Riksdagens skrivelse Nr 139.
1
Nr 139.
Godkänd av första kammaren den 16 maj 1916
» » andra kammaren-den 16 maj 1916.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om
skyddskoppympning, dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om ändrad lydelse av 127 och 128 §§
i strafflagen för krigsmakten den 23 oktober 1914, dels
ock åtta med anledning av förstnämnda proposition
väckta motioner.
(Lagutskottets utlåtande nr 22 och memorial nr 33).
Till Konungen.
Genom den 1 februari 1916 dagtecknade propositioner, nr 32 och
33, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionerna bilagda,
i statsrådet samt, vad sistnämnda proposition beträffar, jämväl i
lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionerna
fogade förslag till
l:o) lag om skyddskoppympning, och
2:o) lag om ändrad lydelse av 127 och 128 §§ i strafflagen för
krigsmakten den 23 oktober 1914.
Det genom propositionen nr 32 framlagda förslaget till lag om
skyddskoppympning har icke kunnat av riksdagen i oförändrat skick
godkännas, utan har riksdagen i anledning av nämnda proposition
ävensom i ärendet väckta motioner för sin del antagit lag om skyddskoppympning
av den lydelse här nedan angives.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 11 samt. 52 käft. (Nr 139—142.) 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 139.
Eders Kungl. Maj:ts genom propositionen nr 33 framlagda förslag
till lag om ändrad lydelse av 127 och 128 §§ i strafflagen för krigsmakten
den 23 oktober 1914 har av riksdagen bifallits.
Den av riksdagen alltså i anledning av propositionen nr 32 för
dess del antagna lagen om skyddskoppympning införes här som följer.
Lag om skyddskoppympning.
Med upphävande av nådiga reglementet för skyddskoppympning^! i
riket den 29 september 1853 ävensom av övriga mot vad här nedan
stadgas stridande föreskrifter förordnas som följer:
Om yinpniiigsplikt.
1 §•
Till förekommande av smittkoppsjukdom och sådan sjukdoms spridning
är envar pliktig att, i enlighet med vad i denna lag stadgas,
undergå ympning med skyddskoppor (vaccination eller revaccination).
2 §.
Barn skall undergå skyddskoppympning senast under det kalenderår,
då det fyller sex år.
3 §•
Oberoende av skyddskoppympning, som äger rum enligt 2 §, åligger
ympningsplikt:
a) dem, som börja fullgöra tjänstgöring på grund av fast anställning
bland manskapet vid hären eller marinen;
b) värnpliktiga, som börja första tjänstgöring under fredstid för sin
utbildning;
c) värnpliktiga, som inkallas till tjänstgöring för rikets försvar, om
och i den omfattning Konungen prövar nödigt påbjuda ympning;
d) utländska jordbruksarbetare eller andra utlänningar, som inkomma
i riket för att söka arbetsanställning, därest hälsovårdsmyndigheten
å den ort, dit de inkommit eller där de vinna anställning, finner
Riksdagens skrivelse Nr 139.
3
anledning befara, att smittkoppsjukdom genom dem kan införas i riket,
och därför förordnar om deras ympande; samt
e) den, som intages å tvångsarbetsanstalt.
4 §•
Vid inträffad eller hotande smittkoppsepidemi må ympningsplikt
påbjudas i den omfattning, som tinnes erforderlig.
Beslut därom meddelas av Konungens befallningshafvande på framställning
av vederbörande tjänsteläkare eller hälsovårdsmyndighet. I
beslutet skola noggrannt angivas tid och område för ympningsplikten
samt dess omfattning i övrigt.
För truppförband eller del därav eller för flottans station eller för
flottavdelning meddelas beslut, varom här är fråga, av vederbörande chef.
5 §•
1 inom. Ympningsplikt enligt denna lag föreligger icke beträffande
den, som förut haft smittkoppor eller som tre gånger eller någon gång
efter början av de närmast föregående fem kalenderåren här i riket
undergått vederbörlig skyddskoppympning.
2 mom. Från skyddskoppympning skall den undantagas, som
vederbörande ympare å ympnings- eller besiktningsmöte eller eljest
vid av honom företagen undersökning finner till följd av sjukdom eller
sjukdomsanlag eller allmän svaghet kunna komma att erhålla men av
vmpningen eller beträffande vilken i sådant hänseende företes intyg av
tjänsteläkare.
Undantagande från ympning gäller för ett år i sänder. Om efter
nämnda tid ympningsplikt föreligger och förlängt undantagande från
ympning sökes, skall undersökning ånyo ske eller nytt läkarintyg företes
om förhållande, som förut nämnts.
Undantagande medgives i fråga om ympningsplikt enligt 3 § a),
b) eller c) eller 4 § tredje stycket av vederbörande chef, i fråga om
ympningsplikt enligt 3 § e) av direktören för anstalten samt eljes av
vederbörande ympare.
3 inom. Säger sig någon, som är ansvarig för barns befordran
till ympning enligt 2 §, hysa farhåga för att ympningen skall för barnet
medföra ohälsa, som ej är blott till fällig, och måste det med hänsyn
till av sökanden förebragta omständigheter antagas, att sådan far
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 139.
håga har sin grund i personlig erfarenhet, om något fall av dylik ohälsa,
som inträffat i samband med ympning av barn, må, i den ordning nedan
sägs, barnet undantagas från ympning enligt nämnda §.
Den, som av nu nämnd anledning vill hava barn undantaget från
ympning, göre skriftligen ansökning därom hos medicinalstyrelsen senast
under det kalenderår, då barnet fyller 5 år. Innan ansökningen göres,
åligger det sökanden att personligen inställa sig i Stockholm inför
överståthållarämbetet, i annan stad inför magistraten och på landet hos
kronofogden eller länsmannen i orten samt förebringa utredning angående
skälen för sina betänkligheter mot ympningen. Protokoll skall
föras över vad vid sökandens inställelse förekommit, och har sökanden
att vid sin ansökning foga utdrag av detta protokoll.
Finner medicinalstyrelsen vid prövning av ansökning, som rätteligen
skett, sådana skäl icke vara förebragta, att undantagande från
ympning må meddelas, har styrelsen att underställa ärendet Kungl.
Maj:ts prövning.
6 §•
Den, som icke förut haft smittkoppor och som ej heller tre gånger
eller någon gång efter början av de närmast föregående fem kalenderåren
här i riket undergått vederbörlig skyddskoppympning må icke
a) inskrivas å sjömanshus;
b) vinna anställning vid tullverket eller vid den allmänna sjukvården
eller vid hälsopolis;
c) efter avlagd medicine kandidatexamen börja tjänstgöring vid
sjukvårdsanstalt; eller
d) antagas till elev vid undervisningsanstalt för barnmorskor eller
vid sjuksköterskekurs.
Om ympare.
7 §•
Skyddskoppympning må verkställas endast av den, som äger behörighet
att utöva läkarkonsten.
Utan hinder av vad sålunda stadgats må dock, där möjlighet eljest
saknas att på tillfredsställande sätt ordna ympning, som enligt 4 § påbjudits,
till verkställande av sådan ympning kunna förordnas jämväl medicine
kandidat, som undergått föreskriven kurs i skyddskoppympning,
Riksdagens skrivelse Nr 139.
5
8 §•
1 inom. Annan civil tjänsteläkare än förste provinsialläkare må icke,
i vidare män än medicinalstyrelsen efter förste ''provinsialläkarens hörande
sådant medgivit, undandraga sig att vara ympare inom sitt tjänstgöringsdistrikt
eller huvudsakliga verksamhetsområde.
2 mom. Har efter ty i 1 mom. sägs civil tjänsteläkare erhållit befrielse
från att vara ympare, förordnar medicinalstyrelsen efter förste
provinsialläkarens hörande annan ympare för distriktet eller verksamhetsområdet
eller del därav.
3 mom. För område, inom vilket skyddskoppympning enligt 4 § påbjudits,
må på därom gjord framställning medicinalstyrelsen tillfälligt förordna
ympare.
4 inom. Om förordnande av ympare, som i 2 och 3 mom. sägs,
samt om den förordnades tjänstgöring sområde och tjänstgöringstid meddelar
medicinalstyrelsen underrättelse till Konungens befallningshavande, tjänsteläkaren
och hälsovårdsmyndigheten.
Om ympämne.
9 §■
1 mom. Skyddskoppympning skall ske med animalt ympämne
(animal vaccin).
2 mom. Skulle ifråga om ympning, som påbjudits enligt 4 §,
vid något tillfälle animal vaccin i tillräcklig mängd icke stå till blids,
äger medicinalstyrelsen förordna, att ympning jämväl med humaniserat
ympämne må äga rum under iakttagande av de försiktighetsmått, som
styrelsen aktar nödigt föreskriva.
Sådan ympning må icke företagas utan särskilt medgivande av den
ympningspliktige eller dennes målsman.
3 mom. Om tillhandahållande och försäljning av animal vaccin förordnar
Konungen på framställning av medicinalstyrelsen.
Om skyddskoppympning^ verkställande och anordnande.
10 §.
Föräldrar, förmyndare eller annan, som det åligger att hava vård
om person, för vilken plikt att undergå ympning föreligger, svare för
att denne befordras till föreskriven ympning.
6
Riksdagens skrivelse Nr 139.
11 §•
1 inom. Efter undergången ympning skall, för utrönande av dess
resultat, den ympade besiktigas av vederbörande ympare, som äger bärför
utsätta tid och plats; dock är den, som på grund av stadgandet i
4 § undergått ympning, befriad från sådan besiktning.
Föreligger för annan ort än stad, köping eller municipal samhälle
med egen tjänsteläkare behov att för besiktning, varom ovan sägs, anlita
annan än vederbörande ympare, och är den sistnämnde legitimerad
läkare, må efter hans medgivande sådan särskild besiktningsförrättare
antagas av hälsovårdsmyndigheten.
Till särskild besiktningsförrättare må antagas endast den, som undergått
föreskriven kurs i besiktning av skyddskoppympade.
Särskild besiktningsförrättare skall om verkställd besiktning och
dess resultat ofördröjligen insända bevis till ymparen.
2 inom. Visar sig vid besiktning, att skyddskoppympningen icke
slagit an, skall ympningen upprepas sist inom ett år från den förra
ympningen. Slår ympningen ej heller då an, anses vederbörlig skyddskoppympning
ändock hava ägt rum.
3 inom. Det åligger ympare att, efter avslutad ympning, som av
hälsovårdsmyndighet anordnats, för varje ympad person kostnadsfritt
utfärda intyg, enligt av medicinalstyrelsen fastställt formulär, om ympningen
och dess resultat.
Har ympning ägt rum enligt 2 §, är ymparen dock icke pliktig
att utan särskild begäran utfärda intyg, som nu sagts.
Vid ympning, som förrättas på grund av stadgandet i 3 § a), b)
eller c) eller varom beslut meddelats enligt 4 § tredje stycket, skall
anteckning om ympningen och dess resultat göras i den ympades inskrivningsbok
eller i däremot svarande bok.
12 §.
1 mom. I stad, köping eller municipalsamhälle med egen tjänsteläkare
åligger det hälsovårdsmyndigheten att, efter ty lämpligast prövas,
anordna skyddskoppympning för allmänheten.
2 inom. Å landet i övrigt bör skyddskoppympningen i den omfattning,
som befinnes möjlig, företagas å ympnings- och besiktningsmöten.
Plan för dylika möten uppgöres av hälsovårdsmyndigheten i samråd
med vederbörande ympare och underställes, när ymparen är civil tjänsteläkare,
förste provinsialläkaren i länet för fastställelse.
Riksdagens skrivelse Nr 139.
7
Hälsovårdsmyndigheten har att för mötet upplåta lämplig lokal, där
så erfordras, belyst och uppvärmd.
3 mom. Skyddskoppympning enligt 3 § a), b) och c) ävensom
ympning, som påbjudits enligt 4 § tredje stycket, anordnas av vederbörande
chef. Om ympning enligt 3 § e) föranstaltar direktören för
anstalten.
13 §.
1 mom. Skyddskoppympning, som verkställes å ympning^- och
besiktningsmöte eller eljest på föranstaltande av hälsovårdsmyndighet,
ävensom ympning, varom förmäles i 3 § eller varom beslut meddelats
enligt 4 § tredje stycket är avgiftsfri för den ympade.
2 mom. Verkställes skyddskoppympning å ympnings- eller besiktningsmöte
eller eljest på föranstaltande av hälsovårdsmyndighet, utgår
till ympare eller besiktningsförrättare för varje ympad eller besiktigad
person, för vilken ympningen enligt 1 mom. är avgiftsfri, ersättning av
statsmedel med belopp, som Konungen bestämmer. Ympare eller besiktningsförrättare,
som icke är bosatt å orten, äger därjämte rätt till
resekostnads- och traktamentsersättning av statsmedel enligt grunder, som
Konungen föreskriver.
3 mom. Har statsverket fått vidkännas särskild kostnad för ympning,
varom stadgas i 3 § d), är arbetsgivare, med vilken arbetaren därförut
träffat avtal om arbetsanställning, pliktig gottgöra sådan kostnad.
14 §.
På Konungen ankommer att rörande framställning och handhavande
av ympämne samt om vad ympare och besiktningsförrättare hava att iakttaga
meddela de allmänna föreskrifter, som för en ur hälsovårdssynpunkt
betryggande anordning av skyddskoppympning en erfordras.
Om kontrollen över skyddskoppympning^!.
15 §.
1 inom. Ympare skall göra anteckning om varje av honom utförd
ympning i en, enligt av medicinalstyrelsen fastställt formulär, förd
ympningsjournal.
2 mom. Före den 10 januari värjo år skall uppgift om ympning,
som under tiden från och med den 1 januari till och med den 31 de
-
8
Riksdagens skrivelse Nr 139.
cember nästföregående år ägt rum på grund av stadgandet i 2 § eller
eljest utförts på förut icke ympad person, genom utdrag av ympningsjournalen
av ymparen insändas till vederbörande pastorsämbetete, som
därefter ofördröjligen skall i församlingsboken, med ledning av utdraget,
göra anteckning om sålunda fullgjord ympningsplikt. Sedan dylik
anteckning ägt rum, skall utdraget sist den 31 januari av pastorsämbetet
insändas till vederbörande tjänsteläkare.
Före den 31 januari värjo år skall ympare dessutom till vederbörande
tjänsteläkare insända uppgift genom utdrag av ympningsjournalen
om antalet ympningar, som under det föregående kalenderåret
utförts på förut med framgång ympade personer.
16 §.
1 mom. I allmän eller enskild skola eller läro- eller uppfostringsanstalt
må icke till undervisning eller vård mottagas lärjunge, som icke
undergått skyddskoppympning eller på grund av 5 § är därifrån undantagen;
dock att lärjunge på grund därav, att han icke undergått skyddskoppympning,
ej må förmenas inträde i folkskola, dövstu mskola eller
anstalt för blinda eller för sinnesslöa och intagande i uppfostringsanstalt
efter domstols förordnande ej heller av sådan grund förvägras.
2 mom. När årligen förteckning upprättas över de barn inom
skoldistriktet, vilka under året inträda i den för skolgång bestämda
åldern, åligger det pastorsämbete att i förteckningen för varje barn
göra anteckning därom, huruvida barnet undergått skyddskoppympning.
3 mom. Sist inom en månad, sedan barnen intagits i skolan, skall
skolrådet anmana föräldrar eller andra, som vården om de barn, vilka
ej undergått skyddskoppympning, åligger, att ombesörja, att sådan ympning
inom en månad efter anmaningen verkställes.
Skolrådet skall därefter, så snart ske kan, till hälsovårdsmyndigheten
i kommunen insända förteckning dels å de i skolan intagna barn, som,
oaktat anmaningen, icke inom föreskriven tid undergått skyddskoppympning,
dels ock å de skolpliktiga men icke i skolan intagna barn,
som icke undergått sådan ympning, ävensom uppgift om sistnämnda
barns uppehållsort.
4 mom. Efter mottagande av sådan förteckning, som i 3 mom.
sägs, skall hälsovårdsmyndigheten beträffande de barn, vilka uppehålla
sig inom kommunen, sjäiv övervaka, att dessa befordras till skyddskoppympning,
samt beträffande de barn, som vistas å annan ort, göra anmälan
hos hälsovårdsmyndigheten därstädes, som därefter har att tillse,
att skyddskoppympning behörigen äger rum.
9
, Riksdagens skrivelse Nr 139.
17 §.
Föreligger för stad anledning till avvikelse från de i 15 och 16 §§
givna kontrollbestämmelser, må medicinalstyrelsen, på framställning av
hälsovårdsmyndigheten eller stadsfullmäktige, medgiva de ändringar eller
undantag, som finnas påkallade och icke försvåra kontrollen över skyddskoppympning^
i övrigt.
Om tillsynen över skyddskoppympning^!!.
18 §■
Högsta tillsynen över skyddskoppympning^ i riket tillkommer
medicinalstyrelsen i enlighet med den för styrelsen gällande instruktion.
Tillsynen över skyddskoppympningen av värnpliktiga eller vid krigsmakten
fast anställda tillkommer i samråd med medicinalstyrelsen arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse, vad beträffar hären, och marinöverläkaren,
vad angår marinen.
19 §.
Konungens befallningshavande har att vaka däröver, att hälsovårdsmyndigheterna
i länet fullgöra vad dem åligger med hänsyn till skyddskoppympningen,
för vilket ändamål Konungens befallningshavande jämväl,
då sådant finnes av nöden, äger förelägga lämpliga viten.
20 §,
Beträffande förste provinsialläkares, provinsial- eller .extra provinsial-,
stads-, köpings- och municipalläkares åligganden med avseende
å skyddskoppympningen stadgas i gällande läkarinstruktion.
Föreskrifter i avseende å lagens efterlevnad.
. . - 21 §.
Underlåter någon, som är ansvarig för fullgörande av den i 2 §
omförmälda ympningsplikt, att uppfylla vad honom sålunda åligger, äger
hälsovårdsmyndigheten att medelst föreläggande av viten, som tillhopa
ej må överstiga tjugu kronor, tillhålla den försumlige att fullgöra sin
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 52 käft. (Nr 139—142.) 2
10
Itiksdagens skrivelse Nr 139.
skyldighet. Tredskas han ändock, må myndigheten anmäla förhållandet
hos Konungens befallningshavande, som äger att vid förhöjda viten giva
enahanda föreläggande.
22 §.
Underlåter någon att fullgöra ympningsplikt, som på grund av 4 §
ålagts, eller att till undergående av sålunda ålagd ympning befordra
annan, för vars befordrande till ympning han enligt 10 § ansvarar,
eller underlåter ympningspliktig, som i 3 § a), b) eller d) omförmäles,
att fullgöra sin ympnings plikt,
straffes med böter från och med fem till och med femtio kronor.
Lag samma vare, om ledamot av styrelse för skola eller läro- eller
uppfostringsanstalt eller, där sådan styrelse ej finnes, vederbörande föreståndare
i strid mot vad i 16 § 1 mom. stadgas i skolan eller anstalten
intager lärjunge, vilken icke må där mottagas,
eller om någon i strid mot vad i 6 § stadgas anställer eller mottager
person, som där omförmäles.
Ej må straff enligt denna § tillämpas, där förseelsen enligt allmänna
strafflagen bör beläggas med strängare straff.
Att den, som är i tjänstgöring vid mobiliserad avdelning av krigsmakten
eller eljest inkallats till tjänstgöring för rikets försvar, för underlåtenhet
att fullgöra honom åliggande ympningsplikt är underkastad
straff efter strafflagen för krigsmakten, därom är i nämnda lag
stadgat.
23 §.
1 mom. Verkställer någon skyddskoppymning, utan att vara
därtill behörig, straffes med böter från och med tio till och med tvåhundra
kronor.
2 mom. Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för
förseelse, som i 1 mom. sägs, fortsätter samma förseelse, skall, när
han varder därtill lagligen förvunnen, för varje gång åtal emot honom
ägt rum och han därav undfått del, fällas till de böter, som för sådan
förseelse äro stadgade.
3 mom. Visar ympare eller besiktningsförrättare vid skyddskoppympnings
verkställande eller eljest vid fullgörande av vad honom
enligt denna lag åligger vårdslöshet, oförstånd eller oskicklighet,
straffes med böter från och med 5 till och med 100 kronor, där ej förseelsen
är belagd med strängare straff enligt allmänna strafflagen.
11
Riksdagens skrivelse Nr 139.
24 §.
Förseelse mot denna lag hör under allmänt åtal.
25 §.
Åtal för förseelse mot denna lag skall, där ej målet hör till
krigsdomstols behandling, anhängiggöras vid polisdomstol, där särskild
sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare, och, där sådan ej
finnes, vid allmän underrätt i den ort, där förseelsen skett.
26 §.
Böter och viten, som enligt denna lag åläggas, tillfalla kommunens
kassa. Saknas tillgång till böternas eller vitenas fulla gäldande,
skola de förvandlas enligt allmän strafflag.
Om besvär m. m.
27 §.
Över beslut, vilka enligt denna lag ankomma på Konungens befallningshavande
eller hälsovårdsmyndighet, må besvär anföras, över
Konungens befallningshavaudes beslut hos Konungen inom tid, som
för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut
är bestämd, samt över hälsovårdsmyndighets beslut hos Konungens
befallningshavande inom tid, som är stadgad för överklagande i
stad av stadsfullmäktiges och på landet av kommunalstämmas beslut;
dock länder beslutet, utan hinder av besvär, till efterrättelse, intilldess
annorlunda kan varda vederbörligen förordnat.
28 §.
Med hälsovårdsmyndighet förstås i denna lag hälsovårdsnämnd eller,
där sådan ej finnes, kommunalnämnd.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1917;
dock att Konungen äger förordna, att 3 och 4 §§, helt eller delvis,
jämte de bestämmelser i övrigt, som därmed sammanhänga, skola dessförinnan
å dag, som Konungen bestämmer, träda i kraft.
12
Riksdagens skrivelse Nr 139.
Skyddskoppympning, verkställd i enlighet med nådiga reglementet
för skyddskoppymningen i riket den 29 september 1853, gäller såsom
vore den förrättad enligt denna lag.
Beträffande ympning, som enligt nämnda reglemente skall ske under
år 1916, skola de i 8, 11, 12, 13 och 16 §§ i reglementet givna kontrollbestämmelserna
tillämpas; dock att stadgandena om föreläggande
av vite ej må tillämpas, sedan denna lag trätt i kraft. Föreläggande
av vite, som redan dessförinnan ägt rum, vare förfallet, där ej vitet
före den 1 januari 1917 blivit utdömt genom utslag, som vunnit laga
kraft eller ej överklagat varder.
Det åligger vederbörande hälsovårdsmyndighet att i god tid före
den 1 januari 1917 vidtaga på densamma enligt denna lag ankommande
åtgärder för ordnande efter nämnda tid av skyddskoppympningen inom
kommunen eller samhället.
Stockholm den 16 maj 1916.
Med undersåtlig vördnad.