2
Riksdagens skrivelse Nr 144.
Nr 144.
Godkänd av första kammaren den 19 maj 1916.
Godkänd av andra kammaren den 20 maj 1916.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående åtgärder för underlättande
av vintertrafiken utmed Norrlandskusten och på
de norrländska hamnarna.
(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 14.)
(Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.)
Till Konungen.
I en inom riksdagen väckt motion har gjorts framställning om
utredning angående åtgärder för underlättande av vintertrafiken utmed
Norrlandskusten och på de norrländska hamnarna.
Motionärerna hava framhållit, bland annat, hurusom för att såvitt
möjligt övervinna trafikhindren vintertid för sjöfarten på Norrlandshamnarna
fordrades åtgärder av två skilda slag, nämligen dels anskaffande
av kraftiga isbrytarefartyg för havsbandet och yttre skärgården i samverkan
med lokala isbrytare, dels beredande av ökad säkerhet för den
allmänna navigeringen, vilket krävde större och med kraftigare maskiner
försedda fyrskepp, rustade att kunna hålla sjön längre och utläggas
tidigare än de nuvarande, vidare förbättring av isrekognoscering och
isunderrättelser, samt ökad kännedom om de meteorologiska och hydrografiska
faktorer samt kustgeografiska förhållanden, som berörde isläggningen,
islossningen, ishopningen och isdriften. För höjande snarast
möjligt av trafikintensiteten under den tid, då genom ovannämnda åtgärder
sjötrafik överhuvud kunde upprätthållas, uttalade sig motionärerna
därjämte, för att det borde tagas i övervägande att under någon tid
framåt med statsmedel direkt understödja utrustandet av lämpliga fartyg
för vintertrafik på Norrland, och hava motionärerna i detalj angivit de
åtgärder, varigenom ovannämnda syften skulle kunna nås.
Riksdagens skrivelse Nr 144. 3
Den utredning, som motionärerna för förevarande frågas lösningifrågasatt,
hava motionärerna tänkt skola omfatta en mångfald spörsmål,
berörande isbrytningen i skärgård och havsband, säkerhetsanstalterna
för navigeringen jämte undersöknings- och rapportväsendet, ävensom
åtgärder åsyftande att erhålla för vintertrafiken lämpade fartyg; och
ha°a motionärerna framhållit önskvärdheten därav att utredningen så
planlades, att förslag till närmast erforderliga åtgärder efter hand måtte
kunna lramläggas och leda till resultat, utan avvaktande av utiednmgen
i dess helhet.
Riksdagens vederbörande utskott har dels i den ordning, 46 §
riksdagsordningen stadgar, inhämtat utlåtanden över motionen från kungl.
järnvägsstyrelsen, kungl. kommerskollegium och kungl. lotsstyrelsen dels
ock infordrat yttranden över densamma från handelskamrarna i Gävle,
Sundsvall och Luleå, Sveriges industriförbund, Sveriges allmänna exportförening,
Svenska trävaruexportföreningen, Svenska teknologföreningen,
Angfartvgsbefälhavaresällskapet och Svenska redareföreningen; varjämte
till samma utskott överlämnats en gemensam skrivelse från Svenska
cellulosaföreningen och Svenska trämasseföreningen.
Nämnda utlåtanden och yttranden äro med undantag av dem,
vilka avgivits av kommerskollegium, Sveriges industriförbund och Ångfartygsbefälhavaresällskapet
och vilka innehålla tillstyrkande av motionen
utan närmare motivering, såsom bilagor fogade vid avsedda utskotts
utlåtande.
Av den utredning, som i ärendet åstadkommits, finner riksdagen
framgå dels — något som numera också torde få anses såsom ett för
alla välkänt sakförhållande — att Norrland genom sina ännu icke i
bruk tagna naturtillgångar äger rika möjligheter för en stark industriell
utveckling, dels ock att en fortgående förbättring av denna landsändas
kommunikationsväsende är för denna utveckling av mycket stor betydelse.
Men härjämte giver utredningen vid handen, att den kommunikationsfråga,
som för åtskilliga industrier, såväl redan existerande som andra,
för vilka förutsättningar i övrigt förefinnas, synes vara av det allra
största intresset, är frågan om åstadkommande av förbättrade förbindelser
över havet genom en utsträckning av seglationstiden på de norrländska
hamnarna, och har, bland annat, Svenska trävaruexportföreningen utförligt
berört de fördelar, som genom en sådan förlängning av seglationstiden
skulle kunna vinnas. Bland fördelar av dylik art för
industrien vill riksdagen särskilt framhålla förbättrade såväl inköps
-
4 Riksdagens skrivelse Nr 144.
som försäljningspriser, minskning i lagringskostnader och därmed sammanhängande
ränteförluster samt förbättrade möjligheter till konkurrens
med utlandet. Men även på andra områden än handelns och industriens
anser riksdagen sannolikt, att en förlängd seglationstid skulle kunna
medföra gynnsamma följder. Riksdagen vill i sådant hänseende påpeka,
av vilken betydelse det skulle vara, även sett ur social synpunkt, om
genom de ifrågasatta åtgärderna kunde uppnås jämnare förhållanden
å den norrländska arbetsmarknaden, inskränkningar i där förekommande
säsongarbete o. d.
Om riksdagen alltså utan tvekan kunnat ansluta sig till den allmänna
uppfattningen om värdet av en förbättring utav ifrågavarande
kommunikationsförhållanden, finner riksdagen sig icke böra underlåta
att framhålla, hurusom enligt riksdagens uppfattning av själva den i
ärendet hittills verkställda utredning synes framgå, att det icke torde
vara skäl att av den utav motionärerna ifrågasatta utredningen förvänta
anvisning på åtgärder, vilka förmå helt eller ens till största delen
avlägsna de svårigheter, som vidriga naturförhållanden resa mot trafiken
vintertid på de norrländska hamnarna. Riksdagen måste i likhet med
Sveriges allmänna exportförening, med hänsyn till den uppenbara svårigheten
av här föreliggande naturhinder, inse faran av allt för stor
sangvinism ifråga om den blivande utredningens resultat. Som belysande
för de svårigheter, som möta vid genomförandet av förlängd vintertrafik
på de norrländska hamnarna, anser sig riksdagen böra anföra Sveriges
redareförenings påpekande av att största delen av de vårt lands handelsflotta
tillhörande fartygen icke äro lämpade för fart i isfyllda farvatten,
även om hjälp av isbrytare finnes att tillgå vid ingående till och utgående
från hamnarna.
Då nu, i trots av vad riksdagen sist anfört, riksdagen, som beaktat
den enhällighet, varmed de myndigheter och korporationer, som
haft tillfälle att yttra sig i ärendet, förordat den ifrågasatta utredningen,
ansett skäl föreligga för bifall till motionen, har riksdagen kommit till
denna ståndpunkt i anledning därav, att av inkomna utlåtanden framgår,
att även en mindre betydande utsträckning av seglationstiden på
Norrland skulle vara av avsevärt gagn.
Om därför en blivande utredning skulle visa, att de mycket stora
kostnader, som motionärerna tänka sig för sitt förslags realiserande, icke
skulle medföra en mot de gjorda uppoffringarna skäligen svarande förlängning
av seglationstiden, anser riksdagen icke uteslutet, att genom
åtgärder av mindre kostsam art fördelar skulle kunna vinnas, vilka icke
böra lämnas obeaktade. Riksdagen tänker härvidlag i främsta rummet
5
Riksdagens skrivelse Nr 144.
på möjligheten att för de norrländska tidigare tillfrysande och senare isfria
farvattnen taga i bruk isbrytare, som anskaffats för sydligare havsområden.
Stockholms stads delvis med statsmedel inköpta isbrytare
borde då givetvis i första hand komma ifråga för en dylik uppgift.
Till ovannämnda fördelar av ekonomisk och social art, som skulle
följa av vidtagande av åtgärder till förbättrande av seglationsförhållandena
på Norrland, kommer att förbättrade trafikmöjligheter vid Norrlandskusten
skulle medföra tillgodoseendet även av rent militära synpunkter.
Det synes nämligen riksdagen påtagligt, att med de få järnvägsförbindelser
mellan norra och södra delarna av Norrland, som nu finnas, det
måste framstå som högeligen önskvärt att för vår flotta skapas ökade
möjligheter att bereda dessa förbindelser ett välbehövligt skydd mot
eventuella fientliga angrepp.
Då förenämnda fråga sålunda icke blott ur lokal, utan ock ur
rikssynpunkt är av stor betydelse, anser riksdagen det vara lämpligt,
att den erforderliga utredningen företages av staten, men att i likhet
med vad som kommer att bliva förhållandet vid den utredning rörande
Sveriges inre vattenvägar, som för närvarande förberedes, de lokala,
kommunala och enskilda intressenterna deltaga i kostnaderna för utredningen.
Om och i vad mån statsverket skall deltaga i kostnaderna för de
åtgärder, som efter en blivande utredning kunna föreslås, kommer givetvis
att sedermera bliva föremål för en ytterligare prövning av statsmakterna.
På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anhålla, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t låta verkställa utredning angående åtgärder för
underlättande av vintertrafiken utmed Norrlandskusten och på de norrländska
hamnarna ävensom för riksdagen framlägga de förslag, vartill
denna utredning må föranleda.
Stockholm den 20 maj 1916.
Med undersåtlig vördnad.