollärarnas
pensionsinrättning.

Krigstidshjälpen utbetalas på därom gjord framställning i den
ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

I samband med förevarande proposition har riksdagen till behandling
förehaft två inom riksdagen väckta motioner, vari bland annat föreslagits
att personalen vid statens anstalter för sinnessjuka jämväl måtte komma
i åtnjutande av krigstidshjälp.

I likhet med vad departementschefen vid anmälan av ifrågavarande
anslagsäskande anfört, anser riksdagen det vara av rättvisa och billighet
påkallat, att staten, i den mån dess finansiella ställning så medgiver,
vidtager åtgärder för beredande av hjälp åt de ekonomiskt svagast
situerade statstjänarna. Det understöd, som för innevarande år bör
utgå, får emellertid icke betraktas såsom ett lönetillägg eller någon
som helst form av lönereglering utan är endast ett tillfälligt bidrag
(krigstids- eller dyrtidshjälp), föranlett av den under nuvarande
krisperiod inträffade stegringen å levnadskostnaderna. Med hänsyn härtill
anser riksdagen, att vid bestämmande av den grund, efter vilken
krigstidshjälpen må utgå, den av löneregleringskommittén förordade s. k.
behovsprincipen obetingat bör vinna tillämpning, och bör för den skull
hjälpen lämnas under sådana villkor, att ett fortsatt utbetalande av densamma
icke med fog kan krävas, när kristidens verkningar upphört.

Vid övervägande av frågan, huru krigstidshjälpen lämpligen bör
fördelas, har riksdagen, i likhet med löneregleringskommittén, funnit sig
mest tilltalad av den tanken, att — då det, jämte avlöningens mindre
belopp, huvudsakligen är befattningshavarnas försörjningsplikt mot
minderåriga barn, som får anses beteckna graden av deras känning av
dyrtiden — hjälpens utgående och beloppet av densamma böra bestämmas
av dessa båda faktorer. Mot den i propositionen föreslagna åldersgränsen,
vid vars uppnående ett barn ej längre kan anses vara i ovillkorligt
behov av underhåll utav föräldrar och således icke må medräknas
vid krigstidshjälpens fördelande, har riksdagen icke haft något att
erinra. De av Eders Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna rörande den
inkomstgräns, efter vars överskridande någon krigstidshjälp icke må ifrågakomma,
ävensom rörande det belopp, som skäligen bör för varje minderårigt
barn beräknas och det maximum, utöver vilket krigstidshjälp icke
må utgå, hava ej heller givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen

5

Riksdagens skrivelse Nr 218.

vill särskilt påpeka, hurusom Eders Kungl. Maj:ts förslag — varigenom,
såsom av reservanten i löneregleringskommittén påyrkats, befattningshavares
förmögenhets- och inkomsttaxering lägges till grund för angivande
av den ekonomiska ställning, vid vilken befattningshavare uteslutes från
delaktighet i krigstidshjälp, samt för bestämmandet av det belopp, som till
vederbörande bör för vart barn utgå — giver delaktighet i krigstidshjälpen
åt en mängd befattningshavare, vilka enligt kommitténs förslagskulle
ställas lottlösa, varjämte det måste anses överhuvudtaget utmäta
hjälpen rättvisare och rundligare än kommitténs förslag.

Vidkommande härefter de särskilda för de icke-ordinarie befattningshavarna
uppställda betingelserna för erhållande av krigstidshjälp har
riksdagen icke ansett sig kunna i visst avseende biträda Eders Kungl. Maj:ts
förslag, nämligen ifråga om längden av den tjänstledighet, som skulle
utesluta rätt till sådan förmån. Enligt propositionen skulle befattningshavare,
som under år 1915 åtnjutit, oavsett semester, tjänstledighet för
styrkt sjukdom under mer än tre månader icke kunna ifrågakomma till
erhållande av krigstidshjälp. Denna tidsbegränsning har synts riksdagen
vara väl snävt tilltagen, och har riksdagen för den skull ansett sig böra
besluta, att tjänstledighet för styrkt sjukdom under högst sex månader
icke må utestänga befattningshavare från rätt till ifrågavarande hjälp.
Vidare skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag tjänstledighet av annan
orsak, likaledes oavsett semester, under mer än en månad utestänga från
krigstidshjälp. Åven om denna tidsbegränsning må kunna anses i allmänhet
lämpligt avvägd, finner riksdagen likväl, att två arter av tjänstledighet,
nämligen för allmänt uppdrag och för värnpliktigs inkallelse till tjänstgöring
för rikets försvar, äro av den beskaffenhet, att det icke kan anses
vara förenligt med billighet, att tjänstledighet av nu nämnd anledning
även under längre tid än en månad skulle medföra förlust i nu förevarande
hänseende.

Beträffande slutligen Eders Kungl. Maj:ts förslag att från rätt till
krigstidshjälp undantaga personalen vid statens anstalter för sinnessjuka
har riksdagen icke funnit sig övertygad av de i statsrådsprotokollet för
berörda åtgärd anförda skälen. För bedömande av förevarande fråga har
riksdagen fördenskull i vederbörlig ordning införskaffat medicinalstyrelsens
yttrande rörande lämpligheten av att bereda sagda personal krigstidshjälp
i enlighet med de i propositionen föreslagna grunderna ävensom
xippgift om de kostnader, som utöver redan av medicinalstyrelsen beviljat
dyrtidstillägg skulle bliva erforderliga, därest denna personal
komme i åtnjutande av dylik hjälp. I sitt yttrande har medicinalstyrelsen
härom anfört följande:

6

Riksdagens skrivelse Nr 218.

»På grund av nådig remiss den 11 mars 1916 inkom medicinalstyrelsen
i skrivelse den 30 mars 1916 med en approximativ uppskattning
utav kostnaden för beredande av krigstidshjälp åt extra ordinarie
personal vid styrelsen med underlydande förvaltningar enligt de grunder,
som av 1902 års löneregleringskommitté föreslagits i avgivet betänkande
angående krigstidshjälp åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Härvid
hade styrelsen emellertid icke anledning att yttra sig beträffande
lämpligheten av att bereda krigstidshjälp åt ifrågavarande personal.

Såsom medicinalstyrelsen i sitt nyssberörda yttrande i ärendet den
30 mars 1916 meddelat, har styrelsen redan beviljat samtliga gifta befattningshavare
vid rikets hospital ett avlöningstillägg för såväl år 1915
som år 1916. Värdet av ifrågavarande avlöningstillägg utgör i medeltal
7 kronor 50 öre för varje befattningshavare i månaden, det vill säga
90 kronor om året. Avlöningstillägget utgår oberoende av om vederbörande
befattningshavare har barn eller icke.

Jämföres det sålunda beviljade avlöningstillägget med det i propositionen
föreslagna, befinnes det, att det senare skulle komma att i
medeltal uppgå till ett något högre belopp än det förra. De beräknade
belopp, för vilka gifta befattningshavare vid hospitalen hava att erlägga
skatt enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt,
falla i genomsnitt inom den grupp, som i propositionen benämnts ''från
1,000 till och med 1,200 kronor’. Medelantalet barn för varje gift befattningshavare
utgör enligt verkställd uträkning 1.5. Medelvärdet av
en i enlighet med propositionen till hospitalspersonalen utgående krigstidshjälp
skulle således bliva 105 kronor per befattningshavare.

Då de avlöningstillägg, som, på sätt ovan anförts, av medicinalstyrelsen
beviljats den gifta hospitalspersonalen, uteslutande föranletts av
krigstiden och förty uppenbarligen äro att hänföra till ''särskilt dyrtidstillägg’
i den i propositionen angivna meningen, skulle enligt propositionen
beloppet av ifrågavarande avlöningstillägg för år 1915 avdragas
vid utbetalningen av krigstid shjälpen för år 1916. Härigenom skulle
beloppet av den föreslagna krigstidshjälpen nedsättas till i medeltal 15
kronor per befattningshavare. Under förutsättning, att beviljandet av
nämnda krigstidshjälp icke skulle komma att inverka på det av medicinalstyrelsen
för år 1916 redan beviljade dyrtidstillägget, utan att detta
skulle oförändrat utgå, skulle således en utsträckning av den föreslagna
krigstidshjälpen till hospitalspersonalen medföra, att det till nämnda
personal utgående avlöningstillägget för år 1916 höjdes från i medeltal
90 kronor till i medeltal 105 kronor per befattningshavare.

Nyssnämnda höjning är visserligen icke synnerligen stor, men det

7

Riksdagens skrivelse Nr 218.

torde böra beaktas, att den huvudsakligast komme att falla på de barnrikaste
befattningshavarna, vilkas ställning därigenom komme att högst
väsentligt förbättras. Befattningshavare med allenast ett barn, likasom
barnlösa befattningshavare, skulle däremot genom den föreslagna krigstidshjälpen
icke erhålla någon förhöjning i den avlöning, som för närvarande
utgår till dem för år 1916.

Verkan av den föreslagna krigstidshjälpens utsträckning till hospitalspersonalen
skulle således bliva en förhöjning av avlöningen för befattningshavare
med två eller flera barn samt oförändrad ställning för
övriga befattningshavare. Då det är uppenbart, att de barnrika familjerna
i alldeles särskild grad fått vidkännas trycket av dyrtiden, synes
det medicinalstyrelsen befogat, att nämnda familjer i fråga om dyrtidshjälp
särskilt tillgodoses. Med hänsyn härtill, och då det över huvud
taget torde få anses lämpligt, att grunderna för krigstidshjälpéns utgående
bliva så likartade som möjligt inom de särskilda förvaltningsområdena,
finner sig medicinalstyrelsen böra tillstyrka, att personalen
vid statens anstalter för sinnessjuka beredes krigstidshjälp i enlighet
med de i nådiga propositionen angående krigstidshjälp under år 1916
åt befattningshavare i statens tjänst föreslagna grunder.

I detta sammanhang anser sig medicinalstyrelsen böra nämna
några ord i anledning av de yrkanden, som från åtskilliga håll framställts
om utsträckning av krigstidshjälpen till jämväl ogifta befattningshavare.
De av medicinalstyrelsen beviljade dyrtidstilläggen hava allenast
avsett gifta befattningshavare samt sådana ogifta befattningshavare,
vilka hava anhöriga att försörja. Skälet för denna begränsning av
dyrtidstilläggens omfattning har framför allt varit det, att de ogifta
befattningshavarna vid hospitalen å vederbörande anstalt åtnjuta fri
kost, fri bostad, fri värme, fritt ljus, fri tvätt och delvis fri beklädnad.
Ifrågavarande befattningshavare måste följaktligen anses vara i jämförelsevis
ringa mån berörda av den rådande prisstegringen, och någon
anledning att bevilja dem krigstidshjälp har medicinalstyrelsen icke funnit
för närvarande föreligga.

Vad slutligen beträffar frågan om de kostnader, som utöver redan
av medicinalstyrelsen beviljat dyrtidstillägg skulle bliva erforderliga,
därest hospitalspersonalen komme i åtnjutande av i propositionen föreslagen
krigstidshjälp, skulle desamma enligt approximativ uppskattninguppgå
till omkring 11,000 kronor.»

Av skäl, som i medicinalstyrelsens yttrande anförts, anser riksdagen
anledning icke förefinnas att från rätt till krigstidshjälp undantaga

8

Riksdagens skrivelse Nr 218.

ifrågavarande personal, utan torde densamma, såsom jämväl i ovanberörda
motioner föreslagits, böra komma i åtnjutande av dylik hjälp.

Det av Eders Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln upptagna
anslaget för ändamålet bör sålunda höjas med det av medicinalstyrelsen
beräknade beloppet, 11,000 kronor, till 20,000 kronor.

Såsom förtydligande har riksdagen velat tillägga, att arméns och
marinens manskap bör i fråga om rätt till krigstidshjälp jämnställas
med icke ordinarie befattningshavare.

Riksdagen, som beträffande Eders Kungl. Maj:ts framställning, i vad
den avser pensionsväsendet eller rör under jordbruksdepartementet lydande
ärenden i särskilda skrivelser anmäler sitt beslut, får alltså i avseende å
övriga delar av Eders Kungl. Maj:ts framställning nu anmäla, att riksdagen
ej mindre för beredande under år 1916 av krigstidshjälp åt befattningshavare
i statens tjänst i enlighet med nedan angivna grunder
dels å extra stat för år 1917 anvisat såsom förslagsanslag

under

andra huvudtiteln...........

............. kronor

41,000

))

tredje

» ...........

............. »

1,000

))

fjärde

» ...........

............. »

272,000

»

femte

» ..........

............. B

413,000

»

sjätte

» ...........

............. ))

20,000

))

sjunde

» ...........

......... ))

139,000

åttonde

» ...........

............. ))

20,000;

dels i postverkets stat för driftkostnader år 1917 upptagit följande post:

Krigstidshjälp, förslagsvis......................................................... kronor 240,000

och i anledning härav bestämt postverkets anslag till driftkostnader
för år 1917, förslagsvis, till ett med 240,000 kronor förhöjt belopp;

dels i staten för telegrafverkets driftkostnader under år 1917
upptagit följande post:

Krigstidshjälp, förslagsvis ........................................................ kronor 160,000

och i anledning härav bestämt telegrafverkets anslag för driftkostnader
år 1917, förslagsvis, till ett med 160,000 kronor förhöjt belopp;

dels beräknat driftkostnaderna under år 1917 för statens järnvägar
till ett med 2,500,000 kronor förhöjt belopp;

dels ock medgivit, att i fråga om befattningshavare vid institution,
för vilken anslag här ovan icke beräknats, krigstidshjälp må utgå av de
medel, av vilka institutionens omkostnader i övrigt bestridas;

än även medgivit, att erforderligt belopp må för ändamålet av
Eders Kungl. Maj:t under år 1916 förskjutas av tillgängliga medel;

ävensom godkänt följande allmänna grunder för krigstidshjälps
utgående:

9

Riksdagens skrivelse Nr 218...

Krigstidshjälp utgår, med här nedan angivna undantag,
till de befattningshavare i statens tjänst, som den 1 januari 1916
innehade ordinarie anställning och på grund av försörjningsplikt underhöllo
barn under 15 års ålder; samt

till de i statens tjänst anställda icke-ordinarie befattningshavare,
arméns och marinens manskap inbegripet, som den 1 januari 1916 ej
mindre på grund av försörjningsplikt underhöllo barn under 15 års ålder
än även innehade och omedelbart dessförinnan under minst ett år vid
en och samma statsinstitution innehaft stadigvarande anställning med en
daglig arbetstid, i medeltal icke understigande vad som för den ordinarie
personalen vid samma eller jämförlig institution är såsom minimum i
allmänhet stadgat.

Från åtnjutande av krigstidshjälp undantagas följande befattningshavare,
nämligen

l:o) de, vilka jämlikt den taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt,
som under år 1916 äger rum, hava att erlägga dylik skatt för
högre belopp än 2,000 kronor, hustrus taxering däri inbegripen;

2:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägsbyggnader, dubbelspårsanläggningar
och därmed jämförliga företag;

3:o) arbetarpersonalen vid de till statens vattenfallsverk hörande
anläggningsarbetena; samt

4:o) gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever.

Beloppet av den krigstidshjälp, som skall till befattningshavare
utgå, bestämmes, på sätt nedanstående tabell utvisar, i förhållande dels
till taxeringen enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt,
dels ock till antalet av de barn under 15 år, vilka befattningshavaren,
på grund av försörjningsplikt, den 1 januari 1916 underhöll:

Det beräknade belopp, för vilket
befattningshavaren under år 1916
har att erlägga skatt enligt för-ordningen om inkomst- och
förmögenhetsskatt

Krigstidshjälp åt befattningshavare med

1 barn

2 barn

3 barn

4 barn

5 eller flera
barn

K

r o n o

r

Högst 1,000 kronor.....................

80

160

240

320

400

från 1,000 t. o. m. 1,200 kronor...

70

140

210

280

350

» 1,200 > » » 1,400 »

60

120

180

240

300

» 1,400 » > » 1,600 »

50

100

150

200

250

» 1,600 » » » 1,800 »

40

80

120

160

200

» 1,800 » » * 2,000 »

30

60

90

120

150

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 85 käft. (Nr 218.) 2

10

Riksdagens skrivelse Nr 218.

Då enligt förestående bestämmelser till krigstidshjälp berättigad
icke-ordinarie befattningshavare under tiden efter ingången av augusti
månad 1914 erhållit avlöningsförhöjning, som är att anse icke såsom
ett tillägg för avlöningens uppbringande till belopp, stående i skäligt
förhållande till ordinarie befattningshavares avlöningsförmåner, utan såsom
särskilt dyrtidstillägg, skall beloppet av sådan förhöjning, béräknat från
det den börjat utgå intill utgången av år 1915, vid utbetalning av
krigstidshjälp från denna avdragas.

Befattningshavare, som icke innehar ordinarie anställning, må icke
på grund av tjänstledighet för allmänt uppdrag samt för inkallelse till
annan militär tjänstgöring än den enligt § 27 värnpliktslagen åliggande
för egen utbildning förlora rätten till krigstidshjälp.

Ej heller må icke-ordinarie befattningshavare, som under år 1915
åtnjutit, oavsett semester, tjänstledighet för styrkt sjukdom under högst
sex månader eller tjänstledighet av annan orsak under högst en månad,
av sådan anledning förlora sin rätt till krigstidshjälp.

Krigstidshjälpen utbetalas på därom gjord framställning i den
ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Stockholm den 13 juni 1916.

Med undersåtlig vördnad.

/

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.