1914 ARS KOMMISSIONS BETÄNKANDE ANGÅENDE FASTIGHETSREGISTER M. M.
FÖRSLAG
TILL
FÖRORDNING ANGÅENDE
FASTIGHETSREGISTER FÖR STAD
ÄVENSOM TILL ANDRA DÄRMED SAMMANHÄNGANDE
FÖRFATTNINGAR
TRYCKT HOS
t*. PALMQUISTS AKTIEBOLAG, STOCKHOLM 19U.
III
INNEHÅLL.
Sid.
Skrivelse till Statsrådet och Chefen för kungl. justitiedepartementet......... v
Förslag till
1) förordning angående fastighetsregister för stad........................... 1
2) kungörelse rörande ändring av vissa bestämmelser i förordningen
den 13 juni 1908 angående jordregister.................................... 78
3) lag med vissa bestämmelser angående fastighetsregister............... 96
4) lag angående ändrad lydelse av § 80 i förordningen den 21 mars
1862 om kommunalstyrelse på landet....................................... 97
5) lag angående ändrad lydelse av stadgandet i 2 § under 7:o) av lagen
den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt ...................... 99
6) lag om ändrad lydelse av 2, 10, 51, 59 och 83 §§ i stadgan den
9 november 1866 om skiftesverket i riket................................. 100
7) lag angående ändrad lydelse av 21, 26, 29 och 30 §§ i lagen den
27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring 102
8) lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 25 maj 1905 rörande
avgäld från avsöndrad lägenhet .............................................. 106
9) lag om ändrad lydelse av 3 och 6 §§ i lagen den 19 april 1907
angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet............... 107
10) kungörelse angående uppgifter för anteckning i fastighetsregister
av vissa beslut rörande avgälder med mera .............................. 108
11) lag med vissa bestämmelser angående överflyttning av jord eller
lägenhet från ett förvaltningsområde till annat i anledning av förändring
i administrativ indelning.........,................................... 109
12) lag om ändrad lydelse av 7 § i lagen den 31 augusti 1907 angående
stadsplan och tomtindelning ........................................... 112
13) kungörelse rörande ändrad lydelse av §§ 17 och 50 i byggnadsstadgan
för rikets städer den 8 maj 1874................................. 113
14) lag med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning
av jordområden i stad .............................................. 116
IV
Sid.
15) lag om ändring av vissa bestämmelser i förordningen den 16 juni
1875 angående lagfart å fång till fast egendom ........................ 128
16) lag angående upphävande för visst fall av bestämmelser i lagen
om inskrivning om tomträtt och vattenfallsrätt samt av fång till
sådan rätt ........................................... 130
IT) lag rörande ändrad lydelse av 58 § i förordningen den 16 juni
1875 angående inteckning i fast egendom................................. 131
18) kungörelse angående ändring av vissa bestämmelser i kungörelsen
den 14 september 1875 huru lagfarts- och iuteckningsböcker skola
inrättas och föras.................................................................. 132
19) kungörelse angående ändrad lydelse av 3 § i kungörelsen den
29 november 1907 om tomträttsböckers inrättande och förande ... 133
20) kungörelse rörande ändrad lydelse av 1, 36, 38, 40, 42 och 48 §§
. i instruktionen den 22 oktober 1909 för lantmäteristyrelsen och
rikets lantmätare................. 135
21) kungörelse rörande ändrad lydelse av §§ 1 och 3 i förordningen
den 19 november 1914 angående stämpelavgiften ..................... 139
22) kungörelse rörande ändrad lydelse av §§ 1 och 3 i förordningen
den 7 december 1883 angående expeditionslösen........................ 140
Motiv ........................................................................................... 141
Tabeller ....................................................................................... 183
''J ill Herr Statsrådet och Chefen för Kung!. Justitiedepartementet.
Sedan Herr Statsrådet den 15 juli 1914 på grund av nådigt bemyndigande
kallat undertecknade att biträda med omarbetning av det av
särskilda kommitterade den BO september 1911 avgivna förslag till förordning
angående fastighetsregister för stad ävensom till andra därmed
sammanhängande författningar samt därvid uppdragit åt undertecknad
VI
Östergren att såsom ordförande leda arbetet och åt undertecknad Grefberg
att vid arbetet bestrida sekreterargörornål, har kommissionen, som
första gången sammanträdde här i Stockholm den 16 september 1911,
numera fullgjort det sålunda erhållna uppdraget, och får kommissionen
härmed vördsamt överlämna av motiv åtföljda förslag till
1) förordning angående fastighetsregister för stad;
2) kungörelse rörande ändring av vissa bestämmelser i förordningen
den 13 juni 1908 angående jordregister;
3) lag med vissa bestämmelser angående fastighetsregister;
4) lag angående ändrad lydelse av § 80 i förordningen den 21 mars
1862 om kommunalstyrelse på landet;
5) lag angående ändrad lydelse av stadgandet i 2 g under 7:o) av
lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Majits regeringsrätt;
6) lag om ändrad lydelse av 2, 10, 51, 59 och 83 §§ i stadgan
den 9 november 1866 om skiftesverket i riket;
7) lag angående ändrad lydelse av 21, 26, 29 och 30 i lagen
den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring;
8) lag om ändrad lydelse av 8 £ i lagen den 25 maj L 1)05 rörande
avgäld från avsöndrad lägenhet;
9) lag om ändrad lydelse av 3 och 6 §§ i lagen den 19 april 1907
angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet;
10) kungörelse angående uppgifter för anteckning i fastighetsregister
av vissa beslut rörande avgälder med mera;
11) lag med vissa bestämmelser angående överflytlning av jord eller
lägenhet från ett förvaltningsområde till annat i anledning av förändring
i administrativ indelning;
12) lag om ändrad lydelse av 7 £ i lagen den 31 augusti 1907 angående
stadsplan och tomtindelning;
13) kungörelse rörande ändrad lydelse av 17 och 50 i byggnadsstadgan
för rikets städer den 8 maj 1874;
14) lag med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning
av jordområden i stad;
15) lag om ändring av vissa bestämmelser i förordningen den 16
juni 1875 angående lagfart å tång till läst egendom;
16) lag angående upphävande för visst fall av bestämmelser i lagen
om inskrivning av tomträtt och vatten fallsrätt samt av fång till sådan rätt;
17) lag rörande ändrad lydelse av 58 £ i förordningen den 16 juni
1875 angående inteckning i fast egendom;
VII
IS) kungörelse angående ändring av vissa bestämmelser i kungörelsen
den 14- september 1875 huru lagfarls- och inteekningsböeker skola
inrättas och föras;
It)) kungörelse angående ändrad lydelse av 8 g i kungörelsen den
29 november 1907 om tomträttsböckers inrättande och förande;
20) kungörelse rörande ändrad lydelse av I, SO, 38, 40, 42 och
48 i instruktionen den 22 oktober 1909 för lantmäteristyrelsen och
rikets lantmätare;
21) kungörelse rörande ändrad lydelse av SS 1 och 3 i förordningen
den 19 november 1914 angående stämpelavgiften; samt
22) kungörelse rörande ändrad lydelse av 1 och 3 i förordningen
den 7 december 1883 angående expeditionslösen.
Därjämte hava ularbetals sammandrag av inkomna yttranden över
ovannämnda den 30 september 1911 avgivna förslag samt exempel till
vägledning vid uppläggande och förande av fastighetsregister för stad och
av särskild tomtbok för vissa områden å landet. Sammandraget och
exempelsamlingen äro avsedda alt såsom bilagor fogas vid kommissionens
betänkande.
Stockholm den 31 december 1914.
AXEL ÖSTERGREN
G. GREFBEKG
OLOF MYRBERG
GÖSTA WALIN
Förslag
till
Förordning
angående fastighetsregister för stad.
KAP. 1.
Inledande bestämmelser.
§ 1.
Mom. 1. För varje stad skall föras ett fastighetsregister, bestående av
tomtbok för tomterna och stadsägobok för övriga fastigheter inom staden.
Såsom bihang till fastighetsregistret skola föras
tomtbildningslängd (bihang A), upptagande tomter, med vilkas införande
i tomtboken enligt bestämmelser i denna förordning skall anstå,
förteckning (bihang B) över områden, som vid lantmäteriförrättning
undantagits för delägares gemensamma behov och fortfarande användas
för sådant ändamål, så ock andra områden, som vid dylik förrättning
lämnats oskiftade och ej sedermera skiftats mellan delägarna eller i sin
helhet avstyckats,
samt förteckning (bihang C) över vägar, gator, torg och andra allmänna
platser ävensom sådana vattenområden, som ej veterligen höra
till en eller flera fastigheter enskilt.
Alla fastigheter och områden, som redovisas i fastighetsregistret, skola
med undantag för sådana icke utbrutna andelar i samfälligheter, som avses
i mom. 2 sista stycket, jämväl vara avfattade å en till registret hörande
registerkarta.
i
2
Mom. 2. Med tomt förstås i denna förordning så väl av ålder bestående
tomt som oek tomt, den där ingår i fastställd tomtindelning. Vad i fråga
om registrering föreskrives i avseende å tomt må dock — så vitt ej annat
framgår av förordningen eller därtill hörande anvisningar — icke tillämpas
beträffande nybildad tomt,
där den tillkommit genom åtgärd, vartill efter lag rättens medgivande
skall sökas: innan sådant medgivande lämnats,
samt i annat fall innan tomtens ägare gjort framställning om dess
införande i- tomtboken.
Annan fastighet i stad kallas i denna förordning stadsäga. Andel för
viss fastighet i samfälld mark varde, ändå att andelen ej är utbruten ur
samfälligheten, vid registrering behandlad såsom stadsäga, så framt lagfart
beviljats å upplåtelse, varigenom andelen avsöndrats, eller andelen på
grund av mantalsfördelning eller av annan anledning eljest är att anse
såsom särskild fastighet.
§ 2.
Konungens befallningshavande förordnar på framställning av staden
registerförare.
Där ej kan förväntas att göromålen skola bereda en tjänsteman full
sysselsättning, må registrets förande uppdragas åt magistratsperson eller
annan tjänsteman i stadens tjänst; dock må med Konungens medgivande
flera städer förena sig om registerförare ävensom förste lantmätaren i länet
förordnas att vara registerförare för stad, som lyder under landsrätt.
Har stad till registerförare föreslagit viss person, varde han därtill
förordnad, så framt Konungens befallningshavande finner registerföringen
kunna åt honom anförtros.
Föres fastighetsregistret av annan än i ägomätning kunnig person,
vare staden skyldig bereda registerföraren tekniskt biträde vid de göromål,
där sådant erfordras.
§ 3.
Arbetet med fastighetsregistrets uppläggande och förande skall stå
under lantmäteristyrelsens överinseende; och har styrelsen särskilt att
övervaka, att ej arbetet med registerkartans upprättande och registrets
första uppläggande fördröjes.
Den närmare tillsynen å arbetet tillkommer för varje stad dess
magistrat.
3
KAP. 2.
Om upprättande av registerkarta, ägoförteckningar och
tomtbildningslängd, så ock om fastighetsindelning
och registerbeteckningar.
Förberedande åtgärder.
§ 4.
Till upprättande av registerkarta förordnar Konungens befallningshavande
en i ägomätning kunnig person. Har stad inom tid, som utsättes av
Konungens befallningshavande, föreslagit viss person till förrättningsman,
varde den föreslagne därtill förordnad, så framt Konungens befallningshavande
finner honom hava erforderlig skicklighet.
Arbetet skall planläggas sålunda att allt vad enligt denna förordning
åligger förrättningsmannen kan varda slutfört inom ett år från det förordningen
trätt i kraft. Finnes före eller efter arbetets påbörjande anledning
till antagande, att arbetet ej kan inom sagda tid medhinnas av en
förrättningsman, skola flera förrättningsmän förordnas med den fördelning
av arbetet dem emellan, som Konungens befallningshavande efter
magistratens hörande bestämmer.
Kunna förrättningsmannen och staden ej enas om den ersättning,
som tillkommer förrättningsmannen, skall ersättningsbeloppet bestämmas
av Konungens befallningshavande.
§ 5.
För upprättande av registerkarta skall magistraten införskaffa:
1) från byggnadsnämnden enligt formulär 10 upprättad förteckning
över tomterna i staden jämte förslag till beteckning, som i § 13 sägs,
å de i förteckningen redovisade tomter, vilkas dittillsvarande ''beteckning
icke överensstämmer med föreskrifterna i nämnda § eller eljest anses
böra ändras;
2) från vederbörande tjänsteman enligt formulär 11 upprättad förteckning
över stadsägorna efter senast upprättade fastighetstaxeringslängder;
-
4
3) förteckning över de i stadens vård befintliga kartor med tillhörande
handlingar rörande staden i dess helhet eller särskilda fastigheter i
staden eller rågång mellan stadens område och angränsande mark jämte
uppgift å myndighet, i vars förvar samma kartor och handlingar finnas,
så ock å deras arkivnummer, där sådant finnes åsatt; samt
4) uppgift från lantmäteristyrelsen å dels de i vederbörande läns
lantmäterikontor förvarade kartor och handlingar av beskaffenhet, som
under 3) avses, dels ock de kartor och handlingar av samma beskaffenhet,
som därutöver kunna finnas i styrelsens arkiv; börande för varje karta
eller handling dess arkivnummer vara angivet.
Magistraten skall ock genom kungörelse i den ordning, som i staden
brukas, uppmana en var, den där innehar kartor eller delningshandlingar
rörande fastighet i staden eller förvärvat sådan fastighet utan att hava
lagfarit sitt fång, att därom inom viss i kungörelsen utsatt tid till magistraten
lämna uppgift.
Förteckningarna enligt formulären 10 och 11 skola av magistraten
överlämnas till den tjänsteman, som för fastighetsboken, och har denne
tjänsteman att på sätt i särskilda anvisningar närmare angives dels å eu
var av sagda förteckningar för varje däri upptagen fastighet, som tillika
är införd i fastighetsboken eller tomträttsboken, göra anteckning om de
skiljaktigheter, som i avseende å fastighetens beteckning samt areal och
beskaffenhet kunna finnas mellan fastighetsboken eller tomträttsboken och
förteckningen, ävensom, så vitt angår staasäga, om dess ägare och om
dennes åtkomst, dels i förteckningen enligt formulär 11 anmärka varje
fall, då av en i förteckningen upptagen fastighet särskilda till läget bestämda
delar kommit i olika ägares hand eller sådan del särskilt häftar för inteckning,
dels ock i en i enlighet med formulär 12 upprättad längd lämna
uppgift om i fastighetsboken eller tomträttsboken till äventyrs upptagna
fastigheter, vilka icke återfinnas i någon av de till honom överlämnade
förteckningar.
Sedan handlingarna kommit i fullständigt skick, skola de av magistraten
tillställas vederbörande förrättningsman.
Inträffar under tiden för upprättandet av registerkarta eller under fastighetsregistrets
uppläggande ändring i förhållande, varom anteckning skolat
göras i förteckning enligt formulär 10 eller 11, såsom att ny tomt tillkommit
eller område till följd av upphävande av eller ändring i stadsplan
uteslutits ur tomtindelning eller fastställelse meddelats å beslut om
förändring av tomts område eller medgivande av rätten lämnats till tomt
-
5
bildning eller viss till läget bestämd del av stadsäga kommit i särskild
ägares hand genom fång, vara lagfart beviljats, eller inteckning beviljats
i sådan del, skall genom magistratens försorg underrättelse därom meddelas
förrältningsmannen eller, där fastighetsregistrets uppläggande tagit
sin början, registerföraren; och bär, där under sådan tid karta av beskaffenhet,
som under 3) sägs, redovisats till lantmäterikontoret, förste
lantmätaren alt för vederbörandes förständigande tillställa magistraten
uppgift å fastighet eller område, som karlan avser, samt å förrättning,
varvid den tillkommit.
Erfordras för registerkartas upprättande ytterligare uppgift eller tillgång
till karta eller handling, har förrättningsmannen att själf eller genom
framställning hos magistraten införskaffa densamma.
Om registerkarta.
§ 6.
Registerkarta skall så vitt möjligt upprättas med ledning av förut befintligt
kartmaterial.
Där ej staden eller enskild sakägare vill bekosta nymätning, skall för
registerkarta sådan mätning äga rum endast så vitt karta helt och hållet
saknas eller, vad angår område, som är uppdelat i flera tomter eller
andra fastigheter, erforderlig ledning, ändå att karta över området i dess
helhet finnes att tillgå, icke kan med lägre kostnad erhållas beträffande
tomt av tomlindelningshandlingar samt i fråga om annan fastighet av vederbörande
fångeshandlingar.
Nymätning för upprättande av registerkarta skall ske efter grafisk
metod, där ej staden eller vederbörande sakägare vill bekosta mätning
efter siffermetoden.
§ 7.
Registerkarta må ej upprättas i mindre skala än att läget av de särskilda
fastigheterna jämte deras beteckning kan därå tydligt utmärkas,
men för övrigt skall i fråga om bestämmandet av skalan avseende företrädesvis
fästas därå, att kostnaden för kartan må kunna nedbringas så
mycket omständigheterna medgiva; och må registerkarta kunna upprättas
i olika skala för skilda delar av staden, där det prövas lämpligt; dock
6
att det område, som ingår i tomtindelning, skall i sin helhet avfattas i
samma skala, så vitt ej särskilda omständigheter annat föranleda.
Registerkarta må fördelas på flera blad, där den eljest skulle bliva
ohanterlig eller obekväm för begagnande.
§ 8.
Mom. 1. I fråga om redovisningen å registerkarta av särskilda fastigheter
och områden skall jämte utmärkandet av ägogränser och dylikt
vid kartans upprättande iakttagas:
a) Tomt utmärkes med dess beteckning enligt formulär 10, kolumn 1
eller, där förslag till ändrad beteckning upptagits i kolumn 7, med den
sålunda föreslagna beteckningen.
b) Område i övrigt, som vid lantmäteriförrättning blivit utlagt såsom
särskild fastighet eller av ålder ansetts såsom särskild fastighet (stadsäga),
utmärkes med nummer. Höra till stadsäga flera skiften, skall särskilt
nummer åsättas varje skifte. Fiskeri skall, där det är att räkna såsom
fast egendom, betecknas med nummer såsom annan stadsäga.
c) Område, som vid lantmäteriförrättning undantagits för delägares
gemensamma behov och fortfarande användes för sådant ändamål, så
ock annat område, som vid dylik förrättning lämnats oskiftat och ej sedermera
skiftats mellan delägarna eller i sin helhet avstyckats, betecknas
med en bokstav ur lilla alfabetet.
d) Väg, gata, torg eller annan allmän plats samt sådant vattenområde,
som ej veterligen hör till en eller flera fastigheter enskilt, utmärkes
med fastställd eller, där fastställelse ej ifrågakommer, allmänt vedertagen
benämning; dock må med magistratens medgivande särskild del av område,
som nu nämnts, såsom gatudel mellan två tvärgator, gatukorsning
och dylikt därjämte betecknas med en bokstav ur lilla alfabetet, ändå
att sådant förhållande ej föreligger, att litterabeteckning skall åsättas området
efter vad under c) sägs.
Där område, varom i första punkten är fråga, eller del av sådant
område utgör särskild fastighet eller ingår i sådan fastighet, skall förhållandet
framgå av det sätt, varpå området redovisas å registerkartan.
e) Varje område, som därefter kan återstå, betecknas med nummer
såsom stadsäga.
f) Tillhör område, som avses under b) eller e), flera, de där var för
sig äga viss å marken bestämd ägovidd, skall särskilt nummer åsättas
varje delägares lott; och skall vad sålunda stadgats äga motsvarande tillämpning,
där viss ägovidd av område, som nu sagts, är särskilt intecknad
eller eljest särskilt häftar för fordran eller annan rättighet.
g) Områden hörande till järnväg, å vilken lagfart i särskild ordning beviljats
eller som tillhör staten, skola upptagas med gemensam beteckning
för varje järnväg, även om de ligga åtskilda på marken. Ingår tomt i
xadant område, varde den å kartan tillika utmärkt med sådan beteckning,
som gäller beträffande tomt i allmänhet, varemot gräns mellan dylik tomt
och annan till samma järnvägsområde hörande mark skall tydligt skilja
sig från eljest å kartan använd gränsbeteckning för tomt.
h) Vad här ovan eller eljest i denna förordning sägs om äganderätt
skall jämväl gälla om ständig besittningsrätt, ändå att den ej avser så
kallad ofri tomt, så ock om annan besittningsrätt, där den efter lag räknas
såsom fast egendom.
Områden, som innehavas, det ena med äganderätt, det andra med
besittningsrätt, eller av skilda ägare upplåtits under besittningsrätt må,
även om de ligga intill varandra samt äro i en innehavares hand, icke upptagas
under gemensam beteckning, med mindre de tillhopa utgöra en tomt.
i) Stadsägor och till dem hörande särskilda skiften skola numreras
för sig och ej i nummerföljd med tomterna. I stad, som är delad i
liera församlingar eller där stadsägorna av ålder plägat redovisas efter
särskilda ägotrakter, må numreringen av dylika områden ske särskilt för
varje församling eller ägotrakt, om det prövas lämpligt. För fiskeri utmärkes
det ungefärliga området för fiskerättens utövande.
Nummer å tomt skall genom understrykning skiljas från nummer å
stadsäga.
Mom. 2. Registerkarta skall härutöver upptaga:
j) Stadsplanen, så ock fastställd ändring i eller utsträckning av stadsplanen,
ändå att ändringen eller utsträckningen ännu icke blivit genomförd.
k) Märkligare offentliga byggnader.
Mom. 3. Har tomt bildats genom åtgärd, vartill efter lag rättens
medgivande skall sökas, varde, intill dess sådant medgivande lämnats,
den tomt utmärkt å registerkartan med annan, gränsbeteckning än för
andra tomter användes och dess nummer, jämte det att det understrykes,
tillika omslutet med parentes; och skola de särskilda områden, som ingå
i tomten, för övrigt, ändå att de må vara i en ägares hand, så redovisas,
som om någon förändring i avseende å fastighetsindelningen icke ägt rum.
Användes i annat fall, då tomtindelning verkställts, område, som därav
8
beröres, i enlighet med förutvarande fastighetsindelning, varde likaledes
det område, intill dess införing därav i tomtboken äger rum, redovisat efter
den äldre indelningen samt den nya indelningen ävensom beteckningarna
för däri ingående tomter utmärkta på sätt nyss sagts.
Mom. 4. Är stad delad i flera församlingar, varde namnen å församlingarna
samt gränserna mellan dem tydligt utmärkta å registerkartan.
Namn å förstäder, å öar och holmar, å kvarter inom stadens i
tomter indelade område samt å andra avdelningar av staden, för vilka
numrering eller litterering skett, skola likaledes utsättas å registerkartan;
och må namn å stadsägor även utsättas å kartan, så vitt det linnes kunna
ske utan fara för osäkerhet eller oreda.
I övrigt må med magistratens medgivande berg, mossar m. m. upptagas
å kartan, där det prövas kunna i väsentlig mån underlätta återfinnandet
av särskilda fastigheter.
Mom. 5. I avbidan å den fastställelse, varom i § 16 sägs, böra beteckningar
å tomter och andra fastigheter samt de namn å stadsägor,
som enligt mom. 4 må utsättas å registerkartan, endast provisoriskt därå
utmärkas.
Mom. 6‘. Å registerkarta eller särskilt blad av sådan karta skall
finnas förklaring över de gränsbeteckningar, som användas å kartan.
Mom. 7. Om utmärkande å registerkarta av förändringar i fastighetsindelningen,
som tima efter kartans upprättande, stadgas i §§ 31—33.
§ 9.
Förrättning för registerkartas upprättande må ej uppehållas av tvist
om ägande- eller besittningsrätt, utan varde i avbidan på tvistens utgång
vederbörande områden upptagna i enlighet med innehavet vid tiden för
förrättningen, dock att tomt alltid skall å registerkartan upptagas såsom
en enhet ändå att särskilda delar därav äro i olika ägares hand.
Om upprättande av ägoförteckningar och tomtbildning slängd.
§ io.
För de i § 8 under b) och e) omförmälda områden skall ägoförteckning
upprättas enligt formulär 8 och för varje med särskilt nummer
betecknat område angivas dess areal och beskaffenhet enligt i orten gängse
It
beteckningssält (landeri, farm eller dylikt), mätningsförriittning, som senast
övergått området, ägare vid tiden för dess införande i förteckningen, beteckning,
varunder området upptagits i fastighetsboken, så ock annan
fastställd (dier eljest vid tiden för ägoförteckningens upprättande bruklig
beteckning å området eller den fastighet, vari det ingår. IJör till
området eller, dill'' detta ej utgör en fastighet för sig, till den fastighet,
vari det ingår, veterligen andel i samfälld mark, införes anteckning därom
i denna ägoförteckning jämte uppgift å markens beteckning på kartan
eller hänvisning till det rum i ägoförteckningen enligt formulär (!,
vari samma mark upplages. Där två eller liera områden, som i förteckningen
upptagits under särskilda nummer, enligt handlingarna vid mälningsförrättning
höra till samma fastighet eller eljest av ålder ansetts tillhopa
utgöra en fastighet, skall vid förteckningens upprättande därom
vid varje nummer göras anteckning. Efter fastighelsregistrets uppläggande
skall för varje område, som är infört i denna ägoförteckning, där
tillika anmärkas, å vilket upplägg i fastighetsregistret området är upptaget.
För de i § 8 under c) omförmälda områden skall ägoförteckning upprättas
enligt formulär 6 och för varje med särskild littera å registerkartan
betecknat område angivas dess areal samt ändamål, för vilket området
må vara avsatt, ävensom skifteslag eller fastigheter, varför området undantagits
eller eljest är samfällt, så ock lantmäteri förrättning, vid vilken
området undantagits eller lämnats oskiftat.
För de i § 8 under d) omförmälda områden skall ägoförteckning upprättas
enligt formulär 7 och för varje väg, gata, torg, allmän plats eller
vattenområde angives dess beteckning enligt kartan.
Där ej uppgift om areal, som införes i ägoförteckning, grundas å
handlingar vid mätningsförrättning, som är anmärkt i samma förteckning,
angives i kolumnen för särskilda anteckningar, varifrån uppgiften är
hämtad. Saknas uppgift om areal, varde det likaledes anmärkt i ägoförteckningen.
Är kartan fördelad på flera blad, skall tillika angivas, å vilket
kartblad området är avfattat.
§ 11-
Har beträffande tomt, som tillkommit genom åtgärd, vartill efter lag
rättens medgivande skall sökas, sådant medgivande ännu icke lämnats
eller användes i annat fall, då tomlindelning verkställts, i tomt ingående
område i enlighet med förutvarande fastighetsindelning, varde tomten i
2
10
sammanhang med registerkartans upprättande införd i tomtbildningslängden
(bihang A). Härvid skall i längden, som föres i enlighet med formulär 3,
för varje sådan tomt antecknas kartblad, varå tomten är avfattad, tiden,
då tomtindelningen fastställts, myndighet, av vilken fastställelsen meddelats,
tomtens beteckning, dess areal, längden av tomtens särskilda sidor,
samt beteckning, varunder tomtens särskilda delar upptagits å registerkartan.
Tillika anmärkes vad i övrigt för varje särskilt fall kan finnas
erforderligt för att utmärka skiljaktigheten mellan den fastställda tomtindelningen
och bestående förhållanden, och skall hänvisning till längden
införas å behörig plats i vederbörande ägoförteckning.
Om fastighetsindelning och registerbeteckningar.
§ 12-
För de i ägoförteckningen enligt formulär 8 upptagna områden skall
i sammanhang med registerkartans upprättande särskilt förslag till fastighetsindelning
i enlighet med formulär 9 uppgöras av förrättningsmannen.
Härvid iakttages att varje område, som skall under särskilt nummer
upptagas i sagda ägoförteckning, i allmänhet kommer att utgöra en fastighet
för sig. Där två eller flera sådana områden enligt handlingarna vid
mälningsförrättning höra till samma fastighet eller eljest av ålder ansetts
tillhopa utgöra en fastighet, skola dock dessa områden i registret upptagas
såsom en enhet, så vitt de äro i samme ägares eller innehavares
hand och icke äro särskilt intecknade eller eljest särskilt häfta för fordran
eller annan rättighet samt ej heller i övrigt sådant förhållande förekommer,
som, enligt vad i § 8 under h) stadgas, föranleder att områden, ändå
att de äro belägna intill varandra, icke må upptagas under gemensam beteckning
å kartan; och må, så framt kronan, staden genom den nämnd,
som förvaltar stadens fastigheter, allmän inrättning eller stiftelse innan
fastighetsindelningen för de i ägoförteckningen enligt formulär 8 upptagna
områden blivit bestämd gjort framställning att något densamma tillhörigt
område, som i ägoförteckningen upptagits under ett nummer, må uppdelas
i flera enheter, fördelningen i stadsägoenheter ske i enlighet med
den framställning, där ej området upplåtits under besittningsrätt, som i
§ 8 under h) avses, eller hör till järnväg.
11
§ 13.
Där nummer ej redan användes såsom beteckning å tomt, skall sådant
åsättas i sammanhang med låstighetsregistrets uppläggande, och må därvid
jämväl ske ändring i förut åsatt nummer, om sådan ändring för vinnande av
reda och tydlighet prövas erforderlig eller eljest synnerliga skäl därtill äro.
Ej må för tomt användas beteckning, som allenast genom angivande av
färgläggning skiljer sig från beteckning för annan tomt.
Ilar tomt styckats i flera tomter, må dessa, där det linnes lämpligt,
bibehålla den odelade tomtens nummer med tillägg av littera (A, B, C
och så vidare). Hava två eller liera tomter sammanlagts till en tomt,
må den nya tomten, där det lämpligen kan ske, betecknas med de förutvarande
tomternas nummer i förening (ex.: n:r 1, 2).
I fall, då hittills littera ensamt använts till beteckning för tomt,
må litterabeteckningen omsluten med parentes fogas till tomtnummer,
som åsättes vid fastighetsregistrets uppläggande.
§ 14.
Registerbeteckning för tomt utgöres av sådan beteckning, som i § 13
sägs, fogad vid namn eller annan beteckning å den del av staden (kvarter,
rote, församling eller dylikt), för vilken numreringen skett, där ej denna
ägt rum i fortlöpande följd för staden i dess helhet; skolande vid
fastighetsregistrets uppläggande tillses, om ändring erfordras beträffande
nämn eller annan beteckning å kvarter eller däremot svarande del av
staden.
För stadsäga vare registerbeteckningen nummer med tillägg av littera,
där sådan efter vad i § 25 sägs skall åsättas. Har numrering skett
särskilt för viss ägotrakt, skall namnet å den ägotrakt ingå i registerbeteckningen.
§ 15.
För stadsäga så ock för tomt inom så71 kallat villakvarter må på
begäran av ägaren särskilt namn kunna fastställas, där fastigheten förut
saknar fastställt namn eller ock förut åsatt namn kan föranleda förväxling
eller eljest befinnes olämpligt. Har ägaren föreslagit visst namn,
12
och finnes det vara av beskaffenhet som nyss sagts samt förty ej kunna
fastställas, varde tillfälle lämnat ägaren att föreslå annat namn.
§ 16.
Sedan förrättningsmannen i kolumnerna 1—8 av tomtbildningslängden,
1 —11 av ägoförteckningen enligt formulär 6, 1—5 av ägoförteckningen
enligt formulär 7, 1—12 av ägoförteckningen enligt formulär 8, 10 av
förteckningen enligt formulär 10 och 7 i uppgiften enligt formulär 12 gjort
de införingar, som i sammanhang med registerkartans upprättande ankomma
på honom enligt denna förordning och vederbörande anvisningar,
ävensom upprättat det i § 12 omförmälda förslag till fastighetsindelning,
har han att till magistraten överlämna sagda handlingar jämte förteckningen
enligt formulär 11 samt de framställningar eller anmälningar, som
må hava inkommit till honom, så ock registerkartan.
Magistraten läte
dels från den nämnd, som förvaltar stadens fastigheter, infordra uppgift,
huruvida beträffande stadens i ägoförteckningen enligt formulär 8
upptagna områden annan fastighetsindelning än den av förrättningsmannen
föreslagna finnes önsklig, ävensom huruvida något kan vara att erinra i
avseende å ägoförteckningen enligt formulär 7,
dels ock genom kungörelse i den ordning, som i staden brukas, uppmana
fastighetsägare, inteckningshavare och andra, som hava något att
erinra beträffande förteckningen över tomterna enligt formulär 10, ägoförteckningarna,
tomtbildningslängden eller förslaget till fastighetsindelning,
så ock en var, som önskar få särskilt namn fastställt å honom tillhörig
stadsäga eller tomt i villakvarter, att hos magistraten göra skriftlig framställning
inom trettio dagar från kungörelsens utfärdande; skolande samtliga
nämnda handlingar samt kartan under tiden vara att tillgå å plats
inom staden, som i kungörelsen angives.
Sedan denna tid tilländagått, skall magistraten, med överlämnande
av samtliga inkomna handlingar i ärendet, däruti infordra yttrande från
den tjänsteman, som för fastighetsboken; och bör denne särskilt undersöka,
huruvida förslaget till fastighetsindelning för de i ägoförteckningen
enligt formulär 8 upptagna områden överensstämmer med stadgandena
i denna förordning, eller om eljest ur fastighetsbokssynpunkt något kan
vara att erinra mot samma förslag.
Därefter har magistraten att med iakttagande av stadgandena i §§
12—15 bestämma, huru de i ägoförteckningen enligt formulär 8 upptagna
områden skola'' indelas i särskilda stadsägor, samt meddela beslut angående
tomtbeteckningar och registerbeteckningar ävensom angående namn, i fall,
då framställning därom blivit gjord, så ock i anledning av eljest inkomna
framställningar, som ej äro av beskaffenhet att böra prövas i annan
ordning. Vid fastställande av tomtbeteckningar och registerbeteckningar
bör avvikelse ej ske tran de å kartan upptagna beteckningar, så vitt ej
synnerliga skäl därtill äro. Skall andel för viss fastighet i samfälld mark
etter ty i $ 1 mom. 2 sägs ändå att den ej är utbruten ur samfälligheten
vid registreringen behandlas såsom stadsäga, varde registerbeteckning för
den andel fastställd av magistraten i sammanhang med bestämmandet av
registerbeteckningar för övriga fastigheter. Avser framställning fråga, vilken
det ej tillkommer magistraten att avgöra, har magistraten att hänvisa vederbörande
att å behörig ort och i stadgad ordning utföra sin talan. Sedan
magistraten tillsett, att de tillägg eller rättelser i registerkartan, tomtbildningslängden,
förteckningen över tomterna enligt formulär 10 eller ägoförteckningarna,
som föranledas av magistratens beslut, blivit vidtagna, överlämne
magistraten samtliga handlingar till registerföraren för uppläggande
av fastighetsregistret.
Vad ovan stadgats om fastställande av namn och annan beteckning
för fastighet i stad skall, så vitt ej annorlunda är föreskrivet, i tillämpliga
delar gälla, då fråga om åsättande av namn och beteckning eller om
ändring däri uppkommer utan sammanhang med uppläggande av fastighetsregister;
skolande magistraten, innan beslut i sådant ärende meddelas,
bereda registerföraren och vederbörande ägare samt, så vitt fråga är om
mark, som ingår i tomtindelning, jämväl byggnadsnämnden tillfälle att
yttra sig i ärendet.
KAP. 3.
Om fastighetsregistrets uppläggande och förande.
Om enheterna i fastighetsregistret.
§ 17.
I fastighetsregistret upptages såsom en enhet:
1) varje tomt;
2) varje fastighet, som vid den fastighetsindelning, varom förmäles
i § 16, bestämts skola utgöra särskild stadsäga, härunder inbegripen jämväl
14
sådan andel för viss fastighet i samfälld mark, som vid registrering skall
behandlas såsom stadsäga;
3) med särskilt nummer å registerkartan betecknat område, som vid
fastighetsindelningen sammanförts med annat sådant område till en stadsäga
men sedermera i sin helhet utbrutits eller avstyckats för att bilda en
stadsäga för sig;
4) varje stadsäga, som uppkommer genom sammanläggning av skilda
stadsägoenbeter eller delar av skilda stadsägoenheter;
5) varje område, som efter fastighetsindelningens bestämmande antingen
till följd av upphävande av eller ändring i stadsplan kommer att
utgå ur tomtindelning eller i ett sammanhang avstyckats från flera stadsägoenheter,
för vilka det varit samfällt, eller blivit avfört ur ägoförteckningen
enligt formulär 7, såvida ej området skall sammanläggas med
förut registrerad enhet eller, i först nämnda två fall, skall utläggas till
gata eller dylikt;
6) varje ej förut såsom enhet registrerat område, det där förvärvats
lör järnväg, å vilken lagfart i särskild ordning beviljats eller som tillhör
staten, utan så är att annat till samma järnväg hörande område redan
finnes såsom en enhet upptaget i stadsägoboken.
7) för tomt efter fastighetsregistrets första uppläggande utbruten andel
i samfälld mark.
Där område, som under 5) eller 7) avses, vid tiden för dess införande
i fastighetsregistret tillhör flera, som var för sig äga viss å marken
bestämd lott, skall dock varje lott anses såsom en enhet, och skall vad
sålunda stadgats äga motsvarande tillämpning, där viss ägovidd av område,
som nu sagts, vid tiden för införandet i fastighetsregistret är särskilt
intecknad eller eljest särskilt häftar för fordran eller annan rättighet.
Om tomtboken.
§ 18-
Uppläggen i tomlboken skola, på sätt det vid denna förordning fogade
formulär 1 närmare utvisar, fördelas i avdelningar för kvarter (avdelning
A) och för tomter (avdelning B).
Vid tomtbokens törsta uppläggande varde uppläggen för de särskilda
kvarteren, där kvarteren hava viss nummerföljd, bestämd för staden
i dess helhet eller särskild stadsdel, ordnade efter motsvarande grund
men eljest etter belägenheten ä marken samt tomterna införda efter nummerföljd
å uppläggen för de kvarter, till vilka de höra.
Ordningen för kvarter och tomter, som tillkomma efter tomlbokens
första uppläggande, bestämmes av tiden för deras upptagande i tomtboken
med iakttagande att tomt, även där den bildas inom förut registrerat
kvarter, alltid skall införas å upplägg för det kvarter, vari
den ingår.
Där indelning i byggnadskvarter ej förekommer, äger magistraten meddela
föreskrift, efter vilken grund uppläggen i tomtboken skola ordnas.
Till varje upplägg anslås det antal blad, vart för sig bestående av
två vid bokens öppnande i dagen liggande sidor, som prövas erforderligt
med hänsyn till dels antalet tomter inom vederbörande kvarter dels behovet
av utrymme för införing av förändringar.
Delas tomtboken i flera band, lämnas vid bokens första uppläggande
i slutet av varje band blad till en femtedel av hela antalet blad i bandet
oskrivna att användas till fortsättning av de i bandet införda upplägg eller
till framdeles behövliga nya upplägg för kvarter inom område, för vilket
bandet är avsett.
Överskriften till avdelningen A å första bladet inom ett upplägg skall
angiva namnet å det kvarter, för vilket upplägget är avsett, så ock, där
staden är delad i flera församlingar, till vilken församling kvarteret bör.
Är kartan fördelad å flera blad, skall samma överskrift därjämte utvisa,
å vilket kartblad kvarteret är avfattat. Å efterföljande blad skall överskriften
till avdelningen A genom angivande av kvarterets namn utvisa,
till vilket upplägg samma blad hör.
Inom avdelningen B införes såsom överskrift för varje tomt dess reregisterbeteckning.
Äro ej alla i ett kvarter ingående tomter avfattade
å samma kartblad, angives kartbladets nummer i överskriften för varje tomt.
§ 19-
I avdelningen A införes efter tidsföljd å vänstra sidan anteckningar om
beslut, varigenom stadsplan eller tomtindelning, som rör kvarteret, fastställts
eller ändrats, samt om sådana byggnadsbestämmelser för tomter i
kvarteret, som meddelats av Kungl. Maj:t i enlighet med 3 § i lagen an
-
16
gående stadsplan och tomtindelning, samt å högra sidan anteckningar
om andra byggnadsbestämmelser, så vitt de ej äro föremål för inteckning
efter vad om servitut, är stadgat, så ock huruvida kvarteret är att
hänföra till gammal eller ny stadsdel.
Moring å högra sidan skall dock endast äga rum då föreskrift därom
lämnats av magistraten antingen med avseende å visst slag av beslut eller
för särskilt fall.
Anteckningarna i avdelningen A om byggnadsbestämmelser skola
innehålla beteckning å vederbörande beslut jämte uppgift angående år
och dag, då beslutet meddelats, samt hänvisning till registerakt, där
sådan linnes.
Där indelning i byggnadskvarter ej förekommer eller tillämpas vid
redovisning av tomter, äger magistraten förordna, på vilka upplägg anteckningar
av den beskaffenhet, som i denna § avses, skola införas.
§ 20.
I avdelningen B må efter ty magistraten bestämmer antingen för
varje tomt anslås hela utrymmet å ett blad eller ock flera tomter
upptagas å samma blad i särskilda rum, som bildas genom tvärlinjer
över bladets båda sidor.
Vid tomtbokens första uppläggande antecknas i kolumn 4 tomtens
areal och i kolumn 5 längden av tomtens särskilda sidor i överensstämmelse
med därom i förteckningen enligt formulär 10 gjord Moring. Grundar
sig den införing ej å mätning, varom kolumn 3 lämnar upplysning, skall
i kolumn 7 antecknas, vid vilken mätning areal eller sidomått beräknats.
Är tomten eller någon del därav ofri, skall anteckning om förhållandet
ske i kolumn 4; tillhör i sådant fall grunden annan än staden,
antecknas ägaren i kolumn 7.
Ingår tomt i område, som hör till statens järnvägar eller varå lagfart
i särskild ordning beviljats för järnväg, skall anteckning därom likaledes
ske i kolumn 7 med hänvisning till upplägg i stadsägoboken, varå
järnvägens område är upptaget.
Där tomten, sådan den upptagits i tomtboken, icke till sina gränser
överensstämmer med senast fastställda tomtindelning, anmärkes det i kolumn
7 genom hänvisning till tomtbildningslängden.
Har före tomtbokens uppläggande från tomt avstyckats område, som
skall redovisas å annat ställe i fastighetsregistret, och har återstoden av
17
(.omlen val ken bildal ny tomt ensam för sig eller i förening med annan
mark eller uteslutits ur lomtindelning, skall sagda återstod upptagas i tomtboken
under den ursprungliga tomtens beteckning. 1 sådant fall omslutas
överskriften samt anteckningarna i kolumnerna 1—3 med klammer i rott
och införes i kolumn 4 arealen lör vad av tomten kvarstår i rummet
varemot anteckning i kolumn 5 ej verkställes. Utgöres återstoden av
tomten av två eller liera områden, anmärkes antalet av dem i kolumn 7.
1 denna kolumn skall ock göras hänvisning till ställe i fastighetsregistret,
varest frånstyckat område är redovisat.
År viss jord med tomt oskiljaktigt förenad eller hör till tomt andel
i samfälld mark, eller har för tomt utbrutits andel i sådan mark, införes
anteckning därom i kolumn 7 med hänvisning till vederbörande upplägg
i stadsägoboken eller, där fråga är om samfälld mark, till det rum
i agoförteckningen enligt formulär 6, där det samfällda området är upptaget;
har tomten utbrutits vid lantmäteriförrättning, antecknas i samma
kolumn förrättningens art samt tiden, då den fastställts eller, där fastställelse
ej i frågako mm er, blivit avslutad, skifteslittera, skattetal, om sådant
finnes åsatt, samt hänvisning till förrättningsakten.
§ 21.
Där tomt styckats i två eller flera tomter eller ock två eller flera
tomter sammanlagts till en tomt, skall varje sålunda bildad tomt då registrering
därav enligt grunderna i § 1 mom. 2 skall äga rum, införas å första
lediga plats å upplägget för vederbörande kvarter, varjämte de förutvarande
anteckningarna för varje styckad eller med annan sammanlagd tomt
överlinjeras med rött.
Har eljest visst område lagts till tomt eller därifrån avskilts, skola
de förutvarande anteckningarna för tomten i kolumnerna 1—5 överlinjeras
med rött samt ny registrering av tomten äga rum, dock att, när område
avskilts från tomt och vad av tomten återstår varken är avsett att
ensamt eller i förening med annan mark utgöra tomt eller uteslutits ur
tomtmdelning, anteckningarna i sagda kolumner icke överlinjeras förrän
jämväl återstoden av tomten kan avföras, utan varde i stället i avbidan
bära beträffande överskriften och anteckningarna i kolumnerna 1—3 så
förfaret, som i § 20 näst sista stycket är stadgat för det fall, att sådan
delning av tomtområde ägt rum före tomtbokens uppläggande. Vid ny
registrering av tomt, vars registerbeteckning ej undergått förändring, vare
18
införande av ny överskrift ej erforderlig, utan så är att överföring till
annat blad ifrågakommer eller ock jämväl annan tomt än den, som undergått
förändring, varit upptagen å samma blad som denna.
Tomt eller del därav, som till följd av upphävande av eller ändring
i stadsplan uteslutits ur tomtindelning, skall avföras ur tomtboken och
efter omständigheterna överföras till stadsägoboken eller till ägoförteckningen
enligt formulär 7.
Anteckning om anledningen till ändrad registrering göres i kolumn /.
Kan enligt grunderna i § 1 mom. 2 registrering ej omedelbart äga rum
av sådan förändring av tomts område, som ovan sägs, skall förändringen
anmärkas i kolumn 7 av tomtboken med hänvisning till tomlbildningslängden;
och skall, där från tomt, som icke tillhör staden, enligt
fastställd stadsplan område skall avskiljas för att låggas till gata eller
dylikt, registrering i tomtboken av sagda förändring ej ske annorledes än
i nämnda^ kolumn förrän staden sökt lagfart å området. Den tomt, som
sålunda genom sammanläggning eller annan förändring skall bildas, varde
i avbidan på fullständig registrering i tomtboken upptagen i tomtbddningslängden.
§ 22.
Har särskilt namn blivit fastställt för tomt, införes detta i kolumn
7 med anteckning om det beslut, varigenom fastställelse meddelats,
och må i samma kolumn jämväl upptagas i orten vid tiden för tomtbokens
uppläggande brukligt, ej fastställt namn.
§ 23.
Över de i tomtboken upptagna fastigheter skall föras register, omfattande
de särskilda tomternas registerbeteckningar ävensom de namn,
som införts i kolumn 7.
Registret föres enligt formulär 4 eller med användande av sa kallat
kortsystem.
Om stadsägoboken.
§ 24.
I stadsägoboken, som föres enligt formulär 2, skall särskilt upplägg
göras för varje stadsägoenhet.
in
Uppläggen för de särskilda stadsägoenbeterna ordnas efter enheternas
nummerföljd. 1 fall, då numrering skett särskilt för församlingar
eller ägotrakter, skola dock uppläggen ordnas efter motsvarande grund, varvid
ordningen mellan församlingar eller ägotrakter bestämmes på sätt för
varje stad prövas lämpligast, och må, om numreringen skett i fortlöpande
följd för staden i dess helhet, uppläggen likaledes ordnas församlingsvis,
så vilt det kan ske utan att oreda därigenom uppstår.
Ordningen mellan enheter, som tillkomma efter stadsägobokens första
uppläggande, bestämmes av tiden för deras upptagande i stadsägoboken,
med iakttagande, där stadsägoboken upplagts efter indelning i församlingar
eller ägotrakter, att upplägg för nytillkomnen stadsäga införes i avdelning
för församling eller ägotrakt, till vilken stadsägan "hör.
Till varje upplägg anslås ett eller, där det anses nödigt, flera blad.
Delas stadsägoboken i flera band, lämnas vid stadsägobokens första uppläggande
i slutet av varje band blad till en femtedel.av hela antalet blad
i bandet oskrivna att användas till fortsättning av de i bandet införda
upplägg eller till framdeles behövliga nya upplägg för fastigheter inom
område, för vilket bandet är avsett. Där uppläggen ordnats efter församlingar
eller ägotrakter, skola dock i stället efter sista upplägget inom
varje församling eller ägotrakt lämnas oskrivna blad till lämpligt antal.
Överskriften till ett uppläggs första blad skall angiva registerbeteckningen
å den stadsägoenhet, för vilken upplägget är avsett, jämte dess
särskilda beskaffenhet enligt i orten gängse beteckningssätt (landeri, farm
eller dylikt), så ock, där staden är delad i flera församlingar, inom vilken
församling fastigheten är belägen. Är kartan fördelad på flera blad, skall
överskriften därjämte utvisa, å vilket kartblad stadsägoenhelen är upptagen.
För fastighet, som efter överflyttning från landet bibehållit sin kamelala
beteckning, skall samma beteckning jämte anteckning om jordnaturen
införas i uppläggets överskrift. Är fastigheten ofri, utsättes det i överskriften,
så ock vém grunden tillhör.
Ö\ei skriften till efterföljande blad skall genom angivande av stadsägoenhetens
beteckning utvisa, till vilket upplägg samma blad hör.
g 25.
Mom. 1. I fråga om registrering av stadsägor, som inom en enhet
bildas genom delning eller avstyckning, skola, så vitt ej i mom. 3 eller
4 annorlunda stadgas, följande bestämmelser lända till efterrättelse.
20
Delas genom förrättning, som fastställts eller, där fastställelse ej ifrågakommer,
vunnit laga kraft, stadsägoenhet i flera lotter, införas dessa i
särskilda rum, som bildas genom tvärlinjer över två motstående sidor
inom upplägget för den odelade fastigheten. Lotterna åsättas särskilda
beteckningar, bestående av enhetens i uppläggets överskrift antecknade
nummer med tillägg av en eller, där det erlordras, derå bokstäver
sålunda, att den först registrerade betecknas med A, den andra med B,
den tredje med C och så vidare, och upptages i kolumn 2 för de särskilda
lotterna enhetens registerbeteckning.
Samma förfaringssätt skall, med användande av närmast lediga
littera, iakttagas, där en utbruten lott sedermera undergår klyvning eller
ägostyckning.
Avstyckas från registrerad fastighet visst område, värde detta likaledes
infört i särskilt rum å upplägget, och skall den sålunda uppkomna lägenheten,
utan alt ändring sker i stam fastighetens registerbeteckning, åsättas
särskild beteckning, bestående af stamfastighetens beteckning eller, där
stamfastigheten såsom bestående av skilda områden å marken erhållit en
registerbeteckning, vari flera nummer ingå, beteckningen å det område,
vårtid det avstyckade området hört, med tillägg av närmast lediga littera.
Mom. 2. Vad i denna förordning föreskrives om registrering av
avstyckat område skall, så vitt ej annorlunda är stadgat, i tillämpliga
delar gälla beträffande registrering av område, som utbrutits i enlighet
med bestämmelserna om jords eller lägenhets avstående för allmänt behov
eller om ändring eller utmaning av vattenverk.
Där jämlikt § 76 skiftesstadgan utbrytning ägt rum av servitut, som
veterligen grundats på särskilt avtal utan samband med tillkomsten av
den fastighet, till vars förmån det gällt, skall det utbrutna området upptagas
i stadsägoboken på sätt som gäller beträffande avstyckat område;
åliggande registerföraren, da registrering förekommer av område, som utbrutits
för servitut, att därom göra anmälan hos lantmäteristyrelsen, som,
efter det yttrande inhämtats från den tjänsteman, vilken för fastighetsboken,
förordnar, huru området skall upptagas i stadsägoboken.
Mom. 3. Skall utbrutet eller avstyckat område efter vad i § 17 under
3) sägs anses såsom särskild enhet och förty överföras till nytt upplägg,
värde det därå upptaget under sin förutvarande beteckning, och
utesiutes i sammanhang därmed dess nummer ur den odelade stadsägans
registerbeteckning.
Då område, som i ett sammanhang avstyckats från liera stadsägoen -
heter, för vilka det varit samfällt, enligt stadgande i £ 17 under o) upptages
i fastighetsregistret såsom särskild enhet, varde området betecknat
med nästa lediga nummer för stadsäga i staden eller inom vederbörande
församling eller ägotrakt, därest numrering skett särskilt för församlingar
eller ägotrakter, med tillägg av namn å ägotrakt, så vilt sådant namn ingår
i stamfastighetens registerbeteckning.
Mom. 4. Sammanläggas särskilda stadsägor, som ingå i samma
enhet, till stadsäga, skall denna införas i nytt ruin å upplägget för enheten
under de förutvarande stadsägornas beteckning i förening eller, i
fall de förut tillhopa utgjort eu stadsäga, under beteckningen för denna.
Har stadsägoenhet efter vad i £ 17 under 4) sägs uppkommit genom
sammanläggning av skilda enheter eller delar av skilda enheter, skall den
i stadsägoboken upptagas, om den består av skilda förutvarande enheter,
under deras beteckning i förening men eljest på sätt i mom. 3 andra
stycket föreskrives för fall, varom där är fråga.
Mom. 5. Varder efter stadsägobokens första uppläggande stadsäga i sin
helhet förvärvad för staten tillhörig järnväg eller har lagfart i särskild ordning
meddelats å fång till stadsäga för utvidgning eller omläggning av enskild
järnväg, å vilken lagfart är beviljad, och finnes annan stadsäga, som hör
till samma anläggning, förut upptagen å särskilt upplägg i stadsägoboken,
skall stadsägan överföras till det upplägg. Har förvärv eller lagfart, som
förut sagts, ägt rum beträffande område, som utgör en utbruten eller avstyckad
del av stadsäga, varde området likaledes överfört till upplägg för
stadsäga, som hör till anläggningen, eller, där sådant upplägg ej förut finnes
och området förty skall jämlikt föreskrift i § 17 under ö) upptagas
i stadsägoboken såsom särskild enhet, under nästa lediga nummer infört
å nytt upplägg.
Mom. 6. Då en registrerad stadsäga delats i flera lotter eller särskilda
stadsägor, som höra till samma enhet, sammanlagts till stadsäga,
skola vid registreringen av sålunda timad förändring uppgifterna i kolumnerna
2—5 för den odelade stadsägan eller, då sammanläggning ägt rum,
för de förutvarande särskilda stadsägorna överlinjeras med rött, varjämte
anteckning i kolumn 11 införes om förändringen och om lotternas eller
den genom sammanläggning bildade stadsägans beteckning.
Mom. 7. Då stadsäga eller del därav överföres till nytt upplägg, skall
hänvisning ske från det ena upplägget till det andra samt det förutvarande
upplägget eller, om därå redovisats jämväl annat område än det överförda,
vad angående detta må vara infört i kolumnerna 2—5 överlinjeras med rött.
22
Mom. 8. En redan använd registerbeteckning må icke ånyo användas
i annat fall än i mom. 4 första stycket sägs.
§ 26.
Vid stadsägobokens första uppläggande antecknas i kolumn 5 stadsägoenhetens
areal i överensstämmelse med motsvarande uppgift i ägoförteckningen
enligt formulär 8. Där ej uppgift om areal grundar sig a
mätning, varom kolumnerna 6—9 meddela upplysning, skall i kolumn
11 anmärkas, vid vilken mätning den uppgivna arealen blivit beräknad.
Har mätningsförrättning övergått stadsägan, antecknas i därför avsedda
kolumner förrättningens art och tiden, då den fastställts eller, där
fastställelse ej ifrågakommer, blivit avslutad, förrättningsmannens namn,
nummer eller annan beteckning å det uppmätta området samt ägarens namn
enligt kartbeskrivningen ävensom förrättningsaktens arkivnummer.
Hava flera stadsägor sammanlagts till en, skall den sammanlagda
arealen antecknas i kolumn 5 samt, i fall mätningsförrättning övergått de
förutvarande stadsägorna eller någon av dem, hänvisning införas i kolumn 11
till blad och rum å upplägg, där anteckning förekommer om sådan förrättning.
Hör till stadsäga utom den registrerade arealen veterligen jämväl andel
i mark, som avsatts för skiftesdelägares gemensamma behov eller eljest
lämnats oskiftad, införes anteckning därom i kolumn 11 jämte uppgift om
markens beteckning å registerkartan. Är stadsäga oskiljaktigt förenad med
viss tomt eller utgöres stadsäga av område, som för tomt utbrutits ur samfälld
mark eller som jämte en i tomtboken upptagen tomt i särskild ordning
lagfarits för järnväg, skall anteckning om förhållandet göras i kolumn
11 med hänvisning till tomtens upplägg i tomtboken.
Undergår stadsägas registrerade areal förändring genom avstyckning
eller annan förrättning, som ej föranleder åsättande av ny registerbeteckning
å stadsägan, skall den förutvarande anteckningen om areal överlinjeras
med rött och den förändrade arealen införas på närmast lediga
rad inom rummet; och skall vad sålunda stadgats jämväl iakttagas, då
område, som förvärvats för järnväg, överföres till upplägg, vara annat till
samma järnväg hörande område förut upptagits.
Har i.stadsägoboken upptagen fastighet eller del därav ensam eller i förening
med annan" mark utlagts till tomt, och skall enligt grunderna i § 1
mom. 2 registrering av tomten äga rum, varde det till tomt utlagda området
uteslutet ur stadsägoboken och överfört till tomtboken. Där ej registrering
omedelbart verkställes, skall tomten i avbidan å dess införande i tomtboken
upptagas i tomtbildningslängden ävensom anmärkning om lomtbildningen
ske i kolumn 11 å vederbörande upplägg i stadsägoboken genom
hänvisning till tomtbildningslängden.
Skall i stadsägoboken upptagen fastighet eller del därav enligt fastställd
stadsplan utläggas till gata eller dylikt, då varde, sedan området,
där det utgör del av fastighet, blivit i behörig ordning avstyckat
samt, om fastigheten ej tillhör staden, denna å området sökt lagfart,
området uteslutet ur stadsägoboken samt överfört till ägoförteckningen
enligt formulär 7.
§ 28.
Har särskilt namn blivit fastställt för stadsäga, införes det i kolumn
4 i vederbörande rum å upplägget; och skall jämte namnet antecknas
det beslut, varigenom fastställelse!! meddelats. I kolumn 11 må upptagas
i orten vid tiden för stadsägobokens uppläggande brukligt, ej fastställt namn.
Har delning, som i § 25 sägs, ägt rum av stadsäga, för vilken särskilt
namn införts i kolumn 4, skall detta namn upptagas inom parentes
i samma kolumn för varje vid delningen uppkommen lott, där ej särskilt
namn blivit för den lott fastställt.
§ 29.
Över de i stadsägoboken upptagna fastigheter skall föras register, omfattande
de namn, som införts i Kolumnerna 4 och 11, Har numrering
skett särskilt för församlingar eller ägotrakter, skall registret därjämte
utvisa, vilka upplägg församlingen eller ägotrakten omfattar.
Registret föres i enlighet med formulär 5 eller med användande av
så kallat kortsystem.
Om förandet av bihangen till fastighetsregistret.
§ 30.
För varje område, som är upptaget i tomtbildningslängden, skall diir
finnas hänvisning till ställe i fastighetsregistret eller rum i bihang B eller
C, varest området är redovisat, samt därifrån till längden.
‘24
Har efter det tomt införts i tomtbildningslängden sådant förhållande
inträtt, att tomten enligt grunderna i £ I mom. 2 skall upptagas i tomtboken,
skall vad om tomten införts i kolumnerna 2—7 överlinjeras med rött samt
anteckning om överföringen till tomtboken jämte hänvisning till vederbörande
ställe i tomtboken införas i kolumn 10.
De tomter, som äro upptagna i tomtbildningslängden, skola införas
i det i § 23 omförmälda register.
§ 31.
Har i bihang B (ägoförteckningen enligt formulär 6) upptaget område
eller del därav undergått delning eller eljest upphört att användas för
delägarnas gemensamma behov eller har sådant område i sin helhet avstyckats,
skall området eller den ifrågavarande delen avföras ur bihanget och efter
omständigheterna överföras till tomtboken, stadsägoboken eller bihang C.
Härvid skola, då fråga är om mark, som skall ingå i tomtindelning eller
enligt fastställd stadsplan utläggas till gata eller dylikt, bestämmelserna i
§ 27 äga motsvarande tillämpning. Skall område, som ej uppdelats
mellan flera förut i stadsägoboken upptagna fastigheter, överföras till
stadsägoboken, ankomme på magistraten att, sedan området i behörig
ordning avstyckats från de fastigheter, för vilka det vid lantmäteriförrättning
undantagits eller lämnats oskiftat, meddela de för områdets upptagande
i stadsägoboken erforderliga föreskrifter.
Om vid förrättning, som äger rum efter registerkartans upprättande,
område undantages för delägares gemensamma behov eller eljest lämnas
oskiftat såsom samfällt, skall i fråga orö områdets registrering och utmärkande
å registerkartan iakttagas vad i enahanda hänseenden är stadgat
beträffande upprättandet av registerkarta och ägoförteckning enligt formulär
6, dock att i varje fall sådant område betecknas med närmast
lediga littera.
§ 32.
I bihang C (ägoförteckningen enligt formulär 7) upptaget område
eller del därav, som sammanlagts med tomt eller med i stadsägoboken
upptagen fastighet eller utlagts till särskild tomt eller fastighet, skall avföras
ur bihanget och efter omständigheterna överföras till tomtboken
eller stadsägoboken. Härvid skola, då fråga är om mark, som skall ingå
i tomtindelning, bestämmelserna i § 27 äga motsvarande tillämpning, och
må, där del av område, varom nu är fråga, skall överföras till stadsägo
-
25
boken, sådan överföring ej ske innan den de] avstyckats från området i
övrigt. Skall område eller de! ditrav avföras ur bihanget för att i stadsågoboken
upptagas såsom särskild fastighet, ankomme på magistraten att
meddela därför erforderliga föreskrifter.
Vad i avseende å område, som är upptaget i bihang C, här ovan är
särskilt stadgat, skall, där dylikt område utgör särskild fastighet eller ingår
i sådan fastighet, icke äga tillämpning i vidare mån än så vitt angår områdets
avförande ur bihanget.
Da efter registerkartans upprättande tillkomma nya vägar, galor eller
andra områden av beskaffenhet att böra upptagas i bihang C, skall i
fråga om deras registrering och utmärkande å registerkartan iakttagas vad
i enahanda hänseenden är stadgat beträffande upprättandet av registerkarta
och ägoförteckning enligt formulär 7. Sådant område skall i bihang
C införas i nytt rum eller såsom tillökning i område, som förut
upptagits i särskilt rum, allt eftersom med hänsyn till områdets beteckning
å registerkartan prövas lämpligt.
§ 33.
Utöver vad i §§31 och 32 är stadgat om införande å registerkartan
av förändringar, som tima efter upprättandet av ägoförteckning enligt formulär
6 eller 7, har registerföraren att tillse, att förändringar i fastighetsindelningen,
som ske genom bildande av ny fastighet eller genom förläggande
av mark från en fastighet till annan eller genom ändring i område
för gata eller dylikt, utmärkas å registerkartan, och skall därvid i
tillämpliga delar iakttagas det beteckningssätt, som i avseende å kartans
upprättande och fastigheternas redovisning i fastighetsregistret är föreskrivet.
Delas område, som vid lantmäteriförrättning undantagits för delägares
gemensamma behov eller eljest vid sådan förrättning lämnats oskiftat,
eller har i annat fall vid delning av ett med särskild beteckning utmärkt
område för någon delägare utlagts flera skiften, skall, vid delning av
samfällt område för varje skifte, men eljest för varje skifte utom det
törsta, registerbeteckningen å den fastighet, vartill skiftet hör, föregången
av ordet »Till», utmärkas å vederbörligt ställe å kartan.
Sker ändring i beteckning, som är utsatt å kartan, skall den nya
beteckningen därå utmärkas, så vitt ske kan.
Har registerkarta eller del därav genom införande av förändringar
eller annorledes blivit otydlig eller oanvändbar, må den med magistra
-
4
tens medgivande renoveras. Härvid skall fastighetsgräns, som genom förrättning
efter registerkartans upprättande blivit vederbörligen bestämd, utmärkas
i enlighet med förrättningskartan, ändå att till följd därav skiljaktighet
kommer att uppstå mellan den renoverade registerkartan och den
ursprungliga.
Gemensamma bestämmelser.
% 34.
Sedan fastighetsregistret blivit upplagt, har registerföraren att skyndsamt
hos såväl lantmäteristyrelsen som Konungens befallningshavande
och magistraten därom göra anmälan.
Vid sådan anmälan skall till en var myndighet, som nu sagts, överlämnas
en handritad eller på teknisk väg åstadkommen kopia av registerkartan.
Anser magistraten nödigt, att den tjänsteman, som för fastighetsboken,
erhåller särskild kopia av registerkartan, varde en sådan överlämnad
jämväl till honom.
§ 35.
Har avgäld fastställts för fastighet eller annat område, som upptages
i fastighetsregistret, eller har beslut meddelats om sådan fördelning av ansvar
för allmänna utskylder och besvär, för frälseränta eller för lån, som av
allmänna medel beviljats för beredande av odlingsföretag, att fastighet eller
område, som nu sagts, skall deltaga i utgörandet därav, varde beslutet
anmärkt i kolumnen för särskilda anteckningar å det ställe i fastighetsregistret
eller bihang C, där fastighet eller område, som ansvaret åligger,
har införts. Vad sålunda stadgats gälle ock i fråga om beslut om avlösning
av avgäld, som antecknats i registret.
Om tomtören, vretskatt och andra dylika avgifter, som för fastighet
ingå till stadens kassa samt icke äro av allenast tillfällig beskaffenhet,
må med magistratens medgivande anteckning på enahanda sätt införas i
fastighetsregistret.
§ 36.
Fastställes ny tomtindelning eller ändring i förut bestående tomtindelning,
skall magistraten, sedan beslut meddelats om de förändringar i
27
registerbeteckningen, som till följd av den nya eller förändrade tomtindelilingon
må erfordras, därom lämna underrättelse till registerföraren för verkställande
av de införingar i fastighetsregistret eller tomtbildningslängden,
som av tomti ndelningen föranledas.
Erfordras för att den genom lomlindelning tillkomna fastighetsbildning
må i fastighetsregistret iakttagas rättens medgivande till fastighetsbildningen,
har rätten att, sedan sådant medgivande lämnats, skyndsamt
därom till registerföraren insända uppgift.
Då rätten lämnat medgivande att flora stadsägor må sammanläggas
till eu, skall underrättelse därom av rätten meddelas registerföraren, som
bar att hos magistraten göra framställning om fastställande av registerbeteckning
för den sålunda bildade stadsägan.
Ilar förordnande meddelats å förrättning, som innefattar delning av
jord, vattenfall eller fiske eller avstyckning av område, vilket ej ingår i
tomlindelning, skall förrättningsmannen före förrättningens företagande hos
registerföraren rekvirera utdrag av stadsägoboken, upptagande den eller
de stadsägor, som förrättningen angår, jämte de stadsägor, som därifrån
efter stadsägobokens uppläggande må hava avskilts; är fråga om delning
av område, som upptagits i bihang B, rekvireras jämte utdrag av
tomt- eller stadsägoboken för den eller de fastigheter, för vilka området
vid lantmäteriförrättning undantag^ eller lämnats oskiftat, tillika utdrag
av nämnda bihang beträffande det område.
Sedan förrättningen fastställts eller, där fastställelse ej ifrågakommer,
blivit avslutad och vunnit laga kraft, skall förrättningsmannen i vederbörliga
kolumner å varje särskilt utdrag införa anteckning om förrättningen
och de förändringar i avseende å areal, som densamma medfört, varefter
utdraget bilägges konceptakten. Evad förrättningen föranleder åsättande
av ny registerbeteckning eller ej, skall konceptakten ofördröjligen
insändas till registerföraren, som har att efter inhämtande av magistratens
beslut, där ny registerbeteckning skall åsättas, i fastighetsregistret
och därtill hörande handlingar göra de införingar, som för varje särskilt
fall äro föreskrivna; och skall i samband därmed, om ny registerbeteckning
åsatts, denna antecknas med rött å lämpligt ställe på såväl
förrättningskarta som därtill hörande handlingar. Registerföraren åligger
att till förrättningsmannen återställa konceptakten inom trettio dagar efter
emottagande! därav.
Vad ovan stadgats skall äga motsvarande tillämpning, då förordnande
meddelats å förrättning, som avser ägoutbyte mellan stadsägor eller
mellan stadsäga och jord å landet eller ock delning av eller avstyckning
från ett i bihang C upptaget område, dock att i sistnämnda fall anteckning
om arealförändring ej ifrågakommer.
§ 38.
Sker efter fastighetsregistrets uppläggande nymätning av tomt eller
annan mätning av stadsäga än i £ 37 avses, varde utan ändring i förut
införd arealuppgift anteckning om tiden för mätningen, därvid utrönt areal,
förrättningsmannens namn och aktens arkivnummer, införd i därför avsedda
kolumner. Efter nymätning av tomt förfares pa enahanda sätt beträffande
längden av tomtens särskilda sidor.
Dom, som rör fastighets område eller gränser eller dess beskaffenhet
av fri eller ofri eller annat förhållande, som särskilt bör upptagas i fastighetsregistret,
skall anmärkas i kolumnen för särskilda anteckningar; är
dom, som ej meddelats av Konungen, icke åtföljd av bevis att den äger
laga kraft, skall med registreringen anstå, till dess slutlig dom föreligger.
Där genom domen visst område frångått fastighet för att läggas till annan
fastighet eller bilda särskild fastighet, skall ny registrering äga rum av
fastighet, vars areal ökats eller minskats, samt, i händelse enligt domen
område, vartill äganderätten varit tvistig, är att anse såsom särskild läslighet,
denna införas i fastighetsregistret. Framgår i annat fall av dom,
som skall registreras, att redan gjord anteckning är oriktig, varde den
överlinjerad med rött och ny anteckning införd å vederbörligt ställe; saknas
förut anteckning om förhållande, som genom domen avgjorts, och
bör det förhållande särskilt upptagas i fastighetsregistret, varde ock anteckning
därom verkställd.
Vad här ovan stadgats beträffande faslighet skall äga motsvarande
tillämpning i avseende å område, som är upptaget i bihang B eller C, så
vitt fråga är om förhållande, som enligt vad förut sagts skall anmärkas
i sådant bihang.
§ 39.
Lägges efter fastighetsregistrets tillkomst område till stad, skall vid
införande i fastighetsregistret av det område vad om uppläggande av
fastighetsregister för stad finnes föreskrivet i tillämpliga delar lända till
efterrättelse.
Har förut för området upplagts fastighetsregister eller ock jordregister
efter de för landsbygden gällande föreskrifter, ankonnne dock på magistralen
alt Iillse, i vad mån de i denna författning föreskrivna förberedande
åtgärder må vara erforderliga för områdets införande i fastighetsregistret
för staden.
§ 40.
Där efter det fastighetsregistret upplagts nya enheter tillkomma i
annan ordning än förut i denna förordning angivits eller ändring sker i
registerbeteckning eller ny eller ändrad benämning å fastighet varder av
magistraten fastställd eller beslut meddelats, varigenom område upphört
att vara oskiljaktigt förenat med tomt, skall magistraten därom lämna
registerföraren underrättelse.
Då lagfart beviljats å fång, som skett i enlighet med bestämmelserna
om jords eller lägenhets avstående för allmänt behov eller om ändring
eller utrivning av vattenverk, så ock då på grund av annat fång lagfart
beviljats antingen å område, som förvärvats för staten tillhörig järnväg,
eller i den för lagfart å järnväg föreskrivna ordning å område, som förvärvats
för enskild järnväg, skall rätten skyndsamt översända uppgift
därom till registerföraren, dock att, där fråga är om område, som å annan
ort än där lagfart å enskild järnväg äger rum förvärvats för sådan
järnväg, uppgiften skall meddelas av domstolen i orten sedan stadgad underrättelse
om lagfarten kommit denna domstol tillhanda.
Har stadsplan fastställts eller ändrats, skall, sedan namn åsatts gator
och andra i stadsplanen intagna allmänna platser, magistraten tillse att
kartan över stadsplanen samt beslutet i fråga om namnsättningen överlämnas
till registerföraren för inloring av vederbörliga anteckningar i
fastighetsregistret samt stadsplanens och namnens utmärkande å registerkartan.
Skall enligt ny eller ändrad stadsplan, därå fastställelse meddelats,
mark utläggas till gata eller dylikt, åligger det byggnadsnämnden att,
sedan avstyckning, där sådan erfordras, ägt rum, därom lämna uppgift
till registerföraren och tillika, om marken tillhör staden, angående dess
rätt därtill förete utredning av den nämnd, som förvaltar stadens fastigheter.
Uppgift skall ock lämnas till registerföraren:
av magistraten, då ändring skett i beteckning å gata eller dylikt,
av förrättningsman för tomtmätning, som ej tillika är registerförare,
30
över de av honom upprättade kartor och mätningshandlingar rörande
fastigheter i staden,
av förste lantmätaren, när beträffande ort, för vilken han ej är
registerförare, till lantmäterikontoret inkommit karta eller förrättningsakt
av beskaffenhet, som i § 5 under 3) avses, så vitt förrättningen ej veterligen
redan blivit registrerad, samt
av rätten, när lagfart beviljats å fång, varigenom ofritt område
friköpts, eller område, som varit oskiljaktigt förenat med tomt, för sig
lagfarits, där ej anteckning om förändringen veterligen redan skett i fastighetsregistret,
så ock då staden sökt lagfart å mark, som enligt fastställd
stadsplan utlagts till gata eller dylikt.
Då dom meddelats, som efter vad i § 38 sägs skall antecknas i
fastighetsregistret, åligge rättens ordförande eller, där domen meddelats av
högre rätt, vederbörande föredragande att tillse, att en avskrift av domen
skyndsamt tillställes registerföraren. Från underrätt eller hovrätt må dock
avskriften ej expedieras förrän tid för anmälan av vad eller för missnöjesanmälan
är ute, och skall den vara försedd med bevis, huruvida sådan
anmälan rätteligen gjorts eller icke.
§ 41.
Har en i fastighetsregistret införd fastighet uteslutits ur fastighetsregistret
eller flyttats från en avdelning av fastighetsregistret till en annan,
skall registerföraren, sedan det beslut, som ligger till grund för åtgärden,
anmärkts i kolumnen för särskilda anteckningar, med. rött överlinjera
fastighetens upplägg, eller, där å upplägget redovisats även annan fastighet
än den åtgärden avser, de uppgifter angående fastigheten, som upptagits
i kolumnerna 1—5 av tomtboken eller i kolumnerna 2—5 av stadsägoboken.
Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning, när område
avföres ur bihang B eller C eller flyttas från ett rum till annat i sistnämnda
bihang; skolande därvid med rött överlinjeras, så vitt angår område,
som införts i bihang B, uppgifterna i kolumnerna 2—6, och beträffande i
bihang C upptaget område de uppgifter, som införts i kolumnerna 2—4.
§ 42.
Tomtägare, som efter vad i § 1 mom. 2 sägs gör framställning om tomts
införande i tomtboken, har att förete de för registreringen erforderliga
handlingar, som ej förut blivit överlämnade till registerföraren. Har i
annat fall ej till registerföraren inkommit vederbörlig anmälan om förhållande,
som föranleder registrering, må registrering därav äga rum på
ansökning av enskild rättsägande, så framt han företer bevis om förhållandet.
Sker registrering på ansökning av enskild rättsägande och vill han
återfå karta eller handling, som legat till grund för registreringen samt
ej eljest finnes i stadens vård, åligge honom att överlämna kopia eller
avskrift till registerföraren alt av honom förvaras. Utöver den kostnad,
som må erfordras för dylik kopia eller avskrift, vare sökanden ej skyldig
vidkännas utgift lör registrering.
§ 43.
De enligt formulären 8—12 upprättade handlingar skola av registerföraren
efter fastighetsregistrets uppläggande, vederbörligen fullständigade,
överlämnas till den tjänsteman, som för fastighetsboken; och åligger
denne att i fastighetsboken eller tomträttsboken för varje särskild fastighet,
som är upptagen i boken, med rött anmärka dess beteckning och areal
enligt fastighetsregistret samt därefter till registerföraren återställa handlingarna.
Registerföraren skall därjämte bereda byggnadsnämnden och
den, som förrättar mantalsskrivning i staden, tillfälle att taga del, byggnadsnämnden
av förteckningen enligt formulär 10 samt mantalsskrivningsförrättaren
av förteckningarna enligt formulären 10 och 11 jämte
förslaget till fastighetsindelning.
Efter det registerbeteckning för fastighet blivit, på sätt ovan sägs,
införd i fastighetsbok eller tomträttsbok, skall rätten i handlingar, som
av densamma utfärdas, för fastighetens betecknande använda registerbeteckningen,
rätten likväl öppet lämnat alt tills vidare därjämte anmärka äldre
beteckning.
I fråga om tillhandahållande av fastighetsregistret eller avskrift därav
för uppläggande av nya fastighetsböcker gälle vad särskilt varder stadgat.
§ 44.
På registerföraren ankomme att, så snart förändring beträffande
fastighetsindelningen eller särskilda fastigheters beteckning registrerats,
om densamma genom utdrag av den avdelning av fastighetsregistret,
32
däri förändringen införts, underrätta den tjänsteman, som för fastighetsboken.
Sedan förändringen anmärkts i fastighetsboken samt, där fråga
är om tomt, vartill tomträtt upplåtits, jämväl i tomträttsboken, har denne
tjänsteman, så vitt ny fastighet tillkommit eller ändring skett i fastighetsbeteckning,
att översända utdraget till den, som förrättar mantalsskrivning
i staden.
§ 45.
Registerföraren åligger att före den 1 juni varje år till lantmäteristyrelsen
insända kopia eller utdrag av registerkartan, i vad den upptager
förändring i fastighetsindelningen, som under nästföregående år utmärkts
å kartan; har förändring ej förekommit, varde det inom samma tid av
registerförarén anmält hos lantmäteristyrelsen.
Timade förändringar skola noggrant införas å det hos lantmäterislyrelsen
förvarade exemplar av kartan.
§ 4-6.
Vad i denna förordning sägs om magistrat gälle i Stockholm för
överståthållarämbetet och för stad, som lyder under landsrätt, för Konungens
befallningshavande, som i ärenden angående registrering av fastighet i
sådan stad äger att erhålla nödigt bistånd av den för staden särskilt tillsatta
styrelse. De bestämmelser, som i förordningen meddelats i avseende
å rådstuvurätt, dess ordförande eller den tjänsteman, som för faslighetsboken,
skola för stad, som lyder under landsrätt, gälla beträffande
domhavanden i orten eller häradsrättens ordförande.
Genom vad sålunda stadgats göres dock ej för Stockholm någon
ändring i bestämmelsen i § 4 om magistratens hörande för visst fall, och
skall, där sådant fall, som i sagda bestämmelse avses, inträffar i fråga om
stad, som lyder under landsrätt, Konungens befallningshavande i ärendet
höra stadens styrelse.
§ 47.
Där för stad, som lyder under landsrätt, fastighetsregistret föres av
förste lantmätaren, skall ett exemplar av fastighetsregistret, tomtbildningslängden
samt bihangen B och C förvaras hos stadsstyrelsen, hos vilken ock
skall finnas ett exemplar av registerkartan. Efter verkställd registrering
33
av timad förändring skall förste lantmätaren skyndsamt till stadsstyrelsen
översända utdrag av den avdelning av fastighetsregistret, vari förändringen
införts; samt, där förändringen avser fastighetsindelningen, kopia av den
del av kartan, därå den förändrade indelningen blivit utmärkt, och har
stadsstyrelsen att tillse, att samma förändring noggrant införes i det hos
stadsstyrelsen förvarade exemplar av registret och utmärkes å dess
exemplar av kartan, samt att därefter med besked att införingen verkställts
till förste lantmätaren återställa utdraget och kartkopian, där sådan varit
bifogad utdraget.
§ 48.
Evad fastighetsregistret för stad, som lyder under landsrätt, föres av
förste lantmätaren eller av person, som är anställd i stadens tjänst, åligge
registerföraren att, sedan fastighetsregistret upplagts, till domhavanden i
orten överlämna ett exemplar av registerkartan. Vid den underrättelse
om registrerad ändring beträffande fastighetsindelning, som registerföraren
till följd av bestämmelserna i § 4-4 har att meddela domhavanden, skall
tillika fogas kopia av den del av kartan, där förändringen blivit utmärkt,
och bör kopian förvaras bland häradsrättens handlingar.
§ 49.
Vad i denna förordning stadgas angående stad, som lyder under
landsrätt, skall, så vitt Konungen ej annorlunda förordnar, äga motsvarande
tillämpning i avseende å köping och annat samhälle å landet,
varest tomtindelning såsom i stad finnes. Hör till sådant samhälle
förutom område, som ingår i tomtindelning, även annan mark, ankommer
på Konungens prövning i varje särskilt fall, huruvida registrering
enligt denna förordning skall ske jämväl med avseende å sagda mark.
Där fastighetsregister för köping eller därmed jämförligt samhälle
skall uppläggas och föras i enlighet med grunderna i denna förordning,
skola de i §§ 46 och 47 här ovan beträffande stadsstvrelse meddelade
bestämmelser gälla i fråga om styrelsen för sådant samhälle.
Till ledning vid registreringen varde genom Konungens befallningshavandes
försorg till vederbörande förrättningsman överlämnade utöver sådana
kartor och handlingar, som det enligt § 5 åligger magistraten att
införskaffa för upprättande av registerkarta för stad, även utdrag av
jordeboken beträffande samhället och förteckning över avsöndrade lägen
-
5
34
heter inom detsamma; skolande om sagda utdrag och förteckning gälla
vad i § 22 av förordningen den 13 juni 1908 angående jordregister,
såsom nämnda § lvder enligt kungörelse denna dag, är stadgat i avseende
å dylika handlingar för samhälle, varest tomtindelning såsom i stad linnes.
Hör köping eller annat samhälle, som här avses, till skilda socknar,
skall i uppläggens överskrift jämte samhällets namn även anmärkas, till
vilken socken den å upplägget redovisade mark hör.
§ 50.
Lantmäteristyrelsen äger meddela närmare föreskrifter om uppläggande
och förande av fastighetsregister i enlighet med grunderna i denna
förordning jämte därvid fogade anvisningar, så ock om tillämpning därav
i särskilda fall, där ej för behandling av uppkommen fråga annan ordning
är stadgad.
Prövas eljest ytterligare föreskrifter om uppläggande eller förande
av fastighetsregister nödiga, har lantmäteristyrelsen att därom göra anmälan
hos Konungen.
§ 51.
Anser stad, samhälle eller enskild sakägare sin rätt vara förnärmad
genom beslut, som jämlikt denna förordning meddelats av magistraten,
Konungens befallningshavande eller lantmäteristyrelsen, äge däröver anföra
besvär i den ordning, som för överklagande av förvaltande myndigheters
och ämbetsverks beslut är bestämd.
Registerföraren skall enligt anslag å dörren till tjänstelokalen vara
där tillgänglig minst en timme en dag i veckan för att tillhandagå allmänheten
i till tjänsten hörande ärenden. Där förste lantmätaren är
registerförare, lände därom till efterrättelse vad i gällande instruktion är
föreskrivet.
Fastighetsregister med tillhörande kartor och handlingar samt alla
för registerkartans upprättande tillkomna handlingar skola förvaras i
brandfri lokal.
IM åligger registerföraren att enligt formulär, som faslslälles av magistraten,
föra förteckning över så väl nu nämnda kartor och handlingar
som de andra kartor och handlingar, vilka av staden ställas under
hans vård.
Till blanketter till tomtboken och stadsägoboken med därtill hörande
register samt till tomtbildningslängden ävensom ägoförteckningarna enligt
formulären G och 7 användes normalpapper av klass n:r 1, till övriga
under förarbetena för fastighetsregistrets uppläggande erforderliga blanketter
normalpapper av klass n:r 2 samt till de utdrag av registret, som efter
vad för särskilda fall är stadgat skola meddelas av registerföraren, normalpapper
av klass n:r 3.
De blanketter, som före utgången av år 1918 erfordras för förberedande
arbeten för uppläggande av fastighetsregister ävensom för registrets
första uppläggande, skola på allmän bekostnad genom lantmäteristyrelsen
tillhandahållas.
§ 54.
Denna förordning träder i kraft den 19 , dock att be
stämmelserna
i § 4 om förordnande av förrättningsman och i § 5 om
anskaffande av handlingar till ledning vid registerkartas upprättande skola
vinna tillämpning så snart förordningen utfärdats.
Beträffande köping eller annat samhälle å landet, varest tomtindelning
såsom i stad finnes, åligger det Konungens befallningshavande att
omedelbart efter förordningens utfärdande eller, där tomtindelning för sådant
samhälle varder sedermera fastställd, i sammanhang därmed infordra
yttrande från samhällets styrelse i fråga om ordningen för fastighetsregistreringen
samt därefter till Konungen inkomma med förslag i
ämnet.
Har för socken eller annat större område, som lagts till stad, före
överflyttningen upprättats fastighetsregister efter de för landsbygden gällande
föreskrifter, må med Konungens medgivande fastighetsregister för
området i enlighet med samma föreskrifter fortfarande föras av förste
lantmätaren under viss, av Konungen tillika bestämd tid, dock ej över
tio år från det överflyttningen ägde rum eller, om den skett före denna
förordnings ikraftträdande, från dagen därför.
Förslag
till beteckning å registerkarta för gränslinjer
m. m.
--1---f-— Stadsgräns.
-------Församlingsgräns.
- Stadsplanelinje, sammanfallande med gräns för fastighet, som skall upptagas
såsom eu enhet i fastighetsregistret.
-----Stadsplanelinje, ej sammanfallande med gräns för sådan fastighet.
- Gräns för fastighet, som skall upptagas såsom en enhet i fastighetsregistret,
och för samfällighet. ’
-----Gräns inom kvarter för tomt, med vars införande i tomtboken skall anstå.
Andra gränslinjer (för fiskeri, väg inom stadsägoomräde, den där ej utmärkts
med ägogräns, gräns mellan tomt, som redovisas såsom ingående i
järnvägsområde, och annan till samma område hörande mark.)
35 Siffra, icke vare sig understruken eller omsluten med parentes, betecknar
nummer för stadsäga eller till stadsäga hörande särskilt skifte.
35 Siffra, understruken men icke omsluten med parentes betecknar nummer
för tomt, som skall upptagas såsom en enhet i tomtboken.
(35) Siffra, understruken och omsluten med parentes, betecknar nummer för
tomt, med vars införande i tomtboken skall anstå.
FORMULÄR MED ANVISNINGAR
38
Band Tomtbok för
Blad
Kvarteret
Beslut, varigenom stadsplan eller tomtindelning fastställts eller ändrats, samt av Kungl. Maj:t
enligt 3 § i stadsplanelagen meddelade byggnad sbestämmelser
Kvarteret ...
Tiden, då den
rättsligen
gällande tomtindelningen
fastställts
Myndighet, av
vilken tomtindelningen
blivit
fastställd
Tiden, då senaste
tomtkarta upprättats;
förrättningsmannens
namn
Tomtens areal i
kvadratmeter
Längden av tomtens
särskilda sidor i meter
39
stad.
Formulär 1.
församling (Kartblad n.r ).
Andra byggnadsbestämmelser in. m.
tomten n.r
G |
|
Tomtens beteckning i fastighetsboken |
'' ’ Särskilda anteckningar |
40
Band Stcidsiigobok för
Blad
Stadsägan n r
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
||
Rummets ordnings- nummer |
Register- beteckning |
Fastställt namn m. m. |
Agovidd |
Mätningsförrättning, som senast över- |
||||
Förrättningens art |
Tiden, då förrätt-ningen fastställts |
|||||||
Förutvarande |
Gällande |
|||||||
Hektar |
År |
Kva- drat- meter |
||||||
41
stad.
Formulär 2.
församling (Kartblad n.-r i
gatt stadsägan
Nummer eller
annan beteckning
samt ägares
namn enligt
kartbeskrivningen
-
Stadsägans beteckning i fastighetsboken
vid tiden för stadsägobokens
uppläggande
Beteckning
Band
och
blad i
fastighetsboken
-
Särskilda anteckningar
6
42
Bihang A.
Blad
Tomtbildning slängd för
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
||
Rummets ordnings- nummer |
Kartblad, vara tomten är avfattad |
Tiden, då tomt-indelningen |
Aktens arkivnummer |
Myndighet, av lelsen meddelats |
Tomtens |
Längden av tom-tens särskilda sidor i meter |
||
Beteckning |
Areal i |
|||||||
Kvarter eller |
Num- mer eller lit- tera |
|||||||
• |
Formulär 3,
stad.
8 |
9 |
10 |
Beteckning, varunder tomtens särkilda |
Upplägg i fastig-hetsregistret eller B eller C, där i |
Särskilda anteckningar |
44
Formulär 4.
Register till tomtboken och tomtbildning släng deri.
Tomtens beteckning |
Tomtboken |
Tomtbild- ningslängden |
Tomtens beteckning |
Tomtboken |
Tomtbild- ningslängden |
||||||
Kvarter eller |
Num- mer (och littera) |
Band |
Blad |
Blad |
Rum |
Kvarter eller |
Num- mer (och littera) |
Band |
Blad |
Blad |
Rum |
45
Formulär 5.
Namnregister till stadsägoboken.
Namn |
Band |
Blad |
Ruin |
Namn |
Band |
Blad |
Rum |
46
Bihang B.
Blad
Förteckning över de ä registerkartan över.......... stad
rättning undantagits för delägares gemen -
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
g 3 00 3 o » 3 -s ^ 33 |
Kartblad, vara om- rådet är avfattat |
Områdets |
Ändamål, varför område, som |
Skifteslag eller fastigheter, varför är samfällt |
|
Beteck-ning å |
Areal i kvadrat- meter |
||||
47
Formulär G.
med särskild beteckning angivna områden, som vid lantmäteriförsamma
behov eller lämnats o skiftade.
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
Lantmäteriförrättning, vid vilken området undantagits |
Särskilda anteckningar |
|||
Förrättningens art |
Tiden, då förrätt-ningen fastställts |
1 Nummer eller |
Aktens arkivnummer |
|
48
Bihang: C.
Band
Blad
Förteckning över de å registerkartan över stad
platser ävensom sådana vattenområden, som ej veter -
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
o cL B. w 3 C |
Kartblad vägen e avfat |
Kanin eller annan beteck-ning å väg, gata, torg, |
Littera å |
Särskilda anteckningar |
C CD 3 5T 3 CD |
, vara de. är tad |
område, som upptagits i |
kartan |
|
\
49
Kormiillir 7.
med särskild beteckning utmärkta vägar, gator, torg och andra allmänna
ligen kära till en eller flera fastigheter enskilt.
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
o d- 3’ & CK3 3 3 3 |
Kartblad vägen e avfatl |
Namn eller annan beteck-ning å väg, gata, torg, |
Littera å |
Särskilda anteckningar |
3 a 3 ce ä> |
, varå tc. är ;ad |
område, som upptagits i |
kartan |
|
1 |
50
Band
Blad
Ägoförteckning för
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
||
Kartblad vara om- rådet är avfattat |
Områdets |
Mätningsförrättning, som senast övergått området |
|||||||
Beteckning å re- gisterkartan |
Ägovidd |
Beskaffenhet |
Förrättningens art |
Tiden, då förrätt-ningen fastställts |
Nummer eller |
Aktens arkivnummer |
|||
Hektar |
> >1 |
Kvadrat- meter |
|||||||
Öl
Formulär 8.
stad till grund för stadslag oboken.
9 |
10 |
ii |
12 |
13 |
||
Ägare vid tiden för |
Beteckning, varunder |
Annan fastställd |
Särskilda anteckningar |
Upplägg i städs |
||
Beteckning |
Band |
|||||
Band |
Blad |
|||||
'' |
52
Band
Blad
Förslag till fastighetsindelning för de i ägo förteckning en enligt
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Beteck-ning å |
Särskild beteckning beskaffenhet |
Ägare vid tiden |
Av ägaren föreslaget |
Särskilda anteckningar av den, |
formulär 8 upptagna områden i
stad.
6 |
7 |
K |
|
Särskilda anteckningar av den, |
Registerbeteckning och namn å beslut |
Anmärkningar |
|
Register- beteckning |
Namn |
||
54
Blad
Förteckning över tomterna i
i |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||
Tomtens beteck-ning i fastighets-boken eller, där |
Tiden, då den |
Myndighet, av |
Aktens arkivnummer |
Tiden, då mannens namn |
Aktens arkivnummer |
Tomtens areal och längden av dess särskilda sidor |
Särskilt namn ä tomten |
55
Formulär 10.
stad.
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
||
Föreslagen |
Särskilda an-teckningar av |
Särskilda an-teckningar av |
Särskilda an-teckningar av |
Registerbeteckning å |
Upplägg i |
Kartblad, vara tomten |
||
Kvarter eller |
Num- mer (och littera) |
|||||||
Band |
Blad |
|||||||
• |
56
Blad
Förteckning enligt fastighetstaxering slängderna över de fastigheter i
i
Fastighetens beteckning
enligt vederbörande
taxeringslängd
Andra brnk -
Särskilda anteck -
Fastighetens beteckning enligt
fastighetsboken.
liga beteckningar
å
fastigheten
Ägare eller ningar av den, som
innehavare upprättar förteckningen
-
Beteckning
Band
och
blad i
fastighetsboken
-
Formulär 11.
stad, som icke lira att anse såsom tomter.
6 |
7 |
8 |
9 |
||
Ägare enligt |
Dag, då lagfart för i kol. 6 upptagen ägare blifvit |
Särskilda anteckningar av den, |
Registerbeteckning och |
||
Register- beteck- ning |
Namn |
||||
Rummets ordnings nummer -
58
Blad
Uppgift å fastigheter, som upptagits i fastighetshoken eller tomträttsboken
sig tomtförteckningen eller
Hänvisning
till fastighetsboken
-
Beteckning och areal enligt
fastighetshoken
Nuvarande ägare enligt
fastighetshoken
Band
Blad
Dag, då lagfart för i
kol. 4 upptagen ägare
blivit sökt; § i protokollet
-
Formulär 12.
för stad, men ''icke antecknats i vare
fastiglietstaxeringslängderna.
f> |
7 |
8 |
||
Särskilda anteckningar av den, |
Särskilda anteckningar av den, |
Hänvisning till fastighets-registret |
||
Beteckning |
Band |
Blad och rum |
||
1 |
Anvisning till formulär 1.
Avdelning A är avsedd för anteckningar rörande kvarteret. Beträffande beslut
om stadsplan .eller tomtindelning anmärkas dagen för beslutet och aktens arkivnummer
samt, där beslutet berör allenast vissa tomter, vilka tomter i beslutet avses. Ej heller
meddelade byggnadsbestämmelser skola utförligare refereras; endast vad beslutet huvudsakligen
rörer och dess arkivnummer anmärkas, varjämte, där beslutet avser allenast
vissa tomter, dessa angivas.
När utrymme i vederbörande spalt å första bladet ej finnes för flera anteckningar,
som höra till spalten, fortsättes i motsvarande spalt å nästa blad inom upplägget för
kvarteret o. s. v.
Avdelning B är avsedd för de särskilda tomternas registrering.
Av stadgandet i § 20 av förordningen angående fastighetsregister för stad framgår
att vid tomtbokens första uppläggande förteckningen över tomterna enligt formulär
10 kommer att tjäna såsom huvudkälla. Förteckningen skall upptaga alla tomter enligt de
vid tiden för dess upprättande bestående förhållanden (jfr anvisningen till formulär 10),
och skall förteckningen i detta avseende lända till efterrättelse vid tomtbokens uppläggande,
därest icke förhållandena veterligen undergått förändring efter förteckningens upprättande.
Rubriken ifylles med ledning av uppgifterna i kolumn 11 i sagda förteckning.
Namn å församling utsättes i rubriken endast i det fall, att staden är delad i flera församlingar.
Anteckningarna i kolumnerna 1 och 2 skola avse den tomtindelning, som gällde
vid tiden för tomtens införande i tomtboken, och skall således för tomt, som införes
vid bokens första uppläggande, hämtas från förteckningen enligt formulär 10 och för
tomt, som därefter tillkommer eller förändras, från vederbörande tomtindelningshandlingar.
Angående de tomtindelningar, som i övrigt kunna tid efter annan fastställas utan att
omedelbart föranleda ny registrering i tomtboken, likasom angående äldre icke genomförda
tomtindelningar göres i kolumn 7 hänvisning till tomtbildningslängden. Bibehålies
tomt vid ny tomtindelning oförändrad, införes ny vederbörlig anteckning i kolumnerna
1 och 2, varvid förut gällande uppgift i nämnda kolumner överlinjeras med rött, och anmärkes
anledningen till den ändrade registreringen i kolumn 7. Är tomtindelning av ålder
bestående, anmärkes det i kolumn 1. Anses tomtindelningen fastställd i sammanhang
med fastställelse av stadsplan före stadsplanelagens ikraftträdande, anmärkes det i
kolumn 7, men införes därjämte. inom klammer i kolumn 1 tiden, då tomtindelningen
anses fastställd, och i kolumn 2 den myndighet, av vilken fastställelsen meddelats.
Kolumn 3 är företrädesvis avsedd för Beteckningar om tomtkartor, som upprättas efter
tomtbokens uppläggande, men bör även upptaga den tomtkarta, som senast därförut upp
-
(il
rättats, ocli sker anteckningen därom med ledning av förteckningen enligt formulär 10 och
vad för övrigt må vara känt för registerföraren. Då areal, varom uppgift införes i tomtboken,
beräknats vid mätning enligt siffermetod, anmärkes detta medelst införande inom
parentes efter sifferuppgiften av bokstaven »s». Kolumn 6 ifylles endast för tomter,
som införas i tomtboken vid dess första uppläggande, således ej för tomter, som därefter
tillkomma genom styckning eller annan förändring av äldre tomter eller genom
tomtbildning å område, som icke förut ingått i tomtindelning. Lägges till stad i tomter
indelat område, för vilket fastighetsregister ej förut upplagts, skall dock för däri ingående
tomter ske anteckning i kolumn 6. Är anteckningen i kolumn 6 hämtad från tomträttsboken
(d. v. s. finnes tomten upptagen där, men ej i fastighetsboken), angives detta
genom införande efter anteckningen av ordet »tomträttsboken» inom parentes. Anteckningarna
i kolumn 7 om namn göras med ledning av kolumn 6 i förteckningen enligt
formulär 10. Vid införande av fastställt namn göres i kolumn 7 hänvisning till
magistratens beslut med angivande av dess dag och årtal.
Skall på grund av föreskrift i annan författning än förordningen angående fastighetsregister
för stad, t. ex. lagen rörande avgäld från avsöndrad lägenhet, anteckning
ske i tomtboken, varde anteckningen jämte hänvisning till det beslut, som föranlett densamma,
införd i kolumn 7.
Då flera tomter upptagas på samma blad, bör framför kolumn 1 upplinjeras en
kolumn för »rummets ordningsnummer». Över denna kolumn bör till förekommande av
förväxling ej sättas något nummer.
Är rum, i vilket införing skall ske, fullskrivet, göres, om utrymme därtill finnes,
införingen i ett senare rum å samma blad, vilket rum genom hänvisning från det ena
till det andra angives utgöra fortsättning av det förra rummet. I annat fall göres införingen
å nytt blad, varvid hänvisning göres från det ena bladet och rummet till
det andra.
Rummen numreras i fortlöpande följd, ej särskilt för varje blad.
62
Anvisning till formulär 2.
Vid stadsägobokens första uppläggande har registerföraren att i främsta rummet följa
ägoförteckningen enligt formulär 8 samt magistratens beslut rörande fastighetsindelning
för de i nämnda ägoförteckning upptagna områden (se formulär 9). Rubriken hämtas
från formulär 9, kolumn 7, första spalten; vad i rubriken kan behöva upptagas angående
fastighetens beskaffenhet från kolumn 2 av samma formulär (eller kolumn 4 av formulär
8). Namn ä församling utsättes i rubriken endast för det fall, att staden är delad
i flera församlingar. I kolumn 2 förekommer ej någon införing vid stadsägobokens
första uppläggande, där ej delning skett under tiden för stadsägobokens uppläggande;
kolumn 4 skall i vad angår själfva namnet motsvara formulär 9, kolumn 7, andra spalten.
Vid införande av fastställt namn göres i kolumn 4 en kortfattad anmärkning till
upplysning om namnets tillkomst eller källan för anteckningen (t. ex.: »enl. jordebok för
landet», »enl. jordregistret», »åsatt vid fastställande av avsöndr.», »magistratens beslut
19jjl9»).
Kolumnerna 5 10 ifyllas med ledning av formulär 8. Införingen i kolumn 9
göres med svart, där numret avser akt i stadens arkiv, eljest med rott; och angives
i senare fallet i kolumn 11 arkiv, varest akten förvaras.
Då areal, varom uppgift införes i stadsägoboken, beräknats vid mätning enligt siffermetod,
anmärkes detta medelst införande inom parentes efter sifferuppgiften av bokstaven
»s».
För stadsäga, som utgöres av andel för viss fastighet i samfälld mark, äger registrering
i kolumnerna 5—9 ej rum förrän efter utbrytning.
Ingå i registerbeteckningen för en fastighet två eller flera nummer, som ej följa
omedelbart efter varandra, bestämmes ordningen för fastighetens upplägg efter det lägsta
av dessa nummer, och göres beträffande vart och ett av de övriga numren hänvisning
till band och blad för fastighetens upplägg genom anteckning i övre högra hörnet av de
båda blad, mellan vilka efter vanlig ordningsföljd upplägget för en fastighet med ifrågavarande
nummer bort komma.
När enligt § 25 i förordningen angående fastighetsregister för stad införing i särskilda
rum skall ske, bildas dessa genom tvärlinjer över uppläggets hela bredd i mån
av behov. Till varje rum anslås minst fem rader. Är rum, i vilket införing skall ske,
fullskrivet, göres om utrymme därtill finnes, införingen i ett senare rum å samma blad!
vilket rum genom hänvisning från det ena till det andra angives utgöra fortsättning av
det förra rummet. I annat fall göres införingen å nytt blad, varvid hänvisning göres
från det ena bladet och rummet till det andra.
Rummen numreras i fortlöpande följd, ej särskilt för varje blad.
Vid införing i särskilda rum å ett upplägg i stadsägoboken upprepas ej nummer å
kartblad; har stadsäga, som är avfattad å flera kartblad, blivit uppdelad i flera fastigheter,
av vilka någon i sin helhet är upptagen endast å ett kartblad, bör dock kartbladets
nummer för varje del utsättas i kolumn 4 inom parentes. Hör stadsäga, som delals,
till flera församlingar, och är någon av delarna med hela sitt område belägen i allenast
en församling, bör för varje del församlingens namn införas i kolumn 4 samt omslutas
med parentes. Har fastighet, för vilken mantalsbeteckning användes, undergått delning,
upptages i kolumn 4 för varje del dess mantal inom parentes.
För fastighet, som efter stadsägobokens första uppläggande tillkommit genom delning,
avstyckning eller expropriation, införes arealen med ledning av vederbörande förrättningshandlingar;
minskning i redan registrerad areal till följd av avstyckning eller
expropriation samt ökning eller minskning till följd av ägoutbyte införas likaledes enligt
förrättningshandlingarna. Vid registrering av avstyckning (expropriation) av samfällt område,
göres ej någon minskning i den för stamfastigheterna registrerade areal.
Om fastighets areal ökas eller minskas genom dom, skall ny registrering ske av
fastigheten; sådan registrering synes, evad domen avser stadsäga, som ej undergått delning
efter stadsägobokens första uppläggande, eller därefter utbruten del av stadsäga,
lämpligen kunna ske i ett senare rum å det ursprungliga upplägget med hänvisning från
det ena rummet till det andra. Kolumn 10 ifylles blott vid stadsägobokens första uppläggande;
dock skall, där till stad lägges område, för vilket fastighetsregister ej förut upplagts,
kolumn 10 ifyllas för de i området ingående fastigheter.
Skall på grund av föreskrift i annan författning än förordningen angående fastighetsregister
för stad, t. ex. lagen rörande avgäld från avsöndrad lägenhet, anteckning ske
i stadsägobok, varde anteckningen jämte hänvisning till det beslut, som föranlett densamma,
införd i kolumn 11.
64
Anvisning till formulär 3 (Bihang A).
Beträffande tomter, som införas i sammanhang med registerkartans upprättande,
ifyllas kolumnerna 1 — 8 av den, som upprättar registerkartan, kolumn 9 av registerföraren.
Kolumn 10 är avsedd för anteckningar av såväl den, som upprättar kartan, som
den, vilken för registret.
Att areal beräknats vid mätning enligt siffermetod angives i förekommande fall på
sätt i anvisningen till formulär 1 föreskrivits.
Med hänsyn till det utrymme, som för framtida anteckningar i kolumn 10 kan
krävas, böra vid längdens uppläggande minst sex rader anslås för varje tomt. Med
iakttagande härav skall, sedan införing skett för en tomt och innan ny tomt införes,
upplägget avdelas genom en tvärlinje över hela dess bredd. Ifrågakommer därefter införing
i sålunda bildat rum, och är det rum fullskrivet, göres införingen i ett senare
rum, som genom hänvisning i vartdera rummet angives utgöra fortsättning av det förra.
Den, som upprättat längden, skall därå teckna sitt namn. Då längden skall föras
såsom bihang till fastighetsregistret, bör namnet ej tecknas under längden utan i högra
kanten vid den sista införingen.
Skall till följd av beslut, som magistraten jämlikt § 16 näst sista stycket i förordningen
angående fastighetsregister för stad har att meddela, tillägg eller ändring ske
i tomtbildningslängden, såsom i fråga om beteckningen å någon tomt eller dess särskilda
delar, göres införingen med rött i vederbörande kolumn. Erfordras vidlyftigare anteckning,
göres sådan i kolumn 10.
Anvisning till formulär 4.
(i">
I registret till tomtboken och tomtbildningslängden upptagas tomterna, där de ej
betecknats endast med nummer efter fortlöpande följd för staden i dess helhet, i den
ordning, som svarar mot namn eller annan beteckning å kvarter eller annan del av
staden, vars namn ingår i registerbeteckningen, samt inom varje sådan stadsdel i
nummerordning.
Där tomterna endast betecknats med nummer, upptagas de i nummerordning.
Då jämlikt § 13 sista stycket litterabeteckning inom parentes fogats till tomtnummer,
må sådana tomter i litteraordning och i övrigt på sätt ovan sägs upptagas
särskilt i registret.
Sådana namn, som upptagits i kolumn 7 av tomtboken, införas särskilt i alfabetisk
ordning sist i registret.
Vid registrets uppläggande lämnas såväl efter varje kvarter eller annan indelning
som efter de under varje bokstav upptagna namn lämpligt antal rader för nya införingar.
Har en tomt erhållit ändrad beteckning eller uppdelats i nya tomter, skall den för
tomten i registret förut gjorda anteckning överlinjeras med rött. Har ändringen endast
avsett nummer, må dock i stället så förfaras, att detta överlinjeras med rött och däröver
införes anteckning om det nya numret; och förfares på samma sätt, om ändring sker
beträffande band, blad eller rum, där tomten redovisats.
Har en i tomtbildningslängden upptagen tomt införts i tomtboken, skall den för
densamma i kolumnen för tomtbildningslängden införda anteckning överlinjeras med rött.
Äldre gårds- eller tomtnummer, som kommit ur bruk i sammanhang med fastighetsregistrets
upprättande, upptagas icke i registret enligt formulär 4. Upplysning, vilken
registerbeteckning svarar mot sådant nummer, vinnes bäst i förteckningen enligt formulär
10, sedan denna fullständigats genom ifyllande av kolumn 12.
9
66
Anvisning till formulär 5.
I namnregistret upptagas i alfabetisk ordning såväl de i kolumn 4 av stadsägoboken
upptagna fastställda namn som ock de i orten brukliga namn, vilka införts i kolumn
11.
Har en fastighet uteslutits ur stadsägoboken, skall den för fastigheten i registret
gjorda anteckning överlinjeras med rött.
Vid namnregistrets uppläggande lämnas efter de under samma begynnelsebokstav
upptagna namn lämpligt antal rader för nya införingar.
Registret skall fullständigas i den mån nya fastigheter upptagas i stadsägoboken
eller förändringar tima beträffande namn, som införts i registret. Har förändring skett
beträffande band, blad eller rum, där fastighet redovisats, må det förutvarande numret
överlinjeras med rött och det nya införas däröver.
Har numrering skett särskilt inom församlingar eller ägotrakter, må i registret anmärkas,
å vilka upplägg i stadsägoboken församling eller ägotrakt registrerats (t. ex.
Testebo 1—49 Band I Blad 27—75).
Har jordeboken upplagts församlingsvis men numreringen ej skett efter samma
grund, bör särskilt nummerregister upprättas, om det erfordras för vinnande av reda och
överskådlighet. I sådant register införas de i uppläggens överskrifter införda registerbeteckningarna
å stadsägorna med hänvisning till band och blad, där de redovisats.
Anvisning till formulär 6 (Bihang B).
I förteckningen upptagas de områden, som vid lantmäteriförrättning undantagits för
delägares gemensamma behov eller lämnats oskiftade, i bokstavsföljd efter deras littera,
sådana dessa åsatts vid registerkartans upprättande.
Upplägget skall i den mån införing för varje särskilt område skett avdelas i rum
genom tvärlinjer över uppläggets hela bredd. Härvid böra, med hänsyn till det utrymme,
som kan krävas för framtida anteckningar i kolumn 11, till varje rum anslås minst sex
rader. Rummen numreras ej särskilt för varje blad utan i genomgående följd.
Att areal beräknats vid mätning enligt siffermetod angives i förekommande fall på
sätt i anvisningen till formulär 1 föreskrivits.
Undergår den i kolumn 4 angivna arealen förändring genom mätningsförrättning
eller genom expropriation, även om denna ej är förbunden med mätningsförrättning, skall
den förutvarande anteckningen om areal överlinjeras med rött och ny anteckning om
areal införas å närmast lediga råd inom rummet, varjämte i kolumn 11 göres anteckning
om anledningen till den nya införingen. Kolumn 5 ifylles endast för område, som
undantagits för delägares gemensamma behov, ej för område, som eljest lämnats oskiftat.
År fastighet, som äger andel i område, belägen utom staden, göres härom anteckning
i kolumn 11.
Sker förändring i områdets beteckning å registerkartan, skall detta iakttagas i kolumn
3.
Beteckningarna i kolumn 6 skola överensstämma med skifteshandlingarna. Sedan
fastighetsregistret upplagts, böra, där så ske kan, i denna kolumn inom parentes införas
registerbeteckningarna för de fastigheter, för vilka i förteckningen upptaget område undantagits
eller eljest är samfällt; utgöres stadsäga av andel för visst skattetal i området,
anmärkes stadsägans registerbeteckning.
Införing i kolumn 10 göres med svart, där numret avser akt i stadens arkiv, eljest
med rott; och angives i senare fallet i kolumn 11 arkiv, varest akten förvaras.
År rum, i vilket införing skall ske, fullskrivet, göres införingen i ett senare rum,
som genom hänvisning i vartdera rummet angives utgöra fortsättningen av det förra.
Den, som upprättat förteckningen, skall därå teckna sitt namn. Då förteckningen
skall föras såsom bihang till fastighetsregistret, bör namnet ej tecknas under förteckningen
utan i högra kanten vid den sista införingen.
Skall till följd av beslut, som magistraten jämlikt § 16 näst sista stycket i förordningen
angående fastighetsregister för stad har att meddela, tillägg eller ändring ske
i förteckningen, såsom i fråga om nummer, varmed någon fastighets område är angivet
i kolumn 6, göres införingen med rött i vederbörande kolumn. Erfordras vidlyftigare
anteckning, göres sådan i kolumn 11.
Överföres området i sin helhet till tomtboken, stadsägoboken eller bihanget C, skall
den för området i kolumnerna 2-—6 förut gjorda införing överlinjeras med rött.
08
Anvisning till formulär 7 (Bihang C).
I förteckningen upptagas vägar, gator, torg, allmänna platser och vattenområden
i särskilda rum i bokstavsföljd för staden i dess helhet eller inom viss del av stadsområdet,
efter ty för varje stad prövas lämpligast. Rummen bildas genom tvärlinjer,
som efter införingen av varje särskilt område eller, där två eller flera områden sammanförts,
av varje sådan grupp dragas över uppläggets hela bredd. Härvid böra, med
hänsyn till utrymme, som kan krävas för framtida anteckningar i kolumn 5, till
varje rum anslås minst sex rader. Rummen numreras ej särskilt för varje sida utan i
genomgående följd.
Ingår vid tiden för förteckningens upprättande staden ej tillhörig fastighet eller
samfällighet i sin helhet i väg etc., göres om förhållandet anteckning i kolumn 5 med
hänvisning till blad i fastighetsregistret eller blad och rum i bihang B, där fastigheten
eller samfälligheten upptagits.
Beträffande fastställd men ej vid redovisning i tomtboken följd tomtindelning, som
berör väg etc., göres i kolumn 5 anmärkning medelst hänvisning till tomtbildningslängden.
Sker förändring i områdets beteckning å registerkartan, skall detta iakttagas i
kolumn 3 resp. kolumn 4.
Är rum, i vilket införing skall ske, fullskrivet, göres införingen i ett senare rum,
som genom hänvisning i vartdera rummet angives utgöra fortsättning av det förra.
Där det för redighets vinnande erfordras, bör särskilt namnregister uppläggas, upptagande
för varje väg etc. hänvisning till det rum, vari den redovisats.
Den, som upprättat förteckningen, skall därå teckna sitt namn. Då förteckningen
skall föras såsom bihang till fastighetsregistret, bör namnet ej tecknas under förteckningen
utan i kanten vid den sista införingen.
Skall till följd av beslut, som magistraten jämlikt § 16 näst sista stycket i förordningen
angående fastighetsregister för stad har att meddela, tillägg eller ändring ske
i förteckningen, göres införingen med rött i vederbörande kolumn. Erfordras vidlyftigare
anteckning, göres sådan i kolumn 5.
Vid förteckningens fortsatta förande gäller (se § 21, 27, 31, 32 och 40 i förordningen
angående fastighetsregister för stad), att område, som är upptaget i tomtbok, stadsägobok
eller bihanget B (d. v. s. område som redovisas såsom tomt, stadsäga eller samfällighet
eller ock såsom ingående i tomt, stadsäga eller samfällighet) ej må — ändå
att det enligt fastställd stadsplan skall utläggas till gata eller dylikt — tillika upptagas
i förevarande ägoförteckning. Skall område i sin helhet ingå i gata etc. och tillhör
09
det staden, skall överföring äga ruin omedelbart efter fastställelse!! av stadsplanen.
Tillhör sådant område ieke staden skall överföring äga ruin, sedan staden sökt lagfart
å området. Eljest är för överföring förutsättning att, där området ingår i tomt, det
genom fastställelse å ändring i stadsplan avstyckats från tomten, ävensom att, om
tomten ej tillhör staden, lagfart å området blivit för staden sökt, samt, där området
ingår i stadsäga eller samfällighet, att området behörigen avstyckats och, så vitt
ej stadsägan eller samfälligheten, varifrån avstyckningen skett, i sin helhet tillhör
staden, lagfart å området sökts för staden. — Så snart förutsättningarna för dylik
överföring av visst område äro för handen, skall sådan äga rum, oavsett att i samma
gata etc. ingå flera områden, som ännu icke kunna överföras till denna ägoförteckning.
För att gata skall upptagas i denna ägoförteckning fordras däremot ej, att gatan upplåtits
till allmänt begagnande.
70
Anvisning till formulär 8.
I ägoförteckningen enligt formulär 8 bör redovisas all mark, som icke är att anse
såsom tomt och icke skall upptagas i något av bihangen B eller C. Den kommer
sålunda att upptaga även mark, som indelals i tomter, vilka ej upptagits i förteckningen
enligt formulär 10 utan endast i tomtbildningslängden, likasom ock mark, som disponeras
såsom tomt men ej ingår i fastställd eller av ålder bestående tomtindelning, samt
mark, som enligt stadsplanen skall utgöra byggnadskvarter men ännu icke indelats i
tomter, etc.
Kolumnerna 1—12 ifyllas av den, som upprättar registerkartan, med ledning avnämnda
karta med tillhörande handlingar samt uppgifterna enligt formulär 11.
Kolumn 13 ifvlles av registerföraren.
Områdena upptagas efter nummerföljden å kartan. Har numrering skett församlingsvis
eller inom viss ägotrakt, redovisas områdena på däremot svarande sätt i förteckningen;
och bör, där indelning förekommer i församlingar men numreringen skett i fortlöpande
följd för staden i dess helhet eller indelning i stadsdelar eller ägotrakter plägat användas
i fastighetstaxeringslängderna samt denna indelning utan rubbning i nummerordningen
kan följas i ägoförteckningen, namnet å församlingen etc. införas på särskild rad.
Anteckning i kolumn 4 om områdets beskaffenhet göres, utom för verk och inrättningar,
endast där viss beteckning i orten är bruklig (landeri, farm eller dylikt).
Att areal beräknats vid mätning enligt siffermetod angives i förekommande fall på
sätt i anvisningen till formulär 1 föreskrivits.
I kolumn 8 antecknas arkivnumret med svart, om det avser akt i stadens arkiv,
eljest med rött, för vilket senare fall i kolumn 12 göres anteckning om arkiv, varest akten
förvaras.
Beträffande kolumn 9 iakttages, att densamma bör överensstämma med kolumn 3
å förteckningen enligt formulär 11 om ägare, därest det ej är styrkt genom anteckning
i kolumn 6 av samma förteckning eller eljest, att annan person, hvilkens fång är senare,
erhållit lagfart å området.
Bestämmelsen i § 8 under g) av förordningen angående fastighetsregister för stad,
att områden, som höra till viss järnväg, skola upptagas med gemensam beteckning för varje
järnväg, även om de ligga åtskilda på marken, avser att den mark, som utlagts till järnväg,
samt järnvägens område i övrigt, däri inbegripet vad som är utmål för verkstäder och andra
byggnader, skola upptagas såsom en enhet; bestämmelsen gäller alltid beträffande område för
järnväg, tillhörig staten, men däremot icke de områden, som ett järnvägsbolag kan äga, men
vilka icke enligt förordningen den 15 oktober 1880, innefattande särskilda föreskrifter angående
lagfart av järnväg med mera, äro att anse såsom en med järnvägen sammanhörande
71
fast egendom. Vad en enskild järnväg angår lärer i regel varje område, som i egentlig
mening hör till järnvägen, vara för densamma i särskild ordning lagfaret; nödig upplysning
bör alltså kunna vinnas vid domstolen i orten på grundval av meddelanden, som
dit ingått från lagfartsdomstolen. Mark, som är utlagd till enskild järnväg, men ej tillhör
vederbörande järnvägsbolag med äganderätt, redovisas ej gemensamt med järnvägsområdet
utan på sätt om mark i allmänhet gäller.
Den, som upprättat ägoförteckningen, skall med sitt namn underteckna densamma.
Skall till följd av beslut, som magistraten jämlikt § 16 näst sista stycket i förordningen
angående fastighetsregister för stad har att meddela, tillägg eller ändring ske i
förteckningen, göres införingen med rött i vederbörande kolumn. Erfordras vidlyftigare
anteckning, göres sådan i kolumn 12.
Vid ägoförteckningens upprättande böra, med hänsyn till det utrymme, som kan
krävas för rättelser med flera särskilda anteckningar, för varje område anslås minst sex
rader. Erfordras för sådan anteckning större utrymme, må den efter omständigheterna
göras antingen efter den sista införingen å formulärblanketten, om ledig plats där finnes,
eller ock å särskild bilaga. I vartdera fallet göres nödig hänvisning från den för införingen
avsedda platsen i vederbörande kolumn till själva anteckningen.
72
Anvisning till formulär 9.
Kolumnerna 1—5 ifyllas av den, som upprättar förslaget, kolumn 6 av den, som
för fastighetsboken. Kolumnerna 7 och 8 äro avsedda för de anteckningar, som skola
verkställas av magistraten eller till följd av dess beslut.
De särskilda områdena upptagas i ordning efter deras nummer å registerkartan.
Har numrering skett församlingsvis eller inom ägotrakt, upptagas områdena i förslaget på
motsvarande sätt. Avser förslaget, att flera områden, vilkas nummer ej följa efter varandra,
skola sammanföras till en enhet, redovisas densamma vid det lägsta av dessa
nummer och göres vid vart och ett av de övriga numren hänvisning till detta.
I kolumn 2 införas dels fastställda namn, d. v. s. namn, som före förslagets upprättande
åsatts av ortsmyndighet eller, där fråga är om fastighet, som överflyttats från
landet, varit såsom gällande upptagna i jordeboken eller jordregistret för landet, dels ock
i orten vid tiden för förslagets upprättande brukliga, ej fastställda namn. Därest i kolumn
2 upptaget namn åsatts av ortsmyndighet eller varit såsom gällande infört i jordeboken
eller jordregistret för landet, göres därom anteckning i kolumn 5; har fastighet,
som överflyttats från landet, bibehållit sin kamerala beteckning, göres i kolumn 2 anteckning
om mantal och jordnatur.
De i kolumn 2 upptagna fastsiällda namn skola, där ej vederbörande fastighetsägare
gjort framställning om åsättande av ändrad benämning, införas i kolumn 7 utan föregående
ny prövning, så vitt ej förändring eller tillägg finnes böra ske till förekommande
av förväxling; de namn, som eljest införas i kolumn 7, anses vara därigenom fastställda
av magistraten. Då registerbeteckningen för stadsäga utgöres av nummer, eventuellt med
tillägg av namn å ägotrakt eller av littera, samt nummer följaktligen ej bör fogas jämväl
till namn å stadsäga eller ägotrakt, kommer nummer, som må ingå i tidigare åsatt beteckning,
att med fastighetsregistrets uppläggande bortfalla.
Anteckning i kolumn 2 om fastighetens särskilda beskaffenhet göres, utom för verk
och inrättningar, endast där viss beteckning i orten är bruklig (landeri, farm eller
dylikt).
Den, som upprättat förslaget, skall med sitt namn underteckna detsamma.
Skall till följd av beslut, som magistraten jämlikt § lfi näst sista stycket i förordningen
angående fastighetsregister för stad har att meddela, tillägg eller ändring ske i
förslaget, göres införingen med rött i vederbörande kolumn. Erfordras vidlyftigare anteckning,
göres sådan i kolumn 8. Den omständighet, att magistraten ej fastställer i kolumn
73
2 upptagen särskild beteckning å stadsägan såsom namn därå föranleder naturligtvis ej
någon anteckning i sagda kolumn, eftersom namnet skall införas i kolumn 7.
Med hänsyn till det utrymme, som anteckningarna i kolumnerna 6 och 8 kunna
kräva, böra vid förslagets upprättande minst fem rader anslås för varje föreslagen enhet.
Erfordras för sådan anteckning större utrymme, må den efter omständigheterna göras
antingen efter den sista införingen å formulärblanketten, om ledig plats där finnes, eller
ock å särskild bilaga. I vartdera fallet göres nödig hänvisning från den för införingen
avsedda platsen i vederbörande kolumn till själva anteckningen.
10
74
Anvisning till formulär 10.
Kolumnerna 1—8 ifyllas av den som upprättar förteckningen, kolumn 9 av den,
som för fastighetsboken, kolumnerna 10 och 13 av den, som upprättar registerkartan,
kolumn 11 av magistraten, kolumn 12 av registerföraren.
Tomterna ordnas efter nummerföljd eller efter tomternas och kvarterens inbördes
belägenhet efter som i varje stad prövas lämpligast, dock att, där stad är delad i särskilda
församlingar eller andra större avdelningar, alla tomter inom sådan avdelning böra
komma i följd efter varandra.
Tomterna upptagas i enlighet med bestående förhållanden; avgörande är sålunda
innehavet vid tiden för förteckningens upprättande. Har beslut fattats om förändring av
tomts område eller om förening av skilda områden till en tomt men rättens medgivande
till åtgärden ej erhållits eller hava, där skyldighet att söka sådant medgivande icke föreligger,
de områden, av vilka tomten enligt beslutad ny tomtindelning skall bestå, icke
förenats, så att den nya tomten hävdas såsom en enhet, göres vid varje tomt, som helt
eller delvis skall ingå i sådan ny tomt, om den beslutade förändringen anteckning i
kolumn 8; och förfares på enahanda sätt där enligt fastställd stadsplan från tomt, som
icke tillhör staden, visst område skall avskiljas för att läggas till gata eller dylikt men
lagfart för staden å området ännu icke sökts. Att en tomt, som är av ålder bestående
eller tillkommit genom tomtindelning å sådan tid, att lagen om förändring av tomts område
ej därå äger tillämpning, tillhör flera, som äga var sitt på marken bestämda område,
utesluter ej att tomten är att anse såsom en enhet. Är tomten veterligen upplåten
under tomträtt, göres ock anteckning därom i kolumn 8.
Finner den, som för fastighetsboken, att förhållande, som efter vad nu sagts bort
anmärkas i kolumn 8, icke där antecknats, bör han göra anteckning om förhållandet
i kolumn 9. Särskild uppmärksamhet ägnas åt fall, då rättens medgivande till tomtbildning
erfordras men sådant ännu ej lämnats eller fastighet eljest kvarstår i fastighetsbok
i enlighet med indelning, som ändrats genom en i förteckningen omförmäld tomtindelning.
Tillhör fastigheten flera ägare, som hava var sin till läget bestämda andel, införes
uppgift om andelen i kolumn 9, så vitt det kan ske.
Har ett område uppdelats i smärre lägenheter, är allenast därigenom dock ej någon
tomtindelning åstadkommen, även om det är uppenbart att lägenheterna äro avsedda att
bebyggas såsom tomter.
Helt och hållet nybildade tomter (t. ex. tomter, som bildats av områden, avstyckade
från särskilda men intill varandra belägna tomter eller andra fastigheter) införas lämpligast,
där de ingå i fastställd men ej genomförd tomtindelning, sist i förteckningen,
skilda från övriga tomter genom ett streck, och upptagas de därvid under den beteckning,
under vilken de upptagits i tomtindelningshandlingarna; beslutad ökning eller minskning
i äldre tomts areal föranleder däremot ej att tomten skall upptagas på sätt nyss
nämnts, utan anmärkes beslutet i kolumn 8 vid ifrågavarande tomt.
Råder ovisshet, om ett område ingår i tomtindelning eller om tomtindelning blivit
fastställd, göres därom anteckning i kolumn 8, varjämte anteckningarna i kolumnerna
2 och 3 omslutas med klammer. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt frågan, huruvida
en tomlindelning, som utmärkts å en före stadsplanelagens tillkomst fastställd stadsplanekarta,
må anses vara fastställd av Konungen.
Där uppgifterna i kolumn 5 om areal och sidomått för samtliga tomter upptagas
efter metersystemet, må i kolumnens rubrik införas orden »i kvadratmeter» och »i meter»
i stället för angivande av måttsystem för varje tomt.
Där uppgift i kolumn 5 ej är hämtad ur i kolumn 4 anmärkt akt, angives i kolumn
8 varifrån uppgiften erhållits. Där tomten eller någon del därav är ofri, införes uppgift
därom i kolumn 5. Att areal beräknats vid mätning enligt siffermetod angives i förekommande
fall på sätt i anvisningen till formulär 1 föreskrivits.
Införes i kolumn 6 flere beteckningar, anmärkes tillika beslut, varigenom beteckning
åsatts, eller tid, då den använts, så vitt det kan ske utan omgång.
Av magistraten enligt § 16 i förordningen angående fastighetsregister för stad fastställt
namn för tomt skall införas i kolumn 6.
Vad kolumn 7 angår, bör förslag till ändrad tomtbeteckning göras endast i de
fall, som angivas i § 13 av förordningen angående fastighetsregister för stad.
Skall anteckning rörande tomträtt verkställas av den, som för fastighetsboken,
varde anteckningen införd i kolumn 9.
Saknas uppgift om något förhållande, som bort antecknas i viss kolumn, varde
sådant i den kolumn angivet.
Vid uppgiftens upprättande böra med hänsyn till det utrymme, som anteckningarna
i kolumnerna 8—10 kunna kräva, för varje tomt anslås minst sex rader. Erfordras
för sådan anteckning större utrymme, må den efter omständigheterna göras antingen
efter den sista införingen å formulärblanketten, om ledig plats där finnes, eller ock å
särskild bilaga. I vartdera fallet göres nödig hänvisning från den till införingen avsedda
platsen i kolumn 8, 9 eller 10 till själva anteckningen.
Erhåller förrättningsmannen under tiden för upprättandet av registerkarta med tillhörande
handlingar uppgift om ändring i förhållande, varom anteckning skolat göras i
förteckningen efter detta formulär, har förrättningsmannen att göra vederbörlig införing i
förteckningen. Enahanda skyldighet åligger registerföraren, där han under fastighetsregistrets
uppläggande erhåller sådan uppgift. Införing, som nu sagts, skall göras med rött.
76
Anvisning till formulär 11.
Kolumnerna 1—4 ifyllas av den, som upprättar förteckningen. Till grund för
förteckningen ligga de vid senaste taxering upprättade längder och antecknas jämväl
ägare eller innehavare i enlighet med dessa längder, så vitt icke förhållandena, enligt
vad känt är, undergått förändring. Ordningsföljden i längderna iakttages jämväl i förteckningen,
där ej särskild anledning till avvikelse därifrån kan anses föreligga; förekommer
indelning i församlingar, rotar eller dylikt, införes namnet å församlingen etc.
å särskild rad. Har i kolumn 1 såsom särskild fastighet upptagits område, som veterligen
upplåtits från annat område allenast på viss tid eller för innehavarens livstid, skall
anteckning om upplåtelsens beskaffenhet införas i kolumn 3. Sådant område skall
nämligen ej redovisas för sig i fastighetsregistret.
Kolumnerna 5—8 ifyllas av den, som för fastighetsboken. I kolumn 6 antecknas,
oberoende av tiden för lagfartsansökning och evad sådan ansökning bifallits eller förklarats
vilande, den som enligt fastighetsbokens föranledande senast åtkommit fastigheten,
följaktligen även ägare, som åtkommit fastigheten genom fång, varmed han enligt äldre
lag ej var pliktig lagfara, men vilkens äganderätt styrkts i lagfarts- eller inteckningsärende,
som inskrivits i fastighetsbok. Har ansökan om lagfart avslagits, må dock
sökanden ej upptagas såsom ägare; den som för fastighetsboken likväl obetaget att om
sådan ansökan göra anteckning i kolumn 8. Om ägarens fång ej är inskrivet i fastighetsboken
eller lagfartsprotokollet, göres i kolumn 8 hänvisning till den arkivhandling, där
upplysning om fånget finnes.
Tillhör fastigheten flera ägare, som hava var sin till läget bestämda andel, införes
uppgift om andelen i kolumn 8, så vitt ske kan.
Kolumn 9 ifylles av den, som upplägger fastighetsregistret, med ledning av magistratens
angående fastighetsindelningen meddelade beslut (kolumn 7 i formulär 9).
Saknas uppgift om något förhållande, som bort antecknas i viss kolumn, varde
sådant i den kolumn angivet.
Vid förteckningens upprättande böra, med hänsyn till det utrymme, som anteckningarna
i kolumnerna 5, 6 och 8 kunna kräva, för varje fastighet anslås minst
fyra rader.
77
Anvisning till formulär 12.
Kolumnerna 1—6 ifyllas av den, som för fastighetsboken, kolumn 8 av den, som
upplägger fastighetsregistret.
För att ett område skall såsom fastighet upptagas i förteckningen, bör ansökan
om lagfart därå resp. ansökan om inskrivning av tomträtt därtill hava bifallits eller förklarats
vilande; en avslagen ansökan beaktas icke.
För fastighet, som är upptagen i tomträttsboken men ej i fastighetsboken, skola
de uppgifter, som eljest böra antecknas i kolumnerna 2—5, sammanföras i kolumn 6.
I kolumn 6 anmärkes i korthet vad lagfartsprotokollet resp. tomträttsprotokollet
kan utvisa angående områdets läge, så ock, där området synes hava tidigare ingått i
annan fastighet, namnet å denna, så vitt detta namn ej redan upptagits i kolumn 3.
Varder område, som upptagits i uppgiften, därefter för sig infört i förteckningen
över tomterna eller någon ägoförteckning, göres till den förteckning hänvisning i kolumn
7 av uppgiften. Anses området ej böra upptagas för sig utan redovisas såsom en del
av annat område, göres likaledes hänvisning till den förteckning, där det senare området
är upptaget. Föranleder det beslut, som magistraten jämlikt § 16 näst sista stycket i
förordningen angående fastighetsregister för stad har att meddela, förändring beträffande
sättet för områdets redovisande, göres därom i kolumn 7 anmärkning med rött.
Hänvisningen i kolumn 8 avser, allt efter som området upptagits för sig såsom en
enhet i fastighetsregistret eller redovisats såsom ingående i en annan enhet, det ställe i
fastighetsregistret, där området eller den enhet, till vilken det ansetts höra, är att finna,
varvid »S.» betecknar stadsägoboken och »T.» tomtboken.
Vid förteckningens upprättande anslås minst tio rader för varje område. Med
iakttagande härav skall, sedan införing skett för ett område och innan nytt område införes,
upplägget avdelas genom en tvärlinje över hela dess bredd. Ifrågakommer därefter
införing i sålunda bildat rum och är det rum fullskrivet, göres införingen i ett
senare rum, som genom hänvisning i vartdera rummet angives utgöra fortsättning av det
förra. Rummen numreras i fortlöpande följd, ej särskilt för varje blad.
78
Förslag
till
Kungörelse
rörande ändring av yissa bestämmelser i förordningen den 13
juni 1908 angående jordregister.
Härigenom förordnas, att§§ 1, 22, 33, 37, 38, 40 och 44 i förordningen
den 13 juni 1908 angående jordregister skola erhålla följande lydelse:
§ 1.
I varje län skall för länets landsbygd av förste lantmätaren föras ett
jordregister.
För köping och annat samhälle å landet, rarest tomtindelning såsom
i stad finnes, skall dock fastighetsregister föras enligt de för
stad meddelade bestämmelser, så vitt Konungen-ej annorlunda förordnar
beträffande vare sig samhället i dess helhet eller sådant område,
som ej ingår i tomtindelning.
% 22.
1 den mån arbetet å jordregistrets upprättande fortskrider, skola
genom Konungens befallningsbavandes försorg för varje socken följande
handlingar på rekvisition av förste lantmätaren till lantmäterikontoret
överlämnas:
1) ett efter formulär B av vederbörande häradsskrivare gjort, i landskontoret
granskat utdrag av jordeboken, upptagande hemman och övriga
jordeboksenheter uti den i § 2 angivna ordning;
79
2) en i landskontoret efter formulär C upprättad förteckning över
de i jordeboken antecknade, genom avsöndring för alltid tillkomna lägenheter;
samt
3) en efter formulär D av häradsskrivaren upprättad fastighetsförteckning.
För köpbly och annat samhälle å landet, var est tomtindelning såsom
i stad finnes, böra, ändå att samhället ej utgör en socken för
sig, utdrag och förteckningar, som ovan avses, upprättas särskilt,
så vitt ske kan. Eljest värde, där fastighet, som skall upptagas i utdrag
efter formulär B eller i förteckning efter formulär C eller T),
veterligen i sin helhet eller till någon del ingår i sådant samhälle, anmärkning
därom gjord i utdraget eller förteckningen.
Har efter det nämnda handlingar blivit för en socken till lantmäterikontoret
överlämnade men innan anmälan, som i § 26 sista stycket sägs,
från förste lantmätaren till Konungens befallningshavande inkommit, ny
jordeboksenhet eller genom avsöndring tillkommen lägenhet införts i jordeboken
eller eljest förändring inträtt angående något av de förhållanden,
om vilka uppgift skolat lämnas i utdraget av jordeboken eller i förteckningen
över avsöndrade lägenheter, skall Konungens befallningshavande
därom skyndsamt lämna förste lantmätaren uppgift.
Vid förteckning över avsöndrade lägenheter eller uppgift å sådan
lägenhet skola, där fastställelse å avsöndring blivit av Konungens befallningshavande
meddelad, fogas de handlingar, som legat till grund för beslutet
om fastställelsen; börande, därest dessa handlingar av Konungens
befallningshavande överlämnats till annan myndighet, Konungens befallningshavande
desamma återfordra.
Anser häradsskrivaren sådant förhållande beträffande i jordeboksutdraget
eller fastighetsförteckningen upptagen fastighet vara för handen,
som bör föranleda anmälan enligt § 27, har häradsskrivaren att därom
vid omförmälda handlingar foga särskild uppgift, vilken jämväl skall överlämnas
till lantmäterikontoret.
§ 33.
Där, efter det för en socken jordregister på sätt i § 26 sägs anmälts
vara upplagt, nya jordeboksenheter tillkomma eller eljest förändringar
inträffa angående något av de förhållanden, om vilka uppgift skolat
lämnas uti det i £ 22 omförmälda utdrag av jordeboken, eller lägenhet,
som uppkommit genom avsöndring, återgår till stamfastigheten eller
*
80
ändring sker i fastställt namn å sådan lägenhet, åligger dét Konungens
befallningshavande att därom skyndsamt lämna förste lantmätaren uppgift.
Sedan med anledning därav för. jordregistret erforderlig anteckning
ägt rum, har förste lantmätaren, där fråga är om faslighet, som bör upptagas
i fastighetsbok, att ofördröjligen till vederbörande domhavande översända
den från Konungens befallningshavande inkomna uppgift; och skall
förste lantmätaren, där uppgiften föranlett nytt upplägg i jordregistret eller
ändring i förut åsatt registernummer, jämväl tillställa domhavanden utdrag
av jordregistret i erforderliga delar.
Sker eljest ändring beträffande registerbeteckning för en fastighet,
skall förste lantmätaren därom skyndsamt underrätta domhavanden medelst
översändande av utdrag av jordregistret.
Hav Konungen meddelat förordnande, att stadsplan skall upprättas
för område å landet, å vilket 36 § i lagen angående stadsplan ock
tomtindelning icke äger tillämpning, skall Konungens befallningshavande,
efter erhållen del av förordnandet, därom underrätta förste lantmätaren,
vilken det åligger att, så vitt ske kan, för varje fastighet, som förordnandet
angår, om detsamma göra anteckning i kolumn 18 av fastighetens
rum i jordregistret.
§ 37.
Mom . 1. Har område, som ingår i tomtindelning, upptagits i jordregistret,
skola tomterna inom samma område, evad det hör till samhälle,
varom stadgas i § 1 andra stycket, eller är av beskaffenhet, som avses i 37
§ av lagen angående stadsplan och tomtindelning, i den ordning nedan sägs
överföras till särskild tomtbok.
aj Utöver de handlingar eller uppgifter rörande tomterna, som jämlikt
föreskrifterna i § 22 må hava inkommit till lantmäterikontoret, skall på
framställning av förste lantmätaren Konungens befallningshavande från
byggnadsnämnden i vederbörande samhälle eller vad angår ort, som avses i
37 § av lagen angående stadsplan och tomtindelning, i den ordning befallningshavanden
bestämmer, införskaffa och till lanimäterikontoret överlämna:
dels förteckning enligt formulär M över tomterna i orten jämte uppgift
å beteckningar, som må hava blivit av Konungens befallningshavande fastställda
eller eljest brukas för tomterna, samt, dår beteckning å tomterna saknas
eller åsatt eller eljest använd beteckning ej överensstämmer med föreskrifterna
i § 13 av förordningen angående fastighetsregister för stad, förslag till beteckning
i enlighet med sagda föreskrifter,
81
samt dels kopia av såväl stadsplanekartan som de särskilda tomtindelning
skartorna, så vitt de ej förut finnas att tillgå på lantmäterikontoret.
bj Förste lantmätaren åligger att med nyssnämnda kartor jämföra förteckningen
över tomterna samt i denna göra de rättelser och tillägg, vartill
granskningen må föranleda. Så vitt beteckningar, överensstämmande med föreskrifterna
i § 13 av Jörordningen angående fastighetsregister för stad, ej
redan äro tomterna åsätta, skall förste lantmätaren därefter med överlämnande
av sagda förteckning hos Konungens befallning skavande göra framställning
om åsättande av sådana beteckningar; ägande förste lantmätaren att därvid
avgiva det förslag i fråga om beteckningar, som han må finna erforderligt.
Sedan Konungens befallning skavande berett tomtägarna samt byggnadsnämnden,
där sådan finnes tillsatt, tillfälle att yttra sig över förste lantmätarens
förslag, så vitt det skiljer sig från det, som må hava inkommit från
orten, samt beslut i anledning av framställningen meddelats, skall förteckningen
återställas till förste lantmätaren, som har att å vederbörande karta
införa beteckningarna i den mån de ej redan må finnas anmärkta å kartan;
kunna beteckningarna ej lämpligen införas å kartan, skola de med hänvisning
till nummer, som skrivas å kartan, antecknas i en å kartan eller i
särskild handling införd beskrivning.
Avskrift av förteckningen jämte kopia av ovan omförmäla kartor med
tillhörande beskrivningar skall genom förste lantmätarens försorg överlämnas till
domhav anden i orten.
c) Med ledning av förteckningen över tomterna, stadsplane- och tomtindelning
skartorna ävensom Konungens befallning shav andes beslut i fråga om
tomtbeteckningar samt under iakttagande i tillämpliga delar av föreskrifterna
i §§ 18 och 19 av förordningen angående fastighetsregister för stad har
förste lantmätaren att för orten upprätta stomme till tomtbok enligt formulär
K; ägande därvid förste lantmätaren bestämma dels, i fall indelning uti
byggnadskrav'' ej förekommer, efter vilken grund uppläggen i tomtboken
skola ordnas, ävensom å vilka upplägg anteckningar av den beskaffenhet, som
avses i § 19 gv förordningen angående fastighetsregister för stad, skola införas,
dels ock vilket utrymme skall anslås för varje tomt.
Hör samhälle eller område, varom fråga är, till skilda socknar, skall i
uppläggens överskrift jämte samhällets eller områdets namn även anmärkas,
till vilken socken de å upplägget redovisade tomter höra.
Beslut om sådana byggnadsbestämmelser för tomter inom orten, som
meddelats av Kungl. Maj:t i enlighet med 3 § i lagen angående stadsplan
och tomtindelning, skall genom Konungens befallning skärande delgivas för
-
li
82
ste lantmätaren för dess anmärkande i tomtboken å vänstra sidan inom
avdelningen A.
Inf öring å högra sidan inom avdelningen A skall äga rum, då föreskrift
därom efter framställning av förste lantmätaren eller från orten lämnats av
Konungens befallning skavande antingen med avseende å visst slag av beslut
eller för. särskilda fall.
dj Tomt skall av förste lantmätaren överföras till tomtboken,
där tomten svarar mot flera i jordregistret upptagna fastigheter eller
delar av sådana fastigheter: då meddelande till förste lantmätaren inkommit
från rätten att medgivande lämnats till tomtens bildande,
samt där tomten utgöres allenast av en i jordregistret upptagen fastighet
eller del av sådan fastighet: då vederbörande ägare hos förste lantmätaren
gör framställning ''om tomtens införande i tomtboken.
Meddelande från rätten, som nyss sagts, skall innehålla uppgift dels om
tomtens areal och längden av dess särskilda sidor jämte upplysning om handling,
varur uppgiften hämtats, dels ock om beteckningen i jordregistret å de fastigheter,
som helt eller delvis ingå i tomten, och har ägare av tomt, då registrering
på ansökan av honom äger rum, att i enahanda avseenden förebringa utredning.
I kolumnen för särskilda anteckningar anmärkes i varje fall handling,
från vilken uppgift om areal och längden av tomtens särskilda sidor är hämtad.
Mom. 2. Vad jämlikt förordningen angående fastighetsregister för stad
gäller om uppläggande och förande av tomtbok för stad, som lyder under
landsrätt, och om meddelande av uppgifter till grund för registrering i sådan
bok, skall i övrigt, så vitt det ej strider mot bestämmelserna i denna förordning
eller mot anvisningen till formulär N, äga motsvarande tillämpning i
avseende å tomtbok, som i denna förordning avses; skolande därvid ovan
nämnda kartor anses svara mot registerkartan, jordregistret mot stadsägoboken
och tomtförteckningen mot tomtbildning slän g den.
Uteslutes tomt eller del därav ur tomtindelning, varde området överfört
till jordregistret samt därvid i föreskriven ordning registrerat å det upplägg,
varå området före dess införande i tomtboken varit upptaget. Hav sådan
tomt eller tomtdel bildats genom sammanläggning av mark, hörande till olika
jordeboksenheter, värde den uppförd å nytt upplägg, och göres om förhållandet
anteckning i kolumn 18 av de särskilda delarnas rum i jordregistret.
Fastställes ny tomtindelning eller ändring i förut bestående tomtindelning,
skall Konungens brfältning skavande, sedan beslut meddelats angående de förändringar
i fråga om registerbeteckning, som i följd av den nya eller ändrade tomtindelningen
erfordras, bereda förste lantmätaren tillfälle att taga del av tomt
-
indelning ^handling urna; åliggande förste lantmätaren att verkställa de införing av
i tomtboken och förteckningen över tomterna, som av tomtindelningen föranledas,
samt att av tomtindelning skartan taga kopia i två exemplar, varav det ena tillställes
domliav anden i orten och det andra skall förvaras i lantmäter ikontor et.
över de i tomtboken och förteckningen över tomterna upptagna tomter
skall föras register enligt formulär 0 eller med användande av så kallat
kortsystem; skolande registret omfatta de särskilda tomternas registerbeteckningar
ävensom de namn, som i tomtboken införts i kolumn 5.
Om ändring i eller tillägg till tomtboken eller förteckningen över tomterna
skall förste lantmätaren lämna domhavanden i orten underrättelse medelst
utdrag av tomtboken eller förteckningen.
Mom. 3. Har i fall, då registrering av visst förhållande skall äga rum
efter anmälan av myndighet, sådan anmälan ej inkommit, må registrering verkställas
på ansökan av enskild rått säg anda, som företer bevis om förhållandet.
Sker registrering på ansökan av enskild rättsägande och vill han återfå
karta eller handling, som legat till grund för registreringen samt ej eljest
finnes å lantmäter ikontor et, åligge honom att överlämna kopia eller avskrift
till förste lantmätaren att förvaras i lantmäter ikontor et. TJtöver den kostnad,
som må erfordras för dylik kopia eller avskrift, vare sökanden ej skyldig
vidkännas utgift för registrering.
I de uppgifter enligt formulär H, som det enligt § 35 åligger förste
lantmätaren att meddela, användes för tomt, som överförts till tomtboken, dess
beteckning enligt tomtboken såsom gällande registerbeteckning; skolande beträff ande
den årliga uppgiften enligt omförmäla formulär iakttagas att tomt, som efter
det senaste uppgift avlämnats blivit införd i tomtboken eller undergått förändring
i fråga om beteckning i tomtboken eller för vilken särskilt namn fastställts,
varder upptagen i den uppgift.
£ 38.
Har en i jordregistret införd fastighet uteslutits ur jordeboken eller
har fastighet överflyttats från en socken till annan, skall förste lantmätaren,
sedan anteckning om åtgärden verkställts i jordregistret, med rött
överlinjera fastighetens upplägg eller,, där detta upptager även annan
fastighet än den åtgärden avser, de uppgifter angående fastigheten, som
må hava införts i kolumnerna 2—41 av vederbörande rum.
Vad sålunda stadgats skall även iakttagas i fall, då fastighet eller
område, som införts i jordregistret, upptages i fastighetsregister, som
84
föres enligt de för stad meddelade bestämmelser, eller i sådan tomtbok,
som avses i § 37.
§ 40.
Anser någon sin rätt vara förnärmad genom beslut, som jämlikt
denna förordning meddelats av Konungens befallning skavande, lantmäteristyrelsen
eller kammarkollegium, äge däröver anföra besvär i den ordning,
som för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks
beslut är bestämd.
§ dl.
Denna förordning skall lända till efterrättelse från och med den 1
januari 1909, dock med följande inskränkningar:
1) att bestämmelserna i §§ 28, 31 och 33 om översändande av utdrag
av jordregistret till vederbörande domhavande och i g 32 om återställande
till honom av uppgift, varom där stadgas, icke skola tillämpas,
förrän särskild föreskrift därom meddelats förste lantmätaren;
2) att i fråga om uppläggande av jordregister för Kopparbergs län
och Hamra kapellag i Los socken av Gävleborgs län skall gälla vad särskilt
stadgas:
3) att, där med hänsyn till särskilda förhållanden i någon ort hinder
skulle möta mot uppläggande av jordregister enligt denna förordning,
med registrets uppläggande må anstå, efter ty Konungen på därom gjord
framställning förordnar.
Sedan jordregister för en socken blivit upplagt, skola beträffande
förändringar inom denna socken i fråga om fastigheters namn, nummer
med mera de i kungörelsen den 31 december 1887 angående anteckning
i lagfarts- och inteckningsböckerna om förändringar av fastigheters namn,
nummer och skattetal med mera givna föreskrifter ej vidare tillämpas.
Denna kungörelse träder i kraft den 19 .
Med kungörelsens ikraftträdande skall kungörelsen den 19 december
1913 angående anstånd med uppläggande av jordregister för vissa orter
m. m. upphöra att gälla.
FORMULÄR MED ANVISNINGAR.
Förteckning över tomterna
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
|
Rum- mets ord- nings- num- mer |
Tomtens beteck-ning enligt tomt-indelningshand-lingarna |
Tiden, då fastställts |
Myndighet, av vilken tomtindel-ningen blivit fastställd |
Tiden, dä stads-plan fastställts |
Av Konungens eljest bruklig be-teckning å tomten |
|
Kvarter |
Nummer eller littera |
|||||
• |
. |
inom
87
Formulär M.
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
|
Av den, som |
Särskilda an-teckningar av |
Av förste lant-mätaren före-slagen ändrad tomten |
Av Konungens |
Anmärkningar |
Upplägg i |
|
Band |
Blad |
|||||
88
Band Tomtbok för
Blad
Kvarteret
Beslut, varigenom stadsplan eller tomtindelning fastställts eller ändrats, samt av ICungl. Maj:t
enligt 3 § i stadsplanelagen meddelade byggnadsbestämmelser
Kvarteret
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Tiden, då |
Myndighet, av vilken |
Tiden, då senaste tomt-karta upprättats; förrätt-ningsmannens namn |
Tomtens areal i kvadratmeter |
Längden av tomtens särskilda sidor i meter |
\ |
Bil
Formulär N.
socken.
Andra byggnadsbestämmelser m. m. |
|
tomten n.r |
|
G |
7 |
Tomtens eller dess särskilda delars be- |
Särskilda anteckningar |
teckning i jordregistret |
|
\ • , |
12
90
Formulär 0.
Register till tomtboken och förteckningen över tomterna.
Tomtens beteckning |
Tomtboken |
Tomtför- teckningen |
Tomtens beteckning |
Tomtboken |
Tomtför- teckningen |
||||||
Kvarter eller |
Num- mer (och littera) |
Band |
Blad |
Blad |
Kura |
Kvarter eller |
Num- mer (och littera |
Band |
Blad |
Blad |
Rum |
• f |
• |
it i
Anvisning till formulär M.
Kolumnerna 1—8 ifyllas av den, som upprättar förteckningen, kolumnerna 9, 11
och 12 av förste lantmätaren och kolumn 10 hos Konungens beEallningshavande.
Kolumn 2 ifylles med ledning av tomtindelningshandlingarna. Finnas ej sådana
att följa, t. ex. vid av ålder bestående tomtindelning, skall detta anmärkas i kolumn 8
med angivande av den handling (t. ex. viss karta med beskrivning), från vilken uppgift
om beteckningen hämtats.
Tomterna införas, där de betet-knats med nummer, efter nummerföljd, varvid iakttages
att, om numreringen ej skett i fortlöpande följd för hela området utan särskilt för
vissa delar därav, såsom kvarter, rotar, sockendelar etc., dessa delar upptagas, där de hava
viss nummerföljd, efter nummerordning men eljest i bokstavsföljd inom området eller särskild
del därav. Namn å kvarter införes i därför avsedd avdelning av kolumn 2, därest
tomterna upptagas efter sådan indelning. I samma avdelning införes under enahanda förutsättning
namn å rote etc., där numreringen skett inom sådan del av området; och bör
i sådant fall ordet »Kvarter» i formuläret överlinjeras samt däröver skrivas »Rote» eller
annan motsvarande beteckning. Kunna med nummer betecknade tomter icke i sådan ordning
upptagas, bör vad som kan anses erforderligt för att beteckna tomterna införas i
kolumn 2, särskilt för varje tomt. Äro tomterna betecknade med littera, ordnas de, med
tillämpning i övrigt av nu nämnda regler, efter bokstavsföljd. Äro tomterna ej betecknade
med nummer eller littera, ordnas de efter den grund, som förut tillämpats i förteckningar
över tomterna eller eljest finnes lämplig.
Råder ovisshet, om ett område ingår i tomtindelning eller om tomtindelning blivit
fastställd, göres därom anteckning i kolumn 8, varjämte anteckningen i kolumn 3 omslutes
med klammer. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt frågan, huruvida en tomtindelning,
som utmärkts å en före stadsplanelagens tillkomst fastställd stadsplanekarta,
må anses vara fastställd av Konungen.
Där tomten eller någon del därav veterligen är ofri, införes uppgift därom i kolumn
8.
Är tomtindelningen av ålder bestående, utmärkes detta genom införande av orden
»av ålder bestående» tvärs över kolumn 3.
Införing i kolumn 5 skall ej göras särskilt för varje tomt; är stadsplan för ortens
hela planlagda område fastställd samtidigt, göres endast en införing, eljest anmärkes för
varje kvarter, rote etc., när stadsplan därför blivit fastställd.
[ kolumn 6 anmärkes beteckning, som Konungens befallningshavande må hava fastställt
för tomten i sammanhang med fastställelse av tomtindelning eller avsöndring, så ock
eljest bruklig beteckning å tomten. Har veterligen särskilt namn blivit för tomten fastställt,
antecknas namnet i kolumn 8 med angivande, så vitt ske kan, av beslutets dag
och myndighet, av vilken det meddelats.
Saknas uppgift om något förhållande, som bort antecknas i viss kolumn, varde
sådant angivet i den kolumn eller ock i kolumn 8.
I kolumn 8 eller 11 må beträffande akt eller handling, varifrån uppgift hämtats,
anmärkas dess ärkivnummer, där sådant finnes åsatt, med angivande av arkiv, där akten
eller handlingen förvaras.
Vid förteckningens upprättande böra med hänsyn till det utrymme, som anteck
ningarna i kolumnerna 8 och 11 kunna kräva, för varje tomt anslås minst sex rader.
Ifrågakommer därefter införing i sålunda bildat rum, och är det rum fullskrivet, göres
införingen i ett senare rum, som genom hänvisning i vartdera rummet angives utgöra
fortsättning av det förra.
Då tomt införes i tomtboken, skola anteckningarna i kolumnerna 2—6 i förteckningen
överlinjeras med rött, och göres i sammanhang härmed införing i kolumn 12.
Utgår eljest t. ex. i följd av ny tomtindelning eller tomts uteslutande ur tomtindelning
tomt ur förteckningen, skola anteckningarna i kolumnerna 2—6 överlinjeras med rött
samt anledningen därtill anmärkas i kolumn 11.
Då förste lantmätaren i förteckningen inför tomter, som tillkommit genom tomtindelning,
varå fastställelse meddelats efter det förteckningen blivit till förste lantmätaren
överlämnad, skall vad ovan föreskrivits lända till efterrättelse i tillämpliga delar; och må
förste lantmätaren därvid från tomtindelningshandlingarna göra anteckning i kolumn 11
om fastighet, varav tomten bildats, samt om tomtens areal och längden av dess särskilda
sidor.
Anvisning till formulär N.
Avdelning A är avsedd för anteckningar rörande kvarteret. Beträffande beslut om
stadsplan eller tomtindelning anmärkes dagen för beslutet samt, där beslutet berör allenast
vissa tomter, vilka tomter i beslutet avses. Ej heller meddelade byggnadsbestämmelser
skola utförligare refereras; endast vad beslutet huvudsakligen rörer anmärkes, varjämte,
där beslutet avser allenast vissa tomter, dessa angivas. Finnes arkivnummer
åsatt akt eller handling, anmärkes detta nummer med hänvisning till arkiv, där akten
eller handlingen förvaras.
När utrymme i vederbörande spalt å första bladet ej finnes för flera anteckningar,
som höra till spalten, fortsättes i motsvarande spalt å nästa blad inom upplägget för
kvarteret o. s. v.
Avdelning B är avsedd för de särskilda tomternas registrering.
Vid upprättande av stomme till tomtboken skall förteckningen över tomterna enligt
formulär M tjäna såsom huvudkälla. Rubriken ifylles med ledning av uppgifterna i
kolumn 10 i förteckningen eller, där införing i samma kolumn ej ägt rum, med ledning
av uppgifterna i kolumn 6. Anteckningarna i kolumnerna 1 och 2 skola avse den tomtindelning,
som gällde vid tiden för tomtens införande i tomtboken, och skall således hämtas
från förteckningen enligt formulär M. Angående de tomtindelningar, som kunna tid efter
annan fastställas och beröra i tomtboken införda tomter utan att omedelbart föranleda
ny registrering i tomtboken, göres i kolumn 7 hänvisning till förteckningen över tomterna.
Bibehålies tomt vid ny tomtindelning oförändrad, införes1 ny vederbörlig anteckning i
kolumnerna 1 och 2, varvid förut gällande uppgift i nämnda kolumner överlinjeras med
rött, och anmärkes anledningen till den ändrade registreringen i kolumn 7. År tomtindelning
av ålder bestående, anmärkes det i kolumn 1. Anses tomtindelningen fastställd
i sammanhang med fastställelse av stadsplan före stadsplanelagens ikraftträdande, anmärkes
det i kolumn 7, men införes därjämte inom klammer i kolumn 1 tiden, då tomtindelningen
anses fastställd, och i kolumn 2 den myndighet, av vilken fastställelsen meddelats.
Kolumn 3 är företrädesvis avsedd för anteckningar om tomtkartor, som upprättas efter
tomtbokens uppläggande, men bör även upptaga den tomtkarta, som senast därförut upprättats,
och sker anteckningen därom med ledning av uppgift, som må erhållas i samband
med tomts införande i tomtboken och vad för övrigt må vara känt för registerföraren.
Då areal, varom uppgift införes i tomtboken, beräknats vid mätning enligt siffermetod,
anmärkes detta medelst införande inom parentes efter sifferuppgiften av bokstaven
»s». Kolumn 6 ifylles med ledning av de uppgifter, som vid tomts införande i tomtboken
komma förste lantmätaren till hand eller med ledning av anteckningar, som av
förste lantmätaren må hava införts i kolumn 11 av förteckningen över tomterna. Anteck
-
94
ningarna i kolumn 7 om namn göras med ledning av kolumn 6 i förteckningen över
tomterna. Vid införande av fastställt namn göres i kolumn 7 hänvisning till vederbörande
myndighets beslut med angivande av dess dag och årtal, där det kan ske.
Skall på grund av föreskrift i annan författning än förordningen angående fastighetsregister
för stad, t. ex. lagen rörande avgäld från avsöndrad lägenhet, anteckning ske
i tomtboken, varde anteckningen jämte hänvisning till det beslut, som föranlett densamma,
införd i kolumn 7.
Då flera tomter upptagas på samma blad, bör framför kolumn 1 upplinjeras en
kolumn för »rummets ordningsnummer». Över denna kolumn bör till förekommande av
förväxling ej sättas något nummer.
År rum, i vilket införing skall ske, fullskrivet, göres, om utrymme därtill finnes,
införingen i ett senare rum å samma blad, vilket rum genom hänvisning från det ena
till det andra angives utgöra fortsättning av det förra rummet. I annat fall göres införingen
å nytt blad, varvid hänvisning göres från det ena bladet och rummet till det andra.
Rummen numreras i fortlöpande följd, ej särskilt för varje blad.
Anvisning till formulär O.
I registret till tomtboken och förteckningen över tomterna upptagas tomterna, där
de ej betecknats endast med nummer efter fortlöpaande följd för området i dess helhet, i
den ordning, som svarar mot namn eller annan beteckning å kvarter eller annan del av
.området, vars namn ingår i registerbeteckningen, samt inom varje sådan del i nummerordning.
Där tomterna endast betecknats med nummer, upptagas de i nummerordning.
Då jämlikt § 13 sista stycket av förordningen angående fastighetsregister för stad
litterabeteckning inom parentes fogats till tomtnummer, må sådana tomter i litteraordning
och i övrigt på sätt ovan sägs upptagas särskilt i registret.
Sådana namn, som upptagits i kolumn 7 av tomtboken, införas särskilt i alfabetisk
ordning sist i registret.
Vid registrets uppläggande lämnas såväl efter varje kvarter eller annan indelning
som efter de under varje bokstav upptagna namn lämpligt antal rader för nya införingar.
Har en tomt erhållit ändrad beteckning eller uppdelats i nya tomter, skall den för
tomten i registret förut gjorda anteckning överlinjeras med rött. Har ändringen endast
avsett nummer, må dock i stället så förfaras, att detta överlinjeras med rött och däröver
införes anteckning om det nya numret; och förfares på samma sätt, om ändring sker
beträffande band, blad eller rum, där tomten redovisats.
Har en i förteckningen över tomterna upptagen tomt införts i tomtboken, skall den
för densamma i kolumnen för tomtförteckningen införda anteckning överlinjeras med rött.
Tomtbeteekningar, som kommit ur bruk i sammanhang med upprättandet av stomme
till tomtbok för orten, upptagas icke i registret.
96
Förslag
till
Lag
med
vissa bestämmelser angående fastighetsregister.
1 §•
Över samtliga fastigheter, såväl å landsbygden som i stad, skall, enligt
de grunder Konungen bestämmer föras förteckning (fastighetsregister).
2 §•
1 stad upplägges och föres fastighetsregistret på stadens bekostnad.
Beträffande område, som vid utgången av år 1915 hörde till stad,
äger dock staden att såsom bidrag till de med registrets uppläggande
förbundna kostnader efter ty Konungen bestämmer av statsmedel uppbära
ett belopp av högst tio kronor för hektar ej vattentäckt mark, som skall
i registret upptagas.
Vad sålunda stadgats för stad skall äga motsvarande tillämpning beträffande
köping och annat samhälle å landet, varest tomtindelning såsom i
stad finnes, dock att bidrag av statsmedel tillkommer köping och annat samhälle,
som nu sagts, endast så vitt fastighetsregister för samhället enligt de
bestämmelser, som meddelas för stad, upplagts före utgången av år 1918.
1 stad, som lyder under landsrätt, så ock i köping eller annat samhälle
på landet, som i denna § avses, skall det likväl ej åligga staden eller samhället
att svara för kostnaderna för de uppgifter, vilka för registret skola
lämnas av den, som för fastighetsboken, eller av vederbörande häradsskrivare
eller landskontor; och må under de villkor Konungen föreskriver
förste lantmätaren i länet vara registerförare för stad eller samhälle, som
ovan nämnts.
Denna lag träder i kraft den
19
07
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av § SO i förordningen den 21 mars
1862 om kommunalstyrelse på landet.
Härigenom förordnas, att § 80 i förordningen den 21 mars 1862
om kommunalstyrelse på landet skall erhålla följande ändrade lydelse:
Mom. 1. Har Kungl. Maj.t förordnat, att ordningsstadgan, byggnadsstadgan
och brandstadgan för rikets städer samt vad i hälsovårdsstadgan
för riket föreskrives om stad skola lända till efterrättelse för område
å landet, som ej utgör egen kommun, vare det område att anse såsom
ett särskilt samhälle (municipalsamhälle), vars medlemmar äga att,
oberoende av kommunen i övrigt, själva vårda sådana för samhället gemensamma
ordnings- och hushållningsangelägenheter, som avses i nämnda
författningar eller föranledas av dessas tillämpning inom samhället; och
gälle i avseende härå om municipalsamhälle i tillämpliga delar vad i
denna förordning är om kommun stadgat, med iakttagande därav, att, i
stället för kommunalstämma, kommunalfullmäktige och kommunalnämnd,
motsvarande myndigheter inom municipalsamhälle skola benämnas municipalstämma,
municipalfullmäktige och municipalnämnd.
Mom. 2. Genom stadgandet i mom. 1 sker ej ändring vare sig i
den medlem av municipalsamhälle tillkommande rätt att inom den kommun,
samhället tillhör, deltaga i där förekommande överläggningar och
beslut rörande angelägenheter av enahanda art som dem, vilka i sagda
mom. avses, eller i hans skyldighet att lämna bidrag till utgifter, som av
dylika beslut föranledas.
Mom. 3. Avser förordnande, varom i mom. 1 sägs, allenast en
eller flera av de i samma mom. omförmälda författningar, skola de i
13
98
denna § meddelade bestämmelser lända till efterrättelse i fråga om sådana
ärenden, som åsyftas i de författningar, förordnandet angår.
Mom. 4. Finnas i visst fall särskilda omständigheter påkalla undantag
från de förut i denna § givna stadganden eller nödvändiggöra
annan ordning för municipalsamhälles beslutande- och beskattningsrätt,
äge Kungl. Maj:t på framställning av Konungens befallningshavande, vederbörande
kommun eller medlem av samhället att i ärendet förordna,
efter som skäligt prövas. På kommunalstämma, kommunalfullmäktige
eller kommunalnämnd i kommun, vartill sådant samhälle hör, ankomma
att, där enligt Kungl. Majds förordnande motsvarande myndigheter ej
skola finnas särskilt för samhället, med iakttagande av de av Kungl.
Maj:t meddelade bestämmelser fullgöra vad eljest för municipalsamhälle
åligger municipalstämma, municipal fullmäktige och municip alnämnd.
Mom. 5. Vad i denna § är stadgat om municipalsamhälle gälle
även om köping, som icke utgör egen kommun.
Denna lag träder i kraft den 19 .
Erfordras med anledning av denna lag ändrade bestämmelser för
samhälle, för vilket därförinnan meddelats förordnande, som i mom. 4
avses, åligge det Konungens befallningshavande att skyndsamt därom hos
Kungl. Maj:t göra framställning.
99
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av stadgandet 1 2 § under 7:o) av lagen
den 26 inaj 1909 om Kung!. Maj:ts regeringsrätt.
Härigenom förordnas, att stadgandet i 2 § under 7:o) av lagen den 26
maj 1909 om Kungl. Maj ds regeringsrätt skall erhålla följande ändrade
lydelse:
Besvär, som jämlikt författningarna må hos Konungen fullföljas i
statsdepartementen, skola, med. de undantag varom i 3 § sägs, tillhöra
regeringsrättens upptagande och avgörande i följande mål:
7:o) mål om fastställande av jordebok, om upptagande i eller uteslutande
ur jordebok av fastighet eller särskild anteckning, om ändring i
förhållande, varom uppgift finnes i jordebok införd:
mål, som uppkomma i anledning av fastighetsregisters uppläggande
och förande;
de i denna § eljest ej nämnda mål om förmåner, rättigheter och
skyldigheter, vilka åtfölja fastighet på grund av dess särskilda natur och
egenskap;
Denna lag träder i kraft den
19
100
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 2, 10, 51, 59 och 83 §§ i stadgan den 9
november 1866 om skiftesverket i riket.
Härigenom förordnas, att 2, 10, 51, 59 och 83 §§ i stadgan den 9
november 1866 om skiftesverket i riket skola erhålla följande ändrade
lydelse:
2 §•
Är jord å landet oskiftad och vill delägare laga skifte därå erhålla;
have där vitsord till.
Om delning av jord, som ingår i tomtindelning i köping eller å
annan ort på landet, varest tomtindelning såsom i stad finnes, galle
råd särskilt är stadgat.
10 §.
Huruvida jord skiftas må, som till stad hörer och samfällig är, därom
gälle vad särskilt för varje stad kan vara stadgat, eller, då fråga om
skifte av sådan jord väckes, varder förordnat.
Har stadsjord blivit genom teg- eller storskifte i flera skiften lagd
och vill delägare däri laga skifte erhålla; då bör, så framt ej alla delägarna
därom åsämjas, på prövning i varje fall ankomma, huruvida
sådant skifte, till ännu större nytta och bekvämlighet för delägarna, må
tillåtas.
Ej må dock jord, som ingår i tomtindelning i stad, i något fall
ingå i skifte efter denna författning.
101
Vad nu rörande rågångar i förening med ägoskiften stadgat är,
galle även, då fråga djirom, ulan sammanhang med skifte, förekommer.
Om bestämmande av gräns för tomt i stad eller köping eller å annan
ort på landet, varest tomtindelning såsom i stad finnes, galle vad
särskilt stadgas.
59 §.
Vad nu rörande ägoutbyte mellan byar och hemman i förening med
ägoskifte stadgat är, gälle även, då fråga därom, utan sammanhang med
sådant skifte, förekommer, likasom ock då stadsjord möter ägor å landet,
eller fråga eljest uppstår om utbyte av stadsjord mot äga å landet.
Ej må dock tomt i stad ingå i ägoutbyte, som nu sagts, ej heller
vare dylikt ägoutbyte tillåtet mellan tomter i köping eller å annan ort
på landet, varest tomtindelning såsom i stad finnes, eller mellan sådan
tomt och annan jord.
83 §.
Hindras ordentlig och formlig skiftesläggning av anlagda ryttare-,
soldat- eller båtsmanstorp, eller av sådana till hemman hörande lägenheter,
som lagligen därifrån upplåtna blivit, eller av sådana inom skifteslaget
belägna utjordar eller urfjällar, vilka tillhöra hemman i annat skifteslag
och ej kunna efter stadgandet i 56 § utbytas; då skola dessa lägenheter
i skiftet ingå och, efter delningsgrund och gradering, jämngoda utstakas
å de ställen, där det till beredande av ett redigt skifte lämpligen ske kan;
och gånge med utflyttnings- och odlingskostnaderna, som i 13 kap. stadgat
tinnes. Ägare av det hemman, varifrån lägenhet blivit under nyttjanderätt
på viss tid eller livstid upplåten, före vid skiftet därför talan;
börande, vid fråga om utbyte av ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp, regementsfullmäktig,
efter anmälan från lantmätaren, tillförordnas.
Utgöres lägenhet, som från hemman upplåtits, av tomt i köping eller
å annan ort på landet, varest tomtindelning såsom i stad finnes, eller av
del av sådan tomt, må den dock ej på sätt i denna § sägs i skifte ingå.
Denna lag träder i kraft den
19
102
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 21, 26, 29 och 30 §§ i lagen den 27 juni
1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring.
Härigenom förordnas, att 21, 26, 29 och 30 §§ i lagen den 27 juni
1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring skola erhålla
följande ändrade lydelse:
21 §.
Jordområde, som avsöndras för alltid, skall av lantmätare eller
annan i ägomätning kunnig person avfattas å karta, upptagande jämte
den avsöndrade jorden sådana fasta punkter och mätning supp gifter att
områdets läge varder fullt bestämt.
Avhandling rörande jordavsöndring för alltid, vilken handling
skall innehålla noggrann beskrivning å den avsöndrade jordens storlek,
läge och gränser, skall jämte kartan över det avsöndrade området ingivas
till Konungens befallningshavande, som har att, därest avhandlingen
så väl med hänsyn till avsöndringens storlek som ock i övriga avseenden
är med denna lag överensstämmande, meddela fastställelse å avsöndringen.
Innan ärendet av Konungens befallningshavande avgöres må, där
så nödigt finnes, yttrande av lantmätare inhämtas.
Önskar sökande återfå för fastställelse av avsöndring ingiven karta,
vartill ej enligt de av Konungen om redovisning av lantmäteriförrätt
-
103
ningar meddelade föreskrifter koncept skall överlämnas i offentlig myndighets
förvar, vare sökanden skyldig gälda kostnad för kopia av
kartan.
26 §.
Sedan fastställelse meddelats å avsöndring av lägenhet för alltid,
skall, på sätt särskilt är föreskrivet, lägenheten införas i fastighetsregistret.
29 §.
1 mom. Vad i denna lag är stadgat om hemman skall med den
inskränkning, som här nedan sägs, gälla även om hemmansdel, som genom
hemmansklyvning eller ägostyckning tillkommit, så ock i tillämpliga
delar om varje under särskilt nummer i jordeboken upptagen lägenhet,
som ej tillkommit genom avsöndring. Vid ägostyckning å sådan lägenhet
skall, i stället för att mantal åsättes varje lott, bestämmas det inbördes
förhållande, efter vilket lotterna skola deltaga i utgörandet av lägenhetens
allmänna utskylder och besvär.
Är hemmansdel eller lägenhet, som här avses, till läge och beskaffenhet
sådan, att den företrädesvis ägnar sig till byggnadstomt, eller
består dess värde till huvudsaklig del i vattenfall, fiske eller annan dylik
förmån, eller i byggnader, eller andra anläggningar, må ej emot delägares
bestridande klyvning äga rum, där den prövas lända honom till
förfång.
2 mom. I fråga om klyvning och avsöndring skall vad som gäller
om lägenhet, som ej tillkommit genom avsöndring, jämväl tillämpas å
för alltid avsöndrad lägenhet; dock att från lägenhet, som sist är sagd,
ytterligare avsöndring för alltid må ske utan inskränkning till viss del av
ägovidden.
3 mom. Avsöndring enligt denna lag må ej äga rum i stad, ej
heller i köping eller annat samhälle å landet, var est tomtindelning såsom
i stad finnes, såvida fastighetsregister enligt de för stad meddelade
bestämmelser föres för samhället i dess helhet.
A annan ort på landet, må avsöndring av område, som ingår
i tomtindelning, ej äga rum med mindre området sammanfaller med %
tomt, som enligt den indelning skall bildas, eller, där i tomt ingå
delar av skilda fastigheter, med sådan tomtdel. För genomförande
104
av tomtindelning å sådan ort må avsöndring på ansökan av områdets
ägare kunna medgivas utan hinder därav att avhandling rörande områdets
upplåtande icke upprättats eller ingivits; och skall vad denna
lag innehåller om storleken av område, som må avsöndras, samt om
förhud i vissa fall mot avsöndring icke äga tillämpning i avseende åt
område, varom nu är fråga, utan att dock ägare eller innehavare härigenom
må tillkomma vidsträcktare rätt att. förfoga över området än
vad lag och författning eljest medgiva.
Häftar hemman, hemmansdel eller under särskilt nummer
hoken upptagen lägenhet, varifrån för tomtindelnings genomförande avsöndring
ägt rum annorledes än i enlighet med de i allmänhet beträffande
avsöndring gällande bestämmelser, för frälseränta eller för lån,
som av allmänna medel lämnats för beredande av odlingsföretag, eller
för allmänna utskylder och besvär, i vilkas utgörande den avsöndrade
lägenheten icke omedelbart deltager, och utgör den avsönclrade lägenheten
ensam eller tillsammans med råd redan kan rara från stamfastigheten
avsöndrat mera än en femtedel av stamfastighetens ägovidd,
då må på ansökan av stamfastighetens ägare Konungens befallningshavande
förordna, efter vilket inbördes förhållande stamfastigheten och
clen avsöndrade lägenheten skola svara för förfallande belopp eller
deltaga i utgörandet av stamfastighetens allmänna utskylder och besvär.
Över ansökan, som nu sagts, höre Konungens befallning skärande ägaren
av den avsöndrade lägenheten, så framt denna veterligen blivit till
annan upplåten; och äge befallningshavanden jämväl, där ej avsöndring
shandling ärna lämna erforderliga upplysningar, inhämta yttrande
av kronobetjäningen och lantmätare. Anteckning om Konungens befältningsharandes
förordnande skall ske i fastighetsregistret och jordeboken.
4 mom. Område, som ingår i tomtindelning i stad eller köping
eller å annan ort, rarest tomtindelning såsom i stad finnes, må ej, ändå
att det genom hemmansklyvning eller ägostyckning utbrutits, klyvas
eller styckas enligt denna lag.
30 §.
Genom denna lag göres ej ändring i vad om lotshemman av kronoeller
skattenatur är särskilt stadgat.
105
1 fråga om avsöndring för överflyttning av jord eller lägenitet
från ett förvaltningsområde till annat i anledning av förändring i
administrativ indelning galle vad särskilt föreskrives.
Denna lag träder i kraft den 19 . Vad här ovan
är föreskrivet angående klyvning av avsöndrad lägenhet skall, utan hinder
av vad 31 § av lagen om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring
innehaller angående äldre lägenheter, jämväl å dem äga tillämpning.
14
106
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 25 maj 1905 rörande
avgäld från avsöndrad lägenhet.
Härigenom förordnas, att 8 § i lagen den 25 maj 1905 rörande avgäld
från avsöndrad lägenhet skall erhålla följande ändrade lydelse:
Sedan beslut, som i 5 eller 6 § avses, blivit meddelat, varde, på
sätt särskilt är föreskrivet, lägenheten, där sådant tillförene ej ägt ram,
införd i fastighetsregistret; och skall anteckning om beslutet ske i fastighetsregistret
samt, där lägenheten eller dess stamhemman tillhör landet,
jämväl i jordeboken.
Denna lag träder i kraft den 19 ; men skall ej tillämpas
förrän i den mån fastighetsregister blivit upplagt.
107
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 3 och 6 §§ i lagen den 19 april 1907
angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet.
Härigenom förordnas, alt 3 och 6 §§ i lagen den 19 april 1907
angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet skola erhålla följande
ändrade lydelse:
3 §•
Har i ärende, varom i 2 § förmäles, lägenhetens ägare styrkt, att
ersättning, som för avgäldens avlösning tillkommer hemmanets ägare, till
denne utgivits, förordne Konungens befallningshavande om införande av
anteckning, att av g aids skyldigheten upphört, i fastighetsregistret sä ock
i kronans jordebok, så vitt beslut, varigenom avgälden fastställts, enligt
vad särskilt är stadgat blivit anmärkt eller skall anmärkas i jordeboken.
6 §•
Sedan förordnande givits, som i 3 § avses, varde på statsverkets
bekostnad meddelande därom genom tryck kungjort så som med Konugens
befallningshavandes kungörelser vanligen förfares.
Denna lag träder i kraft den
19 .
108
Förslag
till
Kungörelse
angående uppgifter för anteckning i fastighetsregister av
vissa beslut rörande avgälder med mera.
^Enär Konungens befallningshavandes beslut
jämlikt 5 § i lagen flen 25 maj 1905 rörande avgäld från avsöndrad
lägenhet om avgäld, som fortfarande skall utgå,
jämlikt 6 § i samma lag om det inbördes förhållande,, efter vilket
stamfastighet och lägenhet skola deltaga i utgörandet av utskylder, samt
jämlikt 3 § i lagen den 19 april 1907 angående avlösning av avgäld
från avsöndrad lägenhet därom att avgäldsskyldighet upphört
skola på grund av föreskrift i de särskilda lagarna antecknas i fastighetsregistret,
där sådant register är upplagt, beslut om avgäldsskyldighets
upphörande dock endast i händelse beslut, varigenom avgälden fastställts,
blivit anmärkt i fastighetsregistret,
förordnas härigenom, att beslut i ärende, som ovan avses, skall
tillhandahållas förste lantmätaren eller, där fastighetsregistret föres av
annan person, i transumt överlämnas till denne för anteckning i fastighetsregistret.
Denna kungörelse träder genast i kraft och skall tillämpas jämväl
beträffande de beslut, som jämlikt någon av förenämnda två lagar redan
må hava meddelats.
10!»
Förslag
Lag
med yissa bestämmelser angående överflyttning av jord eller
lägenhet från ett förvaltningsområde till annat i anledning
av förändring i administrativ indelning.
1 §•
Ägare av jord eller lägenhet, så ock innehavare av jord eller lägenhet,
som upplåtits under stadgad åborätt, vare pliktig tåla att särskild
del av den jord eller lägenhet för genomförande av förändring i administrativ
indelning överflyttas från socken, stad, köping eller municipalsamhälle
till annat förvaltningsområde av beskaffenhet, som nu sagts.
2 §.
Skall visst område av hemman eller lägenhet överflyttas från
ett'' till annat förvaltningsområde, gälle i fråga om avskiljande av det
område vad i lagen om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring
föreskrives beträffande delning av jord eller lägenhet, där ej i denna
lag annorlunda stadgas.
Avsöndring av sådant området må kunna medgivas utan hinder därav,
att avhandling rörande områdets upplåtande icke upprättats eller ingivits;
och skall vad lagen om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring
innehåller om storleken av område, som må avsöndras, samt om
förbud i vissa fall mot avsöndring icke äga tillämpning i avseende å
no
område, varom här är fråga, utan att dock ägaren eller innehavaren
härigenom må tillkomma vidsträcktare rätt att förfoga över området än vad
lag och författning eljest medgiva.
3 §■
Där ej på framställning av vederbörande kommun eller samhälle
ägaren eller innehavaren inom skälig tid vidtager för områdets avskiljande
erforderlig åtgärd, som på honom må ankomma, äge kommunen eller
samhället hos Konungens befallningshavande göra ansökan om områdets
avskiljande genom avsöndring.
4 §■
Häftar hemman, hemmansdel eller lägenhet, varifrån för ändamål,
som i 1 § sägs, avsöndring ägt rum annorledes än i enlighet med de
i allmänhet beträffande avsöndring gällande bestämmelser, för frälseränta
eller för lån, som av allmänna medel lämnats för beredande av odlingsföretag,
eller för allmänna utskylder och besvär, i vilkas utgörande den
avsöndrade lägenheten icke omedelbart deltager, och utgör den avsöndrade
lägenheten ensam eller tillsammans med vad redan kan vara från stamfastigheten
avsöndrat mera än en femtedel av stamfastighetens ägovidd,
då må på ansökan av stamfaslighetens ägare Konungens befallningshavande
förordna, efter vilket inbördes förhållande stamfastigheten och den
avsöndrade lägenheten skola svara för förfallande belopp eller deltaga i
utgörandet av stamfastighetens allmänna utskylder och besvär. Över ansökan,
som nu sagts, höre Konungens befallningshavande ägaren av
den avsöndrade lägenheten, så framt denna veterligen blivit till annan
upplåten; och äge befallningshavanden jämväl, där ej avsöndringshandlingarna
lämna erforderliga upplysningar, inhämta yttrande av kronobetjäningen
och lantmätare. Anteckning om Konungens befallningshavandes
förordnande skall ske i fastighetsregistret samt beträffande fastighet, som
är upplagen i jordeboken, jämväl i denna bok.
5 §■
Hör område, vilket för ändamål, som i 1 § sägs, skall avskiljas,
till boställe eller annat publikt hemman eller lägenhet, som icke under
in
stadgad åbörda besittes, äge på framställning av kommunen eller samhället
Konungen förordna, huru områdets avskiljande skall äga rum, samt,
där det skall ske genom avsöndring, villkoren därlör föreskriva.
6 §•
Då genom överflyttning av jord eller lägenhet från ett förvaltningsområde
till annat ny gräns uppkommer mellan de ifrågavarande förvaltningsområdena,
skall den gräns av lantmätare utstakas och rörläggas i
den ordning skiftesstadgan beträffande rågång föreskriver.
7 §•
Över beslut, som jämlikt denna lag meddelats av Konungens befallningshavande,
må besvär anföras i den ordning, som för överklagande
av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är bestämd.
8 §•
Den för avskiljande av område i fall, som i denna lag avses, nödiga
kostnad skall bestridas av kommun eller samhälle, dit överflyttningen
skett, ändå att avskiljandet skett utan dess ansökan.
Denna lag träder i kraft den
19 .
112
Förslag1
till
Lag
om ändrad lydelse av 7 § i lagen den 31 augusti 1907 angående
stadsplan och tomtindelning.
Härigenom förordnas, att 7 § i lagen den 31 augusti 1907 angående
stadsplan och tomtindelning skall erhålla följande ändrade lydelse:
Nybyggnad inom kvarter må ej ske utöver gällande tomtgräns. Å
område, som enligt gällande tomtindelning utgör en tomt, men varav
särskilda delar äro i olika ägares hand, vare nybyggnad ej tillåten. Har
tomt bildats genom åtgärd, till vilken enligt lag rättens medgivande skall
sökas, vare nybyggnad å tomten i intet fall tillåten, innan sådant medgivande
lämnats.
Denna lag träder i kraft den
19 .
113
Förslag
till
Kungörelse
rörande ändrad lydelse av §§ 17 och 50 i byggnadsstadgan för
rikets städer den 8 maj 1874.
Härigenom förordnas, att §£17 och 50 i byggnadsstadgan för rikets
städer den 8 maj 1874- skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 17.
1. kvarters indelning i byggnadstomter bör, så vitt möjligt, ske i
ett sammanhang för hela kvarteret.
2. Är plan för större eller mindre del av stad grundad på en viss
tomtindelning, som därmed står i omedelbart samband, skall den tomtindelning,
som sålunda av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan uppföres
i sammanhang med stadsplanen, jämte denna underställas Kungl.
Maj:ts prövning.
3. I alla andra fall skall byggnadsnämnden handlägga frågor om
kvarters indelande i byggnadstomter samt om jämkningar i gällande tomtmdelning.
Nämndens beslut i dessa ärenden skola underställas Konungens
befallningshavande, som antingen utan förändring fastställer eller
ock ogillar besluten. Drätselkammaren eller annan kommunens förvaltande
myndighet, som i byggnadsordningen bestämmes, bör vaka däröver,
att vid handläggningen av nämnda frågor avvikelse icke sker från
syftet i denna stadga att ernå en väl ordnad tomtindelning; och äger
denna myndighet för sådant ändamål att, där anledning förefinnes, över
-
15
114
klaga byggnadsnämndens och Konungens befallningshavandes beslut, vilka
därför skola samma myndighet skyndsamt delgivas.
4. Tomtindelning, vard fastställelse sökes, skall vara inlagd å karta,
upprättad i så stor skala att den tydligt utvisar varje tomt, som ingår
i den indelning, med dess gränser och belägenhet i förhållande till de
tomter, gator, torg eller andra allmänna platser, vilka gränsa till tomten.
Kartan skall åtföljas av beskrivning, utvisande för varje tomt dess ytinnehåll
och längden av dess särskilda sidor, så ock, där tomten skall
bildas av mark, som hör till särskilda fastigheter eller därav någon
del ingår i gata, torg eller annan allmän plats eller i vattenområde
eller i område, som vid lantmäteriförrättning undantagits eller lämnats
oskiftad huru stor areal en var av tomtens delar innehåller. För varje
i tomtindelning ingående fastighet eller annat område skall, där fastighetsregister
är upplagt, dess beteckning i fastighetsregistret vara angiven
Öl kartan eller i beskrivningen.
5. Sedan fastställelse meddelats å ny tomtindelning eller å ändring
i fond bestående tomtindelning, skall beslutet av Konungens befallningshavande
överlämnas till magistraten för att tillika med det beslut rörande
tomt- eller registerbeteckning, som i anledning av den nya eller
förändrade tomtindelningen kan varda meddelat av magistraten, delgivas
byggnadsnämnden och den, som för fastighetsregistret.
I Stockholm verkställes delgivningen omedelbart av överståthållcirämbetet.
För stad, där magistrat ej finnes, skall vad enligt detta stycke
åligger magistred ankomma på Körningens befallningshavande.
§ 50.
Vad i denna stadga är föreskrivet om stad, gälle i tillämpliga delar
även för köping; så ock för hamn, fiskeläge och annat ställe med större
sammanträngd befolkning, då sådant av omständigheterna påkallas och
Konungens befallningshavande till följd därav, efter vederbörandes hörande,
därom förordnar genom beslut, som skall underställas Kungl. Maj ds
prövning; skolande Konungens befallningshavande i de nu nämnda fallen,
efter det vederbörande blivit hörda, till Kungl. Maj ds prövning överlämna
förslag dels om byggnadsnämndens på stället sammansättning och utväljande,
samt vidden av hennes befogenhet, dels angående vilka myndig
-
115
heter i övrigt skola fullgöra de åligganden, som enligt denna stadga tillkommer
byggnadsnämnd i stad eller annan lokalmyndighet därstädes.
Vad enligt § 17 mom. .3 åligger magistrat shall för ort, som nu
sagts, ankomma på Konungens hefallningshavande.
Denna kungörelse träder i kraft den
19
116
Förslag
till
Lag
med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning
av jordområden i stad.
1 KAP.
Om avstyckning av område, som ej ingår i tomtindelning.
1 §•
Från fastighet i stad må område, som ej ingår i tomtindelning, avskiljas
till särskild fastighet genom avstyckning på sätt nedan sägs.
2 §•
Avstyckning verkställes av lantmätare eller annan i ägomätning
kunnig person, som därtill förordnas av Konungens befallningshavande
efter ansökan af fastighetens ägare. 1 fall, då område, som skall avstyckas,
blivit till annan överlåtet, äge ock han rätt begära avstyckning
därav. Har sökanden till förrättningsman föreslagit annan än lantmätare
eller i stadens tjänst anställd mätningsman, förordne Konungens befallningshavande
så, som skäligt prövas.
Vid förrättningen skola skiftesstadgans föreskrifter rörande annan
lantmäteriförrättning än laga skifte äga motsvarande tillämpning, så vitt
icke nedan annorlunda stadgas.
Avstyckning må verkställas ulan biträde av gode män, så vilt icke
år fråga om bestämmande av förut icke fastställd rågång eller annan
gränslinje mot fastighet, som ej ingår i avslyckningsförrättningen, eller
ock förrättningsmannen eller sakägare linner biträde av gode män
erforderligt.
Bestämmes under förrättningens gång, att gode män skola tillkallas,
ma det ej verka rubbning av åtgärd, som vidtagits därförinnan.
Utan binder av att kungörande och kallelse ej verkställts i den i
22 och 23 i;§ skiftesstadgan bestämda ordning må avstyckmngsförrättning
företagas, därest ägaren av stam fastigheten samt i fall, då område,
som skall avstyckas, blivit överlätet till annan, jämväl denne infinna
sig eller av förrättningsmannen blivit bevisligen kallade till förrättningen
samt fråga ej är om bestämmande av förut icke fastställd rågång eller
annan gränslinje mot fastighet, som ej ingår i förrättningen.
5 §•
Vid avstyckning vare ej sådan förrättning, som avses i 5 kap. skiftesstadgan,
erforderlig, där den ej påfordras å någondera sidan eller av
förrättningsmannen aktas nödig. Ej må dock i något tall rågång mot
fastighet utom stadens område bestämmas i sammanhang med avstyckning,
med mindre förrättningen verkställes av lantmätare.
6 §•
Avstyckning skall så verkställas, att såväl stamfastigheten som det
område, som skall avstyckas, må erhålla rätt till nödiga vägar.
Vid avstyckning skall bestämmas, om och i vad mån med avstyckat område
må följa rätt till delaktighet i område, som vid lantmäteriförrättning
avsatts för gemensamt behov; och må i den mån sådant är vid laga
skifte tillåtet servitut till förmån för fastighet, som beröres av förrättningen,
läggas å annan sådan fastighet.
118
7 §•
Förrättningsmannen åligge att föra protokoll över allt, som förekommer
vid förrättningen. Har det avstyckade området blivit till annan upplåtet,
skall den därom upprättade avhandling införas i protokollet eller i
styrkt avskrift biläggas detta.
8 §.
Har upplåtelse av det område, som skall avstyckas, icke ägt rum,-bestämme fastighetens ägare, med iakttagande av vad i detta kapitel är
föreskrivet, huru avstyckningen skall verkställas.
Kunna, då fastigheten äges av flera gemensamt, dessa ej förena sig
om sättet för avstyckningens verkställande eller finner förrättningsmannen
eller, där han biträdes av gode män, förrättaingsmännen vad av fastighetens
ägare blivit bestämt vara stridande mot föreskrifterna i detta kapitel,
varde beslut meddelat att avstyckningen ej kan äga rum.
9 §.
Har det område, som skall avstyckas, blivit till annan upplåtet, lände
den därom upprättade avhandling till efterrättelse.
Träffa sakägarna utöver vad avhandlingen innehåller överenskommelse
i ämne, som angår förrättningen, såsom att med avstyckat område
skall följa andel i område, som vid lantmäteriförrättning avsatts för gemensamt
behov, eller servitut till förmån för en av styckningen berörd
fastighet läggas å annan sådan fastighet, skall därom upprättas skriftlig
förening, som underskrives av sakägarna och bestyrkes av gode männen
eller, där sådana ej biträda vid förrättningen, av förrättningsmannen.
Uppkommer mellan sakägarna tvist om den rätt, som enligt avhandlingen
eller träffad förening tillkommer en var av dem, hänvisas de att
vid vederbörlig domstol utföra sin talan, och vile emellertid förrättningen.
Förekommer ej sådan tvist eller har den blivit avgjord genom laga
kraflägande beslut, undersöke förrättningsmannen eller, där han biträdes
av gode män, förrättningsmännen, huruvida vad av sakägarna kan vara
avtalat eller bestämt eller vad berörda beslut innehåller utgör hinder för
avstycknings verkställande i enlighet med föreskrifterna i detta kapitel,
samt meddele, där sådant hinder finnes föreligga, beslut att avstyckningen
icke kan äga rum.
Förrättningsmannen åligge att utmärka avstyckningen å karta. Där
ej sakägare påyrkar upprättande av fullständig karta, skall avstyckningskarla
upplaga allenast det avstyckade området jämte sådana fasta punkter
och mätningsuppgifter, att det avstyckade områdets läge hlir fullt bestämt.
Förrättningsmannen teckne ock å kartan tydlig beskrivning med hänvisning
till varje å kartan upptaget område jämte uppgift i vad mån med
avstyckat område följer rätt till delaktighet i område, som vid lantmäteriförrättning
avsatts för gemensamt behov, eller servitut till förmån för en
av avstyckningen berörd fastighet lagts å annan sådan fastighet. Kan beskrivningen
ej lämpligen införas å avstyckningskartan, har förrättningsmannen
att upprätta särskild beskrivning, huru avstyckningen blivit verkställd.
11 §.
Förrättningsmannen skall å marken utstaka och rörlägga skillnadslinjerna
mellan stamfastigheten och det avstyckade området, på sätt i
104'' § skiftesstadgan föreskrives om skillnadslinjer vid laga skifte, ävensom
häröver upprätta fullständig och noggrann beskrivning i enlighet med
vad i 52 § skiftesstadgan sägs om rågångs- och rösebeskrivning. Beskrivningen
tecknas å kartan eller införes i särskild handling, allt efter som
i varje fall prövas lämpligast.
Vad sålunda stadgats i fråga om skillnadslinjer mellan stamfastighet
och avstyckat område skall ock tillämpas beträffande rågång eller annan
gränslinje, som vid avstyckning blivit bestämd.
12 §.
Sedan skillnadslinjerna mellan stamfasligheten och det avstyckade
området ävensom rågångar och andra gränslinjer, som vid avstyckningen
må hava bestämts, blivit utstakade och rörlagda samt alla till förrättningen
hörande frågor i övrigt blivit avgjorda, skall förrättningsmannen
å sammanträde med vederbörande sakägare till sökanden eller annan, som
utses av sakägarna, utgiva ett exemplar av kartan och samtliga förrättningshandlingar
emot bevis, som bilägges konceptakten, ävensom tillkännagiva
att förrättningen är avslutad.
Sakägare, som vill fullfölja talan emot förrättningen, har att inom
120
trettio dagar från dess avslutande till magistraten ingiva sina besvär eller
ock på egen risk insända dem dit med posten så tidigt, att de före sagda
tids utgång komma magistraten tillhanda; och skall underrättelse härom
av förrättningsmannen meddelas sakägarna å det sammanträde, varvid
förrättningen förklaras avslutad.
Inom samma tid har förrättningsmannen, evad besvär anförts eller
icke, att överlämna konceptakten till magistraten.
Vad sålunda stadgats i fråga om klagan över verkställd avstyckning
gälle ock i fall, då, på sätt i 8 eller 9 § sägs, beslut meddelats att avstyckning
icke kan äga rum; dock att i sådant fall det skall åligga magistraten,
där besvär anförts, att infordra förrättningshandlingarna från
förrättningsmannen.
13 §.
Då tid för klagan över verkställd avstyckning gått till ända ulan att
förrättningen klandrats eller ock anförda besvär blivit ogillade genom beslut,
som äger laga kraft, har magistraten att, ifall hinder enligt detta kapitel
ej möter, meddela fastställelse å avstyckningen ävensom, så vida framställning
därom gjorts, åsätta det avstyckade området särskilt namn.
Genom fastställelse å avstyckningen tillkommer ej ägaren vidsträcktare
rätt att förfoga över fastigheten än vad lag och författning eljest
medgiva.
U §.
Häftar fastighet, varifrån avstyckning ägt rum i enlighet med be- ,
stämmelserna i detta kapitel, för frälseränta eller för lån, som av allmänna
medel lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för allmänna
utskylder och besvär, i vilkas utgörande det avstyckade området icke
omedelbart deltager, då må på ansökan av stamfastighetens ägare magistraten
förordna, efter vilket inbördes förhållande stamfastigheten och
det avstyckade området skola svara för förfallande belopp eller deltaga
i utgörandet av stamfastighetens allmänna utskylder och besvär. Över
ansökan, som nu sagts, höre magistraten ägaren av det avstyckade
området, så framt detta veterligen blivit till annan upplåtet; och äge
121
magistraten jämväl, där ej avstyckningshandlingarna lämna erforderliga
upplysningar, inhämta yttrande av lantmätare eller i stadens tjänst anställd
mätningsman.
Vad ovan sägs beträffande avstyckning av område från viss fastighet
skall i tillämpliga delar gälla där eljest i stad avstyckning förekommer
från mark, som ej ingår i tomtindelning.
2 KAP.
Om förändring av tomts område, så ock om sammanläggning
till tomt av områden, som förut ej ingå i tomtindelning.
16 g.
Vill i stad någon sammanlägga flera tomter eller andra områden
till en tomt, eller från topit avstycka viss del att med annat område sammanläggas
till eu tomt, eller med tomt sammanlägga område, som förut
ej i tomtindelning ingår, eller tomtdel, som förvärvats i den ordning gällande
författning om jords eller lägenhets avstående för allmänt behov
föreskriver, söke rättens medgivande till den åtgärd.
17 §.
Visar ej den, som söker medgivande, varom i 16 £ sägs, att genom
laga kraft ägande beslut av myndighet, som har att pröva frågor om
tomtindelning, förordnande meddelats om den tomtbildning, varom fråga
är, varde ansökningen avslagen.
Lag samma vare, där i lagfartsprotokollet finnes antecknat att
klander blivit instämt å fång till område, varom fråga är, eller rätten
därtill eljest finnes tvistig eller sådant område är utmätt eller beslut
meddelat om dess försäljning i den ordning, som om utmätt fast egendom
är stadgad.
10
122
18 §.
Sammanläggning av tomter må ej av rätten medgivas, utan så är,
att sökanden vunnit lagfart å tomterna samt ej mer än en av tomterna
är besvärad av beviljad eller sökt inteckning eller ock, där flera av
tomterna äro sålunda besvärade, icke någon av dessa häftar för andra
inteckningar än sådana, som äro i samma inbördes ordning gällande jämväl
i en var av de andra; skolande vad nu sagts om inteckning äga tilllämpning
jämväl beträffande fordran eller rättighet, som avses ill kap.
2 § jordabalken.
Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning i avseende
å sammanläggning till en tomt av områden, som förut ej ingå i tomtindelning.
19 §.
Medgivande att med tomt sammanlägga område, som förut ej i
tomtindelning ingår, må ej av rätten lämnas, utan att sökanden vunnit
lagfart å såväl tomten som det område, vilket därmed skall sammanläggas;
ej heller där sistnämnda område är besvärat av beviljad eller
sökt inteckning eller kan jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i sökandens
hand häfta för fordran eller annan rättighet.
Vad nu är sagt äge motsvarande tillämpning, där någon vill med tomt
sammanlägga tomtdel, som förvärvats i den ordning gällande författning
om jords eller lägenhets avstående för allmänt behov föreskriver.
20 §.
Ej må rätten medgiva ägare av tomt att därifrån avstycka viss del
att med annat honom tillhörigt område till en tomt förenas, med mindre
han erhållit lagfart å tomten och å det område, varmed tomtdelen skall
förenas. Söker ägare av tomt att därifrån må avstyckas viss del att
med område, som tillhör annan, sammanläggas till en tomt, må ej medgivande
därtill lämnas, där ej sökanden erhållit lagfart å tomten samt
ägaren av det område, varmed tomtdelen skall förenas, såväl erhållit lagfart
å det område som ock, på grund av överlåtelse från sökanden, om
lagfart å tomtdelen gjort ansökan, vilken förklarats vilande i avbidan på
styckningsfrågans avgörande.
Är tomt, därifrån någon del skall avstyckas, besvärad av beviljad
eller sökt inteckning, må ej rättens medgivande lämnas, där ej, efter det
myndighet, som i 17 § sägs, förordnat om styckningen, inteckningshavaren
med företeende av inteckningshandlingen i huvudskrift inför rätten
samtyckt till styckningen; bär samtycke givits, skrive rätten bevis därom
å inteckningshandlingen. Samtycket vare utan verkan, där ej i anledning
av det lämnade tillståndet rätten medgiver styckningen.
Där sådant fall är för banden, att enligt I t kap. 2 § jordabalken
tomt kan i sökandens hand häfta för fordran eller annan rättighet, må
ej avstyckning därifrån medgivas förrän efter utgången av den tid, inom
vilken enligt nämnda lagrum inteckning skall sökas.
21 §.
Har område förvärvats genom fång, varmed på grund av äldre lag
ägaren ej varit skyldig lagfara, vare i fall, som i 18, 19 och 20 avses,
lagfart å området ej erforderlig, där ägarens åtkomst inför rätten styrkes.
22 §.
Bifalles ansökning om sammanläggning av flera tomter och besväras
en eller flera av tomterna av inteckning, som icke gäller i den eller de
andra, skall inteckningen därefter gälla i hela den sålunda bildade tomten.
Sammanlägges eljest med tomt, däri inteckning är beviljad, annat område,
vare inteckningen gällande jämväl i det område. Varder efter sammanläggningen,
men på grund av tidigare rätt till tomt, varmed annat område
sammanlagts, ansökan om inteckning gjord eller fullföljd, skall
den inteckning, där ansökningen bifalles, fastställas att gälla i hela den
nya tomten.
Vad i denna § är stadgat för det fall, att tomt med annat område
sammmanlägges, skall äga motsvarande tillämpning, där område, som
förut ej i tomtindelning ingår, med del av tomt sammanlägges till en
tomt, så ock där särskilda områden, av vilka förut ej något ingår i tomtindelning,
sammanläggas till en tomt.
23 §.
Finnes inteckning i tomt, därav någon del avstyckas och med annat
område till en tomt sammanlägges, skall den inteckning ej vidare häfta
124
vid det avstyckade området; inteckningsansökan, som då styckning kommer
till stånd är beroende på prövning, skall, så vitt den avser det avstyckade
området, anses förfallen. År fråga om inteckning för fordran,
skall ansvaret för fordringens hela belopp vila å den återstående tomten.
Om ansökning, som i detta kapitel sägs, så ock om rättens beslut
däröver skall anteckning göras i lagfartsprotokollet. Skall enligt vad i
22 eller 23 § sägs inteckning gälla jämväl i annat område än det, vari den
beviljats, eller upphöra att gälla i visst område eller ansökan om inteckning
anses till någon del förfallen, göre rätten anteckning därom i inteckningsprotokollet.
3 KAP.
Om sammanläggning av områden, som ej ingå i tomtindelning.
25 §.
Stadsägoområden, som äro att anse vart för sig såsom särskild fastighet
men kommit i en ägares hand, må efter ty här nedan sägs sammanläggas
till en fastighet.
Sammanläggning enligt bestämmelserna i detta kapitel vare dock
icke tillåten, där tomtindelning finnes, ej heller om fastigheterna icke
innehavas med samma rätt eller om de höra till skilda församlingar.
Fastigheter, som efter sammanläggningen icke skulle komma att utgöra
ett sammanhängande område, må ej sammanläggas, utan så är, att
de förut tillhopa utgjort en fastighet eller ock ingått i samma fastighet.
26 §.
Ansökning om sammanläggning, som i 25 § sägs, skall göras hos
rätten.
Bestämmelserna i 17 § andra stycket samt 18 och 21 §§ i fråga
om villkoren för sammanläggning, varom där är fråga, i 22 £ om verkan
av sådan sammanläggning och i 2d § om anteckning i lagfarts- eller
inteckningsprotokollet i ärende, som i sagda £ avses, skola äga motsvarande
tillämpning beträffande sammanläggning, varom i detta kapitel
stadgas.
27 g.
Häftar fastighet, varom fråga är, för frälseränta eller för lån, som
av allmänna medel lämnats för beredande av odlingsföretag, och vilar ej
ansvar för samma ränta eller lån jämväl å de övriga fastigheterna, då
må sammanläggning enligt bestämmelserna i detta kapitel icke äga rum,
därest med hänsyn till den av sådan åtgärd enligt 28 £ följande verkan
sammanläggningen skulle kunna lända till förfång för den, som på grund
av inteckning eller jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i annan av fastigheterna
äger säkerhet för fordran eller rättighet.
Lägenhet, som häftar för avgäld, den där enligt lagen den 25 maj
1905 rörande avgäld från avsöndrad lägenhet skall utgå, må icke sammanläggas
med annan fastighet, om avgälden eller någon del därav skall
utgöras till fastighet, som icke avses i ansökningen.
- 28 §.
Bifalles ansökning om sammanläggning enligt bestämmelserna i detta
kapitel av skilda fastigheter och häftar någon av dem för ränta eller
lån, som i 27 § sägs, svare hela den sålunda bildade fastigheten för räntan
eller lånet.
29 §.
Har någon av de fastigheter, varom fråga är, andel i samfällighet
eller i annan särskild rättighet eller förmån, som ej tillkommer övriga
fastigheter, medför sammanläggningen ej för den nybildade fastigheten
vidsträcktare rätt därutinnan än som förut tillkommit förstnämnda fastighet.
■4 KAP.
Särskilda bestämmelser.
§ 30.
Då fastställelse meddelats å avstyckning eller förordnande meddelats,
som i 14 § sägs, eller ansökning, som i 2 eller 3 kap. avses, blivit bi
-
126
fallen, skall myndighet, som meddelat beslutet, ofördröjligen därom underrätta
den, som för fastighetsregistret. Beslut, varigenom ansökning, som
avses 2 kap., blivit bifallen, skall av rätten tillika kungöras den myndighet,
som har att pröva frågor om jämkning i gällande tomtindelning.
31 §.
Vad i denna lag är stadgat för stad skall ock gälla för köping och
annat samhälle på landet, varest tomtindelning såsom i stad finnes, såvida
fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelser föres för
samhället i dess helhet.
Bestämmelserna i 2 kap. skola gälla även för annan ort på landet,
där tomtindelning såsom i stad finnes.
Om förordnande, varom i 14 § sägs, skall för fastighet, som tillhör
landet, anteckning ske i jordeboken.
32 §.
Vad enligt 1 kap. ankommer på magistrat skall för Stockholm fullgöras
av överståthållarämbetet och för stad, som lyder under landsrätt,
ävensom för köping eller annan ort på landet, där bestämmelserna i
sagda kapitel äga tillämpning, av Konungens befallningshavande.
33 §.
Över beslut, som jämlikt denna lag meddelats av magistrat eller Konungens
befallningshavande, må besvär anföras i den ordning, som för
överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är bestämd.
34 §.
Genom denna lag upphäves lagen den 26 maj 1899 angående förändring
av tomts område. Förekommer i lag eller författning hänvisning
till bestämmelse i nämnda lag, skall motsvarande bestämmelse i
den nya lagen tillämpas.
Denna lag Iräder i kraft den 19
Bestämmelserna om sammanläggning av områden, som ej ingå i tomtindelning,
så ock vad i 30 g stadgas om skyldighet för myndighet, vilken
bifallit ansökning, som i 2 och 3 kap. avses, att om beslutet underrätta
den, som för fastighetsregistret, skola dock tillämpas först sedan fastighetsregister
upplagts för vederbörande stad eller ort.
Beträffande jämkning i tomtindelning, varom hos vederbörande myndighet
ansökan gjorts eller fråga eljest företagits innan den nya lagen
trätt i kraft, skola bestämmelserna i 2 kap. gälla, så vida lagen den 26
maj 1899 varit å den jämkning tillämplig. Sökes till åtgärd, som il6£
avses, rättens medgivande ändå att sådant med hänsyn till äldre lag
icke är erforderligt, må medgivande till åtgärden lämnas, om de i
2 kap. för medgivande till dylik åtgärd stadgade förutsättningar äro för
handen; och skola för sådant fall bestämmelserna i sagda kapitel jämväl
i övrigt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
Förslag:
till
Lag
om ändring av vissa bestämmelser i förordningen den 16 juni
1875 {ingående lagfart å fång till fast egendom.
Härigenom förordnas
dels att 6, 9 och 18 §§ i förordningen den 16 juni 1875 angående
lagfart å fång till fast egendom skola erhålla följande ändrade lydelse:
6 §•
1 mom. År lagfart sökt på grund av testamente, dom eller annan
handling, som ej vunnit laga kraft, må ansökningen icke bifallas förr än
det visas, att handlingen blivit ståndande.
Har ägare av hemman till annan upplåtit del därav med viss till gränserna
bestämd ägovidd att såsom hemmansdel ägas, må lagfart å sådan
upplåtelse ej beviljas förr än ägostyckning å hemmanet blivit fastställd.
Lag samma vare beträffande sådan upplåtelse, som avser ägostyckning
från lägenhet, vilken ej tillkommit genom avsöndring.
Å upplåtelse, varigenom jord eller annat från hemman eller lägenhet
avsöndrats, må lagfart ej beviljas förr än fastställelse å avsöndringen
meddelats.
2 mom. Har ägare av sådan fastighet i stad, som ej ingår i
tomtindelning, till annan överlåtit visst till gränserna bestämt område
därav, må lagfart å fånget ej beviljas förr än fastställelse meddelats å
ägostyckning av fastigheten eller å avstyckning av det överlåtna området.
Vad sålunda stadgats om stad skall ock gälla om köping och annat
samhälle å landet, var est tomtindelning såsom i stad finnes, såvida fastighetsregister
enligt de för stad meddelade bestämmelser föres för samhället
i dess helhet.
12! t
9 g.
Den, som söker lagfart å gård eller tomt i stad, vare pliktig att visa,
i vilket kvarter och vid vilka galor tomten är belägen samt tomtens ytinnehåll
och längden av dess särskilda sidor.
Mar ägare av tomt i stad till annan överlåtit visst till gränserna bestämt
område därav, må lagfart å den överlåtelse ej beviljas förr än området
blivit från tomten avstyckat.
Vad nu är stadgat om stad skall ock tjälla om köping och annan
ort, varest tomtindelning såsom i stad tinnes.
18 §.
Vid rätten skall föras bok i överensstämmelse med lagfartsprotokollet,
så inrättad att därav lätteligen kan ses: varje egendom därå lagfart blivit
sökt, tiden då det skett, sökandens namn, fånget samt sådant vid fånget
fästat villkor, som i 11 § omförmäles, så ock tiden då lagfart blivit beviljad
eller avslagen.
Då anteckning skett efter 13 och 16 §£ i denna förordning eller enligt
lagen med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning
av jordområden i stad, varde ock det i boken anmärkt.
De närmare föreskrifterna om bokens förande meddelas av Konungen.
dels ock att bestämmelserna i 9 § av förenämnda förordning om
skyldighet för den, som söker lagfart å gård eller tomt, att visa, i vilket
kvarter och vid vilka gator tomten är belägen samt tomtens ytinnehåll
och längden av dess särskilda sidor, och i 11 § om anmärkande i lagfartsbevis
av tomts läge och storlek icke skola äga tillämpning, där uppgift
i dessa hänseenden införts uti den i 18 § nämnda bok samt, vad
angår uppgiften om tomts ytinnehåll och längden av dess särskilda sidor,
denna uppgift grundas å mätning, som till följd av Konungens förordnande
skall härutinnan äga vitsord.
Denna lag träder i kraft den 19 . Bestämmelserna
i 6 § 2 mom. skola dock icke äga tillämpning beträffande överlåtelse,
som ägt rum före nämnda dag.
17
130
Förslag
till
Lag
angående upphävande för visst fall av bestämmelser i lagen
om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt
av fång till sådan rätt.
Härigenom förordnas att bestämmelserna i 4 § av lagen om inskrivning
av tomträtt och vattenfallsrätt samt av fång till sådan rätt om skyldighet
för den, som söker inskrivning av tomträtt, att visa tomtens läge
enligt den för området upprättade planen samt tomtens ytinnehåll och
längden av dess särskilda sidor och i 12 § om anmärkande i tomträttsbevis
av tomtens läge och storlek icke skola äga tillämpning, där uppgift
i dessa hänseenden införts uti den i 16 § nämnda bok samt, vad
angår uppgiften om tomts ytinnehåll och längden av dess särskilda sidor,
denna uppgift grundas å mätning, som till följd av Konungens förordnande
skall härutinnan äga vitsord.
Denna lag träder i kraft den
19
131
Förslag
till
Lag
rörande
cändrad lydelse av 58 § i förordningen den 16 juni
1875 angående inteckning i fast egendom.
Härigenom förordnas, att 58 § i förordningen den 16 juni 1875
angående inteckning i fast egendom skall erhålla följande ändrade lydelse:
Vad här ovan om servitut är sagt avser icke servitut, som uppkommer
vid laga skifte eller ägostyckning eller vid avstyckning enligt 1 kap. i
lagen med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning
av jordområden i stad.
Denna lag träder i kraft den
19
132
Förslag
till
Kungörelse
angående ändring av yissa bestämmelser i kungörelsen den 14
september 1875 huru lagfarts- och inteckningsböcker
skola inrättas och föras.
Med ändring av 2, 7, 8 och 14 §§ i kungörelsen den 14 september
1875 huru lagfarts- och inteckningsböcker skola inrättas och föras förordnas
härigenom:
a) att fastighet, som uppkommit genom sammanläggning av områden,
hörande till flera hemman eller i jordeboken införda lägenheter, skall
upptagas å särskilt upplägg, varvid i överskriften till upplägget anmärkes,
till vilka hemman eller i jordeboken införda lägenheter de uti ifrågavarande
fastighet ingående områden höra;
b) att för gård eller tomt å ort, varest linnes tomtindelning såsom i
stad, i 7 kolumnen av upplägg i lagfartsboken skall, utom vad i 8 £
under 4) finnes angivet, jämväl anmärkas längden av tomtens särskilda
sidor samt när och av vem tomtmätning verkställts, som åberopats vid
ansökan om lagfart å gården eller tomten;
c) att i första spalten å upplägg i fastighetsbok för stad skall, utom
vad i 14 § finnes angivet, jämväl anmärkas, när och av vem tomtmätning
verkställts, som åberopats vid ansökan om lagfart å gård eller
tomt, samt
d) att vid anmärkning, som avses under b) eller c), skall ske hänvisning
till § i lagfartsprotokollet, där ifrågakommen tomtmätning första
gången finnes åberopad.
133
Förslag
till
Kungörelse
angående ändrad lydelse av 3 § i kungörelsen den 29 november
1907 om tomträttsböckers inrättande och förande.
Härigenom förordnas, att 3 § i kungörelsen den 29 november 1907
om tomträttsböckers inrättande och förande skall erhålla följande ändrade
lydelse:
Överskrift till upplägg skall innehålla beteckning å tomten samt
uppgift om dagen för tomträttsupplåtelsen. För tomtens betecknande
angivas; stad eller annat samhälle eller utom samhälle beläget planlagt
område, vartill tomten hörer, dock att anteckning härom ej sker i tomträttsbok
eller avdelning av sådan bok, som omfattar allenast ett samhälle
eller område, som nyss sagts; kvarter, inom vilket tomten är belägen,
och tomtens nummer inom kvarteret eller vad eljest är av nöden
för tomtens utmärkande till skillnad från andra tomter inom samhället
eller området; så ock, där tomten ligger i stad, som är delad i flera
församlingar, den församling, tomten tillhör.
Då upplägg förses med överskrift, antecknas tillika i första spalten:
tomtens ytinnehåll; gata eller plats, invid vilken tomten är belägen,
eller annat, som utvisar tomtens läge enligt upprättad plan, dess sidors
längd; tomträttsupplåtaren och den, som fått tomträtten åt sig upplåten;
samt villkor, där sådant vid upplåtelsen förekommer, som inskrän
-
9
134
ker tomträttshavarens rätt att överlåta tomträtten eller belasta den med
inteckning.
I första spalten artmärkes därjämte, när och av vem tomtmätning
verkställts, som åberopats vid ansökan om inskrivning av tomträtt
eller av fång till sådan rätt, så ock under vilken § i protokollet ifrågakommen
tomtmätning första gången finnes åberopad.
135
Förslag
till
Kungörelse
rörande ändrad lydelse av 1, 3G, 38, 40, 42 och 48 §§ i instruktionen
den 22 oktober 1909 för lantmäteristyrelsen
och rikets lantmätare.
Härigenom förordnas, att 1, 36, 38, 40, 42 och 48 §§ i instruktionen
den 22 oktober 1909 för lantmäteristyrelsen och rikets lantmätare
skola erhålla följande ändrade lydelse: 1
1 §•
Lantmäteristyrelsen åligger:
dels att i enlighet med denna instruktion samt i lag och särskilda
författningar givna föreskrifter utöva tillsyn över skiftes- och avvittringsverken
samt övriga grenar av rikets lantmäteriväsen ävensom över arbetena
med uppläggande och förande av fastighetsregister,
dels ock att på begäran av offentlig myndighet verkställa utredning
och meddela utlåtanden rörande lantmäteri- samt skiftes- och avvittringsverken
ävensom i övrigt i mål och ärenden, vilkas prövning är beroende
av utförda lantmäteriförrättningar, och i frågor, som beröra fastighetsregistren.
I nämnda avseenden tillkommer det lantmäteristyrelsen bland annat:
att — — — — — — — — — — — erforderliga;
att — — — — — — — — — — — -— avgått;
att — — — -— — — — — — — — formulär;
att — — — — — — — — — — — kronor;
att — — — — — — — - ----- tjänstgöring;
att — -— — — — — — — — tjänstgöringsskyldighet;
136
att _ — — — — — — — — — — lantmätare;
att _ — — — — — — — — — renovation därav;
att — — — — — — — — — — — i tjänsten;
att — — — — — — — — — — — handlingar;
att__— — — — — — — — — t jänstegöromål;
att — — — — — — — — — — hos styrelsen;
att _ — — — — — — — — särskilt stadgat; samt
att _ — — — — — — — — — gorå framställning.
36 §.
I varje län skall i länets residensstad finnas ett lantmäterikontor,
varest förvaras dels de kartor och handlingar, som hittills blivit dit överlämnade,
dels sådana, som enligt gällande bestämmelser skola dit redovisas
eller överlämnas.
I lantmäterikontoret skola även förvaras jordregister för länets
landsbygd, de fastighetsregister, som eljest föras av förste lantmätaren,
samt, så vitt ej annat är föreskrivet, de till registren hörande hand
lingar.
Angående — — — — — — — — — bestämmelser.
38 §.
Såsom föreståndare för lantmäterikontoret har förste lantmätare
skyldighet:
att- —- — — — — — — — — antecknas;
att varje söckendag, så vitt icke förste lantmätaren på grund av
förordnande eller särskild kallelse är skyldig förrätta eller närvara vid
annan tjänsteförrättning eller eljest särskilda förhållanden för visst fall
påkalla undantag, vara å lantmäterikontoret tillstädes minst sex limmar
eller, så vitt angår tiden 1 juni—1 september, minst fyra timmar samt
att under sålunda stadgad tjänstgöringstid varje torsdag, fredag och lördag
hålla kontoret öppet för allmänheten minst fyra timmar eller under tiden
den 1 juni—1 september minst tre timmar å tid, som lantmäteristyrelsen
äger bestämma och varom anslag skall finnas å lokalen, skolande förste
lantmätaren i varje fall så ordna sitt arbete, att han åtminstone sista
helgfria dagen i varje vecka kan hålla kontoret tillgängligt för allmänheten;
att tillhandagå besökande med förevisande av kontorets kartor
och handlingar jämte meddelande av äskade upplysningar; att efter re
-
137
kvisition verkställa kopior och avskrifter eller utdrag av kartor och handlingar;
att meddela dels bevis om sådana förhållanden, varom i kontoret
förvarade kartor och handlingar omedelbart lämna upplysning, dels utdrag
av jordregislrel och av annat fastighetsregister, som av honom
föres: att, då domare eller andra ämbetsmän för mal, som angå kronans
rätt, behöva låna kartor och handlingar, eller eljest enligt föreskrift
av lantmäteristyrelsen utlämna desamma och anteckna dem uti en enligt
fastställt formulär förd lånebok; alt mottaga och förvara de kvittenser,
som därför, med utsättande av det ändamål, varför utlåning skett, böra
avgivas; att varje år före januari månads utgång upprätta och till lantmäteristyrelsen
översända utdrag av låneboken, upptagande de kartor och
handlingar, som icke blivit återställda; att ansvara för vården av lantmäterikontorets
kartor och handlingar jämte andra tillhörigheter och att
för sådant ändamål efterse, att de av besökande varsamt hanteras och
icke skadas; samt att hos lantmäteristyrelsen föreslå de åtgärder, som
må anses erforderliga för underhåll och förvaring av såväl arkivalier
som inventarier.
40 §.
Förste lantmätare har dessutom till åliggande:
att i enlighet med gällande författningar och särskilt meddelade
föreskrifter upplägga och föra jordregister för länets landsbygd, särskild
tomtbok, där sådan bok skall föras för ort inom länet, ävensom fastighetsregister
för stad eller annan ort, för vilken enligt därom meddelat
beslut förste lantmätaren är registerförare, samt i övrigt fullgöra vad
enligt nämnda författningar och föreskrifter på förste lantmätaren
såsom registerförare ankommer;
att — — -— — — — — — — — räkning; samt
att — — — — — — — — — — föregående år.
42 §.
I lantmäterikontor anställd, amanuens åligger:
a) att — — — — — — — — — — fyra limmar;
b) att — — — — — — — — registratorsbefattning;
c) att — — — — — — — — — lantmäterikontoret;
d) att — — — — — — — — — — lösen; samt
e) att, då förste lantmätaren av ämbetsresa eller eljest är hindrad
18
138
att vara tillstädes å kontoret, dels tillhandagå besökande med förevisande
av kontorets kartor och handlingar jämte meddelande av erforderliga
upplysningar, dels ock på förste lantmätarens vägnar meddela kopior och
avskrifter av i kontoret förvarade kartor och handlingar ävensom utdrag
av jordregistret eller annat fastighetsregister, som föres av förste lantmätaren,
samt utfärda bevis, som omedelbarligen grunda sig å förenämnda
kartor, handlingar eller register.
48 §.
1 mom. Före — — — — — — — — — arkiv.
Rågångsförrättning -— — — — — — — — beräknas:
a) beträffande — — — — — — — — förrättningen,
b) vidkommande — — — — — — — —kartan, samt
c) i fråga— — — — — — — — — — avslutad.
2 mom. Vad -— — — — — — — — i fråga om:
1) sådan — — — — — — — — — — — talas,
2) sådan — — — — — — — — vattenavledning m. in.,
3) annan — — — — — — — — —- kongsådra,
4) förrättning — — — — — '' — — — — — grund,
5) sådan — — — — — — — — — — — dag,
6) biträde vid utmålsförrättning,
7) förrättning — — — — — — — — — — landet,
8) sådan - — — — — — — — — — egendom,
9) de---— — — — — — — — — fråga om
10) sådana — — — — — — — — — förordnande.
Förrättningar — — — — — — — — — stadga.
De —- — — — — — — — — — — avlämnade.
Uti — — — — — — — — — — — föreskriver.
Angående redovisning av karta och handlingar, som upprättas till
ledning vid uppläggande av fastighetsregister, är särskilt stadgat.
Denna kungörelse träder i kraft den
19
139
F ö r s 1 a g
till
Kungörelse
rörande ändrad lydelse av §$ 1 och 3 i förordningen den 19
november 1914 angående stämpelavgiften.
Härigenom förordnas, dels att till statsförvaltningen hörande myndigheter
i municipalsamhällen och därmed jämförliga samhällen skola i
fråga om stämpel till expeditioner hänföras till den första av de i § 1
av förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften upptagna
avdelningar, dels ock att uti den i § 3 av samma förordning intagna
tariff skall införas följande:
1 Avd. |
2 Avd. |
3 Avd. |
4 Avd. |
5 Avd. |
||||||
Kr. |
ö. |
Kr. |
ö. |
Kr. |
ö. |
Kr. |
ö. |
Kr. |
ö. |
|
Fastighetsregister: avskrift eller utdrag av som jämlikt § 28 i förordningen angående |
1 fritt |
flit |
t |
|||||||
som eljest begäres: om avskriften eller utdraget omfattar blott |
25 |
- |
■ |
50 |
||||||
om avskriften eller utdraget omfattar mera än ett inskrivningsrum: för det första rummet ....................... |
25 |
50 |
||||||||
för vartdera av det andra och tredje |
_ |
_ |
_ |
_ |
25 |
|||||
för ett vart av efterföljande rum ......... |
— |
— |
— |
— |
— |
10 |
— |
— |
— |
— |
Denna kungörelse träder i kraft den 19
140
Förslag
till
Kungörelse
rörande ändrad lydelse av 1 och 3 i förordningen den 7
december 1S83 angående expeditionslösen.
Härigenom förordnas, dels att till statsmyndigheterna hörande myndigheter
i municipalsamhällen och därmed jämförliga samhällen skola i
fråga om expeditionslösen hänföras till den första av de i § 1 av förordningen
den 7 december 1883 angående expeditionslösen upptagna avdelningar,
dels och att uti den i § 3 av samma förordning intagna tariff
skall införas följande:
1 Avd. |
2 Avd. |
3 Avd. |
4 Avd. |
5 Avd. |
||||||
Kr. |
ö. |
Kr. |
ö. |
Kr. |
ö. |
Kr. |
ö. |
Kr. |
ö. |
|
Fastighetsregister: avskrift eller utdrag av som jämlikt § 37 i förordningen angående |
fri |
tt |
||||||||
som eljest begäres: om avskriften eller utdraget omfattar blott |
25 |
|||||||||
om avskriften eller utdraget omfattar mera |
25 |
- |
||||||||
för ett vart av efterföljande rum ......... |
— |
10 |
— |
Denna kungörelse träder i kraft den
19
141
Motiv.
I deri reform av lagfarts- och inteckningsväsendet, vartill lagberedningen
med underdånig skrivelse den 31 december 1907 framlagt förslag,
ingår såsom ett huvudsakligt led att den fastighetsbok, i vilken
rätts förändringar angående läst egendom skola införas, må vara på sådant
sätt specialiserad, att alla inskrivningar, som röra en viss fastighet,
kunna upptagas utan sammanblandning med andra å ett för denna
fastighet avsett särskilt upplägg. Fastighetsboken, vars närmaste uppgift
alltså är att giva en åskådlig och uttömmande bild av de rättsförhållanden,
som vid en viss fastighet äro fästa, får emellertid, på sätt av lagberedningen
framhållits i den underdåniga skrivelse av den 3 maj 1904,
som föranledde tillsättandet av den s. k. jordregisterkommittén, väsentligt
större betydelse och värde, om ur fastighetsboken —- omedelbart eller
genom hänvisning till annan tillförlitlig källa — kan hämtas upplysning
om själva föremålet'' för dessa rättsförhållanden, sålunda om fastighetens
läge, gränser, areal i olika ägoslag m. m. Först därigenom erhålla nämligen
de rättsliga intressen, som vid fastigheten äro fästa, sitt fullt konkreta
underlag. Betydelsen av en dylik anordning för rättssäkerheten
ligger för öppen dag; såsom lagberedningen även anmärkt hör en sådan
anordning naturligt tillsammans med ett verkligt fullt tidsenligt grundbokssystem.
Det jordregister, som på grund av beslut vid 1908 års riksdag och
i enlighet med närmare föreskrifter i den därom den 13 juni 1908 utfärdade
förordning nu upplägges i lantmäterikontoren, är avsett att för
landsbygdens del bilda underlag för nya fastighetsböcker, ägnade att
möjliggöra den av lagberedningen föreslagna reformen beträffande lagfartsoch
inteckningsväsendet. Att ett liknande underlag tarvas för städernas
fastighetsböcker torde vara självklart så vitt angår de stadsområden, som
icke ingå i tomtindelning. För dessa områden saknas nämligen så gott
som överallt sådan redovisning av de särskida fastigheterna, som på
Inledning.
142
landet innefattas i jordeböckerna, och då jordeböckerna, ehuru upprättade
för beskattningsändamål samt i väsentliga delar föråldrade, likväl förmått
skänka en viss stadga åt lagfarts- och inteckningsväsendet på landet,
lärer det kunna med fog sägas, att behovet av en förbättrad fastighetsredovisning
är ännu större vad stadsägoområdena angår än i fråga om
landsbygden. Men jämväl beträffande de i tomtindelning ingående stadsområdena
är behovet av ett särskilt underlag för fastighetsboken omisskännligt.
Med hänsyn till dessa områdens högre värde är det givetvis
angeläget att de redovisas med största möjliga noggrannhet. Sedan gammalt
gäller att vid ansökan om lagfart å gård eller tomt i stad skall
företes bevis om tomtens belägenhet samt dess ytinnehåll och sidomått,
och då upplysning om sådana förhållanden måste anses behövlig även
för framtiden, bör givetvis det till underlag för fastighetsboken för stad
avsedda fastighetsregister redovisa tomterna i enlighet med kartor och
mätningshandlingar. Men fastighetsregistret bör icke, såsom förhållandet
är med fastighetsboken, nöja sig med att redovisa allenast sådana tomter,
som kunna antagas bliva föremål för lagfart och inteckning, eller sådana
förändringar i avseende å tomterna, varom på grund av särskilda föreskrifter
bevis skola företes vid rätten i ärenden, som höra till dess prövning.
Styrkan av ett väl ordnat fastighetsregister ligger just däri, att det
upptager alla fastigheter i det skick, i vilket de vid varje särskild tidpunkt
befinna sig, så att alla timande förändringar successivt införas i registret,
evad de av en eller annan anledning tillika böra anmärkas i fastighetsboken
eller icke. Fastighetsboken och ett sålunda ordnat fastighetsregister
böra hållas skilda från varandra; eljest komme fastighetsboken att
belastas med uppgifter, som vore främmande för bokens ändamål och i
viss mån skulle förminska överskådligheten av dess egentliga innehåll,
varförutom garantierna för att registret alltjämt redovisar bestående förhållanden
i fråga om fastighetsindelningen visserligen bliva större, om
registreringen sker i en särskild urkund. Men på samma gång måste
fastighetsboken och fastighetsregistret icke blott i väsentliga delar överensstämma
utan även ställas i nära inbördes samband; i den mån registret
kommer att innehålla uppgifter om förhållanden, varom det hittills
ålegat enskilda rättssökande att förete bevis, bör befrielse från sådan
skyldighet och därmed förenade kostnader efter hand kunna inträda.
Kommittéförslaget av år 1911 gick ut ifrån, att en tillfredsställande
TTiitlT registrering av fastigheterna i städerna icke kunde erhållas, med mindre
den för registreringen erforderliga karta grundats å mätning efter siffer
-
143
metod (triangelmätning). Ehuru med siirskill tillstånd en karta av mera
anspråkslös beskaffenhet, kallad översiktskarta, kunde till eu viss tid få
tjäna som grundval för registerverket, skulle alltså för varje stad upprättas
en på triangelmätning grundad registerkarta. Denna karta skulle
alltid upprättas av lantmätare likasom ock de viktigaste av de övriga
åtgärder, som skulle föregå själva registrets uppläggande, enligt förslaget
i allmänhet skulle verkställas av lantmätare. Före registerkartans upprättande
skulle för varje särskild stad frågan om rågångarna mellan stadens
område och angränsande mark vara i laga ordning behandlad.
Vidare skulle, i den mån gränserna omkring de särskilda fastigheterna
inom det område, som icke inginge i tomlindelning, ej förut blivit i laga
ordning bestämda, lantmätaren företaga förrättning för sådant ändamål
i samband med registerkartans upprättande; då dylik förrättning hölles,
skulle gränserna i därför stadgad ordning även utstakas å marken.
Mot kommitténs förslag hava emellertid framställts anmärkningar av A™“r™n?ar
mycket allvarlig innebörd. Enligt kommitténs beräkningar skulle ensamt förslagde
för registerkartornas upprättande nödiga mätningar komma att draga
en kostnad av icke mindre än omkring 2,350,000 kronor och kostnaden
för bestämmande och utstakande av vissa rågångar och fastighetsgränser
uppgå till omkring 200,000 kronor, av vilket senare belopp dock
en del, enligt kommitténs mening, borde gäldas av enskilda jordägare.
Beräkningarna hava icke gjort anspråk på annat än approximativ giltighet,
och i yttranden, som över förslaget avgivits av korporationer och
tjänstemän med praktisk kännedom om städernas mätningsförhållanden,
har framhållits såsom sannolikt, att vid förslagets genomförande kostnaderna
skulle komma att stiga till avsevärt högre belopp. Förslaget att
upprättandet av registerkartan och en väsentlig del av utredningsarbetet
skulle anförtros åt lantmätare med förbigående av städernas egna mätningsmän
har icke blott ansetts leda till onödig ökning i kostnaderna
utan även ur andra synpunkter framkallat gensagor. Slutligen har från
flera håll gjorts gällande, att för fastighetsregistret icke föreslagits sådan
anordning, att därmed i den utsträckning, som vore möjlig, även rent
kommunala eller privata behov bleve tillgodosedda.
Även om man delar kommitténs uppfattning att fastighetsregistret
skulle erhålla ökat värde, i händelse redovisningen däri av särskilda omta™Bmemar''
fastighetsområden grundades å en genom triangelmätning åstadkommen
karta, och likaledes håller det för önskvärt, att stadens yttre rågångar
ävensom gränserna för de särskilda fastigherna inom icke tomtindelade
144
stadsområden bestämmas i samband med fastighetsregistrets upprättande,
kan man dock knappast hänföra vare sig triangelmätning eller rågångars
och fastighetsgränsers bestämmande till konstitutiva förutsättningar för
ett nöjaktigt fastighetsregister. Åtskilliga städer hava redan av eget initiativ
låtit triangelmäta sina områden eller åtminstone de tätare bebyggda
delarna därav, och exemplet kommer helt visst att följas av många andra
städer. I den män städerna själva foga anstalt om triangelmätning, kommer
påtagligen mätningen att anordnas så, att de kommunala önskemålen
i främsta rummet tillgodoses, men det finnes ingen anledning att antaga,
att städerna skulle därvid i större utsträckning försumma att låta de särskilda
fastighetsgränserna inmätas. Då fastighetsregistret givetvis bör inrättas
på sådant sätt, att det kommer att redovisa alla efter dess uppläggande
skeende mätningar, och alla kartor, som upprättas över vederbörande
stad i dess helhet eller särskilda stadsdelar eller fastigheter,
lämpligen böra i koncept förvaras i offentligt arkiv, kan det förväntas,
att behovet för fastighetsboksväsendet av noggrant kartmaterial efter hand
kommer att tillgodoses för flertalet städer utan något ingripande från
statens sida. Härmed synes man böra låta sig nöja, helst det vid uppkommande
tvister icke kan ifrågasättas, att registerkartan skulle hava
vitsord framför specialkartorna. Registerkartans uppgift synes kunna
bestämmas sålunda, att den skall underlätta kontrollen därå, att \ id
registrets uppläggande inga vare sig luckor eller dubbelföringar vid faslighetsredovisningen
förekomma, och i övrigt såsom eu orienteringskarta
underlätta återfinnandet av särskilda fastigheter. Begränsas registerkartans
uppgift på detta sätt, torde det för ändamålet vara tillräckligt att
den upprättas med användande i största möjliga utsträckning av redan
befintligt kartmaterial, på sätt kommittén föreslagit beträffande den pro\isoriska
karta, som i dess förslag benämnes översiktskarta. Vad vidare
angår behovet av rågångars och andra fastighetsgränsers bestämmande
må erinras, att kommittén för det fall, att vid registrets uppläggande icke
upprättades registerkarta utan allenast översiktskarta, icke ifrågasatt att
andra gränser än de yttre rågångarna skulle behöva bestämmas i samband
med registreringen, ävensom att registrering av fastigheterna på
landsbygden äger rum oavsett huruvida deras rågångar blivit behörigen
bestämda eller icke. Jämväl beträffande frågan om regleringen av rågångar
och andra fastighetsgränser torde emellertid kunna antagas, att
en önskvärd lösning därav skall så småningom framkallas av vederbörande
rättsägares eget intresse.
Uf>
Bortfalla föreskrifterna om vissa rågångars och andra fastighetsgränsers
bestämmande i samband med registerkartans upprättande, lärer dot
icke heller finnas något skid att bibehålla bestämmelsen, att endast lantmätare
skall kunna förordnas att upprätta registerkarta och verkställa
vissa därmed sammanhängande göromål. Upprättandet av en karta med
användande i huvudsak av redan befintligt material kräver givetvis långt
mindre teknisk färdighet än de många maktpåliggande arbeten, som städernas
egna mätningsmän för närvarande hava sig anförtrodda, och om
den lokala tillsynen å arbetet överlämnas åt vederbörande magistral,
lärer därmed vara sörjt för, att förekommande utredningar varda verkställda
med behörigt iakttagande av därför meddelade föreskrifter. Att
även andra mätningsteknici än lantmätare och stadsingenjörer kunna
anlitas vid det ifrågavarande arbetet, torde efter vad nu sagts falla av
sig självt.
Enligt kommittéförslaget skulle fastighetsregister enligt samma bestämmelser
som för stad kunna efter Konungens förordnande uppläggas
och föras för köpingar ävensom för vissa andra samhällen på landet,
men kommittén, som antog att sådant förordnande endast kunde komma
i fråga för mera utvecklade och livskraftiga samhällen, framlade därför
tillika förslag till en särskild författning angående registrering av fastigheter
inom vissa orter på landet med tomtindelning såsom i stad. Bestämmelserna
om registrering av fastigheter skulle sålunda komma alt
fördelas på tre särskilda författningar, en för städerna, en för stadsliknande
orter, där förordningen för städerna icke vunnit tillämpning, samt
en för den rena landsbygden. Nedsättas anspråken på registerkartan och
vidtagas de förenklingar i övrigt, som kommissionen trott sig kunna ifrågasätta
för städerna, torde de bestämmelser angående registrering av fastigheter,
som nu föreslås för städerna, icke komma att föranleda större
kostnader än att jämväl köpingar och municipalsamhällen med tomtindelning
såsom i stad åtminstone i allmänhet kunna underkasta sig desamma.
För de samhällen av nämnda slag, där bestämmelserna för stad icke
komma att tillämpas, ävensom för områden, för vilka tomtindelning fastställts
enligt 38 § i lagen angående stadsplan och tomtindelning, lärer
fastighetsregistrering kunna äga rum i den ordning, som gäller för landsbygden
i övrigt, d. v. s. enligt 1908 års förordning angående jordregister,
men då det — med hänsyn särskilt till möjligheten att i avseende å
tomterna inom dylika samhällen och områden vinna tillämpning av bestämmelserna
om förändring av tomts område — torde vara önskvärt,
Behörighet att
upprätta registerkarta
in. in.
Fastighetsregister
för vissa
stadsliknavde
orter.
19
146
Beräkningar
ang. arbetstid.
Kostnadsberäk
ningar.
att jämväl dessa tomter kunna redovisas efter kartor och mätningshandlingar,
har en härför ägnad anordning föreslagits. Bestämmelserna i
detta ämne hava synts kunna få sin plats i jordregisterförordningen, och
1911 års förslag om en särskild registreringsförfattning för samhällen
och områden av sistnämnda beskaffenhet har därför icke upptagits av
kommissionen.
Genom att anspråken på registerkartan ställas lägre och kretsen av
personer, med behörighet att upprätta sådan karta, göres vidare torde
icke blott kostnaderna för kartarbetet kunna nedbringas utan även en
annan högst väsentlig fördel stå att vinna. Utgående från vissa beräkningar
angående dels tiden för mätning efter siffermetod av städernas och
de med dem jämförliga samhällenas områden samt dels den personal,
som kunde väntas vara att tillgå för arbetet, antog kommittén att uppläggandet
av fastighetsregister för städerna och vissa stadsliknande samhällen
skulle kräva en tid av sju år, och att döma av en del inkomna
yttranden över förslaget synes denna beräkning ingalunda varit för hög.
J)å jordregistret för rikets landsbygd antages kunna vara färdigt vid utgången
av år 1917, skulle med en så lång tid för uppläggande av fastighetsregister
för städer och med dem jämförliga samhällen som sju år
reformen av lagfarts- och inteckningsväsendet icke kunna genomföras
förr än långt in på 1920-talet. Förenklas arbetet på sätt nyss ifrågasatts
och kunna kompetenta teknici för upprättande av registerkartor anställas
i tillräckligt antal, torde däremot hela arbetet med uppläggande av
fastighetsregister för städerna kunna medhinnas på två till tre år.
Ehuru kommissionen i görligaste mån sökt förenkla fastighetsregistret
och därmed nedbringa kostnaderna för dess uppläggande och förande,
har det dock ej kunnat undvikas, att även det av kommissionen utarbetade
förslaget kommer att medföra avsevärda kostnader för registrets
första uppläggande. Till vilket belopp dessa kostnader kunna komma
att uppgå är det, såsom redan fastighetsregisterkommittén i avseende å
sitt förslag framhållit, synnerligen vanskligt att ens tillnärmelsevis angiva.
För ett någorlunda exakt bedömande av kostnadsfrågan hade det varit
av vikt att äga kännedom om bland annat beskaffenheten av befintliga
kartor och övrigt för det förberedande arbetet erforderligt arkivmaterial,
vederbörande samhällens areal ävensom ungefärliga antalet blivande registerenheter
m. m.
De av kommissionen här nedan framlagda kostnadsberäkningar få
på grund av vad nu anförts endast betraktas såsom approximativa.
147
l);i kommissionen i likhet med fastighetsregisterkommiUén är av den
uppfattningen, att städerna och de övriga samhällen, för vilka fastighetsregister
såsom för stad skall föras, själva böra vidkännas kostnaderna
för fastighetsregistrets förande, så vitt detta arbete ej kommer alt åläggas
förste lantmätare, kommer kommissionen allenast att behandla de med
registrets första uppläggande förbundna kostnader.
Arbetet med fastighetsregistrets uppläggande kommer huvudsakligen
att bestå i upprättandet av vissa ägoförteckningar och en så kallad lomtbildningslängd,
upprättande av registerkarta samt uppläggande av tomtbok
och stadsägobok.
Enligt fastighetsregisterkommitténs förslag skulle upprättandet av registerkartan
hava medfört den ojämförligt största kostnaden, enär kartan
skulle grundas på nymätning. Kommissionen har i £ 6 av förslaget till
förordning angående fastighetsregister för stad föreslagit, att registerkarta,
så vitt möjligt, skall upprättas med ledning av förut befintligt kartmaterial
och att, därest ej samhället eller enskild sakägare vill bekosta nymätning,
sådan mätning skall äga rum endast så vitt karta helt och hållet
saknas eller erforderlig ledning ej kan med lägre kostnad erhållas av
tomtindelnings- eller fångeshandlingar. På grund härav torde man kunna
antaga, att i stort sett vederbörande samhällens tomtindelade områden ej
behöva till någon del nymätas, utan att nymätning endast kommer att
erfordras beträffande någon del av de ej tomtindelade områdena. Arealen
för städer och sådana samhällen å landet, för vilka byggnadsstadgan
för rikets städer gäller, har av kommissionen beräknats till i runt tal tillhopa
186,000 hektar. Om man antar, att omkring 20 procent härav skulle
behöva nymätas, vilket torde vara högt beräknat, och att kostnaden för nymätning
för registerkartas upprättande uppgår till ungefär 12 kronor per
hektar, skulle sammanlagda kostnaden för erforderlig nymätning uppgå
till omkring 450,000 kronor.
Kostnaden för kopiering av lantmäterikartor och i enskilt förvar befintliga
kartor, som av fastighetsregisterkommittén beräknats till 270,000
kronor, torde med hänsyn därtill, att kopieringen väl i regel kommer
att verkställas av samhällena själva genom i deras tjänst anställda personer,
kunna väsentligt nedbringas och upptages därför här till allenast
200,000 kronor.
Då stomkartor, användbara för att bilda underlag för registerkartan
väl i allmänhet torde finnas, skulle arbetet med registerkartan i regel
bestå i kopierings-, transporterings- och konnekteringsgöromål samt i någon
ringa grad kompletteringsmätning för konnekteringsundersökning. Arbetet
med registerkartan bör därför kunna utföras för eu kostnad av 2 kronor
per hektar och sålunda för samhällenas beräknade sammanlagda areal om
186,000 hektar draga en kostnad å tillhopa 372,000 kronor.
Kostnaden för det återstående arbetet, det egentliga registreringsarbetet,
som av fastighetsregisterkommittén beräknats till 180,000 kronor,
inklusive kostnad för blanketter, kommer enligt kommissionens uppfattning
att stiga till avsevärt högre belopp och har på sätt nedan närmare
angives beräknats till omkring 516,000 kronor, exklusive blankettkostnad.
Slutligen har kommissionen beräknat, att kostnaden för erforderliga
blanketter ävensom för ledning av och kontroll över registrets uppläggande
kommer att uppgå till omkring 60,000 kronor.
Vidkommande frågan, av vem ovan beräknade kostnader skola gäldas,
anser kommissionen, att samhällena själva böra vidkännas hela
kostnaden för den nymätning, som kan ifrågakomma, enär denna mätning
säkerligen i allt fall förr eller senare bleve nödig för samhällena eller
vederbörande fastighetsägare.
Vad angår kostnaden för anskaffande av kopior av kartor, som ej
finnas i samhällenas arkiv tillgängliga, måste visserligen dessa kartkopior
närmast anskaffas för fastighetsregistret, men då det å andra sidan måste
anses för samhällena och deras invånare av största vikt att i ett samhällets
arkiv finnas förvarade alla kartor, söm beröra fastigheter inom
samhället, anser kommissionen att jämväl denna kostnad i sin helhet bör
drabba samhällena. Aven kostnaden för själva registerkartans upprättande
torde böra gäldas av städerna.
Till övriga ovan angivna kostnader för fastighetsregistrets uppläggande
synes däremot statsverket böra lämna väsentligt bidrag.
Beträffande frågan, efter vilken grund ett eventuellt statsbidrag lämpligen
bör fördelas mellan de särskilda samhällena, har kommissionen
tänkt sig en beräkning efter areal med fallande skala sålunda, att varje
stad med egen jurisdiktion skulle erhålla:
För varje hektar till och med 50....................................... 10 kr.
> därefter överskjutande hektar till och med 100 ...... 5 »
» » » » » » >■• » 500 4 »
» » » » » » . » .» 1,000 3 »
» » » » » » » » 2,000 ...... 2 »
» » » » .............................. 1 »
Då kommissionen utgått ifrån, att städer under landsrätt och sam -
hällen å landet icke skulle behöva bekosta den medverkan vid förberedelserna
till registrets uppläggande, som det enligt förslaget skulle åligga
domhavandena att lämna, utan alt kostnaden härför skulle drabba statsverket,
har kommissionen ansett, att statsbidraget till ifrågavarande städer
och samhällen kan sättas till allenast 2/:i av det belopp, som skulle
tillkommit dem, om de utgjort städer med egen jurisdiktion.
Med tillämpning av nu angivna beräkningsgrunder har kommissionen
uppgjort längder över de bidrag, som enligt kommissionens mening böra
utgå till vederbörande samhällen enligt de arealuppgifter, vilka varit för
kommissionen tillgängliga.
För en köping och 20 andra samhällen å landet saknas emellertid
arealuppgifter. De föreslagna statsbidragen för köpingar och andra samhällen
å landet, för vilka arealuppgifter finnas, uppgå i medeltal för varje
köping till 744 kronor och för varje annat sanihälle till 505 kronor 16 öre.
Efter denna beräkningsgrund skulle statsbidraget till de 21 samhällen, beträffande
vilka arealuppgifter saknas, uppgå till sammanlagt 10,847 kronor.
Statsbidraget skulle sålunda utgöra:
För städer med egen jurisdiktion ........................... kr. 417,334: —
» under landsrätt.................................... » 8,434: —
köpingar med känd areal ............................... » 28,277: —
andra samhällen å landet med känd areal .......... » 51,527: —
» en köping och 20 andra samhällen å landet ulan
kända arealer ......................... » 10,847: —
Summa kronor 516,419: —
Vid förestående beräkningar har kommissionen antagit att fastighetsregister
enligt samma bestämmelser som för stad skulle uppläggas för alla
samhällen å landet, för vilka byggnadsstadgan för rikets städer är gällande.
Hänsyn bör emellertid tagas därtill, att för ett stort antal sådana
samhällen tomtindelning ännu icke fastställts eller torde komma fastställas
så tidigt, att statsbidrag till dem skulle komma att utgå enligt kommissionens
förslag till lag med vissa bestämmelser angående fastighetsregister.
Dessutom torde vara att förvänta att för flera samhällen, som
hava fastställd tomtindelning, fastighetsregister icke kommer att uppläggas
efter bestämmelserna om registrering för stad. Dessa förhållanden äro
ägnade att stärka beräkningarna, men då å andra sidan dels uppgift om
areal i flera fall saknas dels föreliggande uppgifter om areal icke alltid
torde vara fullt tillförlitliga samt vidare ovan upptagna kostnad för blan
-
150
Redogörelse i
allmänhet för revisionen
a v särskilda
förf att
n ingsfö rslag. s o in
äga samband
med fastighetsr
egistr er ingen.
kettel’ och administration möjligen kan vara för lågt beräknad, anser
kommissionen, att det statsanslag, som bör lämnas för fastighetsregistrets
uppläggande, lämpligen bör bestämmas till 600,000 kronor.
Vid den omarbetning av de vid 1911 års förslag till bestämmelser
om fastighetsregistrering fogade förslag till andra författningar, som kommissionen
haft att verkställa i samband med revisionen av de förstnämnda
förslagen, hava endast undantagsvis mera genomgripande förändringar
ifrågasatts, och beträffande dessa kan kommissionen i allmänhet nöja sig
med att hänvisa till själva författningsförslagen jämte de motiv, som för
särskilda fall finnas angivna i det följande. I ett avseende har kommissionen
funnit sig böra föreslå bestämmelser, som icke hava någon motsvarighet
i 1911 års förslag, nämligen om sammanläggning av sådana
områden i stad, som ej ingå i tomtindelning, och hava dessa bestämmelser
inrymts i elt lagförslag, som därjämte upptager dels bestämmelser
om avstyckning av sådant område i stad, som ej ingår i tomtindelning,
samt dels bestämmelserna i lagen angående förändring av tomts
område den 26 maj 1899, i oväsentliga delar jämkade ävensom sammanförda
med bestämmelser om sammanläggning till tomt av områden,
som förut ej ingå i tomtindelning. De sistnämnda bestämmelserna hava
sin motsvarighet i 1911 års förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser
angående tomtbildning å område, varest tomtindelning förut ej finnes,
men en av kommissionen vidtagen förändring föranleder, att 1911 års
förslag om ändrad lydelse av 11 kap. 2 § jordabalken kommer att förfalla.
En ifrågasatt ny bestämmelse angående avstyckning av sådant område
i stad, som ej ingår i tomtindelning, har däremot nödvändiggjort
ett förslag till lag rörande ändrad lydelse av 58 § i förordningen den 16
juni 1875 angående inteckning i fast egendom. De anmärkningar, som
framställts beträffande 1911 års förslag till lag med vissa bestämmelser
angående upprättande av förslag till stadsplan och tomtindelning, om avstyckning
av mark genom tomtindelning samt om tomtmätning, hava
föranlett kommissionen att icke framlägga något däremot svarande lagförslag.
Likasom kommissionen trott sig kunna frångå förslaget att registerkarta
endast skall kunna upprättas av lantmätare, har kommissionen icke
funnit det vara med hänsyn bil fastighetsregistreringen oundgängligen nödvändigt,
att bestämmelser meddelas om behörighet att upprätta förslag
till stadsplan eller till tomtindelning eller att hålla förrättning för upprättande
av laga tomtkarta eller för bestämmande av tomtgräns. Och ehuruväl
kommissionen i likhet med de kommittérade, som utarbetat 1911 års
151
förslag, anser önskvärt, att de grundläggande föreskrifterna om ordningen
för bestämmande av tomtgräns inrymmas i en författning av civillags
egenskap på sint gäller beträffande motsvarande bestämmelser rörande
andra fastighetsgränser, bar kommissionen dock icke heller i denna del
funnit en lagstiftning vara en nödvändig förutsättning för fastighetsregistreringens
ordnande. Av det nu ifrågavarande lagförslagets övriga bestämmelser
har stadgandet om företeende av laga tomtkarta såsom villkor för
lagfart å fång till tomt eller inskrivning av tomträtt ansetts kunna upptagas
i lagförslag, som avse ändring i lagfartsförordningen resp. lagen om
inskrivning av tomtriilt m. m., varemot eu föreskrift om beskaffenheten
av tomtindelningskarta fått sin plats i ed förslag rörande ändrad lydelse
av vissa ££ i byggnadsstadgan, i vilket sistnämnda förslag även införts
de utav kommittén föreslagna ändringar i 1907 års kungörelse angående
bestämmelser i fråga om behandling av förslag till stadsplan och tomtindelning.
•
Därest ett fastighetsregister sådant som det föreslagna kommer till
stånd, skola fastighetsregistret med tillhörande kartor och handlingar samt
alla för registerkartans upprättande tillkomna handlingar förvaras av registerföraren
i brandfri lokal, och lärer det vara att taga för givet att i
samma arkiv även komma att förvaras koncepten till de kartor, som av
vederbörande stads egna mätningsmän upprättas över fastigheter i staden.
Hittills hava emellertid i viss utsträckning skiftesförrättningar och ägomätningar
i övrigt inom städerna verkställts av lantmätare, och de nu
föreliggande förslagen komma icke att medföra någon ändring i detta avseende.
Att lantmätares förrättningshandlingar och kartor även där de
röra stad förvaras i länens lantmäterikontor har tvivelsutan länt städerna
i allmänhet till fördel, men särskilt för städer, som haft egna
kartarkiv, har förhållandet stundom medfört olägenheter och kostnader. I
den mån förrättningar av enahanda beskaffenhet — t. ex. avstyckningar
inom icke tomtindelade stadsområden — kunna komma att verkställas
av såväl lantmätare som städernas egna mätningsmän, torde det vara
allt annat än lämpligt, att koncepthandlingarna skola redovisas till länets
lantmäterikontor, om förrättningen verkställts av lantmätare, men däremot
förvaras i staden, om såsom förrättningsman anlitats en i dess tjänst anställd
mätningsmän. Kommissionen har väl icke funnit sig kunna upptaga
denna fråga till en mera ingående behandling, men kommissionen
har dock ansett sig icke böra underlåta att fästa uppmärksamheten å behovet
av en anordning, varigenom det varder möjligt för stad att få alla
Behov av vissa
bestämvielscr om
kartarkiv för
stad.
152
Förslaget till förordning
angående
fastighetsregister
för stad
§ i -
sådana lantmäteriakter rörande fastigheter i staden, som enligt hittills
meddelade bestämmelser skola förvaras i vederbörande läns lantmäterikontor,
överlämnade till kartarkiv i staden.
Då fastighetsregistrets uppgift skall vara att tjäna till underlag för
nya fastighetsböcker, har kommissionen funnit det uppenbart, att fastighetsregistret
bör anordnas med huvudsaklig hänsyn till de grunder, som
äro bestämmande beträffande sättet för fastigheters upptagande i fastighetsbok.
Huruvida ett visst område ingår i stadsplan eller icke är ur
denna synpunkt av ingen vikt; däremot har hänsyn bort tagas till den
omständigheten, huruvida en fastighet är att anse som tomt eller som
annan fastighet (stadsäga). I detta avseende intar det nu föreliggande
förslaget samma ståndpunkt som 1911 års förslag, och har kommissionen
vidare, i likhet med 1911 års förslag, funnit att, så vitt till en av
administrativ myndighet beslutad förändring av tomts område jämväl
fordras rättens medgivande, förändringen icke bör genomföras i fastighetsregistret
förr än sådant medgivande erhållits. Följdriktigheten har
emellertid synts bjuda, att samma princip tillämpas i andra fall, där det
kan inträffa att fastigheter lagfaras eller intecknas i enlighet med en indelning,
som ändrats genom en administrativt fastställd tomtindelning.
Vid en ny tomtindelning inom ett kvarter kan det tänkas, att en nybildad
tomt kommer att ligga helt och hållet inom gränserna för en äldre
tomt, utan att återstoden av den äldre tomten är avsedd att med annat
område sammanläggas till en tomt. Förändringen, till vilken rättens medgivande
icke erfordras, utgör icke i och för sig något hinder för ägaren
av det område, varav den äldre tomten består, att inteckna detta som en
enhet, och om det säljes, kan det likaledes vid lagfart behandlas såsom
en enhet. I ett sådant fall har omföring i fastighetsregistret icke synts
böra äga rum, med mindre vederbörande fastighetsägare därom gjort
framställning. Enahanda anordning har träffats för det med nämnda
fall likartade att en fastighet — vare sig tomt eller stadsäga — uppdelats
i flera tomter. Att förändringens införande i fastighetsregistret kommer
att bero på framställning av jordägaren har synts lämpligt även av
den grund, att uppdelningen i flera fastigheter, särskilt om den såsom
tillbörligt är iakttages även i fastighetsboken, kan för honom medföra
ökade kostnader för vissa expeditioner.
Vad angår fastighetsregistrets särskilda delar — för vilka av redak -
153
tionella skäl redogörelse anselts höra lämnas redan i £ 1. — liar kommissionen
för den avdelning, som i 1911 års förslag benämnes jordebok, funnit
den utav stadsingenjören Karl Davidson föreslagna benämningen stadsägobok
vara lämpligare. Att den längd, som i om förmälda förslag benämnes
tomtförändringslängd, nu kallas tomtbildningslängd beror därpå,
att enligt kommissionens förslag ej endast förändrade utan även nybildade
tomter kunna komma att ingå i längden. För den karta, som skall
ingå såsom en integrerande del i registerverket, har kommissionen funnit
beteckningen registerkarta böra användas, oavsett att denna beteckning
i 1911 års förslag användes för en karta av annan beskaffenhet.
I)å kommissionen ansett, att i fastighetsregistret höra upptagas även
vissa fastigheter, som sakna bestämda gränser och förty ej kunna redovisas
å registerkartan, har kommissionen för förslaget härutinnan en förebild
i § 18 av jordregisterförordningen. Anordningen får sin huvudsakligaste
användning för sådana fall, då med anledning av föreskrift i sammanhang
med införlivning av visst område med stad särskilt mantal eller
annat skattetal åsatts inom sådant område belägna samfälligheter för
fastigheter, som icke överffyttats till staden.
Att registerföringen överlämnas åt viss person och icke förenas med §
viss tjänst har synts lämpligare av den anledning, att individuel] kompetens
därigenom kan beaktas vid förordnandena.
Vad 1911 års förslag innehöll beträffande nymätning för upprät- §
tande av registerkarta föranledde att åtskilliga frågor av teknisk beskaffenhet
borde hänskjutas till lantmäteristyrelsen. Behovet av en central ledning
av registreringsarbetet kvarstår även sedan minskning kommit att
inträda i fråga om antalet fall, i vilka beslut av styrelsen skall påkallas.
Då en särskild bestämmalse i ämnet ansetts böra meddelas, har det även
funnits lämpligt att i sammanhang därmed genom en uttrycklig föreskrift
stadga vad av ett flertal bestämmelser i såväl 1911 års som nu
föreliggande förslag framgår rörande den lokala tillsynen å arbetet, nämligen
att denna tillkommer vederbörande magistrat.
På sätt förut omnämnts har kommissionen ansett behörighet att upp- §
rätta registerkarta böra tillerkännas jämväl andra i ägomätning kunniga
personer än lantmätarna. Sannolikt komma i ett stort antal fall stadsingenjörer
att förordnas att upprätta registerkarta och verkställa därmed
sammanhängande arbete, men då det kan vara anledning att befara, att
det ifrågavarande arbetet skulle komma att eftersättas för sådana stadsingenjörerna
åliggande göromål, som icke lämpligen kunna uppskjutas,
20
154
har en viss tid bort stadgas, inom vilken allt arbete, som ankommer
på förrättningsman för registerkartas upprättande, skall vara slutfört.
Att rätt till klagan över Konungens befallningshavandes beslut om
arvode till sådan förrättningsman ansetts böra tillkomma såväl staden
som förrättningsmannen framgår av § 51.
* ''• § 5 upptager innehållet i § 4 av 1911 års förslag med några mindre
förändringar, som ej torde tarva särskild förklaring.
^ 6- Beträffande innehållet i § 6, som väsentligen motsvarar § 18 i 1911
års förslag, må framhållas, att bestämmelsen i § 4 om den tid, inom
vilken förrättningsman för upprättande av registerkarta skall hava slutfört
på honom ankommande arbete, är avsedd att gälla även för det
fall, att nymätning för registerkartans upprättande verkställes efter siffermetod.
§§ 7 nch s- Bestämmelserna i § 7 om skala för registerkarta och kartans fördelning
på flera blad samt i £ 8 om vad å registerkarta skall upptagas
motsvara i huvudsak de förra § 20 och de senare §§ 12—16 i 1911
års förslag.
Enligt kommissionens förslag fordras icke inmätning av vägar, gator
och dylika områden. Därest littera användes till betecknande av särskild
del av sådant område, får beteckningen egentligen ingen annan betydelse
än att den tjänar till underlättande av orienteringen å kartan. Att anordningen
icke har något att skaffa med redovisningen av de särskilda
markområdena i fastighetsregistret framgår redan därav, att beteckningens
användande enligt stadgandet under d) i mom. 1 av § 8 gjorts beroende
på magistratens medgivande.
Med hänsyn till bestämmelsen i mom. 6 av § 8 må nämnas, att
det utav kommissionen framlagda förslag till beteckning å registerkarta
för gränslinjer icke tänkts skola fastställas till ovillkorlig efterrättelse utan
endast avser att tjäna till ledning. Det säger sig emellertid självt, att det
ur vissa synpunkter kan vara fördelaktigt att samma system för gränsbeteckningar
kommer till användning i alla släder.
§ Innehållet i § 9 är till största delen hämtat från § 13 i 1911 års
förslag.
§§ w och u. p)e stadganden, som upptagits i §§ 22 och 23 av 1911 års förslag,
återfinnas till största delen i §§ 10 och 11 av det nu föreliggande förslaget.
Någon särskild ägoförteckning för tomter skall dock icke upprättas
enligt det senare förslaget; i syfte att inbespara det myckna arbete,
som en sådan ägoförteckning skulle kräva, hava i stället vidtagits
155
sådana anordningar, all förteckningen enligt formulär 10 kan fylla det
behov, varför sagda ägoförteckning varit avsedd. Att £ 11 icke innehåller
någon bestämmelse, motsvarande sista stycke i den tidigare £ 23,
beror därpå, alt stadgandet i berörda stycket ansetts lämpligare kunna
få sin plats i den avdelning som handlar om registrets förande; och återfinnes
stadgandet där i £ 30.
De viktiga bestämmelser om förslag till fastighetsindelning för stads- §§
ägoområdena, som innefattades i £ 24 av 1911 års förslag, hava sin
motsvarighet i £ 12 av det nya förslaget, varemot vad förstnämnda £
innehöll i fråga om enheterna i fastighetsregistret upptagits längre fram
under § 17. Reglerna för fastighetsbeteckningarna (§§ 13—15 i det nya
förslaget) överensstämma nära med motsvarande stadganden i det äldre
förslaget (£§ 25—27). Skiljaktigheterna mellan £ 16 i det nu föreliggande
förslaget och motsvarande § i 1911 års förslag (§ 28) äro så gott
som uteslutande av formell natur.
I § 17 hava, såsom redan nämnts, införts de bestämmelser om en- § 17
beter i fastighetsregistret, som 1911 års förslag inrymt i § 24. Sistnämnda
förslag innehöll därutöver särskilt i £ 44 några stadganden om
fastighetsbildning, som ansetts böra beaktas vid uppställandet av reglerna
om dylika enheter, och hava de föreslagna nya bestämmelserna om sammanläggning
av områden, som ej ingå i tomtindelning, föranlett en ytterligare
ökning i antalet sådana fastigheter, som böra i registret redovisas
såsom särskilda enheter.
Sista stycket av § 36 i 1911 års förslag innehåller en bestämmelse §§ 18—23.
om anteckning i kolumn 6 av tomtboken rörande beslut, som jämlikt 3
§ stadsplanelagen meddelats om tomts användning. Det kan icke förnekas,
att enligt sagda förslag dylika anteckningar skulle få eu tämligen
undanskymd plats, likasom tillvaron av själva den anförda bestämmelsen
synes hava undgått några av de personer, som yttrat sig över förslaget.
Då föreskrift, som avses i 3 § stadsplanelagen, väl oftast angår flera eller
alla tomter i ett byggnadskvarter, har därför synts lämpligare att införa
anteckning om dem på sådan plats, att de lättare falla i ögonen och att,
därest de äro gemensamma för flera tomter, även detta förhållande må
kunna framträda ulan upprepande av anteckningen. I sammanhang därmed
har plats synts böra beredas för en del andra likartade anteckningar.
Det från 1911 års förslag avvikande schemat för uppläggen i tomtboken
har tillkommit i nu angivna syfte. På samma gång underlättar
156
det genomförandet av det från flera håll uttalade önskemål, att uppläggen
i tomtboken skulle vara avsedda för kvarter, icke, såsom enligt 1911
års förslag, i regel för eu tomt och endast med särskilt tillstånd kunna
upptaga flera, dock högst fyra tomter. 1 sistnämnda avseende har kommissionen
emellertid trott det böra få ankomma på vederbörande magistrat
att träffa det avgörande, som för varje stad eller särskild stadsdel
kan vara lämpligast.
1911 års förslag upptog icke någon kolumn för anteckning om
längden av tomts särskilda sidor; och utgick kommittén därvid från det
antagande, att anteckning härom efter det fastighetsregister upprättats icke
heller skulle ske i fastighets- och tomträttsböcker. Sedan uti inkomna
yttranden framhållits, att uppgifter uti ifrågavarande hänseende ägde av
sevärd praktisk betydelse, har kommissionen i formuläret för tomtbok
infört en särskild kolumn för ändamålet.
Anordnas registret till tomtbok och tomtbildningslängd efter kortsystem,
torde det böra stå registerföraren öppet att å korten införa, jämte
hänvisning till vederbörande upplägg eller rum, även vissa andra anteckningar,
såsom om arkivnummer å akter, vilka angå resp. fastigheter.
Några särskilda anvisningar härom hava emellertid icke ansetts lämpliga,
då anordningen kan vara en smaksak och dess lämplighet i övrigt är
beroende på lokala förhållanden. Den av kommittén föreslagna kombination
av register och adressförteckning (formulär 4 A i 1911 års förslag)
har uteslutits ur formulärsamlingen av den anledning, att en adressförteckning
för att kunna fylla sitt ändamål måste vara upplagd efter
gator och husnummer, icke efter kvarter.
§§ 24—29. Beträffande den avdelning av fastighetsregistret, som i 1911 års förslag
benämnes jordebok men enligt kommissionens förslag skall kallas stadsägobok,
äro de föreslagna förändringarna så gott som uteslutande av formell
natur. För att bringa uppdelningen i särskilda §§ i närmare överensstämmelse
med motsvarande anordning av texten i det avsnitt, som handlar
om tomtbokens uppläggande och förande, hava de bestämmelser, som i
1911 års förslag fördelats på älva §§ (40—50), i det nya förslaget sammanförts
i sex §§ (24—29), varjämte även i övrigt någon omgruppering
av innehållet ägt rum, För stadsäga, som skall upptagas å särskilt upplägg,
har synts lämpligt att använda beteckningen stadsägoenhet. De
förut omnämnda bestämmelserna om fördelningen i registerenheter hava
i viss mån återverkat på redaktionen av bestämmelserna om registrering
av stadsägor.
Första stycket av § 30 motsvarar, såsom förut nämnts, sista stycket $$ 30—33
av § 23 i 1911 års förslag. Återstoden av £ 30 innehåller med någon
jämkning de stadganden, som i det äldre förslaget upptagas under §51.
Av §§ 31 och 32 motsvarar den förra § 52, den senare § 53 i 1911
års förslag. De tillägg, som gjorts till vardera paragrafen, innehålla en
närmare utveckling av eu bestämmelse, som återfinnes i sista stycket av
§ 54 uti det äldre förslaget. Vad § 33 innehåller om införande å registerkarta
av timade förändringar motsvarar i huvudsak § 63 i det äldre förslaget.
En bestämmelse om renovation av registerkarta har tillagts; alt
efter renovation av registerkartan en kopia av den renoverade kartan
tillställes de myndigheter, som erhållit en kopia av den ursprungliga registerkartan,
är visserligen önskvärt och torde icke vara förenat med avskräckande
kostnader; men någon ovillkorlig föreskrift därom har dock
ej ansetts böra meddelas.
Första stycket av § 34 motsvarar § 50 i 1911 års förslag. Sist- § 34.
nämnda förslag innehöll i § 72 en bestämmelse om överlämnande till
lantmäteristyrelsen av en kopia av registerkarta resp. översiktskarta.
En kopia av registerkartan har därjämte synts böra vara att tillgå dels
hos magistraten, som skall hava tillsyn å registrets förande och dessutom
handlägga vissa ärenden angående fastighetsindelning m. m., dels
hos Konungens befallningshavande, som prövar byggnadsnämnds beslut
rörande fastställande av tomtindelning och för vissa fall har att utöva
de funktioner, vilka för städer med egen jurisdiktion tillkomma magistrat,
samt dels eventuellt hos den tjänsteman, som för fastighetsboken; och
har bestämmelse härom införts i § 34. Det kan ifrågasättas, om icke
en kopia av registerkartan borde finnas jämväl hos överintendentsämbetet;
befmnes det att ämbetet kan hava något väsentligt gagn av en sådan
kopia vid handläggning av stadsplaneärenden, torde behovet härutinnan
kunna tillgodoses genom en särskild föreskrift.
De vid 1911 års förslag fogade anvisningar till formulären 1 och 2 § 3r>-
innehöllo vissa föreskrifter om sättet för anteckning i fastighetsregistret
rörande beslut om avgälder och dylikt. De något vidgade bestämmelser
i ämnet, som nu upptagits under § 35, hava tillkommit i syfte att öka
fastighetsregistrets värde ur rent kommunal synpunkt.
Bestämmelserna i §§ 54—62 av 1911 års förslag om ordningen för 30—42
timande förändringars införande i fastighetsregistret återfinnas med oväsentliga
förändringar och tillägg i §§ 36—42 av det nya förslaget.
Vad beträffar §§ 43—54 i det nu föreliggande förslaget avvika dessa §§ 43—54.
158
Förslaget till kungörelse
rörande
ändring av vissa
bestämmelser i
förordningen
ang. jordregister.
från motsvarande (64—76) i det äldre förslaget i regel blott i sådana
delar, där en förändring betingats av kommissionens förslag i övrigt. Att
kommissionen trott den nu för stad föreslagna anordningen av fastighetsregistreringen
kunna användas för flertalet andra samhällen med tomtindelning
bär föranlett kommissionen att i £ 49 föreslå, att förordningen
skall gälla för dylika samhällen, så vitt Konungen ej annorlunda förordnar,
under det att 1911 års förslag förutsatte ett positivt förordnande av
Konungen för att den för stad gällande anordningen av registreringen
skulle få tillämpning beträffande samhälle å landsbygden.
För vissa smärre samhällen på landet med tomtindelning -— särskilt
sådana där tomtindelningen i allmänhet icke ansluter sig till den fastighetsindelning,
som tillkommit genom lantmäteriförrättningar eller avsöndringar
— har synts önskvärt, att fastighetsregistret g må kunna ske efter
de enklare former, som gälla för landsbygden i allmänhet, eller sålunda
enligt 1908 års förordning angående jordregister men med tillfälle för
tomtägarna att därjämte få tomterna införda i särskild tomtbok av liknande
beskaffenhet som den, vilken föreslagits för registrering av tomter
i stad; och åsyftar anordningen med särskild tomtbok såsom förut nämnts
att möjliggöra tillämpning av stadgandena om förändring av tomts område.
Vad som föreslagits beträffande nu ifrågavarande samhällen har
även ansetts böra gälla för sådana områden, för vilka lomtindelning fastställts
jämlikt 38 $ i lagen angående stadsplan och tomtindelning. Sistnämnda
£ medgiver visserligen icke fastställelse å tomtindelning, enligt
vilken särskilda delar av tomt skulle förbliva i olika ägares hand, men
den hindrar icke att delar av särskilda fastigheter, som höra till samme
ägare, förenas till en tomt, och då paragrafen dessutom uttryckligen stadgar,
att fastställd tomtindelning under vissa förutsättningar må ändras,
föreligger uppenbarligen jämväl i avseende å område av detta slag behov
av sådana anordningar, att bestämmelserna om förändring av tomts
område jämte de föreslagna stadgandena om sammanläggning till tomt
av områden, som ej förut ingå i tomtindelning, må kunna vinna tillämpning
inom dem.
De föreslagna nya bestämmelserna äro i allt väsentligt hämtade
från 1911 års förslag till förordning med närmare föreskrifter angående
särskilt jordregister med tomtbok eller särskild tomtbok för vissa
områden å landsbygden samt till kungörelse rörande ändring av vissa
1 f>9
bestämmelser i förordningen den 13 juni 1908 angående jordregister.
Förekommande avvikelser bero företrädesvis på behovet av överensstämmelse
med kommissionens förslag till förordning angående fastighetsregister
för stad. Det föreslagna tillägget till £ 33 ingår i den provisoriska
kungörelsen den 19 december 1913 angående anstånd med uppläggande
av jordregister för vissa orter m. m., vilken kungörelse föreslagits
skola upphöra att gälla samtidigt med ikraftträdandet av de föreslagna
ändringarna i jordregisterförordningen.
1 2 it av detta lagförslag hava vidtagits några ändringar, som röra FZdZlmVeag
de bidrag av statsmedel, vilka tänkts skola ifrågakomma vid uppläggande
av fastighetsregister. Maximibeloppet för sådant bidrag var i 1911 års
förslag satt till fyra kronor för hektar ej vattentäckt mark. Den av kommissionen
föreslagna höjning till tio kronor åsyftar att bereda proportionsvis
högre bidrag åt samhällen med mindre areal; och har en höjning
för dem ansetts betingad icke blott av den ringare bärkraft, som
sådana samhällen i regel äga, utan även med hänsyn därtill, att vissa
kostnader för fastighetsregistreringen icke stå i direkt förhållande till samhällenas
areal. 1 fråga om den närmare fördelningen av statsbidragen
hänvisas till kostnadsberäkningarna i det föregående samt en särskild
tabell. Till begränsning av statsverkets kostnader för registreringen har
föreslagits att bidrag av statsmedel endast skall utgå för område, som vid
utgången av år 1915 hörde till stad eller till annat samhälle, därför
fastighetsregister upplägges enligt de för stad meddelade bestämmelser,
samt vad samhälle av sistnämnda beskaffenhet angår, endast så vitt
fastighetsregister upplagts före utgången av år 1918. 1 fråga om be
gränsningen
i det förra hänseendet må erinras, att städerna, för vilka
stadgandet egentligen har betydelse, böra för framtiden vid införlivning
av områden från kringliggarde landsbygd räkna med den kostnad för
uppläggande av fastighetsregister, som införlivningen drar med sig, samt
vidare att, då jordregister snart nog föreligger upplagt för landsbygden,
statsverket, som haft att bekosta jordregistrets uppläggande, icke skäligen
bör betungas med kostnad för ny registrering av områden, som finnas
upptagna i jordregister. Den begränsning av statsbidragen, som föreslagits
särskilt för samhällen på landsbygden, kan måhända göra de nu bebefintliga
samhällena av ifrågakomma slag mera benägna att underkasta
160
sig de kostnader, som ytterligare komma att erfordras för en fastighetsregistrering
enligt bestämmelserna för stad.
1911 års förslag upptog under 3 $ en bestämmelse om skyldighet
för samhällen på landsbygden, för vilka fastighetsregister skulle föras enligt
de för landsbygden meddelade bestämmelser, att bestrida kostnaderna
för vissa kartor. Bestämmelsen hänförde sig till ett förslag till förordning
med närmare föreskrifter om fastighetsregistrering för dylika samhällen;
då detta förslag ansetts kunna få förfalla, har därmed även förutsättningen
för omförmälda bestämmelse bortfallit.
Förjaga m lag j anledning av en anmärkning mot 1911 års förslag i denna del
lydelse av § so bär kommissionen företagit en omformulermg av den föreslagna nya
i förordningen . ° t .. 0 i
om kommunal- punkten i mom. 4. Behovet övarhuvud av en bestämmelse sådan som
styrelse pa lan- A 0 .
de»- den föreslagna har jämväl ifragasatts; men enär i flera fall, da undantag
gjorts från regeln om särskilda myndigheter för municipalsamhälle, föreskrift
icke synes hava meddelats om ordningen för vederbörande samhälles
beslutande- och beskattningsrätt, har kommissionen med hänsyn
icke minst till den befattning, som myndigheterna i en landskommun
kunna komma att få med fastighetsregistreringen i ett till kommunen
hörande municipalsamhälle, trott en lagbestämmelse om dessa myndigheters
behörighet vara lämplig.
Förslaget till lag
ang. onämd .
lydelse av stad- Kommissionen har i 1911 års förslag härutinnan företagit en änd
gandet
i 2 tf ö °
under 7:0) av ring av uteslutande formell beskaffenhet.
lagen om. Kungl. °
Maj ds regeringsrätt.
—
om ändrad I händelse särskilda lagbestämmelser meddelas om avstyckning av
$$ i stadgan om sådant område i stad, som ej ingår i tomtindelning, är det väl att antaga,
skiftesverket i sp jpessta(]gan kommer att få än mindre tillämpning än hittills för
jorddelning inom städernas områden. Att helt och hållet upphäva denna
stadgas tillämpning inom städerna har kommissionen emellertid icke ansett
möjligt utan att samtidigt infördes en mängd detaljerade föreskrifter
i avseende å delning av stadsjord, såsom öm gradering, om rågångar,
om undantag av mark för gemensamt behov o. s. v. Erinras må ock,
att under senare tid flera gånger förekommit, att hela socknar införlivats
med stad; det kan icke rimligen antagas att alla inom sådana socknar
Kil
befintliga jordbruksfastigheter komma att i sin helhet utläggas till tomter
eller bostadslägenheter under de närmaste åren efter inkorporeringen.
Kommissionen har därför i likhet med de kommitterade, som utarbetat
1911 års förslag, nöjt sig med att föreslå sådana ändringar i
skiftesstadgan, att från dess tillämpning uttryckligen undantagas områden,
som ingå i tomtindelning; och har kommissionen härvid företagit allenast
oväsentliga jämkningar i nämnda äldre förslag.
I fråga om tillämpning i avseende å stadsjord av hemmansklyvningsinstitutet
gäller vad i det föregående anförts om tillämpning av skiftesstadgan
vid delning av sådan jord. Beträffande ägostyckningsinstitutet
kan väl sägas att detta kan lättare än skiftes- och hemmansklyvningsinstituten
undvaras, om en särskild lagstiftning rörande avstyckning kommer
till stånd. Någon olägenhet torde emellertid icke vara förenad därmed,
att ägostyckningsinstitutet, som för närvarande har en relativt stor
användning i stad, får kvarstå vid sidan av det föreslagna nya institutet.
Särskilt med avseende å fastigheter, som efter öfverflyttning från landet
bibehållit sin kamerala beteckning, lärer användningen av ägostyckningsinstitutet
ställa sig helt naturlig.
Enligt 4 § i förordningen den 6 augusti 1881 angående hemmansklyvning
och jordavsöndring skulle avhandling rörande jordavsöndring,
vilken handling skulle innehålla noggrann beskrivning å den avsöndrade
jordens storlek, läge och gränser, ingivas till Konungens befallningshavande,
som hade att tillse huruvida den i avseende å avsöndringens storlek
vore överensstämmande med förordningen samt pröva den föreslagna
avgälden och densamma, där den funnes tillräcklig, fastställa, men i annat
fall högre lämplig avgift bestämma; och skulle Konungens befallningshavande
äga att, innan befallningshavanden avgjorde ärendet, inhämta yttrande
av lantmätare, där sådant med hänsikt till avsöndringens betydenhet
eller andra förhållanden prövades vara av behovet påkallat.
I det av särskilda kommitterade den 5 mars 1892 avgivna betän-.
kande med förslag till lag angående hemmansklyvning, ägostyckning och
jordavsöndring funnos i 4 § upptagna bestämmelser av enahanda innehåll
som i 4 § av 1881 års förordning med tillägg att Konungens befallningshavande
i sammanhang med beslutet om avgäld skulle åsätta lägenheten
Förslaget till lag
ang. ändrad
lydelse av vissa
§‘S i lagen om
hemmansklyvning
in. m.
21
162
namn och nummer, och anförde kommitterade, som i sitt förslag angående
ägostyckning upptagit föreskrift att förslag till sådan skulle upprättas
av behörigen förordnad lantmätare och att de olika lotterna skulle vara
å karta till läge och gränser tydligen utmärkta, i sin motivering: Då
kommitterade vid ägostyckning hemställt, att förslag till sådan borde efter
vederbörligt förordnande av lantmätare uppgöras samt att de olika de- •
lama av hemmanet skulle ä karta till läge och gränser utmärkas, kunde
visserligen ifrågasättas, att i konsekvens därmed enahanda bestämmelser
borde beträffande avsöndringar för alltid införas, men då kostnaderna
därigenom skulle ökas och dittills begagnade förfaringssätt ej visat sig
medföra någon oreda eller föranleda till äganderältstvister, hade kommitterade
i detta förfaringssätt ej ansett sig böra föreslå någon ändring.
Kommitterades förslag blev i anledning av inkomna utlåtanden i vissa
delar omarbetat inom civildepartementet, och det sålunda tillkomna förslaget
innehöll, att jord, som för alltid från hemman avsöndrades, skulle
av behörigen förordnad lantmätare å karta till läge och gränser tydligt
utmärkas samt att avhandling rörande jordavsöndring för alltid skulle
innehålla noggrann beskrivning å den avsöndrade jordens storlek, läge
och gränser, och skulle Konungens befallningshavande, innan fastställelse
å avgäld meddelades, tillse'' huruvida avhandlingen såväl med hänsyn till
avsöndringens storlek som ock i öviga avseenden vore med den förevarande
lagen överensstämmande samt i ärendet inhämta yttrande av lantmätare,
om sådant prövades vara av behovet påkallat. Vid detta förslags
granskning i högsta domstolen yttrade ett justitieråd, med vilket
två justitieråd instämde: I då gällande förordning (1881 års) angående
hemmansklyvning och jordavsöndring funnes icke föreskrivet, att karta
skulle upprättas över jord, som för alltid avsöndrades. Saknaden av en
sådan föreskrift hade icke, så vitt justitierådet känt vore, vållat någon
oreda eller föranlett tvistigheter. Redan detta syntes tala emot att införa
en ovillkorlig bestämmelse, att jord, som för alltid avsöndrades, skulle å
karta utmärkas. De icke oväsentliga kostnader, en sådan kartläggning
medförde, innebure ett ytterligare skäl att hemställa, att den nya bestämmelsen
om karta finge ur förslaget utgå. Ett justitieråd, med vilket ett
justitieråd instämde, yttrade, att, därest det ansåges nödigt, att karta upprättades
över lägenhet, som avsöndrades för alltid, torde sådana föreskrifter
böra meddelas, att kartan komme att äga vitsord åtminstone i
fråga om gränserna lägenheten och stamhemmanet emellan. Då ärendet
sedermera förekom i statsrådet, anförde chefen för justitiedepartementet:
I’å grund av vad högsta domstolens ledamöter anfört, hade en vid ärendets
föregående behandling ifrågasatt föreskrift om upprättande av karta
över avsöndrad lägenhet ej upptagits, men till ersättning eu viss skärpning
införts i avseende å bestämmelserna om beskaffenheten av den beskrivning
över lägenhets storlek, läge och gränser, som redan enligt då
gällande förordning skulle i avhandlingen inflyta.
I den kungl. propositionen till riksdagen erhöll 20 § den lydelse,
beträffande beskaffenheten av avhandling rörande avsöndring för alltid,
som motsvarande ij i nu gällande lag om hemmansklyvning, ägostyckning
och jordavsöndring eller 21 § i den delen ännu innehåller.
Med avseende å anmärkningen beträffande kostnad för kartas erhållande
torde få erinras, att kostnadsfrågan numera kommit i annat läge.
Enligt bestämmelse i 43 £ under d) i instruktionen den 22 oktober 1909
för lantmäteristyrelsen och rikets lantmätare åligger det distriktslantmätare
och extra lantmätare att utan föregående förordnande på sökandes begäran
upprätta kartor med beskrivning över avsöndrade lägenheter, och
enligt taxan den 23 december 1909 på arvode för lantmäteriförrättningar
11 § 7 inom. äger lantmätare för upprättande av sådan karta med beskrivning,
där ej vidlyftigare mätnings- eller utredningsgöromål erfordras
än som under en förrättningsdag hinna utföras, undfå arvode med tio
kronor. Härtill kommer eventuellt reseersättning. Med avseende å denna
kan erinras därom, att den i samband med omorganisationen år 1909
av lantmäteristaten genomförda distriktsindelningen medfört en avsevärd
nedsättning i jordägares utgifter för lantmätares resor. Karta av ifrågavarande
slag jämte beskrivning torde därför redan med tillämpning av
nämnda taxa i regel kunna erhållas för en jämförelsevis ringa kostnad. Men
kostnadsfrågan kan för den enskilde ställa sig ännu gynnsammare. På extra
stat har riksdagen för ett vart av åren 1910—14 på framställning av
Kungl. Maj:t beviljat förslagsanslag å 30,000 kronor till bestridande av
kostnaderna för vissa av distriktslantmätare företagna tjänsteresor. De
närmare bestämmelserna om anslagets användning, vilka bestämmelser
utgöra ett led i strävandena att minska jordägarnas, särskilt de mindres
utgifter för lantmäteriförrättningar, återfinnas i en kungl. kungörelse av
den 18 juni 1910. Enligt denna ålåge det distriktslantmätare att en gång
varje år företaga en tjänsteresa inom distriktet för handläggande av sådana,
enskilda sakägare rörande förrättningar, vilka upptagits i fastställd
resplan. Ersättning till distriktslantmätaren för reskostnad samt gottgörelse
för kost och tidsspillan gäldades därvid av statsverket, dock
icke i den mån de belöpte på resa mellan förrättningsställe, som ej vore
beläget vid de i resplanen upptagna vägarna, och närmaste i resplanen
ingående skjutsstation, gästgivaregård, järnvägs- eller ångbåtsstation. Sistnämnda
ersättningar skulle nämligen gäldas av vederbörande sakägare.
Av beskaffenhet att böra intagas i resplanen vore jorda vsöndringar och
mindre lantmäteriförrättningar. Vid resplanens upprättande skulle i främsta
hand medtagas sådana förrättningar, som kunde utföras på kortare
tid och i avseende å vilka reseersättningen skulle, utan bidrag av statsmedel,
bliva i förhållande till det utförda arbetet och fastighetsvärdet särskilt
betungande för sakägaren. Den, som önskade få förrättning upptagen
i årets resplan, skulle före den 1 februari göra skriftlig ansökan
därom hos distriktslantmätaren. Ansökningen skulle innehålla tydlig uppgift
å den begärda åtgärden, fastigheten, förrättningsstället, närmaste skjuts-,
järnvägs- eller ångbåtsstation, tillgängliga kartor och handlingar samt det
antal dagar, sökanden ansåg erforderligt för förrättningen. Därjämte
borde angivas och om möjligt styrkas skäl för den åsyftade kostnadslindringen.
Distriktslantmätaren skulle uppgöra plan för resan, vilken i
allmänhet icke finge taga längre tid än sex veckor. Förslaget skulle
granskas och fastställas av förste lantmätaren, som före den 1 mars
skulle översända resplanerna för länet till Konungens befallningshavande
för intagande i länskungörelserna. — De sålunda anvisade anslagen kommo
emellertid i mycket ringa omfattning i användning, vilket ansetts hava
berott på alt bestämmelserna rörande sättet och villkoren för åtnjutande
av bidrag från desamma icke varit fullt lämpliga, och i proposition till
1914 års riksdag med begäran om anslag å extra stat för år 1915 av
ett förslagsanslag av 30,000 kronor till bestridande av kostnaderna för
tjänsteresor av ifrågavarande slag finnes intagen redogörelse av vederbörande
departementschef för de förändrade bestämmelser, som för åtnjutande
av bidrag av anslaget syntes böra utfärdas: flera resor årligen borde
företagas; ansökning om förrättning till innehållet förenklas och skriftlig
form för densamma ej vara nödvändig; ansökning skulle i regel vara
gjord före den 1 april, men även senare inkommen ansökning borde så
vitt möjligt vid senare resa vinna beaktande, varjåmte under pågående
resa framställning om lantmäteriåtgärd borde kunna göras direkt hos lantmätaren
; vid förrättning, där statsbidrag utginge, borde av statsmedel bestridas
även resekostnaden mellan järnvägsstation och dylik plats och
själva förrättningsstället; vid jordavsöndringar för mindre bemedlades eller
obemedlades räkning borde själva förrättningsarvodet bekostas av staten;
statsbidrag borde utgå för förrättning, som handlagts under tjänsteresa
av ifrågavarande slag utan att ansökning ingivits på förhand och förrättningen
sålunda upptagits i resplanen; vid avgörande av fråga om statsbidrag
skulle utgå borde mera än hittills tagas hänsyn till sökandens
ekonomi. — Anslaget beviljades av riksdagen, och lära bestämmelselser
av nu angivet innehåll vara att förvänta.
Vidare kan det ifrågasättas om den andra vid granskningen av civildepartementets
ovan nämnda förslag framställda anmärkningen — eller att de
bestämmelser för avsöndring, som i 1881 års förordning funnos föreskrivna
och i huvudsak återfinnas jämväl i 1896 års lag, ej visat sig
medföra någon oreda eller föranlett äganderättstvister — alltjämt kan åberopas
mot stadgande om skyldighet att låta upprätta karta över avsöndrat
område. Det stigande jordvärdet har skapat krav på noggrant bestämda
gränser, och tvister angående lägenhets omfång och rätta gränser äro ej
numera så sällan förekommande. 1 sådant hänseende har kommissionen
inhämtat, att under de senare åren särskilt från norra delarna av landet
till Svea hovrätt inkommit ej så få tvister av dylik beskaffenhet. Det
torde väl i många fall varit så, att i avhandlingen läge och gränser ej
varit angivna på sätt i lagen föreskrives, men förhållandena hava ock
varit sådana att en gränsbeskrivning, som vid tiden för upplåtelsen varit
fullt nöjaktig, med hänsyn till ändring i de förhållanden å marken, till
vilka gränsbeskrivningen hänfört sig, under tidernas lopp blivit svår att följa.
Den har t. ex. hänfört sig till hus, som ej numera finnas kvar, vägar,
som blivit igenlagda, stängsel, som blivit flyttade. Otydligheten har ock
haft sin grund däri, att av avhandlingen ej framgått, om den avsöndrade
jorden utgjort en sammanhängande ägovidd eller bestått av flera jordområden.
Såsom ett exempel härpå kan anföras: Byamännen i en by försålde
till en person »sitt samfällda hela lågland» med hänvisning till viss
skifteskarta. Till byn hörde två samfälligheter, som lågo åtskilda på marken,
och mellan byamännen och en senare innehavare av lägenheten
uppstod sedermera tvist, huruvida genom försäljningen överlåtelse skett
av båda samfälligheterna eller allenast av den ena. Många dylika tvister
skulle säkerligen kunnat förekommas, om det varit föreskrivet, att avsöndrat
område skulle avfattas å karta.
I det av särskilda kommitterade år 1911 avgivna betänkande med
förslag till lag om skifte av jord har upptagits bestämmelse att område,
som avsöndrades för alltid, skulle avfattas å karta, och innehåller
förslaget i § 288 den föreskrift, att avsöndringskarta skulle upp
-
166
taga allenast den avsöndrade jorden jämte den mark, som vid avsöndringsförrättningen
undantagits för gemensamt ändamål, där ej sakägare
påyrkade upprättande av fullständigare karta, samt alt a kartan skulle
upptagas sådana fasta punkter och mätningsuppgifter, att varje kartlagt
område bleve fullt bestämt. Kommitterade anförde i sin motivering bland
annat, att för att kartan måtte innehålla så fullständig bestämning av de
kartlagda omradenas läge och gränser att den kunde utgöra ett tillräckligt
hjälpmedel för återfinnande å marken och utstakning av nämnda områden,
vore det stundom icke nog med att dessa områden kartlades, utan
erfordrades därutöver uppgifter å kartan om områdenas belägenhet i förhållande
till stamfastighetens yttre rågångar eller andra till läget bestämda
linjer eller fasta punkter. Kommissionen åberopar tillika vad dessa kommitterade
anfört i motiven till sina lagförslag sid. 230—233.
I nu förevarande förslag hava med hänsyn till det anförda upptagits
bestämmelser av huvudsakligen samma innehåll som i civildepartementets
ovannämnda förslag ävensom föreskriften i 1911 års förslag till lag
om skifte av jord om anmärkande å karta över avsöndring av sådana
fasta punkter och mätningsuppgifter att det avsöndrade områdets läge varder
fullt bestämt.
Till stöd för det nu framlagda förslaget kan ock anföras vad som
förekommit i följande av Kungl. Maj:t nyligen avgjorda mål.
Brännkyrka socken införlivades med Stockholms stad från och med
ingången av år 1913. Inom förutvarande Liljeholmens municipalsamhälle
i Brännkyrka ligger villastadsområdet Aspudden med Jakobsdal.
För nämnda område har stadsplan och tomtindelning ej fastställts. Genom
köpebrev den 14 november 1913 försålde byggnadsaktiebolaget Manhem
till S. Södergren ett hundra tomter, avstyckade, eu del från lägenheten
Aspudden n:r 1 under r/i mtl Hägersten n:r 1, en del från lägenheten
Jakobsdal n.r 1 under samma hemman och en del från båda nämnda
lägenheter, vilka samtliga tomter vore till läge och gränser närmare angivna
å särskilda kartor, upprättade över varje lägenhet av kaptenen i
väg- och vattenbyggnadskåren H. G. Torulff. Den 1 december 1913 sökte
Södergren vid Stockholms rådstuvurätt lagart å en av nämnda tomter,
nämligen tomten n:r 1 i kvarteret Bågen, samt åberopade därvid
l:o »karta över tomten n:r 1 i kvarteret Bagen, avsöndrad från den
från 72 mtl Hägersten n:r 1 avsöndrade lägenheten Aspudden n:r 1 i
Brännkyrka socken, Svartlösa härad och Stockholms län, upprättad år
1912 av H. G. Torulf», å vilken karta områdets gränser funnos angivna
och arealen antecknats utgöra 1422,5 kvadratmeter; varande kartan försedd
med följande påskrift: »Stockholm den 21/i 1912. Allmänna Ingenjörsbyrån
för väg- och vattenbyggnader, Conr. Lundberg»,
2:o) ett den 22 november 1913 dagtecknat intyg av Torulf, att han
vore innehavare av nämnda hyra samt att ingenjören Conrad Lundberg,
som vore anställd vid byrån, ägt rätt att i Torulfs ställe underteckna för
Aspudden och Jakobsdal upprättade tomlkartor,
3:o) en karta, benämnd »stadsplan över Aspudden och Jakobsdal
inom Liljeholmens municipalsamhälle, Stockholms län», å vilken karta
fanns tecknat intyg den 22 november 1913 av Torulf, att de av honom
upprättade tomtkartorna för åtskilliga kvarter, bland dem kvarteret
Bågen, å denna karta vore angivna till sina rätta lägen. Södergren
gjorde vid rådstuvurätten gällande, att det ej varit nödigt förete karta
i ärendet, då fråga ej vore om område, för vilket stadsplan blivit fastställd,
samt anmärkte, att Torulf dåmera vore stadsingenjör i Göteborg.
Rådstuvurätten utlät sig i beslut den 1 december 1913: Som jämlikt
grunderna för den i hithörande ämnen gällande lagstiftning det för meddelande
av lagfart å upplåtelse av nu ifrågavarande slag måste anses erforderligt
att vinna tillförlitlig upplysning om det försålda områdets belägenhet,
gränser och ytinnehåll, men full tillförlitlighet i berörda hänseenden
syntes rådstuvurätten kunna erhållas allenast genom en av vederbörlig
myndighet över området ifråga upprättad karta med beskrivning,
alltså och då dylik karta ej blivit i ärendet företedd, funne rådstuvurätten,
med stöd av 10 § i kungl. förordningen den 16 juni 1875 angående
lagfart å fång till fast egendom, skäligt i avbidan å omförmälda hinders
undanrödjande förklara lagfartsansökningen vilande.
Södergren anförde besvär över beslutet hos Svea hovrätt under yrkande
att hovrätten måtte återförvisa ärendet till rådstuvurätten för lagfarts
meddelande samt anförde: Det försålda området vore beläget inom
Aspuddens villasamhälle, för vilket stadsplan och tomtindelning ännu ej fastställts.
Detta område kunde således ej hänföras till gård eller tomt i
stad och vore bestämmelsen i 9 § lagfartslagen således ej tillämplig å
förevarande område. Därest emellertid Södergren skulle anses pliktig förebringa
utredning om områdets läge och gränser, så att ovisshet i sådant
avseende ej kunde äga rum, förmenade Södergren, att han fullgjort denna
skyldighet med de i ärendet företedda kartor. Å den större kartan av de
två i ärendet företedda vore det försålda området så tydligt utmärkt, att
det kunde särskiljas från alla övriga områden, tillhörande lägenheten Asp
-
udden. Dessutom åberopade Södergren en av t. f. förste lantmätaren J.
A. Wallqvist upprättad karta över lägenheterna Aspudden och Vinterviken,
vilken karta legat till grund för nyssnämnda av Torulf upprättade karta.
Att de av Toruf upprättade kartorna vore fullt tillförlitliga, torde vara
stält utom allt tvivel. Torulf vore kapten i väg- och vattenbyggnadskaren
och hade utbildat sig till specialist i fråga om upprättandet av stadsplaner,
vilket förutsatte synnerligen noggrann uppmätning och kartläggning
av det område, som vöre i fråga. Kartläggning av stadsingenjörskontoret
vore därför i detta fall obehövlig och skulle medföra en alldeles opåräknad
extra utgift, då Torulf redan kartlagt samtliga tomter tillhörande villastadsområdet.
Södergren vore villig att låta den av Torulf upprättade
större kartan kvarbliva hos rådstuvurätten för att införlivas med dess
arkiv. Södergrens besvär överlämnades för utlåtande till rådstuvurätten.
1 avgivet yttrande åberopade rådstuvurätten allenast de skäl, vara det
överklagade beslutet grundats, men hänvisade dessutom till tjänsteutlåtande
i ärendet, som den 16 februari 1914 avgivits av stadsingenjören i
Stockholm A. E. Påhlman, samt till en vid samma utlåtande fogad promemoria
av föreståndaren för Brännkyrkaexpeditionen, kontrollingenjören
Karl Kinman.
Påhlman anförde i tjänsteutlåtandet bland annat: Omedelbart sedan beslut fattats
om inkorporering av Brännkyrka socken, hade å Stockholms stadsingenjörskontor erforderliga
förberedelser vidtagits för att kontoret skulle utan onödig tidsutdräkt, på ett för vederbörande
markägare betryggande sätt, utföra erforderliga tomtmätningar och markavsöndringar
inom Brännkyrka. Ändamålet härmed hade vant att redan från början bringa
ordning och reda i äganderättsförhållandena till de inom den nya stadsdelen belägna
tomter och fastigheter. För att möjliggöra samlandet och ordnandet av det kartmaterial,
kontoret varit nödsakat anskaffa, samt för kontorets expeditionsarbeten inom Brännkyrka
församling hade stadsfullmäktige i kontorets stat för vartdera av åren 1913 och 1914
anslagit ett belopp av 21,200 kronor. För nymätning och kartläggning med nivåkurvor
av Brännkyrka församling hade för vartdera året anvisats ett belopp av 25,000 kronor.
Vidare hade stadsplanekommissionen utökat sin personal med särskild tanke på stadsplanearbetena
i Brännkyrka, och kommissionen hade omedelbart påbörjat arbetet med
planläggningen av de mera tätt bebyggda samhällena i Brännkyrka. Dessa kommunens
egna verk vore således för närvarande väl rustade att jämväl inom den nya stadsdelen
Brännkyrka handhava såväl utformandet av stadsplanerna som erforderliga tomtmätningar
och avsöndringar, och särskilt ville Påhlman framhålla att samtliga tomters gränser i
Brännkyrka kunde av'' kontoret inmätas i det över hela staden utlagda triangelnätet.
Ehuru markägarna i Brännkyrka borde hava den allra största fördel av att få sina mätningsarbeten
utförda genom kontoret och på ett fullt betryggande sätt, hade dessa i regel
sökt före inkorporeringen göra sig helt oberoende av Stockholms stad. I slutet av
år 1912 hade de flesta tomtbolagen i Brännkyrka låtit verkställa avsöndringar i stor
.skala för att efter inkorporeringen äga tomter disponibla till försäljning. Avsöndringarna
hade vanligen gjorts efter på förhand uppgjord stadsplan, som i så fall dock ej varit fastställd
av Kungl. Maj:t. På dylika sätt hade under år 1912 skett avsöndringar i stor skala
och kartorna hade ofta utfärdats av personer utan tillräcklig kompetens i mätningsfrågor.
Mot den karta över tomten n:r 1 i kvarteret Bågen, avsöndrad från den från Va mantal
Hägersten n:r 1 avsöndrade lägenheten Aspudden n:r 1 i Brännkyrka socken, som lagts
till grund för Södergrens besvär, kunde ingen anmärkning i tekniskt avseende göras, dock
torde i detta sammanhang kaptenen Torulf ej böra åberopas som auktoritet, med mindre
han själv med egenhändig namnunderskrift svarade för kartans riktighet, vilket ej skett
uti ifrågavarande fall. Befogade anmärkningar kunde dock framställas mot andra av
kaptenen Torulf verkställda avsöndringar. Påhlman ville framhålla, att det vore med såväl
stadens som tomtägarnas intressen mest förenligt, att stadsingenjörskontorets arbeten ej
inskränktes till att utreda redan gjorda felaktigheter i äldre avsöndringar, utan att arbetet
med kartläggning och tomtmätningar i Brännkyrka uteslutande utfördes av kontoret.
Därigenom vunnes den förmånen att till grund för rådstuvurättens beslut angående lagfart
å nya områden alltid komme att ligga kartor uppgjorda under tjänstemannaansvar,
till vilka konceptkartor för framtiden förvarades i kontorets arkiv, till trygghet för såväl
allmänheten som vederbörande myndigheter.
I tjänsteutlåtandet hänvisade Påhlman till den av Kinman avgivna promemorian,
som innehöll bland annat: Enligt ett snart 300-årigt bruk beviljades inom Stockholms
stad lagfart å tomt blott på grund av karta, som upprättats genom Stockholms stadsingenjörskontor.
Genom detta förfarande hade å stadsingenjörskontoret samlats de flesta
av de konceptdesignationer, som under tidernas lopp upprättats över tomter i staden och
hade — till fromma och säkerhet för med fastighet förenade ekonomiska förhållanden
— erhållits ett material för bedömande av tomts läge och storlek, som torde sakna sin
motsvarighet. Hur lösligt däremot dessa förhållanden vore ordnade inom den nya stadsdelen
Brännkyrka, kunde man förstå därav, att, om även de större egendomarnas kartor
funnes redovisade hos lantmäteristaten, de under senare åren i oerhörda massor företagna
jordavsöndringarnas kartor i regel icke funnes förvarade hos någon myndighet.
På grund av bristande föreskrifter därom hade Konungens befallningshavande i Stockholms
län ej ansett sig kunna fordra, att sökande skulle inlämna kopia av kartan över
det avsöndrade området, vilken kopia då skulle förvarats hos befallningshavanden. I regel
hade dylik kopia ej heller inlämnats hos nämnda myndighet och i ännu färre fall hade
det inträffat, att avsöndringskartan redovisats i länets lantmäterikontor. Skulle sålunda
avsöndringskartan av en eller annan anledning försvinna, kunde lägenhetens innehavare
i allmänhet ej påvisa, varest hans fastighet vore belägen, i det att av de 6,590 lägenheterna
inom Brännkyrka ett mycket stort antal icke vore hävdade å marken. Det vore därför
av synnerligen stor vikt, att tomtmätningsförhållandena inom Brännkyrka, som ju
numera vore en del av Stockholm, snarast möjligt bringades i överensstämmelse med
den övriga stadens mätningsväsen, och syntes Kinman det första och säkraste steget mot
detta mål vara, att lagfart å från ett hemman eller en förut avsöndrad lägenhet försålt
område endast beviljades på grund av karta, som upprättats genom stadsingenjörskontorets
försorg, och hade stadsingenjörskontoret under sistförflutna år vidtagit en mängd
åtgärder och samlat material för att kunna tillmötesgå allmänhetens krav på kartor.
Under år 1913 hade kontoret även upprättat kartor för lagfart över flera dylika områden
22
170
inom Brännkyrka, men hade huvudsakligen under samma år inriktat sig på att samla
och ordna det ofantliga material, som stode till buds. Med avseende på det rent tekniska
utförandet av enstaka kartor över lägenheter inom Brännkyrka, torde det i regel
ej vara mycket att anmärka, men då dessa kartor vore upprättade utan inbördes sammanhang
och många gånger ej ens visade avsöndringens belägenhet i förhållande till
kringliggande föremål, hade det flera gånger inträffat att lägenheter ej kunnat återfinnas,
oaktat avsöndringskartorna varit tillgängliga. Här gjorde sig sålunda gällande behovet av
ett enhetligt mätningssvstem, som tilläte att med koordinåter fastslå varje lägenhets hörnpunkter.
De allvarligaste anmärkningarna måste dock riktas mot de undersökningar rörande
lägenhets stamhemman, som borde ligga till grund för kartans rättsliga uppgifter.
Det vore nämligen enligt Kinmans erfarenhet en synnerligen vanlig företeelse, att det till
avsöndring avsedda området å kartan uppgåves ligga på viss egendom, under det att
detsamma i själva verket läge å annan stamlägenhet, varjämte det ofta visat sig, att
stamlägenhetens gränser blivit felaktigt utstakade å marken. Frågade man sig nu, varest
orsaken till dessa misstag kunde ligga, funne man den mycket nära till hands liggande
i den omständigheten, att det vore så gott som fullständigt omöjligt för en privat person
att förskaffa sig alla de handlingar och kartor, som måste läggas till grund för den utredning
rörande de särskilda stamlägenheternas gränser, som ovillkorligen måste föregå
upprättandet av avsöndringskartor, på det man skulle vara förvissad om att ej begå sådana
misstag som de berörda. Såsom exempel på svårigheten att anskaffa dylika handlingar
tilläte Kinman sig nämna, att det var först efter månadslånga efterforskningar det
lyckades kontoret att med säkerhet fastslå gränserna för lägenheten Jakobsdal n:o 1 —
detta efter att markägaren förgäves gjort stora ansträngningar att återfinna den till grund
för avsöndringen liggande kartan. Det vore visserligen sant, att det stode var och en
fritt att i länets lantmäterikontor efterforska behöriga dokument, men vad vore då orsaken
till att dylika undersökningar ej företagits förut? Kunde säkerhet vinnas för att de
bleve verkställda hädanefter? Och om de blivit verkställda, kunde de utan vidare godtagas
av rådstuvurätten, utan måste ej rätten först låta stadsingenjörskontoret yttra sig
om saken? Otvivelaktigt måste även en sådan undersökning, verkställd av privat person,
även bliva avsevärt mycket dyrare, än om den verkställdes genom stadsingenjörskontoret.
Fråga torde väl även kunna uppstå, om det kunde anses fullt lämpligt att en av enskild
person avlönad ingenjör verkställde utredning av gränserna.
Hovrätten fann i utslag den 14 maj 1914 ej skäl att göra ändring
i rådstuvurättens beslut. En ledamot i hovrätten, med vilken en annan
instämde, yttrade: Enär Södergren beträffande omförmälda lägenhet, som
icke läge inom område, därför stadsplan blivit fastställd, i ärendet vid
rådstuvurätten företett en av kaptenen i kungl. väg- och vattenbyggnadskåren
H. G. Torulf år 1912 över lägenheten upprättad karta, utvisande
samma lägenhets gränser och areal, mot vilken kartas riktighet anledning
till anmärkning ej förekommit, alltså och då vid sadant förhållande hinder
i det av rådstuvurätten angivna hänseende lagligen icke mötte för beviljande
av lagfart å förevarande fång, bleve, med undanröjande av överklagade
beslutet, ärendet visat åter till rådstuvurätten.
Over hovrättens utslag anförde Södergren besvär hos Kung], Magt,
som i utslag den 5 november It) 14 utlät sig, att som åberopade köpebrevet
icke innehölle beskrivning å försålda jordområdets läge och gränser
samt ej heller genom hänvisning till någon behörigen faststiilld eller eljest
vederbörligen godkänd och i allmänt förvar befintlig karta beredde säkerhet
för att tillförlitlig upplysning i berörda hänseende stode att vinna,
samt förty försålda fastigheten icke kunde anses vara genom åberopade
handlingar så angiven, att den kunde med säkerhet från varje annan åtskiljas,
funne Kungl. Maj:t ej skäl att göra ändring i domstolarnas beslut i
vad lagfartsansökningen icke bifallits. Utslaget innefattar justitierådet
Christianssons av justitieråden Bohman och Améen biträdda mening.
Justitierådet Wedberg, med vilken justitierådet Borgström förenade sig,
yttrade: Södergren hade i ärendet företett ej mindre en i köpebrevet åberopad,
av kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren H. G. Torulf upprättad
karta över den försålda tomten n:r 1 i kvarteret Bågen, mot vilken
karta, enligt vad stadsingenjören i Stockholm vitsordat, någon anledning
till anmärkning ej förekomme, än även en karta benämnd »stadsplan över
Aspudden med Jakobsdal inom Liljeholmens municipalsamhälie, Stockholms
län» och försedd med intyg av Torulf att de av honom upprättade
tomtkartorna för, bland andra, kvarteret Bågen vore därå angivna
till sina rätta lägen. Tillika hade Södergren förklarat sig villig att låta
stadsplanekartan införlivas med rådstuvurättens arkiv. Med hänsyn därtill
funne justitierådet ytterligare upplysning om ifrågavarande, utom stadens
planlagda område liggande fastighets storlek, läge och gränser icke
vara för lagfarts meddelande erforderlig och prövade förty lagligt att, med
upphävande av domstolarnas beslut, visa ärendet åter till rådstuvurätten attpå
anmälan ånyo företagas. Justitierådet Gullstrand utlät sig: Enär Södergren
vid rådstuvurätten företett två av kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren
H. G. Torulf år 1912 upprättade kartor, den ena över lägenheten
Aspudden n:r 1 jämte annan fastighet och den andra över lägenheten
Tomten n:r 1, mot vilka kartors riktighet anledning till anmärkning
ej förekommit, samt hinder för lagfart å förevarande fång följaktligen
icke förefunnes i det av rådstuvurätten anmärkta hänseende, prövade
justitierådet lagligt att, med upphävande av domstolarnas beslut, visa
ärendet åter till rådstuvurätten att på anmälan till behandling ånyo
företagas.
172
Förslagen till
lag om ändrad
lydelse av 8 § i
lagen rörande
avgäld från avsöndrad
lägenhet,
till lag om
ändrad lydelse
av 3 och 6 i
lagen ang. avlösning
av avgäld
från avsöndrad
lägenhet
samt till kungö
-
I sista stycket av 3 mom. i 29 § upptog 1911 års förslag bestämmelser
om avsöndrad lägenhets ansvar för vissa på stamfastigheten vilande
bördor, och hade bestämmelser av enahanda innehåll upptagits i
förslagen till lag angående avskiljande av visst område från hemman eller
lägenhet i anledning av förändring i administrativ indelning och till lag
angående avstyckning av sådant område i stad, som ej ingår i tomtindelning.
Principiellt skulle fördelningen av ansvaret för ifrågavarande
bördor ske efter grunderna för avsöndrad lägenhets ansvar för inteckningar
i stamfastigheten, men vederbörande fastighetsägare kunde träffa
avtal om annan fördelning, och genom avtalets anmärkande uti inteckningsprotokollet
kunde stamfastighetens ägare i viss mån trygga sin regressrätt
gent emot den avsöndrade lägenheten. Vad särskilt angår avstyckat
område i stad har emellertid den föreslagna anordningen synts
mindre lämplig, eftersom bestämmelsen om viss ägovidd för område, som
må avsöndras, icke har motsvarande tillämpning vid avstyckning i stad,
och jämväl i övrigt har 1911 års förslag i nämnda del synts ägnat att
framkalla betänkligheter. Kommissionen har trött frågan kunna lösas på
ett enklare sätt med tillämpning av de grunder, som stadgats i 29 £ 1
mom. beträffande ägostyckning av lägenhet, som är upptagen under särskilt
nummer i jordeboken, samt i 3 £ av lagen den 25 maj 1905 rörande,
avgäld frän avsöndrad lägenhet. Dessutom har kommissionen trott, att
området för tillämpingen av de föreslagna stadgandena bör begränsas, så
att de icke komma att gälla vare sig vid avsöndring enligt de allmänna
bestämmelserna om jordavsöndring eller då det avsöndrade området
ensamt eller tillsammans med vad redan kan vara avsöndrat från stamfastigheten
icke utgör mera än en femtedel av dess ägovidd.
För de avvikelser i övrigt från 1911 års förslag rörande ändring i
lagen om hemmansklyvning m. m., som kommissionen ifrågasatt, torde
särskilda motiv icke behöva anföras. I
I 1911 års förslag till lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den
25 maj 1905 rörande avgäld från avsöndrad lägenhet har en formell
ändring företagits. Dä kommissionen föreslagit, att företeende av karta
över avsöndrad lägenhet skall göras till villkor för meddelande av fastställelse
å avsöndringen, torde till förekommande av missförstånd böra
påpekas, att samma villkor icke ansetts, kunna uppställas för införing i
fastighetsregistret enligt nu förevarande § av lägenhet, som ej förut
är registrerad. Enligt förordningen angående jord register kan nämligen an’
avsöndrad lägenhet införas i registret redan på den grund att lagfart a.
densamma blivit beviljad. ranVa^utr
Vad angår It) 11 års förslag till lag om ändrad lydelse av 3 och (i m m
£§
i lagen den 19 april 1907 angående avlösning av avgäld från avsöiidrad
lägenhet har mot den föreslagna lydelsen av 3 i; framställts en
anmärkning i syfte att anteckning om avgäldsskyldighetens upphörande
borde inflyta i jordebok^, även om beslut om fastställelse av avgäld icke
blivit antecknat i jordebok^. Ehuru anmärkningen beror på ett förbiseende
av en bestämmelse i förslaget till lag om ändrad lydelse av 8 i? i lagen
rörande avgäld från avsöndrad lägenhet, enligt vilken anteckning om
fastställelse av avgäld alltid bör inflyta i jordeboken, så framt den avgäldspliktiga
lägenheten eller dess stamhemman tillhör landet, har kommissionen
dock med anledning av anmärkningen ansett sig böra föreslå
en tydligare avfattning av det ifrågavarande stadgandet i förslaget till
lag om ändrad lydelse av 3 $ i lagen angående avlösning av avgäld.
1 förslaget till kungörelse angående uppgifter för anteckning i fastighetsregister
av vissa beslut rörande avgälder med mera har kommissionen
trott bestämmelsen om eu särskild förteckning över dylika beslut kunna
utgå. Ärenden av ifrågavarande slag lära nämligen förekomma så sällan,
att en förteckning över besluten knappast kan vara behövlig.
Ehuru Kungl. Magt den 5 december 1913 uppdragit åt en kommitté
att dels verkställa allsidig utredning angående bland annat det formella
förfarandet vid behandlingen av uppkommande frågor om ändringar i ZT/ån atg}tden
bestående administrativa, kommunala, ecklesiastika och judiciella indelningen
dels ock uppgöra förslag till de författningsbestämmelser, vartill 7''admiden
verkställda undersökningen kunde föranleda, samt 1911 års nu före- nistra^ljnMvarande
förslag synes röra ett ämne, som det tillkommer nämnda kommitté
att behandla, har kommissionen dock trott sig icke böra helt och
hållet förbigå omförmälda förslag, helst detsamma — i syfte att åstadkomma
en enhetlig registrering av all till vissa köpingar eller municipalsambällen
hörande mark — innehåller bestämmelser (i 3 § andra
stycket), som icke erfordras för tillämpning av de utav kommissionen föreslagna
stadganden om fastighetsregistrering. Jämte det kommissionen
uteslutit de antydda bestämmelserna har kommissionen i övriga delar av
förslaget företagit vissa förändringar, som icke synas tarva närmare mo
-
174
lavering. Beträffande G § i kommissionens förslag torde dock böra nämnas,
att den i huvudsak är hämtad från 296 § i 1911 års förslag till
lag om skifte av jord.
Förslagen till lag
om ändrad lydelse
av 7 § i
lagen avg. stadsplan
och tomtindelning
och till
kungörelse rörande
ändrad
lydelse av §§'' 17
och 50 i byggnadsstadgan
för
rikets städer.
Förslaget till lag om ändrad lydelse av 7 § i lagen den Hl augusti
1907 angående stadsplan och tomtindelning avviker allenast i formellt
hänseende från 1911 års motsvarande förslag.
De föreslagna tilläggen till £§17 och 50 i byggnadsstadgan för rikets
städer den 8 maj 1874 äro hämtade dels (§ 17 mom. 4) från 3 § i 1911
ars förslag till lag med vissa bestämmelser angående upprättande av förslag
till stadsplan och tomtindelning, om avstyckning av lhark genom
tomtindelning samt om tomtmätning dels ock (§17 mom. 5 samt det
nya stycket i § 50) från 1911 års förslag till kungörelse rörande ändrad
lydelse av §§ 2 och 3 i kungörelsen den 31 augusti 1907 angående bestämmelser
i fråga om behandling av förslag till stadsplan och tomtindelning.
FÖ£d9vLTtea9 Fastighetsregisterkommittén hade avgivit förslag till'' tre'' nya lagar
avstyckning och innefattande bestämmelser angående fastighetsindelning i stad, nämligen
mavTordoZaSförslag till lag angående avstyckning av sådant område i stad, som ej iniftnd''
går i tomtindelning, förslag till lag med vissa bestämmelser angående
upprättande av förslag till stadsplan och tomtindelning, om avstyckning
av mark genom tomtindelning samt om tomtmätning och förslag till lag
innefattande vissa bestämmelser angående tomtbildning å område, varest
tomtindelning förut ej linnes. Härjämte hade kommittén uppgjort förslag
till lag om ändrad lydelse av vissa §§ i lagen den 26 maj 1899 angående
förändring av tomts område.
Då ju även stadsplanelagen och skiftesstadgan, i den mån den äger
tillämpning i fråga om område i stad, innehålla bestämmelser om fastighetsbildning
i stad, skulle man haft att söka bestämmelser i nämnda
hänseende i ej mindre än sex olika lagar, oavsett lagen om hemmansklyvning
m. m., en olägenhet som i flera av de över kommitténs betänkande
avgivna yttranden framhållits. Kommissionen har sökt att i
en författning sammanföra de lagbestämmelser, som utöver stadsplanelagen
och skiftesstadgan kunna anses erforderliga rörande fastighetsbildning
i stad, därvid kommissionen, då redan av stadsplanelagens be
-
stämmelser torde framgå, att tomtindelning är fastighetsbildande, ej ansetl
någon ytterligare bestämmelse härom erforderlig.
I)å kommissionen erfarit, att behov av bestämmelser om sammanläggning
av skilda fastigheter till en fastighet föreligger ej blott inom
tomtindelade områden utan jämväl eljest, har kommissionen i sitt förslag
upptagit bestämmelser jämviil härutinnan. Det liirer nämligen vara synnerligen
önskvärt att inom stadsplanelagt men ännu ej tomtindelat område
kunna i en hand samla och till en faslighet sammanlägga större områden.
Härigenom kunna vid en blivande tomtindelning högst väsentlig
lindringar vinnas i såväl arbete som kostnader, eu mängd gränsbestämningar
mellan rättsligen bestående fastigheter undvikas, tomtindelningen
behöver ej, till men för dess lämplighet, i samma mån som eljest måhända
blivit fallet bestämmas med hänsyn till ägogränser och en hel del
eljest svårlösta konflikter mellan fastighetsägarna inbördes eller mellan
dem och samhället kan förekommas. Men även beträffande jord belägen
utom stadsplanelagt område lärer behov av sammanläggning av smärre
fastigheter till en fastighet hava från såväl brukningssynpunkt som med
hänsyn till fastighetskrediten gjort sig gällande.
1 avseende å de särskilda kapitlen uti ifrågakomma lagförslag torde
böra anföras följande.
Detta kapitel motsvarar i huvudsak kommitténs förslag till lag angående
avstyckning av sådant område i stad, som ej ingår i tomtindelning.
Vid utarbetandet av sitt förslag har kommissionen tagit hänsyn ej blott
till fastighetsregisterkommitténs berörda förslag utan jämväl till skiftesstadgekommitténs
förslag av år 1911 i tillämpliga delar.
Förslaget överensstämmer med fastighetsregisterkommitténs förslag därutinnan,
att de föreslagna bestämmelserna gälla även beträffande planlagt
men ej tomtindelat område. Kommissionen delar ej den mening, som i
denna punkt gjorts gällande i yttranden över det tidigare förslaget, nämligen
att inom planlagt område fastighetsbildning ej kan ske annorledes
än genom tomtindelning. I 13 § stadsplanelagen förutsättes att särskilda
delar av fastighet kunna komma i olika ägares hand efter det stadsplan
fastställts, och syftar stadgandet uppenbarligen på den formlösa avstyckning,
som hittills förekommit. Känt är ävenledes att i flera fall, då stad
utverkat fastställelse av stadsplan i syfte att få trafikledernas huvudriktning
bestämd, tomtindelningen sedermera fått anstå i decennier; att i
dylika fall under tiden intill dess tomtindelning fastställes hindra markägare
att uppdela resp. områden i lägenheter för jordbruk eller trädgårds
-
l kap.
176
skötsel torde vara meningslöst. Uppdelningen föranleder ej någon ökad
lösningsplikt för städerna och mot risken att s. k. kåkstäder uppstå kunna
städerna skydda sig genom att begära tomtindelning.
Beträffande det ej i tomter indelade området i stad hava, såsom
fastighetsregisterkommittén framhållit, i åtskilliga fall ägostyckningar verkställts
av lantmätare enligt lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,
ägostyckning och jordavsöndring, varjämte understundom jordavsöndring
fastställts av Konungens befallningshavande. I allmänhet har emellertid
beträffande detta område utvecklat sig ett friare avstyckningsförfarande
med eller utan prövning av administrativ myndighet samt med eller utan
upprättande av karta över det avstyckade området. Sådan formlös avstyckning
bör för framtiden och särskilt sedan med ledning av upprättad
registerkarta fastighetsindelning ägt rum inom det ej i tomter indelade
området i stad ej vidare få förekomma.
Då bestämmelserna om jordavsöndring ansetts icke äga tillämpning
i fråga om område, som hör till stad, samt ägostyckning i många fall ej
kan ifrågakomma, har ett nytt delningsinstitut, kallat avstyckning, ansetts
erforderligt för det ej i tomter indelade området i stad.
Enligt kommitténs förslag skulle endast lantmätare äga befogenhet att
verkställa avstyckning.
Då kommissionen ansett, att städernas egna mätningsmän, även om
de ej äro lantmätare, böra kunna förordnas att verkställa avstyckningsförrättningar,
har kommissionen föreslagit, att avstyckning skall verkställas
av lantmätare eller annan i ägomätning kunnig person, som därtill förordnas
av Konungens befallningshavande. Om olägenheten därav att avstvckningsförrättningar
kunna komma att redovisas än till länets lantmäterikontor,
än till ett kartarkiv i vederbörande stad har kommissionen
redan yttrat sig, men även om denna olägenhet ej avhjälpes på det sätt,
kommissionen tillika föreslagit, torde samma olägenhet dock uppvägas
därav, att med fastighetsförhållandena i vederbörande stad särskilt förtrogna
mätningsmän få verkställa avstyckningar därstädes.
I övrigt äro huvudgrunderna för förslaget följande: Avstyckning skall
så verkställas, att såväl stamfastigheten som det område, som skall avstyckas,
må erhålla rätt till nödiga vägar. Vid avstyckning skall bestämmas,
om och i vad mån med avstyckad lägenhet må följa rätt till delaktighet
i område, som vid lantmäteriförrättning avsatts för gemensamt
behov, och må i den mån, sådant är vid laga skifte tillåtet, servitut till
förmån för fastighet, som beröres av förrättningen, läggas å annan sådan
177
fastighet. Ilar upplåtelse av det område1, som skall avstyckas, icke ägt
rum, bestämmer fastighetens ägare med iakttagande av kapitlets föreskrifter,
huru avstyckningen skall verkställas.
Har däremot det område, som skall avstyckas, hlivit lill annan upplåtet,
skall den därom upprättade avhandlingen lända till efterrättelse.
Träffa sakägarna utöver vad avhandlingen innehåller överenskommelse
i ämne, som angår förrättningen, skall därom upprättas skrifllig förening.
Avstyckningen skall utmärkas å karta med beskrivning, och protokoll skall
föras över allt, som förekommer vid förrättningen. Rågång eller annan
gräns- eller skillnadslinje, som vid avstyckningen blivit bestämd, skall å
marken utstakas och rörläggas. Besvär över förrättningen må anföras
hos magistraten inom 30 dagar från förrättningens avslutande. Nämnda
besvärstid har synts fullt tillräcklig och har föreslagits med hänsyn till
önskvärdheten av att ifrågakomma förrättningar, vilka i regel torde bliva
av synnerligen enkel beskaffenhet, må vinna laga kraft fortast möjligt.
Då tid för klagan över verkställd avstyckning gått till ända utan att förrättningen
klandrats eller ock anförda besvär blivit ogillade genom beslut,
som äger laga kraft, har magistraten att, ifall hinder ej möter, meddela
fastställelse å avstyckningen ävensom, såvida framställning därom gjorts,
åsätta det avstyckade området särskilt namn.
Någon begränsning av den areal, som får avstyckas, har ej ansetts
erforderlig.
Häftar fastighet, varifrån avstyckning ägt rum, för frälseränta eller
för lån, som av allmänna medel lämnats för beredande av odlingsföretag,
eller för allmänna utskylder och besvär, i vilkas utgörande det avstyckade
området icke omedelbart deltager, må på ansökan av stam fastighetens
ägare magistraten förordna, efter vilket inbördes förhållande stamfastigheten
och det avstyckade området skola svara för förfallande belopp
eller deltaga i utgörandet av stamfastighetens allmänna utskylder och besvär.
I detta kapitel hava upptagits dels bestämmelserna i lagen angående
förändring av tomts område den 26 maj 1899 i något förändrad form
dels bestämmelser om sammanläggning till tomt av områden, som förut
ej ingå i tomtindelning.
Fastighetsregisterkommittén hade i sitt förslag till ändrad lydelse av
vissa §§ i lagen angående förändring av tomts område föreslagit den
ändring, att om ägare av område, som skall med tomt eller tomtdel
sammanläggas till en tomt, icke erhållit lagfart å området, förändringen
2 kap.
23
178
likväl kunde medgivas, därest han om lagfart å området gjort ansökning,
som förklarats vilande i avbidan på tomtförändringsfrågans avgörande.
Såsom motiv för detta förslag anförde kommittén huvudsakligen,
att om hinder för sammanläggningen mötte, detta i regel torde leda till
återgång av upplåtelsen samt mången gång även till förändring eller upphävande
av tomtindelningen och att det för sådant fall vore angeläget
att de oftast mycket obetydliga områden, som skola tillhopa bilda tomt,
kunde få behandlas såsom om förändring i fastighetsindelningen icke varit
ifrågasatt, helst någon laga form för deras återförening med respektive
stamfastigheter icke funnes.
Gentemot vad kommittén sålunda anfört tillåter sig kommissionen
anmärka, att det nog torde vara sällsynt, att en sammanläggning av
ifrågavarande slag ej varder bifallen, enär den, som ämnar söka sammanläggning,
nog i regel redan innan han förvärvat områdena i fråga gör
sig förvissad om, att några hinder för sammanläggningen ej förefinnas.
Skulle emellertid sökt sammanläggning ej kunna bifallas, linnes enligt
kommissionens förslag den utvägen öppen att, sedan tomtindelningen upphävts,
få området i fråga enligt bestämmelserna i 3 kap. av förevarande
lag sammanlagt med den fastighet, varifrån det avstyckats.
På grund av vad sålunda anförts har kommissionen ej upptagit
kommitténs förslag i denna del utan bibehållit de i lagen om förändring
av tomts område härutinnan meddelade bestämmelser i sak oförändrade.
Då det lärer vara synnerligen vanligt, att tomter, som skola sammanläggas
till en tomt, äro besvärade av gemensamma inteckningar samt
denna omständighet, såsom redan högsta domstolen i sitt yttrande över
förslaget till 1899 års lag angående förändring av tomts område framhållit,
ej bör utgöra hinder för tomternas sammanläggning, har kommissionen
föreslagit, att sammanläggning av tomter må medgivas ej blott då
ej mer än en av tomterna besväras av beviljad eller sökt inteckning
utan jämväl i det fall att flera av tomterna äro sålunda besvärade,
så vitt icke någon tomt häftar för andra inteckningar än sådana, som
äro i samma ordning gällande i en var av de andra. En motsvarande
bestämmelse i avseende å gemensamma inteckningar har upptagits dels i
lagberedningens år 1907 avgivna förslag till lag om avsöndrad lägenhets
sammanläggning med annan fastighet dels ock i skiftesstadgekommitténs
år 1911 avgivna förslag till lag om sammanläggning av skilda fastigheter,
som äro i en ägares hand.
För sammanläggning till tomt av områden, som förut ej ingå i
17ii
tomtindelning, liar kommissionen föreslagit samma bestämmelser som för
sammanläggning av tomter.
Delta kapitel tiar avfattats . med ledning av lagberedningens och 3 köp.
skiftesstadgekommittens under 2 kap. bär ovan omförmälda lagförslag
samt i nära överensstämmelse med bestämmelserna i 2 kap.
De huvudsakliga bestämmelserna i detta kapitel äro följande:
Endast stadsägoområden, som äro att anse vart för sig såsom särskild
fastighet och äro i en ägares hand, få sammanläggas. Vill man
sammanlägga delar av stadsägoområden, måste dessa delar först avstyckas
till särskilda fastigheter. Sammanläggning är ej tillåten, om fastigheterna
icke innehavas med samma rätt eller om de höra till skilda församlingar.
Ej heller må fastigheter, som efter sammanläggningen icke skulle komma
att utgöra ett sammanhängande område, sammanläggas, utan så är att
de förut tillhopa utgjort en fastighet eller ock ingått i samma fastighet.
På det att den, som på grund av inteckning eller jämlikt 11 kap.
2 § jordabalken i någon av fastigheterna äger säkerhet för fordran eller
rättighet ej skall lida förfång genom sammanläggning, har i 27 § stadgats
förbud mot sammanläggning i vissa fall, då fastighet, varom fråga är,
häftar för frälseränta eller odlingslån, varför ansvar ej vilar jämväl å de
övriga fastigheterna. Vidare har föreslagits bestämmelse därom att lägenhet,
som häftar för viss avgäld, icke må sammanläggas med annan fastighet,
om avgälden eller någon del därav skall utgöras till fastighet, som icke
avses i ansökningen. Slutligen har det ansetts nödigt att stadga, att om
någon av de fastigheter varom fråga är, har andel i samfällighet eller i
annan särskild rättighet eller förmån, som ej tillkommer övriga fastigheter,
sammanläggningen ej för den nybildade fastigheten medför vidsträcktare rätt
därutinnan än som förut tillkommit förstnämnda fastighet.
Av de här intagna särskilda bestämmelser torde följande böra framhållas. < *ap.
Enligt § 31 skall vad i förevarande lag är stadgat för stad även
gälla för köping och annat samhälle på landet, varest tomtindelning såsom
i stad finnes, så vida fastighetsregister enligt de för stad meddelade
bestämmelser föres för samhället i dess helhet.
Bestämmelserna i 2 kap. skola gälla även för annan ort på landet,
där tomtindelning såsom i stad finnes.
Vad enligt 1 kap. ankommer på magistrat skall för Stockholm fullgöras
av överståthållarämbetet och för stad, som lyder under landsrätt,
180
ävensom för köping eller annan ort på landet, där bestämmelserna i
sagda kapitel äga tillämpning, av Konungens befallningshavande.
Över beslut, som meddelats av magistrat eller Konungens befallningshavande,
må besvär anföras i den ordning, som för överklagande av
förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är bestämd.
Lagen är avsedd att träda i kraft samtidigt med den föreslagna författningen
angående fastighetsregister för stad.
Bestämmelserna om sammanläggning av områden, som ej ingå i tomtindelning,
samt om skyldighet för myndighet, vilken bifallit ansökning
som i 2 och 3 kap. avses, att om beslutet underrätta den, som för
fastighetsregistret, skola dock tillämpas först sedan fastighetsregister upplagts
för vederbörande stad eller'' ort.
Beträffande jämkning i tomtindelning, varom hos vederbörande myndighet
ansökan gjorts eller fråga eljest företagits innan den nya lagen trätt i
kraft skola bestämmelserna i 2 kap. gälla, så vida lagen den 26 maj 1899
angående förändring av tomts område varit å den jämkning tillämplig. Om
rättens medgivande sökes till sådan i 16 § av 2 kap. omförmäld åtgärd,
vartill enligt äldre lag sådant medgivande ej varit erforderligt, må medgivande
till åtgärden lämnas enligt bestämmelserna i nämnda kap.
Förslagentuilag I 9 § av förordningen den 16 juni 1875 angående lagfart å fång
frasa bestå in mei- till fast egendom ifrågasatte 1911 års förslag ändring i två hänseenden.
ser i förordnin- 1 5 o oo^i . ^
gen ang. lagfart Qe}g skulle de föreskrifter i avseende å gård och tomt i stad, som nu
egendom, till lag allenast efter Konungens förordnande gälla för köping och annan därmed
för visst Miuat jämförlig ort, varest tomtindelning såsom i stad finnes, enligt förslaget
iten om inskriv- ovillkorlig giltighet för orter å landet med tomtindelning; dels skulle
rätt Z%t2ffn den nuvarande bestämmelsen om avstyckning av visst till granseina nem
Tädan’riut,stämt område av tomt innan lagfart å fång till området meddelades
''i™lr''tonrdnin utsträckas till att gälla beträffande fång till vissa till gränserna bestämda
gen ang. intech- områden av jämväl andra fastigheter i städer och orter på landet med
rf»»». tomtindelning. Båda ändringarna hava bibehållits av kommissionen, men
äring av vissa f»estämmelserna i det sistnämnda hänseendet hava synts lämpligare kunna
kungörelsen huru upptagas i ett nytt mom. under 6 §. De hava därvid även undergått
teckningsböcker någon omformulering. En bestämmelse att för stadsliknande orter, varest
foras samt till avstvckningsinstitutet icke äger tillämpning, vad som stadgats i avseende
andrad lydelse av o avstyckning skall gälla om avskiljande av visst område genom ägostyckom
tomtrattsböe- nivig pilpi’ avsöndring har synts överflödig, dä en sådan bestämmelse icKe
hers inrättande ° J ....
och förande, skulle i sak innehålla annat än nu galler.
181
De bestämmelser om skyldighet alt förete designation vid ansökan
om lagfart å gård eller tomt eller om inskrivning av tomträtt, som enligt
kommissionens förslag skola införas i resp. lagar, överensstämma i
sak med 1911 års motsvarande förslag, varvid må erinras att sistnämnda
förslag till en del upptogs under 21 § i ett förslag till lag med vissa
bestämmelser angående upprättande av förslag till stadsplan m. m.
Beträffande den av kommissionen föreslagna ändring i 9 § lagfartsförordningen
har någon särskild promulgationsbestämmelse i avseende å
det nya stadgandets tillämplighet å äldre fång icke ansetts erforderlig,
eftersom ändringsförslaget endast gör till allmän regel vad hittills kunnat
i administrativ ordning föreskrivas för varje särskild av förslaget berörd
ort.
De föreslagna ändringarna i 58 § av förordningen den 16 juni 1875
angående inteckning i fast egendom samt i kungörelserna den 14 september
1875 huru lagfarts- och inteckningsböcker skola inrättas och föras
och den 29 november 1907 om tomträttsböckers inrättande och förande
betingas av kommissionens förslag i andra delar.
Såsom en följd av de förenklingar i fråga om fastighetsregistreringen, Föniagetmtu»•
som kommissionen föreslagit, hava ur 1911 års förslag till kungörelse ändrad lydelse av
rörande ändrad lydelse av 1, 17, 36, 38, 40, 42 och 48 §§ i instruk- Viäteriinttruktiotionen
den 22 oktober 1909 för lantmäteristyrelsen och rikets lantmätare
bort utgå åtskilliga bestämmelser, särskilt sådana som berott på förslaget
om användning av siffermetod vid upprättande av registerkarta. De avvikelser,
som i övrigt gjorts från det äldre förslaget, torde icke kräva
någon motivering.
Sedan i den förordning angående stämpelavgiften, som utfärdades rö
den
19 november 1914 för att träda i kraft med ingången av år 1915,^*a“"^''/j
i fråga om stämpel till utdrag av jordregister införts bestämmelser, som
skilja sig från de i 1911 års förslag upptagna, har kommissionen funnit
sig böra föreslå efter nämnda förordning lämpade föreskrifter om stämpelavgift
och lösen för utdrag av fastighetsregister för städer och andra
samhällen, för vilka fastighetsregister föres efter bestämmelserna för stad.
De av kommissionen utarbetade förslag till särskilda kungörelser rörande
ändrad lydelse av §§ 1 och 3 i omförmälda'' förordning och §§ 1 och 3
182
i förordningen den 7 december 1883 angående expeditionslösen utgå
ifrån, att kostnaden för ett utdrag av fastighetsregistret skall vara densamma,
evad utdraget avser fastighet i stad eller å landet, men att medan
hela avgiften för utdrag av ett register, som föres av en utav staten
avlönad tjänsteman, i form av stämpel kommer statsverket till godo,
åtminstone en del av motsvarande avgift bör tillfalla registerförare, som
avlönas av vederbörande kommun. Av förslagens uppställning torde utan
vidare följa, att där fastighetsregister för stad under landsrätt eller för
köping eller därmed jämförligt samhälle föres av förste lantmätaren i
länet, hela avgiften för förekommande registerutdrag skall utgå såsom
stämpelavgift.
Arealtabell.'')
1 |
1"* 1"» |
1 |
■4 | a |
1 |
~ »...... |
|||
Stad, köping |
Areal |
i har |
Stad, köping |
Areal |
i har |
Stad, köping |
Areal |
i har |
eller municipal- |
Hela |
Därav |
eller municipal- |
Hela |
Därav |
eller municipal- |
Hela |
Därav |
samhälle |
arealen |
land |
samhälle |
arealen |
land |
samhälle |
arealen |
land |
Stiider: |
4891 |
4728 |
3570 |
3560 |
||||
1015 |
748 |
784 |
784 |
253 |
249 |
|||
Arboga ............ |
2043 |
2029 |
572 |
569 |
8269 |
7558 |
||
Arvika ............ |
255 |
133 |
944 |
944 |
461 |
461 |
||
1012 |
967 |
2662 |
2142 |
430 |
430 |
|||
73 |
73 |
826 |
||||||
1500 |
1452 |
2879 |
2855 |
1649 |
1649 |
|||
Djursholm......... |
833 |
814 |
Kungsbacka ...... |
152 |
152 |
1617 |
1616 |
|
2181 |
1789 |
684 |
570 |
190 |
190 |
|||
Enköping ......... |
1184 |
1179 |
Köping ............ |
847 |
84 3 |
Skänninge......... |
910 |
907 |
8573 |
8443 |
991 |
986 |
4044 |
4012 |
|||
Eslöv............... |
654 |
1095 |
1081 |
11343 |
10765 |
|||
Falkenberg ...... |
705 |
687 |
Lidköping......... |
1536 |
1623 |
1910 |
1894 |
|
Falköping......... |
1008 |
1001 |
1170 |
1058 |
467 |
414 |
||
Falsterbo2) ...... |
Linköping......... |
6605 |
6071 |
2248 |
2211 |
|||
Falun ............ |
1348 |
1257 |
3700 |
3610 |
1244 |
970 |
||
Filipstad ......... |
2168 |
1972 |
1965 |
4262 |
4168 |
|||
Gränna ............ |
404 |
404 |
Lysekil ............ |
165 |
155 |
Söderköping...... |
441 |
428 |
5946 |
5928 |
3857 |
3837 |
2056 |
2033 |
|||
5221 |
1479 |
1455 |
798 |
793 |
||||
Halmstad ......... |
1491 |
1491 |
1264 |
1250 |
264 |
261 |
||
Haparanda3)...... |
34 |
34 |
733 |
733 |
564 |
544 |
||
Hedern ora......... |
1531 |
1367 |
66 |
55 |
871 |
871 |
||
Hjo.................. |
901 |
838 |
609 |
424 |
356 |
354 |
||
Hudiksvall ...... |
2167 |
2135 |
853 |
802 |
2680 |
2671 |
||
614 |
606 |
448 |
441 |
1087 |
906 |
|||
1167 |
1166 |
1444 |
1426 |
1234 |
1234 |
|||
Härnösand......... |
4068 |
3983 |
62 |
61 |
1653 |
1538 |
||
Hässleholm ...... |
149 |
149 |
Oskarshamn ...... |
306 |
306 |
Vadstena7) ...... |
673 |
673 |
184
Arealtabell. (Forts.)
1 |
2 |
3 |
Stad, köping |
Areal |
i har |
eller municipal- |
Hela |
Därav |
samhälle |
arealen |
land |
Varberg8) ......... |
977 |
968 |
Vaxholm ......... |
615 |
614 |
Vimmerby...:..... |
2394 |
2304 |
Visby............... |
2435 |
2436 |
Vänersborg ...... |
1344 |
1157 |
Västervik ......... |
2659 |
2474 |
Västerås............ |
1727 |
1717 |
Växjö9) ............ |
1092 |
873 |
Ystad10)............ |
1044 |
1043 |
Amål............... |
1336 |
1332 |
Ängelholm ...... |
1072 |
1047 |
Örebro ............ |
2184 |
2162 |
Öregrund ......... |
522 |
607 |
Örnsköldsvik...... |
378 |
378 |
Östersund......... |
1180 |
850 |
Östhammar ...... |
94 |
94 |
Summa |
168850 |
161431 |
Köpingar: |
||
Avesta ............ |
1166 |
1166 |
Bollnäs ............ |
29 |
29 |
Borlänge ......... |
43 |
43 |
Bästa............... |
29 |
29 |
Figeholm ......... |
8 |
8 |
Gamleby ......... |
33 |
33 |
Grästorp ......... |
96 |
96 |
Hallsberg ......... |
100 |
100 |
Hörby ............ |
91 |
91 |
Kopparberg ...... |
175 |
175 |
2 |
3 1 |
1 |
2 |
3 |
Areal |
i har |
Stad, köping |
Areal |
i har |
Hela |
Därav |
eller municipal- |
Hela |
Därav |
arealen |
land |
samhälle |
arealen |
land |
5 |
5 |
Municipalsam- |
||
108 |
108 |
hällen13: |
||
3052 |
3014 |
Alby1»)............ |
— |
— |
98 |
98 |
Alby, Lilla ...... |
36 |
36 |
146 |
146 |
Alvesta ............ |
48 |
48 |
18 |
18 |
Arbrå............... |
200 |
200 |
30 |
30 |
Arlöv............... |
228 |
228 |
118 |
118 |
Arvidsjaur kyrko- |
||
44 |
44 |
stad ............ |
45 |
45 |
19 |
19 |
Baskemölla ...... |
12 |
12 |
249 |
249 |
Boden11) ......... |
851 |
768 |
931 |
926 |
Borgs villastad... |
40 |
40 |
6 |
6 |
Boxholm ......... |
13 |
13 |
— |
— |
Brantevik ......... |
65 |
55 |
890 |
840 |
Broby kyrkoby 12) |
— |
— |
135 |
135 |
Bromsten ......... |
132 |
132 |
569 |
668 |
Bräcke12) ......... |
— |
— |
151 |
151 |
Dalarö ............ |
88 |
88 |
152 |
152 |
Djupviken11)...... |
14 |
14 |
45 |
40 |
Duvbo ............ |
47 |
47 |
95 |
96 |
Edet, Lilla ...... |
64 |
64 |
35 |
34 |
Fiskebäckskil14)... |
12 |
12 |
36 |
36 |
Fjugesta ......... |
56 |
66 |
494 |
494 |
Fjällbacka......... |
8 |
8 |
102 |
102 |
Flen ............... |
133 |
133 |
272 |
270 |
Forserum ......... |
116 |
115 |
20 |
19 |
Forshaga ......... |
221 |
221 |
90 |
90 |
Furulund1'') ...... |
124 |
124 |
235 |
235 |
Gislaved ......... |
133 |
125 |
9916 |
9811 |
Gnesta ............ |
60 |
60 |
Stad, köping
eller municipalsamhälle
-
Kristianopel11) ..
Kungsör...........
Lidingö...........
Ljungby...........
Ljusdal ...........
Malmköping.....
Mellerud ........
Morastrand .....
Mönsterås ........
Mörbylånga .....
Nybro11) ........
Nynäshamn .....
Pataholm ........
Påskallavik12) ..
Saltsjöbaden.....
Skurup ...........
Sollefteå ........
Stocksund........
Sundbyberg .....
Säffle..............
Tomelilla ........
Tranås ...........
Töreboda ........
Valdemarsvik ..
Vara ..............
Vetlanda ........
Värnamo ........
Ahus............
Ålmhult...........
Summa
Arealtabell. (Forts.)
1 |
~~2 1 — |
1 |
2 |
3 |
1 |
2 |
||
Stad, köping |
Areal |
i har |
Stad, köping |
Areal |
i har |
Stad, köping |
Areal |
i har |
eller municipal- |
Hela |
Därav |
eller municipal- |
Hela |
Därav |
eller municipal- |
Hela |
Därav |
samhälle |
arealen |
land |
samhälle |
arealen |
land |
samhälle |
arealen |
land |
Gravarna och |
Klädesholmen och |
Raus plantering.. |
292 |
292 |
||||
24 |
24 |
Ryd ............... |
91 |
91 |
||||
16 |
15 |
95 |
95 |
85 |
81 |
|||
191 |
191 |
117 |
117 |
|||||
5 |
Krylbo11) . |
180 |
180 |
145 |
146 |
|||
74 |
74 |
8 |
8 |
|||||
Gällivare kyrko- |
Kyrkesund och |
Skärhamn12)...... |
— |
|||||
stad11) ......... |
137 |
137 |
Björholmen12).. |
— |
— |
Skönsberg......... |
65 |
65 |
Hagalund, Nya... |
28 |
28 |
Leksands-Noret12) |
— |
— |
Sköfismon......... |
475 |
475 |
62 |
52 |
362 |
362 |
Smedstorp......... |
21 |
21 |
||
108 |
108 |
367 |
367 |
29 |
29 |
|||
60 |
60 |
Öl |
51 |
197 |
197 |
|||
Hjärpen 12)......... |
Lycksele ......... |
15 |
15 |
Strömsnäs bruk... |
151 |
151 |
||
29 |
29 |
17 |
17 |
75 |
75 |
|||
Hälleviksstrand12) |
Löberöd............ |
66 |
66 |
Sunne ............ |
108 |
108 |
||
Hässelby villa- |
Malmberget12) ... |
— |
— |
Svartöstaden12)... |
— |
— |
||
18 |
18 |
184 |
184 |
|||||
56 |
Miölbv ............ |
245 |
245 |
Svegsmon ......... |
77 |
77 |
||
117 |
117 |
5 |
6 |
Sä vsjö ............ |
166 |
164 |
||
Hör ............. |
173 |
173 |
51 |
49 |
Sösdala............ |
56 |
56 |
|
Jannelund12)...... |
Nordmalings |
Tierp ”)............ |
148 |
148 |
||||
Jäma............... |
85 |
85 |
kyrkovali ...... |
16 |
16 |
Tingstad ......... |
46 |
46 |
Kalix12)............ |
— |
- |
N orrköpings norra |
Tollarp12) ......... |
— |
— |
||
129 |
129 |
21 |
21 |
11 |
11 |
|||
1059 |
902 |
59 |
59 |
123 |
116 |
|||
Kil.................. |
59 |
59 |
80 |
80 |
Trollhättan18) ... |
887 |
828 |
|
311 |
311 |
80 |
80 |
Tumba ............ |
71 |
71 |
||
212 |
212 |
363 |
363 |
|||||
Kivik |
33 |
33 |
84 |
84 |
||||
Kjävlinge ......... |
168 |
167 |
Oxelösund......... |
146 |
146 |
Vilan............... |
48 |
48 |
24
186
Arealtabell. (Forts.)
1 |
2 |
3 |
1 |
2 |
3 |
1 |
2 |
3 |
Stad, köping |
Areal |
i har |
Stad, köping |
Areal |
i har |
Stad, köping |
Areal |
i har |
eller municipal- |
Hela |
Därav |
eller municipal- |
Hela |
Därav |
eller municipal- |
Hela |
Därav |
samhälle |
arealen |
land |
samhälle |
arealen |
land |
samhälle |
arealen |
land |
Vingåker ......... |
21 |
21 |
Aby-Klippan...... |
97 |
97 |
Örkelljunga12) ... |
_ |
_ |
59 |
Åhus19)............ |
155 |
||||||
42 |
42 |
9 |
9 |
bvn12)............ |
||||
Vällinge............ |
116 |
116 |
Åstorp ............ |
61 |
61 |
Summa |
12834 |
12610 |
Vännäs “) ......... |
32 |
32 |
Åtvidaberg ...... |
379 |
379 |
1) Där ej annan källa angives i not, äro uppgifterna
hämtade ur »Folkräkningen den 31 december
1910 av kungl. statistiska centralbyrån, I.
Areal och folkmängd för särskilda förvaltningsområden,
Stockholm 1914» och »Statistisk årsbok
för Sverige första årgången 1914, utgiven av kungl.
statistiska centralbyrån, Stockholm 1914.»
2) Se Skanör.
3) Enligt uppgift från orten 1908. Enligt
statistiska centralbyrån 1420 har, därav 1390 har
land. Häri torde vara inberäknade ett par hemman
och donationsjord, som tillhöra staden, men
i kommunalt hänseende höra till Nedertorneå socken.
Jfr »Sammandrag av inkomna yttranden
över 1911 års förslag rörande fastighetsregister för
stad m. m., Stockholm 1914», sid. 28.
4) Härtill kommer arealen av Va mtl Saltö
n:r 1, som enligt kungl. brev den 24 september
1914 från och med år 1915 skall införlivas med
staden.
5) Häri är inberäknad arealen av Limhamns
köping, vilken med ingången av år 1915 skall införlivas
med staden.
®) Härtill torde komma arealen av de år 1891
till staden överflyttade hemmanen Säby och Söderby.
Se arealuppgiften i fastighetsregisterkommitténs
betänkande 1911, del II, tabell 1, och not
34 därstädes.
7) Härtill kommer arealen av de områden, som
innefattas i en av arkitekten P. Hallman år 1909
uppgjord stadsplan och nu äro belägna inom S:t
Pers socken och vilka enligt kungl. brev den 24
juli 1914 från och med år 1915 skola införlivas
med staden; omfattande enligt det kungl. brevet
de med staden sålunda införlivade områdena, så
vitt framginge av den i ärendet förebragta utredningen,
följande, nämligen Vadstena slott med
slottsbron och övrigt till slottet hörande område,
vissa mindre delar av Starby kungsladugård eller
Starby n:r 1, hamnområdet, lägenheterna Slottsgraven
n:r 1, ett fiske, Östra Stallgården eller
Vadstena två grästäppor och Kungsträdgården n:r
1, större delen av lägenheten Kalkhagen n:r 1,
en äng, samt hela lägenheten Vadstena kronoäng
n:r 1 med vad därifrån blivit avsöndrat.
8) Härtill kommer arealen av lägenheten Tranelyckan
n:r 1, 1/4 mtl litt. Bc av skattehemmanet
Klastorp n:r 17 Anders Nilsgård samt hemmanet
1 mtl Apelvik n:r 1 Anders Götarsgård tilllika
med därinom belägna järnvägssträckor, allt
i Träslövs socken, som enligt kungl. brev den 12
december 1913 från och med år 1915 skola införlivas
med staden.
9) Härtill kommer arealen av V« mtl Själakorsgärdet
och 1/i mtl Oekonomie Templigärde,
å vilka fastigheters areal uppgift ej finnes att tillgå
i statistiska centralbyrån.
187
10) Härtill kommer arealen av utsockne frälsehemmanen
1 mtl Öja n:r 6 och “/jo mtl Öja n:r
20, ävensom lägenheten Öja n:r 12, en äng, allt
i Öja socken, vilka fastigheter enligt kungl. brev
den 12 juni 1914 från och med år 1915 skola införlivas
med staden.
“) Enligt till fastighetsregisterkommittén år
1908 från orten inkommen uppgift.
12) Uppgift om areal saknas.
18) Här upptagas endast sådana municipalsamhällen,
med avseende å vilka på grund av
föreskrift om tillämpning av byggnadsstadgan för
rikets städer eller särskilt förordnande lagen angående
stadsplan och tomtindelning äger motsvarande
tillämpning. Däremot hava några samhällen,
som utgöra egna kommuner, upptagits såsom
municipalsamhällen av anledning att nämnda lag
för dem äger motsvarande tillämpning.
14) Härtill kommer arealen av 1/B mtl Fiskebäck
n:r 1, som från och med år 1916 skall in
-
förlivas med samhället; innehållande enligt uppgift
från orten fastigheten omkring 30 har.
16) Enligt uppgift i det kungl. brevet den 10
november 1911 angående samhällets bildande.
10) Enligt kungl. brev den 28 januari 1910
hava vissa områden tillagts samhället. — I till
fastighetsregisterkommittén från orten inkommen
uppgift angives samhällets areal vara 161 har.
’7) Jämlikt kungl. brev den 7 november 1913
har samhället blivit utvidgat. Uppgift om arealen
av den tillagda marken saknas.
l8) Uppgiften avser arealen av Trollhättans
socken. Genom resolution den 29 september 1911
har Kungl. Maj:t förunnat stadsrättigheter åt
Trollhättans socken samt vissa delar av Västra
Tunhems, Vassända Naglums och Gärdhems socknar
att tillgodonjutas från tidpunkt, som framdeles
kommer att bestämmas.
10) Ahus municipalsamhälle omfattar Ahus
köping och en mindre del av Ahus kommun. Hela
municipalsamhällets areal är 155 har.
188
Beräknade bidrag av statsmedel till uppläggande av fastighetsregister
för nedannämnda städer, köpingar och andra
samhällen.
1 |
2 |
1 |
2 |
1 |
2 |
1 |
2 |
Stad, köping eller annat sam-hälle |
Före- slaget stats- bidrag Kr. |
Stad, köping eller annat sam-hälle |
Före- slaget stats- bidrag Kr. |
Stad, köping eller annat sam-hälle |
Före- slaget stats- bidrag Kr. |
Stad, köping eller annat sam-hälle |
Före- slaget stats- bidrag Kr. |
Stöder med egen |
Kristinehamn ... |
6705 |
Skanör (med Fal- |
Västervik......... |
6324 |
||
jurisdiktion: |
958 |
5148 |
6284 |
||||
3094 |
2560 |
5082 |
3469 |
||||
5879 |
3379 |
1110 |
3936 |
||||
3751 |
3808 |
3571 |
4514 |
||||
4754 |
4012 |
7862 |
3944 |
||||
Eksjö............... |
5428 |
4896 |
14615 |
6012 |
|||
Enköping ......... |
4208 |
Lindesberg ...... |
3966 |
Strängnäs......... |
5638 |
Öregrund......... |
2371 |
12293 |
9921 |
2006 |
1862 |
||||
2911 |
7460 |
6061 |
3400 |
||||
Falköping......... |
3852 |
5780 |
3760 |
720 |
|||
4364 |
970 |
8018 |
417334 |
||||
Filipstad ......... |
6018 |
Malmö ............ |
7687 |
Söderköping...... |
2062 |
Stöder under |
|
1966 |
4760 |
5883 |
landsrätt: |
||||
Gävle............... |
9778 |
4350 |
3229 |
688 |
|||
9071 |
3049 |
2482 |
410 |
||||
Halmstad ......... |
4832 |
525 |
3463 |
2195 |
|||
4584 |
2046 |
1766 |
Eslöv ........... |
1675 |
|||
Hjo ............... |
3364 |
Norrköping ...... |
3256 |
Uddevalla......... |
6521 |
Haparanda ...... |
227 |
Hudiksvall ...... |
•5985 |
2114 |
3566 |
1779 |
|||
Hälsingborg ...... |
4182 |
4702 |
4318 |
631 |
|||
7833 |
555 |
4926 |
929 |
||||
8578 |
1574 |
2569 |
Summa |
8434 |
|||
3202 |
7410 |
3754 |
|||||
2657 |
1346 |
2692 |
2788 |
||||
3682 |
11408 |
6154 |
193 |
||||
5992 |
2194 |
6285 |
287 |
||||
Kristianstad ...... |
3176 |
Simrishamn ...... |
2070 |
Vänersborg ...... |
4164 |
Bästa ............ |
193 |
• 18!)
1 |
2 |
1 |
2 |
1 |
2 |
1 |
O |
Stad, köping |
Före- |
Stad, köping |
Före- |
Stad, köping |
Före- |
Stad, köping |
Före- |
slaget |
slaget |
slaget |
slaget |
||||
eller annat sam- |
stats- |
eller annat sam- |
stats- |
eller annat sam- |
stats- |
eller annat sam- |
stats- |
bidrag |
bidrag |
bidrag |
bidrag |
||||
liälle |
Kr. |
liälle |
Kr- |
liälle |
Kr. |
hälle |
Kr. |
53 |
953 |
823 |
799 |
||||
220 |
127 |
564 |
Kivik ............ |
220 |
|||
487 |
467 |
667 |
679 |
||||
Hallsberg ......... |
500 470 |
Älmhult............ Summa |
860 28277 |
Gnesta ............ |
367 |
Klädesholmen och |
160 |
Kopparberg ...... |
700 |
Andra sam- |
Bäckevik ...... |
— |
Kramfors ......... |
483 |
|
33 |
hiillen: |
100 |
743 |
||||
621 |
100 |
Krylbo............ |
713 |
||||
4576 |
240 |
33 |
413 |
||||
493 |
320 |
Kyrkesund och |
|||||
Ljusdal ............ |
623 |
Arbrå............... |
767 |
Gällivare kyrko- |
Björholmen ... |
— |
|
120 |
Arlöv............... |
841 |
599 |
Leksands-N oret |
_ |
||
Mellerud ......... |
200 |
Arvidsjaur kyrko- |
Hagalund, Nya... |
187 |
Lomma............ |
1199 |
|
300 |
340 |
1212 |
|||||
293 |
80 |
521 |
337 |
||||
127 |
2103 |
367 |
100 |
||||
897 |
267 |
113 |
|||||
2417 |
87 |
193 |
387 |
||||
40 |
350 |
||||||
120 |
|||||||
2247 |
585 |
887 |
|||||
693 |
353 |
33 |
|||||
1703 |
460 |
545 |
327 |
||||
Stocksund......... |
636 |
Djup viken......... |
93 |
Hör ............... |
695 |
Nordmalings |
|
Sundbyberg ...... |
639 |
Duvbo ............ |
313 |
Jannelund......... |
— |
kyrkoval 1 ...... |
107 |
267 |
380 |
450 |
|||||
483 |
280 |
140 |
|||||
227 |
353 |
577 |
363 |
||||
240 |
63 |
2371 |
433 |
||||
1551 |
688 |
Kil.......... |
363 |
433 |
|||
Vara ............... |
605 |
Forserum ......... |
540 |
Kiruna ............ |
1063 |
Oskårsström...... |
1201 |
190
1 |
2 |
1 |
2 |
1 |
2 |
1 |
2 |
Stad, köping eller annat sam-hälle |
Före- slaget stats- bidrag Kr. |
Stad, köping eller annat sam-hälle |
Före- slaget stats- bidrag Kr. |
Stad, köping eller annat sam-hälle |
Före- slaget stats- bidrag Kr. |
Stad, köping eller annat sam-hälle |
Före- slaget stats- bidrag Kr. |
Osby ............... |
447 |
Smögen............ |
193 |
212 |
|||
Oxelösund......... |
623 |
Solhem ............ |
73 |
490 |
|||
Kaus plantering.. |
1012 |
Strömsnäs bruk .. |
636 |
Tranås kvarn ... |
543 |
Ahus............... |
647 |
Ryd ............... |
470 |
Strömsund......... |
417 |
2223 |
60 |
||
Kå .................. |
437 |
Sunne ............ |
521 |
403 |
270 |
||
Råsunda ......... |
545 |
Svartöstaden...... |
Vaggeryd ......... |
Åtvidaberg ...... |
1244 |
||
Sjöbo............... |
620 |
724 |
|||||
Skilling^ ......... |
53 |
423 |
320 |
||||
Skärhamn......... |
Sä vsjö ............ |
644 |
140 |
||||
Skönsberg......... |
383 |
353 |
363 |
Summa |
51527 |
||
Skönsmon......... |
1500 |
Tierp ............... |
628 |
280 |
|||
Smedstorp......... |
140 |
Tingstad ......... |
307 |
Vällinge ......... |
543 |