Berättelse

om rad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde
sig tilldragit;

given Stockholms slott å rikssalen den 17 januari 1916.

Den 11 januari 1915 utväxlades i Washington ratifikationsinstru- utvexling av
menten till den under den 13 oktober 1914 mellan Sverige och Amerikas ^erna^iii
förenta stater avslutade konvention rörande tvisters hänskjutande till en konvention
internationell undersökningskommission. med Ame''

° rikas för enta

stater
rörande
tvisters hänskjutande
till
en undersökningskommission.

Genom noter växlade mellan Sverige och Danmark den 12, 15 och överenskom17
mars 1915 har överenskommelse träffats om ömsesidigt meddelande avDanmark^om
förslag rörande inrättande eller förändring av fyrar och mistsignalstationer. ömsesidiga™

meddelanden
rörande
fyrar och
mistsignaler.

Kungl. Maj it har under den 19 mars 1915 utsett delegerade för att Undcrhandmed
från rysk sida utsedda delegerade träda i underhandling rörande de- li£gar,m‘jd
finitiv anknytning mellan de svenska och finska järnvägsnäten förmedelst en rörande^defibro
över Torne älv söder om Haparanda stad. De delegerade, som samman- nitiv sa™_
trädde till konferens i Stockholm den 7—12 april, enades därvid om dels ^”svenska6
att föreslå sina respektive regeringar att utan uppskov tillsätta en blan- fl?ska
dad kommission av tvenne svenska och tvenne ryska ingenjörer med upp- ^näteiT
drag att utarbeta förslag rörande såväl sträckningen av järnvägen mellan
den av svenska regeringen redan bestämda platsen för den blivande järnvägsstationen
söder om Haparanda, på den svenska sidan, och Lihakajoki

Bih. till rihtd. prot. 1916. 1 Sami. 1 avd. 1

Riksdags-Beriittersen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

bro, på den ryska sidan, som anläggandet av en järnvägsbro över Torne
älv mellan nämnda järnvägsstation och Björkön, dels ock att hos sina regeringar
föreslå att efter vederbörlig granskning av det av den blandade
kommissionen utarbetade förslag avsluta en konvention rörande anknytningen
mellan de båda rikenas järnvägsnät i huvudsaklig överensstämmelse
med ett av de delegerade utarbetat förslag. Därefter har Kungl.
Maj:t under den 7 maj 1915 utsett svenska medlemmar i nämnda kommission.
Kommissionen har sedermera inkommit med förslag i ämnet.

Deklaration Den 5 maj 1915 undertecknades i Stockholm mellan Sverige och

”om upphä-11 Spanien en deklaration rörande upphävandet av den svenska konsularyande
av j urisdiktionen i spanska intresseområdet av Marocco.

konsularjurisdiktionen
i spanska
Marocco.

Ändrad ly- Kungl. Maj:t har den 14 maj 1915 utfärdat kungörelse om ändrad

^rdnfnVn1 lydelse av § 7, andra momentet, i nådiga förordningen angående ersättning
angående er- för flyttnings- och resekostnader samt vissa andra tjänsteförmåner åt diploflyttninga-ochmatiska
och konsulära tjänstemän m. in. den 24 januari 1914.

resekostnader
m. m.

överenskom- Den 29/16 maj. 1915 undertecknades i retrograd en överenskommelse

”syssiand*1 mellan Sverige och Ryssland angående ömsesidigt erkännande av svenska
angående och ryska aktiebolag och andra kommersiella, industriella eller finansiella

erkännande sammanslutningar.
av svenska
och ryska
aktiebolag

Underhand- Kungl. Maj:t bär under den 30 juni 1915 utsett delegerade att med

EngiamTan- av engelska regeringen utsedda delegerade träda i underhandling rörande
gående vissa undanröjande av vissa svårigheter för Sveriges handels-och sjöfartsförbinekonomisk
delser med utlandet. Dessa underhandlingar fortgingo under sommaren
natur. men ledde icke till någon överenskommelse.

utvexling av Den 30 juli 1915 har Kungl. Maj:t bemyndigat överstyrelsen för
svenska Röda Korset att i enlighet med ett av ryska och tyska samt österkrigsfångar
rikisk-ungerska regeringarna godkänt förslag till anordnande av utväxling
meiand ochk"av invalider och svårt sårade krigsfångar föranstalta om och ombesörja
Österrike ifrågavarande transporter av krigsfångar från Sassnitz till Torneå och

samt Ryss- ° , r o o

land omvänt.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Efter förberedande förhandlingar mellan svenska Röda Korset och
tyska, österrikiska, ungerska samt ryska Röda Kors föreningarna hava
delegerade för dessa senare föreningar sammanträtt till konferens i Stockholm
under november 1915 i ändamål att åvägabringa lättnader i krigsfångarnas
behandling. Såsom resultat av konferensens förhandlingar undertecknades
den 1 december ett slutprotokoll, innehållande beslut och
önskemål i ämnet att underställas vederbörande regeringar.

D O

Konferens i
Stockholm
mellan delegerade
för
tyska, österrikiska,

nngerska och
ryska Röda
Kors föreningarna
för
åvägabringande
av
lättnader i
krigsfångarnas
öde.

Under den 12 augusti 1915 har Kungl. Makt beslutat att hos Förordnande

Schweiziska Edsförbundet tills vidare anställa en envoyé extraordinaire och minister

ministre plenipotentiaire ävensom samma dag förordnat innehavare av posten, hos Schwei1
r ° 1 z i ska Eds förbundet.

På inbjudan av svenska regeringen hava ombud för svenska, dan- Skandmaska
och norska regeringarna under maj och juni månader 1915 sammantratt
i Stockholm för att uppgöra program för ifrågasatt skandinaviskt emigrationssamarbete
på emigrationslagstiftningens område. Sedan dessa ombud av- gen^områefe.
givit utlåtande i ämnet, har Kungl. Maj:t under den 1 oktober 1915 beslutat
att hos danska och norska regeringarna göra framställning om upptagande
snarast möjligt av samarbete på emigrationslagstiftningens område
ävensom utsett ombud för Sverige för de fortsatta förhandlingar, som i
ärendet kunna ifrågakomma.

överläggningar hava dessutom genom utsedda ombud för de 3 nor- Skandinadiska
länderna ägt rum _ Arbete med

dels i Kristiania under februari 1915 för utarbetande av förslag till anledning av
åtgärder till skydd mot faran för kringdrivande minor i Skagerack;

dels i Göteborg under februari månad 1915 för reglering av sjöfraktsatserna; och

dels i Köpenhamn under februari månad 1915 för dryftande av
vissa åtgärder avseende upprätthållande av skeppsfarten på Nordsjön.

Kungl. Maj:t har under den 29 november 1915 utfärdat kungörelse Tillägg till
innefattande tillägg till nådiga kungörelsen den 20 december 1912 med knngördaen"
vissa bestämmelser i avseende å Sveriges neutralitet under krig med främ- den 20 dec,
mande makter. 1912‘

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Utfärdade
författningar

Under nedannämnda dagar har Kungl. Maj:t utfärdat följande av
•Kungl. Maj:t föreslagna och av riksdagen dels i oförändrat skick dels med
vissa förändringar antagna författningar, nämligen:

1915 den 20 febr: lag om anstånd med erläggande av vissa patentavgifter;

» » 5 mars: lag om ändrad lydelse av 19 kap. 17 § strafflagen;

» »26 » lag om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 4

mars 1862 om tioårig preskription och om årsstämning;

» » » » lag innefattande vissa bestämmelser om insändande till

hovrätt av underrätts dombok;

» » » » lag om ändrad lydelse av 2 § i förordningen den 16

juni 1875 angående särskilda protokoll över lagfarter,
inteckningar och andra ärenden;

» » 6 april: lag om ändrad lydelse av 85 § i sjölagen den 12 juni

1891;

» » 14 maj: lag om ändrad lydelse av 30 kap. rättegångsbalken;

» » » » lag om ändrad lydelse av 49 och 230 §§ utsöknings lagen; »

» » » lag angående Kungl. Maj:ts högsta domstols tjänst göring

på avdelningar;

» » 1 juni: lag om ändring i gällande bestämmelser angående för -

teckningar å lagfarter;

» 3 » lag om förfogande över vissa varor vid krig eller krigs fara

eller andra utomordentliga, av krig föranledda förhållanden; »

11 » lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögen hetsrättens

område;

» » » lag om avbetalningsköp;

» » lag om ändrad lydelse av 25 § utsökningslagen;

» » » lag om ändrad lydelse av 10 § 2 mom. i förordningen

den 10 augusti 1877 om nya utsökningslagens införande
och vad i avseende därå iakttagas skall;

» » » lag om inskränkning i inmutningsrätten;

» 21 sept: lag om ändrad lydelse av 2 § 17:o) i lagen om Kungl.

Maj:ts regeringsrätt den 26 maj 1909;

» 12 nov: lag om äktenskaps ingående och upplösning;

» » » lag om vad iakttagas skall i avseende å införande av

lagen om äktenskaps ingående och upplösning;

» » » » lag om ändrad lydelse av 8 kap. 1 § giftermålsbalken;

» » » » lag om ändrad lydelse av vissa bestämmelser i ärvda bal

ken;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1915 deri 12 nov.:

» » » »

» »31 dec:

Lig om ändrad lydelse av 10 kap. 8 och 29 §§ samt
13 kap. 1 § rättegångsbalken;

lag om ändrad lydelse av 31 § i stadgan om skiftesverket
i riket den 9 november 1866;
lag om ändrad lydelse av 15 kap. 21 § samt 22 kap.
8 och 21 §§ strafflagen;

lag om ansvar för vigselförrättare i vissa fall;

lag om fullföljd av talan mot beslut i vissa ärenden

rörande äktenskaps ingående;

lag om ändrad lydelse av 2 § 15:o i lagen den 26
maj 1909 om Kungl. Majrts regeringsrätt;
lag om ändring i vissa delar av lagen den 8 juli 1904
om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap
och förmynderskap;

lag om äktenskaps ingående i vissa fall inför svensk
myndighet i utlandet;

lag om upphävande av § 29 i ridderskapets och adelns
privilegier den 16 oktober 1723.

Och har Kungl. Maj:t tillika, i den ordning § 87 regeringsformen
föreskriver, med bifall till riksdagens förslag låtit utfärda:

1915 den 30 april: lag om ändrad lydelse av 92 § växellagen;

» :> lag angående undantag i vissa fall från bestämmelserna

om preskription av växlar och checkar;

» » 12 nov: lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen om straff för

ämbetsbrott av präst och om laga domstol i sådana
mål den 8 mars 1889.

Härjämte har Kungl. Maj:t låtit utfärda:

1915 den 20 febr.: förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen
den 18 september 1914 om ytterligare anstånd för
visst fall med betalning av gäld;

* » * förordning angående förbud för vissa fall mot exekutiv

försäljning, så ock angående vissa inskränkningar i
borgenärs rätt att skaffa sig betalning ur pantsatta
värdepapper;

» »14 maj: instruktion för riksdagens justitieombudsman;

* * * * instruktion för riksdagens inilitieombudsman;

* » 25 » förordning om vissa inskränkningar i rätten till exe kutiv

försäljning och till försäljning av pant;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1915 den 25 nov.: förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen
den 18 september 1914 om ytterligare anstånd
för visst fall med betalning av gäld;

> » » » förordning om anstånd med erläggande av vissa patent afgifter; »

» 28 » kungörelse angående provisoriska avlöningstillägg för

år 1916 åt befattningshavare i statsdepartementen;

» » » » kungörelse angående ersättning till häradsskrivare för

upprättande av röstlängder under år 1916;
x 1 juni: kungöi*else om förteckningar å lagfarter;

» » 9 juli: kungörelse angående förordnande av assessorer i hov rätterna

;

» 23 » instruktion för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler;

» >27 aug.: kungörelse om ändrad lydelse av § 11 i nådiga regle mentet

den 24 oktober 1890 angående arbetspremier
vid de centrala straff- och tvångsarbetsanstalterna i riket;
» » » » kungörelse angående prov för vinnande av behörighet

till krigsfiskalstjänst;

» 3 sept.: kungörelse om ändring i vissa delar av instruktionen

för fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten den 16 de -

cember 1910;

> 21 » förordning angående fortsatt tillämpning av förord ningen

den 18 september 1914 om ytterligare anstånd
för visst fall med betalning av gäld;

» » » förordning om anstånd med erläggande av vissa patent avgifter; »

23 > instruktion för nedre justitierevisionen;

» » » kungörelse om ändrad lydelse av 3 och 4 §§ i instruk tionen

för justitiekanslersämbetet den 29 oktober 1909;
» x » kungörelse om vad allmän åklagare vid underrätt har

att iakttaga, där han vill hos justitiekanslern hemställa
om fullföljd av talan mot hovrätts utslag;
i » x kungörelse angående sammanträdesturerna i Sollentuna

och Färentuna härads, Södra Roslags samt Nedan-Siljans

domsagor;

» 1 okt.: kungörelse angående nedsättning av fullföljdsavgift och

kostnadsersättning samt angående lyftande av sådant
nedsatt belopp;

> x » kungörelse angående fattigdomsintyg, som omförmäles

i 30 kap. 22 § rättegångsbalken;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragi

1915 den 1
» » >

» 3

» » »

» > »

> » »

» > »

» » »

> » 10

j » »

» » »

» 17

> » »

okt.: kungörelse angående tiden för de allmänna tingssammanträdena
i Frosta och Eslövs domsaga;

» kungörelse om ändrad lydelse av 1 § i kungörelsen
den 12 juli 1878 om kronofogdes och stadsfogdes dagbok
i utsökningsmål samt angående vad vid utsökningslagens
tillämpning i vissa andra fall skall iakttagas;
dec.: förordning om Ätt, till vigsel inom svenska kyrkan för
medlemmar av vissa utländska evangelisk-luterska trossamfund; *

förordning om vad vid borgerlig vigsel skall iakttagas;
förordning, huru svensk undersåte, som vill träda i
äktenskap inför utländsk myndighet, må erhålla äktenskaps-certifikat; kungörelse

angående vad iakttagas skall vid avgivande
av stadgad försäkran av trolovad om frihet från vissa
äktenskapshinder;

» förordning, huru utländsk undersåte, som vill träda i
äktenskap inför svensk myndighet, må styrka, att
hinder mot äktenskapets avslutande ej är förhanden;
kungörelse angående vissa läkarintyg för vinnande av
lysning eller äktenskaps upplösning;

» kungörelse om vad domaren eller rätten i vissa fall har
att iakttaga vid makes omgifte;

» kungörelse angående meddelanden från domstol om
omyndig- och myndigförklaringar samt om dödförklaringar; kungörelse

angående uppdrag åt chefen för utrikesdepartementets
råttsavdelning att utfärda intyg om äktenskapshinder
enligt utländsk lag;

» arbetsordning för Svea hovrätt med krigshovrätten;

» arbetsordning för Göta hovrätt;

» arbetsordning för hovrätten över Skåne och Blekinge;
förordning om anstånd med erläggande av vissa patentavgifter; »

förordning om vad som bör iakttagas vid tillämpningen
av vissa till krigslagstiftningen hörande bestämmelser
(militär bcstraffningsförordning);

» kungörelse om bestraffningsrätt i disciplinmål för vissa
befälhavare vid armén och marinen;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1915 den 17 dec.:

» » » x

» » » »

» h D »

» J » »

» > 23 »

» » » »

> 31 »

kungörelse med bestämmelser, att särskilda avdelningar
av armén skola lyda under vissa regementskrigsrätter; kungörelse

angående inrättande av särskilda krigsrätter
för vissa till armén hörande avdelningar av krigsmakten
;

kungörelse angåerÄe inrättande av särskild krigsrätt

O Ö

för den i Varberg förlagda avdelningen av Kronobergs
regemente;

kungörelse med bestämmelse, att särskilda avdelningar
av marinen skola lyda under ?issa regementskrigsrätter; kungörelse

angående inrättande av särskild krigsrätt å
kustflottan;

kungörelse med bestämmelser, att särskilda för neutralitetsförsvaret
avsedda avdelningar av armén skola lyda
under vissa krigsrätter;

kungörelse angående inrättande av särskilda krigsrätter
vid vissa för neutralitetsförsvaret avsedda avdelningar
av armén;

kungörelse angående fångförteckningar och rapporter
från fängelserna och tvångsarbetsanstalterna i riket;
kungörelse angående rättsstatistiken;
kungörelse angående fortsatt tillämpning av kungörelsen
den 30 mars 1901 om uppgifter från prästerskapet angående
häktades levnadsomständigheter;
kungörelse om upphävande av nådiga kungörelsen den
4 september 1914 angående fältkrigsrätt för vissa avdelningar
av flottan.

[nförliv- Kungl. Maj:t har förordnat, att Bromma kommun med det därinom

ningar. belägna Mariehälls municipalsamhälle skall från och med år 1916 i judiciellt,
administrativt och kommunalt avseende införlivas med Stockholms
stad, ävensom att vissa områden av Skellefteå landsförsamling skola från
och med år 1916 införlivas med staden Skellefteå i judiciellt, administrativt,
kommunalt och ecklesiastikt avseende.

Eslövs städs Kungl. Maj:t har på framställning av stadsfullmäktige i Eslövs stad

Tpfdicieut6 förordnat, att staden skall från och med år 1916 i judiciellt hänseende
hänseende skiljas från Rönnebergs, Onsjö och Harjagers härads domsaga och bilda

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

eget tingslag, benämnt Eslövs tingslag, med tingsställe i Eslöv, samt förenas
med Frosta härads domsaga, vilken domsaga skall benämnas Frosta
och Eslövs domsaga.

Kungl. Maj:t har förordnat, att Nedan-Siljans domsaga skall från och
med den 1 januari 1916 vara indelad i två tingslag sålunda, att Rättviks
tingslag fortfarande skall utgöra ett tingslag med tingsställe i Lerdal samt
Leksands och Gagnets tingslag tillsammans skola bilda ett tingslag under
benämningen Leksands och Gagnefs tingslag med tingsställe vid Leksands
kyrka.

från Rönnebnrgs
m. fl.
härads domsaga
till
Frosta härads
domsaga.

Andrad

tingslagsin delning.

Kungl. Maj:t har förordnat, att i Piteå tingslag av Piteå domsaga ökat antal
skola årligen hållas allmänna sammanträden, under vårtinget två gånger tingoch
under hösttinget likaledes två gånger, att i Svegs tingslag av Härjedalens
domsaga skola hållas allmänna sammanträden, under vårtinget två
gånger och under hösttinget likaledes två gånger, samt att i vartdera av
Lycksele lappmarks och Asele lappmarks tingslag, av vilka Västerbottens
västra domsaga för närvarande består, skall från och med år 1916 tills
vidare årligen hållas tre lagtima ting, nämligen ett vinterting, ett sommarting
och ett höstting.

Kungl. Maj:t har förordnat, att brottmålsdomarbefattningen i Norr- indragning

bottens län skall indragas från och med år 1916. av brottmåls domarbefattningen

i Norrbottens
län.

. Efter vederbörandes förslag har Kungl. Maj:t fastställt nya arbets- Organisation
ordningar och lönestater för rådhusrätterna och magistraterna i Visby och aY rådhusNorrköping
samt vissa ändringar i organisationerna för rådhusrätterna och magistrater
magistraterna i städerna Umeå, Malmö, Eskilstuna, Lund och Göteborg ra- m I

enlighet med vederbörandes förslag har Kungl. Maj:t fastställt Ny ordning
»valordning för Umeå stad, gällande för upprättande av förslag1 till bor"- för val av
mästartjänsten i staden». e °

På lantförsvarsdepartementets föredragning hava följande författningar
under år 1915 av Kungl. Maj:t utfärdats:

den 22 januari-. . kungörelse angående läkarundersökning av dem,
som söka fast anställning vid krigsmakten, samt av värnpliktiga; den 5
februari: kungörelse angående skyddsområden för Karlsborgs och Bodens

Bill. till riksd. prof. 1916. 1 Sami. 1 Avd. 2

Riksdans-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

fästningar; den 19 februari: kungörelse angående beredande av anställning
i postverket för viss personal vid armén; den 26 februari: kungörelse
angående antagning till officers- eller reservofficersaspiranter av
värnpliktiga, vilka blivit inskrivna hösten 1914 eller tidigare; den 26 mars:
kungörelse angående de villkor, på vilka utlänning inå kunna tillåtas att
tillfälligt uppehålla sig inom landfästnings skyddsområde in. m.; den 21
maj: kungörelse angående sättet för officers- och reservofficersaspiranters
antagning och utbildning; kungörelse om ändrad lydelse av §§ 4, 6, 7,
11, 12 och 13 i reglementet för underhållet och vården av artilleri materiel,
handvapen, målskjutningsmateriel m. in. vid arméns artilleritruppförband
(artillerimaterielreglemente) den 11 oktober 1907, § 12 sådan den lyder
enligt kungörelsen den 20 november 1908; den 25 maj: lag om skyldighet
för "vissa värnpliktiga att under år 1915 undergå landstormsbefälsutbildning;
den 3 juni: kungörelse om ändrad lydelse av § 25 inom. 2 och 3
samt §§ 56 och 57 i reglementet för arméns avlöning under fred den 11
oktober 1907; den 11 juni: kungörelse angående utövandet av befälet över
fälthären vid krig eller fara för krig; reglemente för avlöning vid armén
på krigsfot (krigsavlöningsreglemente); kungörelse om ändrad lydelse av
§§ 1, 3 och 4 i förordningen angående arméns förplägnad vid mobilisering
och i krig den 16 juli 1906; kungörelse om ändrad lydelse av §§ 16 och
17 i reglementet för underhåll och vård av arméns krigsmateriel den 24
januari 1914; den 18 juni: kungörelse angående ändrad lydelse av § 1
inom. 1 i kungörelsen den 28 september 1913 angående frikallelse från
eller uppskov med inställelse till tjänstgöring vid mobilisering för vissa
beväringsinän; kungörelse angående ändrad lydelse av § 1 mom. 1 i kungörelsen
den 28 september 1913 angående frikallelse från eller uppskov med
inställelse till tjänstgöring vid mobilisering för vissa landstormsmän; kungörelse
angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i staten
för intendenturkåren för vaktmästaren vid generalintendentens expedition
upptagna avlöningsförmåner; den 2 juli: lag angående anskaffande av
hästar och fordon för krigsmaktens ställande på krigsfot (hästutskrivningslag);
lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 1 och 2, § 3, § 5 mom. 3, §
7 mom. 3 samt § 8 mom. 2 och 3 i lagen den 24 maj 1895 angående
skyldighet för kommuner och enskilda att fullgöra rekvisitioner för krigsmaktens
behov; den 23 juli: kungörelse angående bestämmelser rörande
kassaväsendet vid kommendantskapet i Boden; kungörelse angående fastställande
av stadgar för det frivilliga sjukvårdsväsendets högsta ledning
samt grundstadgar för Svenska Röda korset; den 30 juli: lag om ändrad
lydelse av § 22 värnpliktslagen den 17 september 1914; kungörelse om
ändrad lydelse av punkten 2 i de av Kungl. Maj:t med riksdagen antagna

lierättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

grunder för pensionering av arméns befäl och underbefäl med vederlikar
samt angående tiden för avgång ur tjänst; den 27 augusti: kungörelse
angående rikets indelning i hästutskrivningsområden och automobilmönstringsdistrikt;
kungörelse angående läkarbesiktning å officersaspiranter samt
för reservofficersaspiranter erforderligt läkarintyg; kungörelse om ändrad
lydelse av § 32 mom. 2, § 51, § 76 inom. 1, § 80, § 83 mom. 1, § 85,
§ 87 mom. 2 och 3, § 96, § 126 mom. 2, § 127 mom. 1 samt § 132
inom. 1 och 2 i nådiga förordningen angående inskrivning och redovisning
av värnpliktiga samt deras tjänstgöring in. in. (inskrivningsförordning) den
31 december 1914; kungörelse om vissa ändringar i nådiga förordningen
om landstormen den 2 december 1904; den 8 oktober: instruktion för personalen
vid artilleriets fabriker och tygstater; den 5 november: förordning
angående arméns reservstater; förordning angående arméns övertaliga personal;
den'' 12 november: kungörelse angående hämtning av värnpliktiga,
som uteblivit från tjänstgöring, in. in. (hämtningskungörelse); den 19 november:
kungörelse om ändrad lydelse av § 1 mom. 2 i förordningen angående
allmänna grunder för förvaltningen vid lantförsvaret på ''krigsfot
den 24 januari 1914; kungörelse om ändrad lydelse av § 20 och § 21
mom. 1 i reglementet för arméns kassaväsende i krig (krigskassareglemente)
den 24 januari 1914; den 3 december: kungörelse om ändrad lydelse
av vissa §§ i reglementet för arméns avlöning under fred den 11 oktober
1907; den 10 december: kungörelse angående tillsättandet av beställningar
å arméns reservstater; kungörelse angående fördelningen av de beställningar
å arméns reservstater, vilka skola tillsättas under år 1916; förordning med
vissa bestämmelser för verkställighet av lagen den 2 juli 1915 angående
anskaffande av hästar och fordon för krigsmaktens ställande på krigsfot
(hästutskrivningslagen), i vad samma lag avser anskaffande av hästar och
anspannsfordon (hästutskrivningsförordning); den 17 december: kungörelse
angående infanteribrigader; kungörelse angående den ständiga indelningen
j fred av arméns truppförband m. m.; den 23 december: kungörelse angående
ändring av den vid förordningen den 31 december 1913 angående
rikets indelning i områden för värnpliktigas inskrivning samt om val av
ledamöter i inskrivningsnämnder och inskrivningsrevisioner m. in. fogade
tabell 1; förordning om landstormen (landstormsförordning); den 31 december:
kungörelse angående auditörs i regemente eller kår tjänstgöringsskyldighet
m. m.; instruktion för inspektören för trängen.

I anslutning till bestämmelserna i ovannämnda kungörelse den 19
februari 1915 har generalpoststyrelsen, efter samråd med arméförvaltningen,
utfärdat vissa tillämpningsföreskrifter.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

a) Vapenövningar för den fast anställda personalen.

Arméns va- Vid det icke ständigt tjänstgörande infanteriet har för utbildningsåret

penövniugar. j —1916 furirs-, korprals-, vicekorprals- och volontärrekrytutbildning
tagit sin början under oktober och november månader. Utbildningen har
förlagts till Halmstad, Växjö, Kronobergshed, Varberg, Kristianstad, Lund
Linköping, Malmen, Norrköping, Jönköping, Ränneslätt, Skövde, Borås,
Uddevalla, Örebro, Uppsala, Västerås, Karlstad, Falun, Gävle, Östersund,
Sollefteå och Umeå.

Vill de ständigt tjänstgörande truppförbanden hava skolor och övningar
fortgått enligt gällande bestämmelser.

b) Vapenövningar för de värnpliktiga.

För de värnpliktiga hava övningar anordnats jämlikt värnpliktslagen
§ 27. Därjämte hava värnpliktiga varit inkallade till tjänstgöring jämlikt
värnpliktslagen §§ 28 och 36.

Fältövningar. Fältövningar hava varit anordnade för generalstaben, arméfördelnin garna,

kavalleriet, personal i Boden, fortifikationen, trängen samt intendentur-
och fältläkarkårerna.

utbildnings- En militärläkarkurs har varit anordnad under omkring 2 månader; i

kurser. densamma hava deltagit 9 militärläkare. Dessutom hava särskilda frivilliga
utbildningskurser för läkare anordnats under 14 dagar för dels
civila läkare, dels militärläkare.

För utbildning till vapenofficerare hava 8 officerare beordrats till en
kurs av omkring 2 månaders varaktighet.

För utbildning i kulsprutetjänst har varit anordnad en kurs i Stockholm
under ungefär 6 veckor. Till densamma hava, bland andra, 36 officerare
varit beordrade.

För utbildning av landstormsbefäl hava vid samtliga arméfördelningar
samt Bodens och Gottlands trupper anordnats kurser om 3 till 6 veckors
varaktighet.

För utbildning av reservbefäl hava vid infanteriregementena och
trängkårerna anordnats kurser om två månaders varaktighet för tropp- och
halvtroppchefer samt dessutom en kurs för plutonchefer i Stockholm, likaledes
under två månader. Därjämte hava de under år 1914 påbörjade
kurserna för reservbefälsutbildning avslutats.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

För utbildning av sjukvårds-, hovslagar- och gevärshantverkarbeställningsmän
hava särskilda kurser anordnats.

För fältartilleriet har eu skjutskola varit sammandragen å Skillingaryd
under ungefär 6 veckor med kurser för regementsofficerare, kaptener
och subalternofficerare; ett antal regementschefer vid infanteriet och kavalleriet
samt officerare vid generalstaben och fortifikationen hava därjämte
under kortare tid följt övningarna.

Vid krigshögskolan äro såsom elever beordrade 25 officerare samt
vid artilleri- och ingenjörhögskolan 43 officerare.

Till ridskolan å Strömsholm äro som elever beordrade 25 officerare.

Till gymnastiska centralinstitutet äro som elever beordrade 36 officerare,
därav 27 till instruktörskursen, en till gymnastik!ärarkursen och 8
till sjukgymnastkursen.

Från krigsskolans officerskurs hava under året utexaminerats 113
elever och från båda ordinarie reservofficerskurserna tillsammans 86 elever.
Dessutom hava från en särskilt anordnad extra reservofficerskurs utexaminerats
210 elever.

För utbildning av officersaspiranter pågå officersaspirantskolor vid
samtliga truppslag; vid infanteriet har dessutom en reservofficersvolontärskola
varit anordnad.

Vid varje infanteriregemente har ett kulsprutekompani organiserats.

1 fråga om generalstabens verksamhet under år 1915 torde anföras
följande:

Vid Centralavdelningen har arbetet huvudsakligen omfattat uppgörande
och bearbetning av vissa vid krig eller fara för krig gällande planer samt
utarbetande av föreskrifter rörande vissa myndigheters in. m. uppgifter
vid krig.

Därjämte hava vissa i samband med neutralitetsskyddet stående frågor
varit föremål för handläggning inom avdelningen.

or'' o o

Vid Organisationsavdelningen hava utarbetats förslag till

vissa ändringar i och tillägg till landstormsförordningen, jämte allmänna
bestämmelser för landstormsövningars bedrivande,

ordnande av befälsfrågan vid landstormen,

ny hästutskrivningsförordning, samt

kungörelse m. fl. författningar om laga förfall och uppskov med inställelse
till tjänstgöring vid mobilisering.

Skolor.

Ny uppsatta
formationer.

General staben.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Arbetena för statistik rörande de värnpliktiga åren 1912—1914 hava
fortsatts och avslutats.

Utrikesavdelningen har under året fortsatt insamlandet och bearbetandet
av underrättelser angående militärväsendets utveckling inom utlandets
arméer.

Eu del utredningar hava blivit verkställda angående vissa organisations-
och andra förhållanden inom olika utländska arméer. Bland dessa
må anföras:

värnpliktsskatt;

frikallelse från värnpliktens fullgörande på grund av samvetsbetänkligheter; den

militära tandläkarfrågan;

kokvagnsfrågan; samt

landstormens skyldighet att vid inställelse till krigstjänst helt eller
delvis medföra egen utrustning.

Vissa i samband med krigsförberedelsen stående utredningar och
arbeten hava utförts.

Inom avdelningen hava utarbetats »Meddelanden från generalstaben

1915».

Kommunikationsavdelningen har under året följt utvecklingen av landets
kommunikationsväsende samt fullständigat sin kännedom om järnvägarnas,
kanallinjernas och övriga förbindelsemedels beskaffenhet.

Officerare tillhörande avdelningen hava övervakat besiktningar och
avsyningar av nya järnvägsanläggningar.

Revision av vissa transporthandlingar har under året fortgått enligt
plan.

A Krigshistoriska avdelningen hava under år 1915 följande arbeten
utförts: VI delen av »Sveriges krig åren 1808 och 1809» har utgivits.
Ä VII delen har arbetet fortskridit så långt, att densamma till
såväl text som bilagor och kartor föreligger i manuskript. Till VIII delen
hava vissa förberedelser blivit gjorda.

Inom Krigsarkivet har arbetet huvudsakligen bestått i fortsatt ordnande
av regementsarkiv och kartsamling^!’.

Tekniska avdelningen har under året följt utvecklingen av flyg-,
automobil- och belysningsväsendet samt radiotelegrafien m. fl. militärtekniska
grenar såväl inom som utom landet och särskilt med hänsyn till
erfarenheterna från pågående krig. Inom avdelningen hava utarbetats
planer och förslag på ifrågavarande områden, varjämte vissa försök planlagts
och utförts. Avdelningen har dessutom följt utvecklingen av telegrafoch
telefonväsendet.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vad Topografiska avdelningens verksamhet beträffar, hava, utöver vad
som anmälts i den redogörelse, som jämlikt instruktionen för rikets allmänna
kartverk av kartverkschefen avlämnats till jordbruksdepartementet,
å avdelningens militärgeografiska detalj vissa planer utarbetats och kartarbeten
verkställts.

Utgivna eller färdiga att utgivas äro av topografiska kartor i skalan
1 : 100,000 bladen Alfta samt Sundsvall NO. och SO. och i skalan 1: 200,000
bladet Junsele.

Av generalstabens översiktskarta över Sverige i skalan 1 :400,000
har bladet Falun utgivits; bladen Karlstad och Visby föreligga färdiga till
reproduktion.

Arbetet å kartutrustningen och landbeskrivningen har fortskridit
enligt plan.

Anskaffning av materiel och utredning för fält-, positions- och fästningsartilleriet
ävensom av rnobiliseringsammunition har fortgått.

Artillerimateriel
och
ammunition.

Vid Karl Gustavs stads gevärsfaktori har tillverkningen av 6,5 mm. Eidhand Vapen

fortgått. vapen och

Vid ammumtionstabriKen hava tillverkats skarpa, lösa och kammarpatroner
för eldhandvapen, rör för artilleriprojektiler samt hylsor för artilleriammunition.

Försök med 6,5 mm. och 7,2 mm. patroner med torpedkula hava
fortgått.

Tillverkningen vid Åkers krutbruk har omfattat röksvagt krut för Krut.
handvapen och artilleripjäser samt brisanta sprängladdningar.

Uppförandet av nya lokaler för tygstationen i Kristianstad har, så Byggnadsnär
som på vissa stängselanordningar, avslutats. arbeten, ut Ombyggnad

av sjukpaviljongerna vid garnisonssjukhuset a Karlsborg arméförvaitliar
avslutats. ulngen

Äteruppförandet av ett brunnet vinterstall vid Norrlands artilleriregemente
har, så när som på vissa kompletteringsarbeten, fullbordats.

äteruppförandet av ett brunnet vinterstall vid Smålands artilleriregemente
har fullbordats.

Uppförandet av förrådsbyggnader för fälttelegraf- och fältballongmateriel
har fullbordats.

Uppförandet av en bad- och tvättinrättning för intendenturetablissemanget
i Boden har, fullbordats.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Uppförandet av förrådsbyggnader för artillerimateriel vid Norrlands,
Upplands och Smålands artilleriregementen har fullbordats.

Arbetena för beredande av ökat utrymme vid Karlskrona och Vaxholms
grenadjärregementen hava fullbordats.

De arbeten, som skola bekostas av det av 1913 års riksdag beviljade
anslaget till uppförande av intendenturförråd för vissa truppförband,
hava fortsatts.

Uppförandet av förrådsbyggnader för vinterfordon har fortsatts.

Uppförandet av magasinsskjul vid trängetablissemangen har fortsatts.

Uppförandet av en sjukpaviljong vid Ostgöta trängkår har påbörjats.

Uppförandet av en officersbarack å Laxön har i det närmaste fullbordats.

Uppförandet av trängförråd för vissa trängkårer har påbörjats.

Uppförandet av förråd för andra fordon än vinterfordon har påbörjats.

Uppförandet av nya byggnader för Norrbottens regemente har påbörjats.

Uppförandet av nya byggnader för Bodens ingenjörkår har påbörjats.

Ordnandet av vissa etablissemang för vinterförläggning är under
arbete. Med undantag för sjukbaracker och exercishus bliva dessa färdiga
till mitten av januari 1916.

Anordnandet av elektrisk belysning vid Karlskrona grenadjärregemente
och Göta ingenjörkårs fästningskompani är under arbete.

Anordnandet av elektrisk belysning vid Skånska trängkåren är under
arbete.

Uppförandet av ny verkstadsbyggnad för Karlskrona grenadjärregemente
har påbörjats.

Utvidgning av ångcentralerna vid Norrbottens regemente, Norrlands
dragonregemente, Bodens ingenjörkår och Svea trängkår har påbörjats.

Arbetena för beredande av ökat stallutrymme vid infanteriet och
kavalleriet hava påbörjats.

Uppförandet av kraftstation i Boden är under arbete.

Uppförandet av en m,åbyggnad för krigsskolan har påbörjats.

Tillbyggnad av en tygbarack vid Göta ingenjörkår har påbörjats och
är i det närmaste avslutad.

Uppförandet av en bostadsbyggnad för förplägnadsanstalten å Karlsborg
har påbörjats.

Förslag till kasern etablissemang för kustartilleriet vid Härnösand är
under arbete.

berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Förslag till nytt kasernetablissemang för Svea ingenjörkår å Järvafältet
har uppgjorts och inlämnats till Kungl. Maj:t.

Beträffande arméns kasernbyggnadsnämnds verksamhet under år 1915
torde följande böra nämnas:

Vid etablissemanget Jäv Livregementets grenadjärer invid Örebro hava
samtliga byggnader till regementet överlämnats med undantag av mässbyggnad
för underofficerare och manskap, för vilken byggnad Kungl. Maj:t
den 16 oktober 1915 fastställt av nämnden uppgjort förslag. Entreprenad
å uppförandet av dylik byggnad kommer att utlysas inom årets utgång,
och förväntas byggnaden bliva fullt färdig under är 1916.

Stängslet kring etablissemanget har under början av år 1915 färdigställts.

Frågan angående huvudavloppets från etablissemanget ordnande har
genom underhandlingar med Örebro stads drätselkammare lösts på så sätt,
att staden för en kostnad för nämdens del av 10,550 kronor åtagit sig
utförandet av sagda ledning, vilken dragés över statens järnvägars centralverkstäders
mark samt ett. egna-hemsområde till Grev-Rosen gatan, där
ledningen förenas med stadens huvudavloppsledning till Svartån. Arbetena
härmed äro igångsatta och skola jämlikt åtagande vara färdiga i
början av år 1916.

Vid etablissemanget för Värmlands regemente invid Karlstad har
måssbyggnaden för underofficerare och manskap under året färdigställts
och överlämnats till regementet. Byggnaden utgöres av den gamla officersmässen
å Trossnäs, som flyttats till regementets nya etablissemang samt
därstädes inretts för sitt nya ändamål. Vissa delar av byggnaden kunde
redan under årets regementsövningar tagas i bruk. Fullt färdig mottogs
byggnaden av regementet den 20 oktober 1915. Härmed är nämndens
verksamhet vid detta etablissemang avslutad.

Sedan under året läget för sjukhusbyggnaden vid etablissemanget för
Upplands infanteriregemente invid Upphala av Kungl. Maj:t närmare bestämts,
hava ritningar för sjukhus och mässbyggnad för underofficerare
och manskap uppgjorts och jämväl blivit av Kungl. Maj:t fastställda.
Lägena för dessa byggnader hava därigenom fastställts i överensstämmelse
med av officerskåren uttalade önskemål. För dessa byggnadsarbeten hava
inköpts tvenne äldre byggnader, nämligen gamla stallet, som fått lämna
plats för manskapsmäss, samt en officerskåren tillhörig byggnad, avsedd
att omändras till underofficersmäss. Dessa arbeten äro igångsatta och
skola vara avslutade hösten 1916. Vidare har den s. k. Norra lägerhyddan
omändrats till förrådsskjul, varjämte stängsel kring etablissemanget

Bill, till riksd. prof. 1916. 1 Sami. 1 Avd. 3

Riksdag-Si-Berättelsen.

Arméns

knsernbygg

nadsnämnd

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

fullbordats och eu del vägar till området iordningställts. I och med
ovannämnda båda byggnadsarbetens fullbordande bliva nämndens arbeten
vid detta etablissemang avslutade.

Vid etablissemanget för Bohusläns regemente invid Uddevalla har
sjukhusbyggnaden fullbordats och överlämnats till regementet under mars
månad år 1915.

Vid detta etablissemang återstår nu endast uppförandet av mässbyggnad
för underofficerare och manskap, å vilket arbete, sedan nämndens
förslag nyligen av Kungl. Maj:t godkänts, entreprenad blivit utlyst.

Vid etablissemanget för Skaraborgs regemente invid Skövde har sjukhusbyggnaden
fullbordats och överlämnats till regementet under mars
månad 1915.

Uppförandet av mässbyggnad för underofficerare och manskap pågår,
och skall byggnaden enligt kontrakt vara färdig hösten 1916.

Stängslet kring etablissemanget har färdigställts.

Ett särskilt reningsverk för spillvatten från etablissemanget har
anlagts.

Den enda byggnad, som numera återstår för nämnden att uppföra
vid detta etablissemang, är varmbad- och tvättinrättningen. Ritningar för
en dylik byggnad, jämväl avsedd att mottaga tvätt från Livregementets
husarer oel/ Göta trängkår, hava av nämnden uppgjorts och komma att
jämte kostnadsförslag inom närmaste tid underställas Kungl. Maj:ts
prövning.

Vid etablissemanget för Jönköpings regemente invid Jönköping hava
ångcentralanläggningen samt varmbad- och tvättinrättningen färdigställts
och överlämnats till regementet, den förra i januari och den senare i
mars 1915.

Stängslet kring etablissemanget färdigställdes under maj månad.

Samtliga väg-, planerings- och grusningsarbeten hava fullbordats.

Sjukhusbyggnaden har under året uppförts. En del utvändig» putsnin
o-sarbeten återstå dock, vilka skola komma till utförande nästkom O

mande vår.

Beträffande anordnande av mässlokaler för underofficerare och manskap
bemyndigade Kungl. Maj:t nämnden att låta dels flytta en å Skillingaryd
befintlig, regementets enskilda lägerkassa tillhörig marketenteribyggnad
till regementets nya etablissemang dels ock uppföra en särskild byggnad
innehållande mässlokaler för underofficerare. Emellertid visade det sig,
att de med anledning härav av nämnden infordrade anbuden väsentligen
överstego de beräknade kostnaderna. Sedan nämnden av denna orsak hos
Kungl. Maj:t gjort underdånig framställning att i stället få uppföra en ny

berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

marketenteri byggnad av den typ för dylik byggnad, som år 1908 av Kungl.
Maj:t och riksdagen fastställts, har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 19
sistlidne november bifallit denna framställning. Arbetena med uppförande
av denna byggnad hava nu igångsatts och förväntas färdiga till hösten 1916.

Vid etablissemanget för Alvsborgs regemente invid Borås hava bostäder
för samtliga underofficerare och vederlikar uppförts och tagits i bruk
för sitt ändamål. Sjukhusbyggnad och mässbyggnad för underofficerare
och manskap äro under uppförande, och kommer förstnämnda byggnad
att vara färdigställd i början av år 1916. Mässbyggnaden åter skall jämlikt
kontrakt vara färdig att tagas i bruk senast den 1 nästkommande
september. Med dessa arbetens fullbordande blir nämndens verksamhet
vid detta etablissemang avslutad och etablissemanget i sin helhet överlämnat
till regementet.

Vid etablissemanget för Västgöta reglemente invid Vänersborg äro
grundläggningsarbetena avslutade för samtliga byggnader utom för dem,
vilka på grund av 1914 års härordning skola tillkomma eller utvidgas,
såsom vinter- och sommarstall samt förrådslokaler av olika slag.

Samtliga yttre ledningar för gas, vatten och avlopp äro färdigställda.

Kanslihus, trenne kasernhus, vakt- och arrestbyggnad, varmbad,
tvätt- och ångpannehus, sjukhus, verkstadsbyggnad samt gevärsförråd äro
under tak, och hava inredningsarbetena påbörjats. Gymnastikhuset är uppmurat,
men taket icke pålagt.

Jämväl hava igångsatts arbeten för invändiga gas-, vatten- och avloppsledningar
samt värmeledningsanläggningen ävensom för elektrisk belysning.

Beträffande mässbyggnad för underofficerare och manskap hade nämnden
först ämnat omändra och tillbygga den Kronan tillhöriga byggnaden
Niklasberg, men då å detta arbete infordrade anbud visade, att kostnaderna
härför skulle bliva för stora, har nämnden utarbetat nytt förslag
till dylik byggnad i huvudsaklig överensstämmelse med fastställd typ och
med eventuellt användande av virke från ovannämnda byggnad. Förslag
har även uppgjorts att flytta och omändra densamma till bostäder för
underofficerare. Nämnden kommer att till Kungl. Maj:t ingå med underdånig
anhållan om fastställelse av sagda förslag inom närmaste tiden.

De med Kungl. Maj:ts särskilda medgivande avtalade tegelleveranserna
till etablissemanget för Kronobergs regemente invid Vä.rjö hava under
året pågått så, att numera cirka 2,600,0UÖ tegel finnas upplagda å byggnadsplatsen.

Grundläggningsarbeten ävensom arbetena för samtliga yttre vattenocb
avloppsledningar hava igångsatts.

Byggnadsarbetena skola utlysas å entreprenad i början av år 1916.

Fortifikationspersoa
alens övningar.

Ingenjör- och
telegrafmateriel.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Beträffande etablissemangen för Kalmar regemente invid Eksjö och
för Södermanlands regemente invid Strängnäs har entreprenad utlysts å
utföranodet av samtliga grundläggnings- m. fl. arbeten.

A kasernbyggnadsnämndens expedition hava utarbetats och avlämnats
erforderliga arbets- och detalj ritningar, kontrakt och arbetsbeskrivningar
in. in. för under arbete varande etablissemang av äldre typ och deras
inreden.

Sedan 1915 års riksdag så till vida lämnat sitt samtycke till Kungl.
Maj:ts förslag om uppförande av nya kasernetablissemang, att trenne nya
etablissemang finge uppföras, har nämnden reviderat och kompletterat sitt
förslag till kasernetablissemang enligt den s. k. två-våningstypen ävensom
upprättat förnyade beräkningar för en jämnställd s. k. fyra-våningstyp.

Härefter har nämnden, sedan Kungl. Maj:t bestämt, att kasernetablissemang
av s. k. två-våningstyp skulle uppföras för Kronobergs regemente
invid Växjö, Kalmar regemente invid Eksjö och Södermanlands
regemente invid Strängnäs, låtit utarbeta ritningar och handlingar för
grundläggningsarbetena vid sagda nya etablissemang. Härjämte hava arbeten
pågått för upprättande av arbets- och detalj ritningar för byggnadsentreprenaden
vid etablissemangen.

Dessutom har nämnden gått i författning om uppgörande av relationsritningar
till och berättelser över redan färdigställda etablissemang. Dessa
äro fullbordade för flertalet av ifrågavarande etablissemang och komma
att till arméförvaltningens fortifikationsdepartement överlämnas under första
delen av år 1916.

Utbildningen vid ingenjörtrupperna har bedrivits i enlighet med
utfärdade bestämmelser.

Fortifikationens fältövningar hava ägt rum enligt härför utfärdade
generalorder.

För militära studier hava 2 officerare varit kommenderade till utrikes
ort.

Ingenjör- och telegrafmaterielen har underhållits och kompletterats
i enlighet med fastställda arbetsplaner.

Nyanskaffning av materiel har på grund av extra anvisningar kunnat
bedrivas i avsevärt större omfattning än enligt de ursprungligen uppgjorda
planerna varit avsett.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista laytima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Besiktning av för sjöförsvarets behov beställd krigsmateriel har fort-utrikes komgått
under inseende av mariningenjörer. flce^ar^rn °fl

Bland ärenden, till vilka förslag utarbetats inom staben, må nämnas: Marinstabens

fartygs indelning, livslängd in. in., verksamhet.

fredsområden för kustfästningarna,

marinens bokorder,

motorbåtstrafik,

rekryteringens främjande,

reservstat för marinen,

reservo ffi ce rsi nstitu t i on en,

organisation av marinens flygväsende samt av det frivilliga motorbåtsväsendet.

Under året hava nya upplagor av U. M. F. I A och B samt av
»Silhuetter av Sveriges och dess grannländers örlogsfartyg» utgivits, varjämte
genom marinstabens försorg utarbetats »Flottan och dess bemanning».

Ovanstående förteckning upptager endast ett fåtal avgivna betänkanden,
och i densamma ingå ej förslag, utarbetade enligt »Instruktion för
marinstabens verksamhet i fredstid», ej heller förslag och utredningar av
hemlig natur.

Moderniseringsarbeten å pansarbåtarna Wasa, Manligheten, Dristig- Fartygs-, husheten
och Oden hava utförts. °cl1 aDfra

b vgenaaer.

För pansarbåtarna Gustaf V och Drottning Victoria hava vissa beställningar
av materiel m. m. ägt rum.

För två jagare hava skrov och maskineri beställts.

För undervattensbåtförsvaret hava eu del arbeten utförts.

Vid flottans varv hava, utöver de arbeten, vilka äro att hänföra till
materielens reparation, underhåll och klargöring för expedition, vissa mera
omfattande arbeten utförts med därför till buds stående medel.

Arbeten med av riksdagen beviljade medel hava under året utförts Kustfästninoch
delvis avslutats. Någon närmare redogörelse för dessa arbeten torde, garna''
med hänsyn till arbetenas beskaffenhet, här ej böra lämnas.

En del artillerimateriel för under byggnad varande fartyg har le- Artiiicrimavererats.
teriel m- 111

Komplettering av fartygs och fästningars artilleriammunitionsutredning
har ägt rum.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Diverse min- och torped materiel har anskaffats.

har fortfarande till största delen varit mobiliserad för neutra -

ningsverk. fattning så lämpligen låtit sig göra, varit anordnade skjut-, signal-, torped-,
undervattensbåt-, min-, maskin-, korprals- och rekrytskolor samt yrkeskurser
för såväl sjö inans kar eris manskap som i tjänst varande värnpliktiga,
varjämte underofficers-, korprals- och rekrytskolor för personal av nyssnämnda
kategorier jämväl varit anordnade vid fiottans stationer.

Vapenövningar för de värnpliktiga hava i övrigt varit anordnade
jämlikt § 27 värnpliktslagen, varförutom med anledning av flottans mobilisering
värnpliktiga varit inkallade till tjänstgöring jämlikt § 2ö värnpliktslagen.

Samtliga skeppsgossars undervisning har till i maj månad försiggått
vid skeppsgosseskolan i Karlskrona. Efter sommarövningarnas slut i september
återförflyttades Marstrands skeppsgossekår tillhörande skeppsgossar
till Marstrand och har från början av sistlidna oktober utbildningen av
skeppsgossarna ägt rum enligt gällande utbildningsplan vid skeppsgosseskolorna
i Karlskrona oeh Marstrand.

För skeppsgossarnas övande har under tiden maj—september varit
sammandragen en skeppsgosseavdelning, bestående av övningsfartygen Najaden
och Jarramas samt övningsbriggen Gladan, varförutom en del skeppsgossar
övats å mobiliserade sjöstyrkor tillhörande fartyg.

Sjökrigsskolans verksamhet såväl i land som ombord har fortgått
enligt utbildningsplanen, varvid sjökadetterna övats ombord å fartyg ingående
i de mobiliserade sjöstyrkorna. Från sjökrigsskolan hava under
året utexaminerats nio sjökadetter och en kustartillerikadett.

Undervisningen i sjökrigshögskolan har med anledning av flottans
fortsatta mobilisering varit inställd.

Marinens flygväsende har erhållit organisation samt utbildningen av
flygbåtsförare, flygbåtspanare och flygbåtsmaskinister ordnats.

För arbeten med viilitäi leder ävensom för övriga sjömätningar hava
särskilda fartyg varit rustade.

med § 27 värnpliktslagen. Därjämte hava värnpliktiga varit inkallade till
tjänstgöring jämlikt § 28 värnpliktslagen.

Flottans öv -

ningar och litetsskydd. A de med anledning härav rustade fartygen hava, i den om nndoiiirio.

^ . • . ■ . • ■ . i -i i ■ . • * -a

Kustartilleriets
skolor
och övningar.

För den fast anställda personalen hava skolor och övningar fortgått
enligt gällande bestämmelser.

o o

Vapenövningar för de värnpliktiga hava varit anordnade i enlighet

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 23

Inom chefens för kustartilleriet stab hava, bland annat, utarbetats
och avgivits följande förslag och yttranden:

förslag:

till instruktion för de värnpliktigas övningar vid kustartilleriet;
till särskilda föreskrifter för kustartilleriets värnpliktiga under
tjänstgöring;

till program för kustartillerikadetts utbildning;
till bestämmelser för kustartillerikadetts utbildning ombord å flottans
fartyg;

till plan för kustartilleriets övningar;
till reglemente för kustartilleriets skolor och övningar;
till kungörelse angående antagning m. in. av befäl i kustartilleriets
reserv;

till indelning av kustartilleriets truppförband i bataljoner och kompanier;
samt

till rekrytundervisning;

yttranden:

över förslag till vissa åtgärder beträffande rekryteringen;
över förslag till bestämmelser för bokorder för marinen;
över förslag till stadsplan för Vaxholms stad;

över de åtgärder, som måste vidtagas inom kustfästningarnas skyddsområden
för deras bevakning;

över förslag till vissa föreskrifter med anledning av ikraftträdandet
av den nya strattiagen för krigsmakten.

.''O O

Utöver ovan angivna förslag och ytteanden har inom staben verkställts
ett flertal utredningar av mindre betydelse, varjämte därstädes
utarbetats:

föreskrifter för uttagning av värnpliktiga till ekonomi- och hantverksavdelningarna;
samt

plan över fördelning av lönerna för kustartilleriets manskap.

Slutligen hava åtskilliga förslag och yttranden av hemlig natur
utarbetats.

På grund av otillräcklig tillgång till personal från flottan hava under Sjökarte1915
mätningsarbetena givit mindre resultat än under föregående år och verket''
byråarbetena knappast kunnat hallas i jämnhöjd med de fordringar, som
böra ställas på sjökarteverket. Samtidigt med att kartverket nödgats
arbeta med minskad personal har sjöfartens anspråk på kartverket in -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Nautisk-me teorologiska byrån.

galunda visat sig mindre än under normala omständigheter, i det att
trafiken haft behov av att söka sig fram på andra vägar än de vanliga,
varigenom uppstått behov av särskilt modifierade sjökort och en större
avsättning av sjökort än vanligt ägt rum. Avsättningen av sjökort under
tiden 1 januari—15 november 1915 har sålunda varit omkring 12 % större
än under motsvarande tid 1915, under vilket sistnämnda år avsättningen
varit den största, som dittills förekommit.

Endast ett nytt sjökort har under året utgivits.

Sjömätningsarbetena hava företagits huvudsakligen vid kusten av
Blekinge mellan Karlskrona och Karlshamn, men spridda mätningar och
grundundersökningar hava därjämte utförts i Stockholms skärgård, i Ahusbukten,
vid Ystad och Falsterbo samt i Göta älv och Vänern. Sammanlagda
ytvidden av de uppmätta områdena har utgjort:

i skala 1: 20 000 och större skalor .... 4,48 kv.-mil

» » 1: 40 000-1: 80 000 ....... 3,76 >

» » 1: 200 000 1,83 »

Under år 1915 har Furuögrunds nya vattenhöjdregistreringsstation
fullbordats och trätt i verksamhet.

Det under föregående år påbörjade samarbetet med hydrografisk-biologiska
kommissionen har under året fortsatts i betydligt utsträckt omfattning
samt på senaste tiden lett till ett nära samarbete även med det
danska meteorologiska institutet. Samtidigt hava de utav marinstaben påkallade
ström un der sökningarna på västkusten fortsatts och redan lämnat
avsevärda preliminära resultat.

Arets magnetiska rekognosceringar hava dels framgått utefter landets
västra och södra kuster, dels omfattat detaljundersökningar över störingsområden
i Dalaröleden och å flera ställen på ostkusten. Variationerna i
den magnetiska deklinationen hava under hela året följts medelst byråns
fotografiskt registrerande deklinationsvariometer.

Instrumentkontrollarbetet har under året fortgått i alltjämt växande
omfattning på alla av detsamma berörda områden. Antalet av intill
den 18 december under året undersökta fartygslantärnor har uppnått siffran
1,945 och företer fullt 50 % ökning över 1914 års siffra.

I övrigt hava byråns arbeten fortgått enligt ungefär samma plan,
som följts under senare år, dock med de inskränkningar, sotn vållats av
det rådande krigstillståndet.

Till uppförande av en kompassprövningspaviljong i Malmö hava stadens
myndigheter beviljat nödiga medel, och har byrån överlämnat ritningar
till densamma.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Antalet fartyg i transoeeanisk fart, som föra meteorologiska och hydrografiska
journaler åt byrån, har Hven under år 1915 ytterligare ökats.

Skags och Örnsköldsviks lotsplatser inom nedre norra lotsdistriktet Loisverket.
hava från och med den 15 maj 1915 sammanslagits till en lotsplats, benämnd
Skags lotsplats, och Gullholmens lotsplats inom västra lotsdistriktet
har från och med den 1 april 1915 indragits. Med anledning härav hava
erforderliga ändringar vidtagits i lotsledsförteckningen.

Vid vartdera av Gärdasgrundet, Västra Finngrundsbanken och Östra
hinngrundsbanken har utlagts en lysboj.

För vartdera av Lilla Middelgrund och Stora Middelgrund har i
stället för förutvarande lysbojar anskaffats en kombinerad lys- och ljudboj
och för Persgrunden en kombinerad lys- och ljudboj, vilka bojar dock
under år 1915 icke blivit utlagda.

Det under år 1914 under byggnad varande fyrskeppet har färdigbyggts,
men har detsamma under år 1915 icke blivit utlagt å sin station
utanför Ölands södra udde.

Vid Understens fyrplats hava uppförts nytt fyrtorn och nytt bostadshus
för fyrmästare. Vid Arholma lotsplats har uppassningen flyttats från
KälIskären till Simpnäsvik, o varest uppassningsstuga med uthus, lotsutkik
och lotshamn anordnats. A Hönsbär vid Arholma har uppförts en 4:e
ordningens aga fyr. Genom uppförande av 6:e ordningens agafyrar vid
Igelsta, Egilsholm och Regarn ävensom två fotogenfyrar vid Viad och en
fotogenfyr vid Notholmen har fyrbelysningen i Södertäljeleden fullständigats.
Belysning av en ny farled från sjön öster om Häfringe till Örsbaken har
anordnats genom en 4:e ordningens agafyr på Hartzö-Enskär, 6:e ordningens
agafyrar å Lillhammarsgrund och norra Måsklubbshällan samt en 4:e ordningens
agafyr å Trutbådan. \''id Grässkärens agafju* har tornet höjts
5 meter och fyrapparaten, som förut var av 6:e ordningen, ersatts med en
apparat av 4:e ordningen. Belysningen i Uddevallaleden har fullständigats
genom fyra nya 6:e ordningens agafyrar, anordnade å Snöholmen
och Galtarö samt vid Svansund och Strandanäs. Vid 21 fotogenfyrar utan
bevakning har införts agaljus.

Vid Störa Fjäderäggs, Faluddens och Kullens fyrplatser hava uppsatts
in ist maskineri er för komprimerad luft samt vid Hoborgs och Hallands
Våderös fyrplatser knallapparater för mistsignalering.

Vid rikets navigationsskolor hava under läsåret 1914—15 varit in -Navigationsskrivna
i navigationsavdelningen 196 elever, av vilka 32 utexaminerats så- stcolornasom
skeppare, 59 såsom styrmän och 57 såsom sjökaptener samt i maskinist Bih.

till rilcsd. prof. 1916. t Sami. 1 Avd. 4

Riksdags-Berättelsen.

26 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

avdelningen 152 elever, av vilka 28 avlagt 3:e maskinistexamen, 55 2:a maskinistexamen
och 50 l:a maskinistexamen. Antalet av dem, som, utan
att såsom elever hava tillhört skolorna, anmält sig till undergående av examen,
har utgjort 15, av vilka 1 avlagt sjökaptensexamen, 2 styrmansexamen,
2 2:a maskinistexamen och 6 3:e maskinistexamen. Dessutom hava 6 personer
avlagt särskild examen i maskinlära samt 123 skepparexamen av
2:a klass.

Båtsmans- Enligt från statskontoret lämnad uppgift utgöres den kvarvarande

hållet. effektiva styrkan av båtsmän för närvarande av 47 man.

utfärdade Under år 1915 hava på chefens för sjöförsvarsdepartementet före författmngar.

^ra„njtlg följande allmänna författningar utfärdats, nämligen: den 22 januari:
kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 6, 7 mom. 6, 8 mom. 3,
16 mom. I, 17 mom. 1, 24, 26, 27, 34, 35 mom. 1, 36 och 38 mom. 3
i förnyade nådiga instruktionen för lotsstyrelsen den 13 december 1907;
den 5 februari: kungörelse angående skyddsområden för Vaxliolms, Karlskrona
och Älvsborgs fästningar; den 5 mars: kungörelse angående ändrad
lydelse av § 47 inom. 2 i nådiga reglementet för navigationsskolorna i
riket den 29 mars 1912; den 26 mars: kungörelse angående de villkor, på
vilka utlänning må kunna tillåtas att tillfälligt uppehålla sig inom kustfästnings
skyddsområde in. in.; den 10 april: kungörelse angående ändrad lydelse
av §§ 4, 5, 7, 8, 12, 13 och 19 i nådiga kungörelsen deri 13 oktober
1905 angående antagning och utbildning av mariningenjörselever, mariningenjörsaspiranter
och mariningenjörssiipendiater samt anställning av
extra mariningenjörer in. in.; den 21 maj: förordning angående avlöning
för sjörullföringsbefäl och för marinens värnpliktiga under fredstid in. in.;
den 11 juni: reglemente för Sveriges frivilliga motorbåtskår; samma dag:
förordning med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner m. m.
vid marinen på krigsfot; den 18 juni: kungörelse angående ändrad lydelse
av § 1 i nådiga kungörelsen den 20 december 1912 angående inrapporterande
av främmande örlogsfartygs rörelser vid rikets kuster samt dylika
fartygs lotsning till svensk krigshamn eller därmed likställt område m. m.;
samma dag: kungörelse angående antagning, utbildning och pensionering
av befäl i flottans reserv; samma dag: kungörelse angående utbildning till
reservofficersaspiranter av vid sjömanskåren anställda korpraler; samma
dag: kungörelse angående tillägg till §§11 och 14 i nådiga reglementet
den 29 mars 1912 för navigationsskolorna i riket; samma dag: kungörelse
angående ändrad lydelse av § 2 i nådiga förordningen den 8 december
1899 angående anställning i flottans reserv av personal, som förut tillhört

berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

2 7

någon av flottans militära kårer; samma dag: kungörelse angående antagning,
utbildning och pensionering av befäl i kustartilleriets reserv; deri 2
juli: kungörelse om ändrad lydelse av § 3 i nådiga kungörelsen den 24
oktober 1913 angående organisationen av marinstaben och denna stabs
verksamhet i fredstid; den SO juli: kungörelse angående ändrad tydelse av
§§ 1, 3, 5 och 6 i nådiga förordningen den 7 augusti 1914 angående konstituering
och anställning av personal vid marinens stam och reserv vid mobilisering;
den 8 oktober: reglemente för sjökrigsskolan; den 16 oktober: kungörelse
angående ändrad lydelse av § 28 i förnyade nådiga reglementet
för lotsverkets enskilda pensionskassa den 28 september 1895; den 29 oktober:
kungörelse angående konvojering av svenska handelsfartyg under
krig mellan främmande makter; den 3 december: kungörelse angående utövandet
av befälet över marinstridskrafterna vid kris: eller fara för kris:;
samma dag: kungörelse angående vissa ändringar i instruktionen för marinöverdirektören
och chefsingenjörerna vid flottans stationer den 13 oktober
1905; samma dag: kungörelse angående vissa ändringar i instruktionen för
marinöverintendenten och chefsintendenterna vid flottans stationer den 11
december 1903; samma dag: kungörelse angående vissa ändringar i instruktionen
för marinöverläkaren den 28 november 1902; samma dag: kungörelse
angående vissa ändringar i förordningen angående anställning och pensionering
av läkare vid marinläkarkåren i flottans reserv den 28 november
1902; samma dag: kungörelse angående avlöning till personal vid marinen,
som erhållit avsked med tillstånd att kvarstå såsom lönlös i flottan
eller kustartilleriet; samma dag: kungörelse angående anställning i flottans
reserv av personal, som förut tillhört någon av flottans militära kårer;
samma dag: förordning angående reservstat för marinen; den 17 december:
kungörelse angående fortsatt tillämpning av ett den 28 november 1913
beslutat tillägg till de i reglementet för navigationsskolorna i riket den
29 mars 1912 intagna övergångsbestämmelser; den 23 december: kungörelse
angående ändrad lydelse av §§ 1, 10, 13 och 39 i förnyade nådiga
instruktionen för lotsstyrelsen den 13 december 1907, § 1 sådan den lyder
enligt nådiga kungörelsen den 23 april 1909; samma dag: kungörelse
angående ändringar i och tillägg till förnyade nådiga tjänstgöringsreglementet
för lotsverket den 23 december 1914; den 31 december: kungörelse
angående auditörers i flottan tjänstgöringsskyldighet; samma dag:
förordning angående användning av lotsverkets personal och materiel föt’
militära ändamål; samma dag: kungörelse angående ändrad lydelse av § 1
i nådiga förordningen den 7 augusti 1914 angående konstruering och
anställning av personal vid marinens stam och reserv vid mobilisering;
samma dag: kungörelse angående ändring i nådiga kungörelsen den 27

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

maj 1881 angående de grunder, varefter resekostnads- och traktamentsersättning
skall vid vissa kommenderingar och förrättningar utgå.

Ändring i Kungl. Maj:t har den 1 oktober 1915 utfärdat kungörelse om änd förkronofog-ra(^

lydelse av § 17 i instruktionen för kronofogdarna den 10 novemdarna.
ber 1855.

Fördelning Kungl. Maj:t har den 1 oktober 1915 utfärdat kungörelse angående

len emellan fördelning av göromålen emellan stadsfogdarna i Stockholm,
stadsfogdarna
i Stockholm.

Ändring i Kungl. Maj:t har den 1 oktober 1915 utfärdat kungörelse om änd angående"er-råd

lydelse av 1 och 2 §§ i förordningen den 12 juli 1878 angående ersättning
till sättning till förrättningsmän för utmätning i enskilda mål samt till stäm mraäfliTngtS''ningsmän

m- m -

matning i
enskilda mål

Lanskungö- Kungl. Maj it har den 23 oktober 1915 utfärdat kungörelse angåen re!ser.

Jänskungörelser.

Polisunder- Kungl. Maj:t har den 23 oktober 1915 utfärdat kungörelse angåen rätteiser.

ändring i bestämmelserna om polisunderrättelser.

Ny stad. Kungl. Maj:t har den 5 november 1915 — jämte det Kungl. Maj:t

förklarat sig ej böra bevilja det område, vilket under benämning Trollhättan
den 29 september 1911 förunnats stadsrättigheter, egen jurisdiktion
— medgivit, att Trollhättan med ingången av år 1916 må inträda i
utövning av stadsrättigheterna, under förutsättning att stadsfullmäktige
dessförinnan blivit i enlighet med bestämmelserna i förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862 utsedda.

förstad så ty Kungl. Maj: t har den 10 december 1915 utfärdat reglemente för

reisen i Tron-stadsstyrelsen i Trollhättan,
hättan. •

Ny köping. Kungl. Maj:t har den 23 december 1915 medgivit, att visst område

av Markaryds socken må från och med den 1 januari 1916 såsom eu
kommun för sig bilda en även i fattigvårdshänseende från nämnda socken
avskild köping, benämnd Markaryd.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har fastställt stadsplan för Nynäshamns köping, sex- fastställda
tonde roten samt Majornas andra och fjärde rotar ävensom elvte roten i stadsPUncr
Göteborg, viss del av Södertälje, Falkenberg, den s. k. Tegelvången i Ängelholm,
viss del av Simrishamn, N ästerås, Göteborgs stads andra, tredje,
fjärde och femte rotar samt nionde kvarter, ett område av stadsdelen
Lundby i Göteborg, visst område av Smögens municipalsamhälle, Butängen
och Lyckorna i Norrköping, Bellevueplatån i Sollefteå, Vaxholm, trakten
vid Katarina kyrka ^Stockfiolin, viss del av Kalmar, Kävlinge, vissa
delar av Mariefred och Åmål, Ulricehamn, Kramfors municipalsamhälle,

Lysekil samt Tomelilla och Oskarsströms municipalsamhällen.

Kungl. Maj:t har den 16 oktober 1915 utfärdat kungörelse angående Häisovårdsändrad
lydelse av § 33 mom. 1 i hälsovårdsstadgan för riket den 25 sep-Stadgor,
tember 1874.

Vidare har Kungl. Maj:t den 19 november 1915 utfärdat kungörelser
angående ändrad lydelse av § 20 i ordningsstadgan för rikets städer den
24 mars 1868, ändrad lydelse av § 2 mom. 4 i byggnadsstadgan för rikets
städer deri 8 maj 1874, ändrad lydelse av § 2 mom. 4 i brandstadgan för
rikets städer den 8 maj 1874 och ändrad lydelse av § 24 mom 3, 4 och 6 i
hälsovårdsstadgan för riket den 25 september 1874. Kungl. Maj:t har den
19 november 1915 utfärdat kungörelse angående ändrad lydelse av § 1
mom. 1 i kungörelsen angående bestämmelser i fråga om behandling av
förslag till stadsplan och tomtindelning den 31 augusti 1907.

Kungl. Maj:t har förordnat:

att lagen angående stadsplan och tomtindelning samt byggnadsstad- Bestäm mellan,
ordningsstadgan och brandstadgan för rikets städer ävensom hälso- ^chaifdiiug11
vårdsstadgan för riket, i vad den avser stad, skola i tillämpliga delar gällaförslag till
inom visst område vid Rimbo järnvägsstation och inom hemmanet XU man- stt0dmt!ndei-Ch
tal Flysta litt. A. in. m. i Spånga socken; uts att

lagen angående stadsplan och tomtindelning samt byggnadsstad- Tillämpning
gan, ordningsstadgan och brandstadgan för rikets städer skola i tillämpliga rådenSSpå°iandelar
gälla inom visst område vid Rönninge järnvägsstation; det av stads att

ordningsstadgan och brandstadgan för rikets städer samt hälso- slmfordvårdsstadgan
för riket, i vad den avser stad, skola i tillämpliga delar gälla ningsstadgan
inom visst område vid Marieholms järnvägsstation;

att ordningsstadgan för rikets städer skall i tillämpliga delar gälla
inom Osby municipalsamhälle;

att hälsovårdsstadgan för riket, i vad den avser stad, skall i tillämpliga
delar gälla inom Rumla municipalsamhälle;

att hälsovårdsstadgan för riket, i vad den avser stad, skall med visst

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

undantag i tillämpliga delar gälla inom visst område vid Lundsbrunns
brunns- och badanstalt;

att hälsovårdsstadgan för riket, i vad den avser stad, skall i tillämpliga
delar gälla för Ljusdals köping;

att hälsovårdsstadgan för riket, i vad den avser stad, skall i tillämpliga
delar gälla å öarna Vrångö och Asperö i Styrsö socken samt öarna
Hälsö, Kalvön eller Kalven och Knipplan i Öckerö socken;

att hälsovårdsstadgan för riket, i vad den avser stad, skall i tillämpliga
delar gälla inom fiskläget Hönö-Klåva i Öckerö socken;

att ordningsstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgan för riket,
i vad den avser stad, skola i tillämpliga delar gälla inom Arilds fiskeläge
och dess närmaste omgivning, dock med visst undantag beträffande
hälsovårdsstadgan;

att hälsovårdsstadgans för riket föreskrifter rörande stad skola i tilllämpliga
delar gälla inom visst ytterligare område vid Boxholms municipalsamhälle; att

ordningsstadgan och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans
för riket föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga delar
gälla inom örkelljunga municipalsamhälle;

att brandstadgan för rikets städer skall i tillämpliga delar lända till
efterrättelse inom Nyhems municipalsamhälle.

Urtima Kungl. Makt har den 20 oktober 1915 utfärdat brev angående sam adelsmöte.

i n j ,• i , ... °

mankailande av urtima adelsmote.

Departe- Kungl. Maj:t har den 30 augusti 1915 utfärdat kungörelse angående

stadgan, ändring av nådiga stadgan den 31 mars 1900 angående fördelning av ärendena
mellan statsdepartementen.

Eese- Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser dels den 10 april 1915 an legiemetet.

g£en(je resekostnads- och traktamentsersättuing åt inspektörer för gymnastikundervisningen,
dels den 28 maj 1915 angående grunderna för resekostnads-
och traktamentsersättning åt tjänstemän vid statens vattenfallsverk,
dels den 17 december 1915 angående resekostnads- och traktamentsersättning
åt ombudsman och överkontrollör hos järnvägsstyrelsen, dels den 23
december 1915 angående resekostnads- och traktamentsersättning åt vissa
befattningshavare vid krigsdo mstol ärna, dels ock den 31 december 1915
angående resekostnads- och traktamentsersättning åt fänrik.

Autorobil- Kungl. Maj:t har den 11 juni 1915 utfärdat förordning om ändring

mngen. ^ v-gga jgiaj. av förordningen den 21 september 1906 om automobiltrafik.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kung].. Maj:t bär den 12 november 1915 utfärdat kungörelse om
automobilregisters förande m. in.

Kungl. Maj:t har den 12 mars 1915 utfärdat kungörelse angående
verkställighet av utvisning samt ersättning åt biträde och tolk i ärende
rörande utvisning.

Kungl. Maj:t har den 18 juni 1915 utfärdat kungörelse angående
expeditionslösen hos riksdagens militieombudsman.

Kungl. Maj:t har den 21 september 1915 utfärdat kungörelse angående
lösen för vissa bevis i ärenden om undantag från utförselförbud.

Kungl. Majt har den 17 december 1915 utfärdat kungörelse angående
tillägg till § 3 av förnyade nådiga förordningen angående expeditionslösen
den 7 december 1883 i fråga om lösen för utdrag ur tomträttsboken
in. m.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1915 utfärdat kungörelse angående
expeditionslösen hos stuteriöverstyrelsen.

Byggnadsarbetena vid Östersunds hospital hava under början av år 1915
avsynats, varefter beläggningen av anstalten påbörjades. Denna har fortskridit
så långt, att anstalten vid årets slut var i det närmaste fullt belagd.

Kontrakt hava avslutats angående uppförande av dels tre bostadshus
för betjäning vid vartdera av Kristinehamns hospital och Lunds hospital
och asyl, dels ock en hospi talslä karl rostad vid Vänersborgs hospital och asyl.

Beträffande hospitalet vid Strängnäs har kontrakt avslutats angående
utförande av grundläggningsarbetena och sockelsättningen vid hospitalet.

Det av kommissionen för utarbetande av förslag till ny- och tillbyggnader
vid Växjö hospital samt Piteå och Lunds hospital och asyler
uppgjorda förslaget till om- och tillbyggnad av Lunds hospital och asyl
ävensom ett av kommissionen avgivet förslag om inköp av mark för utvidgning
av Växjö hospital har efter granskning inom medicinalstyrelsen
överlämnats till Kungl. Maj:ts prövning.

Arbetena med den av Kungl. Magt anbefallda utredningen av principerna
för en uppdelning av sinnessjukvården mellan, å ena sidan, staten
och, å, andra sidan, landstingen, eventuellt större kommuner, m. in. hava
under år 1915 fortgått inom medicinalstyrelsen.

Kungl. Maj:t härden 8 oktober 1915 utfärdat kungörelser dels angående
understöd av statsmedel åt anstalter för obildbara sinnesslöa, dels ock
angående understöd av statsmedel åt anstalter för bildbara sinnesslöa, som
icke äro fallandesjuka, och åt epileptikeranstalter.

Antomobil registor.

Verkställighet
av utvisning
m. m.

Expeditions lösen.

Hospitalen.

32 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sparsamhet i Den genom medicinalstyrelsens cirkulär till samtliga hospitaldirek h°aitningenr''

tioner den 5 augusti 1914 anbefallda, av det allmänna ekonomiska läget
motiverade sparsamheten i hospitalsförvaltningen har under år 1915 fortfarande
tillämpats vid samtliga anstalter. Det har härvid visat sig, att vissa
inknappningar i fråga om såväl utspisning som eldning och lyshållning
kunnat genomföras, utan att sjukvården därav blivit lidande eller svårigheter
eljest uppstått.

Dyrtidstiii- Med hänsyn till den rådande dyrtiden har medicinalstyrelsen genom

hospital*- cirkulärskrivelse den 19 juni 1915 till samtliga hospital sdirektioner i riket
personalen, förordnat om förhöjning av den gifta manliga hospitalspersonalens avlöning
under år 1915. Sedermera har styrelsen genom tvenne särskilda cirkulärskrivelser
den 26 oktober 1915 dels utsträckt ifrågavarande avlöningsförhöjning
till att omfatta jämväl befattningshavare vid hospitalen, vilka utan
att vara gifta hava anhörig att försörja, dels ock förordnat, att avlöningsförhöjningen
i fråga skall gälla även under år 1916.

Hospitalens Genom överenskommelse mellan medicinalstyrelsen och järnvägsstyrel sen

komina erforderlig stenkol och koks till statens anstalter för sinneskoks.
sjuka i Stockholm, Uppsala, Lund, Malmö, Göteborg, Vänersborg, Kristinehamn,
Vadstena, Säter och Östersund att allt framgent tillhandahållas från
statens järnvägars bränsleförlag. Enahanda överensstämmelse har i fråga
om Växjö hospital träffats mellan medicinalstyrelsen och marinförvaltningen.

Skyddskopp- Enligt av medicinalstyrelsen år 1915 till Kungl. Maj:t avgiven be ympningen.

rätteise angående skyddskoppyrapningen i riket utgjorde antalet av dem,
som under år 1914 första gången med framgång vaccinerats, för Stockholm
3,565 och för riket i övrigt 77,628 personer.

Pest ock Karantänsanstalten å Känsö har under år 1915 varit bestämd till

ksmittswamakarantäns- och observationsplats för såväl pest som kolera. Dessutom hava
sjukdomar, på vederbörande kommunala myndigheters begäran observationsplatser för
kolera varit inrättade i Hälsingborg och Malmö under hela året samt i
Gävle från och med den 15 maj. Karantänsanstalten å Fejan öppnades den
11 september, sedan kommerskollegium den 10 i samma månad förklarat
Petrograd smittat av kolera; anstalten stängdes den 25 november.

Kungl. Maj:t har den 9 november 1915 fastställt reglemente för
karantänsanstalten på Känsö.

Koleran har under år 1915 förekommit i rätt stor utsträckning i Eu -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ropa, särskilt i Österrike i närheten av gränsen mot Ryssland. Även i sistnämnda
land synes koleran hava förekommit i avsevärd utsträckning, ehuru
säkra uppgifter därom saknas. I Finland har under året endast ett fåtal
kolerafall inträffat.

Pest har icke uppträtt å något till Sverige ankommande fartyg.

Sedan Kungl. Maj:t gnnom nådigt brev den 16 april 1915 föreskrivit
att, i den mån medicinalstyrelsen funne sådant behövligt, under år 1915
skulle anordnas kurser för utbildande av koleraläkare, har sådan kurs
varit anordnad vid karolinska mediko-kirurgiska institutet under tiden 25
juni—15 juli.

Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser dels den 23 februari 1915
innefattande föreskrifter till förekommande av smittsamma sjukdomars införande
i riket från finskt eller ryskt område, dels den 18 maj 1915 angående
ändrad lydelse av § 1 mom. 1 och 3 i nyssnämnda kungörelse,
dels den 21 september 1915 angående ändring tillsvidare i gällande föreskrifter
rörande åtgärder till förekommande av kolerans införande i riket
över dess nordöstra landgräns, dels den 16 oktober 1915 angående ändrad
lydelse av § 20 mom. 1 i nådiga förordningen angående åtgärder mot införande
och utbredning av smittsamma sjukdomar bland rikets invånare den
19 mars 1875, dels ock den 9 november 1915 angående åtgärder till förekommande
av pestens och kolerans införande i riket.

Kungl. Maj:t har genom kungörelse den 16 oktober 1915 angående Anmälning
ändrad lydelse av 10, 27, 48 och 59 §§ i nådiga läkarinstruktionen den fall''åvTmftt30
december 1911 fastställt nya bestämmelser rörande anmälning av fall samma sjnkav
smittsamma sjukdomar. domar.

Kungl. Maj:t har den 3 december 1915 utfärdat kungörelse om an- Anmäiningsmälningsskyldighet
i visst fall beträffande könssjukdom i smittosam! skede, beträffande

könssjukdom.

Den under år 1914 påbegynta verksamheten i syfte att trygga lan- Tryggande
dets läkemedelstillgång har under år 1915, på grund av det alltjämt på- Vem”deisti!u
gående världskriget, måst fortsättas. gång.

Det under den 20 oktober 1914 utfärdade förbudet mot utförsel
från riket av vissa apoteksvaror blev den 12 mars 1915 ersatt med ett
nytt, mer omfattande förbud, tillkännagivet genom Kungl. Maj:ts sistnämnda
dag utfärdade kungörelse angående förbud mot utförsel från riket av
vissa apoteksvaror m. m.

I denna författnings § 4 skedde sedermera ändring genom nådig
kungörelse den 28 maj 1915, däri stadgades, att (med utförselför Bih.

till riksd. prot. 1916. 1 Sami. 1 Avd. 5

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

bud belagd och) av åklagare beslagtagen vara må, utan avvaktan på domstols
beslut i målet, försäljas. Denna bestämmelse bibehölls i den av
Kungl. Maj:t sedermera den 30 juli 1915 utfärdade kungörelse angående
förbud mot utförsel av apoteksvaror m. m., vilken kungörelse jämväl
utvidgade det förut gällande förbudet till att omfatta »Apoteksvaror,
enkla eller sammansatta» (n:r 1258 A. B. i statistiska varuförteckningen)
och »"''ackarin och andra konstgjorda sötningsmedel» (n:r 1258''/2 i samma
förteckning).

Kungl. Maj:t har den 19 november 1915 bemyndigat medicinalstyrelsen
att tillsätta en av tre ledamöter bestående kommission, benämnd »Kungl.
Medicinalstyrelsens läkemedelskoinmission» och med uppdrag att, i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av styrelsen uppgjort förslag till bestämmelser
för kommissionen, i den mån styrelsen så funne nödigt och
lämpligt, för styrelsens egen samt för droghandlares, apoteksinnehavares
och enskilda personers räkning ombesörja inköp och import av apoteksvaror
och övriga läkemedel ävensom andra för sjukvården eller apoteksdriften
erforderliga artiklar, vilka i det land, från vilket de inköptes, voro
belagda med utförselförbud. Tillika förklarade Kungl. Maj .t, att styrelsen,
som ägde att utöva kontroll och överinseende över kommissionen, hade att
vid behov förhandla med statens handelskommission ifråga om utverkande
av licens för införandet i riket av ifrågavarande varor.

Med stöd av detta nådiga bemyndigande har medicinalstyrelsen
den 30 november 1915 utsett ordförande och ledamöter i denna läkemedelskommission.

Under år 1915 har Kungl. Maj:t genom särskilda nådiga beslut —
den 20 januari, 26 februari och 8 oktober — på därom av medicinalstyrelsen
gjorda framställningar beviljat anslag, tillsammans 500,000 kronor,
till inköp för statens räkning av de för landet mest behövliga läkemedlen
ävensom till gäldande av kostnader, som kunde uppstå för inköp, förvaring
och distribuering av sådana varor. De sålunda inköpta varorna hava,
jämlikt tillika meddelade föreskrifter, överlämnats till det vid garnisonssjukhuset
i Stockholm befintliga apoteket, för att, enligt bestämmelse i nådiga
beslutet den 8 oktober, mot skälig ersättning tillhandahållas i främsta
rummet armén och marinen samt i mån av tillgång övriga apotek i riket.
De för staten härav föranledda kostnaderna skulle gäldas av det till medicinalstyrelsens
disposition ställda anslaget till bestridande av kostnader
för allmän hälso- och sjukvård. Enligt senast anförda nådiga beslut skola
ifrågavarande läkemedel tillsvidare å apoteken försäljas till allmänheten
för de i gällande medicinaltaxa upptagna pris.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har den 17 december 1915 utfärdat stadga för tuber- Taberkuioskulossjukhus
ävensom stadga för tuberkulossiukstugor. ^nstaUer.

Kungl. Maj:t har under År 1915 beviljat statsbidrag för uppförande
av ett tuberkulossanatorium vid Tjärnans by i Hedemora landsförsamling
samt för utvidgning av tuberkulossjukvårdsanstalten å egendomen llögbo
i närheten av Falun.

Kungl. Maj:t har under år 1915 förordnat dels om inrättande av Apotek,
nytt apotek vid Emmaboda järnvägsstation, dels om förändring av inedikainentsförråden
i Nås och i Lidingö köping till självständiga apotek (det
sistnämnda från och med ingången av år 1918).

Kungl. Maj:t har den 31 december 1915 utfärdat kungörelse an- Reglementet
gående förnyat reglemente för apotekarkårens livränt e- och pensionskassa.

rånte- och
pensionskassa.

Kungl. Maj:t har under år 1915 beslutat om inrättande av medika-Medikamentsmentsförråd
i Kosta, i Byn (Indals-Lidens socken) och vid Älvsjö järnvägs- förråd,
station samt medgivit bibehållande under viss tid av medikamentsförråden
i Äseda, Kungshamn, Färila, Högsäter, Hede (By), Rätansbyn samt vid
Gustavsbergs porslinsbruk och Sollebrunns järnvägsstation.

Kungl. Maj:t har den 14 maj 1915 utfärdat kungörelse angående Giftstadgan,
upphävande tillsvidare i vissa delar av den utav Kungl. Maj:t fastställda
taxa å försäljningspris för ämnen, upptagna i förteckning III vid gällande
giftstadga.

Vidare har Kungl. Maj:t den 29 november 1915 utfärdat kungörelse
angående ändrad lydelse av § 30 i nådiga giftstadgan den 7 december
19w6 ävensom om fogande av en förteckning VI vid samma stadga.

Kungl. Maj:t har den 21 september 1915 utfärdat lag angående Behörighet
behörighet att utöva läkarkonsten samt den 17 december 1915 följande ^onsteaT
därav föranledda författningsändringar nämligen kungörelser angående änd- tuörning.
råd lydelse av 3, 12 och 26 §§ i instruktionen för medicinalstyrelsen den
17 december 1914, ändrad lydelse av 30 § 4 inom., 48 § 2 mom. och
55 § i nådiga läkarinstruktionen den 30 december 19 ll, ändrad lydelse av
§ 10 i ordningen för tandläkarkonstens utövning den 18 juni 1861, ändrad
lydelse av § 3 i ordningen för sjukgymnasters och sjukgymnastiska
instituts verksamhet den 13 juli 1887 och ändrad lydelse av § 11 i ordningen
för fältskärsyrkets utövning den 18 januari 1861.

36 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Behörighet Vidare har Kung!. Maj:t den 17 december 1915 utfärdat kungörelse

civila Mkar- angående villkor för behörighet till vissa civila läkarbefattningar och fölbefattningar.
jande därav föranledda författningsändringar nämligen kungörelser angående
ändrad lydelse av § 8 i förnyade nådiga stadgan angående sinnessjuka den
14 juni 1901 och ändrad lydelse av § 21 mom. 1 i nådiga lasarettsstadgan
den 18 oktober 1901.

Ny indelning Under år 1915 har fastställts ny indelning av provinsialläkardistrikten

avPMkar-lal"’nora Göteborgs och Bohus, Malmöhus, Örebro, Värmlands och Jämtlands
distrikten län ävensom beslutats inrättandet av ett nytt provinsialläkardistrikt med
station i Skövde.

Lakar- Kungl. Maj:t har den 17 december 1915 utfärdat kungörelse an tionenT

gående ändrad lydelse av 2 § i nådiga läkarinstruktionen den 30 december
1911.

Formulär till Kungl. Maj:t bär den 31 december 1915 utfärdat kungörelse om

lam.nm!yS fastställelse av vissa formulär till läkarintyg m. m.

Kegiementet Kungl. Makt har den 9 november 1915 utfärdat kungörelser angående

käkarnas8 yiss ändring i reglementet för lasarettsläkarnas pensionskassa och i reglepensions-
mentet för extra provinsialläkarnas pensionskassa.

kassa m. m.

Barnmorske- Under loppet av år 1915 hava tillhopa 116 elever blivit vid rikets

"nhmm! läroanstalter för barnmorskor utexaminerade i den allmänna förlossningskonsten
och förklarats berättigade att utöva barnmorskeyrket. Av dessa
hava 59 utgått från läroanstalten i Stockholm och 57 från den i Göteborg.

Vidare hava 105 barnmorskor, därav 61 i Stockholm och 44 i Göteborg,
erhållit undervisning i den instrumentala förlossningskonsten och,
efter att däruti hava ådagalagt godkända insikter och färdighet, förklarats
berättigade att utöva även denna del av barnmorskeyrket.

Sedan på extra stat för år 1915 av Riksdagen anvisats ett anslag
av 2,000 kronor till fortbildningskurser för barnmorskor, hava under sistnämnda
år vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm 2 sådana
kurser hållits med tillhopa 50 deltagarinnor, vid motsvarande anstalt i
Göteborg 2 med tillhopa 22 deltagarinnor samt i Lund en kurs med 21
deltagarinnor.

Fasta post- Under år 1915 hava fyra nya postkontor inrättats, nämligen dels i

11 r'' Stockholm inom Maria församling med ^benämning Stockholm 20 och i
Älvsjö inom Brännkyrka församling, dels i Äseda municipalsamhälle av Kronobergs
län, dels ock inom Malmö stad med benämning Malmö 4. Dessutom
hava under året tre postkontor indragits, nämligen postkontoren i

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Backe, Dalarö och Insjön. Vid årets slut utgjorde antalet postkontor tillhopa
250.

De nya postkontoren voro vid öppnandet samtliga av fjärde klass,
men senare under året har ett av dem, postkontoret Stockholm 20, blivit
uppflyttat i klass 2 B.

Efter indragning av en del äldre och inrättande av nya poststationer
uppgick antalet sådana postanstalter vid 1915 års slut till 3,195.

Antalet brevsamlingsställen utgjorde vid 1915 års ingång 22. Under
året öppnades en och indrogos två sådana postanstalter, varför hela antalet
vid årets slut uppgick till 21.

Hela antalet fasta postanstalter utgjorde sålunda vid utgången av år
1915 3,466 eller 36 mera än vid slutet av år 1914.

Den tillfälliga utväxlingspostanstalt mot Finland, som benämnes
Karungi utr., bär varit i verksamhet under hela är 1915. Densamma har
emellertid, sedan hela statsbanedelen Karungi—Haparanda börjat användas
för postbefordran, den 26 maj 1915 förflyttats till Haparanda. Under
året inrättades dessutom för transitopostens behandling vid rikets västra
och södra gränser två nya paketexpeditioner, benämnda Göteborg 1 transit
och Pkp (postkupén) Malmö 1 transit.

Järn vägspostbefordran har anordnats dels å statsbanelinjerna Ny kö-Järn vägs postlin
g—Norrköping, kloting—Dorotea och Karungi—Haparanda, dels ock å befordranföljande,
enskilda bolag tillhöriga järnvägslinjer, nämligen Oleby—Torsby,

Fornåsa—Motala, Eksjö—österbymo och Häverösund—Hallstavid.

Järn vägspostbefordran å linjen Höganäs—Mölle, som i december
1914 upphörde på grund av järnvägstrafikens inställande, återupptogs den
15 mars 1915.

Under år 1914 — det senaste år, för vilket fullständiga statistiska Antalet postuppgifter
föreligga — hava, enligt anställda beräkningar, inom riket be- fSrsändelserhandlats
tillhopa 532,995,663 postförsändelser, vilket antal vid jämförelse
med nästföregående år utvisar en ökning av omkring 43 miljoner eller 8.8
procent.

Aven de å försändelserna vilande värdebelopp visa stark uppåtgång.

Det belopp, för vilket postverket varit ansvarsskyldig!, uppgick år 1914
till över 2.5 miljarder kronor och utgjorde ungefär 370 miljoner kronor
mera än motsvarande belopp år 1913." Av ökningen komma över 332 miljoner
kronor på de assurerade försändelserna och omkring 37 miljoner
kronor på postanvisningarna.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Postverkets Postverkets inkomster för år 1914 uppgingo till 26,671,188 kronor

överskott. 7g öre och utgifterna för samma år till 22,761,831 kronor 36 öre, vadan
det under år 1915 till statskontoret levererade överskottet utgjorde 3,909,857
kronor 40 öre.

Posten ock Det pågående världskriget har medfört väsentliga rubbningar av de

kriset internationella postförbindelserna. Vad svenska postverket beträffar, hava
krigets verkningar visat sig särskilt däri, att Sverige fått en mycket viktig
och krävande uppgift såsom transitland, nämligen beträffande post, som
utväxlas mellan Östeuropa och Asien, å ena sidan, samt Västeuropa och
Amerika, å andra sidan. De härav föranledda svårigheterna hava visat
sig så mycket större i följd av den omständigheten, att posten till och
från ryska riket under åtskilliga månader måst å en avsevärd sträcka
befordras efter häst eller med automobil. Såväl den stora omfattningen
av de poster, vilka på grund av kriget kommit att transitbefordras
genom Sverige, som ock den omständigheten, att förutvarande
befordran över Tyskland av post från eller till Sverige till eller från
vissa västeuropeiska in. fl. länder inställts, har medfört behovet av ökade
möjligheter till direkt postbefordran med ångbåt mellan Sverige och
England, och efter förhandlingar mellan generalpoststyrelsen och vederbörande
rederier hava ända sedan hösten 1914 sådan direkt postbefordran
upprätthållits med, från 1915 års början, 6 till 7 turer i
veckan.

En speciell uppgift, som vederbörande postverk få sig ålagd under
krig, är befordran av försändelser till och från krigsfångar, vilka försändelser
äro helt och hållet fritagna från postavgifter. I detta hänseende
har svenska postverket under nu pågående krig haft att utföra ett högst
betydande arbete. Antalet under tiden januari—november 1915 befordrade
krigsfångepaket har utgjort omkring 808,000 stycken från Ryssland till
Tyskland samt omkring 61,500 stycken från Tyskland till Ryssland, och,
vad angår de av svenska postverket förmedlade krigsfångepostanvisningama,
hava dessas antal och belopp under nyss angivna tid uppgått, i riktningen
från Ryssland till Tyskland till nära 627,000 stycken å tillhopa
mer än 8 miljoner kronor och i riktningen från Tyskland till Ryssland
till nära 60,000 stycken å tillhopa omkring 845,000 kronor.

Postbehand- * Kungl. Maj:t har den 8 oktober 1915 utfärdat kungörelse angående
lmg vid krig. änflrad lydelse av § 7 i förordningen rörande postbehandling vid krig
den 21 februari 1908.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t, som den 12 mars 1915 låtit utfärda kungörelse utförsel- och
angående förbud mot utförsel från riket av vissa apoteksvaror in. in., hartraö8itförb,,d
genom nådigt brev den 23 i samma månad, bland annat, anbefallt generalpoststyrelsen
att, efter samråd med medicinalstyrelsen, träffa erforderliga
anordningar i övrigt för kontroll över till utrikes ort avgående post i syfte
att förhindra ifrågavarande exportförbjud na varors utförsel ur riket. Med
anledning härav hava kontrolllöreskrifter i ämnet utfärdats.

Vidare har Kungl. Maj:t genom särskilda nådiga brev den 30 juli
1915 dels förklarat, att, därest vid postanstalt här i riket inlämnat paket
till utlandet misstänkes innehålla exportförbjuden vara av vad slag den
vara må, vederbörande postmyndighet skall äga verkställa den undersökning
av försändelsen, som för utrönande av varans slag finnes nödig, dels
oek meddelat föreskrifter angående gällande utförselförbuds tillämpning
jämväl med avseende å sådant postpaket från utlandet, som, adresserat
till utrikes ort, skall i transit genomgå Sverige.

Kommissionen för verkställande av utredning rörande arbetsförhål- utredning rolandena
vid postanstalterna, vars sammanträden varit inställda från in- förhåu^idena
gången av augusti månad 1914, har frän och med den 18 oktober 1915 vid postanåter
varit samlad för att avsluta behandlingen av frågan om ordnandet stalternaav
brevbäringen i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Generalpoststyrelsen har den 20 maj 1915 utfärdat kortfattade före- Nya föreskrifter
för brevsamlingsställena att — utan ändring i sak av vad som s£"^mför
redan vore gällande — från och med den 1 juli 1915 träda i stället för iingsJiäi“''na
instruktionen av den 12 maj 1903. och för åug Vidare

har generalpoststyrelsen samma den 20 maj utfärdat nya, ''dUion^rna6"
kortfattade föreskrifter för ångbåtspostexpeditionerna att ävenledes gälla
från ingången av juli månad 1915. Genom dessa föreskrifter hava ångbåtspostexpeditionerna,
vilka dittills varit uppdelade i två klasser, hänförts
till en och samma klass.

Kungl. Maj:t har genom nådigt brev den 10 april 1915, såsom tillägg Tillägg till
till de genom nådigt brev den 31 januari 1913 meddelade bestämmelser Ssummeisber*
rörande traktamenten till posttjänstemän, tjänsgörande a järnvägs-, ångbåts-rörande trakeller
Järnvägslinjer, förordnat, att avbrott i resa å såväl stationsort som ^“njänste!''
annan ort, vilket varar två timmar eller mindre, räknas såsom tjänstgöring, “än, tjänstberättigande
till traktamente. jämra

ångbåts- eller
landsvägs linjer.

Ersättning
för skada i
vissa fall åt
befattningshavare,
som
tjänstgöra å
statens järnvägars
ängfärjor.

Ändrade bestämmelser

rörande sjukavlöning
till
extra tjänstemän
vid postverket
m. m.

Välgörenhets

märken.

Indragning
av telegrafstation.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kung!. Maj:t har genom kungörelse den 28 maj 1915, vilken
trädde i kraft den 1 påföljande juli, förordnat, att, där befattningshavare
vid statens järnvägar, postverket eller tullverket under tjänstgöring å någon
statens järnvägars ångfärja ljutit döden eller lidit kroppskada till följd av
anordningar eller förhållanden, som stå i samband med nu pågående krig
mellan främmande makter, till den skadade eller, i händelse av skada med
dödlig utgång, till den dödades änka och minderåriga barn må, efter
Kun skadestånd i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som för
befattningshavare vid statens järnvägar tillämpas, då skadestånd skall, utgå
enligt lagen den 12 mars 1886 angående ansvarighet för skada i följd av
järnvägs drift.

Genom nådigt brev den 26 juni 1915 har Kungl. Maj:t fastställt
ändrade bestämmelser rörande sjukavlöning till extra tjänstemän vid postverket.
I samband därmed har Kungl. Maj:t medgivit, att extra tjänsteman
utan fast placering, vilken efter ingången av augusti månad 1914
inkallats till tjänstgöring för rikets försvar, må — under förutsättning
att han icke är officer eller underofficer i aktiv tjänst eller i egenskap av
officer eller underofficer i reserv åtnjuter krigsavlöning samt att han före
inkallelsen till tjänstgöring under en tid av minst tre månader på mera
stadigvarande sätt stått till postverkets förfogande — under honom för
sådan tjänstgöring beviljad ledighet från postverket åtnjuta enahanda avlöning,
som enligt nyssnämnda bestämmelser från och med den 1 juli
1915 skulle tillkomma honom vid sjukdom.

Ett nytt s. k. välgörenhetsmärke har under år 1915 utgivits av svenska
nationalföreningen mot tuberkulos. Det nya märket tillhandahålles allmänheten
genom postverkets försorg under tiden december 1915—januari
1916.

Generalpoststyrelsen har medgivit, att det tidigare godkända s. k.
permanenta välgörenhetsmärket må från ingången av november månad
1915 genom postanstalterna tillhandahållas allmänheten, förutom på sätt
för närvarande äger rum, jämväl i häften, innehållande 50 stycken märken
och betingande ett pris av en krona för häfte.

Kungl. Maj:t har genom nådigt brev den 30 juli 1915 bemyndigat
telegrafstyrelsen att vid tidpunkt, som styrelsen funne lämplig, indraga
telegrafstationen i Stugsund.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

I)en 29 november 1915 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angå- Teiefonende
fastställelse av telefonreglemente att tillämpas från och med den 1 rcslcmente''
januari 1916.

De staten tillhörande telegraf- och telefonnätens linjer hava genom Teiografde
under år 1915 utförda byggnadsarbetena ökats med omkring 80u kilo- linjer8
meter stolplinjer; och utgjorde sammanlagda längden av stolplinjer och
kablar vid 1915 års utgång omkring 32,000 kilometer.

De uteslutande för telegrafering avsedda trådledningarna hava under Teiegrafförår
1915 ökats med ungefär 1,0()0 kilometer och uppgick vid 1915 årsslut bl°1ng»i.ed''
nämnda ledningars sammanlagda längd till omkring 35,000 kilometer.

Under år 1915 hava 33 järnvägsstationer blivit satta i förbindelse medJämvägsatatelegrafnätet.
Av dessa stationer hava upplåtits 8 för skandinavisk och ändelse med
25 för internationell telegramväxling. telegrafnätet.

Statstelegrafstationerna i riket, däri inberäknade 13 filialstationer, Antalet tcieutgjorde
vid 1915 års utgång 172, och voro då med dem förbundna 1,020srafanstaUcr.
telegramexpeditioner samt 1,825 järn vägstelegrafstationer, så att hela antalet
av rikets i förbindelse med varandra stående telegrafanstalter vid
slutet av år 1915, oberäknat telegraminlämningsställen, uppgick till 3,017.

Under år 1914, det senaste för vilket fullständig statistik är upp- Telegramrättad,
hava befordrats 5,512,416 taxerade telegram samt 394,862 avgifts- vaxlmgfria
telegram och meteorologiska observationer. Av de taxerade telegrammen
hava varit:

2,273,218 inländska,

1,947,688 till eller från utlandet samt

1,291,510 transiterande.

Rikstelefonnätets interurban- och landsledningar hava under år 1915 Rifcstoiefougenom
utförda nybyggnadsarbeten ökats med omkring 7,000 kilometer urban-noch"
dubbeltrådiga ledningar samt med omkring 600 kilometer enkeltrådiga landsiedledningar;
och utgjorde vid 1915 års slut interurban-och landsledningarna
omkring 167,400 kilometer i dubbeltrådiga och omkring 1,100 kilometer
i enkeltrådiga ledningar.

Antalet central- och växeltelefonstationer har under år 1915 ökats
med 81; och uppgick hela antalet dylika stationer vid nämnda års utgång stationer.
till 2,316.

Bih. till riksd. prot. 1916. 1 Sam/. 1 Avd. 6

Riksdags-B erätt elsen.

42 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Teiefonappa- Antalet av de i rik stelefonnätet uppsatta telefonapparaterna har under

år 1915 ökats med omkring 8,800; och utgjorde sammanlagda antalet i bruk
varande telefonapparater inom rikstelefonnätet vid samma års utgång omkring
178,600.

Vfonsamtaile" Under år 1914, det sista för vilket fullständig statistik blivit upp onsam

a. har antalet samtal mot abonnemangsavgift uppgått till omkring

312,157,700 och antalet av de mot särskild avgift mellan redovisningsområdena
utväxlade samtalsperioderna till 23,397,468.

Radiotele grafstationer.

Vid 1915 års utgång funnos 79 radiotelegrafstationer i riket, därav
fasta, s. k. kuststationer, 38 inrättade å krigsfartyg och 37 å handelsfartyg.

de^äv^enskiid Kungl. Maj:t har den 18 juni 1915 utfärdat kungörelse angående
telegraf-,
fon- eller an- annan svagströmsledning över riksgränsen.

nan svag- 0 0

strömsled -

ning över
riksgränsen.

Kungl. Maj:t

nen över teie- ändrad lydelse av

har den 5 mars 1915 utfärdat kungörelse angående
3 och 7 i nådiga instruktionen för direktionen över

pensionsan- feleSra^ver^ets pensionsanstalter den 17 juni 1908.

stalter.

för^teh^raf Vidare har Kungl. Maj:t den 5 mars 1915 utfärdat kungörelse om

verkets änke- åndrad lydelse av §§ 7 och 8 i nådiga reglementet för telegrafverkets
och pupill- änke- och pupillkassa den 17 juni 1908 ävensom om införande i nämnda
kabSa- reglemente av tillagd § 14.

Fullbordade Bland med statsmedel understödda väg- och vattenbyggnadsarbeten

nph cnnlrflTinä , , O j OO

väg- och hava under år 1915 såsom fullbordade av styrelsen godkänts:
ratten bygg- 55 st. vägföretag, omfattande en väglängd av 22,0443 nymil, för

m.r m^61* vilka kostnaden beräknats till 1,459,410 kronor, varav 974,500 kronor
utgått såsom statsbidrag från de till bidrag för anläggning av nya samt
förbättring eller omläggning av backiga eller eljest mindre göda vägar
anvisade medel;

14 st. bro-, hamn- och farledsarbeten, för vilka kostnaden beräknats
till 821,368 kronor 28 öre, varav 525,500 kronor utgått såsom statsbidrag
från de till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis mindre,
hamnbyggnader samt upprensning av åar och farleder anvisade medel, samt

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 43

1 st. farledsföretag, för vilket kostnaden beräknats till 16,500 kronor
samt statsbidrag utgått till nämnda belopp, som särskilt anvisats av
riksdagen.

Kungl. Maj:t har den 29 oktober 1915 utfärdat kungörelse angående va*. och
väg- och vättenbyggnadsstyrelsens övertagande av den statskontoret åliggande
befattningen med ärenden angående statsbidrag till väganlägg- sens över ningar

rn. m. tagande av

° den statskon toret

åliggan ^

de befattnin gen

med ärenden
angående
statsbidrag
till väganläggningar

m. m.

Kungl. Maj:t har den 27 augusti 1915 utfärdat kungörelse angående Angående
provisoriska tilläggsavgifter å vissa enskilda järnvägar. tmågggavgif

ter å vissa

skilda järnvägs- och spårvägsanläggningar.

Järnvägar.

Uppsala—öregrund1
Listerhuvud—Hällevik
Ä1 otala—Bjälbo . . .
Hy gnestad—Vadstena

—Bersbro järnväg . . . .

Ekedalen—ödegårdens kalkbrott

Borensberg—Tjällmo.....

Faringe—Gimo1.......

Valdemarsvik—Gamleby . . . .
Säffle—Millesvik.......

i å följande	en-	enskilda järnvägar. Koncession å
•		enskildajärn-vägar och
Spårvidd	Längd	spårvägar.
m.	km
	80,o
. 1,067	3,3
	22,4
	13,3
ta ■g	12,5 U,5 3,3
	1,1
	21,2
	35,1
	46,6
	25,o
Summa 255,3

1 Kungl. Maj:t har ännu ej fastställt plan för järnvägen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Spårväg.

Dubbelspår Getebergsäng—Elisedal av spårväg Göteborg—
Mölndal jämte grenspår från samma spårväg vid Bommen
till Almedals järnvägsstation............1,435

|0,9
10,2

För allmän Under år 1915 bar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tra nadtfenskilda

fiktillstånd för följande enskilda järnvägar och spårvägar.

järnvägar och

spårvägar. g

Järnvägar.

Spårvidd Längd
m. km.

Norrköpings norra station—Södra hamnen.......

Bandelen Oleby—Torsby av Kil—Torsby järnväg . . . .

Sundbyberg—Ranhammar..............

Storå—Stråssa (allmän godstrafik)...........

Karlstad—Vidön » > ...........

Motala—Fornåsa..................

Norrköpings östra station—Södra hamnen.......

Eksjö—österby in o.................

Rimbo—Sunds järnvägs utsträckning Häverösund—Hallsta

1,435 2,0

3,5

3.0
1,3

■ \v

11.0

0,891 7,5

> 14,5

» 1,0

» 34,8

» 2,5

Summa 78,5

Spårvägar.

Delen från 0-punkten till hissen vid Herseruds färjläge av

Herserud—Skärsätra—Breviks spårväg........ 1,435 0,3

Bispår Hagalund— Brunnsviken av spårvägen Haga södra

grindar—Sundbyberg............... » 0,9

Bispår Råsunda godsbangård— Hagalunds nya järnvägsstation

av d:o........... >__(hs

Summa 1,7

P^ör allmän trafik öppnade enskilda lokomotivbanor eller elektriska
banor utom spårvägar äro vid 1915 års slut 240 st. med en sammanlagd
längd av 9,990,3 km.

Av sådana spårvägar, som koncessionerats på samma sätt som järnvägar,
äro för allmän trafik öppnade 8 st. med en sammanlagd längd ar
33,2 km.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.
Av de verkliga för allmän trafik öppnade järnvägarna hava

139 st. en spårvidd av 1,435 in. och en längd av..... 6,495,4 km.

2 » » > » 1,093 » » » » » 49,9 D

14» » » * 1 ,067 » » » » » ..... 515,8 »

72 » » » » 0,89i » » » » » 2,666,3 »

3 2> » » » 0,802 » » » » » 80,5 »

10 d » » » 0,6oo > » > » > 182,4 »

Summa 9,990,3 km.

Kungl. Maj:t har den 12 november 1915 utfärdat kungörelse om Reglementet
ändrad lydelse av § 12 i reglementet för väg- och vattenbyggnadskåren ^attenbygg!
den 22 december 1851. nadskåren.

Kungl. Maj:t har den 19 februari 1915 utfärdat kungörelse angående Desinfektion
desinfektion av j är vägsvagnar, som med ångfärja från utlandet ankomma vägnar,Vsom
till Sverige. med ångfärja

Kungl. Maj:t har den 23 december 1915 utfärdat kungörelse an- an^kommatiH
gående fortsatt tillämpning av bestämmelserna i nådiga kungörelsen den Sverige.
19 februari 1915 angående desinfektion av järnvägsvagnar, som med ångfärja
från utlandet ankomma till Sverige.

Kungl. Maj:t har den 23 februari 1915 utfärdat kungörelse angående Undantag
undantag från föreskrifterna i järnvägstrafikstadgan den 24 januari 1914 ternl0^ järnbeträffande
lastnings- och lossningsfrist samt vagnpenningar. vägstrafik Vidare

har Kungl. Maj:t den 23 december 1915 utfärdat kungörelse träffandelastan
gående fortsatt undantag från föreskrifterna i järnvägstrafikstadgan den nings-och
24 januari 1914 beträffande lastnings- och lossningsfrist samt vagus penningar.

penningar.

Kungl. Maj:t har den 14 maj 1915 utfärdat kungörelse angående övervakande

övervakande av järnvägstrafik vid krig eller krigsfara.

av järnvägstrafik
vid

krig eller
krigsfara.

Kungl. Maj:t har den 28 maj 1915 utfärdat kungörelse angående Taxan för
viss ändring i den av Kungl. Maj:t den 29 november 1889 fastställda taxa Statens*
för transporter å statens järnvägar. järnvägar.

Kungl. Maj:t har den 11 juni 1915 utfärdat kungörelse angående Aviöningsändrad
lydelse av §§ 2, 3 och 14 i avlöningsreglementet för tjänstemän fö^tjänstevid
statens järnvägar den 15 november 1907. män vid

statens

järnvägar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Provisoriska Kungl. Maj:t har den 27 augusti 1915 utfärdat kungörelse angående

fclrTstatens" provisoriska tilläggsavgifter å statens järnvägar,
järnvägar.

Förhindrande Kungl. Maj:t har den 16 oktober 1915 utfärdat kungörelse angående
reLe å jäni- förhindrande av skadegörelse å järnvägarna i riket vid krig eller krigsvägarna
i fara m. m.
riket vid krig
eller krigsfara
m. m.

Statens järn- Längden av statens trafikerade järnvägar, som vid 1915 års ingång

vagstrafik. utgjorde 4,836''9 km., har sedan dess ökats med bandelarna Nyköping—
Aby om 51*7 km., kloting—Dorotea om 21*i km., Karungi—Haparanda
om 25''6 km., Dagarn—Hultebo om 7''i km., Karungi permanenta—Karungi
provisoriska station om 1*7 km. och Trälleborg F—Färjeläget om 0.2 km.
samt utgör nu 4,944''3 km.

Brnttoin- Bruttoinkomsterna av statsbanornas trafik belöpte sig för år 1915

komster. till omkring 118 miljoner kronor.

Till stats- Av statens järnvägars trafikinkomster hava under år 1915 till ståts levererade

kontoret inlevererats 2’2''b miljoner kronor,
trafikmedel.

Arbetet å statens järnvägsbyggnader under år 1915:

Statens järn- A statsbanan genom Bohuslän samt statsbanorna Bastuträsk—Skel vägsbyggna-

jefte£—Kallholmen och Östersund—Ulriksfors utfördes en del kompletteringsarbeten.

Å statsbanan Järna—Norrköping — varav återstående delen Nyköping
—Norrköping öppnades för allmän trafik den 1 oktober — uppfördes å delen
Järna—Enstaberga vid hållplatsen Nyköping östra en stationsstuga och en
gångbro av trä över banan, anlades ett förbindelsespår mellan statsbanan
och Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg i Nyköping samt påbörjades
omläggning av nämnda enskilda järnväg mellan dess station och statsbanans
station i Nyköping. I fråga om delen Enstaberga—Norrköping
avslutades terrasseringen i huvudlinjen ävensorn terrasserings-, ballastnings-
och husbyggnadsarbetena på Jönåkers, Älberga Krokeks och Äby
bangårdar samt Porsgata håll- och lastplats och Getå hållplats, varjämte
dylika arbeten påbörjades å Stavsjö (Lövbråtens) bangård. Likaså fullbordades
permanent spårläggning och ballastning i huvudlinjen, inhägnades
järnvägsområdet på återstående bansträckor, omlades 923 meter större och
3,379 meter mindre vägar, anlades 3 större och 70 mindre vägövergån -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

gar i banans plan, uppfördes en vägbro av betong vid Vallby och en vä<>--bro med överbyggnad av järn vid ^.by samt uppsattes permanenta telegraf-
oDch bantelefonledningar ävensom linjesignaler.

A statsbanan Veitlijärvi—Karungi—Matarengi avslutades å sträckan
Karungi provisoriska station Overtorneå vissa kompletteringsarbeten, bestående
i utgrävning av ^skjutande jord, anordnande av plantering land
för personalen, utfyllning för och hårdgöring av vägar samt fullbordande
av husbyggnaderna. För huvudspår i ingångskurvan till Karungi permanenta
station ävensom för huvud- och sidospår å bangården verkställdes
terrassering, varjämte erforderliga spår och spårväxlar, som jämväl underballastades,
utlades. Därjämte uppfördes husbyggnader därstädes, så att
stationen kunde tagas i bruk för trafik den 6 december.

Ä statsbanan Älvsby—Piteå, som öppnades för allmän trafik den 1
oktober kompletterades terrasseringen i huvudlinjen och å bangårdarna,
fullbordades husbyggnaderna å bandelen Bölebyn—Piteå, uppfördes en
kombinerad banmästar- och banvaktsstuga med uthus, inhägnades järnvägsområdet
på en bansträcka av 2.025 meter, omlades 268 meter mindre
vägar, anlades 3 större och 107 mindre vägövergångar i banans plan samt
uppsattes permanenta telegraf- och bantelefonledningar ävensom liniesi°-naler. J °

A statsbanan Ulriksfors—Volgsjön, varav delen Hoting—Dorotea
öppnades för allmän trafik den 1 november, uppfördes en del provisoriska
^yrenader, verkställdes skogsröjning, avslutades terrasseringen fullständigt
a nyssnämnda handel, fullbordades densamma i huvudsak å delen Dorotea—
Angermanälven och pågick från sistnämnda plats till banans ändpunkt
vid Volgsjöfors, anlades 28 avloppstrummor, uppsattes järnöverbyggnaden
för bro över Bergvattenån, kompletterades valvbron över Fjällån,
utfördes stenarbeten och uppsattes järnöverbyggnader för broar över
otamsjöån, Granbergsbäcken och Mesjöbäcken samt påbörjades grundläo-o--ningsarbetena för bro över angermanälven, utlades permanent huvudspår
på den 33-5 km. långa sträckan mellan Bergvattenån och Angermanälven,
färdig härstädes huvudspåret å en längd av 24''s km. och underballastades
a b 4 km., avslutades terrasserings-, spårläggnings-, ballastnings- och husbyggnadsarbetena
å Dorotea bangård och Rörströms håll-, last- och mötesplats,
bedrevos terrasseringsarbetcna å Saxvattnets och Granbergets håll-,
fast- och mötesplatser, så att samtliga sidospår och spårväxlar därstädes
unde inläggas och färdigballastas, uppfördes en kombinerad banmästaroch
banvaktsstuga med uthus, inhägnades järnvägsområdet på en banstracka
av 33,891 meter, inlades järnöverbyggnaden för vägport vid Dorotea,
anlades 1 större och 17 mindre vägövergångar i banans plan, upp -

48 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sattes permanenta telegraf- och bantelefoiiledningar ävensom linjesignaler
å bandelen Boting— Dorotea samt anlades materialväg från Angermanälven
till landsvägen Vilhelmina—Asele.

Å statsbanan Sveg—Brunflo uppfördes en del provisoriska byggnader,
verkställdes skogsröjning, fullbordades i det närmaste terrasseringen i huvudlinjen
på en ytterligare sträcka av 23''5 km., pågick dylik terrassering
på den 13''7 km. långa bandelen mellan Vikbäcken och Skanderåsen, anlades
41 avloppstrummor, fullbordades stenarbetena för broar över Månstaån
och Billstaån och inlades järnöverbyggnaden å den förra, utlades
permanent huvudspår på en ytterligare sträcka av 19,837 meter, färdigballastades
huvudspåret till en längd av 19 km. och underhal lastades detsamma
dessutom på 13 km:s längd, bedrevos terrasseringsarbetena å Brunflo,
Fåkers och Hackås bangårdar samt Näcktens håll- och lastplats, så
att samtliga sidospår och spårväxlar därstädes kunde inläggas, av vilka
spår och växlar de å de tre sistnämnda platserna underhal lastades och de
å den förstnämnda färdigballastades likasom dylika å Tandsbyns håll-, lastoch
mötesplats samt Ångsta håll- och lastplats, uppfördes ett godsmagasin
å Brunflo bangård samt omlades 1,565 meter större vägar. Dessutom
verkställdes definitiv utstakning av banan mellan Skanderåsen och Asarne.

Å statsbanan Karuiigi — Haparanda, som den 6 december öppnades
för utvidgad provisorisk trafik under ledning av V distriktets trafikavdelnino.
_ efter det delen Karungi—Bäverbäck redan den 5 maj under byggnadsbefälets
ledning upplåtits för provisorisk gods- och posttrafik och linjen
Karungi—Haparanda den 17 juni jämväl för provisorisk persontrafik
_ Uppfordes en del provisoriska byggnader, fullbordades återstående terrassering
i huvudlinjen, likaså samtliga avloppstrummor och broar, utlades
permanent huvudspår på sträckan mellan sektion 12 -f- 600 och Haparanda,
undergrusades huvudspåret mellan Karungi station och Haparanda,
verkställdes terrassering å Haparanda bangård samt håll-, last- och mötesplatserna
Lomkärr och Bäverbäck, så att å den förstnämnda kunde utläggas
ett provisoriskt spårsystem och uppföras för trafikens skötsel erforderliga
provisoriska byggnader in. m. samt å de senare platserna permanenta sidospår
och spårväxlar ävensom behövliga husbyggnader, uppfördes 5 enkla
banvaktsstugor med uthus, inhägnades järnvägsområdet på en bansträcka
av 22 km. samt uppsattes permanenta telegraf- och bantelefonledningar
mellan 0Karungi och Haparanda.

A statsbanan Dagarn— Hultebo fullbordades i det närmaste terrasseringen
i huvudlinjen, anlades 12 avloppstrummor och en bro med järnöverbyo-gnad
över Hedströmmen, utlades permanent huvudspår å den
7‘5 km. långa bansträckan, varav 4''s km. färdigballastades och återstående

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

del undcrballastades samt utfördes erforderlig terrassering och spårlä°rofning
å Hultebo bangård ävensom för utvidgning av Dagarns bangård. °P
Banan i sin helhet färdigbyggdes i huvudsak, så att provisorisk trafik
kan äga rum å densamma.

Kung!. Maj:t har den 11 juli 1915 utfärdat förordning angående Grunder för
grunder för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall. nPplåt?l8e av

° vissa kronan

tillhöriga
vattenfall och
strömfall.

Kung]. Maj:t har den 11 juni 1915 utfärdat kungörelse om ändrad Grunder för
lydelse av 17 § i kungörelsen den 4 juli 1910 angående grunder för för-Krvaltn.inge"
valtningen av vissa kronan tillhöriga vattenfall. “LonT

tillhöriga

vattenfall.

Kungl. Maj:t har den 18 juni 1915 utfärdat kungörelse angående Aviömngsändrad
lydelse av §§ 3, 4, 7, 11, 12 och 19 i avlöningsreglementet för f-8l+^!tnJet
tjänstemän vid statens vattenfallsverk den 29 augusti 1913 samt den vid
samma avlöningsreglemente fogade avlönino-stabellen statens vat o

o tenfallsverk

Kung!. Maj:t har den 9 september 1915 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av § 29 i förnyade nådiga reglementet för begagnande
av Trollhätte kanal den 17 november 1893.

m. m.

Reglementet
för begagnande
av

Trollhätte

kanal.

Trollhätte kanal öppnades för trafik den 21 april 1915 och måste på Trollhätte
grund av ishinder stängas den 23 december. Trafiken har varit tämligen kanalverklivlig,
men kanalinkomsterna hava dock på grund av kriget gått ned rätt
betydligt; de uppgingo för år 1915 till omkring 553,500 kronor.

. Byggnadsarbetena hava fortsatts i allt väsentligt enligt den ursprung- Trollhätte
ligen beräknade arbetsplanen, varvid dock är att märka, att, på grund av kanals,
en under år 1914 pågående strejk och vissa svårigheter, förorsakade av dåli°r °* ySgD
byggnadsgrund, arbetena vid Lilla Edet något försenats.

Arbetsstyrkan, som i början av år 1915 utgjorde omkring 1,900
man, har successivt minskats och utgjorde vid årsskiftet omkring 950 man.
Dessutom hava under år 1915 omkring 180 å 320 man sysselsatts av entreprenören.
Nedan angives för de olika arbetsavdelningarna arbetets fortgång.

Avdelning I. (Vänersborg—Göta älv vid Bommen).

Den nya vågbrytaren utanför Vänersborg är fullbordad. Muddrino-sarbetena
för inloppet från Vänern samt för kanalen från Dalbobron fram

Bih. till riksd. prof. 1916. 1 Samt. 1 Avd. 7

Riksdans-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit..

till Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnväg äro avslutade. Strandskoningar
för nämnda kanal äro till stor del utförda. Grundläggningsoch
rnurverksarbetena för den nya bron för Uddevalla Vänersborg
Herrljunga järnvägs korsning med kanalen vid Vänersborg äro färdiga,
och broöverbyggnaden är under montering. Vid Brinkebergskulle återstår
endast en del schaktnings- och sprängningsarbeten i närheten av förutvarande
övre slussen, vissa muddringsarbeten nedom den nya slussen samt
mindre efterarbeten å dammbyggnaden.

Avdelning II. (Bommen—Föreningsgatan i Trollhättan).

Å denna avdelning äro alla arbeten i huvudsak avslutade.

Avdelning III. (Föreningsgatan till och med översta slussen vid Trollhättan).

Den nya landsvägsbron vid Trollhättan har tagits i trafik. Strax
nedom landsvägsbron återstår en del sprängningsarbeten, varemot den nya
kanalen längs österlånggatan är färdig. Planering av österlånggatan i
dess delvis nya sträckning är även verkställd, varemot några, mindre terrasseringar
för anslutande tvärgator återstå. Slussen vid Akersjö är så
gott som fullständigt färdig med inmonterade portar, säkerhetskätting och
avstängningsanordning. Endast några kompletteringsarbeten för bottenkanaler
m. m. återstå.

Avdelning IV. (Från och med höljan nedom översta slusserPvid Trollhättan

till Akersström).

Schaktningen i hölj an har fortgått och är till stor del färdig. I ny a
slusstrappan har bergsprängningen avslutats och murningsarbetet fortskridit
så långt, att endast mindre kompletteringar erfordras. Bottenkanalerna
äro under utförande och samtliga slussportar inmonterade. Bräddavloppsanordningar
vid avloppstunneln från höljan äro under arbete, och själva
tunneln har förlängts ned till älven.

Avdelning V. (Akersström—Ström).

Ränsningsarbetena vid Akersström hava under år 1915 pågått bakom
en skyddsdamm, men knnna ej slutföras, förrän uppdämning under 1916
kan verkställas vid Lilla Edet.

Avdelning VI. (Leden förbi Ström).

Arbetena å regleringsdammen vid Ström har under år 1915 fortskridit
så långt, att ena valsdammsutskovet är färdigmurat och tillhörande
valsdamm under inmontering. Skyddsdammen framför Lilla Edets pappers -

berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

bruks anläggningar är under arbete liksom tillhörande bräddavloppsanordning.
Vid Inlands pappfabrik hava intag och vattenbyggnader ombyggts
på sådant sätt, att den ökade fallhöjden kan nyttiggöras. Bergsprängningen
för den nya slussen är i det närmaste färdig och murverket för den nedre
portkammaren utfört. För övre portkammaren och murverket i övrigt
pågår arbetet. Nedre slussportarna äro monterade, och även de övre
portarna hava anlänt till platsen. De till Aktiebolaget skånska cementgjuteriet
å entreprenad utlämnade schaktningsarbetena vid Ström hava
fortskridit så, att schaktningarna för själva slussen och norr därom fullgjorts.
Såväl ovanför som nedanför den nya slussen hava på grund av
markens beskaffenhet jordras vid ett par tillfällen förekommit, varför
släntorna måst utformas betydligt flackare än från början avsetts, varjämte
ett par nära schaktkanten stående byggnader flyttats. Muddringen i höljan
mellan de båda nuvarande slussarna har även pågått under nästan hela
år 1915. Ännu återstå emellertid ej obetydliga till entreprenaden hörande
jord- och muddermassor att uttaga.

Avdelning VII. (Ström—Röda Berget).

Några mindre sprängningsarbeten under vatten återstå ännu, men
komma att avslutas under år 1916.

Avdelning VIII. (Röda Berget—Göteborg).

A denna sträcka äro alla arbeten slutförda.

Ett av lotsstyrelsen i samråd med vattenfallsstyrelsen upprättat,
modifierat förslag till plan för den nya farledens utprickning och förseende
med fyrbelysning har av Kungl. Maj:t den 2 juli 1915 godkänts att i
huvudsak lända till efterrättelse vid dessa arbetens utförande. Ifrågavarande
arbeten hava fortskridit så långt, att större delen av de fyrar, som
enligt den av Kungl. Maj:t fastställda planen skola installeras, redan äro
tagna i användning. Samtliga fyrar äro Aga-fyrar av Svenska aktiebolaget
gasaccumulators tillverkning.

Södertälje kanal har under år 1915 varit öppen för trafik från och
med den 24 april till och med den 23 december. Kanalavgifterna för året
uppgå till omkring 61,000 kronor.

Av bostadstomterna hava under år 1915 en tomt försålts och en
tomt upplåtits med tomträtt. Vidare hava samtliga tomträttshavare (71 st.)
begagnat sig av Kungl. Maj:ts i nådiga brev den 12 juli 1912 och den 31
december 1914 lämnade medgivande att utbyta sina gällande tomträtts -

Södertälje
kanal verk.

Trollhätte

fastighets förvaltning.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Troll hatte
kraftverk.

Porj as
kraftverk.

avtal mot andra, upprättade i enlighet med de ändrade huvudgrunder,
förstnämnda nådiga brev angiver.

Från industriområdet å Stallbacka hava under år 1915 två tomter försålts
och två tomter utarrenderats; och har med anledning därav industriområdets
spårsystem blivit i rätt avsevärd grad utvidgat.

Från Trollhätte fastighetsförvaltnings rörelsekapital hava till egnahemsbyggare
utlämnats byggnadslån mot 472 % ränta till ett sammanlagt
belopp vid 1915 års slut av 343,674 kronor 35 öre, därav 9,750 kronor
under år 1915.

Under år 1915 har beslut fattats om kraftdistributionens utsträckande
till Borås stads omgivningar, och har den härför erforderliga sekundärstationen
börjat byggas. Med Vargöns aktiebolag har nytt avtal ingåtts om
leverans av 6,000 kilowatt, och har på grund därav en ny linje beslutats
mellan Trollhättan och Stallbacka, varjämte åtgärder för förstärkande av
ledningsarean å de äldre linjerna mellan Stallbacka och Vargön redan
börjat vidtagas. Under år 1915 har utom ovanstående kraftförsäljning till
Vargön flera nya kraftkontrakt om leverans av elektrisk energi för elektrokemiska
och elektrothermiska ändamål ingåtts, så att vid årsskiftet det för
dylika ändamål bortkontraherade eller till leverans preliminärt avtalade
kraftbeloppet uppgår till omkring 57,000 hästkrafter. Kraft har dessutom
försålts till flera andelsföreningar och distributionsföretag på landsbygden.

Förbrukningen från kraftstationen har stigit från 57,000 hästkrafter
år 1914 till 65,000 hästkrafter år 1915. I kraftstationen har under år
1915 genererats omkring 280 millioner kilowattimmar.

Arbetena för kraftstationens tredje utbyggnad hava under 1915 pågått
med en arbetsstyrka, som successivt ökats från omkring 70 vid årets
början till omkring 300 man i december. Schaktning och bergsprängning
för maskinhusets tillbyggnad är fullbordad. Bergsprängning och schaktning
framför tillbyggnadens avloppskanaler pågå bakom fångdamm i Olidehålan.
Betonggjutning för maskinhusgrunden är till stor del färdig och granit till
huvudfasaderna levererad. De horisontala tunnlarna för tuberna till turbinerna
n:r 9 och 10 äro under utsprängning liksom även de vertikala
tunnlarna för aggregaten n:r 9, 10 och 11. Sprängning för fördelningsbassängen
har påbörjats och huggning av sten för tubintag m. m. pågår.
Schaktning för grunden till ställverkshusets förlängning har utförts. Turbiner
för aggregaten n:r 9 och 10 hava beställts hos firman Nydqvist & Holm.

Arbetsstyrkan för arbetena vid Porjus och för de permanenta kraftledningarna
samt för regleringsarbetena vid Luleluspen uppgick vid början

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

av år 1915 till 450 man, måste under sommaren minskas ned till 130
man, men har mot slutet av året ökats till 250 man. Dessutom har ett
40-tal arbetare varit s)''sselsatta hos verkets entreprenörer.

Redan i november 1914 togs kraftstationen i användning för provdrift
å Riksgränsbanan och den 8 och 9 februari 1915 blev kraftverksanläggningen
jämte den elektrifierade bansträckan Kiruna—Riksgränsen besiktigad
av representanter för statsmakterna. Kraftstationen har under hela
år 1915 fungerat till belåtenhet.

De under år 1915 utförda arbetena äro i huvudsak följande. I tubintag,
ställverksbyggnad och maskinsal hava diverse inredningsarbeten verkställts;
tak har uppförts över tubintag och bräddavlopp. Samtliga till första
utbyggnadsstadiet hörande 4 generatorer äro färdigmonterade och tagna i
drift. Kraftledningarna till Kiruna och Gällivare äro fullt färdigställda,
inberäknat kopplingstorn i Kuossakåbbo. För erhållande av bättre möjligheter
att reglera vattenmängden i Lule älv hava under större delen av år
1915 arbeten pågått med utförande av eu regleringskanal vid Luleluspen.

Byggnadsarbetena för kraftstationen vid Älvkarleby hava fortgått
med en arbetsstyrka, som från omkring 550 man vid 1915 års början så
småningom minskats till omkring 180 man, vartill komma 20 å 40 man
anställda hos entreprenörer.

Provdrift med första och andra maskinaggregaten påbörjades redan
i maj 1915, och från den 17 juni har kraftstationen varit i reguljär drift.

De under år 1915 verkställda arbetenas omfattning framgår av följande
redogörelse. Regleringsdainmen har fullbordats, i det att skibordet å
östra sidan av Storfallsdammen murats färdigt och återstående arbeten å
dammbroarna slutförts, varjämte alla fångdammar borttagits. Laxodlingsanstalt
har, i överensstämmelse med de villkor för överbyggande av
kungsådran, som av Kungl. Maj:t föreskrivits, blivit uppförd och har
överlämnats till lantbruksstyrelsen. I tilloppskanalen hava mindre kompletteringsarbeten
verkställts, öster om fördelningsbassängen och maskinhuset
hava anordningar gjorts för laxtrappa. Resterande efterarbeten för
turbinkamrarna hava utförts ävensom inredningsarbeten i maskinhus och
ställverkshus. Av de fem stora turbinerna äro fyra stycken fullt driftfärdiga
och den femte till stor del monterad. Samtliga trefasgeneratorer
äro färdigmonterade. I avloppskanalen hava bergsprängningsarbetena
avslutats och fångdammen till största delen bortfagits. Driftchefsbostaden
har under 1915 blivit färdig och tagen i användning, varjämte uppförts
ett nytt bostadshus för driftspersonal, med fyra lägenheter om 2 rum och
kök, ävensom en tvättstuga. Uppränsningsarbetena i Nygårdsforsen hava

Älvkarleby

kraftverk.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Instruktion
för riksförsäkringsanstalten.

bedrivits under större delen av år 1915, men återstå ännu rätt stora
muddringsarbeten därstädes, vilka dock utan olägenheter för driften kunna
utföras under år 1916.

Beträffande distributionsanläggningarna. är att nämna, att 70,000-voltslinjerna från Älvkarleby till Dannemora, Hallsta, Uppsala, Enköping
och Västerås i stort sett färdigställts och tagits i drift liksom sekundärstationerna
å nämnda platser med undantag av sekundärstationen i Västerås,
som först under år 1916 blir driftfärdig. Till Västerås har dock kraftleverans
påbörjats med hjälp av provisoriska transformeringsanordningar.
40,000-voltslinjen till Hofors och Stjärnsund har gjorts driftfärdig, och har
kraftleverans till Hofors påbörjats. Sekundärstation vid Forsbacka är
under byggnad. 20,000-voltslinjer hava utförts till Gävle, Korsnäs, Tierp,
Dannemora gruvor, Herräng och Teda; och har kraftleverans redan börjats
till dessa platser. Ytterligare har en 20,000-voltslinje byggts till Schebo
järnverk. Linjer till Strängnäs, Eskilstuna, Nykvarn, Märsta och Sala hava
påbörjats. Ett flertal nya kraftkontrakt å avsevärda kraftbelopp har avslutats.
Samtidigt har bygdedistributionen påbörjats.

Sedan Kungl. Maj:t bestämt, att den ångkraftstation för Älvkarleby
kraftverk, vartill medel delvis anvisats av 1915 års riksdag, skulle förläggas
till Västerås samt att för detta ändamål ävensom för uppförande av därmed
sammanbyggd transformatorstation för Älvkarleby kraftverk ett intill
Västerås stads gasverkstomt beläget område finge av staden förvärvas, har
sådant köp avslutats, varefter arbetena med byggnadens uppförande igångsattes
i juli månad 1915.

Vid 1915 års slut hava byggnadsarbetena, vid vilka sysselsatts en
arbetsst3Trka av upp till omkring 200 man, fortskridit så långt, att transformatorhuset
är under tak samt maskin- och pannhus under uppmurning.
Dessutom hava arbeten för eu mindre kaj byggnad utförts och en seglationsränna
uppmuddrats in till kajen. Järnvägsspår hava även framdragits
till tomten. Av den maskinella utrustningen är en ångturbin å 5,000—

7,000 kilowatt beställd hos aktiebolaget de Lavals ångturbin, en dylik av
samma storlek hos Svenska turbinaktiebolaget Ljungström, två ångpannor
hos Jönköpings mekaniska verkstads aktiebolag och två hos Munktells mekaniska
verkstads aktiebolag. För pannhuset har järnkonstruktion med
kolfickor beställts hos Landskrona nya mekaniska verkstads aktiebolag.

Kungl. Maj:t har den 17 december 1915 utfärdat nådig kungörelse
angående ändrad lydelse av §§ 6, 24, 26, 28, 29 och 31 i nådiga instruktionen
för riksförsäkringsanstalten den 19 december 1902.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. f)5

Antalet av de uti riksförsäkringsanstalten under tiden 1 januari— Riksförsak80
november 1915 utfärdade och förnyade försäkringar, för vilka premiorna
erlagts, utgör omkring 9,827 ined ett sammanlagt provisionel^ be- verksamhet,
räknat antal arbetare av omkring 140,786.

Hos riksförsäkringsanstalten hava under ovannämnda tid anmälts
10,951 olycksfall, som drabbat i anstalten försäkrade arbetare. Förutom
ersättning till följd av övergående skada har på grund av försäkring i
riksförsäkringsanstalten ersättning under samma tid tillerkänts i 53 fall
till följd av dödsfall och i 429 fall till följd av invaliditet.

Under samma tid hava med anledning av olycksfall, som drabbat i
riksförsäkringsanstalten icke försäkrade arbetare, inköpts livräntor i anstalten,
till följd av dödsfall i 11 fall och till följd av invaliditet i 66 fall.

Genom postsparbanken hava under tiden den 1 januari—30 november
1915 för riksförsäkringsanstalten verkställts inbetalningar med ett sammanlagt
belopp av omkring 1,086,000 kronor, varifrån dock bör avdragas
det belopp, som till försäkringstagare återreglerats, och har under
samma tid utanordnats ett sammanlagt belopp av 710,639 kronor 91 öre
för att genom postsparbanken till vederbörande ersättningstagare utbetalas.

Under ovannämnda tid hava för fiskare utfärdats 552 nya försäkringsbrev,
av vilka emellertid 40 såsom ej inom föreskriven tid inlösta
blivit annullerade. Hela antalet försäkrade fiskare utgjorde vid november
månads slut omkring 2,212. Till i riksförsäkringsanstalten försäkrade fiskare
hava under tiden den 1 januari—30 november 1915 utanordnats ett
sammanlagt ersättningsbelopp av 9,699 kronor 22 öre.

På begäran antingen av arbetsgivare och arbetare eller av domstol
eller annan ämbetsmyndighet har riksförsäkringsanstalten under nämnda
tid i 357 fall meddelat utlåtande rörande den grad av invaliditet, som en
till följd av olycksfall i arbete uppkommen skada förorsakat.

Under åberopande av nådiga förordningen den 18 juni 1909 om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
har under tiden 1 januari—30 november 1915 framställning i 529 fåll
blivit gjord om ersättning i anledning av kroppsskada eller sjukdom, som
ådragits under militärtjänstgöring, och har under ovan angivna tid livränta
på grund av för framtiden bestående men tillerkänts i 160 fall och
dödsfallsersättning i 59 fåll. Dessutom har i ett stort antal fall sjukhjälp
tillerkänts den skadade eller sjuke.

Under tiden den 1 januari—30 november 1915 hava i enlighet med Barnmorskorreglementet
för barnmorskornas pensionsanstalt den 30 december 1910nas pe“sions -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

111 barnmorskor vunnit inträde såsom delägare i pensionsanstalten. Under
samma tid hava 24 barnmorskor upphört att vara delägare i anstalten.
Hela antalet delägare enligt reglementet den 31 december 1904 och förnyade
reglementet den 30 december 1910 utgjorde vid november månads
slut 1847. I nämnda siffra hava icke medräknats de barnmorskor, som erhållit
tillträde till pensionsanstalten jämlikt nådiga kungörelsen den 18
september 1908 angående rätt till pension för äldre barnmorskor. Dessa
delägares antal utgjorde vid november månads slut 224. Antalet pensionärer
uppgick till 109.

Arbetsför- Kungl. Maj:t har den 5 februari 1915 utfärdat kungörelse angående

me understöd av statsmedel till befrämjande och organiserande av den offentliga
arbetsförmedlingen i riket.

Vidare har Kungl. Maj:t den 28 maj 1915 beslutit att tillsvidare
provisoriskt utrusta socialstyrelsen med arbetskrafter i syfte att giva styrelsen
såsom central myndighet ökad möjlighet att under rådande kristid
ordna samarbetet mellan de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna och
i övrigt vidtaga praktiska åtgärder för att bereda arbetsanställning åt
arbetslösa.

Kungl. Maj:t har den 18 juni 1915 utfärdat kungörelser dels angående
upphävande av nådiga kungörelsen den 4 juni 1913 angående bidrag
av statsmedel till täckande av viss del av offentliga arbetsförmedlingsanstalters
förluster å förskottering av resekostnader för medellösa arbetssökande,
dels ock angående bidrag av statsmedel till täckande av viss del
av resekostnader för medellösa arbetssökande.

Under år 1915 gjordes vid samtliga offentliga arbetsförmedlingsanstalter
sammanlagt omkring 310,000 ansökningar om arbete, anmäldes tillhopa
närmare 220,000 lediga platser samt förmedlades i allt något över

163,000 arbetsanställningar.

arbetstvister Genom nådigt beslut den 18 juni 1915 uppdrog Kungl. Maj:t åt

socialstyrelsen att verkställa undersökning huruvida och i vad mån åtgär -

der, särskilt på lagstiftningens väg, kunde åstadkommas för att mildra
verkningarna av arbetstvister mellan arbetsgivare och arbetare.

Alkoholist vård.

Kungl. Maj:t har den 17 december 1915 utfärdat dels instruktion
för uppsiktsmyndigheten över alkoholistvården, dels ock särskilda kungörelser
angående alkoholistanstalts erkännande såsom allmän samt angående
statsbidrag till driftkostnaderna vid alkoholistanstalter.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t uppdrog den 5 december 1914 åt socialstyrelsen att
inkomma med utredning och förslag till förändrad lagstiftning rörande
emigrationen ävensom till de därmed sammanhängande åtgärder i övrigt,
vilka kunde finnas påkallade. 1 anledning härav har under år 1915 utredning
i ämnet fortgått, varvid samarbete ägt rum med representanter
för Danmark och Norge för åstadkommande av större enhetlighet ifråga
om de olika ländernas ut vand ramlagstiftning.

O o

Kungl. Maj:t har den 3 juni 1915 utfärdat lag om eftergift vid krig
eller krigsfara från vissa bestämmelser om arbetstid för minderåriga och
kvinnor.

Antalet sjukkassor, som vid 1915 års slut blivit registrerade, utgjorde
i runt tal 1,300. Sammanlagda antalet medlemmar i dessa kassor
torde kunna uppskattas till inemot 600,000.

Antalet av de registrerade sjukkassor, vilka i sina stadgar upptagit
bestämmelser om understöd åt kvinnliga medlemmar vid tillfälle av barnsbörd
i anslutning till föreskrifterna i nådiga kungörelsen den 6 december
1912 om statsbidrag åt sjukkassor, som meddela moderskapshjälp, har
under år 1915 oavbrutet ökats och utgjorde vid årets slut närmare 350
med omkring 90,000 kvinnliga medlemmar.

Under år 1915 har av socialstyrelsen utbetalts i statsbidrag till sjukkassor
jämlikt nådiga kungörelsen den 4 juli 1910 1,352,229 kronor.

Bidrag åt sjukkassor, som meddela moderskapshjälp, hava under år
1915 utgått med tillhopa 44,170 kronor 80 öre.

Ett 80-tal understödsföreningar voro vid 1915 års slut registrerade
enligt lagen den 29 juni 1912. Elva av dessa föreningar hava sina stadgar
godkända jämlikt 86 § i lagen.

Kungl. Maj:t har den 27 augusti 1915 uppdragit åt socialstyrelsen
att verkställa vissa statistiska undersökningar rörande alkoholbruk och
fattigvårdsbehov, alkoholbruk och brottslighet, alkoholbruk och lösdriveri
samt rörande fylleriförseelser.

Kungl. Maj:t har den 10 april 1915 utfärdat särskilda kungörelser
angående dels redovisning och inbetalning av pensionsavgifter, dels gäldande
av landstingens och kommunernas andelar i pensionstillägg och
understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring. Genom kungörelse

Bill. till riksd. prof. 1916. 1 Sami. 1 Avd. 8

Riksdags-Berättelsen.

Emigration.

Arbetar skydd.

Sjukkassc väsen.

Understöds föreningar.

Statistiska
undersökningar
rörande
alkoholbrukets
skadeverkningar

i socialt avseende.

Allmänna

pensionsför säkringen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Pensions styrelsens verksamhet.

deri 14 maj 1915 har meddelats föreskrifter angående indrivning av de i
pensionsförsäkringslagen omförmälda pensionsavgifter in. in. Kungl. Maj:t
har den 8 juni 1915 utfärdat dels lag om ändrad lydelse av 7, 16, 20,
23 och 37 §§ i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring,
dels lag om övergångsbestämmelser i anledning av sistnämnda lag. Därjämte
har Kungl. Maj:t den 9 november 1915 fastställt formulär till den
i 14 § av lagen om allmän pensionsförsäkring omförmälda förteckning
m. in.

Pensionsstyrelsen har under år 1915 utfärdat åtskilliga meddelanden
och cirkulär till vägledning i arbetet för pensionsnämnder och ombud,
för de myndigheter eller personer, som omhänderhava uppbörden och
redovisningen av pensionsavgifter, in. fl. Eu del av dessa meddelanden
hava influtit i tidskrift för den svenska pensionsförsäkringen, vilken under
senare delen av året med bidrag av statsmedel utgivits av föreningen för
främjande av den svenska pensionsförsäkringen. Möten med ombuden
hava till ett antal av 19 hållits i olika delar av landet och hava även
pensionsnämndernas ordförande och ledamöter i de landsdelar, som därav
berörts, beretts tillfälle att deltaga i dessa möten.

Ombudens antal utgjorde vid 1915 års slut 141.

Enligt ovannämnda kungörelse den 10 april 1915 hava till pensionsförsäkringsfonden
redovisats, i runt tal, för år 1914: grundavgifter
9,677,100 kronor och tilläggsavgifter 4,893,900 kronor samt för år 1915:
grundavgifter 3,537,700 kronor och tilläggsavgifter 394,600 kronor eller
sammanlagt 18,503,300 kronor.

Arbetet med uppläggande av det register över samtliga försäkrade,
som föres inom pensionsstyrelsen med ledning av de i 14 § pensionsförsäkringslagen
omförmälda förteckningar, har under år 1915 avslutats.
Detta register omfattade vid 1915 års slut omkring 3,400,000 personer.

Till pensionsstyrelsen hava under år 1915 inkommit ansökningar
om pension eller understöd för 155,343 personer, därav 56,560 män och
98,783 kvinnor. Omkring 121,800 av dessa personer tillhörde de kategorier,
som enligt förut gällande bestämmelser varit utestängda från rätten
till understöd enligt pensionsförsäkringslagen, men vilka genom lagen
den 8 juni 1915 blivit berättigade till sådant understöd.

Under år 1915 utfärdades definitiva pensionsbrev för 103,394 personer,
av vilka 70,334 tillhörde de kategorier, som avses i lagen den 8
juni 1915 och för vilka understöd utgår först från och med år 1916.
Ansökningar om pension eller understöd från omkring 6,700 personer
hava under året avslagits.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De kostnader för pensionstillägg cell understöd, som bestritts under
år 1915, hava utgjort omkring 4,400,000 kronor. Härav belöpa ungefär

1.200.000 kronor på år 1914, ehuru pension (understöd) kunnat utbetalas
först under år 1915. Av kostnadsbeloppet, 4,400,000 kronor, hava omkring

3.300.000 kronor gäldats av statsverket under det att återstående omkring
1,100,000 kronor skola betalas av kommuner och landsting.

Pensionsstyrelsens verksamhet till förebyggande och hävande av invaliditet
har under år 1915 tagit sin början. Styrelsen har under år 1915
haft till behandling omkring 3,000 dylika ärenden. 1 ett stort antal fall
hava vidtagits förebyggande åtgärder, avseende, bland annat, vård å vanföreanstalter,
sanatorier, kurorter, lasarett, lupushem, vilohem m. in., utbildning
å blindskola, hos privat yrkesidkare och dylikt samt anskaffande
av konstgjorda lemmar.

Ansökningar om understöd enligt förordningen den 13 augusti 1914
om understöd i vissa fall åt sådan värnpliktigs familj, som fullgör tjänstgöring
till rikets försvar, hava under år 1915 till styrelsen inkommit till
ett antal av 54,707. Till styrelsen hava vidare under år 1915 från militärbefälet
inkommit 1,503 förteckningar enligt § 5 i nådiga kungörelsen den
14 augusti 1914 angående tillämpningen av nyssnämnda förordning.

På grundval av dessa ansökningar och förteckningar har styrelsen
under år 1915 utfärdat 46,384 understödsbevis samt beviljat 19,623 tillläggsunderstöd.

Antalet avslagna eller återkallade ansökningar har uppgått till 8,009.

Kungl. Maj:t har den 18 juni 1915 utfärdat kungörelse angående
extra lönetillägg för år 1915 åt en del tjänstemän och betjänte m. m.

Kungl. Maj:t har den 11 juni 1915 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av § 15 i avlöningsreglementet för tjänstemän vid tullverkets
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning den 18 juni 1910.

Kungl. Maj:t har den 18 juni 1915 utfärdat kungörelse med särskilda
bestämmelser att gälla i avseende å de å extra stat för år 1916
uppförda befattningar vid tullverket.

Extra lönetillägg.

Ändrad lydelse
av § 15
i avlöningsreglementet

för tjänstemän
vid tullverkets
lokalförvaltning

samt kustoch
gränsbevakning.

Särskilda
bestämmelser
i avseende å
de å extra
stat för är
1916 nppförda
befattningshavare

vid tullverket.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Dt?iiVlÖnins I nådig skrivelse till generaltullstyrelsen den 29 oktober 1915 har

tjänstemän Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser angående förhöjd dagavlöning till
ny tägre grad extra ordinarie tjänstemän av lägre grad under förordnande å ordinarie
tjänst.

Kungl.

Maj:t har den 2 juli

1915 utfärdat kungörelse angående

Avlöning åt

ningshavare, avlöning åt civil befattningshavare, som under år 1915 för sin utbildning

Bom under deltager i landstormsbefälsövning.
år 1915 för ö ö

sin utbildning
deltager
i iandstormsbefälsövning.

Provisorisk a
avlöningstilllägg
åt befattningshavare
i överintendentsämbetet.

Kungl. Maj:t har den 18 juni 1915 utfärdat kungörelse angående
provisoriska avlöningstillägg för år 1916 åt befattningshavare i överintendentsämbetet.

Provisoriska
avlöningstillägg
åt
befattningshavare
i kommerskollegium.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående provisoriska
avlöningstillägg för år 1916 åt befattningshavare i kommerskollegium.

Provisoriska Samma dag har

avlömugstill- . , ... .

lägg åt be- »önska avlöningstillägg

fattnings- träl byrån,
havare i sta- J

tistiska centralbyrån.

Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående proviför
år 1916 åt befattningshavare i statistiska cen -

Provisorisk a
avlöningstil 1-lägg åt bergmästarna.

Ävenledes samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse
ende provisoriska avlöningstillägg för år 1916 åt bergmästarna.

angå -

Radina°rie°r Kungl. Maj:t har den 21 maj 1915 utfärdat kungörelse angående

tjänsteman, rätt för ordinarie tjänsteman, som befordrats till revisor i kammarrätten,
raåTtiifrevi-a.^ åMerstillägg tillgodoräkna sig viss föregående tid i annan stats sor

i kam- tjänst,
marrätten,
att för ålders -

tillägg tillgodoräkna

sig viss föregående
tid i
annan statstjänst.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. (il

Kungl. Maj:t har den 18 juni 1915 utfärdat kungörelse angående Ändring av
viss ändring av bestämmelserna rörande ålderstillägg för å vissa ämbets-bes‘|jr"n(J,(l8lM''
verks stater uppförda biträdesbefattningar. ålderstillägg

för å vissa
ämbetsverks
stater uppförda
biträdesbcfattningar.

Kungl. Maj:t har den 12 augusti 1915 utfärdat lag om ändrad ly- Ändrad
delse av 5 och 6 _§§ i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänst- v^^bltämmnehavares
rätt till pension. meiscr i lagen

om civila
tjänstinnehavares
rätt
till pension.

Kungl. Maj:t har den 14 maj 1915 utfärdat kungörelse angående indrivning av
indrivning av de i lagen om allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913 avgifter"
omförmäida pensionsavgifter m. m.

Kungl

I nådig skrivelse den 12 augusti 1915 till vattenfallsstyrelsen har Tjänst&rsMaj:t
meddelat bestämmelse angående tjänstårsberäkning i fråga om ^jänstemä^

------1 in... -i v‘id statens

vattcnfallsverk
på grand
av viss förutvarande
an -

nuugi. xudj.n lucuueiciii uesiammeise angående TjanstarsDeraKmng i fråga om
pension för tjänstemän vid statens vattenfallsverk på grund av förutvarande
anställning hos Södertälje kanal- och slussverksaktiebolag.

ställning.

Kungl. Maj:t har den 22 januari 1915 utfärdat kungörelse angående Ändring i
ändrad lydelse av § 23 i förnyade nådiga reglementet för tullstatens en- ^Sntet
skilda pensionsinrättning den 30 maj 1884. för tulista tcns

enskilda

pensionsin rättning.

Kungl. Maj:t har den 21 september 1915 utfärdat kungörelse angå- Ändring i
ende ändrad lydelse av 12 § andra stycket i instruktionen för statskontoret
den 21 november 1913. '' kontoret

Kungl. Maj:t har den 12 augusti 1915 utfärdat kungörelser med överflyttning
föreskrifter i anledning av överflyttning på riksbanken dels av patent- och Pav''patent-*
registringsverkets kassarörelse dels ock av väg- och vattenbygomadsstyrel- °ch registre sens

kassarörelse. ° ringsverkets

och väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens
kassarörelser.

62 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Överflyttning Ivungl. Maj;t har den 19 november 1915 utfärdat kungörelser med före lä

fång-vårds” skrifter i anledning av överflyttning på riksbanken dels av fångvårdsstystyreiscnsochrelsens
kassarörelse dels ock av medicinalstyrelsens kassarörelse.

medicinal styrelsens kassarörelser.

uppgifter Kungl. Maj:t har den 5 februari 1915 utfärdat kungörelse angående

6taxerings-'' vissa uppgifter enligt 11 § i förordningen den 28 oktober 1910 om taxemyndighets-
ringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

förordningen.

Uppbörd av Kungl. Maj:t bär den 12 mars 1915 utfärdat kungörelse om upp värnskatt.

börd ay värnskatt.

Ändringar i Kungl. Maj:t har den 21 september 1915 utfärdat kungörelse an fö?

upphörd- gående vissa ändringar i reglementet för uppbördsverket i Stockholms stad.

verket i
Stockholm.

Krigskon- Kungl. Maj:t har den 11 juni 1915 utfärdat förordning om krigs jnnktnrskatt

konjunkturskatt.

Krigskon- Kungl. Maj:t har den 23 juli 1915 utfärdat kungörelse angående

skitträngd, fastställelse av formulär till krigskonjunkturskattelängd.

Böter vid Kungl. Maj :t har den 19 november 1915 utfärdat kungörelse om

melse^tt stämmoböter vid försummelse att betala krigskonjunkturskatt.

betala krigskonjnnkturskatt.

Befrielse från Kungl. Maj:t har den 21 maj 1915 utfärdat förordning angående

välja Imbidt befrielse för kommunerna inom lappmarksfögderiet av Västerbottens län
markegångs- från skyldighet att välja ombud i markegångsnämnd m. m.

nämnd.

Ändringar i Kungl. Maj:t har den 8 oktober 1915 utfärdat förordning om änd nSÄ‘rad

ty^180 av § 3 mom. 2:0 i förordningen den 28 maj 1897 angående
ningen för mantalsskrivning i Stockholm.

Stockholm. Den 12 november 1915 har Kungl. Maj:t utfärdat förordning om

ändrad lydelse av § 10 i sistnämnda förordning.

Ändring i Kungl. Maj:t har den 8 oktober 1915 utfärdat förordning om änd ''ntngsförord-

råd lydelse av § 4 mom. 2 i förordningen den 17 november 1905 aningen
för gående mantalsskrivning i Göteborg.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har utfärdat förordningar dels den 8 oktober 1915 om Ändringar i
ändrad lydelse av § 8 mom. 1 i förordningen den 6 augusti 1894 angående
mantalsskrivning dels ock den 23 oktober 1915 om ändrad lydelse ningen.
av § 2 mom. 1 i samma förordning.

I nådig skrivelse den 2 november 1915 har Kungl. Maj:t lämnat Mantaisskrivföreskrift
angående sättet för mantalsskrivningen för år 1916 inom Bromma
med Stockholms stad från och med ingången av nämnda år införlivade ma kommun,
kommun.

Kungl. Maj:t har den 19 februari 1915 utfärdat kungörelse om upp- Upphävande
hävande av 8 § i kungörelsen den 12 juli 1907 angående ersättning till m^Le^ränngästgivare,
som avstå från dem jämlikt 10 § i förordningen angående för- vins to mai jsäljning
av brännvin den 9 juni 1905 tillkommande rätt till utskänkning “nlngon.1''1
av brännvin.

Kungl. Maj:t har den 21 maj 1915 utfärdat förordning om ändrad Ändringar i
lydelse av 35 § i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning av
brännvin. förordningen.

Den 3 juni 1915 har Kungl. Maj:t utfärdat förordning om ändrad
lydelse av 15 § 1, 3, 4, 5, 8 och 9 mom. samt 17 § 2 mom. i sistnämnda
förordning.

Tillika har Kungl. Maj:t den 8 juni 1915 utfärdat förordning om
ändring i vissa delar av samma förordning av den 9 juni 1905.

Kungl. Maj:t har den 21 maj 1915 utfärdat förordning om ändrad Ändring i
lydelse av 31 § i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning av försälj!"

vin Och Öl. ning av vin

och Öl.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat förordning om ändrad ly- Ändring- i

delse av 7 § i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och om^iUvert”

beskattning av maltdrycker. ning och

beskattning
av maltdrycker.

Kungl. Maj:t har den 1 juni 1915 utfärdat förordning angående Sockerexport

utförsel av socker under viss tid utan erläggande av sockerskatt. utan ”lag gande

av
sockerskatt.

Kungl. Maj:t har den 16 januari 1915 utfärdat kungörelse med an- Kungörelser
visning å bankinrättning, till vilken i visst fall tobaksfabrikants utestående "ioner^an
varufordringar hos tobakshandlare skola för inkassering överlåtas. ledning av

införandet av
statsmonopol
å tobakstillverkningen.

<>4

Ändringar i
förordningen
om statsmonopol
å tobakstil
Iverkningen.

Ändring i
förordningen
om vad iakttagas
skall
i avseende
å införande
av stats monopol
å tobakstillverkningen.

Understöd
in. m åt arbetslösa
tobaksarbetare.

Mynt- och
jnsteringsverket.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har vidare den 2t> februari 1915 utfärdat:

dels kungörelse med vissa bestämmelser angående prissättning å inom
riket odlad tobak,

dels kungörelse angående val i vissa fall av ledamöter i sådana
lokalkommissioner, som omförmälas i förordningen om vad iakttagas skall
i avseende å införande av tobaksmonopol å tobakstillverkningen i riket,

dels instruktion för de i förordningen om vad iakttagas skall i avseende
å införande av statsmonopol å tobakstillverkningen i riket omförmälda
kommissioner,

dels ock instruktion för de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i
styrelsen för aktiebolaget svenska tobaksmonopolet samt för de av Kungl.
Maj:t utsedda revisorerna för granskning av nämnda bolags styrelses förvaltning
och bolagets räkenskaper.

Kung!. Maj:t har den 1 juni 1915 utfärdat förordning om ändrad
lydelse av 42 § 2 mom. i förordningen den 15 december 1914 angående
statsmonopol å tobakstillverkningen i riket.

Den 11 juni 1915 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av 18 § i sistnämnda förordning av den 15 december
1914.

Kungl. Maj:t har den 11 juni 1915 utfärdat förordning om ändrad
lydelse av 9 § i förordningen den 15 december 1914 om vad iakttagas
skall i avseende å införande av statsmonopol å tobakstillverkningen
i riket.

Kungl. Maj:t har den 10 april 1915 utfärdat kungörelser angående
dels understöd av statsmedel åt arbetslösa tobaksarbetare,
dels understöd av statsmedel för bespisning åt arbetslösa tobaksarbetare,

dels understöd av statsmedel åt allmännyttigt företag för beredande
av arbete åt arbetslösa kvinnliga tobaksarbetare,

dels ock ersättning av statsmedel för understöd åt arbetslösa tobaksarbetare
jämlikt kungörelsen den 28 september 1914 angående understöd
åt medellösa arbetslösa m. m.

Vid mynt- och justeringsverket hava under år 1915 blivit utmyntade:

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

silvermynt:

2-kronor.............. 311,930: —

1-kronor.............. 1,415,956: —

10-ören............... 154,695: —

bronsmynt:

5-ören............... 56,141: —

2-ören............... 20,837: —

1-ören «............... 40,213: —

varjämte under samma tid från mynt- och justeringsverket utväxlats:

i silvermynt............. 3,413,800: —

i bronsmynt............. 119,900: —

Därjämte hava under år 1915 präglats:

18,760 stycken medaljer till värde av kronor 80,227:09.

Från det av riksdagen för år 1915 beviljade anslag för beredande
åt sjömanshusen av skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges
inskrivning och redovisning samt med utarbetande av sjöfartsstatistiska
uppgifter hava bidrag tilldelats 47 sjömanshus.

Kungl. Maj:t har den 10 december 1915 utfärdat kungörelse angående
anstånd med åtgärder för utdelande av vissa resestipendier och understöd
för år 1916.

Kungl. Maj:t har den 5 februari 1915 utfärdat kungörelse angående
skyldighet för handelsidkare att avgiva statistiska uppgifter.

Kungl. Maj:t har den 19 februari 1915 utfärdat kungörelse om
ändrad lydelse av §§ 1, 3, 4 och 6 i kungörelsen den 16 maj 1913 angående
upprättande och förande av ett industriregister m. m.

Kungl. Maj:t har den 14 maj 1915 utfärdat kungörelse angående
bestämmelser rörande näringslegitimationsbevis för svenska handelsresande
i Österrike-Ungern.

Bill. till rihsd. prof. 1916. 1 Samt. 1 Avd.

Riksdags-Berättelsen.

Bidrag till
sjömanshusen.

Anstånd vid
utdelande av
resestipendier.

Skyldighet
för handelsidkare
att
avgiva
statistiska
uppgifter.

Ändring i
kungörelsen
om industriregister.

Bestämmelser
om näringslegitimationsbevis
för
svenska handelsresande

i ÖsterrikeUngern.

Berättelse om cad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Uppgifter för Kungl. Maj:t bär den 16 november 1915 utfärdat kungörelse an av"

varuförråd gående uppgifter för inventering av landets förråd av vissa för industrien
för industrien, behövliga varor.

Ändring i Kungl. Maj:t har den 11 juni 1915 utfärdat kungörelse angående

ändrad lydelse av § 20 mom. 1 och § 38 i förordningen om mått och
och vikt. vikt den 9 oktober 1885.

Ändring i Kungl. Maj:t har den 7 maj 1915 utfärdat kungörelse med ändrad

försökande” bestämmelse i fråga om tiden för sökande av lån från fonden för rederiav
rederiiän. näringens understödjande.

Säkerhets- Kungl. Maj:t har den 24 april 1915 utfärdat förordning angående

nätjande av särskilda säkerhetsåtgärder vid nyttjande av fartyg i vissa farvatten.

fartyg i vissa
farvatten.

Statens med- Kungl. Maj:t har den 27 april 1915 utfärdat kungörelse angående

sjöförsäkring ändrad lydelse av 2 § i förordningen den 17 augusti 1914 om statens
mot krigs- meddelande av sjöförsäkring mot krigsfara.

Den 9 juli 1915 har Kungl. Maj:t utfärdat ny förordning om statens
meddelande av sjöförsäkring mot krigsfara.

Ändringar i Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser dels den 5 mars 1915 an fmfefäfå”

Sående ändrad lydelse av § 29 mom. 2 och § 30 mom. 3 av förordningen
svenska han-den 29 mars 1912 angående befäl å svenska handelsfartyg m. in. dels ock
delsfartyg. den 21 maj 1915 angående ändrad lydelse av § 30 mom. 4 och 7 i samma
förordning.

utsträckt tid Den 12 mars 1915 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående
n?nVavT 35 utsträckt tid för tillämpning av § 35 i sistnämnda förordning.

i samma
förordning.

Fartygs Kungl. Maj:t har den 23 december 1915 utfärdat förordning an butmstuin0gChgående

fartygs byggnad och utrustning.

Säkerhets- Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat förordning angående vissa

^nyttjande*1 säkerhetsåtgärder vid nyttjande av fartyg.

av fartyg.

Postspar- Angående användningen av den å postsparbankens rörelse under år

hanken, 1914 uppkomna vinsten har Kungl. Maj:t, enligt beslut den 3 juni 1915,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

medgivit bland annat, att ett belopp av högst, 15,000 kronor far disponeras
till gratifikationer åt poststationsföreståndare, lantbrevbärare och enskilda
sparmärkesförsäljare, som med nit och framgång verkat för postsparbankens
utveckling.

Jämlikt tillgängliga uppgifter gestaltar sig postsparbankens verksamhet
under tiden 1 januari—30 november 1915 på följande sätt.

Antalet postanstalter, vid vilka postsparbanksrörelse var anordnad,
utgjorde vid utgången av november månad 1915 3,463; antalet ställen,
varest postsparbankens sparmärken funnos att tillgå, uppgick vid samma
tid till 6,248.

Delägarnas antal utgjorde vid utgången av år 1914 578,271. Under
tiden 1 januari—30 november hava tillkommit 42,730, under det att
27,996 avgått genom uttagande av samtliga innestående medel. Antalet
delägare utgjorde således sistnämnda dag 593,005.

De under tiden 1 januari—30 november 1915 i 556,373 poster insatta
medlen jämte delägarna tillgodoförda räntor för samma tid utgjorde
14,733,823 kronor, varemot under nämnda tid uttogos i 141,272 poster
10,692,035 kronor 27 öre, vadan delägarnas behållning, som den 1 januari
1915 uppgick till 44,850,771 kronor 13 öre, ökats med 4,041,787 kronor
73 öre och den 30 november 1915 utgjorde 48,892,558 kronor 86 öre.
Inlåningsräntan, som under förra halvåret utgjort 3,6 %, har, jämlikt
nådiga kungörelsen den 3 juni 1915, från och med den 1 därpå följande
juli höjts till 4 % för år.

Vid november månads utgång voro postsparbankens medel fast placerade:
i obligationer, utfärdade av svenska staten, allmänna hypoteksbanken
eller kommuner inom landet, 36,201,572 kronor 18 öre, i direkta
lån till kommuner 9,815,179 kronor 41 öre samt i lån mot säkerhet av
fastighetsinteckningar 2,546,967 kronor 7 öre.

Omfattningen av postsparbankens bestyr med uppbörd och utbetalningar
för riksförsäkringsan stal tens räkning under tiden 1 januari—30
november 1915 framgår av följande uppgifter.

Antalet inbetalningar, som förmedlats av postsparbanken, utgöra
13,750 och utbetalningarnas antal 30,720.

Av de för riksförsäkringsanstaltens räkning av postsparbanken förvaltade
medlen voro den 30 november placerade i obligationer och förskrivningar
5,148,561 kronor 58 öre, i kommunlån 1,527,721 kronor 45
öre och i lån mot säkerhet av fastighetsinteckningar 305,000 kronor.

Beträffande det postsparbanken åliggande bestyret med mottagande
av insättningar i barnmorskornas pensionsanstalt och utbetalande av därifrån
utgående pensioner samt förvaltningen av pensionsanstaltens medel,

(58

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

meddelas, att vid utgången av år 1914 voro 1,986 barnmorskor på grund
av insättning i postsparbanken delägare i pensionsanstalten. Den 30 november
utgjorde delägareantalet 2,071.

Av anstaltens tillgångar vid utgången av november 1915 voro
631,521 kronor placerade i svenska statens, allmänna hypoteksbankens och
kommuners obligationer.

Från pensionsanstalten har under tiden januari—november utbetalts
pensioner till ett sammanlagt belopp av 5,645 kronor 8 öre.

Angående den av staten anordnade fiskareförsäkringen, vars förvaltning
delvis åligger postsparbanken, meddelas:

Under tiden januari—november 1915 hava i försäkringspremier inbetalts
14,991 kronor 15 öre.

Av de för fiskareförsäkringens räkning förvaltade medlen voro den
30 november i svenska statens, allmänna hypoteksbankens och kommuners
obligationer placerade 68,383 kronor 10 öre.

Genom postsparbankens försorg hava under året till och med den
30 november verkställts utbetalningar av pensioner från civilstatens änkeoch
pupillkassa samt folkskollärarnas m. fl. pensionsinrättningar till ett
sammanlagt belopp av 1,280,506 kronor 1 öre.

Likaledes har genom förmedling av postsparbanken under tiden 1
januari—30 november 1915 utbetalts sjuk- och begravningshjälp samt
livräntor i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
till sammanlagt belopp av 105,833 kronor 23 öre, fördelade i 2,448 poster.

Rörande det postsparbanken jämlikt nådigt beslut den 28 november
1913 givna uppdrag att från och med ingången av 1914 tills vidare
verkställa utbetalning av pension eller understöd, som utgår på grund av
bestämmelserna i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring,
meddelas, att under tiden 1 januari—30 november 1915 av postsparbanken
förmedlats utbetalning av 279,178 st. understöd till ett sammanlagt belopp
av 3,602,139 kronor 10 öre, varjämte för beredande av pension på
grund av frivilliga avgifter jämlikt 34 § i ovannämnda lag under samma
tid i 870 poster i postsparbanken insatts ett belopp av tillhopa 6,237
kronor.

Slutligen har, på grund av nådiga kungörelsen den 14 augusti 1914,
postsparbanken under oftanämnda tidsperiod förmedlat utbetalning av
understöd till värnpliktigas familjer till ett sammanlagt belopp av 4,546,009
kronor 27 öre i 2,448 poster.

Den 11 juni 1915 har Kungl. Maj:t utfärdat förordning om ändrad
lydelse av § 18 mom. 2 i förordningen den 22 juni 1883 angående en
postsparbank för riket.

f»9

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Under år 1915 hava till patent- och registreringsverket inkommit 2,615 Patent-och
ansökningar om patent, 711 ansökningar om registrering av varumärken rog^serr^tBS''
samt 51 ansökningar om registrering av mönster.

Under året har patent- och registreringsverket beviljat 1,799 patent
samt registrerat 522 varumärken och 36 mönster.

Under samma år hava till patent- och registreringsverket inkommit
dels 65 anmälningar till försäkringsregistret, därav 2 avsett registrering
av nya ömsesidiga försäkringsbolag,

dels 4,408 anmälningar till aktiebolagsregistret, därav 623 avsett
registrering av nya aktiebolag.

Under året hava registrerats
dels 2 ömsesidiga försäkringsbolag,

» 518 aktiebolag och banker, vilkas sammanlagda aktiekapital ut gjorde

94,630,305 kr., varav 80,185,087 kr. 2 öre eller 84,74 % av det
tecknade aktiekapitalet, vid registreringen anmäldes vara inbetalt.

Ovanstående tecknade belopp fördelar sig på vissa grupper av bolag
och banker på följande sätt, nämligen:

för	2	bankaktiebolag med ett sammanlagt aktiekap.	av	kr. 1,005,000
»	1	försäkringsaktiebolag »	»	»	» 300,000
»	145	industri- och lantbruksa.-b. »		»	» 14,997,450
»	299	handelsaktiebolag »	»	»	» 51,054,630
	59	trafikbolag »	»		> 21,426,875
	72	bolag för div. ändamål »	»	»	» 5,846,350
	578				94,630,305

Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser, den 26 februari och den 10 Tullstadgan,
december 1915 angående ändrad lydelse av § 189 i tullstadgan den 1
juli 1904 och den 10 april 1915 angående utsträckt tillämplighet av bestämmelserna
i § 170 mom. 2 tullstadgan.

gående
ur riket,

Den 12 februari 1915 har Kungl. Maj:t utfärdat förordning an-Undersökning
i vissa fall av tändstickor, avsedda att utföras stkkor° avsedda
att
utföras.

undersökning

Kungl. Maj:t har den 28 maj, den 23 juli, den 27 augusti, den 23 Tullfrihet å,
september, den 29 oktober och 22 november, allt år 1915 utfärdat kun- vlssmSäi8nD
görelser angående tullfrihet å viss spannmål.

70 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Talltaxan. Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser,

den 8 juni 1915 angående införande efter rubrikerna 183—185 för
brännvin och sprit m. m. i gällande tulltaxa av vissa anmärkningar,

den 11 juni 1915 angående ändrad lydelse av § 13 inom. 5 i gällande
förordning med tulltaxa för inkommande varor samt

likaledes den 11 juni 1915 angående ändring av tullsatserna å
socker m. m.

Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser,

emellan av den 8 februari 1915 angående försändning sjöledes inrikes orter

ntförseiför- emellan av till utförsel förbjudet gods,

den 16 februari 1915 angående skeppning inrikes orter emellan av
till utförsel förbjudet gods,

den 14 maj 1915 angående ändrad lydelse av § 1 i sistnämnda,
kungörelse av den 16 februari 1915,

den 18 maj 1915 om undantag från samma kungörelse av den 16
februari 1915,

den 14 juni 1915 om undantag från samma kungörelse av den 16
februari 1915,

den 9 juli 1915 angående ändrad lydelse av § 1 i samma kungörelse
av den 16 februari 1915,

den 30 juli och den 14 december 1915 om undantag från samma
kungörelse av den 16 februari 1915.

kommande av Den 21 maj 1915 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse med föregodsanhop-
skrifter till förekommande av godsanhopning å kajer och i tullokaler i
ning- Stockholm.

Genom kungörelser den 5 februari, den 2, den 12 och den 26 mars,
den 6, den 16 och den 30 april, den 7, den 21 och den 28 maj, den 1,
den 11, den 14, den 18 och den 30 juni, den 9, den 23, den 27 och den

30 juli, den 12, den 17 och den 30 augusti, den 21 och den 23 september,
den 1, den 16 och den 27 oktober, den 4, den 12 och den 22 november,
den 7, den 14 och den 23 december, allt år 1915 har Kungl.

Magt utfärdat förbud mot utförsel från riket av vissa varor.

Hns^fantv Den ^ januari 1915 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående
meddelat ut- upphävande av meddelade utförselförbud i vad angår utförsel över riksforseiförbud.
gränsen mellan Vilhelmina socken i Västerbottens län och Norge.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 30 april 1915 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angåendeinskränkning
tillstånd att utan hinder av förut meddelat utförselförbud ur riket utför a förseuarb^d
vissa varor.

Kungl. Maj:t har den 28 maj 1915 utfärdat kungörelse angående Ändrad lydciändrad
lydelse av § 4 i ovanberörda kungörelse av den 12 mars 1915 an- 8e av,v!8st
gående utförselförbud. Hd C''

görelse angående
utförselförbud.

Den 3 juni 1915 har Kung]. Maj:t utfärdat kungörelse angående Undantag
undantag i visst fall från gällande förbud mot utförsel från riket av viss ^tfflweircr**
vara. bud.

I nådiga skrivelser till generaltullstyrelsen den 30 mars, den 28 intyg rörande
maj och den 29 oktober 1915 har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser i gUnera^é till
fråga om intyg av tullförvaltning rörande beskaffenheten av trävaror, som utrikes ort.
inlastats med destination till utrikes ort.

Vidare har Kungl. Maj:t i nådig skrivelse till generaltullstyrelsen
den 28 maj 1915 utfärdat föreskrifter i fråga om ursprungsbevis för varor
avsedda att skeppas till Frankrike.

Ursprungsbevis
för
varor, avsedda
att skeppas
till Frankrike.

Den 23 oktober 1915 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse med Försäljning
vissa föreskrifter rörande försäljning av gods, vara beslag verkställts på besatt vfsst
grund av de i särskilda kungörelser angående förbud mot utförsel av vissa fall verkvaror
givna bestämmelser. ställts.

Den 24 april 1915 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående Prowägning.
ändrad lydelse av § 3 i kungörelsen den 10 november 1911 med föreskrifter
beträffande tillämpningen av vissa i tulltaxan den 9 juni 1911
och därtill fogade underrättelser om vad vid taxans tillämpning iakttagas
bör upptagna bestämmelser.

Kungl. Maj:t har den 9 april 1915 utfärdat kungörelse angående Förbud mot
förbud i visst fall mot förändring av fartygs bestämmelse. ^arty^Tbe-''''

stam ruelse.

Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser Behandlingen

den 26 februari 1915 med bestämmelser, i anledning av införandet ay toba/och
av statsmonopol å tobakstillverkningen i riket, angående behandlingen i tobaksvaror,
vissa fall av tobak och tobaksvaror m. in., och m'' m''

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kroppsundersökning
till
förekommande
av olovlig
utförsel av
visst gods.

Stapelstadssamt
nederlags-
och
trausitupplagsrätt
för
städerna Kristinehamn

och Vadstena.

Tullkammaravdelning
i
Käran gi.

Återutförsel
av tran sitgods.

Statistiska

varuförteck ningen.

Tullbehandling
av visss
varuprov.

Proviante ringsfri lagersrätt.

den 3 juni 1915 angående ordningen för framställning om uträknande
av licensavgift för till införsel avsedda tobaksvaror.

Den 16 april 1915 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående
kroppsundersökning till förekommande av olovlig utförsel av exportförbjudet
gods.

Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser

den 12 mars 1915 angående stapelstads- samt nederlags-och transitupplagsrätt
för staden Kristinehamn och

den 29 oktober 1915 angående förlängning av den staden Vadstena
intill slutet av år 1915 beviljade stapelstads- samt nederlags- och transitupplagsrätt.

Jämlikt nådigt bemyndigande har generaltullstyrelsen utfärdat kungörelser den

22 januari 1915 angående anordnande vid Karungi av en avdelning
av tullkammaren i Haparanda,

den 4 juni 1915 angående utsträckning av tiden för tullkammaravdelningens
i Karungi verksamhet samt

den 14 juli 1915 angående upphörande av tullkammaravdelningens
i Karungi verksamhet.

Generaltullstyrelsen har enligt nådigt bemyndigande den 8 mars
1915 utfärdat kungörelse angående inskränkning i det genom nådiga brevet
den 5 december 1914 lämnade medgivandet av förlängd tidsfrist beträffande
återutförsel av t.ransitgods, avsett att exporteras.

Jämlikt nådigt bemyndigande har generaltullstyrelsen efter samråd
med kommerskollegium den 13 januari, den 10 februari och den 28 juni
1915 utfärdat kungörelser angående ändrad lydelse av vissa rubriker i
gällande statistiska varuförteckning.

Den 12 juni 1915 har generaltullstyrelsen på nådig befallning utfärdat
kungörelse angående bestämmelser rörande tullbehandlingen av varuprov,
införda av österrikiska och ungerska handelsresande.

Generaltullstyrelsen har den 12 april 1915 utfärdat kungörelse angående
provianteringsfrilagersrätt för staden Uddevalla.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 73

Generaltullstyrelsen har utfärdat kungörelser Försändning

dels den 27 januari 1915 angående försändning av nederlags- och aJch"transiT''
transitupplagsgods å vissa enskilda järnvägar, uppiagsgods.

dels ock den 17 februari 1915 angående försändning av dylikt gods
å järnvägslinjen Ringstorp —Linköping.

Den 17 mars 1915 har generaltullstyrelsen utfärdat kungörelse an-Undersökning
gående undersökning av sirap. av sirai''-

kungl. Maj:t har den 10 december 1915 utfärdat kungörelse med Bestämmelser
bestämmelser rörande behandling av brännvin, som enligt gällande före- handlin^åv
skrifter icke ma från tullverket utlämnas, m. in. brännvin.

Kungl. Majrt har den 30 december 1915 utfärdat kungörelse an ende tullfrihet å vissa slag- av ärter. vissa ®lag av

° arter.

Kungl. Maj:t har den 5 februari 1915 utfärdat kungörelse angå- Statslån,
ende upptagande för svenska statens räkning av ett fem procents svenskt
statslån.

Den 18 juni 1915 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående
uppläggande av en andra emission av 1914 års fem procents statsräntelån.

Kungl. Maj:t har den 25 maj 1915 utfärdat lag om ändrad lydelse Ändring i
av 3 och 6 §§ i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897. laSbånkenkS

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat lag om ändrad lydelse av 2 § Ändring i
i lagen den 12 maj 1897 med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgivningsrätt,
så ock angående forum för riksbanken. deiutgiv ningsrätt

in. m.

Ävenledes samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat lag angående rätt öka. Konungen att i vissa fall medgiva riksbanken viss ökad sedelutgiv-rätFföTriksningsrätt.
banken i

vissa fall.

Kungl. Maj:t har den 11 maj och den 1 oktober 1915 utfärdat kun- Skyldigheten
görelser angående befrielse för riksbanken under viss tid från skyldigheten riksbankens
att inlösa av banken utgivna sedlar med guld. sedlar med

Bih. till riksd. prof. 1916. 1 Samt. 1 Avd. 10 SUl<*''

Riksdags-Berättelsen.

74 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Skyldighet Kungl. Maj it har den 23 oktober 1915 utfärdat kungörelse angå faVanlita

ende skyldighet för penningförvaltande allmänna verk och inrättningar
riksbanken, samt av Kungl. Maj:t tillsatta kommittéer eller kommissioner att i vissa
fall anlita riksbanken.

Centralkassor Kungl. Maj:t har den 18 juni 1915 utfärdat lag innefattande vissa

för kredit^8'' bestämmelser om centralkassor för jordbrukskredit.

Ändring i Samma dag har Kungl. Maj it utfärdat lag om ändrad lydelse av 1 §

bankrörelse i lagen deri 22 juni 1911 om bankrörelse.

Ändring i Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat lag om ändrad lydelse av

sparbanker 11 § i lagen den 29 juli 1892 angående sparbanker.

Ändringar i Kungl. Maj:t bär den 16 juli 1915 utfärdat kungörelse angående

f8rsSverres ändrad lydelse av §§ 8 och 9 i det genom kungörelse den 18 januari

stadshypo- 1910 fastställda reglemente för konungariket Sveriges stadshypotekskassa.
tekskassa. °

Bankbolagens Kungl. Maj:t har den 29 oktober 1915 utfärdat kungörelse angå bankinspek-

ende bankbolagens bidrag till bestridande av kostnaden för bankinspektionen.
tionen.

Allmänna hy- Allmänna hypoteksbankens obligationsskuld, som vid 1913 års ut poteksban-

gång uppgick tm 300,137,773 kronor 34 öre, utgjorde vid 1914 års slut
306,522,566 kronor 66 öre, varav mot inhemska obligationer 132,150,100
kronor, mot tyska 133,949,866 kronor 66 öre och mot franska 40,422,600
kronor, och utgjorde räntan varmed obligationerna voro förskrivna, 5 proc.
å 8,216,200 kronor, 4 proc. å 218,292,033 kronor 33 öre, 3 3U proc. å

29,867,400 kronor och 3 72 proc. å 50,146,933 kronor 33 öre.

Under år 1915 hava blivit försålda: obligationer av 1878 års tyska

4-procentlån till ett belopp av 406,666 kronor 67 öre, obligationer av

1909 års franska 4-procentlån till ett belopp av 3,960 kronor och obligationer
av 1915 års svenska 5-procentlån till ett belopp av 1,000,000 kr.

Följande amorteringar hava under år 1915 verkställts å bankens
obligationslån nämligen: å 1877 års svenska 5-procentlån 512,000 kronor,
å 1880 och 18*3 års svenska till 4 proc. avstämplade lån 520,500 kronor,

å 1880 och 1883 års svenska till 3 3U proc. avstämplade lån 198,700 kro nor,

å 1889 års svenska 3 Va procentlån 170,100 kronor, å 1910 års svenska
4-procentlån 57,000 kronor, å 1878 års tyska 4-procentlån 865,600 kronor,

Berättelse om vall i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 75

å 1886 års tyska 3 V2 procentlån 264,533 kronor 33 öre samt å 1879,

1908 och 1909 års franska 4 procentlån 588,600 kronor.

Enligt den översikt av hypoteksföreningarnas ställning vid 1914 års Hypotcksslut,
vilken upprättats i bankinspektionen efter uppgifter från de särskilda för8et”|ing?rnas
hypoteksföreningarna, utgjorde summan av den amorteringslåneskuld, vari * a
hypoteksföreningarna, efter avdrag av de å lånen verkställda amorteringar,
då häftade till allmänna hypoteksbanken 290,763,252 kronor 74 öre eller
19,815 kronor 71 öre mera än vid utgången av år 1913.

Konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationsskuld, SOm vid Konungariket

1913 års utgång utgjorde 181,271,800 kronor, uppgick vid slutet av år b£Ä80.

1914 till 19b, 147,400 kronor, varav mot svenska och tyska obligationer tekskassa.
73,747,400 kronor och mot franska obligationer 122,400,000 kronor, och
utgjorde räntan, varmed obligationerna voro förskrivna, 5 proc. å 31,601,000
kronor, 4Vs proc. å 3,824,000 kronor, 4 proc. å 28,935,600 kronor och

3V2 proc. å 131,786,800 kronor.

„ ^n(^er 1915 har hypotekskassan upplagt ett 5 proc. amorterino-slån
a 50,000,000 kronor, avsett för den inhemska marknaden och hava
under år 1915 blivit försålda: obligationer av 1914 och 1915 års 5-procentlån
till ett belopp av 18,798,500 kronor och obligationer av 1914 års
4Va procentlån till ett belopp av 957,000 kronor.

Följande amorteringar hava under år 1915 verkställts å hypotekskassans
obligationslån, nämligen: å 1883-års 4 procentlån 194,133 kronor
33 öre, å lh88 års 372 procentlån 211,200 kronor, å 1902 års 4 procentlån
65,200 kronor, å 1904 års 4 procentlån 75,200 kronor och å 1906 års
4 procentlån 51,600 kronor.

Fordringar hos delägande stadshypoteksföreningar och kommuner
uppgingo vid 1914 års slut, efter avdrag av verkställda amorteringar, till
sammanlagt 178,661,0*»8 kronor 75 öre mot 159,110,879 kronor 27 öre
vid utgången av år 1913.

Riksbankens metalliska kassa, beräknad i enlighet med gällande be- Riksbankens
stämmelser, utgjorde vid slutet av november år 1915 i runt tal 113,294,400
kronor mot 104,429,000 kronor vid samma tid år 1914. guldkis!

Bankbolagen ägde vid utgången av november år 1915 i myntat och "m S
omyntat guld 842,480 kronor mot 760,446 kronor vid samma tid år 1914.

Riksbanken och bankbolagen hade vid november månads utgång år
1915 fordringar hos utlandet i räkning och på grund av växlar till ett
belopp av 368,761,917 kronor mot skulder å tillhopa 86 650,156 kronor,

76

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Utelöpande

banksedlar.

Bankernas
in- och utlåning.

Bankernas

fonder.

Upphörda

bankbolag.

så att bankernas överskjutande fordran hos utlandet utgjorde 282,111,761
kronor mot en överskjutande fordran på 110,155,958 kronor vid samma
tid år 1914.

Riksbankens utelöpande sedlar uppgingo vid utgången av november
år 1915 till ett belopp av i runt tal 302,600,300 kronor. Då motsvarande
belopp vid samma tid år 1914 utgjorde 283,717,700 kronor, har alltså en
ökning i riksbankens sedelstock ägt rum med i runt tal 18,882,600
kronor.

I riksbanken och bankbolagen voro vid utgången av november år
1915 innestående: på sparkasseräkning 426,531,800 kronor mot 374,031,400
kronor vid samma tid år 1914, på giro- och löpande räkning 477,338,500
kronor mot 359,034,000 kronor vid samma tid år 1914 samt på depositions-
och kapitalräkning 1,207,175,200 kronor mot 1,145,077,300 kronor
år 1914.

Beloppet av diskonterade inrikes växlar, som vid november månads
utgång år 1914 var 726,307,100 kronor, utgjorde vid samma tid år 1915
747,994,300 kronor och hade således ökats med 21,687,200 kronor. Vid
slutet av november 1915 utestod såsom lån ett belopp av 1,345,839,400
kronor. Motsvarande belopp för 1914 uppgick till 1,306,991,000 kronor;
och hade således bankernas utestående lån från november 1914 till samma
tid år 1915 ökats med 38,848,400 kronor. Det å kassa-, rese- och byggnadskreditivräkning
samt löpande räkning utestående belopp hade från
slutet av november år 1914 till samma tid år 1915 minskats från
522,429,900 kronor till 515,161,700 kronor, eller med 7,268,200 kronor.

Totalsumman av bankernas till den allmänna rörelsen lämnade försträckningar
utgjorde alltså vid slutet av november 1915 2,608,995,400
kronor mot 2,555,728,000 kronor vid samma tid år 1914 och har således
ökats med 53,267,400 kronor, under det att hela inlåningen på sparkasse-,
euro-, löpande räkning samt depositions- och kapitalräkning samtidigt ökats
från 1,878,142,700 kronor till 2,111,045,500 kronor eller med 232,902,800
kronor.

Bankernas sammanlagda fonder hava från utgången av november
månad år 1914 till samma tid år 1915 ökats från 719,045,400 kronor till
726,931,866 kronor eller med 7,886,466 kronor.

Följande banker hava under år 1915 trätt i likvidation, nämligen
aktiebolaget Hammerdals folkbank, som uppgått i aktiebolaget Sundsvalls

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

77

handelsbank, och aktiebolaget Söderhamns folkbank, som uppgått i aktiebolaget
Norrlandsbänken.

o

Åt följande bankbolag har Kungl. Maj:t under år 1915 meddelat
tillstånd att fortfarande driva bankrörelse, nämligen: aktiebolaget nordiska
kreditbanken, Sydsvenska kreditaktiebolaget, aktiebolaget Tjänstemannabanken,
aktiebolaget Medelpads lantmannabank, aktiebolaget Varbergs bank,
aktiebolaget Hjo bank och bankaktiebolaget Kullen, samtliga till utgången
av år 1926, samt aktiebolaget Gävle folkbank och aktiebolaget Halmstads
folkbank till utgången av år 1925.

Antalet i verksamhet varande bankbolag, vilket vid 1914 års slut
utgjorde 67, uppgick vid 1915 års utgång till 66.

Kungl. Maj:t har under år 1915 utfärdat särskilda kungörelser angående
frihet från utmätning för pension till vissa befattningshavare hos
Göteborgs kyrkliga kommun, för pension utgående enligt fastställt reglemente
med avlöningsstat för polisen i Karlskrona, för pension, utgående
enligt pensionsreglemente för Värmlands hypoteksförenings tjänstemän och
betjänte, för pension, utgående enligt reglemente för tjänstinnehavare å
livförsäkringsaktiebolaget De förenades huvudkontor, för pension, utgående
enligt reglemente för polispersonalens i Malmö pensionering, för
pension, utgående från riksgäldskontorets änke- och pupillkassa, för pension,
utgående enligt av kyrkofullmäktige i Göteborg antagna bestämmelser
om pensionering av de vid stadens församlingar fast anställda kyrkovaktmästare
och ringkarlar, för pension, utgående enligt av stadsfullmäktige i
Gävle antaget reglemente angående tilläggspension (pension) åt lärare och
lärarinnor vid Gävle högre folkskolor, folkskolor och småskolor, för pension,
utgående enligt gällande stadgar för understödsföreningen Svenska
publicisternas pensionskassa, för pension, utgående från Mo och Domsjö
aktiebolags tjänstemäns pensionskassa, för pension från änke- och pupillkassan
vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk samt för pension,
utgående enligt pensionsreglemente för tjänstinnehavare hos Sveriges allmänna
hypoteksbank.

På föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet har Kungl.
Maj:t under år 1915 utfärdat:

den 14 januari kungörelse angående viss anteckning i församlingsbok
eller bok över obefintliga; den 12 mars kungörelse angående villkor

Förlängda

oktrojer.

Antal bankbolag.

Frihet frän
utmätning
för pension.

Författningar
i varjehanda
ämnen.

78

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

för åtnjutande av de för kontraktsprostarna fastställda arvoden samt angående
utbetalning av dessa arvoden; samma dag kungörelse om upphävande
av § 14 i reglementet för lappmarks ecklesiastikverk den 31 januari
1896; den 10 april kungörelse angående intagning av studenter i folkskoleseminarium;
samma dag kungörelse angående inbetalning till kyrkofonden
av vissa för avlöning av extraordinarie präster avsedda medel;
den 14 maj kungörelse angående beredande av tryggad besittningsrätt åt
innehavare av vissa lägenheter å prästerskapets löneboställen; samma dag
kungörelse om ändrad lydelse av §§ 66 — 68 i förnyade nådiga stadgan
den 10 december 1897 angående folkundervisningen i riket; samma daq
stadga angående provår vid rikets allmänna läroverk; den 28 maj kungörelse
angående anordnande av en provårskurs vid folkskoleseminariet i
Stockholm; den 18 juni kungörelse om ändrad lydelse av § 1 i förordningen
den 12 oktober 1906 angående inspektion av vissa offentliga arkiv;
den 26 juni kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de från och med år 1916 gällande avlöningsförmånerna för ordinarie
befattningshavare vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda; samma
dag kungörelse angående understöd åt äldre, behövande folkskollärare;
samma dag kungörelse angående understöd åt äldre, behövande småskollärare
in. fl.; samma dag kungörelse angående understöd åt vissa äldre
behövande, från folkskollärarnas pensionsinrättning pensionerade folkskollärare
och folkskollärarinnor; samma dag kungörelse angående ytterligare
understöd åt vissa äldre behövande, från småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt
understödda småskollärare m. fl ; den 30 juni kungörelse
angående förändring av rikets indelning i stift; den 2 juli kungörelse
angående ändring av §§ 30 och 35 i nådiga stadgan för farmaceutiska
institutet den 22 november 1901; den 16 juli kungörelse angående rikets
indelning i valdistrikt för val av lekmannaombud vid allmänt kyrkomöte;
samma dag kungörelse angående stipendier åt elever vid folkhögskolor;
samma dag kungörelse om ändrad lydelse av § 18 och § 19 mom. 1 i
förnyade nådiga stadgan den 10 december 1897 angående folkundervisningen
i riket; samma dag kungörelse om ändrad lydelse av § 28 i nådiga
instruktionen för läroverksöverstyrelsen den 21 november 1913;
samma dag kungörelse om ändrad lydelse av § 5 i nådiga reglementet
den 2 december 1905 för statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm;
den 21 augusti kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 4 och 5
i nådiga stadgan angående teologiska examina vid universiteten den 30
oktober 1903; samma dag kungörelse angående ändrad lydelse av § 4 i
nådiga stadgan angående juridiska examina den 29 april 1904; samma
dag kungörelse angående ändrad lydelse av § 2 i nådiga stadgan angående

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

79

medicinska examina den 28 juni 1907; samma dag kungörelse angående
ändrad lydelse av §§ 3, 4 och 11 i nådiga stadgan angående filosofiska
examina den 1 november 1907; den 3 september kungörelse om vissa
ändringar i stadgan för rikets allmänna läroverk den 18 februari 1905;
den 9 september kungörelse angående ansökningar om statsunderstöd åt
privatläroverk; den 1 oktober kungörelse angående statsbidrag för undervisning
i slöjd vid statsunderstödda högre folkskolor; den 8 oktober kungörelse
angående upphävande av nådiga kungörelsen den 7 maj 1909 med
föreskrifter angående utbetalning genom postsparbankskontor i landsorten
av pensioner från folkskollärarnas pensionsinrättning, folkskollärarnas änkeoch
pupillkassa samt lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa
ävensom av understöd från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt;
samma dag kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 32
och 33 i nådiga förordningen och reglementet angående folkskollärarnas
pensionsinrättning den 30 november 1866 m. in.; samma dag kungörelse
angående ändrad lydelse av §§ 29 och 30 i nådiga reglementet för folkskollärarnas
änke- och pupillkassa den 15 oktober 1875; samma dag kungörelse
angående ändrad lydelse av §§ 33 och 34 i nådiga reglementet
för lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa den 11 oktober
1878; samma dag kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 35 och 36
i nådiga reglementet för lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och
pupillkassa den 8 december 1911; samma dag kungörelse angående ändrad
lydelse av §§ 23 och 24 i nådiga reglementet för småskollärares m. fl.
ålderdomsunderstödsanstalt den 22 juni 1892; samma dag kungörelse angående
ändrad lydelse av §§ 26 och 27 i det genom nådig kungörelse
angående pensionering av den kvinnliga lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter
den 23 december 1910 fastställda reglemente för lärarinnornas
pensionsanstalt; samma dag kungörelse angående tillfällig löneförbättring
åt vissa lärare vid folkskolor och småskolor; samma dag reglemente för
dövstuinlärarnas pensionsanstalt; samma dag kungörelse angående delaktighet
i folkskollärarnas änke- och pupillkassa för dövstumlärare in. fl.;
den 13 oktober kungörelse om ändrad lydelse av § 55 mom. 1 i stadgan för
rikets allmänna läroverk den 18 februari 1905; den 23 oktober lag angående
ändrad lydelse av § 9 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd den 21 mars 1862; samma dag kungörelse angående
ändrad lydelse av tredje stycket i de till nådiga förordningen angående
kyrkoböckers förande den 23 december 1910 hörande regler till församlingsbokens
kol. 1; den 5 november kungörelse om ändrad lydelse av § 4
mom. 3 i förnyade nådiga reglementet för allmänna barnhuset i Stockholm
den 25 november 1910; den 3 december förordning angående kyrko -

80

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kyrkomöte.

Den kyrkliga
indelningen
och
religionsvården.

böckers förande; samma dag kungörelse angående giltighet av intyg, som
utfärdats av präst inom vissa kyrkosamfund i Amerika; samma dag reglemente
för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda; den 31 december
kungörelse angående rätt för lärarinna vid statsunderstödd enskild läroanstalt
att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig tjänstgöring
vid svensk skola i utlandet.

Efter av Kungl. Maj:t den 16 juli 1915 utfärdad kallelse hava svenska
kyrkans ombud varit samlade till allmänt kyrkomöte under tiden den 9
oktober—15 november 1915.

Beträffande den av statsmakterna tidigare beslutade sammanslagningen
av Växjö och Kalmar stift har Kungl. Maj:t genom kungörelse
den 30 juni 1915 förordnat, att sammanslagningen av stiften skulle äga
rum den 1 augusti 1915 samt att i följd därav domkapitlet i Växjö från
och med sistnämnda dag skulle övertaga de funktioner, som dittills tillhört
domkapitlet i Kalmar. Intill utgången av år 1915 skulle emellertid tills
vidare dels vissa ärenden rörande det gamla Kalmar stift fortfarande handläggas
av domkapitlet i Kalmar, dels ock de kassor och fonder, vilka
vid tiden för stiftssammanslagningen stodo under domkapitlets i Kalmar
förvaltning, bibehållas under samma domkapitels förvaltning. Därefter har
Kungl. Maj:t den 10 december 1915 förordnat om förvaltningen av nämnda
kassor och fonder.

Kungl. Maj:t har förordnat, att Bankekinds pastorat och Askeby
pastorat skola den 1 maj 1917 förenas till ett pastorat med kyrkoherde
bosatt i Bankekind.

Kungl. Maj:t har föreskrivit, att Rödeby församling skulle den 1 maj
1915 skiljas från Fridlevstads pastorat för att bilda eget pastorat med
kyrkoherde samt att i Fridlevstads pastorat skulle vid samma tid inrättas
en komministerstjänst.

Kungl. Maj:t har vidare förordnat, att den del av Skövde landsförsamling,
som utgjordes av Skövde förutvarande landskommun, skulle från och
med år 1916 i ecklesiastikt hänseende skiljas från Öras kommun och införlivas
med Skövde stadsförsamling till en församling, som därefter skulle
benämnas Skövde församling, ävensom föreskrivit, att den efter berörda
införlivning återstående delen av Skövde landsförsamling skulle benämnas
Öms församling.

Vidare har Kungl. Maj:t förordnat, att efter nuvarande kyrkoherdens
i Segerstads församlings pastorat avgång Gräsgårds församlings pastorat
och Segerstads församlings pastorat skola med indragning av kyrkoherde -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

81

tjänsten i sistnämnda pastorat förenas till ett pastorat med kyrkoherde,
boende i Gräsgårds församling.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av komministerstjänsten
i Gällaryd, Kydaholms och Gällaryds församlingars nuvarande
pastorat skall, så snart såväl nuvarande kyrkoherden i pastoratet som nuvarande
komministern i Gällaryd avgått, dock icke före den 1 maj 1916,
delas i två pastorat, bestående det ena av Rydaholms församling med
kyrkoherde och en komminister och det andra av Gällaryds församling
med kyrkoherde.

Kungl. Maj:t har föreskrivit, att, sedan nuvarande kyrkoherden i
Femsjö församlings pastorat avgått, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i pastoratet detta skall förenas med Långaryds och Färgaryds församlingars
pastorat till ett pastorat med kyrkoherde och tre komministrar.

Kungl. Maj:t har förordnat, att Sundbybergs församling skall från
och med den 1 maj 1916 skiljas från Bromma pastorat för att utgöra
eget pastorat med kyrkoherde och komminister.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av nuvarande kapellpreddfantstjänsten
i Tärendö församling, nämnda församling skall från
och med den 1 maj 1916 utbrytas ur Paj ala pastorat för att bilda eget
pastorat.

Vidare har Kungl. Maj:t förordnat, att Västra Skrevlinge församling
skall skiljas från Husie pastorat för att jämväl i ecklesiastikt avseende
tillhöra Malmö stad samt att från S:t Johannes församling i Malmö skola
avskiljas vissa områden för att tillsammans med Västra Skrevlinge församling
bilda en ny församling inom Malmö stad, vilken församling skall
under namn av Västra Skrevlinge församling utgöra ett eget pastorat och
med Malmö stads övriga församlingar hava gemensam kyrklig ekonomi.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av komministerstjänsten
i Laxarby, Laxarby församling skall från och med den 1 maj
1916 avskiljas från Edsleskogs pastorat för att bilda eget gäll med däri
anställd kyrkoherde.

Kungl. Maj:t har förordnat, att komministerstjänsten i östra Husby
pastorat skulle indragas den 1 maj 1915.

Kungl. Maj:t har medgivit, att inom Kristinehamns pastorat må tills
vidare, intill dess nu gällande lönereglering för pastoratet upphör att äga
tillämpning, anställas en extra ordinarie prästman med benämning pastoratsadj
unkt.

Vidare har Kungl. Maj:t förordnat, att komministerstjänsten i Irsta
pastorat skall indragas den 1 maj 1916.

Bill. till riksd. prot. 1915. 1 Sami. 1 Avd. 11

Riksdngs-Berättelsen.

82

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Nya löneregleringar
för
prästerskapet.

Dissenters.

Nya kyrkor
m. m.

Allmänna
läroverken
m. fl. läroanstalter.

I enlighet med 1910 års lagstiftning angående reglering av prästerskapets
avlöning hava under år 1915 nya löneregleringar fastställts för
prästerskapet inom 116 pastorat, därav 17 i Uppsala stift, 24 i Linköpings
stift, 10 i Skara stift, 17 i Strängnäs stift, 8 i Västerås stift, 10 i Växjö
stift, 10 i Lunds stift, 2 i Göteborgs stift, 4 i Kalmar stift, 1 i Karlstads
stift, 11 i Härnösands stift och 2 i Luleå stift.

Kungl. Maj:t har förklarat metodist-episkopalförsamlingen Emanuel
i Skutskär av staten erkänd med rätt till offentlig religionsövning.

Kungl. Maj:t har under år 1915 fastställt ritningar till 4 nya kyrkor
till ändring och reparation av 61 samt till altare, orgelfasad och andra
inredningsföremål i 39 kyrkor.

Tillstånd att genom kollekt över hela riket insamla bidrag till kyrkorestaurering
har medgivits i 1 fall. ,

Vid rikets allmänna läroverk utgjorde antalet närvarande lärjungar
vid början av 1915 års hösttermin 24,827.

Under år 1915 hava 1,936 lärjungar från offentlig och enskild
undervisning, därav 1,649 (85,2 %) manliga och 287 (14,8 %) kvinnliga,
undergått godkänd studentexamen vid allmänna läroverk och privata läroanstalter
med dimissionsrätt.

Under år 1915 hava 1,623 lärjungar från offentlig och enskild
undervisning, varav 1,129 (69,6 %) gossar och 494 (30,4 %) flickor, undergått
godkänd realskolexamen vid allmänna läroverk och sådana enskilda
läroanstalter, vilka erhållit rätt att anställa dylik examen.

Provårskurser för praktisk utbildning av blivande lärare hava under
år 1915 varit anordnade vid högre latinläroverket å Norrmalm, högre allmänna
läroverket å Södermalm och högre realläroverket å Norrmalm i
Stockholm, vid högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund samt vid
högre realläroverket och högre latinläroverket i Göteborg. För att genomgå
dylik kurs hava under året 84 lärarkandidater blivit hänvisade till
nämnda läroverk.

Jämlikt gällande instruktion har läroverksöverstyrelsen under år
1915 inspekterat följande läroanstalter:

I. Av staten upprättade läroanstalter:

a) högre allmänna läroverken i Halmstad, Hudiksvall, Hälsingborg,
Kalmar, Linköping, Luleå, Skara, Umeå och Östersund samt nya elementarskolan
i Stockholm och högre realläroverket i Göteborg,

realskolorna i Eskilstuna, Kristinehamn, Landskrona och Skövde samt
Jakobs realskola i Stockholm,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

83

samskolorna i Haparanda, Piteå, Sala, Skellefteå, Strömstad, Södertälje
och Vadstena;

b) högre lärarinneseminariet i Stockholm.

II. Av kommun eller enskilda upprättade läroanstalter:

a) kommunala gymnasierna i Eskilstuna, Landskrona, Skövde, Södertälje
och Uddevalla;

b) kommunala mellanskolorna i Huskvarna, Hässleholm, Malmköping,
Nederkalix, Nybro, Tidaholm, Tryde och Värnamo;

c) enskilda läroanstalter: Bollnäs enskilda läroverk, Göteborgs högre
samskola, Matilda Halls skola för flickor, nya elementarläroverket för flickor
och Gunilda Wigerts flickskola, samtliga i Göteborg, högre elementarläroverket
för kvinnlig ungdom i Halmstad, Hedeinora högre samskola, Hudiksvalls
elementarskola för flickor, högre elementarskolan för flickor, Ebba
Lundbergs högre läroverk för flickor och nya elementarskolan för flickor,
de tre sistnämnda i Hälsingborg, Kalmar elementarskola för flickor, Kiruna
högre folkskola, Kristinehamns elementarläroverk för flickor, Laholms privata
Barnskola, Lindesbergs samskola, Lidingö kommunala samskola, Luleå
elementarskola för flickor, Lundsbergs skola, Lysekils Barnskola, Malmbergets
samskola, Mjölby samskola, Motala samskola, Osby högre samskola, Skurups
samskola, Skövde elementarläroverk för flickor, Ateneum för flickor, Lyceum
för flickor, Margaretaskolan, Oskarsskolan, Palmgrenska samskolan, Anna
Schuldheis’ skola för flickor och Ahlinska skolan, de sju sistnämnda i
Stockholm, Umeå elementarläroverk för flickor, Lindska skolan i Uppsala,
Uppsala enskilda läroverk och privatgymnasium, Uppsala högre elementarläroverk
och gymnasium för flickor samt Östersunds elementarläroverk
för flickor.

Av de till understöd åt högre goss- och samskolor anslagna medel
har under år 1915 utgått understöd till 13 läroanstalter samt av anslaget
till enskilda mellanskolor understöd till 15 dylika skolor.

Understöd av för ändamålet anvisade anslag har under år 1915 utgått
till 77 högre flickskolor.

Anslag har under år 1915 utgått till 4 enskilda lärarinneseminarier.

O O

Under år 1915 har därjämte anslag utgått till 30 kommunala
mellanskolor.

Vid tekniska högskolan utgjorde vid början av läroåret 1915—1916 Tekniska unlärjungeantalet
541, därav ordinarie elever i l:a årskursen 159, i 2:a ] 24,demsmneeni
3:e 113 och i 4:e 88 samt extra ordinarie elever, specialelever och tillfälliga
elever 57.

84

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Folkskolesc rainarierna.

Småskolese minariema.

Vid Chalmers tekniska institut i Göteborg utgjorde elevantalet
vid början av läsåret 1915—1916: ordinarie elever i högre avdtdningens
l:a årskurs 149, 2:a 85, 3:e 62, 4:e 10, specialelever 2, extra elever 22,
därav 2 i skeppsbyggeri, eller tillsammans i högre avdelningen 330 och
ordinarie elever i lägre avdelningens l:a årskurs 57, 2:a 52, 3:e 30, eller
tillsammans i lägre avdelningen 139.

Under läroåret 1914—1915 utgjorde elevernas antal vid tekniska
skolan i Stockholm: inom tekniska afton- och söndagsskolan 977, inom
tekniska skolan för kvinnliga lärjungar 163, inom den högre konstindustriella
skolan 108, inom den till sistnämnda skolavdelningen hörande s. k.
övningsklassen för utbildande av teckningslärarkandidaternas undervisningsförmåga
173, inom byggnadsyrkesskolan 78 och inom maskinyrkesskolan
106. Vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro,
Borås och Härnösand uppgick elevernas antal vårterminen 1915 till sammanlagt
416. Samma termin begagnades undervisningen vid tekniska söndags-
och aftonskolan i Eskilstuna av 231 lärjungar samt vid fackskolan
i samma stad för finare smides- och metallindustri av 30 lärjungar. Vid
Göteborgs tekniska och konstyrkesskola (slöjdföreningens skola) utgjorde
elevernas antal- under arbetsåret 1914—1915 714.

Kungl. Maj:t har under år 1915 av de för ändamålet anslagna medel
tilldelat understöd för samma år åt 81 lägre tekniska yrkesskolor.

Elevernas antal utgjorde höstterminen 1915 vid rikets nio manliga
folkskoleseminarier 1191 och vid de sex kvinnliga folkskoleseminarierna
762, eller tillsammans 1953 elever.

Avgångsexamen undergingo 1915 års vårtermin 313 manliga elever
och 218 kvinnliga elever, eller tillsammans 531 elever.

Vid privata folkskollärarinneseminariet i Stockholm, vilket erhållit
rättighet att utexaminera folkskollärarinnor, i avseende på kompetens likställda
med de från statens seminarier utgående, utexaminerades 33 elever
vid slutet av vårterminen 1915. Vid privata folkskollärarinneseminariet i
Göteborg, vilket jämväl erhållit dylik examensrätt, utexaminerades 48 elever
vid slutet av nämnda vårtermin.

Vid seminariet i Murjek, som är avsett för utbildande av lapsktalande
småskollärare och -lärarinnor, voro höstterminen 1915 inskrivna 64
elever, varav 3 manliga och 61 kvinnliga.

Vid seminariet i Haparanda för utbildande av finsktalande småskollärare
och -lärarinnor voro samma termin inskrivna 55 elever, varav 3
manliga och 52 kvinnliga.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 85

Vid slutet av vårterminen 1915 avlades examen för behörighet till
lärarbefattning vid småskola av 19 elever, samtliga kvinnliga, vid seminariet
i Murjek och av 15 elever, samtliga kvinnliga, vid seminariet i
Haparanda.

Vid av landsting eller stad, som ej deltager i landsting, underhållna
småskoleseminarier hava vid slutet av vårterminen 1915 enligt lämnade
uppgifter 318 elever, därav 2 manliga, undergått den prövning vid under
offentlig kontroll stående seminarium för anställning som lärare vid småskola
in. m., som påbjudes i nådiga stadgan den 28 maj 1897.

Prövning av behörighet till erhållande av befattning såsom lärarinna
vid småskola har undergåtts av 253 elever vid av enskilda personer anordnade
småskoleseminarier.

Till stipendier vid folkskoleseminarierna hava för vårterminen 1915
anvisats tillsammans 83,166 kronor, varjämte stipendiemedel till ett sammanräknat
belopp av 20,950 kronor beviljats till de elever vid folk- och
småskoleseminarier, som tala finska eller lapska språket. För höstterminen
samma år hava 84,767 kronor utdelats som stipendier åt elever vid
folkskoleseminarierna samt 17,850 kronor åt de elever vid folk- och småskoleseminarier,
som tala finska eller lapska språket.

Enligt de — jämlikt föreskriften i § 67 av gällande stadga angående Folkskolorna,
folkundervisningen samt kungl. cirkulären den 24 november 1882 och den
6 oktober 1893 — av folkskolinspektörerna och Stockholms folkskoledirektion
insända uppgifterna angående folkundervisningeji meddelades år
1914 undervisning i 35 högre folkskolor.

I rikets 2,424 skoldistrikt funnos

6,274 fastaoch 153 flyttande eller tillsammans 6,427 folkskolor,

1,900 » » 692 » » > 2,592 mindre folk skolor,

6,218 » » 547 > » » 6,765 småskolor.

Summa 14,392 fastaoch 1,392 flyttande eller tillsammans 15,784 skolor,

eller, med inräknande av de högre folkskolorna, 15,819 skolor.1

I de högre folkskolorna undervisade antingen endast i läsämnen eller
i såväl läs- som övningsämnen 75 lärare och 27 lärarinnor samt i

1 Skolornas antal är beräknat pä samma sätt som i ecklesiastikdepartementets berättelser om
folkskolorna.

86

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde, sig tilldragit.

folkskolorna 5,966 lärare och 4,648 lärarinnor eller tillsammans 10,614
mindre folkskolorna
106 » » 2,495 » » » 2,601

småskolorna 80 » » 8,313 » » » 8,393

Summa 6,152 lärare och 15,456 lärarinnor eller tillsammans 21,608

Med inräknande av de högre folkskolornas lärarpersonal utgjorde
antalet 21,710. Därtill kommo 540 lärare och 1,524 lärarinnor, eller tillsammans
2,064, vilka undervisade endast i övningsämnen.

Antalet barn i 7—14 års ålder utgjorde vid 1914 års slut 906,595,
varav 460,595, gossar och 446,000 flickor. Bland dessa hade

under året undervisats på något av nedan angivna sätt .... 833,952

» » ej åtnjutit sådan undervisning ..........68,715

varjämte uppgifter saknas om............... 3,928

Summa 906,595

Bland de vid 1914 års slut befintliga barnen i 7—14 års ålder

785,324
1,752
1,456
708
16,395
1,373
20,717
6,227

Summa 833,952

undervisades under året i

sina egna distrikts fasta folkskolor......... 477,939

» » » flyttande folkskolor....... 8,332

» » » fasta mindre folkskolor..... 58,323

» » »* flyttande mindre folkskolor .... 20,297

» & » fasta småskolor......... 190,947

» » » flyttande småskolor....... 14,107

folkskolor, mindre folkskolor och småskolor utom sina

egna distrikt................. 15,379

seminariernas övningsskolor . .

högre folkskolor.......

kommunala mellanskof’ . . .
allmänna läroverk och fackskolor
skolor för abnorma barn . . .

enskilda skolor.......

hemmen..........

Bland de vid 1914 års slut befintliga bartien i 7—14 års ålder,
vilka under året ej åtnjutit undervisning på något av ovan angivna sätt,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

87

hade 6,624 inhilmtat folkskolans minimikurs,

» 45,328 undergått godkänd avgångsprövning samt

uteblevo 3,147 till följd av sjukdom eller naturfel och
» 13,616 av annan anledning.

Summa 68,715

Med inräknande av de under året avlidna samt av dem, som voro
över eller under den ovan angivna skolåldern av 7—14 år, undervisades
i högre folkskolor 1,714 samt i folkskolor, mindre folkskolor och småskolor
813,516.

Utgifterna för högre folkskolor, folkskolor, mindre folkskolor och
småskolor utgjorde under år 1914 enligt inkomna uppgifter:

för lärares och lärarinnors avlöning: kontant .... 26,151,712 kronor

in natura .... 2,220.494 »

» skolbyggnader, skolplatser och inventarier .... 10,974,165 »

» undervisningsmateriell............. 717,137 »

» övriga behov................ 10,659,150 »

Summa 50,722,658 kronor

Statsbidrag för avlönande av lärare och lärarinnor vid folkskolor, Statsbidrag,
mindre folkskolor och småskolor har för år 1914 utgått med tillsammans
11,902,336 kronor 77 öre.

Understöd har för år 1914 utgått till lärares avlöning vid 2,290
fortsättningsskolor med 154,500 kronor.

Fortsätt ningsskolor.

För år 1914 har understöd utgått för undervisning i slöjd för gossar Undervisning
med 433,034 kronor 88 öre samt för undervisning i slöjd för flickor med 1 sl0J''d''
311,989 kronor 75 öre.

Till avlönande av vikarier för folkskollärare, som av sjukdom hind- statsbidrag
rats att sköta sina befattningar, har för år 1914 utbetalts av statsme- ^av^ikader*
del ett belopp av 237,481 kronor 81 öre. för sj°ka

1 1 folkskol lärare.

Till de högre folkskolorna, som uppgå till 35, har för år 1914 ut- Höere förgäta
statsbidrag med 98,015 kronor 61 öre. skolor''

Statsbidrag till avlönande av lärare och lärarinnor vid av landsting
inrättade småskoleseminarier har under år 1914 utgått med 30,671 kronor
15 öre.

88 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Foikhög- På därom av vederbörande styrelser gjorda ansökningar har Kungl.

skolor'' Maj:t för år 1915 beviljat understöd åt 47 folkhögskolor med 441,911

kronor. Enligt styrelsernas berättelser hava under nämnda år i dessa
skolor undervisats 1,190 manliga och 1,504 kvinnliga eller tillsammans
2,694 elever. Det till stipendier åt elever vid dessa skolor beviljade anslaget,
110,000 kronor, fördelades år 1915 mellan 1,451 obemedlade och
mindre bemedlade elever.

Folkunder- Till befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste

Wand^iTi trakter bosatta finnar har, enligt uppgift från statskontoret, för år 1915
rikets nordii-å länsstat vant uppfört ett belopp av 85,880 kronor, allt till höjande av
8boMttaafin-rf°lkskollärarnas löner till och över minimum, till ökande av lärares löner
nar. vid mindre folkskolor och småskolor, till avlönande av lärare vid av sta ten

anordnade skolor, till anskaffande av undervisningsmateriell, bildande
av lärare m. m.

Undervis- De allmänna folkskolorna, dövstuinskolorna jämte andra folkunder ninj?e“atc"

visningsanstalter, som därtill äro berättigade, hava till nedsatt pris erhållit
den undervisningsmateriell, som anskaffats genom folkskolöverstyrelsen.
Under år 1914 uppgick kostnaden härför till 26,144 kronor 83 öre.
Under samma år utbetalades 12,841 kronor 32 öre från anslaget till befrämjande
av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste trakter
bosatta finnar för anskaffande av undervisningsmateriell för seminariet i
Haparanda samt folkskolorna i Pajala in. fl. församlingar och 253 kronor
50 öre från anslaget till lappmarks ecklesiastikverk till undervisningsmateriell
för seminariet i Murjek.

Läroanstalter Vid institutet å Handla för bildande av dövstumskollärare voro under

stumma^ch läsåret 1914—1915 två elever intagna, varjämte en extra elev utbildades
blinda. fgr anställning såsom lärarinna vid drottning Sofias stiftelse i Vänersborg.
I provårskurs vid Manilla och Vänersborgs dövstumanstalter under nämnda
läsår deltogo två elever.

1 samtliga dövstumanstalterna voro under läsåret 1914—1915 intagna
588 elever.

Till uppehållande av dövstumskolor har för år 1915 anslagits ett
belopp av 146,946 kronor 15 öre, varjämte till tredje dövstumskoldistriktets
lantbruksskola å Råby utanordnats ett belopp av 1,750 kronor.

Vid institutet för blinda å Tomteboda voro vid början av höstterminen
1914 intagna 116 elever, därav 68 gossar och 48 flickor. Av dessa
undervisades 12 gossar vid hantverksskolan i Kristinehamn. 12 elever

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 89

avgingo efter fullbordad lärokurs, 4 på grund av väsentligt förbättrad synförmåga,
6 på grund av bristande förmåga att tillgodogöra sig undervisningen
och 1 på målsmans begäran efter vunnen ordinär folkskolebildning.
Provårskurs vid institutet bär under läsåret 1914—1915 genomgåtts
av 1 elev.

Vid förskolan för blinda å Tomteboda voro vid början av höstterminen
1914 intagna 39 elever, varav 21 gossar och 18 flickor. Under
låsåret 1914—1915 utskrevos 9 elever, av vilka 7 överflyttades till institutet
och 2 utskrevos på grund av oförmåga att tillgodogöra sig undervisningen.

Vid förskolan för blinda i Växjö voro vid början av höstterminen
1914 intagna 38 elever, 24 gossar och 14 flickor. Vid slutet av läsåret
1914—1915 utskrevos 9 lärjungar från skolan. Av dessa övergingo 7 till
institutet å Tomteboda, och 2 utskrevos på grund av oförmåga att tillgodogöra
sig undervisningen. Av sistnämnda skäl utskrevos tidigare under
läsåret 2 elever.

Vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda voro vid början av
höstterminen 1914 inskrivna 44 elever. Av dessa utskrevos 12 elever, av
vilka 5 hänvisats till skolan från institutet å Tomteboda.

Till skolhemmet för blinda dövstumma i Vänersborg har Kungl.

"Maj:t för år 1915 beviljat 8,946 kronor 90 öre. Under året undervisades
därstädes 18 elever.

Kungl. Maj:t har den 26 juni 1915 utsett en av de revisorer, som Nobeiskola
granska styrelsens för Nobelstiftelsen förvaltning och räkenskaper stiftclsenför
år 1915.

Kungl. Maj:t har av det till understöd åt vittra författare beviljade Understöd åt
anslag tilldelat särskilda belopp åt dels äldre vitterhetsidkare, dels yngre vjttra förfätpersoner,
som genom sina arbeten ådagalagt framstående anlag för litterär are m'' m''
verksamhet.

Antikvariska forskningsresor hava under år 1915 genom vitterhets-, Antikvariska
historie- och antikvitetsakademiens försorg blivit företagna i åtskilliga delar forskninss •

i . ° o o resor.

Vid den under akademiens för de fria konsterna inseende ställda
konsthögskolan hava höstterminen 1915 varit inskrivna 61 elever och aspiranter.

Akademien
för de fria
konsterna.

Bih. till rihsd. prof. tät6. 1 Samt. 1 Avd.

Riksdans-Berättelsen.

12

90

Musikaliska

akademien.

Populärve tenskapliga föreläsningar.

Farmaceutiska
institutet.

Barnmorske undervisnin gen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Under år 1915 hava vid det under musikaliska akademiens inseende
ställda musikkonservatoriet varit inskrivna vårterminen 175 och höstterminen
173 elever. Under samma år har organistexamen avlagts av 11
elever och 2 privatister, kyrkosångarexamen av 2 elever, 1 f. d. elev och
3 privatister, examen för behörighet till musiklärartjänst vid allmänt läroverk
av 4 elever, 1 f. d. elev och 1 privatist, examen för behörighet till
musikdirektörstjänst vid militärkår av 1 elev och 1 privatist, varjämte utfärdats
specialbetyg i pianostämning för 8 elever och 3 privatister samt i
orgelspelning för 1 elev och 1 f. d. elev.

Till understöd åt sådana anstalter och föreningar, som anordnade
populärvetenskapliga föreläsningar, beviljade riksdagen på extra stat för
år 1915 ett anslag av 290,000 kronor, av vilket anslag dels högst 12,000
kronor kunde användas till understöd åt centralbyråer och undantagsvis
även åt andra sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar,
dels 2,000 kronor finge användas till en hos folkskolöverstyrelsen anställd
föreläsningskonsulent, dels högst 3,000 kronor finge utgå till vissa nybildade
anstalter, dels ock högst 8,000 kronor till understöd åt vissa anstalter
och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare. Av
nämnda anslag har Kungl. Maj:t tilldelat understöd till sammanlagt belopp
av 189,000 kronor åt 534 anstalter för anordnande av populärvetenskapliga
föreläsningar samt 3 centralbyråer och 16 andra sammanslutningar
för förmedlande av föreläsningar.

Under år 1915 hava vid farmaceutiska institutet varit inskrivna vårterminen
46 och höstterminen 70 farmacie kandidater, varjämte 34 apotekselever
deltagit i den för dem anordnade halvårskursen. Under samma
år har farmacie kandidatexamen avlagts av 30 apotekselever och apotekarexamen
av 32 farmacie kandidater.

Under loppet av år 1915 hava inalles 116 elever blivit vid rikets
läroanstalter för barnmorskor utexaminerade i den allmänna förlossningskonsten
och förklarats berättigade att utöva barnmorskeyrket. Av dessa
hava 59 utgått från läroanstalten i Stockholm och 57 från den i Göteborg.

Vidare hava 105 barnmorskor, därav 61 i Stockholm och 44 i Göteborg,
erhållit undervisning i den instrumentala förlossningskonsten och,
efter att däruti hava ådagalagt godkända insikter och färdighet, förklarats
berättigade att utöva även denna del av barnmorskeyrket.

Sedan på extra stat för år 1915 av riksdagen anvisats ett anslag av
2,000 kronor till fortbildningskurser för barnmorskor, hava under sist -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

91

nämnda år vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm två sådana
kurser hållits med tillhopa 50 deltagare, vid motsvarande anstalt i Göteborg
två kurser med tillhopa 22 deltagare samt i Lund en kurs med 21
deltagare.

Temperaturen har under början av år 1915 varit växlande, i februari
och april högre än den normala, i mars, maj och juni lägre, med
starka nattfroster i så gott som hela landet under maj månad, och i det
inre av Götaland samt Svealand ännu fram till midsommar. Juli månad
visade ungefär normal temperatur, under det att i augusti temperaturen
åter var högre och under årets fyra sista månader lägre än den normala.
Nederbörden var under maj månad under den normala i Norrland, västra
Svealand och nordvestra Götaland, eljest ganska riklig. I juni inträdde en
stark och långvarig torkperiod, vilken dock avbröts av riklig nederbörd i
början av juli. Såväl augusti som september utvisa mycket olika nederbördssiffror
för olika orter, men i allmänhet rådde i början och mitten av
sistnämnda månad torka, som var till stor fördel för grödans bärgtdng,
men till men för den nysådda höstsädens växtlighet. I oktober och november
var nederbördsmängden ovanligt ringa. Under årets sista månad
har däremot nederbörden varit riklig i form av snö i största delen av
landet.

Höstsäden. Sådden år 1914 skedde under lämpliga väderleksförhållanden,
men den därpå följande ovanligt starka torkan var menlig för
sädens utveckling. Till följd av att marken icke var tillräckligt frusen
under det ofta tjocka snötäcket gick höstsäden, isynnerhet rågen, mångenstädes
alldeles ut och fälten måste upplöjas och besås med vårsäd. Den
ogynnsamma vintern följdes av en kall vår, som å sankare belägna marker
förorsakade frostskador. Höstsäden tog mindre skada än vårsäden av
försommarens långvariga torka, men blev icke heller så upphjälpt av den
sedermera inträffande ihållande regnperioden. Snarare verkade denna menligt
på höstsäden genom att mognaden försenades. Skörderesultatet för
vete torde kunna betecknas som något över medelskörd, men för råg åtskilligt
under dylik.

Vårsäden. Vårbruket tog sin början i någorlunda normal tid och
försiggick under ovanligt gynnsamma förhållanden, så att det avslutades
tidigare än i allmänhet är brukligt. Säden uppkom vacker men led betydligt
av försommarens torka och skadades mångenstädes av frost. Den
rika nederbörden i juli månad förbättrade skördeutsikterna avsevärt, om

Väderleken.

Jordbruket.

92

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Lanthruks stvrelsen.

Hushåll ningssällska pen.

Lantmannaskolor,
lantbruksskolor,

lanthushållsskolor,
trädgårdsskolor

och mejeriskola.

ock mognadstiden försenades. Bärgningen var icke överallt avslutad vid
september månads utgång. Skörderesultatet kan betecknas som betydligt
över medelmåttig skörd för korn, havre, blandsäd, ärter och vicker, över
medelmåttig skörd för bönor och något under medelmåttig skörd för vårvete
och vårråg.

Rotfrukterna. Potatissättningen, som försiggick under gynnsamma
förhållanden, var dock inom stora delar av landet icke avslutad i maj
månad. Växtligheten led mycket av torkan på försommaren och av frost,
men repade sig efter den rikliga nederbörden, och lämnade potatisen en
skörd betydligt över medelmåttan och av god beskaffenhet. Sockerbetorna
lämnade en skörd endast något över medelmåttan och med lägre sockerhalt
än föregående år. Övriga rotfrukter hava lämnat en skörd, som uppskattats
till åtskilligt över medelskörd.

Vallarna. Inom en mycket stor del av mellersta och södra Sverige
voro första års vallar på grund av förra årets intensiva torka så dåliga redan
på hösten, att de måst upplöjas. De äldre vallarna och de naturliga
ängarna lovade däremot en någorlunda god skörd, vilken dock på grund
av torkan blev betydligt under medelmåttan. Aterväxten lämnade ett gott
bete och mångenstädes en andra slåtter.

Trädorna. Trädesbruket försvårades av det myckna regnet på eftersommaren
och höstsådden blev härav och av den efterföljande torkperioden
försenad. Den tidigt inträdande kölden gjorde att höstsädesbrodden
mångenstädes blev dåligt utvecklad.

Ivungl. Maj:t har den 23 december 1914 utfärdat nådig instruktion
för lantbruksstyrelsen.

Kungl. Maj:t har den 19 november 1915 fastställt vissa ändringar i
stadgarna för Örebro läns hushållningssällskap.

Kungl. Maj:t har den 18 juni 1915 utfärdat kungörelse angående
anslag till lantmannaskolor ävensom kungörelse angående ändringar i gällande
villkor i fråga om anslag till lanthushållsskolor.

Under år 1915 hava 42 lantmannaskolor och 22 lanthushållsskolor
ävensom 10 lantbruksskolor, därav 7 i södra och mellersta Sverige samt 3
i Norrland och Dalarna, förutom de vid Ultuna och Alnarp, fortfarande
varit i verksamhet.

Likaså hava under år 1915 tre med statsmedel understödda trädgårdsskolor
fortfarande varit i verksamhet, nämligen en för södra Sverige

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

vid Alnarp, en för mellersta Sverige vid Adelsnäs och cn för norra Sverige
i Härnösand.

Deri med statsmedel understödda mejeriskolan vid Åtvidaberg i Östergötlands
län har även under år 1915 varit i verksamhet.

Med understöd av statsmedel har Fredrika-Bremerförbundets lånthushållningsskola
vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor fortfarande na "vid liimvarit
i verksamhet under år 1915. gård* ”förBut

På enahanda sätt är Uppsala enskilda läroverks fackskola för huslig bildande av
ekonomi verksam för utbildning av lärarinnor i lanthushållning å skolans lärarinnor
lantgård vid Brogård.

För år 1915 hava i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den Jordbruks15
september 1914 statsbidrag beviljats till avlöning åt jordbrukskonsulenter. konsnlcn,er -

Likaså hava i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 1 no- Vandringsvember
1912 statsbidrag beviljats till avlönande av vandringsrättare. rättare.

Under år 1915 har en lantbrukskonsulent i England med station i Lantbruks -

London varit anställd och verksam enligt gällande föreskrifter.

konsulent i
Engl and.

Likaså har under år 1915 en lantbrukskonsulent i Tyskland med
station i Berlin varit anställd.

Lantbrukskonsulent
i
Tyskland.

Under år 1915 hava utbildningskurser för kontrollassistenter på utbildningsstatens
bekostnad varit anordnade vid Åsa i Södermanlands län, vid Ätvi- kontroiiasMdaberg
i Östergötlands län, vid Högalid i Kalmar län, vid Önnestad i stenter.
Kristianstads län, vid Vilan i Malmöhus län, i Skara, vid Molkom i Värmlands
län, vid Kävesta i Örebro län, vid Tärna i Västmanlands län, vid
Västerberg i Gävleborgs län, vid Frösön i Jämtlands län samt vid Gran
i Norrbottens län.

De vid Ultuna och Alnarp inrättade anstalter för provning av ma- Anstalter för

skiner och redskap för lantbrukets behov hava jämväl under år 1915 varit maskins och

i verksamhet. redskap för

lantbrukets

behov.

Under år 1915 hava 8 med statsmedel understödda kemiska statio- Kemiska staner,
nämligen i Jönköping, Kalmar, Visby, Halmstad, Skara, Örebro, fröWronVäaterås
och Härnösand, varit i verksamhet. anstalter.

Under året hava 18 frökontrollanstalter erhållit statsunderstöd.

94

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kcmisk-växt- Den med statsmedel understödda kemisk-växtbiologiska anstalten

''anstalt*1 inom Norrbottens län har även under år 1915 varit i verksamhet.

Statskonst!- Med anlitande av å extra stat för år 1915 anvisade statsmedel har

''''odling0 en statskonsulent i fröodling under nämnda år varit anställd.

Torvingenjö- Sedan riksdagen anvisat erforderliga medel hava under år 1915

re assistentvant anställda en förste torvingenjör, tre torvingenjörer samt en torvassistent.

Torvskoian Sedan riksdagen beviljat anslag till upprätthållande av en torvskola

vid Harka- un(jer ^ren j9i3—j9[7 sarat Kungl Maj:t bemyndigat lantbruksstyrelsen
att med svenska torvindustriföreningen avsluta kontrakt om upprätthållande
under nämnda år av en torvskola vid Markaryd i Kronobergs län samt för
ändamålet anvisat förberörda av riksdagen beviljade anslag under vissa
villkor, har i enlighet med av lantbruksstyrelsen å Kungl. Maj:ts och
kronans vägnar avslutat kontrakt denna skola även under år 1915 varit i
verksamhet.

Smörprov- Även under år 1915 hava fortgående smörvprovningar i Malmö och

ningar. (teborg med anlitande av därtill anvisade statsmedel varit i verksamhet.

Undersök- Kungl. Maj:t har till lantbruksstyrelsens förfogande anvisat ett belopp

tenkaitenVhosav 6,000 kronor för bestridande under år 1915 av kostnaderna för koncxportsmör.
trollen över efterlevnaden av gällande föreskrifter rörande vattenhalten i
smör, som är avsett att från riket utföras och vars vattenhalt angivits icke
överstiga 16 procent.

Åtgärder för Med anlitande av de utav riksdagen för ändamålet anvisade medel

detamindre och i enlighet med Kungl. Maj:ts den 19 oktober 1911 i sådant avseende
jordbruket, utfärdade reglemente med däruti genom kungörelse den 1 november 1912
föreskriven ändring har med statsmedel understödd undervisning för i
mindre jordbruk deltagande män och kvinnor anordnats, varjämte bidrag
av statsmedel lämnats dels till bestridande av kostnaderna för organisation
av kontrollföreningar med ändamål att underlätta och ordna undersökningar
av och kontroll å utfodringen och avkastningen av ladugårdsbesättningar,
tillhörande föreningens medlemmar, dels ock till understöd åt
sådana medlemmar av kontrollföreningar, som äga högst 25 kor, och har
intresset för dessa åtgärder för höjande av det mindre jordbruket fortfarande
visat sig synnerligen livligt bland lantmännen.

Berättelse om nåd i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. !)5

Kungl. Maj:t har den 18 juni 1915 utfärdat dels kungörelse angående
understöd av statsmedel åt föreningar för beredande av driftkredit
åt idkare av mindre jordbruk, dels angående överlämnande till Sveriges
riksbank av svenska statens obligationer såsom pant för centralkassas för
jordbrukskredit förbindelser, dels angående godkännande från det allmännas
sida av vissa centralkassor för jordbrukskredit, dels ock angående godkännande
från det allmännas sida av vissa jordbrukskassor.

Med anlitande av å extra stat för år 1915 anvisade statsmedel har statskonsuen
statskonsulent för det mindre jordbruket under nämnda år varit an- mindre jordställd.
bruket.

Lantbruksstyrelsen har den 13 februari 1915 utfärdat förnyade reg- Nötboskapsler
i fråga om sättet för förandet av riksstambok över svensk ayrshirebo-premieriDgL“''
boskap, samt den 11 december 1915 regler för förandet av riksstambok
över fjällras.

Jämlikt bestämmelserna i Kungl. Maj:ts kungörelse den 22 augusti Aveiscentra.
1913 fortgå tävlingar för upprättande av avelscentra för tiden intill den
1 november 1920.

Jämlikt Kungl. Maj:ts den 1 november 1912 utfärdade reglemente Ladugårdsmed
däruti enligt kungörelse den 30 juli 1915 beslutad ändring hava oriuanunder
år 1915 varit anordnade med statsmedel understödda praktiska och
teoretiska utbildningskurser för ladugårdsförmän.

Även under år 1915 har varit anställd en konsulent vid bekäm- Tuberkuiospande
av tuberkulosen hos nötkreaturen med huvudsakligt åliggande att konsnlenl
tillhandagå den ladugårdsägande allmänheten med råd och upplysningar i
berörda hänseende.

Undersökningar med tuberkulin ladugårdsbesättningar hava fort- Undersöknin gått

oavbrutet under år 1915 och hava därvid undersökts omkring 90 000 lerkuUn av"

nötkreatur. ladugårdsbe sättningar.

Vintersillfisket med snörpvadar har under året tack vare de höga Fiskeripriserna
givit ett mycket gott resultat. Under tiden 1/i—19/3 fångades naringen''
269 959 hektoliter sill, som torde hava lämnat fiskarena en inkomst av
omkring 1 270 000 kronor.

Innevarande sillfiskesäsong började redan den 2 september 1915 och

96

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

bär fortgått under ganska gynnsam väderlek. Till den 19 december hava
upptagits 129 435 hektoliter, som i första hand torde hava representerat
ett värde av omkring 4 700 000 kronor. Under året hava således tillsammans
fångats 399 394 hektoliter, en fångst som ej kan sägas vara särdeles
stor, men som dock, givit en avkastning av inemot 6 000 000 kronor.

Sillfisket med trål har varit gott, ehuru fångsterna under nu pågående
fiskesäsong varit små. Under tiden Vi—2ili 1915 fångades 117 458
hektoliter sill och under innevarande säsong hava hittills erhållits 3 972
hektoliter eller tillsammans 121 430 hektoliter.

Sillfiske vid Island har under året bedrivits av flera svenska expeditioner
med gott resultat. Fångsterna hava varit goda och priserna ovanligt
höga.

Sillfisket med drivgarn i Kattegat har för de huvudsakligast halländska
fiskare, som deltagit däri, givit ett gott resultat.

Skarpsil ifisket har varit medelmåttigt.

Makrillfiske med drivgarn gav något mindre fångster än förra året,
men på grund av högre priser blev resultatet för fiskarena det oaktat
gott. De högsta dagsfångsterna utgjorde 7 000 å 12 000 tjog på alla
båtarna tillsammans.

Efter detta fiskes slut vid midsommar vidtog ett rikligt makrillfiske
med dörj i Kattegat och Skagerak, särskilt i trakten av Skagen, vilket
fiske med sina goda priser gav ett gott resultat. Ett flertal fiskare ägnade
sig åt detta fiske i stället för åt makrillfisket.

Makrillfisket i Nordsjön blev dåligt, så till vida som endast ett relativt
ringa antal fiskare deltogo däri. På grund av de oroliga förhållandena
i Nordsjön ansåg man det vara förenat med alltför stor risk att
bedriva detta fiske. För de fiskare, som dock gingo ut på detta fiske,
blev det tack vare höga priser en god förtjänst. Hela fångsten utgjorde
11 104 tunnor, vilket knappt utgör en tredjedel av en medelmåttig årsfångst.

Storsjöfisket har trots kriget bedrivits i nästan normalt omfång, ock
har förtjänsten blivit mycket god. De flesta fiskefartygen gjorde dock
blott två resor till Shetlandsöarna. Den tidiga vårresan inställdes allmänt
på grund av kriget.

Fisket med snurrevadar, som utom efter rödspätta i ganska stor utsträckning
bedrives efter rödtunga på djupt vatten i Skagerak, har varit
mycket gott.

Fisket med backor i Skagerak och Norra Kattegat har varit gott.

Trålfisket såväl med ångbåtar som motorbåtar har givit goda fångster
och priserna hava varit höga, så att resultatet kan betecknas såsom gott.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

97

Ålfisket har varit medelmåttigt, men laxfisket torde hava varit under
medelmåttan, ehuru det dock varit bättre än föregående* år.

fisket efter nordhavsräkan har varit medelmåttigt.

Hummerfisket har givit något bättre fångster än under år 1914, och
priserna hava varit mycket högre, varför hummerfiskets resultat kan betecknas
såsom godt.

Till detta goda resultat, som fisket i sin helhet lämnat, torde böra
tilläggas, att driftkostnaderna såväl för motor- som ångbåtar sedan krigsutbrottet
högst väsentligt ökats, varigenom resultatet av fisket något försämrats.

Sillfisket i södra distriktet har varit varierande. Utefter Kalmar
läns kust har det hela året varit mycket dåligt, i Blekinge under sommaren
dåligt, på hösten gott. Samma är förhållandet utefter Skånes östra kust.
I Sundet har sillfisket varit medelmåttigt, men på grund av de höga sillpriserna
hava intäkterna av fisket blivit betydligt högre än vanligt.

Torskfisket har varit genomgående gott. I Kalmar och Blekinge
län betecknas det som mycket gott. I allmänhet hava priserna dessutom
varit höga.

v ö ^ Q

Alfisket har i allmänhet varit under medelmåttan. Endast vid xlhus
och i trakten av Råå kan det betecknas som medelmåttigt. Höga priser
hava emellertid gjort, att inkomsterna av ålfisket ej blivit obetydliga.

Rödspätte- och flundrefisket har varit medelmåttigt eller på en del
ställen under medelmåttan.

Skärgårdsfisket efter gädda, abborre och mört i Kalmar län har
varit dåligt i södra delen av länet, bättre norrut, vadan det i sin helhet
kan betecknas som medelmåttigt.

Laxfisket vid Mörrum har varit dåligt och i Blekinge i allmänhet
under medelmåttan.

Insjöfisket i allmänhet inom distriktet har varit medelmåttigt.

Fiskena inom östra distriktet under året synes kunna sägas hava
utfallit så:

Strömmingsfisket: medelmåttigt.

Öv riga skärgårdsfisket: under medelmåttan.

o o

Insjöfisket i allmänhet: medelmåttigt.

Siklöjfisket i Mälaren: dåligt.

Gösfisket i Mälaren: gott.

Kräftfisket: gott.

Laxfisket vid Älvkarleby: under medelmåttan.

Nejonögonfisket vid Älvkarleby: under medelmåttan.

Älvinnefisket » » : medelmåttigt.

Bill. till rihsd. prot. 1916. 1 Sami. 1 Avd. 13

lliksdagrs-Berättelsen.

98

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit -

Fiskeriskolor.

Röding, Vätters: gott.

Lax, Vättei-s: medelmåttigt.

Om fisket i nedre norra distriktet hava ingått följande uppgifter.

I Gävleborgs län har strömmingsfisket varit mycket gott och övrigt
kustfiske medelmåttigt gott, medan sötvattensfisket varit medelmåttigt till
dåligt. I Västernorrlands län har strömmingsfisket varit dåligt och övrigt
kustfiske under medelmåttan, medan laxfisket i älvarna och sötvattenfisket
i övrigt varit medelmåttigt. I Kopparbergs län uppgives fisket hava varit,
medelmåttigt till dåligt och i Jämtlands län under medelmåttan.

Inom övre norra distriktet har fisket givit följande resultat.

Strömmingsfisket har varit gott inom hela distriktet med undantag
endast för ett par platser, där det under sommaren varit dåligt, men
under hösten gott. Avsättningen av färsk strömming har varit god. Salt
strömming har betingat ett alldeles ovanligt högt pris: 30 å 50 kronor
per tunna.

Sikfisket i havet har inom vissa delar av Norrbottens län varit
dåligt, inom andra medelmåttigt, under det att detta fiske givit ett gott
resultat inom Västerbottens län.

Siklöjefisket merendels dåligt.

Laxfisket medelmåttigt, på vissa platser gott.

Insjöfisket medelmåttigt.

Inom mellersta distriktet har enligt de upplysningar, som erhållits,
fisket utfallit på följande sätt:

1 Vättern inom Skaraborgs läns del gott, inom Örebro läns del
under medelmåttan. I Örebro läns del av Hjälmaren under medelmåttan,
laxfisket i Vänern inom Alvsborgs läns del under medelmåttan, inom
Skaraborgs och Värmlands läns del medelmåttigt, övrigt fiske i Vänern
gott till medelmåttigt; laxfisket i Klarälven gott, i övriga älvar i Värmlands
län under medelmåttan; övrigt fiske i Värmlands län medelmåttigt, i
Skaraborgs län medelmåttigt utom kräftfisket som varit dåligt, i Alvsborgs
län medelmåttigt, i Örebro län gott utom kräftfisket, som varit under
medelmåttan.

Såväl södra Sveriges fiskeriförenings fiskeriskola i Aneboda inom
Kronobergs län som aktiebolaget mellersta Sveriges fiskodlingsanstalts
fiskeriskola vid Kloten i Örebro län hava under året varit i verksamhet.
Eleverna vid dessa med statsmedel understödda fiskeriskolor sysselsattes
vissa årstider även på andra orter, där den nämnda fiskeriföreningen eller
bolaget i fråga idkade fiske och fiskeodling.

lierättelse om vad i rikets styrelse sedan gista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

99

Till undervisning i navigation åt bohusländska fiskare och till sill- Undervisning
iiskerapporter vid västkusten hava statsanslag liksom under år 1914 utgått fö^bohasiänUtlder
år 1915. ska fiskare.

sill fiskeri!))''
porter vid
västkusten.

Bland med statsmedel utförda tiskehamnsbyggnader har enligt upp-Fiskehamnar.
gift av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under år 1915 såsom fullbordad
av nämnda styrelse godkänts 1 st. fiskehamn vid Kivik, för vilken kostnaden
beräknats till 108,900 kronor samt statsmedel utgått till belopp av 107,948
kronor 47 öre. ,

De studerandes antal vid veterinärhögskolan uppgick vid 1915 års Veterinärhögbörjan
till 117. Under årets lopp hava 29 nyinskrivna tillkommit. Av s 0 Rn''

• eleverna hava under året 16 avlagt veterinärexamen och 1 avgått utan
examen, vadan elevantalet vid årets slut utgjorde 129.

Kungl. Maj:t har den 18 juni 1915 fastställt ny ordinarie av riks-statens vetedagen
godkänd stat för statens veterinärbakteriologiska anstalt. ”pfioWska

Undersökningar för juvertuberkulos hava under året verkställts å anstalt,
tillsammans 675 insända prov. I övrigt äro undersökningar i diagnostiskt
syfte gjorda å 867 insända preparat. För lantbruksstyrelsens behov har
tillverkats och levererats 43,000 gram tuberkulin. Skyddssera mot kalvsjukdomar
och rödsjuka hos svin hava framställts, ävensom sera och bakteriepreparat
för diagnostiserandet av åtskilliga infektionssjukdomar. Slutligen
har å anstalten påbörjats framställandet av mallein för diagnostiserandet
av rots.

Av de för år 1915 under benämningen allmänna avdikningsanslaget Allmänna avanvisade
medel hava sedan sista riksdagen disponerats 202,630 kronor. dlk^“^an"

Av de till understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar Norrländska
inom Norrland och Dalarna (norrländska avdikningsanslaget) för år 1915
anvisade medel hava sedan sista riksdagen till dylika företag beviljats
statsbidrag till belopp av 1,683,760 kronor att utgå av samma års anslag.

Av odlingslånefonden för år 1915 har sedan sista riksdagens sam- Odiingsi&nemanträde
anvisats lån till ett belopp av 825,950 kronor. fonden.

100

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Frostminsk

liingsfSretag

Odlings företag.

Egnahems låncfonden.

Joidfönued lingsfonden.

Stuteri väsendet.

Enligt uppgift från lantbruksstyrelsen hava bland med statsmedel
understödda avdiknings- och vattenledningsföretag under år 1915 såsom
fullbordade av styrelsen godkänts

1 st. frostminskningsföretag, för vilket kostnaden beräknats till 45,266
kronor 30 öre, varav 22,570 kronor utgått såsom statsanslag ur fonden
för sådana myrutdikningar och vatten avtappningar, vilkas ändamål är att
minska frostländigheten för närliggande bygd, och genom vilket avdikats
en areal av 418,17 hektar;

76 st. avdikningsföretag, för vilka kostnaden beräknats till 977,232
kronor 22 öre, varav 475,270 kronor utgått såsom statsbidrag ur norrländska
avdikningsanslaget och genom vilka avdikats en areal av 11,439,93
hektar;

4 st. frostminskningsföretag, för vilka kostnaden beräknats till 26,339
kronor 62 öre, varav 8,700 kronor utgått såsom statsbidrag ur allmänna
frostminskningsanslaget och genom vilka avdikats en areal av 2 2 3,26 hektar;

18 st. avdikningsföretag, för vilka kostnaden beräknats till 200,410
kronor 46 öre, varav 78,980 kronor utgått såsom statsbidrag ur allmänna
avdikningsanslaget och genom vilka avdikats en areal av l,063,io hektar;

samt 52 st. avdiknings- och vattenledningsarbeten för odlingsföretag,
för vilka kostnaden beräknats till 586,648 kronor 30 öre, varav såsom
statslån ur odlingslånefonden utgått 443,870 kronor och genom vilka en
areal av 5,128,93 hektar befriats från vatten eller eljest förbättrats.

Från egnahemslånefonden har sedan sista riksdagen anvisats ett sammanlagt
belopp av 5,204,500 kronor, varav 304,500 kronor för år 1915''
och 4,900,000 kronor för år 1916.

Från jordförmedlingsfonden har sedan sista riksdagens sammanträde
anvisats sammanlagt 175,000 kronor.

I enlighet med de i kungörelsen den 19 november 1914 utfärdade
bestämmelser hava icke några skådepenningar av silver utdelats
vid de under år 1915 hållna besiktningsmötena för prisbelönande av
hästar utom i Malmöhus och Jönköpings läns underdistrikt, varest enligt
Kungl. Maj:ts medgivande dylika premier utdelats på hushållningssällskapens
egen bekostnad. Vid besiktningsmötena hava premierats tillhopa
8,161 hästar, i det att utav statsmedel och av de inom underdistrikten
tillskjutna medel gemensamt utdelats penningpris för 5,138 hästar, varav

Berättelse om cad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

101

452 hingstar, 3,509 betäckta ston eller fölsto» och 1,177 ungston samt
för 3,023 hästar, varav 793 hingstar och 2,230 ungston, utfärdats intyg
om godkännande.

Dessutom hava inom två underdistrikt sammanlagt 103 ston blivit
under särskilda av stuteriöverstyrelsen godkända villkor premierade uteslutande
med för ändamålet av vederbörande hushållningssällskap tillskjutna
medel.

För statens hingstdepåers räkning hava inom landet inköpts 3 unghingstar
och 14 hingstföl, samtliga av halvblod.

Vid rikets allmänna kartverk hava under år 1915 utförts följande
arbeten.

Rikets

allmänna

kartverk.

A. Byråarbeten.

1. Bearbetning av sista årens trianguleringsresultat, uppgörande
av triangelkartor, projektionsberäkningar, uppgörande av kartregister över
triangelpunkter samt bearbetning av astronomiska observationer.

2. Redaktions- och beskrivningsarbeten samt höjd- och arealberäkningar.

3. Rit- och gravyrarbeten för kartreproduktion.

4. Förberedelser till fältarbeten.

B. Geodetiska fältarbeten.

1. Trianguleringsarbeten av 1. ordningen inom Hallands, Jönköpings,
Kronobergs, Älvsborgs, Skaraborgs, Östergötlands samt Göteborgs
och Bohus län ävensom förberedande arbeten till trianguleringens fortsättning.
Mätning har verkställts å 15 punkter.

2. Trianguleringsarbeten av 2. och 3. ordningen i Kristianstads,
Hallands samt Göteborgs och Bohus län, därvid omkring 42 punkter fördelade
på ungefär 10 kv-.mil bestämts, varjämte fortsatt utstakning av 2.
ordningens nät företagits.

3. Förberedande basmätningsarbeten hava utförts på Öland.

4. Astronomiska observationer etallonering för basmätning hava
ägt rum i och i närheten av Stockholm.

C. Ekonomiska och topografiska fältarbeten.

1. Stomkartemätning och -sammansättning i skalan 1 : 20,000 in om
Blekinge län, omfattande 11,2 kv.-mil och i skalan 1 : 50,000 inom Kopparbergs
och Jämtlands län, omfattande 57 kv.-mil.

102

Berättelse, om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Hydrografiska
by rån.

2. Ekonomisk fältmätning i skalan 1 : 20,000, omfattande 0,5 kv.-mil
av Malmöhus och 3 kv.-mil av Blekinge län.

3. Topografisk fältmätning i skalan 1 : 50,000 även omfattande övningsmätning
för generalstabens aspiranter samt fältmätningselever, av 53
kv.-mil inom Värmlands och Kopparbergs län, varigenom bladen Malung,
Älvdal och N. Finnskoga blivit siutmätta, bladet Fulufjället i det närmaste
slutmätt och bladet Älvdals-Asen (Äsen) påbörjats.

4. Topografisk-ekonomisk fältmätning i skalan 1: 100,000 inom
Västerbottens län, varigenom återstoden av bladet Fredrika, 17 kv.-mil,
uppmätts.

5. Revideringsarbeten å bladet Stockholm samt inmätning av nytillkomna
järnvägar, vilket arbete ännu pågår.

6. Höjdmätning dels genom linjeavvägning på en sträcka av 222,9
mil inom Uppsala, Värmlands, Kopparbergs, och Blekinge län, varvid 910
punkter bestämts, dels genom barometerobservationer, varigenom inom
Västerbottens, Värmlands och Kopparbergs län 3,245 punkter bestämts.

D. U\tgivning.

Utgivna eller färdiga att före årets slut utgivas äro av ekonomiska
kartor: inom Malmöhus län i skalan 1 : 20,000 bladen Marsvinsholm, Ljunghusen,
Dybäck, Ystad, St. Köpinge, Kåseliuvud, Snogeholm, Sjöbo och
Baldringe samt inom Västmanlands län i samma skala bladen Onsjö, Baggå,
Västanfors, Ängelsberg, Amänningen, Salbohed, Sala, Karbenning, Svedbo,
Broddbo, Isätra, Frösthult, Altuna, Vittinge, Taxnäs, Ribbingebäck, Järlåsa,
Heby, Morgongåva och Lingonbacka. Av topografiska kartor i skalan
1 : 100,000 bladen Alfta samt Sundsvall NO., NV. och SO. och i skalan
1 : 200,000 bladet Junsele.

Antalet under året nytillkomna stationer utgör 21. Med avdrag av
dem, som sannolikt upphört, utgör antalet numera omkring 680.

I samarbete med statens meteorologiska centralanstalt äro 43 nya
nederbördsstationer anordnade, så att de i gång varande stationerna utgöra
omkring 675.

Under året hava utförts 358 vattenmängdsmätningar, av vilka 330
genom byråns försorg. Av dessa komma på flodområdena Lagan 62,
Ljusnan 61, Ängermanälven 48, Dalälven 33, Ljungan 25, Vättern-Motalaström
24, Mälaren-Norrström 23, Vänern-Götaälv 19, Indalsälven 17 och
Piteälv 13.

Vid den hydrometriska provningsanstalten vid Norsborg hava 63
undersökningar verkställts, av vilka 41 rörande byråns instrument.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 103

Profilavvägningen för vattcnfallsförteckpingen har fortskridit 1,300
kilometer, av vilka komma på Ljusnan 300, Angermanälven 250, Ljungan
220, Faxälven 180, Toftaån 120, Bolmån 120 och Västerdalälvén 100
kilometer.

o o

Av trycket har utgivits: Årsbok 1913, Årsberättelse 1914, Observatörsinstruktion
4:de uppi. samt, gemensamt med vattenfallsstyrelsen, Förteckning
över Sveriges vattenfall, Luleälv blad 9,2 och 9,3, Umeälv blad
28,4 och 28,5, Indalsälven blad 40,i och 40,2.

Under nästan hela året har vattentillgången väsentligt understigit
den normala. Riklig nederbörd i juli månad åstadkom visserligen en betydande
ökning. Denna varade emellertid icke länge, utan det följde,
speciellt i nordligaste och sydligaste delarna av landet, mycket obetydlig
nederbörd under hösten, vadan vattentillgången vid december månads
början överallt men särskilt i de nämnda landsdelarna betydligt understeg
den normala.

I skalan 1 : 50,000 hava dels nyrekognoscerats områden med en Sveriges geosammanlagd
ytvidd av 8,6 kvadratmil, belägna inom Gottlands, Skaraborgs JSknin”
och Värmlands län, dels verkställts erforderliga revisionsarbeten inom
nämnda län.

Dessutom hava företagits översiktsresor och verkställts specialundersökningar
i såväl rent vetenskapligt som övervägande praktiskt syfte.

Under året hava offentliggjorts de geologiska kartbladen Gamleby
och Töreboda i skalan 1 : 50,000, en avhandling tillhörande årsboken för
år 1914 samt en större monografi, behandlande de skånska stenkolsfälten
och deras tillgodogörande, vilken senare utgör resultatet av den genom
brev den 24 april 1908 påbjudna undersökningen rörande Skånes stenkolsförande
formation.

Av det av riksdagen pa extra stat för år 1915 beviljade förslags-öiatriktsiant.
anslaget å 30,000 kronor till bestridande av kostnaderna för vissa av di- tjänsteresor
striktslantmätare företagna tjänsteresor har under år 1915 tagits i anspråk J
ett belopp av 12,669 kronor 6 öre.

I enlighet med den av Kungi. Maj:t fastställda utgiftsstaten för av- Skiften och
vittringsverket i Västerbottens och Norrbottens län för år 1915 hava här- avvittringarvid
varit anställda en styresman och sju lantmätare. Följande göromål
hava utförts:

inom Stensele—Tärna samt Vilhelmina avvittringslag: utförande av
erforderliga jämkningar i utvisade planer till områdestil]delning, upprat -

104

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista ''lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tande av beteckningar och odlingsersättning och utflyttningskostnad jämte
likvider, bestämmande av skogsanslaget i dess helhet, upprättande av förslag
till allmänning och kronopark, avvittringsförslagens föredragande i
dess helhet, upprättande av plan till indelning av Tärna kyrkoplats, komplettering
av avvittringsförslagen och deras utmärkande å karta;

inom Arvidsjaurs socken: komplettering av konceptkartor och handlingar
jämte publika renovationer, varefter slutlig redovisning ägt rum:

inom Arjeplogs, Jockmocks och Gällivare socknar: ytterligare utredningar
i avseende å efterawittringen.

Reparation Arbetet med reparation och renovation av kartor i lantmäterikonto tion

”v kar- ren 1 lånen, vilket arbete tog sin början i slutet av år 1911, har fortgått
tor å lånt- även under år 1915.

mäterikontoren
i länen.

Kopior av Det under år 1912 började arbetet med anskaffande för lantmäteri av3bri£terCav

kontorets i Umeå räkning av kopior utav vissa skifteskartor och avskrifter av
handlingar därtill hörande handlingar har fortgått under år 1915.

till lantmätcrikontoret
i
UmeA.

Nya registra- Arbetena med uppläggande av nya registratur och arkivens ordnande

tmsordnandeå lantmäterikontoren i länen, vilka påbörjades år 1912, hava fortsatts även
å lantmäteri-under år 1915.

kontoren i
länen.

inbindning Jämväl arbetet med inbindning av handlingar å lantmäterikontoren

rian^mäteri” i länen har fortgått under år 1915 i den mån anvisade medel därtill Järnkontoren
i nät tillgång,
länen.

Lantmäteri- Enligt skrivelse deri 25 maj 1915 har riksdagen å extra stat för år

Un?ngInS 1916 ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 36,300 kronor att
användas till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande under
läsåret 1915—1916 med rätt för Kungl. Maj:t att utav sagda belopp under
år 1915 av tillgängliga medel för ändamålet utanordna erforderligt belopp.
Sedan lantmäteristyrelsen avgivit förslag i ämnet, har Kungl. Maj:t genom
brev den 30 juli 1915 dels fastställt läroplaner och läsordning till efterrättelse
vid undervisningens ordnande och bedrivande under läsåret 1915—
1916 dels ock anvisat och ställt till lantmäteristyrelsens förfogande förutom
nämnda anslag ett belopp av 9,000 kronor till eldning och städning
av lokalen samt till anskaffning av inventarier och instrument jämte övrig

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

105

undervisningsmateriel m. in. I enlighet med sålunda meddelade föreskrifter
fortgår undervisningen under innevarande år.

A extra stat för år 1915 har riksdagen stillt till Kungl. Maj:ts Fotowek»-förfogandc ett belopp av 15,500 kronor till en försöksanstalt för fotome- auktion™''
kanisk reproduktion av lantmäterikartor samt i samband därmed med- lantmsterigivit
att 2,500 kronor linge användas till täckande av förskottsvis bestridda kartor utgifter

för anstalten och att av anslaget i övrigt under år 1914 finge
av tillgängliga medel förskottsvis utanordnas erforderligt belopp. Härefter
har Kungl. Maj:t dels i brev den 18 april 1914 medgivit, att de inkomster
för vid förenämnda reproduktionsanstalt utfört arbete, som intill utgången
av år 1915 kunde inflyta, finge användas för anstaltens behov, dels oek
genom beslut den 19 juni 1914 ej mindre bemyndigat lantmäteristyrelsen
att disponera under år 1914 högst 5,800 kronor och efter ingången av år
1915 återstoden av ifrågavarande anslag än även medgivit, att möjligen
uppkommande besparingar å den av styrelsen beräknade avlöningskostnaden
finge användas för inköp till komplettering av försöksanstaltens utrustning.
Arbetena vid reproduktionsanstalten hava oavbrutet fortgått
under år 1915 på sätt därom lämnad särskild redogörelse giver vid handen.

Jämlikt brev den 15 december 1914 har Kungl. Maj:t till lantmä-Extra arbetsteristyrelsens
förfogande mot redovisningsskyldighet anvisat ett belopp av mäterikon-"

18,000 kronor för anställande under år 1915 av examinerade biträden åtoren 118nenlantmäterikontoren
i länen och hava sådana biträden vissa tider under
året varit förordnade i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings,
Kalmar, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus,
Alvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands
och Jämtlands län.

Sedan riksdagen för beredande av skrivhjälp å lantmäterikontoren
i länen å extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 12,000 kronor,
har Kungl. Maj:t genom brev den 17 november 1914 dels förklarat, att
den behållning, som vid utgången av år 1914 funnes å de medel, som
genom särskilda brev den 5 och Öl december 1913 och den 24 april 1914
ställts till lantmäteristyrelsens förfogande till skrivhjälp under år 1914,
finge användas jämväl under år 1915, dels ock ställt det av riksdagen
anvisade anslaget till lantmäteristyrelsens förfogande. Härjämte har Kungl.

Maj:t genom brev den 17 sistlidne september för samma ändamål ställt
ytterligare ett belopp av 1,650 kronor till styrelsens disposition. För ifrågavarande
ändamål har lantmäteristyrelsen på grund härav under året
1915 haft att disponera ett sammanlagt belopp av 15,729 kronor 97 öre.

Bill. till rik sd. prof. 1916. 1 S cm. 1 Avd. 14

Riksdags-Berättclsen.

106

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Jordregistret.

Kronoparkers

tillökning.

Försäljning
av mindre
kronoegendomar.

Odlingslägenheter
å
kronoparker.

Dikningar i
N orrland.

Flottleder.

Skogs ingenjörer.

Revir reglering.

Arbetet med uppläggande av jordregister för rikets landsbygd, som
börjades å lantmäterikontoren i länen med ingången av år 1909, har under
år 1915 fortsatts på sätt därom avgiven särskild redogörelse utvisar.

För bildande av nya eller utvidgande av förut befintliga kronoparker
hava under år 1915 köp avslutats om 6,387 hektar 72 ar för en köpeskilling
av 359,030 kronor.

Kungl Maj:t har, sedan senaste berättelse avgavs, antagit avgivna
köpeanbud å hela eller delar av 45 kronoegendomar med taxeringsvärden
i deras helhet av tillsammans 755,500 kronor, vilka försäljningar belöpt
sig till 933,394 kronor 19 öre.

Dessutom äro för tillsammans 161,997 kronor 50 öre försålda 40
lägenheter tillhörande kronoegendomar, vilka fortfarande äro utarrenderade,
och för 930 kronor 2 lägenheter vid egendomar, om vilka försäljning är
förordnat.

Upplåtelser enligt kungörelsen den 18 juni 1909 av odlingslägenheter
å kronoparker och kronoöverloppsmarker i de sex norra länen hava
omfattat 152 st. nya lägenheter. Antalet dylika lägenheter vid 1915 års
slut utgör 635 st.

Avdikningar av vattensjuka marker å kronans skogar inom de sex
nordligaste länen hava jämväl år 1915 verkställts i den omfattning för
ändamålet anvisade medel medgivit.

Undersökning av vattendrag för byggande av flottleder samt reparationsarbeten
å förutvarande flottleder ävensom nybyggnader i vattendrag
för anordnande av nya flottleder hava jämväl under år 1915 fortgått.

För allmänhetens tjänst i de delar av landet, där lagen angående
vård av enskildes skogar och förordningen angående skogsvårdsstyrelser
icke äga tillämpning, hava under år 1915 tre skogsingenjörer varit förordnade.

Reglering av distrikt och revir i de norra länen har under år 1915
ägt rum, i det att jämlikt Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut förändringar
i en del distrikts och revirs omfattning genomförts i samband med inrättande
av ytterligare två överjägmästar-, 16 jägmästar- samt 6 skogsingenjörs-
och 5 biträdande skogsingenjörstjänster från och med år 1916.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

107

Kungl. Maj:t har den 18 juni 1915 dels utfärdat förordning om
förekommande av överdriven avverkning av ungskog inom de delar av
Västerbottens och Norrbottens län, som ej höra till lappmarken, dels förordning
angående utsyning å viss skog inom Västerbottens och Norrbottens
Läns lappmarker med flera flodområden.

Kungl. Maj:t har forordnat:

att, inom Västmanlands län jakt efter järpe och svan ävensom
fångande eller dödande av årskalv efter älg skall vara förbjudet intill utgången
av år 1919;

att å Visingsö inom Jönköpings län afl jakt efter fasan skall vara
förbjuden intill utgången av år 1917.

Kommittéer och dylika beredningar.

Justitiedepartementet.*)

Revision av strafflagstiftningen.

Professorn vid universitetet i Lund J. C. W. Thyrén, åt vilken
Kungl. Maj:t den 19 februari 1909 uppdragit att verkställa utredning
rörande de ändringar i gällande lagstiftning angående bötes- och bötesförvandlingsstraffen,
vilka kunde befinnas lämpliga, samt på grundvalen
av denna utredning framlägga utkast till sådana ändringsförslag, har under
år 1915 provisoriskt i lagtextform utarbetat 13 kapitel, omfattande det
blivande straföagsförslagets allmänna de], och äro dessa kapitel nu uppsatta
till tryckning. Denna del torde, tillika med en kortare inledning,
föreligga färdigtryckt i början av innevarande år. Samtidigt har, likasom
föregående år, arbetet pågått med den speciella delen av lagförslaget.

Statsverkets kostnader för utredningen belöpa sig intill 1915 års
slut till 30,833 kronor 66 öre.

Sakkunniga för revision av flottning slag stiftning en.

Enligt nådigt beslut den 10 november 1911 bemyndigade Kungl.
Maj:t chefen för justitiedepartementet att tillkalla sakkunniga personer
till ett antal av högst fem för att inom departementet biträda med utarbetande
av förslag till ny lagstiftning om flottning och till de förändrade

*) Arbetsredogörelser för år 1915 angående lagberedningen samt den anordnade förberedande
utredningen av en rättegångsreform äro, för att bringas till riksdagens kännedom,
bilagda statsrådsprotokollet rörande anslag för år 1917 till lagberedningen och nämnda utredning.

Skogslag stiftningen.

Fridlysning
ay vilt.

108

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

bestämmelser i andra delar av lagstiftningen, som härav påkallades; och
erhöll departementschefen därjämte bemyndigande att, i den mån för utförande
av särskilda delar av arbetet erfordrades speciell sakkunskap med
avseende å arbetarförhållanden, fiskeriintressen eller inom andra områden,
som av lagstiftningen komme att beröras, för dessa delar tillkalla särskilda
sakkunniga.

På grund av förstberörda bemyndigande förordnade departementschefen
den 22 november 1911 häradshöfdingen i Nordals, Sundals och
Valbo härads domsaga, f. d. revisionssekreteraren Hugo von Sydow samt
advokaten Eliel Löfgren i Stockholm, jägmästaren Carl Leonard Björkbom
i Östersund och flottledsingenjören J. A. Melkerson i Leksand att i
departementet biträda med sagda arbete; och utsågs därvid von Sydow
att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete. Att såsom sekreterare
biträda de sakkunniga förordnade Kungi. Maj:t den 1 december 1911 nuvarande
hovrättsrådet i Göta hovrätt Arnold Lindman. På hemställan av
de sakkunniga förordnade departementschefen därjämte den 30 mars 1912
följande personer att under arbetets fortgång med de sakkunniga överlägga
i nedan angivna frågor, nämligen disponenten Helmer Flygt i Stockholm
i frågor, som beröra trävaruindustriens särskilda grenar, fiskeriassistenten
Ivar Arwidsson i Uppsala i frågor, som beröra fiskerinäringen, ledamoten
av riksdagens andra kammare Adolf Wiklund i Brattfors i frågor, som
beröra jordbruksnäringen och strandägarintressena, samt direktören Paul
Bellander i Bollnäs i fråga om flottningskostnaders fördelning å olika slag
av virke.

Av de sakkunniga har under år 1915 verkställts motivskrivning och
i sammanhang därmed vidtagits sådana smärre ändringar i utkastet till
lagtext, vilka under arbetet med motivskrivningen funnits påkallade.

Med detta arbete har sekreteraren varit sysselsatt hela året och ordföranden
vissa tider. Förslag till motiv hava författats till det föreslagna
nya 4 kap. i förslaget till vattenlag samt till de §§ i 1—3 samt 5—9
kap. i samma lagförslag, vilka beröras av flottningslagstiftningen, ävensom
till ett utarbetat förslag till lag om flottning i allmän flottled; dock att å
sistnämnda motiv en mindre del ännu återstår att utarbeta.

De kostnader, de sakkunnigas arbete hittills åsamkat statsverket, kunna
beräknas till sammanlagt 71,779 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande omfattningen av bolags jordförvärv
i mellersta och södra delarna av riket in. in.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 december 1911 bemyndigades chefen
för justitiedepartementet att tillkalla två sakkunniga för undersökning

Berättelse om vild i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

109

rörande omfattningen av bolags jordförvärv i mellersta och södra delarna
av riket och i vad mån berörda jordförvärv i olika avseenden kunde anses
verka avsevärt till men för jordbrukets utveckling och ortsbefolkningens
berättigade intressen, i vilken undersökning lämpligen borde inbegripas enskilda
personers större jordinnehav i nämnda delar av riket, i den mån
sådant innehav kunde anses ägnat att medföra verkningar av nyss angiven
art. Departementschefen förordnade därefter den 15 januari 1912 borgmästaren
Carl Lindhagen och numera landshövdingen Gustaf Roos att i
berörda hänseende biträda inom departementet. Dessa avlämnade den 10
mars 1913 ett betänkande om jordfördelningen i Värmlands län jämte
förslag till lag angående förbud i vissa fall för bolag och förening att
förvärva fast egendom därstädes. Vissa utredningar om kronans gamla
skogar och den uteblivna av vitt ringen i länet samt om trustbildningar och
utländska jordförvärv därstädes framlades också.

Sedan Roos avgått från uppdraget samt Kungl. Maj:t den 13 juni
1913 bemyndigat chefen för justitiedepartementet att tillkalla ytterligare
högst två personel- att deltaga i utredningen, utsåg departementschefen
slamma dag till sakkunniga, jämte Lindhagen, f. d. lantbruksskolföreståndaren
Ake Ingeström på Varpnäs och godsägaren Carl Ros på Arås, båda från
Värmland. Samtidigt tillkännagav departementschefen, att han funnit det
angeläget, att undersökningen i Värmlands län snarast fullständigades
genom en närmare utredning dels om de arrendatorers ställning, vilka
innehade jord tillhörig bruks- och sågverksbolag eller andra kikare av
bruks- eller trävaruindustri inom länet, dels rörande jordbrukets vidmakthållande
och skötsel å den i bolagens och de enskilda industriidkarnas
ägo varande jord, dels ock rörande det sätt, varå ägostyckningen hittills
verkställts inom länet, samt verkningarna härav.

Den 19 mars 1914 ingingo de sakkunniga med en underdånig framställning
om åtgärders vidtagande för att bereda dem en kompetent sekreterare
till deras varaktiga förfogande. Denna framställning bifölls av
Kungl. Maj:t enligt brev den 18 april 1914 på det sätt, att till bestridande
av arvode åt en sekreterare, vilken de sakkunniga skulle äga att
själva utse, anvisades ett belopp av intill 175 kronor i månaden. Till
sekreterare antogs filosofie licentiaten Emil Cederblad.

De sakkunniga hava den 13 januari 1916 avlämnat ett den 30
december 1915 dagtecknat, slutligt utlåtande rörande Värmlands län.

Sammanlagda utgifterna för de sakkunnigas arbeten intill 1915 års
slut hava utgjort 45,208 kronor 41 öre.

no

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utredning angående legaliserade revisorer och omarbetning
av förordningen om handelsböcker och handelsräkningar.

Genom nådigt beslut den 27 augusti 1912 bemyndigades chefen för
justitiedepartementet att tillkalla på affärslivets område sakkunniga personer
att inom departementet biträda med verkställande av utredning och
avgivande av förslag i fråga om anordningar för införande av legaliserade
revisorer samt rörande omarbetning i viss omfattning av förordningen den
5 maj 1855 angående handelsböcker och handelsräkningar.

Den 17 september 1912 lämnades berörda uppdrag åt advokaten
John Tjerneld såsom ordförande jämte direktören i Stockholms köpmannaförening
Hans Fr. Hansen, direktören i Nya aktiebolaget Atlas Gunnar
Jacobsson samt direktören i aktiebolaget Sveriges allmänna revisionsbyrå
Sven Nisswandt, samtliga bosatta i Stockholm.

I början av år 1915 sysslade de sakkunniga med färdigställande av ett
preliminärt förslag till ny bokföringslag, åtföljt av fullständiga motiver.
Detta förslag trycktes i en korrekturupplaga och inhämtades genom
justitiedepartementet utlåtanden över förslaget från rikets handelskamrar
och en del andra handels- och industrikorporationer. Sedan dessa utlåtanden
under våren och sommaren 1915 inkommit, skredo de sakkunniga
till vttertigare omarbetning av förslaget med ledning av de anmärkningar,
som mot detsamma framställts. Härmed hava de sakkunniga sysslat sammanlagt
tre månader under hösten 1915. Ett definitivt förslag föreligger nu
i det närmaste färdigt och torde under loppet av januari månad 1916
kunna avlämnas.

De sakkunniga hava hittills icke till behandling upptagit frågan om
utredning angående legaliserade revisorer.

Sammanlagda utgifterna för de sakkunnigas arbete intill 1915 års
slut hava utgjort omkring 8,175 kronor.

Sakkunniga för utredning av vissa straffrättsfrågor.

Överdirektören Viktor Almquist, revisionssekreteraren Algot Bagge
och advokaten friherre Georg Stjernstedt förordnades den 20 juni 1913
att såsom sakkunniga biträda i justitiedepartementet med verkställande av
utredning och avgivande av förslag i fråga om borttagande ur lagstiftningen
av straffpåföljden förlust av medborderligt förtroende, revision av
bestämmelserna om verkställighet av straffarbete och fängelsestraff samt
utsträckt tillämpning av villkorlig straffdom och villkorlig frigivning ävensom
nya eller ändrade bestämmelser i övrigt beträffande dessa rättsinstitut.

Betänkande med förslag till lag angående verkställighet av straffarbete
och fängelsestraff avlämnades den 29 december 1914. Under år

in

Berättelse om veld i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1915 avlämnades den 30 september betänkande innefattande utredning och
förslag om borttagande ur lagstiftningen av straffpåföljden förlust av medborgerligt
förtroende. De sakkunniga hava därefter varit sysselsatta med
utredning och förslag till utsträckt tillämpning av villkorlig straffdom och
villkorlig frigivning ävensom nya eller ändrade bestämmelser i övrigt beträffande
dessa rättinstitut.

Sedan Bagge den 7 december 1914 kallats att biträda i justitiedepartementet
i annat ärende, som tagit hans tid fullständigt i anspråk,
hava de sakkunnigas arbeten tillsvidare inställts.

Intill 1915 års slut har till de sakkunniga från statskontoret utbetalats
ett belopp av 27,938 kronor 45 öre.

Bysamfällighetsutredningen.

Den 1 maj 1914 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för justitiedepartementet
att tillkalla sakkunniga personer för utredning angående
behovet av bestämmelser i syfte att bereda delägare i vid skifte undantagna
eller därmed jämförliga samfällda ägor eller rättigheter tillfälle att
fatta bindande beslut i frågor rörande desamma ävensom för avgivande av
förslag till lagstiftning, vartill utredningen kunde föranleda. Den 23 i
samma månad förordnade departementschefen häradshövdingen, före detta
revisionssekreteraren friherre Carl Cederström, förste lantmätaren Karl
Grubbström och revisionssekreteraren Yngve Wisén att i nämnda hänseende
biträda inom departementet, därvid friherre Cederström skulle vid
de sakkunnigas sammanträden föra ordet.

Till följd av andra uppdrag hava de sakkunniga under år 1915 varit
förhindrade att annat än kortare tider ägna sig åt förevarande utredningsarbete.
Härunder hava från Konungens befallningshavande och förste
lantmätarna inkomna svar å sakkunnigas cirkulär, med ett större antal bifogade
byordningar av äldre och nyare datum, blivit bearbetade samt ett
första felslag till lagtext uppsatts. Under förra hälften av år 1916 torde
sakkunniguppdraget kunna slutföras.

Några expensmedel hava icke under året tagits i anspråk; av år
1914 anvisade 300 kronor återstå alltså, sedan under nämnda år åtgått
c:a 50 kronor, c:a 250 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan om förundersökning i brottmål

m. m.

Sedan chefen för justitiedepartementet efter därtill den 9 oktober
1914 givet nådigt bemyndigande tillkallat advokaten Eliel Löfgren för att
inom departementet biträda vid utredning av frågan om en ny lagstift -

112

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ning rörande förundersökning och häktning i brottmål ävensom vid uppförande
av de lagförslag, vartill nämnda utredning kunde föranleda, har
arbetet med ifrågavarande lagstiftning fortgått inom departementet under
samarbete med de personer, åt vilka den förberedande utredningen angående
reformen av processlagstiftningen är överlämnad, men bär ännu icke
avslutats.

Någon ersättning för ifrågavarande uppdrag har hittills icke utgått.

Sakkunnig för behandling av frågan om ändring i gällande bestämmelser
angående fideikommiss.

Chefen för justitiedepartementet erhöll den 9 oktober 1914 Kungl.
Maj:ts bemyndigande att tillkalla högst två sakkunniga personer för att
inom departementet biträda vid behandling av frågan om ändring i gällande
bestämmelser angående fideikommiss.

Departementschefen har därefter den 20 i samma månad kallat
envoyéen juris doktorn greve J. J. A. Ehrensvärd att för nämnda ändamål
biträda inom departementet.

Arbetet har under året fortgått, varvid bland annat infordrats vissa
uppgifter från fideikommissinnehavarna i riket enligt ett till dem avsänt
frågeformulär.

Kostnaderna för arbetet hava intill 1915 års slut utgjort omkring
3,805 kronor.

Kommitté för frågan om de kyrkliga konsistoriernas omorganisation.

Kungl. Maj:t uppdrog den 13 november 1914 åt en kommitté att
verkställa förnyad utredning av frågan om de kyrkliga konsistoriernas omorganisation
samt till Kungl. Maj:t inkomma med det utlåtande och förslag
i ämnet, vartill utredningen kunde föranleda. Till ordförande i denna
kommitté förordnade Kungl. Maj:t biskopen i Luleå stift teologie doktorn
O. Bergqvist samt till ledamöter kontraktsprosten K. L. Lindberg, f. d.
hovrättsrådet, häradshövdingen G. Ribbing, undervisningsrådet K. L. E.
Sandberg, ledamoten av riksdagens första kammare kyrkoherden N. S. Stadener
samt ledamoten av riksdagens andra kammare, folkskolläraren O. H.
Waldén ävensom t. f. revisionssekreteraren G. Masreliez, vilken sistnämnde
jämväl skulle tjänstgöra såsom kommitténs sekreterare.

Ribbing har den 27 november 1915, på egen begäran, entledigats från
ledamotskapet.

Kungl. Maj:t har till kommittén remitterat riksdagens skrivelse den
27 maj 1915 angående jämkning i gällande stiftsreglering in. m.

Vid sina sammanträden har kommittén dels planlagt de för korn -

113

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

mittens arbete erforderliga utredningar, dels i detalj granskat domkapitlens
verksamhetsområde enligt gällande lagstiftning, dels ock närmare behandlat
frågan om domkapitlens sammansättning. Mellan sammanträdena hava utarbetats
vissa utredningar samt delar av det blivande betänkandet.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 1 juni 1915 har kommittén uppdragit
åt konsistorienotarien A. E. Carlgren att i samråd med domprosten

J. O. C. Norberg utarbeta eu redogörelse för arbetet inom domkapitlen.

Intill 1915 års slut har till de sakkunniga från statskontoret utbetalats
ett belopp av 15,458 kronor.

Sakkunniga för behandling av vissa till kyrkolag stiftning en hörande
frågor.

Kungl. Maj:t har den 26 november 1914 dels förordnat t. f. revisionssekreteraren
A. E. Eodhe att från och med den 1 januari 1915 tillsvidare
under året biträda inom justitiedepartementet vid beredande av
vissa till kyrkolagstiftningen hörande ärenden, dels bemyndigat chefen för
samma departement att tillkalla ytterligare en sakkunnig person att inom
departementet biträda vid beredande av vissa ärenden, som syntes vara av
den beskaffenhet, att vid deras behandling lämpligen även någon sådan
person borde vara behjälplig. Departement schefen har därefter den 15
december 1914 fördordnat domprosten F. J. Fäbroms att inom departementet
biträda vid behandling av frågan om ändring i gällande bestämmelser
rörande ärkebiskopsval.

Till chefen för justitiedepartementet överlämnades i maj 1915 förslag
och utredning angående ändrade bestämmelser om val av ärkebiskop samt
i augusti 1915 förslag till lag om nyttjanderätt till gravplats, lag om ändrad
lydelse av 3 mom. i förordningen den 30 maj 1759 om biskops- och
superintendentsval samt lag, innefattande ändring i gällande bestämmelser
om nattvardsgång. De sakkunniga hava därmed avslutat sitt uppdrag.

Kostnaderna för ifrågavarande uppdrag hava uppgått till 6,472 kronor
36 öre.

Sakkunniga för överarbetning av vissa delar i 1910 års kommittéförslag
rörande ny vattenlag.

På grund av nådigt bemyndigande den 1 juni 1915 har chefen för
justitiedepartementet samma dag kallat Jedamoten av riksdagens första
kammare, f. d. lantbruksskollöreståndaren Åke Ingeström samt ledamöterna
av riksdagens andra kammare, hemmansägaren Daniel Persson i Tällberg
och kaptenen i väg- och vattenbyggnadskaren Sven Edvard Julius Lubeck
att såsom sakkunniga jämte f. d. revisionssekreteraren, häradshövdingen i

Sih. till rilcsd. prot. 1916. 1 Sami. 1 Avd. 15

Bikgdags-Berättelseiu

114

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Hedemora domsaga Karl Henrik Högstedt — vilken tidigare förordnats
till biträde inom justitiedepartementet vid behandling av frågan om ny
vattenrättslagstiftning — inom sagda departement biträda med överarbetning
av nedannämnda delar i det av särskilda kommiiterade den 17 december
1910 avgivna förslaget till vattenlag, nämligen första och andra
kapitlen, nionde, elfte, trettonde och fjortonde kapitlen, sistnämnda fyra
kapitel i den män de avse att reglera frågor hörande till den lukrativa
vattenrätten, samt de övriga stadganden i förslaget, som med nu berörda
delar därav äga omedelbart samband, med uppdrag för de sakkunniga att
vid överarbetningen taga särskild hänsyn därtill, huruvida och på vilket
sätt de samhälleliga intressena och den jordbrukande befolkningens berättigade
önskemål böra beaktas i högre grad än som skett i kommittéförslaget.
Åt Högstedt har uppdragits att sammankalla de sakkunniga och
såsom ordf rande leda deras arbete; och har till sekreterare hos de sakkunniga
föt ordnats hovrättsrådet i Göta hovrätt Johannes Natanael Gärde.

Sedan det visat sig erforderligt att uti ifrågavarande överarbctning,
i vad denna avser stadganden, som beröra fisket, deltager jämväl eu fiskerisakkunnig
person, har chefen för justitiedepartementet den 20 oktober
1915, likaledes enligt nådigt bemyndigande, kallat byråchefen i lantbruksstyrelsen
Oscar Frithiof Nordqvist att deltaga i de sakkunnigas arbete
såvitt angår dylika stadganden.

Det åt de sakkunniga anförtrodda arbetet beräknas vara slutfört i
slutet av mars månad 1916.

. Den ungefärliga kostnaden för de sakkunnigas arbete under år 1915
har uppgått till 10,600 kronor.

Revision av skiftesstadgan jämte därmed sammanhörande författningar.

Sedan den av Kungl. Maj:t, den 5 oktober 1906 förordnade kommitté
med uppdrag att företaga en fullständig revision av skiftesstadgan med
därmed sammanhörande författningar den 28 juli 1911 avgivit betänkande
i ämnet samt yttranden över samma betänkande inhämtats av myndigheter
och andra, i vilka yttranden erinringar gjorts såväl mot åtskilliga huvudprinciper
som mot särskilda bestämmelser i kommitténs förslag, har Kungl.
Maj:t den 3 juni 1915 dels förordnat assessorn i Svea hovrätt Gustaf Grefberg
att från och med den 1 juli 1915 tillsvidare biträda inom justitiedepartementet
vid fortsatt behandling av ifrågavarande lagstiftningsfråga,
dels bemyndigat chefen för justitiedepartementet att tillkalla högst fem
personer för att inom departementet i viss omfattning biträda vid samma
frågas behandling. På grund av berörda bemyndigande har chefen för

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

115

justitiedepartementet tillkallat häradshövdingarna, före detta revisionssekreterarna
Ernst Håkanson och friherre Bror Carl Cederström, revisionssekreteraren
Axel Edelstain och förste lantmätaren A. Bentzer.

De sakkunniga sammanträdde första gången den ''28 juni 1915 och
under denna och de närmast följande två dagarna överlädes om vissa
huvudgrunder för frågans fortsatta behandling. De sakkunniga hava vidare
varit samlade under fjorton dagar i oktober, därvid behandlats följande
frågor: ändamålet med laga skifte, skifteslags omfång och äldre delnings
bestånd, skiftesvitsord, förrättningsmän vid laga skifte, kungörande och
börjande av laga skifte, uppskov däri och de frågor, som böra föredragas
vid laga skifte, delägarnas rätt att nyttja skifteslagets ägor under laga
skifte, upprättande av ägokarta samt bestämmande av gränserna kring
skifteslagets ägor.

Kostnaderna hava till 1915 års slut uppgått till 3,642 kronor 69 öre.

Sakkunnig för behandling av vissa till processlagstiftningen hörande
frågor.

Kungl. Maj:t har den 19 november 1915 förordnat assessorn i hovrätten
över Skåne och Blekinge A. E. Rodhe att tillsvidare från nämnda
dag biträda inom justitiedepartementet vid fortsatt behandling av vissa till
processlagstiftningen hörande frågor.

I december 1915 har till chefen för justitiedepartementet överlämnats
förslag till lag om ändrad lydelse av 15 kap. 3 § rättegångsbalken.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

Kostnaderna för arbetet hava uppgått till 569 kronor 45 öre.

Sakkunniga för strafflag sst iftving angående enskilds förbindelse med
främmande makt m. m.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 7 december 1915 chefen för justitiedepartementet
att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom departementet
biträda vid verkställande av utredning avseende såväl omarbetning och
utvidgning av gällande strafflagstiftning i fråga om dels enskildas förbindelse
med främmande makt dels ock handlingar, som kunna befaras leda
till åtgärder från främmande makts sida av för riket menlig art, som ock av
frågan, om ett, samhällsskadligt konstlat åstadkommande av knapphet på
förnödenheter eller begagnade av sådan knapphet kan och bör under vissa
omständigheter beläggas med straff.

På grund av det sålunda meddelade bemyndigandet tillkallades revisionssekreteraren
Algot Bagge, professorn i straffrätt vid universitetet i
i Uppsala F. G. P:son Wetter samt docenten i nationalekonomi och stati -

116

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

slik vid handelshögskolan i Stockholm S. B. Brisman att för berörda
ändamål biträda inom departementet.

De sakkunnigas arbete har under år 1915 påbörjats.

Någon ersättning för ifrågavarande uppdrag har ännu ej utgått.

Lantförsvarsdepartementet.

Kommissionen för verkställande av undersökning av förhållanden
inom rikets försvarsväsende.

Kommissionen tillsattes genom nådigt brev den 11 december 1908
samt bemyndigades genom nådigt brev den 18 juli 1913 att fortsätta sin
verksamhet tillsvidare och till den 1 juli 1915. 1 kommissionen hava varit
förordnade, till ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare, grosshandlaren
E. A. Nilson, och till ledamöter, ledamoten av riksdagens andra
kammare, lantbrukaren C. Persson i Stallerhult, häradshövdingen G. A. E.
Kronlund, lektorn J. F. Nyström samt ledamöterna av riksdagens andra
kammare, hemmansägaren 1). Persson i Tallberg och parkföreståndaren
F. W. Thorsson.

Under sista halvåret av sin verksamhet har kommissionen samlad
besökt Dalregementet i Falun. En avdelning av kommissionen har därjämte
besökt Stockholms aramunitionsförråd.

Liksom under föregående år hava till kommissionen inkommit och
av densamma handlagts klagomål och anmälningar från enskilda personer,
och hava i tidningspressen påstådda missförhållanden inom försvarsväsendet
blivit föremål för kommissionens undersökning.

På grund av sin verksamhet har kommissionen dels tid efter annan
gjort underdåniga framställningar, bland annat, rörande centralisering av
tillskärningen utav uniformspersedlar för armén och rörande införande i det
militära avlöningssystemet av avlöningsformen ålderstillägg, dels ock i
vissa fall ansett sig böra påkalla justitiekansler^ ämbetsbiträde.

Kostnaderna för kommissionen hava uppgått till 368,725 kronor 40 öre.

Dj urgårdskommissionen.

Djurgårdskommissionen är tillsatt genom beslut den 12 september
1910. I densamma hava för tiden intill 1915 års utgång varit förordnade,
till ordförande översten C. E. Grill samt till ledamöter vice häradshövdingen
G. Abenius och knptenen i väg- och vattenbyggnadskåren C. S. I.
Petersson; och hava dessa förordnanden förnyats tillsvidare under år 1916.

Under år 1915 har Djurgårdskommissionens verksamhet utvidgats
därigenom att kommissionen erhållit i uppdrag dels att försälja 31 tomter,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

117

belägna i de nybildade kvarteren Musketören och Furiren i närheten av
Karlaplan, dels ock att utföra gatuarbeten å vissa områden såväl i närheten
av Djurgårdsbrunnsviken som öster om Karlaplan.

Tomtförsäljningen har naturligen under år 1915 i hög grad försvårats
av de till följd av världskriget tryckta ekonomiska konjunkturerna.
Under året har sålunda försålts allenast en tomt, betingande en köpeskilling
av 169,000 kronor.

Däremot hava de rådande förhållandena ej på något sätt oförmånligt
påverkat de gatt!- och leduingsarbeten, som kommissionen har i uppdrag
att låta utföra, utan hava dessa så mycket som möjligt forcerats.

Sakkunniga för viss utredning rörande förläggningsort för infanterisljutskolan.

Genom nådigt beslut den 24 oktober 1913 uppdrogs åt chefen för
femte arméfördelningen, generallöjtnanten O. B. Malm, samt t. f. chefen
för Hallands regemente, överstelöjtnanten P. J. Hegardt, att i egenskap
av sakkunniga verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om förläggning
av nämnda skjutskola till Malrna hed, Lindö gods i Vallentuna socken
eller eventuellt annan ort.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för ifrågavarande utredning hava uppgått till 3,100 kronor.

Kommission för fortsatta försök med kulsprutemateriel.

För fortsatta försök med kulsprutemateriel i syfte att utreda vissa
frågor rörande organisation, utbildning ocb^taktisk användning av kulspruteförband
samt lämpligaste typ för transportmat eriel för desamma tillkallades,
jämlikt nådigt bemyndigande, den 23 maj 1914 en kommission, bestående
av följande officerare, nämligen majorerna vid Hälsinge regemente G. E.
Ros och vid Norrbottens regemente E. F. M. Grafström, majoren i armén,
ryttmästaren vid Skånska dragonregementet J. V. E. D. af Sandeberg, kaptenerna
vid Västgöta regemente G. T. A. Lundberg, vid Jönköpings regemente
G. R- A. H. Lindgren och vid Positionsartilleriregementet C. E. G. A.
Jegerhjelin samt två artilleristabsofficerare enligt generalfälttygmästarens
och inspektörens för artilleriet bestämmande.

Kommissionens uppdrag är numera slutfört.

Utgifterna för kommissionen hava uppgått till 18,010 kronor 20 öre.

Kommission för fortsatta jämförande försök med gevär av 6,5 och
7,2 mm. kaliber med förpedkuUammunition.

Jämlikt nådigt bemyndigande tillkallades den 24 april 1914 för att
leda ovanberörda försök en kommission, bestående av översten och chefen

118

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

för Norrbottens regemente friherre C. A. Falkenberg, översten och sekundchefen
för Göta livgarde J. G. Nauckhoff samt kaptenen vid Andra livgrenadjärregementet
R. F. Muntzing.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för kommissionen hava uppgått till 1,133 kronor 84 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande av förslag
angående vissa värnpliktigas tjänstgöring.

Enligt nådigt beslut den 17 september 1914 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementct att tillkalla högst tre sakkunniga personer för
att inom departementet biträda med verkställande av utredning, huruvida
sådana för förseelser mot den militära strafflagen* upprepade gånger straffade
värnpliktiga, vilka kunna antagas öva ett demoraliserande inflytande
å övriga värnpliktiga, lämpligen må kunna, avskilda från övriga värnpliktiga,
vapenövas för sig själva eller användas till lämpliga för statens räkning
erforderliga arbeten, ävensom utarbeta det förslag, vartill nämnda
utredning kunde giva anledning; och utsågos härtill ledamoten av riksdagens
första kammare, v. häradshövdingen L. G. Gezelius, ledamoten av
riksdagens andra kammare, handlanden Hj. Wijk och majoren vid Västgöta
regemente C. A. G. Lindencrona.

På grund av särskilda nådiga bemyndiganden den 19 februari och
den 17 december 1915 har chelen för lantförsvarsdepartementet vidare
uppdragit åt kaptenen vid flottan F. Th. E. Fevrell att under viss tid deltaga
i de sakkunnigas ifrågavarande arbete.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 17 december 1915 har chefen för
lantförsvarsdepartementet anmodat de sakkunniga att i sammanhang med
ovan angivna uppdrag verkställa utredning och utarbeta förslag i berörda
hänseende" jämväl beträffande det vid krigsmakten fast anställda manskapet.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava till och med december 1915
uppgått till 5,148 kronor 65 öre.

Sakkunnig för utarbetande av förslag till erforderliga nya bestämmelser
rörande ojjicers- och rese / ''vojt vers ut häda inge n vid armén Enligt

nådigt beslut den 17 september 1914 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla en sakkunnig person för att inom
departementet biträda med utarbetande av förslag i berörda hänseende;
och utsågs härtill översten vid generalstaben C. A. P. A:son Sjögreen.

Den sakkunnige har den 20 januari 1915 avgivit förslag till kungörelse
angående officers- och reservofficersaspiranters antagning och utbildning.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

119

Uppdraget är därmed slutfört.

Till den sakkunnige har utbetalts ett belopp av 630 kronor.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande underbefäls befordran till officer orh reservofficer.

Enligt nådigt beslut den 17 september 1914 bemyndigades chefen
för ^^försvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer
för att inom departementet verkställa utredning angående de omständigheter,
under vilka personal i underbefäls ställning vid armén och marinen
vid yngre år må kunna vinna befordran till officer och reservofficer, ävensom
avgiva det förslag, vartill nämnda utredning kunde giva anledning;
och utsagos härtill överstelöjtnanten vid Livregementets grenadjärer G.
Hedengren, ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören A. C. J.
Christiernson och fanjunkaren vid Kalmar regemente C. G. Andersson.

Sedan överstelöjtnanten Hedengren pa därom gjord anhållan entledigats
från ovannämnda uppdrag, utsågs i hans ställe till sakkunnig översten
i armén, överstelöjtnanten i Svea livgarde G. Bouveng; och uppdrogs
åt den sistnämnde att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

För ifrågavarande utredning, «om ännu icke är fullbordad, hava intill
utgången av år 1915 icke några medel utbetalts.

O C1 O

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag*
angående omorganisation av väg- och vattenbyggnadskären.

Genom nådigt beslut den 17 september 1914 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga personer
för att inom departementet biträda med verkställande av utredning, huruvida
väg- och vattenbyggnadskåren lämpligen borde omorganiseras i syfte
att höja dess militära användbarhet och göra den till en vid krigstil 1 fälle
duglig officersreserv till fortifikationen, ävensom avgiva det förslag, vartill
nämnda utredning kunde giva anledning; och utsågos härtill överstelöjtnanten
vid fortifikationen E. C. Erikson, överstelöjtnanten i väg- och
vattenbyggnadskåren, byråchefen F. B. Stafsing och ledamoten av riksdagens
andra kammare, grosshandlaren E. A. Nilson.

Den 3 november 1914 bemyndigades chefen för lantförsvarsdepartementet
att tillkalla ytterligare högst två sakkunniga personer för att inom
departementet biträda med samma utredning. I anledning av sistnämnda
bemyndigande tillkallades kaptenen vid väg- och vattenbyggnadskåren S.
E. J. Liibeck.

Uppdraget är numera slutfört.

Utgifterna för de sakkunniga hava uppgått till 5,615 kronor.

120

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till omorganisation av arméns

musik.

På grund av nådigt bemyndigande den 17 september 1914 bär chefen
för lantförsvarsdepartementet uppdragit åt ledamöterna av riksdagens
andra kammare, hovstallmästaren G. Tamm och grosshandlaren E. A. Nilson
samt musikunderlöjtnanten vid Södra skånska infanteriregementet R. H.
J:son Rune att inom departementet biträda med utarbetande av förslag
till sådan omorganisation av arméns musik, att kostnaderna för densamma
komma att uppgå till högst två tredjedelar av statsverkets nuvarande utgifter
för densamma.

Vidare har chefen för lantförsvarsdepartementet, jämlikt nådigt bemyndigande
deri 19 februari 1915, anmodat översten och sekundchefen för
Livregementets husarer greve C. T. G. Rudenschöld och överstelöjtnanten
vid Livregementets grenadjärer G. Hedengren att biträda med utarbetande
av förslag till viss omorganisation av arméns musik.

Sedan hovstallmästaren Tamm och grosshandlaren Nilson på därom
gjord anhållan den 5 mars entledigats från berörda uppdrag, hava i deras
ställe tillkallats lektorn K. Starbäck och stadsnotarien N. Andersson.

Åt greve Rudenschöld har uppdragits att leda de sakkunnigas förhandlingar.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

* Utgifterna för de sakkunniga belöpte sig vid utgången av år 1915 till
5,507 kronor 33 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning i fråga om utrangerade
stamhästars fortsatta användning m. in.

Genom nådigt beslut den 17 september 1914 har chefen för lantförsvarsdepartementet
bemyndigats att tillkalla högst tre sakkunniga personer
för att inom departementet biträda med verkställande av utredning
och utarbetande av förslag dels i syfte, att från kavalleriet och artilleriet
utrangerade stamhästar må, i den mån de för ändamålet kunna befinnas
lämpliga, för fortsatt användning överföras till infanteriet och trängen,
dels ock ej mindre i vad mån och enligt vilka grunder officerare, som tillhöra
generalstaben, övriga staber och kavalleriet och som åtnjuta lönetilllägg
och furageersättning för tjänstehästar, må kunna göras beridna på
kronan tillhöriga stamhästar, än även, huruvida och enligt vilka grunder
det för statsverket må befinnas fördelaktigt att för artilleriets behov anskaffa
kronan tillhöriga draghästar; och hava härtill utsetts ledamoten av
riksdagens andra kammare hovstallmästaren G. Tamm, översten och sekund -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

121

chefen för Livregementets husarer greve C. T. G. Rudenschöld och ledamoten
av riksdagens andra kammare, grosshandlaren- E. A. Nilson.

Enligt nådigt bemyndigande den 17 december 1914 har chefen för
lantförsvarsdepnrtementet anmodat nämnda sakkunniga att i sammanhang
med ovan angivna uppdrag verkställa utredning och utarbeta förslag, jämväl
huruvida och efter vilka grunder det må befinnas lämpligt att för kronans
räkning inköpa de på grund av generalorder den 18 augusti 1914
inlejda och ännu icke återställda hästar eller en del av desamma, ävensom
angående användningen av samtliga under hösten 1914 för kronans räkning
inköpta hästar.

De sakkunniga hava den 31 maj 1915 avgivit betänkande och förslag
i berörda ämnen och hava därmed avslutat sitt uppdrag.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 5,273 kronor 32 öre.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till bestämmelser angående
upprättande av reservstater vid armén.

Enligt nådigt beslut den 17 september 1914 har chefen för lantförsvarsdepartementet
bemyndigats att tillkalla två sakkunniga personer
för att inom departementet biträda med utarbetande av förslag till de
bestämmelser, som erfordras med anledning av riksdagens beslut om upprättande
av reservstater vid armén; och hava härtill utsetts kanslirådet
juris kandidaten A. G. Afzelius och översten vid intendenturkåren K. E.
W. Söderhielm.

De sakkunniga hava avgivit förslag till förordning angående arméns
reservstater. Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 2,089 kronor 39 öre.

Sakkunniga för omarbetning av gällande infanteriexercisreglemente.

Enligt nådigt beslut den 25 september 1914 har chefen för lantförsvarsdepartementet
bemyndigats att tillkalla högst fyra sakkunniga personer
för att inom departementet biträda med omarbetning av gällande
infanteriexercisreglemente i de delar, som betingas av den taktiska och
vapentekniska utvecklingen; och hava härtill utsetts inspektören för infanteriet,
generallöjtnanten L. H. ''Pingsten, översten och chefen för Bohusläns
regemente O. W. Melin, översten och chefen för Västmanlands
regemente G. R. J. Åkerman och majoren vid Alvsborgs regemente C. P.
P. Reuterswärd.

De sakkunniga hava avgivit förslag till nytt infanteriexercisreglemente.
Uppdraget är därmed slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 6,007 kronor.

Bih. till riksd. pvot. 1916. 1 Sami. 1 Avd. 16

Riksda^s-Be rättelse!!*

122

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunnig för verkställande av utredning angående inkv ar teringsförhållandenas
ordnande inom armén.

Enligt nådigt beslut den 25 september 1914 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla en sakkunnig person för att inom
nämnda departement biträda med utredning i berörda hänseende; och
utsågs härtill generallöjtnanten J. G. Björlin.

Den sakkunnige har den 26 augusti 1915 avgivit förslag till förordning
angående arméns inkvartering under fred, förslag till ändringar i
gällande fredsavlöningsreglemente för armén samt förslag till lag angående
marks upplåtande för militära övningar m. in.

För ifrågavarande utredning har utbetalts ett belopp av 6,122 kronor
47 öre.

Sakkunniga för revision av bestämmelserna rörande arméns och marinens
avlöning under krigstjänstgöringstid.

Enligt nådigt beslut den 27 oktober 1914 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer för
att inom departementet biträda med revision av bestämmelserna rörande
arméns och marinens avlöning under krigstjänstgöringstid; och utsågos
härtill ledamöterna av riksdagens andra kammare lantbrukaren Carl Persson
i Stallerhult och redaktören N. A. Nilsson i Kabbarp samt krigsrådet

C. E. T. Sterky och marinintendenten S. F. Lagerholm, varjämte uppdrogs
åt riksdagsmannen Carl Persson att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar.

Sedan genom nådigt beslut den 1 december 1914 chefen för lantförsvarsdepartementet
bemyndigats att tillkalla ytterligare en sakkunnig
person för att inom departementet biträda med ifrågavarande utredning,
utsågs härtill ledamoten av riksdagens första kammare friherre O. H. A.
Fleming; och uppdrogs åt friherre Fleming tillika att i egenskap av ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar i stället för riksdagsmannen
Carl Persson, vilken på därom gjord anhållan befriats från ordförandeskapet.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för ifrågavarande utredning hava uppgått till 6,316
kronor 44 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande av förslag
rörande tillgodoseende av arméns behov av lastautomobiler.

Genom nådigt beslut den 5 december 1914 har chefen för lantförsvarsdepartementet
bemyndigats att tillkalla högst tre sakkunniga personer
för att inom nämnda departement skyndsamt verkställa utredning och ut -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

128

arbeta förslag rörande lämpligaste sättet att tillgodose arméns behov i
krig och fred av lämpliga lastautomobiler; och hava härtill utsetts ledamoten
av riksdagens andra kammare, grosshandlaren E- A. Nilson och
majoren vid fortifikationen G. J. Rabe.

Uppdraget är numera slutfört Till

de sakkunniga har utbetalts ett belopp av 1,224 kronor 60 Öre.

Omredigering av tjänstgöring sreglementet för armén.

Den 31 december 1914 uppdrog Kungl. Maj:t åt generalmajoren i
armén H- E. Hult att med biträde av en kompaniofficer, som komme att
beordras i kommandoväg, ombesörja redigering av en ny upplaga utav
tjänstgöringsreglementet för armén enligt de närmare föreskrifter, som
skulle komma att i kommandoväg meddelas.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

Till och med utgången av 1915 har ingen ersättning utbetalts till
den sakkunnige Sakkunniga

för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande landstormens utrustning m. m.

Enligt nådigt beslut den 22 januari 1915 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
landstormens utrustning m. in.; och utsagos härtill chefen för intendenturkåren,
generalmajoren F. Frölich, ledamoten av riksdagens andra kammare,
grosshandlaren E- A. Nilson, kammar]unkaren F. W. Edelsvärd och majoren
vid intendenturkåren E. M. Wikland, varjämte uppdrogs åt generalmajoren
Frölich att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Sedermera tillkallades översten och chefen för Första livgrenadjärregementet
C. G. V. Hammarskjöld att tillsvidare deltaga i de sakkunnigas
arbeten och därvid verkställa utredning rörande landstormens mobilisering
och taktiska användning ävensom rörande vissa andra frågor beträffande
landstormens tjänstgörings- och styrkeförhållanden.

Sedan generalmajoren Frölich på därom gjord anhållan den 19 maj
1915 blivit från ovannämnda uppdrag entledigad, uppdrogs åt grosshandlaren
Nilson att i hans ställe såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Slutligen tillkallades majoren vid fortifikationen C. G- V. Gartz att
tillsvidare deltaga i de sakkunnigas arbete i vad avsåge frågan om beredande
av förrådslokaler för landstormen.

124

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Uppdraget är ännu icke fullständigt slutfört.

Utgifterna för de sakkunniga belöpte sig vid årsskiftet 1915—1916
till 10,565 kronor 8 öre.

Sakkunnig för verkställande av utredning och utarbetande av förslag
i fråga om förändrad teknik vid arbetet inom ruUföringsexpeditionerna
in. m.

Genom nådigt beslut den 5 februari 1915 har chefen för lantförsvarsdeparteinentet
bemyndigats att tillkalla högst två personer, jämte erforderligt
biträde, för att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga
om förändrad teknik vid arbetet inom ruUföringsexpeditionerna in. m.;
och har marinöverkommissarien C. A. B. Boalt anmodats att med biträde
av kaptenen i intendenturkårens reserv C. M. Thelander verkställa ifrågavarande
uppdrag.

För berörda utredning, som ännu icke är slutförd, hava intill utgången
av år 1915 icke några medel utbetalts.

Sakkunnig för verkställande av utredning och avgivande av förslag
till ny hästutskrivning slag.

På grund av nådigt bemyndigande den 5 mars 1915 uppdrog chefen
lör lantförsvarsdepartementet åt ledamoten av riksdagens andra kammare,
landssekreteraren P. A. V. Schotte att i egenskap av sakkunnig inom
departementet biträda vid utredning och utarbetande av förslag till ny
hästutskrivningslag.

Uppdraget är slutfört.

Till den sakkunnige har utbetalts ett belopp av 400 kronor.

Kommission för handläggning av ärenden rörande befrielse eller hemförlovning
från viss värnpliktstjänstgöring.

Genom beslut den 25 maj 1915 bemyndigades chefen för lantförsvarsdepartementet
att tillkalla eu kommission, bestående av högst fyra
personer jämte erforderliga sekreterarebiträden för att enligt utfärdad instruktion
biträda med handläggning av ärenden rörande befrielse eller
hemförlovning från i lag föreskriven landstormsbefälsutbildning och därmed
sammanhängande frågor; och utsagos till medlemmar av kommissionen
översten C. J. E. Rosenblad, rådmannen A. Cederborg, ledamoten av
riksdagens andra kammare J. B. Eriksson i Grängesberg och verkställande
direktören i Sveriges industriförbund, kaptenen E. Nordlund.

Sedan kommissionen fullgjort sitt uppdrag, förklarades densamma
upplöst den 1 juli 1915.

Kostnaderna för kommissionen hava uppgått till 1,844 kronor 76 öré,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utarbetande av försiat/ till bestämmelser i fråga om
hästhållningen för ojjicerarne vid armén in. m.

Enligt nådigt beslut den 18 juni 1915 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer för
att inom departementet biträda med utarbetande av förslag till bestämmelser
i fråga om hästhållningen för officerarne vid armén in. in.; och
utsågos härtill chefen för reinonteringsstyrelsen, översten friherre W.
H:son von Essen, ryttmästare!) vid Skånska dragonregementet, friherre

G. Gyllenstierna och kaptenen vid Upplands artilleriregemente, friherre

T. O. E. Lagerhcim, varjämte uppdrogs åt friherre von Essen att i egenskap
av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Uppdraget är ännu icke fullständigt slutfört.

Till de sakkunniga hade vid utgången av år 1915 ännu icke några
medel utbetalts.

Sakkunnig för utredning angående föreskrifter till ersättande av vissa
i gällande tjänstgöringsreglemente för armén intagna bestämmelser.

Genom nådigt beslut den 18 juni 1915 har chefen för lantförsvarsdepartementet
bemyndigats att tillkalla eu sakkunnig person för att biträda
vid inom departementet pågående arbete med utredning angående
föreskrifter till ersättande av vissa bestämmelser, som för närvarande finnas
intagna i gällande tjänstgöringsreglemente för armén; och har härtill
utsetts auditören vid Hälsinge regemente C. W. F. Höglind.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

Vid årsskiftet 1915—1916 hade ännu icke några medel utbetalts
för ifrågavarande utredning.

Sakkunniga för utredning rörande viss föreslagen ny kaserntyp m. nr.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 18 juni 1915 anbefallt
arméns kasernbyggnadsnäinnd att avgiva utlåtande T anledning av vad
inom riksdagen anförts rörande viss föreslagen ny kaserntyp ävensom att
upprätta en efter enhetliga grunder uppgjord jämförande kostnadsberäkning
för kasernetablissemangens utförande enligt såväl nämnda typ som
den hittills använda fyravåningstypen samt kasernbyggnadsnämnden därefter
inkommit med det anbefallda utlåtandet och en jämförande kostnadsberäkning,
bemyndigades chefen för lantförsvarsdepartementet genom
nådigt beslut den 9 juli 1915 att tillkalla högst två sakkunniga personer
för att inom nämnda departement biträda med anledning av kaserrfbyggnadsnämndens
berörda utlåtande.

På grund härav anmodades generalmajoren och chefen för fortifika -

126

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit•

tionen A. Odelstierna och överintendenten C. O. Möller att i egenskap av
sakkunniga biträda vid ifrågavarande arbete.

Uppdraget är numera slutfört.

Till de sakkunniga har utbetalts ett belopp av 500 kronor.

Kommission för organiserandet av samarbete mellan militära förvaltningsmyndigheter
och industrien.

Den 26 juli 1915 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommission med
huvudsaklig uppgift att enligt vissa angivna grunder leda och organisera
samarbetet mellan militära förvaltningsmyndigheter och industrien, i syfte
att vid ett eventuellt krigsutbrott industrien må vara i möjligaste män
rustad för tillverkning av krigsmateriel; och utsågos till ledamöter i kommissionen
generallöjtnanten i generalitetets reserv C. D. L. W. W:son
Munthe, marinöverintendenten och chefen för marinintendenturkåren, kommendörkaptenen
av första graden i flottans reserv H. F. Lindberg, överingenjören
vid järnkontoret A. F. Wahlberg, direktören för Allmänna svenska
elektriska aktiebolaget i Västerås J. S. Edström, majoren vid generalstaben
A. I. Lyström och verkställande direktören i Sverige» industriförbund,
kaptenen i kustartilleriets reserv E. Nordlund. Åt generallöjtnanten
Munthe uppdrogs att såsom ordförande leda kommissionens förhandlingar.

Utgifterna för kommissionen hava intill utgången av år 1915 uppgått
till 5,434 kronor 86 öre.

Sakkunnig för utarbetande av en handbok angående volontäranställ- .
ning in. in.

Genom nådigt beslut den 3 september 1915 har chefen för lantförsvarsdepartementet
bemyndigats att tillkalla en sakkunnig person för att
inom departementet biträda med utarbetande av en handbok angående
volontäranställning*m. in.; och har härtill utsetts kaptenen vid Södermanlands
regemente P. V. S. Mannerstedt.

För ifrågavarande utredning, som ännu icke är slutförd, hava intill
årsskiftet 1915—1916 icke några medel utbetalts.

Sakkunnig för utarbetande av kungörelse rörande användandet och
redovisningen av truppförbandens allmänna lägerkassor.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 3 december 1915 har chefen för
lantförsvarsdepartementet uppdragit åt generalmajoren i armén H. E. Hult
att inom departementet biträda med utarbetandet av kungörelse rörande
användandet och redovisningen av truppförbandens allmänna lägerkassor.

127

berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

Till den sakkunnige har intill utgången av år 1915 ingen ersättning
utbetalts.

Sakkunnig för verkställande av visst arbete i fråga om regementspastor
sinstitutionens omorganisation.

Genom nådigt beslut den 3 december 1915 har chefen för lantförsvarsdepartementet
bemyndigats att tillkalla eu sakkunnig person för att
inom departementet biträda med uppgörandet av riktlinjerna för den av
1915 års kyrkomöte antydda omorganisation av regementspastorsinstitutionen;
och har härtill utsetts e. o. hovpredikanten, regementspastorn P. G. J.
Malmberg.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

Till den sakkunnige hade vid årsskiftet 1915—191G icke några medel
utbetalts.

Sakkunnig för verkställande av utredning och avgivande av förslag
i fråga om vissa ändringar i inskrivningsförordningen.

Genom nådigt beslut den 10 december 1915 har chefen för lantförsvarsdepartementet
bemyndigats att tillkalla högst två sakkunniga personer
för att inom departementet biträda med verkställande av utredning
samt avgivande av förslag beträffande de ändringar i gällande inskrivningsförordning,
vilka torde böra vidtagas med anledning av den 3 december
1915 utfärdad förordning angående kyrkoböckers förande; och har därtill
utsetts majoren C. M. L. Ljungwaldh.

Uppdraget är ännu icke slutfört.

Till den sakkunnige har intill utgången av År 1915 ingen ersättning
utbetalts.

Kommission för granskning av vissa värnpliktigas ansökningar om
befrielse från plutonchefsutbildning.

Genom nådigt beslut den 17 december 1915 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla en kommission bestående av högst
tre personer, jämte erforderliga sekreterarebiträden, för att enligt utfärdad
instruktion inom departementet biträda med handläggning av ärenden
rörande befrielse från undergående av genom nådigt brev den 23 oktober
1915 anbefalld plutonchefsutbildning och därmed sammanhängande frågor;
och utsågos till medlemmar av kommissionen översten C- J. E. Rosenblad
och rådmannen A. Cederborg.

Kommissionen har numera slutfört sitt uppdrag.

För ifrågavarande arbete hava ännu icke några medel utbetalts.

Berättelse oni vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande åtgärder för nedbringande
av kostnaderna för anskaffning av arméns •provianteringsartiklar

m. m.

Genom nådigt beslut den 81 december 1915 har chefen för lantförsvarsdepartementet
bemyndigats att tillkalla högst tre sakkunniga personer
med uppdrag att efter verkställd undersökning skyndsamt inkomma
med yttrande och förslag till de åtgärder, som må kunna omedelbart vidtagas
till nedbringande av kostnaderna för anskaffning av för armén erforderliga
provianterings- och andra förbrukningsartiklar; och hava därtill
utsetts direktören J. E. Sachs, tillika ordförande, kapten vid intendenturkåren
friherre C. F. S. von Otter och sysslomannen vid Vänersborgs
hospital och asyl A. G. Högberg.

Sjöförsvarsdepartementet.

Sakkunniga för utredning rörande förenkling av marinens redovisningsväsende
m. m.

Genom kung!, brev den 4 juli 1910 bemyndigades chefen för sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla tre sakkunniga, varav en ordförande,
för utredning rörande förenkling av marinens redovisningsväsende; och
blevo härtill den 12 juli 1910 utsedda statskommissarien Chr. L. Tenow,
dåvarande kaptenen, numera kommendörkaptenen av l:a graden J. C.
Schneidler och marinintendenten av l:a graden R. C. T. Näsman.

Vidare uppdrogs genom kungl. brev den 28 april 1911 åt bemälda
sakkunniga att vid fullgörande av omförraälda uppdrag jämväl taga under
övervägande frågan, huruvida revision av maiinens räkenskaper och förvaltning
kunde så ordnas, att en på samma gång oberoende och sakkunnig
granskning kunde vinnas, eventuellt genom överflyttande av revisionen
på civila händer utom marinen, samt därutinnan framställa förslag.

Den 1 augusti 1910 förordnades marinintendenten av 2:a graden
G. Lundén att biträda de sakkunniga.

Den 1 oktober 1911 har kommendörkaptenen Schneidler upphört att
deltaga i arbetet och efterträtts av kaptenen G. Ekelund.

På grund av bemyndigande i kungl. brev den 18 juni 1915 har
dåvarande kaptenen, numera majoren K. Z. Rönblom den 19 i sistnämnda
månad av departementschefen utsetts att deltaga i arbetet beträffande
kustartilleriet.

De sakkunniga hava verkställt utredning jämlikt nådigt brev den 1
oktober 1914 med anledning av vad 1914 års riksdag uttalat i fråga om

129

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

beklädnadsförråden vid flottans stationer samt avgivit på denna utredning
grundat underdånigt yttrande och förslag (den 15 september).

På grund av nådig remiss den 10 april 1915 av de sakkunnigas den
15 november 1913 avgivna betänkande III (innefattande förslag till förändrat
redovisningssystem vid flottans stationer) samt de däröver av marinförvaltningen
och vederbörande stationsmyndigheter avgivna yttranden
hava de sakkunniga:

verkställt omarbetning av det förslag till ändringar i reglemente för
marinen del I, vilket såsom bilaga A medföljde nämnda betänkande;

uPPgj°rt förslag till anvisningar jämte exempelsamling för verkstadsbokföringen
vid flottans varv; samt

avgivit underdånigt utlåtande (den 21 september) åtföljt av
specialmotivering över verkställd omarbetning av det ursprungliga
förslaget till ändringar i reglemente för marinen, del I, och
omarbetat förslag till ändringar i detta reglemente.

På grund av ämbetsskrivelse den 13 juni 1913 från chefen för sjöförsvarsdepartementet
hava de sakkunniga:

utarbetat och avgivit förslag till nya redovisningsformulär för sjökrigshögskolan,
sjökrigsskolan och sjökarteverket.

Vidare hava de sakkunniga

t o

avgivit yttrande till chefen för sjöförsvarsdepartementet över remitterat
förslag till nya redovisningsformulär för sjökrigsskolan;

utarbetat och översänt till stationsbefälhavarna i Karlskrona och
Stockholm förslag till förändrad bokföring av till flottans fartyg från stationernas
förråd utlämnad proviant och materialutredning;

verkställt utredning och uppgjort förslag till ändringar i reglemente
för marinen, del III, angående det nya redovisningssystemets tillämpande
vid kustfästningarnas och kustartilleriregementenas förvaltningar, vilket
arbete är avsett att inom den närmaste tiden slutföras.

För sistnämnda utredningsarbete hava de sakkunniga avlagt besök i
Vaxholms, Karlskrona och Älvsborgs fästningar.

Ungefärliga kostnaden för de sakkunnigas arbeten har från deras
början år 1910 tills nu utgjort omkring 90,000 kronor.

Sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande skeppsgossekårerna.
Genom kungl. brev den 18 oktober 1912 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla sakkunniga för att inom departementet
biträda med utredning av vissa frågor rörande skeppsgossekårerna;
och blevo härtill den 6 november 1912 utsedda kommendörkaptenen av

Bih. till riksd. prof. 1916. 1 Samt. 1 Avd. 17

Riksdags-Berättelgen.

130

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

l:a graden friherre A. T. C. Gyllenkrok samt kaptenerna A. R. Fröding
och J. A. F. Eklund.

De sakkunniga hava under år 1915 icke haft några sammanträden
på grund av flottans mobilisering och därav föranledda sjökommenderingar.

Sakkunniga för utredning rörande organisation av de till flottans
stationer hörande myndigheter.

Genom kungl. brev den 20 juni 1913 bemyndigades chefen för sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga jämte en sekreterare
för att inom departementet biträda med utredning och uppgörande
av förslag rörande organisationen av de till flottans stationer hörande myndigheter;
och blevo härtill utsedda konteramiralen H. G. Lagercrantz,
marinöverintendenten H. F. Lindberg, statskommissarien Chr. L. Tenow
och förste marinintendenten G. E. Didring. Efter det den sistnämnde år
1913 avlidit, har kommendörkaptenen av l:a graden J. C. Schneidler tillkallats
att deltaga i de sakkunnigas arbete.

Med skrivelse den 14 augusti 1915 hava de sakkunniga avgivit förslag
dels till omorganisation av förvaltningsdirektionerna, dels till vissa
förändringar i avseende å kassaärendenas handläggning, dels även till inrättande
av en kommission för behandling av sådana ärenden, som böra
göras till föremål för gemensam överläggning mellan respektive kår- och
tjänstegrenschefer. Dessa förslag hava delvis legat till grund för under
året vidtagna ändringar i reglementet för marinen.

Arbetena hava till följd av marinens mobilisering endast pågått under
en mindre del av året.

Kostnaderna hava hittills utgjort 13,403 kronor 82 öre.

Sakkunniga för revidering av skeppsmätning sförfattning ärna.

Genom kungl. brev den 20 juni 1913 bemyndigades chefen för sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga jämte en sekreterare
för att inom departementet biträda med omarbetning av de
utav vissa sakkunniga den 9 februari 1907 avgivna förslag till skeppsmätningsförfattningar
in. m.; och blevo till sakkunniga utsedda kommerserådet
C. Malmén, skeppsmätningsöverkontrollören O. Larsson och
ingenjören N. G. Nilsson, varjämte till sekreterare antogs dispaschören
G. N. Pinéus.

De sakkunnigas arbete under år 1915 har bestått huvudsakligen i dels
överarbetning av förut uppgjorda utkast till ny förordning angående
skeppsmätning på den s. k. tyska regelns grund och till reviderad instruktion
för skeppsmätare, dels ock utarbetande av utkast såväl till författ -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

131

ningsbestämmelser rörande utfärdande av särskilda mätbrev för fart å främmande
hamnar som till reviderad instruktion för skeppsmätningskontrollörer.
Bland annat hava de sakkunniga sysslat med frågan om arvoden
till skeppsmätarna, för vilket ändamål statistiskt arbete måst med tillhjälp
av särskilt anlitad person utföras, liksom för behandling av spörsmålen
om avdrag för båtsmansförrådsrum.

Frågan om skeppsmätningens ställning till den nya förhandskontrollen
å fartygs sjövärdighet har jämväl varit föremål för de sakkunnigas
övervägande.

O “ *

Utkast till reviderade bestämmelser föreligga alltså numera i fråga
om de huvudsakliga författningar, vid vilkas revision de sakkunniga hava
att biträda.

De hittills bestridda kostnaderna hava utgjort 8,018 kronor 27 öre,
vartill kommer 1,098 kronor 89 öre för mistade tjänstgöringspenningar.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande höjning av de till avskedat manskap vid marinen utgående pensioner.

På grund av särskilda nådiga beslut den 3 september 1912 och
den 12 december 1913 har uppdrag lämnats åt ledamoten av riksdagens
andra kammare, regementsläkaren C. F. Vahlquist, redaktören O. F.
Bogren och revisionskommissarien J G. L. C. Stenberg att verkställa utredning
och avgiva förslag beträffande förevarande fråga.

De sakkunnigas arbete har omfattat utredning för fastställande av
en avgångsålder för marinens manskap samt beträffande höjning av pensionerna
för marinens värvade manskap.

Detta arbete har under året i det närmaste slutförts och betänkandet
torde i början av år 1916 bliva färdigt till tryckning.

De kostnader, som utredningen hittills medfört för femte huvudtiteln,
uppgå till omkring 15,000 kronor.

Kommittén för utredning i fråga om utvidgning och modernisering
av flottans varv i Karlskrona.

Genom kungl. brev den 2 april 1914 tillsattes en kommitté, bestående
av kommendören A. B. Juel, dåvarande marindirektören av l:a graden,
numera marinöverdirektören A. M. A. von Eckermann och direktören

H. G. E. Hammar för utredning i fråga om utvidgning och modernisering
av flottans varv i Karlskrona.

Kommitténs arbete, som under år 1915 utgjorts av slutredigering
av utlåtandet med därtill hörande kostnadsberäkningar, ritningar och bila -

132

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

gor, avslutades den 23 mars, då kommittén efter fullgörandet av det åt
densamma lämnade uppdraget avgav »Utredning och förslag angående utvidgning
och modernisering av flottans varv i Karlskrona».

Kostnaderna för kommitténs och dess biträdens arbete, resor och
utredningar hava tillsammans uppgått till 17,826 kronor 28 öre.

Kommissionen för avgivande av yttrande och förslag till typ för
undervattensbåt i kust flott an.

. Kungl. Maj:t uppdrog den 17 september 1914 åt en kommission,
bestående av chefen för marinstaben vice amiralen J. W. L. Sidner, marindirektören
av l:a graden C. E. Richson samt ytterligare två officerare att
avgiva yttrande och förslag till typ för undervattensbåt i kustflottan.

Kommissionen har slutfört sitt uppdrag och den 18 januari 1915
avlämnat betänkande och förslag.

Kostnaderna, som uppdraget medfört, uppgå till 254 kronor 50 öre.

Sakkunniga för uppgörande av förslag till allmän plan för utförande
under åren 1915—1919 av nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande
av det fasta kustförsvaret.

Den 1 december 1914 uppdrog Kungl. Maj:t åt chefen för kustartilleriet,
generalmajoren H. G. W. Wrangel, ordförande, kommendörkaptenen
av 2:a graden H. H. K. Ericson, majoren A. G. Norinder samt
ytterligare en officer vid kustartilleriet att uppgöra förslag till allmän plan
för utförande under åren 1915—1919 av nyanläggningar och nyanskaffningar
för stärkande av det fasta kustförsvaret.

Med stöd av berörda nådiga brev hava de sakkunniga utsett majoren
A. G. Wibom, som av chefen för sjöförsvarsdepartementet utsetts
att deltaga i de sakkunnigas arbeten, att tills vidare även tjänstgöra som
sekreterare.

För fullgörande av sitt uppdrag hava de sakkunniga företagit resor
till Vaxholms, Karlskronas och Älvsborgs fästningar samt till Boden, Härnösand
och Luleå.

I enlighet med sitt uppdrag hava de sakkunniga till Kungl. Maj:t
överlämnat förslag till allmän plan för utförande under åren 1915—-1919
av nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande av det fasta kustförsvaret.
Kungl. Maj:t har på förslag av de sakkunniga beslutat angående
åtskilliga nyanläggningar och nyanskaffningar m. m.

Vidare hava de sakkunniga avgivit utlåtanden över en del till de
sakkunniga remitterade förslag.

Kostnaderna för de sakkunnigas resor och expenser ävensom för de

133

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

rekognosceringar, avvägningar, avsöndringskartor och ritningar in. m., som
på sakkunnigas föranstaltande utförts eller upprättats, hava hittills utgjort
9,702 kronor 33 öre.

Sakkunniga för verkställande av förberedande utredning och uppgörande
av preliminärt förslag beträffande frågan om lönereglering för
marinens personal m. in.

På grund av nådigt bemyndigande den 11 juni 1915 tillkallade
chefen för sjöförsvarsdepartementet den 17 juni 1915 marinö verko in missarien
C. A. B. Boalt och marinintendenten av 2:a graden G. S. W. Ehlin
att i egenskap av sakkunniga biträda med förberedande utredning och
uppgörande av preliminärt förslag beträffande frågan om lönereglering för
marinens personal m. in. Sedermera hava dels den 4 augusti 1915 kommendörkaptenen
av 2:a graden O. Lybeck och dels den 20 november 1915
dåvarande kaptenen, numera majoren K. Z. Rönblom tillkallats att deltaga
i utredningen.

Den anbefallda utredningen är i det närmaste avslutad och torde
bliva överlämnad under januari månad 1916.

Intill utgången av år 1915 hava utgifterna för utredningen belöpt
sig till sammanlagt omkring 5,500 kronor.

Civildepartementet.

Järnväg staxekommittén.

Kungl. Maj:t har den 28 juni 1907 uppdragit åt en kommitté att
inkomma med betänkande och förslag beträffande ny taxa för transporter
å statens järnvägar samt rörande förändrade bestämmelser i fråga om samtrafik
mellan statens och enskilda järnvägar ävensom avgiva yttrande angående
införande av särskilda tariffer för export- och transitogods, varvid
kommittén hade att taga under övervägande, huruvida icke särskilt betänkande
rörande en var av sistnämnda båda frågor skulle kunna avgivas,
innan förslag angående godstaxan avlämnades. Ordförande i kommittén
är landshövdingen A. Asker, Halmstad, samt ledamöter: grosshandlaren

J. A. Waller, Göteborg, direktören R. T. Hennings, Sanda, överdirektören

J. H. Flodin, verkställande direktören vid Stockholm—Västerås—Bergslagens
järnväg J. D. Simonsson och byråchefen N. Ahlberg, Stockholm,
vilken sistnämde tillika är kommitténs sekreterare. Därjämte har Kungl.
Maj:t den 20 januari 1911 förordnat f. d. distriktschefen J. E. Lundberg,
Djursholm, att vid behandling av persontarifferna i stället för överdirek -

134

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldra git.

tören Flodin deltaga i kommitténs överläggningar och beslut. Vidare har
Kung!- Maj:t den 8 november 1912 förordnat verkställande direktören i
Svenska järnvägsföreningen, majoren O. Bärnheim, Stockholm, att vid behandling
av frågor rörande samtrafiken mellan statens och enskilda järnvägar
deltaga i kommitténs överläggningar och beslut.

Kommitténs ordförande har meddelat:

Kommittén har under år 1915 avslutat och till Kungl. Maj:t överlämnat
delarna 1, IV C och V av sitt betänkande. Förstnämnda del, som
innehåller huvudresultaten av kommitténs arbete, omfattar den principiella
motiveringen, förslag till taxa för statens järnvägar jämte speciella moti- *
veringar för tariffer för persontrafik, resgods, ilgods, exporttariffer m. m.
ävensom redogörelse för det ekonomiska resultatet av kommitténs förslag
i huvuddrag. Del IV C innehåller speciell redogörelse för de ekonomiska
resultaten, och del V upptar inkomna framställningar. Del II B av betänkandet,
omfattande speciella motiveringar för de föreslagna fraktgodstarifferna
för de varuslag, som icke äro upptagna i den tidigare avgivna
del II A, är slutbehandlad, men ännu icke färdigtryckt. Samtliga dessa
delar hänföra sig i det väsentliga till statens järnvägars egen trafik. Vad
beträffar samtrafiken med de enskilda järnvägarna, vilken även ingår i
kommitténs uppdrag, har huvuddelen av 1915 års arbete ägnats däråt.
Kommittén har kommit till preliminära beslut i flertalet dithörande huvudpunkter,
och större delen av betänkandet föreligger i korrektur. Aven
samtrafiken med utlandet har under år 1915 varit föremål för preliminär
behandling. Förutom avslutningen av dessa arbeten återstår sedermera
den tilltänkta delen VI, i vilken skola behandlas taxans historiska utveckling,
utländska tariffer m. m. Betydliga förarbeten till denna del äro
verkställda.

De av kommittén av expensmedel förskottsvis utbetalta utgifterna för
dess arbeten beräknas för tiden från kommitténs tillsättande intill 1915
års utgång komma att uppgå till ett belopp av omkring 144,000 kronor,
däri inberäknat kostnaderna för tryckning av de utgivna delarna av betänkandet.
Dessutom har av statskontoret utbetalts dels rese- och traktamentsersättningar
till ett belopp av omkring 36,500 kronor, dels ock ersättningar
för de avlöningsförmåner, som kommitténs ledamöter eller inkallade sakkunniga
ha avstått på grund av arbete i kommittén.

Sakkunniga för utredning rörande kiseljärn.

Den 20 september 1907 erhöll chefen för civildepartementet bemyndigande
att tillkalla tre sakkunniga för att inom civildepartementet verkställa
utredning beträffande kiseljärns egenskap att under vissa förhållanden

135

Berättelse om vall i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

förorsaka utveckling av skadliga gaser samt, därest utfärdande av allmänna
bestämmelser rörande de försiktighetsåtgärder, som vid förvaring'' och
transport av dylikt järn böra iakttagas, syntes vara av behovet påkallat,
biträda vid utarbetande av förslag till dylika bestämmelser. Därefter har
chefen för civildepartementet, jämlikt bemyndigande den 30 december
1911, uppdragit åt kommissionen att verkställa utredning i ifrågavarande
avseenden jämväl rörande kiselmangan och andra i elektrisk ugn framställda
legeringar.

Kommissionen har bestått av professorn J. G. Petrén och ingenjören

J. A. Leffler, Stockholm, samt civilingenjören M. Hedlund, Gullspång.

Kommissionen har under år 1915 avslutat sitt arbete och den 27
februari samma år avlämnat sitt betänkande.

De kostnader, som kommissionen medfört för statsverket, uppgå till
omkring 15,000 kronor, däri ej inberäkna! tryckningskostnaderna.

o

Ålderdoms- och invaliditets för söler ing skommittén.

Den av Kungl. Maj:t den 13 december 1907 tillsatta kommittén för
verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande allmän ålderdoms-
och invaliditetsförsäkring har den 28 oktober 1910 erhållit uppdrag
att jämväl avgiva yttrande och förslag beträffande revision av lagen den
5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete.
Kommitténs ordförande har varit regeringsrådet A. Lindstedt, Stockholm,
och ledamöter: redaktören K. H. Branting och disponenten C. E. V. Folin,
Stockholm, lantbrukaren P. Nilsson i Bonarp, direktören S. Palme, Stockholm,
häradshövdingen A. E. x\kerman, Halmstad, bankdirektören E. G.
von Sydow, Göteborg, och professorn E. I. Fredholm, Djursholm.

Under år 1915 har emellertid disponenten Folin avlidit och bankdirektören
von Sydow, på egen begäran, entledigats från uppdraget.

Kommittén har den 19 oktober 1915 avslutat sina arbeten och
avgivit betänkande och förslag till lag om försäkring för olycksfall i

Utgifterna för kommittén från dess början hava uppgått till omkring
325,300 kronor. 1 ^

kommittén för revision av hälsovårdsstadgan för riket.

Kungl. Maj:t har den 11 september 1909 uppdragit åt en kommitté
att verkställa revision av hälsovårdsstadgan för riket. Ordförande i denna
kommitté har varit hovrättsrådet friherre E. J. L. H. Wrede, Jönköping, samt
ledamöter: stadsarkitekten K. E. Salin, Stockholm, förste stadsläkaren L. S,
Andersson, Djursholm, ryttmästaren friherre E. Fleetwood, Odensviholm,

136

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

f. d. borgmästaren G. A. Ahlstrand, Umeå, förste provinsialläkaren G. J.
Windahl, Falun, och f. d. medicinalrådet R. A. Wawrinsky, Saltsjöbaden.

Kommittén har den 1 april 1915 avgivit betänkande med förslag
till hälsovårdsstadga för riket och epidemistadga.

Kommittén har för statsverket medfört kostnader till ett belopp av
omkring 59,700 kronor.

Elektriska kraf ikorn mitten:

Kungl. Maj:t har den 22 juni 1911 uppdragit åt en kommitté dels
att utarbeta förslag till tryggande av avnämares rätt till kontraktsenligt
åtnjutande av elektrisk kraft, dels ock att verkställa utredning, huruvida
och på vad sätt priset på elektrisk ström, som distribueras till allmänheten,
må kunna av offentlig myndighet regleras samt, därest denna utredning
därtill gåve anledning, framlägga förslag i ämnet. Den 19 oktober
1911 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén att ävenledes verkställa
utredning, huruvida och i vilken omfattning samt under vilka villkor en
koncessionslagstiftning, utöver vad för närvarande gäller och av kommitténs
tidigare uppdrag tilläventyrs föranledes, bör införas med avseende å
kraftkällor, kraftstationer eller kraftledningar, avsedda för distribution till
allmänheten av elektrisk energi. Kommitténs ordförande har varit häradshövdingen
E. M. Håkansson, Hässleholm, samt ledamöter: föreståndaren för
vattenfallsstyrelsens elektrotekniska avdelning C. P. W. Borgquist, kanslirådet
C. J. Carlberg, som tillika varit kommitténs sekreterare, ingenjören
A. F. Eneström, inspektören över elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöverföring E. C. Ericson och kaptenen S. E. J. Lubeck, Stockholm,
samt borgmästaren J. Pettersson, Södertälje.

Kommittén har den 23 februari 1915 inkommit med betänkande
med förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser i syfte att trygga
rätt till elektrisk kraft m. m., daterat den 16 december 1914.

De kostnader, kommittén medfört för statsverket, belöpa sig till
omkring 33,150 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om förändrade bestämmelser i avseende
å länskungörelserna.

Jämlikt bemyndigande den 30 december 1911 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt landshövdingen G. W. A. Roos, Visby, och
landskamreraren A. R. Hagen, Uppsala, att inom civildepartementet biträda
med utredning av frågan om förändrade bestämmelser i avseende å länskungörelserna.

Ifrågavarande uppdrag är numera slutfört. Sammanlagda kostnaderna
för uppdraget hava uppgått till omkring 7,200 kronor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

137

Sakkunniga för utredning rörande de mindre bemedlade klassernas
bostadsförhållanden.

Jämlikt bemyndigande den 19 januari 1912 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt rådmannen A. Cederborg och sekreteraren i
svenska stadsförbundet, filosofi doktorn Y. Larsson, Stockholm, direktören,
kaptenen K. H. F. Meurling, Djursholm, filosofie doktorn A. Molin,
Lidingö villastad, och professorn G. F. Steffen, Herserud, att, i egenskap
av sakkunniga, inom civildepartementet verkställa utredning och avgiva
förslag till åtgärder med avseende å de mindre bemedlade klassernas bostadsförhållanden;
och har chefen för nämnda departement, enligt bemyndigande
den 12 september 1913, uppdragit åt förste aktuarien E. IL Sjöstrand,
Stockholm, att vara sekreterare hos kommissionen.

I fråga,om kommissionen har meddelats följande:

Det åt professorn vid Uppsala universitet V. Lundstedt enligt Ivungl.
Maj:ts bemyndigande lämnade uppdraget att utarbeta en jämförande framställning
rörande inteckningsväsendet i olika länder har numera fullgjorts,
och är den i manuskript föreliggande utredningen för närvarande föremål
för granskning av kommissionen. Till komplettering av denna utredning
har kommissionen gått i författning om införskaffandet av dels vissa uppgifter
rörande fastighetsförsäljningar i Stockholm under en tioårsperiod,
dels ock uppgifter från några hantverkaregrupper i Stockholm angående
deras förluster på arbeten till nybyggnader under samma period.

Beträffande den åt socialstyrelsen anförtrodda undersökningen rörande
i Sverige rådande bostadsförhållanden har kommissionen dels varit i tillfälle
att i korrektur granska en redogörelse för 1912—1913 års bostadsräkning
i Eskilstuna, en preliminär översikt över byggnads- och bostadsförhållandena
å de orter, som berörts av 1912—1914 års allmänna bostadsräkningar,
samt en inom styrelsen utarbetad redogörelse för byggnadsverksamheten
i rikets stadssamhällen år 1913, dels med representant för
socialstyrelsen deltagit i överläggning om verkställande av mera ingående
lokala bostadsundersökningar, utredning rörande bostadsföreningar m. fl.
undersökningar.

Sedan kommissionen tagit del av de betänkanden och förslag, som
den 30 september 1911 avlämnats av kommittén för utarbetande av förslag
till fastighetsregister i stad och andra därmed sammanhängande författningar
samt den 31 december 1914 av den inom justitiedepartementet
tillkallade s. k. fastighetsregisterkommissionen, har kommissionen särskilt
funnit sig böra ägna den föreslagna lagen med vissa bestämmelser angående
avstyckning och sammanläggning av jordområden i stad eu närmare
granskning och i skrivelse till statsrådet och chefen för civildepartementet

Bill. till riksd. prof. 1916. 1 Samt. 1 Avd. 18

Riksdans-Berättelsen.

138

Berättelse om vad i rikets ''styrelse sedan sigta lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

av den 7 juni 1915 sammanfattat vissa erinringar och önskemål rörande
den ifrågasatta lagstiftningen.

Genom remiss av den 2 november 1915 har riksdagens justitieombudsman
berett kommissionen tillfälle ålit avgiva yttrande rörande vissa
ifrågasatta ändringar i 3 kap. av lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt
till fast egendom. I anledning härav har kommissionen i skrivelse till
justitieombudsmannen av den 27 november 1915 framställt vissa önskemål
i ämnet.

Det under år 1914 påbörjade arbetet med granskning av det av
särskilda kommitterade avgivna förslaget till ny byggnadsstadga för riket
har under år 1915 fortsatts, och föreligger numera ett preliminärt förslag
till ny stadga jämte motivering.

Den under år 1912 påbörjade undersökningen, i vilken utsträckning
och på vad sätt i landet allmänna och enskilda inrättningars medel tagits
i anspråk för bostadskrediten, har under år 1915 fullföljts. Den med
tabellarbetet och därmed sammanhängande göromål sysselsatta personalen,
som vid årsskiftet 1914—1915 inskränkts till tre biträden, har ytterligare
minskats under år 1915 och sysselsättes för närvarande endast ett kvinnligt
biträde. Dock har extra arbetskraft tillfälligtvis anlitats, i de fall
detta kunnat medföra en mera ändamålsenlig arbetsfördelning.

Tabellbilagan, som vid årsskiftet 1914—1915 förelåg i korrektur,
har under år 1915 gjorts till föremål för en noggrann kontrollräkning.
Undersökningen av fastighetskrediten inom Stockholm jämte grannkommuner
har ytterligare utvidgats. Smärre specialundersökningar hava förberetts
och delvis slutförts. En omfattande beräkning av det behandlade
primärmaterialets relativa fullständighet har utförts. Parallellt med det
under år 1915 bedrivna arbetet med textredogörelsen har tabellbilagans
innehåll för vinnande av överskådlighet sammanfattats i ett stort antal
tablåer och översikter, avsedda att infogas i textframställningen. Ett sextiotal
dylika tabeller hava under år 1915 uppsatts i korrektur.

Arbetet med själva textredogörelsen har under år 1915 oavbrutet
pågått och i huvudsak avslutats. Tryckningen av denna redogörelse pågår.
Såväl tabellerna som den utarbetade textredogörelsen hava genomgåtts och
granskats av kommissionen.

Det under år 1914 påbörjade arbetet med redogörelser för bostadsförhållande,
bostadslagstiftning och i allmänhet åtgärder på bostadsfrågans
område i olika främmande länder har under år 1915 försatts och är numera
slutfört. Samtliga redogörelser, omfattande bostadsfrågan i Tyskland,
Belgien, Danmark, England, Finland, Frankrike, Förenta Staterna, Holland,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit..

139

Norge, Schweiz och Österrike, föreligga i korrektur samt hava till större
delen granskats av kommissionen.

De kostnader, kommissionens arbeten intill 1915 års slut medfört
för statsverket, uppgå till omkring 104,000 kronor, vartill komma 72,000
kronor för den åt socialstyrelsen anförtrodda utredningen rörande i Sverige
rådande bostadsförhållanden.

Sakkunniga för utredning i fråga om åtgärder mot faran av kronisk
arsenikförgiftning.

Jämlikt bemyndigande den 80 januari 1912 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt professorn K. G. F. Lennmalm, professorn J. P.
K fason och professorn H. K. A. S. von Euler-Chelpin att inom civildepartementet,
i egenskap av sakkunniga, biträda vid utredning i fråga om
de åtgärder från det allmännas sida, som borde vidtagas för att i möjligaste
mån upptäcka, förebygga och motverka faran av klinisk arsenikförgiftning.

På därom gjord ansökning har chefen för civildepartementet den 15
april 1913 entledigat bemälda sakkunniga från det dem meddelade uppdrag
samt uppdragit åt professorn K. A. Petrén, professorn I. C. Bang
och laboratorn L. Ramberg, samtliga i Lund, samt professorn G. Wirgin,
Uppsala, att inom civildepartementet, i egenskap av sakkunniga, biträda
vid ifrågavarande utredning, varjämte chefen för civildepartementet anmodat
professorn Petrén att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

De undersökningsarbeten, vilka kommissionen funnit nödiga för fullföljandet
av det kommissionen lämnade uppdraget, hava under år 1915
blivit fullföljda.

Professorn Wirgin har haft i uppdrag att för kommissionens räkning
anställa vissa biologiska undersökningar och därvid dels utröna, under vilka
betingelser arsenikgaser kunna utvecklas ur arsenikhaltig oljefärg undeinverkan
av mögelsvampar, dels försöka uppsamla arsenik i luften i fukt
tiga med arsenikhaltig oljefärg bemålade och med arseniksvampar infekterade
rum, dels. för kemisk undersökning uppsamla arsenikgaser, som
utvecklats från arsenikmögelkulturer, och dels utröna ur mögelkulturer utvecklade
arsenikhaltiga gasers inverkan på försöksdjur. De sist nämnda
undersökningarna hava under året blivit slutförda. De ovan i första och
andra rummet uppdragna arbetena närma sig sitt slut. Det i tredje rummet
nämnda arbetet har under år 1915 fortsatts, men har ännu icke hunnit
slutföras. Undersökningen över inverkan på försöksdjur av de gaser,
som uppstå genom upphettning av intorkad linolja och andra färgbeståndsdelar,
har under året blivit i det närmaste slutförd. Arbetet därmed har

140

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

under professorn Wirgins ledning utförts av den hos kommissionen anställde
asstistenten, medicine licentiaten Ivar Lagerberg. Den undersökning,
som under år 1914 påbörjats under professorn Wirgins ledning av
amanuensen vid hygienisk-bakteriologiska institutionen i Uppsala C. A.
Näslund såsom frivillig medarbetare och som avsett att utröna vissa praktiskt
viktiga färgstoff ers inverkan på försöksdjur, har under år 1915 fortsatts,
men ännu icke hunnit slutföras. De av professorn Wirgin eller under
hans ledning företagna undersökningarna hava utförts dels i Stockholm å
ett i Karolinska institutets hygieniska museum improviserat laboratorium
och dels i Uppsala å det inom den patologiska institutionens byggnad
inrymda provisoriska hygienisk-bakteriologiska laboratoriet.

Laboratorn Ramberg har i Lund varit under år 1915 för kommissionens
räkning sysselsatt dels med förbättring av den utav honom utarbetade
metoden för exakt kvantitativ bestämning av minimala arsenikmängder,
vilken metod blivit offentliggjord i Svensk kemisk tidskrift, årg. XXVII
(1915), dels med analytiska undersökningar i samband med de av professorn
Wirgin anställda biologiska försöken, dels ock med undersökningar •
rörande tekniskt brukbara metoder för bestämning av arsenik i handelsvaror.
Vid dessa arbeten har under en del av året filosofie kandidaten
Gösta Sjöström biträtt såsom assistent. Slutligen har laboratorn Ramberg
avslutat bearbetningen av under året inkomna uppgifter angående arsenikundersökningar
vid kemiska stationer och apotek.

Professorn Bang har under år 1915 slutfört utarbetningen av den
utav honom framställda metoden för bestämning av arsenik, och har denna
metod under året prövats å apotekslaboratorier och kemiska stationer samt
befunnits praktiskt användbar. Medelst metoden hava arsenikbestämningar
utförts å tekniska varor, å vegetabiliska och animaliska näringsmedel samt
dricksvatten och andra drycker ävensom i stor omfattning å urin. Undersökningarna.
å urin hava dels avsett att utreda den normala arsenikförekomsten
i urin, dels, utförda i serier, avsett att utröna, i vilken mån
arsenik, som ingives per os, avskiljes ur kroppen, dels ock avsett att utröna
sambandet mellan föda av olika beståndsdelar och arsenikhalten i
normalurin. Arsenikbestämningarna i fråga äro i det närmaste slutförda
och en sammanfattning av dem är påbörjad. Professorn Bang har vid
sina arbeten för kommissionens räkning varit under året biträdd först av
filosofie licentiaten Elisabeth Pettersson och sedan av filosofie magistern
Dagmar Wendel såsom assistenter.

Professorn Bang och laboratorn Ramberg hava gemensamt med biträde
av docenten L. Smitt genomgått litteraturen angående metoder för
arsenikbestämning och excerperat i litteraturen förekommande data an -

lierättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

141

gående förekomsten av arsenik i näringsmedel, organer och urin. Dels
är detta arbete avsett att läggas till grund för en historisk och kritisk
framställning av utvecklingen utav metoderna för arsenikbeståmning och
dels har avsikten med arbetet varit att vinna en noggrann kännedom om
resultaten av tidigare utförda undersökningar angående arsenikhalten i olika
slags födoämnen, vilka resultat det är av vikt för kommissionens ledamöter
att lära känna.

Kommissionens ordförande har fortsatt litteraturstudierna angående
arsenikförgiftning. Det har nämligen befunnits nödigt att utvidga dessa
till att även omfatta arsenikförgiftning, som uppkommit på andra vägar
än från bostäder och husgeråd. Kommissionens ordförande är fortfarande
sysselsatt med den vetenskapliga bearbetningen av det sammanställda
litteraturmaterialet och med utredandet av frågan under vilka förhållanden
arsenikförgiftning från bostäder och husgeråd förekommer och under vilken
sjukdomsbild den uppträder.

Då kommissionens experimentella arbeten ännu pågå, har kommissionen
ännu icke kunnat skrida till att fatta beslut om det förslag, kommissionen
kan komma att framställa, och till att uppgöra sitt slutliga
betänkande.

De kostnader, kommissionen till 1915 års slut medfört för statsverket,
uppgå till omkring 40,000 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om med sjukvård sysselsatta kvinnors
arbetsförhållanden m. m.

Jämlikt bemyndigande den 6 juni 1912 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt en kommission att inom departementet biträda med
utredning i fråga om med sjukvård sysselsatta kvinnors arbetsförhållanden.
Kommissionen består för närvarande av professorn I. Jundell, redaktören
C. G. Ekman, sjukhemsförestånderskan, rödakorssystern Agda Meyersson
och sophiasystern Wilhelmina Elisabeth Paijkull, Stockholm, samt
läkaren vid länslasarettet i Östersund, medicine doktorn Halvor Graeve och
förestånderskan för Fredrika Bremerförbundets sjuksköterskebyrå i Göteborg
Anna Lönnerblad.

Sedermera har chefen för civildepartementet, jämlikt bemyndigande,
uppdragit åt kommissionen att, i samråd med av chefen för finansdepartementet,
enligt bemyndigande, tillkallade sakkunniga, vilka erhållit uppdrag
att inom finansdepartementet biträda med utförandet av de arbeten, som
för lösningen av kommunalskattefrågan kunde anses erforderliga, jämväl
verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om statsbidrag till kommun,
som i sin tjänst anställer examinerad sjuksköterska.

142

Berättelse om v ad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

I fråga om kommissionen har meddelats följande-''

Kommissionen har under år 1915 uteslutande sysslat med frågan
angående den kvinnliga sjukvårdspersonalens arbetsförhållanden m. in.

Under år 1915 har det kommissionen ursprungligen förelagda uppdraget
avslutats, ity att dess betänkande angående den kvinnliga sjukvårdspersonalens
utbildning och arbetsförhållanden in. m. föreligger fullständigt
avfattat. Vad som återstår är endast att underkasta de av
kommissionen gjorda förslagen till förordningar i ärendet en juridisk
granskning.

Kommissionens arbete till slutet av år 1914 bestod huvudsakligen i
insamling och bearbetning av ett stort statistiskt material, i redogörelser
för sjukvårdspersonalens ställning i främmande länder samt i avfattandet
av de mera allmänna delarna av det föreliggande betänkandet. Under år
1915 hava de viktigaste delarna av betänkandet utarbetats och avfattats,
nämligen frågorna om våra nuvarande sköterskeskolor. om förändringar
i sköterskeutbildningen, om anstaltssköterskors arbetsförhållanden och lönevillkor,
om sköterskebiträdenas arbetsförhållanden och lönevillkor, om föreståndarinnornas
ställning, om distriktssjukvården och distriktssköterskorna,
om sjukvårdspersonalens nattarbete, om privatsköterskornas ställning och
arbetsförhållanden, om sjuksköterskorna och den militära sjukvården, om
sköterskebyråer och platsförmedling för sköterskor, om inspektion av den
kvinnliga sjukvårdspersonalens utbildning och arbetsförhållanden samt om
denna personals sjuk- och olycksfallsförsäkring samt pensionering.

De kostnader, kommissionen till 1915 års slut medfört för statsverket,
uppgå till 19,290 kronor.

Kommittén för utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i
riket vid 1920 års utgång rn. m.

Kungl. Maj:t har den 23 september 1912 uppdragit åt en kommitté
att verkställa utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i riket vid
1920 års utgång m. m. Ordförande i kommittén är landshövdingen H. T.
Biörklund, Umeå, samt ledamöter: hemmansägaren J. Ericsson i Vallsta,
borgmästaren i Trälleborg K. E. von Geijer, examinerade apotekaren E. V.
Hellström, Stockholm, redaktören S. Persson, Norrköping, medicinalrådet
E. Sederholm, apoteksinnehavaren K. M. Sjöberg och revisionssekreteraren
J. A. J. Österlöf, Stockholm, vilken sistnämnde samtidigt är kommitténs
sekreterare.

Kommitténs arbete under år 1915 har i huvudsak omfattat dels
granskning samt uppgörande av förberedande förslag med föranledande av de
uppgifter, som i anledning av utsända frågecirkulär inkommit rörande

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

allmänhetens tillgäng till läkemedel och önskemål om förbättringar härutinnan,
dels ock utarbetande och utsändande av frågecirkulär för utredning
angående apotekens icke-farmaceutiska personal samt genomgående och
diskussion rörande vad i facklitteraturen anförts i systemfrågan, varjämte
kommittén avgivit särskilda underdåniga betänkanden i anledning av två
till densamma överlämnade kungl. remisser.

De kostnader, kommittén till 1915 års slut medfört för statsverket,
beräknas approximativt uppgå till 50,400 kronor.

Sakkunnig för utarbetande av förslag till lagstiftning mot kvacksalvcri.

Kungl. Maj:t har den 1 november 1912 uppdragit åt professorn vid
universitetet i Uppsala, juris doktorn T. Engströmer att inom civildepartementet
biträda vid utarbetande av förslag till lagstiftning mot kvacksalveri.

Professorn Engströmer har meddelat, att han under år 1915 avslutat
utarbetandet av förslag till proposition i ämnet, sedermera i lagrådet föredragit
den av riksdagen antagna kvacksalveri lagen och slutligen utarbetat
förslag till övriga författningsändringar, som av den antagna lagen föranletts.
Sedan dessa författningsändringar blivit utfärdade, har uppdraget
blivit fullgjort.

Kostnaden för detta uppdrag uppgår till omkring 1,400 kronor.

Sakkunniga för verkställande av revision av stadgan angående sinnessjuka
m. m.

Jämlikt bemyndigande den 12 september 1913 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt t. f. överinspektören för sinnessjukvården i
riket D. A. Petrén, Stockholm, förste stadsläkaren i Malmö E. A. Fornmark,
advokaten, vice häradshövdingen G. Huselius, Stockholm, hemmansägaren
D. Pettersson i Bjälbo och borgmästaren i Västervik A. O. Rune
att, i egenskap av sakkunniga, inom civildepartementet biträda med verkställande
av revision av stadgan angående sinnessjuka m. m.; och har chefen
för nämnda departement tillika anmodat t. f. överinspektören Petrén
att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbeten och vice häradshövdingen
Huselius att vara sekreterare hos de sakkunniga.

Följande utlåtanden hava under år 1915 avgivits av kommissionen:

1) utlåtande den 19 februari 1915 angående förhållandet mellan
vissa bestämmelser i lagen om allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913
och frågan om statsunderstöd till sinnesslöanstalterna,

2) utlåtande den 15 maj 1915 angående särskilda villkor för utgående
av det vid 1914 års senare riksdag beslutade statsunderstöd till
arbetshem. som anordnat kontrollerad familjevård för sinnesslöa,

144

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

3) utlåtande den 7 augusti 1915 med förslag till ändringar i sinnessjukstadgan,
som syntes av så trängande natur, att därmed icke borde
anstå till den slutliga revisionen av stadgan,

4) utlåtande den 25 oktober 1 V)15 med förslag till tillägg till §§ 38
och 42 i sinnessjukstadgan, alternativt till ändring av 9 § 4 stycket i
lagen om allmän pensionsförsäkring och

5) utlåtande den 5 december 1915 med förslag till sådana ändringar
i sinnessjukstadgan, som påkallades med anledning av den nya äktenskapslagstiftningen.

Därjämte är under utarbetande förslag till utlåtande över riksdagens
skrivelse (n:r 31 1913) angående lindring i de mindre bemedlades kostnader
för hospitalsvård, vilket ärende även blivit remitterat till kommissionen.

Vad beträffar frågan om den slutliga revisionen av sinnessjukstadgan,
återstår det huvudsakliga arbetet därmed, ett arbete, vars fullgörande
emellertid är beroende av statsmakternas beslut i vissa andra frågor, nämligen
den av Svenska fattigvårdsförbundet hos Kungl. Maj:t gjorda framställningen
om uppdelning av sinnessjukvården mellan staten, å ena, och
landstingen, å andra sidan, samt frågan om uppförande av personalen vid
statens anstalter för sinnessjuka å ordinarie stat.

De kostnader, kommissionen intill 1915 års slut medfört för statsverket
uppgå till omkring 17,000 kronor.

Sakkunnig för utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rörande
det administrativa besvär sförfarandet m. in.

Kungl. Maj:t har den 12 september 1913 uppdragit åt landssekreteraren
D. Ekelund, Stockholm, att inom civildepartementet biträda med
utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rörande det administrativa
besvärsförfarandet järnte övriga författningsändringar, som i samband därmed
kunde böra vidtagas m. m.

Landssekreteraren Ekelund har meddelat, att han, som för utförande
av nämnda uppdrag under år 1915 haft tjänstledighet under tiden från
och med den 1 januari till och med den 30 juni, under denna tid varit
sysselsatt med utarbetande av författningsförslag, avseende att inskränka
uppläsandet i kyrka av kungörelser, jämte till förslagen hörande motivering.

Någon annan gottgörelse för uppdraget har landssekreteraren Ekelund
icke bekommit, än att han beretts ersättning för de löneförmåner, varav
han under tjänstledigheten varit i mistning, vilken ersättning till 1915 års
slut uppgått till omkring 4,000 kronor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

145

Sakkunniga för utarbetande av förslag till lag angående förbud för
tussa utlänningar att här i riket vistas in. in.

Jämlikt bemyndigande den 24 oktuber 1913 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt häradshövdingen, filosofie doktorn H. V. Himmelstrand,
Stockholm, och landssekreteraren S. A. Lilja, Växjö, att inom
civildepartementet biträda med utarbetande av förslag till la^ angående
förbud för vissa utlänningar att här i riket vistas jämte de övriga författningar,
som i sammanhang därmed kunde erfordras.

Sedan Kungl. Maj:t den 14 september 1914 utfärdat lag angående
förbud för vissa utlänningar att här i riket vistas, har häradshövdingen
Himmelstrand under olika tider år 1915 inom departementet biträtt vid
utarbetande av förslag till vissa till nämnda lag anslutande författningar.
Kostnaderna för de sakkunniga belöpa sig till omkring 12,10U kronor.

Sakkunniga för utredning angående effektiv värd av skedungdomens
tänder.

Jämlikt bemyndigande den 31 oktober 1913 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt folkskolinspektören C. R. Johansson, Jönköping,
tandläkaren J. A. M. Lenhardtson, Stocksund, provinsialläkaren Ii. F.
Hellberg, Lycksele, och lantbrukaren S. Bengtsson i Norup att inom civildepartementet,
i egenskap av sakkunniga, verkställa utredning och avgiva
förslag på vad sätt en effektiv vård av skolungdomens tänder må kunna
komma till stånd, varjämte chefen för nämnda departement uppdragit åt
folkskolinspektören Johansson att leda de sakkunnigas förhandlingar och
utsett tandläkaren Lenhardtson att tillika vara sekreterare hos de sakkunniga.

Under år 1?15 hava följande arbeten inom kommissionen utförts: en
fullständig plan för ordnandet av tandvården i rikets folkskolor har uppgjorts
samt en redogörelse för skoltandvårdens uppkomst och utveckling
i Sverige och i de större kulturländerna ävensom en översikt rörande orsakerna
till tandrötans uppkomst och utbredning hava utarbetats för att
som bilagor fogas till kommissionens betänkande. Den statistiska bearbetningen
av förut utförda undersökningar av skolbarnens tänder har
fortsatts. Av kommissionens arbeten återstår ännu redigerandet av betänkandet
samt utförandet av åtskilligt därtill hörande statistiskt arbete,
huvudsakligen för beräknandet av kostnaderna för en allmänt genomförd
skoltandvård.

Kostnaderna för kommissionens arbete torde för tiden intill utgången
av år 1915 komma att uppgå till omkring 12,500 kronor, i vilket
belopp då inberäknats jämväl kostnaden för den undersökning av tän Bih.

till rilc*

Riksdans-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit -

14(1

derna hos skolbarn å landsbygden, vartill Kungl. Maj:t beviljat särskilt
anslag å 1,000 kronor.

Kommittén för kommunala nybildningar.

Kungl. Maj:t har den 5 december 1913 uppdragit åt en kommitté
att dels verkställa en allsidig utredning rörande anvisande av friare former
än de nu befintliga för sammanslutning mellan olika kommuner eller
delar av kommuner för tillgodoseende av ett eller flera gemensamma kommunala
behov i fråga om möjligheten att för viss ort inom lands- eller
stadskommuns område träffa särskilda anordningar för vissa kommunala
angelägenheter samt angående det formella förfarandet vid behandlingen
av uppkommande frågor om ändringar i den bestående administrativa,
kommunala, ecklesiastika och judiciella indelningen ävensom angående de
materiella grunder, efter vilka dylika frågor böra bedömas, dels ock uppgöra
förslag till de författningsbestämmelser, vartill den verkställda undersökningen
kan föranleda; och har Kungl. Maj:t förordnat: till ordförande
i nämnda kommitté presidenten G. A. Petersson, Lidingö, samt till
ledamöter: borgmästaren i Hälsingborg J. F. Bååth, rådmannen i Malmö

K. Dahlberg samt filosofie doktorn Y. Larsson och kammarrättsrådet L.

S. C. Wåhlin, Stockholm, vilken sistnämnde jämväl skall vara kommitténs
sekreterare.

Under år 1915 hava av kommittén utarbetats preliminära utkast
till lag om ordning och villkor för ändring i rikets kommunala och ecklesiastika
indelning, till lag angående kommunalförbund, till åtskilliga av
nämnda lagförslag föranledda författningsändringar samt till motivering
till vissa delar av lagförslagen.

De kostnader, kommittén intill 1915 års slut medfört för statsverket,
uppgå till omkring 10,990 kronor.

1914 års kommitté för reglering av avlöningsförhållandena för tjänstemän
av lägre grad vid statens järnvägar m. m.

Kungl. Maj:t har den 6 mars 1914 tillsatt en kommitté med uppdrag
att avgiva yttrande och förslag beträffande reglering av avlöningsförhållandena
för tjänstemän av lägre grad vid statens järnvägar samt beträffande
tjänstemän av högre grad, i den mån sådant kan betingas av
ändringar, som kommittén finner sig böra föreslå i fråga om avlöningsförhållandena
för tjänstemän av lägre grad, ävensom av järnvägsstyrelsens
i underdånig skrivelse den 24 oktober 1913 framställda förslag till vissa
ändringar i avlönings reglementet.

Till ordförande i kommittén har Kungl. Maj:t förordnat lektorn K.

.Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Starbåck, Gävle, samt till ledamöter: ledamoten av riksdagens andra kammare,
rådmannen vice häradshövdingen A. Westman, Halmstad, ledamoten
av riksdagens andra kammare, folkskolläraren K. V. Rydén, Malmö,
maskindirektören vid statens järnvägar D. O. M. Silverstolpe, Göteborg,
vice verkställande direktören i trafikförvaltningen Göteborg—Stockholm—
Gävle A. O. L. Kamph, Stockholm, överbanmästaren S. G. Svensson, Tomteboda,
och kontorsbiträdct E. Eriksson, Stockholm.

Vad angår det av kommittén under år 1915 utförda arbetet
samt det hittills vunna arbetsresultatet, hava till en början en del ytterIifrare
utredningar och undersökningar verkställts eller föranstaltats av
kommittén. Sålunda hava detaljerade utredningar angående kostnaderna
för bostadslägenheter av olika storlek införskaffats, varjämte föranstaltats
om viss bearbetning av dessa utredningar. Vidare hava verkställts dels
vissa olycksfallsstatistiska utredningar angående järnvägspersonalen och dels
en statistisk undersökning rörande tjänstgöringens inverkan på hälsotillståndet
inom olika grupper av samma personal. Kommittén har fattat
preliminärt beslut angående förslag till gruppindelning av tjänstemän i
avlöningshänseende ävensom rörande förslag till förenkling av vissa nu
utgående avlöningsformer. På grundvalen av den tilltänkta gruppindelningen
har kommittén vidare preliminärt beslutat rörande avlöningsskalor,
antal ålderstillägg, tiden för dessas erhållande samt antalet dyrortsgrupper
och dyrortstilläggens storlek å en var av dessa ortsgrupper. I fråga om
de i gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid statens järnvägar
stadgade speciella avlöningsformer och förmåner har kommittén likaledes
fattat åtskilliga beslut av förberedande natur. Under år 1915 hava därjämte
besvarats en del nådiga remisser, bland annat, rörande väckt fråga om företagande
av en undersökning, huruvida nu gällande avlöningsreglementen för
tjänstemän vid de s. k. affärsdrivande verken må kunna ersättas av i huvudsak
gemensamma avlöningsbestämmelser för samtliga nämnda verk.

De kostnader, kommittén intill årsskiftet 1915—1916 medfört för
statsverket, kunna approximativt uppskattas till 43,800 kronor.

Sakkunnig för utarbetande av förslag till lufttrafikförordning för
Sverige.

Jämlikt bemyndigande den 24 juli 1914 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt professorn vid universitetet i Uppsala, juris doktorn
T. Engströmer att, i egenskap av sakkunnig, inom departementet biträda
med utarbetande av förslag till lufttrafikförordning för Sverige.

Professorn Engströmer har meddelat, att han åt detta uppdrag endast
agnat en förberedande behandling.

14«

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

A rbetslöshetskommissdonen.

Kungl. Maj:t har den 10 augusti 1914 tillsatt eu kommission med
uppdrag att i samråd med socialstyrelsen upprätta och inkomma med förslag
till åtgärder, som äro ågnade att motverka den under nuvarande förhållanden
väntade arbetslösheten och mildra verkningarna av densamma,
ävensom dels föreskrivit, att chefen för civildepartementet eller, då han
är förhindrad, chefen för finansdepartementet skall vara ordförande i
nämnda kommission, dels ock förordnat till ledamöter i kommissionen: fru
Emilia Broomé, byråchefen, filosofie doktorn E. G. Huss, tillika sekreterare,
redaktören G. H. von Ivoch, fattigvårdsinspektören A. F. G. Lindblom,
landsorganisationens ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare
H. Lindqvist, f. d. generaldirektören F. W. H. Pegelow, civilingenjören C.
A. Ramström och direktören J. Sachs, Stockholm.

I fråga om kommissionen har meddelats.

Med avseende å det av statsmakterna på kommissionens initiativ
anordnade understödsvåsendet för arbetslösa har kommissionen haft att
behandla åtskilliga uppkommande spörsmål. Från hjälpverksamhetens lokala
organ hava infordrats redogörelser, i enlighet med detaljerad promemoria,
rörande hittills gjorda erfarenheter i fråga om hjälparbetets olika sidor
samt beträffande den sociala beredskapens stärkande för det fall, att eu
svårare kris skulle inträda. Med ledning härav samt på grund av kommissionens
egna iakttagelser förberedas för närvarande vissa framställningar
i fråga om den sociala krigsberedskapen.

Den under år 1915 starkt framträdande arbetslösheten inom stenindustrien
har påkallat särskild uppmärksamhet från kommissionens sida.
Vid olika tillfällen har kommissionen eller representanter för denna dels
i Stockholm, dels i Göteborg och Karlskrona hållit överläggningar med
arbetsgivare och arbetare inom ifrågavarande industri samt ombud för de
respektive länens hjälpkommittéer. Ingående undersökningar rörande arbetslösheten
bland stenarbetarna samt vissa deras sociala förhållanden anordnades
jämväl genom socialstyrelsens medverkan. På grund av dessa och
andra utredningar har kommissionen avgivit vissa framställningar och förslag
i avseende å lindrandet av den bland stenarbetarna uppkomna arbetslöshetens
följder, varjämte densamma haft att yttra sig över underdåniga
framställningar i ämnet, väsentligen avseende anordnandet av offentliga
arbetstöretag.

I syfte att underlätta de offentliga arbetsförmedlingsanstaltarnas
verksamhet vid förflyttningen av stenarbetare och andra arbetslösa till
annan ort, där de kunna få anställning, i synnerhet vid större offentliga
arbetsföretag, hemställde kommissionen om ett provisoriskt stärkande av

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

149

socialstyrelsens arbetskrafter på sådant sätt att densamma må kunna effektivt
verka såsam centralt organ för sådant förmedlingsarbete.

Frågan om behovet under sommarsäsongen 1915 av galiziska arbetare
i Skåne, vilket spörsmål av Kungl. Magt överlämnades till behandling
inom arbetslöshetskommissionen, gjordes till föremål för åtskilliga utredningar
ävensom för överläggning med representanter för betodlingen och
arbetsförmedlingsanstalterna i Skåne.

Kommissionen har vidare haft att behandla frågor rörande i vad
mån vissa utsträckningar av exportförbud torde föranleda arbetslöshet liksom
också de eventuella verkningarna i samma avseende utav ifrågasatt
tillfälligt rusdrycksförbud.

Då kommissionen kostnadsfritt disponerar sammanträdeslokal hos
socialstyrelsen, vilken även lämnat sin medverkan vid åtskilliga utredningar
och expeditionsarbeten, hava kommissionens kostnader under år 1915
kunnat hållas nere vid en summa av omkring 2,800 kronor.

Sakkunniga för omhänderhavande av anordnandet av en statens värdanstalt
för alkoholister ä Venngarns kungsgård.

Kungl. Maj:t bar den 1 oktober 1914 uppdragit åt en kommission
att i enlighet med de föreskrifter, Kungl. Maj:t kan komma att meddela,
omhänderhava anordnandet av en statens vårdanstalt för alkoholister å
Venngarns kungsgård i S:t Olovs socken av Stockholms län och uppförandet
av därför erforderlig nybyggnad. Tillika har Kungl. ]\Iaj:t förordnat
landshövdingen M. R. Sahiin, Stockholm, till ordförande i nämnda
kommission samt till ledamöter av kommissionen: häradshövdingen J.
Linders, Stockholm, överläkaren, medicine doktorn O. W. Kinborg, Långbro,
friherre J. L. W. Stjernstedt å Tislinge samt arkitekten D. Lundegårdh,
Stockholm.

Rörande kommissionen har meddelats.

Den 14 mars 1915 övertog kommissionen Venngarns kungsgård och
har sedan med biträde av en förvaltare bedrivit jordbruket därstädes. För
egendomen erforderliga kreatur och yttre inventarier har kommissionen till
största delen övertagit av förutvarande arrendatorns stärbhus.

Lfter uppgörande av ritningar och program för byggnadsarbetena
utbjödos desamma å entrepenad, varefter arbetena togo sin början i april
månad. Vid årsskiftet är nybyggnaden under tak samt färdigputsad invändigt
och större delen av snickeriarbetet utfört. Pumpverket och ytterledningar
för vatten och avlopp äro färdiga. Även större delen av innerledningarna
för vatten och avlopp samt värmeledning och de elektriska
ledningarna inomhus äro utförda. Reparationsarbetena i slottet samt led -

150 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ningarna därstädes för värme, vatten, avlopp och elektricitet äro färdiga.
Reparationsarbetena i de övriga husen äro delvis avslutade. Vävnader m.
m. hava upphandlats och tillverkningen av de inre inventarierna pågår.

1914 års senare riksdag anvisade till byggnadsarbetena 293,500 kronor
och för anskaffande av inventarier 80,000 kronor. Av 1915 års riksdag
anvisades dels 18,700 kronor till elektrisk anläggning, dels 30,000
kronor för bestridande av de kostnader för anstaltens anordnande, till vilkas
täckande det av 1914 års senare riksdag beviljade anslaget visar sig
icke lämna tillgång.

Av de anvisade medlen hava under år 1915 i statskontoret lyftats

250,000 kronor, varav utbetalts 241,960 kronor 19 öre. Det av 1914 års
senare riksdag till driftkostnader för år 1915 anvisade belopp 10,000 kronor
har ej tagits i användning.

Sakkunniga för granskning och omarbetning av de utav förut tillkallade
sakkunniga upprättade förslag till lag angående ansvarighet för
skada i följd av automobiltrafik m. m.

Sedan Kungl. Magt den 1 oktober 1914 bemyndigat chefen för
civildepartementet att tillkalla högst två sakkunniga för att biträda departementschefen
vid granskning och omarbetning av de utav förut tillkallade
sakkunniga upprättade förslag till lag angående ansvarighet för skada i
följd av automobiltrafik, lag angående ändrad lydelse av 11 kap. 15 §
strafflagen samt förordning om automobiltrafik ävensom vid verkställande
av den ytterligare utredning i ämnet, som kunde befinnas erforderlig, kar
departementschefen samma dag uppdragit åt ledamoten av riksdagens andra
kammare, landssekreteraren P. A. V. Schotte, Karlstad, att jämte professorn
vid universitetet i Uppsala, juris doktorn T. Engströmer, i egenskap av
sakkunniga, i ovan angivna avseende biträda departementschefen vid behandlingen
av berörda frågor.

I fråga om de sakkunniga har meddelats, att landssekreteraren Schotte
med nämnda uppdrag och därmed sammanhängande författningsarbete varit
under år 1915 sysselsatt fyra och en halv månader, därav tre månader
med tillika annat uppdrag samt att ersättning härför av honom uppburits
med tillsammans 1,600 kronor.

Professorn Engströmer har varit sysselsatt med förslag till ny lag om
ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik samt viss ändring av
strafflagen under omkring fem veckor, däruti inberäknad föredragningen i
lagrådet och avfattande av proposition i ämnet, varjämte han upptagits
med förevarande författningsarbete i övrigt omkring en vecka.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragi

För nämnda arbeten bär professorn Engströrner uppburit tillsammans
omkring 1,100 kronor.

Ifrågavarande uppdrag är numera fullgjort.

Sakkunniga för beredning aj frågan om sky dd skoppympningens
ordnande.

Jämlikt bemyndigande den 19 november 1914 har chefen för civildepartementet
tillkallat professorn vid universitetet i Uppsala, juris doktorn
T. Engströrner och ledamoten av riksdagens andra kammare, landssekreteraren
P. A. V. Schotte, Karlstad, att, i egenskap av sakkunniga, biträda
inom departementet med beredning av frågan om skyddskoppympningens
ordnande.

I fråga om detta uppdrag har meddelats, att de sakkunniga under
år 1915 varit sysselsatta dänned, landssekreteraren Schotte under januari
och februari månader ävensom omkring två veckor under hösten samt
professorn Engströrner under omkring två veckor i januari—mars månader
och under två dagar i november.

Kostnaderna för uppdraget hava uppgått till omkring 1,300 kronor.

Sakkunniga för utredning och utarbetande av förslag angående ändringar
av gällande grunder för förvaltningen av vissa kronan tillhöriga
vattenfall in. in.

Den 8 december 1914 har Kungl. Maj:t bemyndigat chefen för civildepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga att biträda departementschefen
med utredning och utarbetande av förslag dels angående erforderliga
ändringar av nu gällande grunder för förvaltningen av vissa, kronan
tillhöriga vattenfall, dels ock beträffande uppläggande av en statens lånefond
för finansiering av företag, vilka avse utbyggande av statens vattenfall
eller tillgodogörande av enskilda tillhöriga vattenfall, då tillgodogörandet
är av mera allmänt intresse. Därefter har departementschefen den
8 januari 1915 uppdragit åt vattenfallsdirektören F. V. Hansen, Stockholm,
ävensom ledamöterna av riksdagens andra kammare, kaptenen S. E. J. Lubeck,
Stockholm, kaptenen friherre E. K. Palmstierna, Stockholm, och
hemmansägaren D. Person i Tällberg att, i egenskap av sakkunniga i
ovan angivna avseenden, biträda departementschefen vid behandlingen av
berörda frågor, varjämte departementschefen uppdragit åt vattenfallsdirektören
Hansen att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

I fråga om kommissionen har meddelats.

Kommissionen har den 16 april 1915 avgivit första delen av sitt betänkande,
innefattande förslag till grunder för upplåtelse dels av vissa

152

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

vattenfall, beträffande vilka kronans äganderätt är eller kan förväntas bliva
föremål för tvist, dels ock av vissa kronan ostridigt tillhöriga strömfall.
På grundvalen av kommissionens förslag har sedermera beslutats och utfärdats
kungörelse angående grunder för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga
vattenfall och strömfall.

Kommissionen har efter avgivande av förenämnda betänkande sammanträtt
vid två tillfällen under 1915, därvid beslut fattats om verkställande
av vissa förberedande utredningar, som skola ligga till grund för
kommissionens fortsatta arbeten. Dessa utredningar hava under år 1915
till största delen slutförts; och torde kommissionen under början av år
1916 ånyo sammanträda för behandling av frågan om uppläggande av en
statens lånefond för finansiering av företag, vilka avse utbyggande av
vattenfall.

Kommissionen har under år 1915 åsamkat statsverket en kostnad av
omkring 8,000 kronor.

Sakkunnig för utarbetande av förslag till lagar och författningar i
anledning av den s. k. trafiksäkerhetskommitténs betänkande m. in.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1914 uppdragit åt häradshövdingen,
filosofie doktorn H. V. Himmelstrand, Stockholm, att inom civildepartementet
biträda med utarbetande av förslag till de lagar och författningar,
vartill betänkande och förslag till bestämmelser för tillgodoseende
av trafiksäkerheten å enskilda järnvägar m. in., avgivet av den av Kungl.
Maj:t den 31 december 1904 för ändamålet tillsatta kommittén, jämte däröver
avgivna yttranden och i ämnet gjorda framställningar kunna giva anledning.

Häradshövdingen Himmelstrand har, på egen begäran, av chefen för
civildepartementet entledigats från ifrågavarande uppdrag. Någon kostnad
för statsverket har uppdraget hitintills icke medfört.

Kommittén för utredning beträffande, förvaltningen av allmänna pensionsförsäkring
fonden.

Kungl. Magt har den 18 juni 1915 uppdragit åt en kommitté att
verkställa utredning och avgiva förslag beträffande förvaltningen och placeringen
av den i 11 § av lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring
oinförmälda fond.

Till ordförande i kommittén har Kungl. Maj:t förordnat f. d. generaldirektören
C. H. T. A. Lagerheim, Stockholm, samt till ledamöter: f. d.
kammarrättsrådet A. O. C. Carleson, Stockholm, professorn, juris doktorn

D. Davidson, Uppsala, ledamoten av riksdagens andra kammare, riksgäldsfullmäktigen
A. Ekman, Mogård, ledamoten av riksdagens första kammare,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

153

bankdirektören L. A. Hedenlund, generaldirektören J. G. A. af Jochnick,
L d. bankofullmäktigen, juris doktorn, friherre B. K. J. Langenskiöld,
ledamoten av riksdagens andra kammare A. H. Lindqvist och statskommissarien
P. G. Södermark, Stockholm.

Kommitténs ordförande har meddelat, att kommittén började sina
sammanträden den 30 juli 1915, och har sedan slutet av november en
subkommitté sysslat med utarbetandet av förslag till bestämmelser.

Sakkunniga för utredning angående pensionering av statens vattenfallverks
extra personal m. m.

Jämlikt bemyndigande den 26 juni 1915 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt överdirektören, filosofie doktorn P. J. G.
Laurin och sekretei’aren, filosofie licentiaten A. G. M. Munck af Rosenschöld,
Stockholm, samt extra dammvakten vid Trollhätte kraftverk P. Nilsson,
Trollhättan, att inom civildepartementet, i egenskap av sakkunniga, verkställa
utredning angående pensionering av statens vattenfallsverks extra
personal samt inkomma med det förslag, vartill utredningen kunde föranleda,
varjämte chefen för nämnda departement anmodat överdirektören
Laurin att, såsom ordförande leda de sakkunnigas arbeten, dels ock utsett
sekreteraren Munck af Rosenschöld att tillika tjänstgöra som sekreterare åt
de sakkunniga.

Vidare har Kungl. Maj:t den 23 oktober 1915 uppdragit åt de sakkunniga
att jämväl verkställa utredning angående pensionering av vid
statens järnvägsbyggnader ä extra stat anställda tjänstemän; och har chefen
för civildepartementet, jämlikt samma dag lämnat bemyndigande, tillkallat
byråchefen G. Jacobi och schaktmästaren A. V. Holmgren att såsom
sakkunniga biträda vid verkställande av sistberörda utredning.

I fråga om kommissionen har meddelats:

Kommissionen har sammanträtt in pleno under tiden från och med
den 6 till och med den 22 september 1915, därvid på grundvalen av det
utav särskilda sakkunniga avgivna betänkande angående pensionering av
extra personal vid statens järnvägar och telegrafverket uppgjordes ett utkast
till bestämmelser angående pensionering av viss under vattenfallsstyrelsen
lydande extra personal. Efter plenisammanträdenas avslutande hava
överdirektören Laurin och sekreteraren Munck af Rosenschöld under tiden
till och med den 7 oktober sammanträtt för beredning av vissa i samband
med kommissionen stående frågor. Omfattningen av den personal, som
skulle inbegripas under ett blivande förslag, har därvid särskilt varit föremål
för överläggning.

Bih. till r\1c8d. prot. 1916. 1 Sami. 1 Avd. 20

Riksdags-Berättelsen.

154

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den förstärkta kommissionen kar varit samlad in pleno under tiden
den 10—20 november 1915, därvid samtliga de till kommissionen hänskjuta
frågor varit föremål för överläggning. Efter förhandlingar med pensionsstyrelsen
i fråga om eventuellt erforderliga ändringar av de i lagen om
allmän pensionsförsäkring givna regler om den frivilliga försäkringen hava
i anslutning till förenämnda betänkande upprättats förslag till bestämmelser
rörande pensionering av ifrågavarande extra personal.

Undertiden den 21november—23 december samt den 27—31december
1915 hava därjämte överdirektören Laurin, byråchefen Jacobi och sekreteraren
Munck af Rosenschöld i egenskap av subkommitterade varit samlade för
att mera i detalj genomarbeta de upprättade förslagen. Det har därvid
befunnits lämpligt att lägga om förslagen i syfte att därigenom lättare
vinna anslutning till en centraliserad organisation för pensionering av personal,
anställd i statens tjänst eller vid institutioner, som åtnjuta statsunderstöd.
Förslag av denna innebörd hava upprättats och komma att
bliva föremål för granskning vid plenisammanträde med kommissionen i
början av år 1916. Av överdirektören Laurin har dessutom verkställts
nödiga försäkringstekniska beräkningar.

Intill 1915 års slut har kommissionen åsamkat statsverket en kostnad
av omkring 2,000 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande gemensamma avlöningsbestämmelser
för tjänstemän vill statens järnvägar med flera verk.

Kungl. Maj:t har den 17 december 1915 uppdragit åt en kommission
att företaga undersökning, huruvida nu gällande avlöningsreglementen för
tjänstemän vid statens järnvägar, postverket, telegrafverket, statens vattenfallsverk
och tullverket må kunna ersättas av i huvudsak sremensamma
avlöningsbestämmelser för samtliga nämnda verk samt, därest kommissionen
anser detta vara förhållandet, avgiva de förslag till dylika gemensamma
bestämmelser, kommissionen finner sig böra föreslå.

Till ordförande i kommissionen har Kungl. Maj:t förordnat telegraffullmäktigen,
lektorn lv. Starbäck, Gävle, samt till ledamöter: notarien hos
general poststyrelsen J. Enger, förutvarande sekreteraren hos löneregleringskommittén,
byråchefen E. T. Sidenbladh och distrikssekreteraren och ombudsmannen
D. G. O. Silfverstolpe, Stockholm.

Kommittén för utredning rörande obligatorisk sjukförsäkring in. in.

Kungl. j\laj:t har den 31 december 1915 uppdragit åt en kommitté att
verkställa utredning dels angående införande i vårt land av obligatorisk
sjukförsäkring av arbetare, dels ock huruvida och i vad mån åtgärder från

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

det allmänna må kunna vidtagas för främjande av arbetares försäkring för
de ekonomiska följderna av oförvållad arbetslöshet, samt att inkomma med
de förslag, som kunna av den verkställda utredningen föranledas.

Till ordförande i kommittén har Kungl. Maj:t förordnat regeringsrådet,
filosofie doktorn A. Lindstedt, Stockholm, samt till ledamöter: ledamoten
av riksdagens andra kammare, redaktören K. H. Branting, Stockholm,
ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren P. Nilsson i
Bonarp, ledamoten av riksdagens första kammare, vice häradshövdingen
A. H. von Sydow, Stockholm, och ledamoten av riksdagens första kammare,
förlikningsmannen S. H. Kvarnzelius, Sundsvall.

Vidare har Kungl. Maj:t förordnat till särskilda ledamöter i kommittén
för att deltaga i dess behandling av frågan om obligatorisk sjukförsäkring
av arbetare byråchefen, filosofie doktorn J. T. Andersson, byråchefen
O. F. Enbom och kassören i Sveriges allmänna sjukkasseförbund
J. E. Berglund, Stockholm, och ordföranden i styrelsen för Eskilstuna
sjuk- och begravningskassa J. W. Westergren, samt av frågan om främjande
av arbetares försäkring för de ekonomiska följderna av oförvållad
arbetslöshet aktuarien, filosofie kandidaten O. E. F. Järte, Stockholm,
föreståndaren för Hälsingborgs stads arbetsförmedling C. Johansson, och
förtroendemannen i svenska typografförbundet E. A. Wiberg, Stockholm.

Sakkunniga för utredning av frågan rörande brandföreskrifter för
offentliga samlingslokaler m. m.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1915 bemyndigat chefen för
civildepartementet att tillkalla sakkunniga för verkställande av utredning av
frågan om behövliga brandskyddsföreskrifter för byggnader och lägenheter,
använda som offentliga samlingslokaler eller för drivande av hotell- eller
pensionsrörelse eller dylikt.

Finansdepartementet.

Statsbokföringskommittén.

Kungl. Majrt uppdrog den 26 september 1902 åt en kommitté att
avgiva yttrande om de ändringar i nu gällande bestämmelser rörande bokföringen
i statskontoret, vilka kunde anses påkallade, ävensom framställa
förslag om sådana ändringar i de särskilda ämbetsverkens bokföring, som
kunde föranledas av en föreslagen ändrad eller utvidgad bokföring i statskontoret.

1S5

156

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

O

Ledamöter i kommittén äro: presidenten friherre A. L. E. Akerhielm,
Stockholm, generaldirektören greve Id. H:son Wachtmeister, Stockholm,
samt friherre B. K. J. Langenskiöld, Stockholm.

Kommitténs arbete har pågått under hela år 1915. Kommitterade
hava avgivit förslag till förändrad räkenskapsorganisation för fångvårdsstyrelsen
och fångvårdsanstalterna, medicinalstyrelsen och hospitalsförvaltningarna,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, statistiska centralbyrån samt
patent- och registreringsverket. Därjämte hava kommitterade genom sin
sekreterare lämnat direktiv för det arbete, som samtidigt pågått för förenkling
av redovisningsväsendet vid marinen, och månatligen, på grund av den
fortlöpande kassabokföring, som av kommittén verkställes, till samtliga
departementschefer avgivit tabellariska översikter över belastningen å riksstatens
ut°iftsansla°:.

O O

De kostnader, utredningen intill 1915 års slut medfört, uppgå till
omkring 135,000 kronor.

Lönereglering skommittén.

Den 3 oktober 1902 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté för avgivande
av förslag rörande reglering av statens ämbetsverks och myndigheters
löneförhållanden.

Ledamöter i kommittén äro: byråchefen F. H. Schlytern (ordförande),
Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare lantbrukaren Carl
Persson i Stallerhult, Korsberga, ledamoten av riksdagens första kammare
hovmarskalken greve Philip Klingspor, Ekenäs, Ringstorp, ledamoten av
riksdagens första kammare redaktören Anders Pers, Västerås, ledamot en
av riksdagens andra kammare redaktören August Nilsson, Kabbarp, Akarp,
och hovrättsrådet K. J. Stenström, Stockholm.

Kommittén har intill utgången av år 1914 avlämnat 43 tryckta betänkanden
samt 38 skriftliga utlåtanden.

Under år 1915 har kommittén avlämnat följande tryckta betänkanden: med

underdånig skrivelse den 28 januari 1915 betänkande, delen
XLIV, angående anslag till avlöning åt exekutionsbetjäningen i Stockholm;

med underdåning skrivelse den 13 februari 1915 betänkande, delen
XLV, beträffande statens veterinärbakteriologiska anstalts uppförande å
ordinarie stat m. m. samt

med underdånig skrivelse den 12 juli 1915 betänkande, delen XLVII,
i fråga om gift kvinnas anställning i ordinarie tjänst vid post- och telegrafverken
samt statens järnvägar.

Därjämte bär kommittén, på grund av meddelat förordnande, såsom

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima rilcsdags sammanträde sig tilldragit.

delen XLVI av sina tryckta betänkanden befordrat till trycket ett av kommittén
den 23 april 1913 avgivet underdånigt utlåtande i anledning av
ansökningar att få med vissa tjänster förena andra befattningar.

Vidare hava under år 1915 avgivits följande skriftliga yttranden:
den 28 januari 1915 yttrande till chefen för lantförsvarsdepartementet
i fråga om ålderstillägg till två biträden av tredje lönegraden hos arméförvaltningen
(med ordningsnummer 39 bland kommitténs skriftliga utlåtanden); den

8 februari 1915 underdånigt utlåtande i fråga om tillsättning
av tjänster vid länsstyrelsen i Stockholms län (med ordningsnummer 40);

den 26 februari 1915 underdånigt utlåtande i fråga om tillfällig
förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium (n:r 41);

den 5 mars 1915 promemoria till chefen för civildepartementet i
anledning av ett i statsverkspropositionen vid 1915 års riksdag innefattat
förslag om medgivande av ålderstillägg från och med år 1915 åt ett kvinnligt
biträde hos socialstyrelsen;

den 12 mars 1915 underdånigt utlåtande i fråga om beredande av
ortstillägg för länsmännen inom Västern o rrlands län (med ordningsnummer
42 bland kommitténs skriftliga utlåtanden);

den 15 mars 1915 underdånigt utlåtande angående tillfällig förstärkning
av arbetskrafterna hos kammarrätten (n:r 43);

den 22 mars 1915 promemoria till riksdagens statsutskott i anledning
av en vid 1915 års riksdag inom andra kammaren väckt motion om
ändring, beträffande vakter vid Trollhätte kraftverk, i den år 1913 vidtagna
lönereglering för tjänstemän vid statens vattenfallsverk;

den 9 april 1915 underdånigt utlåtande angående lönereglering för
tjänstemän vid Porjus och Älvkarleby kraftverk (n:r 44 bland kommitténs
skriftliga utlåtanden);

den 9 april 1915 underdånigt utlåtande i fråga om avlöningen till
två kvinnliga biträden vid postverket (n:r 45);

den 9 april 1915 underdånigt utlåtande i anledning av framställning
om ålderstillägg åt antikvarien T. A. J:son Arne från 1915 års början
(n:r 46);

den 10 april 1915 underdånigt utlåtande i fråga om förste vaktmästaren
i patent- och registreringsverket J. P. Johnssons pensionsrätt
(n:r 47);

den 20 april 1915 underdånigt utlåtande i fråga om medgivande
för lektorn S. Lönborg att för uppfattning i högre lönegrad få tillgodoräkna
sig tjänstgöring såsom t. f. professor vid Göteborgs högskola
(n:r 48);

158

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

den 20 april 1915 underdånigt utlåtande i fråga om ålderstillägg
åt kvinnliga tekniska biträdet vid karolinska mediko-kirurgiska institutets
patologisk-anatomiska institution Agnes Dahlgren (n:r 49);

den 23 april 1915 underdånigt utlåtande i fråga om rätt för professorn
vid Uppsala universitet L. V. A. Stavenow att tillgodoräknas tjänstgöringstid
såsom professor vid Göteborgs högskola ej mindre för vinnande
av ålderstillägg till lönen vid hans nämnda statstjänst än även i pensionshänseende
vid avgång från samma tjänst (n:r 50);

den 23 april 1915 underdånigt utlåtande i fråga om rätt för professorn
vid Uppsala universitet E. Björkman att tillgodoräknas tjänstgöringstid
såsom professor vid Göteborgs högskola för erhållande av ålderstillägg
till lönen vid hans nämnda statstjänst (n:r 51);

den 26 april 1915 underdånigt utlåtande i fråga om beredande av
bostadsförmån åt två eldare vid naturhistoriska riksmuseet (n:r 52);

den 30 april 1915 underdånigt utlåtande i anledning av ansökning av
registratorn i justitiedepartementet O. L. Rooth om förhöjd pension (n:r 53);

den 6 maj 1915 promemoria till chefen för finansdepartementet i
fråga om avlöning vid sjukdomsförfall för extra ordinarie personal vid tullverkets
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning;

den 20 maj 1915 yttrande till chefen för ecklesiastikdepartementet
i fråga om upphävande av rätt till tjänst- och nådår för änkor och barn
efter konsistorienotarier (n:r 54 bland kommitténs skriftliga utlåtanden);

den 28 oktober 1915 yttrande till chefen för civildepartementet i
fråga om uppförande å ordinarie stat av ytterligare ett skrivbiträde vid
länsstyrelsen * i Kronobergs län (n:r 55);

den 12 november 1915 underdånigt utlåtande i fråga om beredande
av ett andra ålderstillägg åt vaktmästaren vid arkivdepån i Visby (n:r 56);

den 24 november 1915 yttrande till chefen för civildepartementet
i anledning av framställning om inrättande hos länsstyrelsen i Södermanlands
län av en andre länsnotarietjänst m. m. (n:r 57);

den 27 november 1915 underdånigt utlåtande i fråga om förhöjd
tillfällig avlöningsförbättring för personalen vid gymnastiska centralinstitutet
(n:r 58);

den 3 december 1915 underdånigt utlåtande i fråga om förändring
beträffande avlöningsförmåner in. m. för en av naturhistoriska riksmuseets
vaktmästare (n:r 59);

den 7 december 1915 underdånigt utlåtande angående ett förslag
till avlöriingsstat för befattningshavare vid statens vårdanstalt för alkoholister
å Venngarn (n:r 60);

Berättelse om vall i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

den 14 december 1915 underdånigt utlåtande angående uppförande
å ordinarie stat av ett kvinnligt biträde vid universitetets i Uppsala räntekammare
(n:r Gl);

den 17 december 1915 yttrande till chefen för civildepartementet i
fråga om ålderstillägg åt notarien hos medicinalstyrelsen friherre E. J. A.
Klinckowström (n:r 62); samt

den 18 december 1915 underdånigt utlåtande angående förändrande
av vissa icke ordinarie revisionssekreterarebefattningar till ordinarie ämbeten
in. in. (n:r 63).

Förutom de ärenden, som sålunda av kommittén slutbehandlats, hava
under år 1915 inom kommittén pågått arbeten med följande frågor:

beträffande förbättrade avlöningsförmåner för vaktmästare och med
dem jämförliga befattningshavare hos en mängd ämbetsverk, myndigheter
och institutioner; angående vidtagande av åtgärder till värnpliktiges skyddande
mot förlust av innehavda anställningar i statens tjänst eller vid
dess arbetsföretag in. in. på grund av inkallande till tjänstgöring; i fråga
om dispositionen av befattningshavares avlöningsförmåner under vissa särskilda
uppdrag; i fråga om förbud för ämbets- och tjänstemän att åtaga
sig enskilda uppdrag inom området för deras tjänsteverksamhet; beträffande
Iöne- och pensionsreglering för befattningshavare i statsdepartementen;
angående komplettering av avlöningsbestämmelserna för generaltullstyrelsen;
i fråga om inrättande av ytterligare en intendentstjänst vid nationalmuseum
samt ökade anslag till sekreterare och kamrerare ävensom för
extra vakthållning vid museet; angående höjning av de avdelningscheferna
vid länsstyrelsen i Blekinge län tillkommande tjänstgöringspenningar; beträffande
tillfälliga dyrtidstillägg (krigstidshjälp); samt angående ändring i
avlöningsstaten för socialstyrelsen.

Såsom särskilda ledamöter hava, på grund av Kungl. Maj:ts förordnanden,
under år 1915 deltagit i kommitténs ai’beten, i fråga om tillfällig
förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium kammarrådet friherre

C. F. von Otter, i fråga om tillfällig förstärkning av arbetskrafterna hos
kammarrätten kammarrättsrådet S. Wåhlin samt beträffande tillfälliga dyrtidstillägg
(»krigstidshjälp») revisionskommissarien J. R. Vide.

Kostnaderna för kommittén hava under åren 1902—1915 belöpt siotill
omkring 261,700 kronor.

Kommittén för verkställande av utredning rörande åtgärder mot olägenheter
av vissa slag av fabriksdrift.

Den 12 juli 1907 och den 15 maj 1908 uppdrog Kungl. Maj:t åt
den av Kungl. Maj:t den 13 juli 1906 tillsatta s. k. dikningslagskoinmittén

1 59

160

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

att verkställa utredning i vad mån lagstiftning kan och bör förebygga de
olägenheter, som industriella verk ofta förorsaka kringliggande bygd genom
förorenande av vatten och luft, samt att avgiva det förslag vartill utredningen
kunde föranleda.

Ledamöter i kommittén voro: landssekreteraren F. H. Hallberg,
Malmö (ordförande), godsägaren E. G. H. Åkerlund, Ro, revisionssekreteraren
K. H. M. Högstedt, Stockholm, civilingenjören, medicine doktorn K.
G. A. Sondén, Djursholm, samt disponenten C. E. V. Folin.

Sedan kommittén den 17 december 1910 avgivit betänkande i det
ämne, som vid kommitténs tillsättande uppdrogs åt densamma att utreda,
har kommittén varit sysselsatt med fullgörande av förutnämnda särskilda
uppdrag.

Kommittén har under år 1915 haft sammanträden vid olika tillfällen
under tiden från mitten av februari till början av juni månad, därvid
texten till kommitténs lagförslag jämte motiven underkastats slutlig
granskning. På grund av nådigt tillstånd den 31 december 1913 har
kommitténs betänkande befordrats till trycket. Kommittén avslutade sina
arbeten den 3 juni 1915, vilken dag den underdåniga skrivelse, varmed
kommitténs betänkande till Kungl. Maj:t överlämnades, blev av kommitténs
ledamöter undertecknad.

De kostnader, kommitténs arbete intill utgången av år 1915 medfört,
hava uppgått till omkring 61,500 kronor.

Patentlagstiftningskommittén.

Den 6 mars 1908 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté för verkställande
av revision av gällande lagstiftning rörande patent och om skydd
för varumärken samt vissa mönster och modeller och i samband därmed
utredning rörande de lagstiftningsåtgärder, som till stävjande av s. k.
illojal konkurrens kunde finnas påkallade, ävensom utredning rörande behovet
av förändrad organisation av patent- och registeringsverket och i
samband därmed reglering av löneförhållandena in. in. vid ämbetsverket.

Ledamöter i kommittén äro: generaldirektören E. O. J. Björklund,
Stockholm (ordförande), ingenjören John Edberg, Stockholm, disponenten
T. A. Magnusson, Sandviken, fabriksidkare!! Per Andersson, Arvika, byråchefen
N. O. V. Rahm, Stockholm, byråchefen A. J. C. Kuylenstjerna,
Stockholm, direktören Josef Sachs, Stockholm, och disponenten Birger
Carlson, Månsbo.

Arbetet med förberedande utredningar samt författande av lagtext
och motiv har med kortare avbrott fortgått även under de tider, som icke
upptagits av sammanträden.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

161

Kommittén har under året huvudsakligen varit sysselsatt dels med
arbetet på den ifrågasatta lagstiftningen mot illojal konkurrens, innefattande,
i enlighet med ett åt kommittén lämnat särskilt uppdrag, även bestämmelser
mot användande av mutor vid ekonomiska uppgörelser, och
dels med revisionen av gällande lag om skydd för vissa mönster och modeller.

Kommittén har den 5 maj 1915 avgivit underdånigt betänkande
med förslag till lag mot illojal konkurrens in. m., och har arbetet å mönsterlagens
revision så fortskridit, att betänkande med förslag^till ny lag
om mönsterskydd torde kunna avgivas inom de närmaste?månaderna.

Kommittén har förut under sin verksamhetstid helt fullgjort de
kommittén lämnade uppdragen att verkställa utredning angående behovet
av revision av gällande bestämmelser rörande förbud mot införsel till riket
av varor med oriktig ursprungsbeteckning ävensom angående behovet av
förändrad organisation av patent- och registreringsverket och i sammanhang
därmed reglering av löneförhållandena vid ämbetsverket, varjämte
kommittén avgivit utlåtande i fråga om anskaffande av ämbetslokal åt
nämnda verk samt vidare avlämnat förslag till lag angående förbud mot
varors förseende med oriktig ursprungsbeteckning och saluhållande av
oriktigt märkta varor.

Utöver det snart slutförda arbetet på en ny mönsterskyddslag kvarstår
av kommitténs uppdrag reviderandet av patentförordningen och varumärkeslagen.
Emellertid hava en del spörsmål angående nämnda författningars
revision, vilka stå i samband med redan behandlade lagstiftningsfrågor,
varit föremål för överläggning inom kommittén, varjåinte av kommittén,
som avgivit separat förslag till lag om ändrad lydelse av 25 §
patentförordningen, ganska omfattande förarbeten för denna förordnings
omarbetande blivit — delvis under år 1915 — utförda.

De kostnader, som kommittéutredningen intill utgången av år 1915
medfört, kunna beräknas till 145,000 kronor, däri inbegripna kostnaderna
för tryckning av fyra kommitténs betänkanden.

Utredning angående åtgärder i vissa främmande länder för dryekenskapens
hämmande m. m.

På grund av nådigt bemyndigande den 4 juli 1910 har chefen för
finansdepartementet samma dag tillkallat docenten vid Uppsala universitet
Karl Arvid Edin för verkställande av utredning dels av de statsåtgärder,
som i främmande länder, först och främst våra grannländer, vidtagits för
dryckenskapens hämmande, samt de praktiska verkningarna därav, dels av
nykterhetsfrågans nuvarande läge i dessa länder, dels oek speciellt av de

Bih. till riksd. prof. 1916. 1 Sami. 1 Avd. 21

Riksdans-Berättelsen.

162

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sigta lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

totala fö rb u dsåtgär d ern as utvecklingshistoria och verkningar. Denna utredning
har ännu icke kunnat avslutas, enär vissa för densamma erforderliga
utländska publikationer ännu icke eller ock först vid slutet av år
1915 blivit tillgängliga. I avvaktan på dylika publikationer har utredningsarbetet
till stor del under år 1915 legat nere.

Kostnaderna för utredningens verkställande hava intill slutet av år
1915 uppgått till omkring 26,300 kronor.

Värdestegringsskattenakkunniga.

Den 20 oktober 1910 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga för att efter granskning av de anmärkningar, som av myndigheter
och andra vederbörande framställts mot det inom nämnda departement
utarbetade förslag till värdestegringsskatt å fastighet, vidtaga de ändringar
i förslaget, vartill anmärkningarna kunde föranleda.

Av de till antalet ursprungligen fyra sakkunniga hava två på egen
begäran entledigats från uppdraget. Kvarstående äro landskamreraren
Otto Vilhelm Landén och häradshövdingen Axel Hjalmar Roos.

Sedan de sakkunniga den 29 mars 1912 avgivit underdånigt betänkande
med förslag till förordning angående kommunal värdestegringsskatt å fastighet,
hava de icke haft några gemensamma överläggningar eller gemensamma
arbeten. Men på grund av nådiga bemyndigandcn den 22 september 1911
och den 10 juni 1912 har landskamreraren Landén varit förordnad att i
egenskap av representant för värdestegringsskattekoinmitterade deltaga i de
enligt nådigt bemyndigande den 18 november 1910 tillkallade kommunalskattekommitterades
arbete dels rörande frågan om nya grunder för fastighetstaxeringen,
dels med utarbetande av huvudgrunder för en ny kommunal
skatteförordning, avsedd att träda i den nuvarande bevillningsförordningens
ställe.

På grund av dessa förordnanden har Landén deltagit i kommunal8kattekommitterades
arbeten allt ifrån den 1 april 1912.

Värdestegringsskattekommitterades uppgift hade enligt nådigt bemyndigande
den 24 mars 1911 erhållit en vidare omfattning än enligt det
ursprungliga förordnandet, i det att de bemyndigats att även utreda, om
och i vad mån den ifrågasatta värdestegringsskatten skulle kunna byggas
på andra grunder än det inom finansdepartementet utarbetade förslaget
angåve, och, om utredningen därtill skulle föranleda, uppgöra förslag till
en på nya grunder byggd värdestegringsskatt.

Under det samarbete, som åvägabragts mellan Landén såsom representant
för värdeste°ringsskattekommitterade och koinmunalskattekommitterade,
har frågan om kommunal beskattning av jord värdestegring- varit

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan gista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

163

föremål för utredning och överläggning i sammanhang med övriga spörsmål
berörande den kommunala beskattningen. Två från varandra i väsentliga
delar avvikande förslag till kommunalskattefrågans lösning hava därunder
framkommit. Sedan huvudgrunderna för de två förslagen underställts
statsrådet och chefen för finansdepartementet, har enligt dennes
föreskrift Landeri under år 1915 varit sysselsatt med utarbetandet mera i
detalj av huvudgrunderna för det ena av de alternativt framställda förslagen.
Vid detta arbete har kanslirådet Sven Köhler sedan våren 1915
medverkat såsom biträde i vad arbetet avsett frågan om beskattning av
jordvärdestegring, under det att sekreteraren i fångvårdsstyrelsen Sune
Norrman under senare hälften av året i egenskap av sekreterare biträtt
vid utredningen i övrijrt av den kommunala skattefrågan.

Under tiden intill 1915 års utgång har arbetet fortskridit så långt,
att utkast till författningsförslag angående kommunal inkomstbeskattning,
kommunal egendomsskatt och kommunal beskattning av jordens värdestegring
blivit utarbetade. Därjämte hava betänkanden med motivering
av de särskilda förslagen blivit i vissa delar utarbetade, medan arbetet
med övriga delar därav ännu pågår. Det är beräknat, att dessa arbeten
skola vara färdiga i början av år 1916.

Kostnaderna för värdestegringsskattekommitterade hava under år 1915
uppgått till 1,825 kronor.

Kommunalskattesakkunviga.

På grund av nådigt bemyndigande den 18 november 1910 tillkallade
chefen för finansdepartementet sakkuniga med uppdrag att inom
nämnda departement biträda med utförande av de arbeten, vilka för lösningen
av kommunalskattefrågan kunde anses erforderliga.

De sakkunniga ,äro: landskamreraren G. V. Eiserman, Malmö, och
f. d. kammarrättsrådet E. J. von Wolcker, Stockholm.

Den 29 september 1911 tillkallades särskilt från värdestegringsskattekommitterade
landskamreraren O. W. Landén, Falun, för att deltaga
i kommunalskattesakkuunigas arbete rörande frågan om nya grunder lör
fastighetstaxeringen.

De sakkunnigas verksamhet har under år 1915 fortgått utan annat
avbrott än för sommarledighet under omkring en månad. Enligt särskilt
förordnande har med kortare avbrott för tjänstgöring i kammarrätten
kammarrättsrådet J. A. Lybeck biträtt de sakkunniga från och med den

1. mars 1915.

Sedan de sakkuniga — vilkas arbete enligt lämnade direktiv närmast
skolat inriktas på utarbetandet av förslag till ändrade grunder för

164

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

den kommunala beskattningen — i slutet av år 1914 anmält, att det av
dem i sådant avseende ifrågasatta författningsförslaget, avseende den allmänna
kommunala bidragsskyldigheten, ansetts böra upptaga bestämmelser
om en fristående skatt å värdet av fast egendom, skatt å avkastning
av fast egendom, kapital, rörelse eller yrke och vissa andra förvärvskällor
ävensom skatt å inkoi*st och förmögenhet, samt åt de sakkunniga
uppdragits att fullfölja de sålunda anmälda uppslagen till lagstiftning,
har under år 1915 utarbetats slutligt förslag till författningsbestämmelser
rörande kommunal beskattning av fast egendom samt av avkastning
jämte anvisningar och uppgiftsformulär, ävensom närmare beretts
frågan om en kompletterande kommunal inkomst- och förmögenhetsskatt.
Härjämte har utförts en del motiveringsarbeten. I sin helhet har lagstiftningsarbetet
i nu angivna omfattning fortskridit så långt, att de sakkunniga
anse sig kunna under förra hälften av nästkommande år inkomma
med författnings förslag i ämnet, omfattande jämväl förslag till ändrade
bestämmelser rörande kommunal skogsaccis.

I syfte att för de sakkunniga underlätta ett bedömande av räckvidden
utav de ifrågasatta bestämmelserna rörande den allmänna kommunala
beskattningen har under senare hälften av år 1915, efter härtill
lämnat nådigt tillstånd, statistisk bearbetning ägt rum av 1914 års deklarationer
till inkomst- och förmögenhetsskatt samt till bevillning för ett
mindretal kommuner. Sedan det emellertid, för att det åsyftade ändamålet
måtte i nöjaktig grad vinnas, visat sig erforderligt, att den statistiska
bearbetningen utsträcktes till deklarationer från ett väsentligt ökat
antal kommuner, har undersökning planlagts, omfattande ett hundratal
kommuner.

På grund av erhållen remiss har under året avgivits underdånigt
utlåtande i anledning av den s. k. bokföringskommitténs betänkande jämte
förslag till ändrad lydelse av förordningen angående handelsböcker och
handelsräkningar den 4 maj 1855.

Intill utgången av år 1915 har den åt de sakkunniga anförtrodda
utredningen medfört en ungefärlig kostnad, expensmedel inberäknade, av

120,500 kronor.

Vägskattesakkurwiga.

Den 29 september 1911 tilkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga för att jämte landskamreraren G. V. Eiserman av
kommunalskattekommitterade verkställa utredning angående de åtgärder,
som kunna finnas nödiga lör åvägabringande av en jämnare fördelning av
väghållningsbesväret, samt utarbeta det förslag till förändringar av gällande

Berättelse om nåd i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

165

väglag in. in., vartill ifrågavarande utredning kan föranleda, ävensom i
samband därmed underkasta berörda lagstiftning revision jämväl i andra
avseenden.

De sakkunniga äro: generaldirektören K. Hj. Nehrrnan, Stockholm,
kaptenen C. S. I. Petersson, Stockholm, samt revisionssekreteraren friherre
P. M. af Ugglas, vilken senare tillkallats att från och med den 1 maj
1915 deltaga i ifrågavarande utredningsarbete.

Med undantag för semesterledighet hava de sakkunnigas arbete fortgått
hela året. Under en tid av sammanlagt omkring två månader hava
emellertid arheten av de sakkunniga samfällt icke kunnat äga rum huvudsakligen
på den grund, att kaptenen Petersson då varit inkallad till mili-''
tärtjänstgönng.

Förutom andra nådiga remisser har under året till de sakkunniga
överlämnats riksdagens skrivelse den 15 mars 1912 i anledning av värkt
motion om åvägabringande av utredning och förslag i fråga om ägandeoch
dispositionsrätt till såväl allmän väg som förutvarande sådan väg.
Denna riksdagens skrivelse avser ett ämne av den omfattning, att dess
bearbetande icke oväsentligt fördröjt de sakkunnigas arbete. Då slutförandet
av uppdraget, i vad avser ny väglagstiftning för landsbygden, sålunda
och jämväl i övrigt visat sig kräva längre tid än de sakkunniga tillförene
beräknat, hava de sakkunniga icke sett sig i stånd att under år 1915 bliva
färdiga med uppdraget i denna del. Emellertid är arbetet därutinnan numera
i det närmaste slutfört, så att betänkande med förslag till lag om
allmänna vägar på landet in. m. kan inom de närmaste månaderna föreligga.

Kostnaderna hava hittills uppgått till i runt tal 26,300 kronor, förutom
expenser, som redovisats i kommunalskattekoinmitténs expensmedelsräkning.

Tobaksskattesakkunniga.

Den 29 september 1911 tillkallades av chefen för finansdepartementet
jämlikt bemyndigande samma dag sakkuniga för verkställande av ytterligare
erforderlig utredning av frågan angående ett statens tobaksmonopol
samt av andra frågor rörande reglering av tobaksbeskattningen, vilkas utredning
under arbetets fortgång kunde befinnas önskvärd.

De sakkunniga voro: direktören A. F. Lainbert-Meuller, Stockholm,
och ingenjören Per Nordenfelt, Stockholm.

Sedan riksdagen år 1914 beslutat införande av statsmonopol å tobakstillverkningen
i riket, tillkallades den 3 oktober 1914, jämlikt bemyndigande
den 25 september s. å. ytterligare tre personer, nämligen fabrikören
Gustaf Boman, Göteborg, ledamoten av riksdagens andra kammare

166

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ombudsmannen Gustaf Nilsson, Kristianstad, och hovrättsrådet August
Beskow, Stockholm, för att, jämte de ovan omförmälda sakkunniga, verkställa
utredning angående införande av accis å inom landet odlad tobak
samt angående tullsatserna för tobak ävensom utarbeta förslag, till de
administrativa föreskrifter, som påkallades av den beslutade omläggningen
av tobaksbeskattningen.

De sakkunniga hava under året dels överlämnat av kommitteradé
utarbetade förslag till vissa av monopollagstiftningen påkallade administrativa
författningar, dels ock avgivit på vederbörliga beräkningar grundat
förslag till höjning av de i 18 § av förordningen den 15 december 1914
angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket angivna skattesatser.

Sedan de sakkunniga därefter i mars månad år 1915 i skrivelse till
chefen för finansdepartementet utlåtit sig i avseende å de delar av de
sakkunnigas uppdrag, vilka ditintills icke föranlett något de sakkunnigas
yttrande, samt dessutom avgivit särskilda utlåtanden över vissa till dem
remitterade framställningar in. in., hava de sakkunniga med utgången av
förberörda mars månad avslutat sitt arbete.

Kostnaderna för arbetet från tillkallandet av de ursprungliga sakkunniga
hava uppgått till 60,514 kronor 8 öre.

Sakkunniga för utredning angående utveckling av sjöfarts förbindelser na
mellan Sverige och Ryssland.

Den 29 september 1911 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning, huru sjöfartsförbindelsen
mellan Sverige och Ryssland må kunna ytterligare utvecklas in. in.

De sakkunniga äro: f. d. generaldirektören Alfr. Lagerheim, Stockholm
(ordförande), f. d. generaldirektören F. V. H. Pegelow, Stockholm*
kanslirådet Carl Hultgren, Stockholm, byråchefen i järnvägsstyrelsen Nils
Ahlberg, Stockholm, samt generalkonsuln Olof A. Söderberg, Stockholm.

De sakkunniga hava kommit till preliminära beslut angående de
olika alternativ om förbindelserna mellan Sverige och Ryssland, som böra
ifrågakomma. De sakkunnigas betänkande är i väsentliga delar utarbetat
och under uppsättning. Undersökningar angående ifrågakommande hamnar
på svensk sida äro verkställda. Kostnadsberäkningar för de olika alternativen
hava utarbetats.

Icke heller under år 1915 hava de sakkunniga haft någon förbindelse
_ med de i Ryssland arbetande myndigheterna, utan arbetet har gått
ut på ätt. från svensk sida uppgöra ett självständigt förslag.

Sammanträdet den 4 juni hölls gemensamt med kommerskollegium,

167

Berättelse . om vad i rikets styrelse sedm sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

som Önskade samråda angående det till dess behandling föreliggande förr
slaget om förbindelserna mellan Sverige och England.

Kostnaderna för ifrågavarande utredning hava intill 1915 års utgång
uppgått till omkring 13,0u0 kr.

Nykter hetskommittén.

Den 17 november^ 1911 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté med
uppdrag att skyndsammast möjligt utarbeta nödiga bestämmelser för genomförandet
av lokalt veto för försäljning och utskänkning av brännvin
samt vin och öl, att vidare efter behörig utredning framlägga förslag till
jämväl andra välberäknade och verksamma anordningar för att begränsa
rusdryckshanteringens skadliga verkningar bland annat genom reformering
av det s. k. Göteborgssystemet, samt att åvägabringa en allsidig utredning
rörande allmänt rusdrycksförbud.

Ledamöter i kommittén äro: ledamoten av riksdagens första kammare
S. H. Kvarnzelius, Sundsvall (ordförande), medicine licentiaten I.
Bratt, Stockholm, redaktören J. Byström, Stockholm, ledamoten av riksdagens
första kammare O. G. Eklund, Stockholm, ledamoten av riksdagens
första kammare C. G. Ekman, Stockholm, ledamoten av riksdagens första
kammare Ollas A. Ericsson, Ovanmyra, ledamoten av riksdagens andra
kammare J. B. Eriksson, Grängesberg, ledamoten av riksdagens första kammare
K. G. Karlsson, Göteborg, ledamoten av riksdagens andra kammare
borgmästaren J. G. Pettersson, Södertälje, fröken Emilie Rathou, Stockholm,
samt professorn T. L. Thunberg, Lund.

En inom kommittén tillsatt, av fem ledamöter bestående delegation
för behandling av frågan om åtgärder till förekommande av användandet
av denaturerad sprit m. m. i berusningssyfte har haft särskilda sammanträden.

Under de tider, då sammanträden icke pågått, har

dels en delegation bestående av tre ledamöter och sekreteraren fört
förhandlingar med socialstyrelsen om utförande av vissa socialstatistiska
undersökningar (april och maj månader samt senare delen av november
månad och december månad),

dels borgmästaren Pettersson varit sysselsatt med uppsättande av
lagtext till förslag till förordning angående tillhandahållande av skattefri
sprit samt alkoholhaltiga varor för andra ändamål än förtäring,

dels ock professor Thunberg utfört vissa utredningar för kommitténs
räkning.

Under innevarande år har docenten vid Lunds universitet Fritz Per
Hansson Broek varit sysselsatt med att för kommitténs räkning utreda

168

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

frågan om betydelsen av ett allmänt rusdrycksförbud ur nationalekonomisk
synpunkt.

Genom remiss den 18 september 1914 anbefallde Kungl. Maj:t
nykterhetskommittén att avgiva utlåtande över eu av Göteborgssystembolagens
förtroendenämnd ingiven framställning, vari förtroendenämnden fäste
Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på frågan om beredande av pension vid
avskedstagande åt i Göteborgssystembolagens tjänst anställda personer. I
anledning härav har kommittén avgivit ett den 12 november 1915 dagtecknat
underdånigt utlåtande.

Utom nu nämnda ärenden har kommittén under verksamhetsåret
förehaft till behandling dels den kommittén genom nådiga brevet den 17
november 1911 anbefallda allsidiga utredningen rörande allmänt rusdrycksförbud,
cMs ock de genom nådiga remisser anbefallda utredningarna rörande
åtgärder till förekommande av användandet av denaturerad sprit samt
alkoholhaltiga tekniska medel och sprithaltiga apotekspreparat i berusningssyfte.

Vad först beträffar utredningen rörande allmänt rusdrycksförbud har
kommittén, efter förberedande förhandlingar inom kommittén och tillsammans
med socialstyrelsen, i underdånig skrivelse den 4 juni 1915 bland
annat hemställt, att Kungl. Maj:t måtte dels uppdraga åt socialstyrelsen
att utföra vissa socialstatistska undersökningar enligt en inom kommittén
utarbetad plan, dels ock bemyndiga kommittén att uppdraga åt professorn
vid Lunds universitet Einar Sjövall att utarbeta en kortfattad, så vitt möjligt
populär framställning rörande alkoholens påverkan på människokroppen
i patologiskt avseende samt åt professorn vid samma universitet Torsten
Thunberg att anställa en utredning rörande hemtillverkningen av alkoholhaltiga
drycker. Genom nådigt brev den 27 augusti 1915 har Kungl.
Maj:t förordnat, att statistiska undersökningar rörande fylleriförseelser,
alkoholbruk och brottslighet samt alkoholbruk och lösdriveri, ävensom
kompletterande statistiska undersökningar rörande alkoholbruk och fattigvårdshehov
skola genom socialstyrelsens försorg bringas till utförande; därjämte
har Kungl. Maj:t bemyndigat kommittén att lämna ovanberörda
utredningsuppdrag till professorerna Sjövall och Thunberg. Under höstens
lopp har i samråd med delegerade från kommittén inom socialstyrelsen
utarbetats planer för utförandet av de ifrågavarande socialstatistiska undersökningarna.

Vidkommande därefter de anbefallda utredningarna rörande åtgärder
mot användningen av denaturerad sprit m. m. i berusningssyfte, har under
året professor Thunberg till kommittén inkommit dels med en utredning
rörande åtgärder mot användningen av teknisk sprit och för förtäring icke

Berättelse om vad ii rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

109

avsedda alkoholhaltiga varor i berusningssyfte, <1 alu med eu utredning rörande
missbruket av sprithaltiga apotekspreparat som berusningsmedel.
På grundvalen av den förstnäinrida utredningen har utarbetats ett förslag
till förordning angående tillhandahållande av skattefri sprit samt alkoholhaltiga
varor för andra ändamål än förtäring. Kommitténs arbete har i
detta avseende fortskridit så långt, att detta lagförslag jämte motiver och
utredningar kommer att avlämnas till Kungl. Maj:t under januari månad
19 i 6.

De med kommitténs arbeten förenade kostnader hava uppgått till
omkring 112,800 kronor.

Tmstsakkunniga.

Den 22 december 1911 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga med uppdrag att inom nämnda departement dels verkställa
utredning angående förekomsten inom landet av truster och karteller, deras
inverkan på landets ekonomiska liv och framför allt på prisbildningen,
dels utarbeta förslag till de ändrade bestämmelser angående skatt och tull
å socker samt de anordningar i övrigt, vartill nämnda utredning, i vad
den kommer att beröra den s. k. sockertrusten, må föranleda, dels ock
i sammanhang härmed undersöka, huruvida åtgärder till hämmande och
kontroll av fondbörser må frän statens sida kunna vidtagas.

Sakkunniga äro: landshövdingen friherre Gustaf Otto Robert Lagerbring,
Göteborg (ordförande), ledamoten av riksdagens andra kammare
,1. Jönsson, Revinge by, ledamoten av rik>dagens andra kammare friherre

E. K. Palmstierna, Stockholm, direktören August Fredrik Lambert-Meuller,
Stockholm, samt förste aktuarien i socialstyrelsen fil. d:r Moritz Marcus,
Stockholm.

Utarbetandet av en utförlig framställning av i utlandet från statsmakternas
sida på trust- och kartellväsendets område vidtagna lagstiftningsåtgärder
har fortsatts.

De sakkunniga hava under rådande kris av näraliggande skäl sett
sig nödsakade att tillsvidare uppskjuta slutförandet av den dem anförtrodda
utredningen angående förekomsten inom landet av truster och karteller,
varför i sammanhang härmed de sakkunnigas sammanträden ajournerats.

Den totala kostnaden intill 1915 års slut för de sakkunnigas arbeten
uppgår till 33,639 kronor 91 öre.

Utredning angående nedläggande i vissa fall av kronans återvinningstalan
mot innehavare av under bruk skatteknpta hemman.

Den 25 februari 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet
häradshövdingen, f. d. hovrättsrådet Gustaf Ribbing för verkställande av

Bih. till riksd. prot. 1916. 1 Sami. 1 Avd. 22

Riksdags-Berättelsen.

170

Berättelse om vad, i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

undersökning angående nedläggande i vissa fall av kronans återvinningstalan
mot innehavare av under bruk skatteköpta hemman.

Under år 1915 har den sakkunnige avgivit yttrande i ett ärende
samt verkställt förberedande undersökningar i vissa andra ärenden.

Några kostnader hava hittills icke för denna utredning uppstått för
statsverket.

Bygg n a rf fisa k k n n tn i ga.

Den dl juli 1912 tillkallades av chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande den 29 juni samma år sakkunniga med uppdrag att
inom nämnda departement i samråd med överintendentsämbetet efter
verkställd utredning utarbeta förslag till en allmän plan för statens byggnadsverksamhet
inom Stockholms stad ävensom för användandet och tillgodogörandet
i övrigt av staten tillhöriga fastigheter därstädes.

Den 8 november 1918 uppdrogs vidare åt de sakkunniga att verkställa
av riksdagen begärd utredning beträffande frågan om Kungl. Djurgårdens
bibehållande i största möjliga utsträckning såsom naturlig park.

De sakkunniga äro: förste intendenten professorn Isak Gustaf Clason,
Stockholm, fullmäktigen i riksgäldskontoret, vice häradshövdingen Carl Emil
Kinander, Stockholm, och professorn A. J. E. Lönnberg.

Beträffande de sakkunnigas ursprungliga uppdrag att utarbeta eu
plan för statens byggnadsverksamhet i Stockholm har den av de sakkunniga
för det slutliga förslaget avsedda materialsamlingen, innefattande
statistiska uppgifter rörande såväl kronans fastigheter som av statsverket
förhyrda lokaler, under året ytterligare tillökats och kompletterats. *

1 utlåtande på grund av remiss å ärende rörande ifrågasatt inköp
för statsverkets räkning av vetenskapsakademiens egendom i kvarteret
Grönlandet norra hava de sakkunniga avgivit förslag till anordnande därstädes
av nj^a lokaler åt medicinalstyrelsen, statsmedicinska anstalten (utom
stallar) och tandläkarinstitutet.

Ytterligare hava beträffande denna del av de sakkunnigas uppdrag
särskilda remi.-ser besvarats å ärenden i fråga om statsverkets övertagande
av patent- och registreringsverkets nuvarande fastighet, förslag till nybyggnad
för musikaliska akademien samt upplåtande till tekniska skolan av
vissa av Sveriges geologiska undersökning disponerade lokaler.

Vad vidare angår utredningsarbetet i Djurgårdsfrågan har vid sidan
av detsamma en stor del av den för kommittéarbetet disponibla tiden upptagits
med i vissa fall rätt avsevärda undersökningar för besvarande av
till de sakkunniga ställda särskilda remisser. Utlåtande hava således avgivits
i ärenden angående upplåtande av visst område å Södra Djurgården

171

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

åt lotsverket, ifrågasatt framdragande över Djurgårdens område av eu
kraftledning för Stockholms städs behov, upplåtande för ifrågasatt nybyggnad
åt serafimerlasarettet av den s. k. Smedsbacken å norra Djurgården,
upplåtande av byggnadsplats å norra Djurgården för statsmedicinska
anstalten samt anläggande av en hamn i Norra Brunnsviken jämte
utvidgning av kanalen vid Alkistan.

Även under detta år har arkitekten E. Josephson tidvis biträtt de
sakkunniga med utredningar av teknisk natur.

Kostnaderna för ifrågavarande utredningsarbeten hava intill årsskiftet
uppgått till omkring 36,500 kronor.

Sakkunniga för utredning angående lättnader för kommuner vid upptagande
av län.

Den 31 juli 1912 tillkallades av chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande den 10 juni samma år sakkunniga med uppdrag att inom
nämnda departement verkställa utredning, huruvida och i sådant fall på
vilket sätt lättnader med avseende å upptagande av lån skulle kunna beredas
de kommuner, som önska därav begagna sig, vare sig genom anordnande
av en kommunal låneförmedlingsanstalt eller genom vidtagande
av sådan förändring i fråga om konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
att denna kassa med stöd av särskild garanti från statens sida erhölle
rätt att utlämna lån jämväl åt Sveriges kommuner, eller på annat lämpligt
sätt.

De sakkunniga voro: f. d. bankinspektören Robert Herman Benckert,
Stockholm, professorn Gustaf Albert Koersner, Stockholm, fullmäktigen i
riksbanken Richard Lindgren, Stockholm, borgmästaren Axel Olof Rune,
Västervik, och direktören John Axel Swartling, Stockholm.

De sakkunniga hava under år 1915 fullföljt och avslutat sina arbeten
samt den 5 maj samma år avgivit sitt betänkande.

De med de sakkunnigas arbeten förenade kostnaderna hava uppgått
till sammanlagt 4,405 kronor 49 öre.

Sakkunniga för utredning angående ökad enhetlighet och effektivitet i
statens centrala räkenskaps- och revision sv ärende.

Den 29 juni 1912 uppdrog chefen för finansdepartementet åt statskominissarien
C. L. Tenow, Stockholm, och revisionskommissarien J. R.
Vide, Stockholm, att inom departementet biträda vid utredning av fråga
om åvägabringande av ökad enhetlighet och effektivitet inom statens
centrala räkenskaps- och revisionsväsen, och den 23 augusti 1913 erhöll
förste bokhållaren i järnvägsstyrelsen G. F. Ouchterlony uppdrag att deltaga
i samma utredning, i vad den avsågé statens järnvägar.

172

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sedan år 1913 avgivits betänkande och förslag om inrättande av ett
riksrevisionsverk, har undersökningen rörande revisionsväsendet in. in. vid
statens järnvägar fortsatts och under år 1915 avslutats, så att beslut om
betänkandets innehåll fattats.

Betänkandet torde inom kort kunna avlämnas till chefen för finansdepartementet.

De sakkunniga hava jämväl enats om avlåtande av en särskild framställning:
rörande åstadkommande av enhetliga bestämmelser rörande anmärkningsarvode
och angående vissa myndigheters befogenhet vid prövning
av anmärkningsmål. Betänkande i denna sak är uppsatt och torde likaledes
komma att överlämnas under de närmaste månaderna.

De med arbetet förenade omkostnaderna hava under åren 1912—
1915 uppgått till sammanlagt omkring 40,00u kronor.

Sakkunniga för biträde vid beredningen av förslag till ändringar i
sjölagen in. in.

Sedan den av Kungl. Maj:t den 21 december 1906 tillsatta sjöfartssäkerhetskominittén
den 16 december 1910 avgivit betänkande med förslag
till ändringar i sjölagen m. in., samt kommerskollegium den 24 augusti

1912 avgivit utlåtande i anledning av betänkandet, uppdrog Kungl. .Magt
deri 4 oktober 1912 åt kommerserådet Carl Malmen och advokaten Eliel
Löfgren att inom justitie- och finansdepartementen biträda vid beredningen
av förevarande ärende.

Ifrågavarande arbete, som påbörjats under 1912 och pågått under

1913 och 1914, fortsattes av Malmén från ingången av 1915 och, utan
nåo-ra egentliga avbrott, till den 1 augusti, medan Löfgren under samma

O o o 7 o o

tid endast på särskild anledning vid olika tillfällen deltagit i arbetet.
Under denna tid avlämnades till chefen för finansdepartementet, förutom
vissa skrivelser, förslag till följande förordningar, varav den första av synnerligt
vidlyftigt innehåll, nämligen:

1) angående fartygs byggnad och utrustning med tillhörande särskilda
bj^ggnads- och materialbestämmelser för fartyg;

2) angående vissa säkerhetsåtgärder vid nyttjande av fartyg;

3) angående vissa åtgärder för räddning ur sjönöd in. m.;

4) angående vissa åtgärder mot fara för is;

5) om tillägg till förordningen angående åtgärder till undvikande
av ombordläggning samt signaler för angivande av nöd å fartyg den 26
oktober 1906; samt

6) angående trälastinärke å fartyg.

Vid utarbetande av de under l) och 2) omnämnda förslag hava

173

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

såsom särskilt fackkunniga biträtt följande för ändamålet, jämlikt Kungl.
Maj:ts bemyndigande av den 25 september 1914, utav chefen för finansdepartementet
den 10 oktober 1914 tillkallade personer, nämligen överinspektören
N. G. Nilsson, ingenjörerna A. F. Viking och S. G. Bremberg
samt sjökaptenen E. Forsberg.

Till mitten av maj 1915 bar t. f. extra föredraganden i sjöförsvarsdepartementet
Henrik Vulf von Steyern biträtt vid utförandet av viss del
av ifrågavarande uppdrag, varjämte något biträde vid arbetets utförande
lämnats av tjänstemän å kommerskollegii fartygsinspektiorisavdelning.

Sedan Kungl. Magt den 19 augusti 1915 uppdragit åt revisionssekreteraren
Erik Lilienberg att jämte de sakkunniga inom finansdepartementet
biträda vid utarbetandet av förslag till administrativa författningar
rörande sjöfartssäkerheten in. in., hava allt intill 1915 års slut Lilienberg
från den 19 augusti 1915, utan avbrott, samt Maliuén från den 15
september, utan väsentligare avbrott, sysslat huvudsakligen med granskning
och överarbetning av de här ovan under 1)—5) omförmälda författningsförslag.
I detta arbete, vari ingått granskning av vederbörande ämbetsverks
nied fleres utlåtanden över förslagen och av andra handlingar, ävensom
föredragning i statsrådsberedningen, har icke Löfgren deltagit.

Uti förevarande uppdrag torde vidare huvudsakligen ingå granskning
och överarbetning resp. utarbetande av förslag till författningar, som kunna
föranledas av den nya 70 § sjölagen, av nämnda förslag till trälastmärke
å fartyg samt av vissa från chefen för nautisk-meteorologiska byrån förväntade
förslag till närmare bestämmelser i fråga om fartygslanternor och
fartygskoinpasser så ock av andra framställningar eller förslag inom den
närmaste tiden på förevarande område.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten hava för tiden intill 1915 års
slut uppgått till omkring 24,500 kronor.

Sakkunniga för utredning angående den s. k. regalrätten till inom
riket förekommande vattendrag.

Den 24 maj 1912 uppdrogs åt professorn vid universitetet i Uppsala.
numera statsrådet och chefen för eklesiastikdepartementet, filosofie
doktorn Karl Gustaf Westman att verk-tälla utredning beträffande den
s. k. regalrätten till inom riket förekommande vattendrag.

Under år 1915 hava de sedan föregående år pågående systematiska
arkivundersökningarna fortsatts. Utom i de centrala arkiven och Uppsala
landsarkiv ha forskningar även bedrivits i landsarkiven i Vadstena och
Göteborg samt i hovrättsarkivet i Jönköping, varvid samlingarna av äldre
domböcker och hovrättsakter delvis genomgåtts. Det insamlade materialet

174

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

är i den mån det berör kungsådreinstitutets uppkomst och historiska utveckling
föremål för en bearbetning, varav resultatet kan väntas föreligga
i tryckfärdigt skick under förra hälften av år 1916.

Kostnaderna för utredningsarbetet hava för tiden intill utgången av
år 1915 uppgått till sammanlagt omkring 31,300 kronor.

Sakkunniga för utredning angående centralisering av statsunderstödda
pensionsanstalter.

Den 21 februari 1913 tillkallade chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande samma dag sakkunniga personer med uppdrag att inom
nämnda departement verkställa utredning, huruvida och på vilka grunder
en centralisering av pensionsanstalter, understödda av staten, lämpligen
borde kunna genomföras, samt därvid jämväl undersöka, huruvida icke
genom fastställande av vissa huvudgrunder för statens medverkan vid anordnandet
av sådan pensioner ng, som icke avser statstjänare, men ändock
anses förtjänt av statens understöd i en eller annan form, skulle kunna
vinnas större enhetlighet och följdriktighet i denna statens medverkan än
vad för närvarande i åtskilliga fall synes vara händelsen samt tillika önskvärd
besparing i de med nämnda pensionering förenade förvaltningsutgifter.

Sakkunniga äro: statskommissarien Carl Gustaf Sylvan, Stockholm,
överdirektören och chefen för försäkringsinspektionen Paul Johan Gerhard
Laurin, Stockholm, samt professorn Gustaf Kobb, Stockholm.

Sakkunniga hava under år 1915 fått emottaga Kungl. Maj:ts nådiga
remisser dels av den 7 oktober uppå förslag till ändrad lydelse av vissa
§§ i reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa dels ock av den 6
november uppå förslag till nytt reglemente för kungl. hovkapellets pensiorisinrättning.

Därjämte har likaledes genom nådig remiss till sakkunniga överlämnats
för att tagas i övervägande vid fullgörande av det åt dem lämnade
uppdraget en av lektorn Alb. Carlsson gjord underdånig framställning
av den 15 mars 1915 om ändring av de i reglementena för statstjänares
änke- och pupillkassor givna föreskifter rörande förhållandet vid
övergång från en tjänst, varmed för innehavaren följt delaktighet i viss
sådan pensionskassa till en annan tjänst, som i berörda avseende tillhör
annan pensionskassa.

Av dessa nadiga remisser har den förstnämnda blivit av sakkunniga
besvarad i underdånigt utlåtande av den 18 december 1915.

Den 11 juni lämnades nådigt bemyndigande att låta utföra för fullföljande
av sakkunnigas arbete nödiga försäkringstekriiska utredningar rörande
vissa förhållanden beträffande arméns nya änke- och pupillkassa,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

175

flottans pensionskassas gratial fond, tullstatens enskilda pensionsinrättning,
telegrafverkets pensionsväsen, lärarnes vid elementarläroverken nya änkeoch
pupillkassa samt folkskollärarnas änke- och pupillkassa. Efter det
sakkunniga uppdragit åt överdirektören Laurin utförandet av dessa utredningar,
tiar sådan utredning utförts beträffande tullstatens enskilda pensionsin
rättning.

Under 1915 har utarbetats ett under tryckning varande preliminärt
betänkande. Detta betänkande innefattar — förutom redogörelse för resultaten
av de försäkringsteknhka undersökningar, som verkställts rörande
ett flertal av de statsunderstödda tjänstemannakassorna och förutsättningarna
för .deras sammanförande i en gemensam anstalt, i vilken de bol de
ingå såsom skilda avdelningar — framläggande av de principer, som synts
sakkunniga böra komma till tillämpning vid en blivande centralisering ej
mindre av de kassor och fonder, vilka avse pensionering av statstjänstemän,
än även av övriga statsunderstödda pensionskassor.

Med tillämpning av dessa principer hava jämväl uppgjorts förslag
till reglementen för: dels en statens anstalt för tjänstemannapensionering,
dels däri såsom skilda vinstavdelningar ingående: hushållningssällskapens
pensionskassa, distriktsveterinärernas pensionskassa, extra provinsialläkarnas
pensionskassa, dels en tjänstemännens anstalt för änke- och pupillpensioneringen,
dels ock en såsom särskild vinstavdelning däri ingående tullstatens
änke- och pupillkassa.

Av dessa fyra kassor äro hushållningssällskapens och distriktsveterinärernas
pensionskassor ifrågasätta nybildningar, extra provinsialläkarnas
pensionskassa och tullstatens änke- och pupillkassa föreslagna ombildningar
av redan befintliga pensionskassor.

Att sakkunniga i första hand behandlat just dessa pensionsfrågor
har föranletts av eu önskan, att deras lösning icke måtte uppskjutas längre
än nödvändigt är utan möjlighet förefinnas att företaga deras avgörande
utan att behöva avvakta slutförandet av sakkunnigas uppdrag.

I den mån ännu återstående försäkringstekniska utredningar hinna
verkställas, komma sakkunnigas arbeten att fullföljas och ytterligare förslag
att utarbetas och framläggas.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten hava intill utgången av år

er cd o

1915 uppgått till omkring 13,500 kronor. *

Sakkunniga för utredning i fråga om revision av gällande uppbördsreglemente
och mantals*kiirningsförordning.

På grund av nådigt bemyndigande den 2 maj''1913 har chefen för
finansdepartementet tillkallat kammarrättsrådet J. A. Lybeck, Stockholm,

176

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

och li ärad sskri varen P. 0. W. Rndberg, Stockholm, för att jämte landssekreteraren
H. L. Uddén och landskainreraren A. R. Hagen, vilka erhållit
uppdrag att inom civildepartementet biträda vid beredning av frågan om
fögderiförvaltningens omorganisation, såsom sakkunniga inom finansdepartementet
verkställa utredning i fråga om revision av gällande uppbördsreglemente
och mantalsskrivningsförordning.

Dfet de sakkunniga meddelade uppdrag har ansetts böra vila, till
dess nämnda omorganisationsfråga definitivt återupptages till behandling,

De sakkunniga hava sålunda icke sammanträtt, under år 1915.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten hava uppgått till 3,572
kronor 22 öre. ,

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande inhemsk tillverkning
av mineraloljor och svavel m. in.

Den 23 maj 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande samma dag sakkunniga för verkställande av utredning
rörande möjligheterna för en inhemsk tillverkning av mineraloljor och
svavel in. in. ur den i flera svenska provinser i mycket stora mängder
förekommande alunskiffer!!.

De sakkunniga äro: professorn vid tekniska högskolan filosofie doktorn
Gustaf Walfrid Petersson, Stockholm, kommerserådet Knut Abel
Gunnar Dillner, Stockholm, samt tilosofie doktorn Carl Kudelius.

Sedan den försöksdrift, som enligt de sakkunnigas berättelse för år
1914 vid Trollhättan av Skånska Cementbolaget planerades, igångsatts
och bedrivits under februari och mars månader 1915, beviljade Kungl.
Majrt på de sakkunniges förslag ett anslag av 6,000 kronor, för att möjliggöra
ett slutförande av samma försöksdrift, varjämte de sakkunniga för
bekostande av kontroll över dessa försök samtidigt erhöllo ett statsanslag
av 4,000 kronor. Med hjälp av detta understöd verkställdes denna senare
del av försöksdriften under tiden 26 juli—10 september.

Under tiden 11 —17 maj 1915 bereddes de sakkunniga dessutom
tillfälle att vid en av firman Julius Pintsrh gjord försöksanläggning vid
Förstenwalde utanför Berlin följa prodestillation av svensk alunskiffer
enligt ett av ingeniören G. E^ultman sammanställt system.

Sakkunnig för verkställ ande av en statistisk undersökning av 1912
och 1913 års taxering släng der m. m.

Den 29 juli 1913 uppdrogs åt byråchefen Isidor Flodström att verkställa
en statistisk undersökning av 1912 års taxeringslängder ävensom

177

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

att avgiva förslag till en fullständigare utredning stödjande sig pa deklarationerna
för år 1913.

Den 24 januari 1914 har vidare uppdragits åt Flodström att verkställa
en liknande undersökning av 1913 års taxeringslängrler och deklarationel1.

Sedan utredningen av inkomst- och förmögenhetsskatten enligt 1912
års taxeringslängder under år 1914 fullbordats, har under år 1915 jämväl
undersökningen av 1913 års taxeringslängder och deklarationer avslutats,
och avgavs redogörelse därför (såsom del VII av Finansstatistiska
utredningar utgivna genom Kungl. Finansdepartementet) den 13 november
1915.

Kostnaderna för ifrågavarande utredning hava uppgått till omkring

130,000 kronor, däri dock ej inräknats vissa tryckningskostnader.

Sakkunniga för utredning rörande ökad centralisering vid upphandling
för statens räkning in. in.

Den 25 augusti 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande den 13 juni samma år sakkunniga för att inom
nämnda departement verkställa av riksdagen begärd utredning dels huruvida
och i vad mån ökad centralisering vid upphandling för statens räkning
borde äga rum, dels ock vilka närmare bestämmelser rörande inhemsk
varas företräde kunde vara lämpliga och nödiga.

De sakkunniga äro: fältintendenten Axel Victor Sandberg, Stockholm,
grosshandlaren Rudolf Fries, Stockholm, byråchefen i järnvägsstyrelsen Carl
Algot fausen, Stockholm, byråchefen i telegrafstyrelsen greve Henning
Adolf Hamilton, Stockholm, och direktören John Fredhohn, Djursholm.

Förslag till ny upphandlings- och entreprenad förordning föreligger
i preliminärt godkänd avlattning, och har de sakkunnigas sekreterare sedan
hösten 1915 varit sysselsatt, bland annat, med att efter de sakkunnigas
anvisningar utarbeta motiven till detsamma.

Rörande frågan om ökad centralisering vid upphandling för statens
räkning hava statistiska utredningsarbeten pågått hela året. Därjämte
hava de sakkunniga, med stöd av nådigt bemyndigande den 17 november
1914, studerat upphandlingsväsendet vid ett antal statens verk och inrättningar
i huvudstaden genom att taga del av hos dem förvarade liggare
och andra handlingar ävensom genom att närvara vid besiktningsförrättningar
och dylikt.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten belöpa sig vid slutet av år
1915 till i runt tal 29,000 kronor, av vilket belopp omkring 14,000 kronor
komma på år 1915.

Bih. till riksd. prot. 1916. 1 Sami. 1 Avd. 23

Riksdags-Bcrättelscn.

178

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kommittén för utredning av den s. k. äborättsfrågan.

Den 29 augusti 1913 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté för att
dels verkställa utredning rörande antalet och beskaffenheten av de å s. k.
rekognitionsskogshemman samt å under bruk skatteköpta hemman befintliga
lägenheter jämte de villkor, på vilka dessa innehavas, ävensom i vad mån
och på vad sätt innehavarna av dylika lägenheter må kunna tryggas i
besittningsrätten till desamma, dels ock, därest utredningen skulle giva
vid handen, att beträffande lägenhetsinnehavare, som frånvunnits sin besittningsrätt,
billighetsskäl i särskilda fall syntes böra föranleda ytterligare
åtgärder från statens sida, därom hos Kungl. Maj:t göra anmälan.

Kommitténs ledamöter äro: häradshövdingen Herman Fredrik Swedborg,
Sundsvall, (ordförande), ledamoten av riksdagens andra kammare
Karl Robert Karlsson, Fjät, samt sekreteraren i marinförvaltningen Gustaf
Arvid Bäckström, Stockholm.

Ledamoten Bäckström, som tillika är kommitténs sekreterare, samt
två hos kommittén anställda biträden hava under hela året — med undantag''
för en var av semester — arbetat med kommittéutredningen.

Under år 1915 hava slutförts de förut påbörjade undersökningarna rörande
rekognitionsskogar och under bruk skatteköpta hemman i Gävleborgs
län, varjämte dylika undersökningar utförts för Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län samt påbörjats beträffande Södermanlands
län.

Den teoretiska undersökningen beträffande lagstiftning och lagskipning
rörande de förhållanden, som kommitténs uppdrag avser, har fortsatts.
Det har därvid visat sig, att ingående utredningar måst verkställas
om vissa äldre kamerala och jordrättsliga förhållanden av mera allmän
natur, vilka hava avgörande betydelse för ett flertal speciella fall.

Sedan det under arbetets gång blivit uppenbart, att kommittén med
de arbetskrafter, varöver den förfogat, icke inom skälig tid kunnat medhinna
de särskilda undersökningar rörande de under bruken skatteköpta
hemman och de å rekognitionsskogshemmanen befintliga lägenheter, som
det åligger kommittén att utföra och vilka beräknats uppgå till omkring

3,500 eller 4,000 stycken, har kommittén hos Kungl. Magt anhållit om
tillstånd att få anställa ytterligare ett biträde dock högst till och med
utgången av år 1916. Denna framställning har även av Kungl. Maj:t bifallits;
och sedan den 1 september 1915 har detta biträde arbetat hos kommittén.

Av kommittéarbetet i dess helhet torde en avsevärd del numera
kunna anses vara utförd.

Sammanlagda kostnaderna för kommittén intill utgången av år 1915
uppgå till omkring 42,500 kronor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

179

Sakkunniga för utredning av frågan om den lägre handelsund ervisningens
ordnande.

Den 29 augusti 1913 tillkallades av dåvarande chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande samma dag sakkunniga med uppdrag
att inom nämnda departement dels, under given förutsättning att utöver
det antal handelsgymnasier, för vilkas uppehållande 1913 års riksdag uppfört
anslag å ordinarie stat, ytterligare två dylika läroanstalter här i riket
med statsunderstöd av enahanda slag upprättas från 1915 års ingång,
verkställa utredning, vilka orter med hänsyn närmast till graden av föreliggande
behov av en ordnad handelsundervisning och det intresse för
frågans lösning, som må förefinnas å särskilda orter, i främsta rummet
böra tjäna som förläggningsorter för ifrågavarande nya handelsgymnasier,
dels ock i övrigt biträda med utredning av frågan om den lägre han delsundervisningens
ordnande.

De sakkunniga hava varit: chefen för finansdepartementet statsrådet
Axel Fredrik Vennersten, Stockholm, rektorn Alfred Nordfelt, Uppsala,
och rektorn Per Edvard Magnus Fischier, Stockholm.

Sedan statsrådet Vennersten kallats till sitt ämbete, hava de båda
övriga sakkunniga fortsatt arbetet dels tillsammans, dels var och en för sig.

Utredningen har under år 1915, med smärre avbrott å sammanlagt
omkring en månad, fortgått till och med den 3 november, då uppdraget
slutfördes.

Sedan ett första betänkande angående upprättande av nya handelsgymnasier
avgivits den 22 december 1913 och ett andra betänkande angående
upprättande av handelsskolor den 10 oktober 1914, avlämnades
det tredje och sista betänkandet angående upprättande av handelskurser
m. m. den 3 november 1915.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava uppgått till omkring
13,100 kronor.

Sakkunniga för avgivande av förslag till omorganisation av överintendentsämbetet.

Den 24 oktober 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande samma dag sakkunniga för att inom nämnda departement
efter verkställd utredning avgiva förslag till omorganisation av
överintendentsämbetet jämte lönereglering för befattningshavare i ämbetsverket.

De sakkunniga hava varit: ledamoten av riksdagens första kammare
f. statsrådet C. Swartz, Stockholm (ordf.), förste intendenten professor I.
G. Clason, Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbru -

180

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

karen A. R. Lundblad, Västerås, ledamoten av riksdagens andra kammare,
redaktören N. A. Nilsson, Äkarp, samt ledamoten av riksdagens första
kammare, redaktören A. Pers, Västerås.

Under år 1915 hava de sakkunniga föranstaltat vissa statistiska utredningar,
som varit behövliga för de sakkunnigas arbete, överlagt om åtskilliga
sitt uppdrag berörande frågor samt avfattat sitt betänkande.

Den 1 november 1915 hava de sakkunniga avslutat sitt arbete, varefter
betänkandet den 22 december 1915 avlämnats till chefen för finansdepartementet.

Kostnaderna för den åt de sakkunniga anförtrodda utredningen, med
undantag av de till siffran ännu icke kända utgifterna för betänkandets
tryckning m. in., torde belöpa sig till omkring 21,350 kronor.

Kommissionen för utredning av frågan om utnyttjandet av statens
norrländska malmfyndigheten.

Kungl. Maj:t har den 24 oktober 1913 uppdragit åt en kommission
att verkställa en allsidig utredning angående det lämpligaste sättet för
nyttiggörande av statens norrländska malmfyndigheter.

Ledamöter i kommissionen äro: kommerserådet, bergsingenjören Knut
Abel Gunnar Dillner, Stockholm, ordförande, docenten filosofie doktorn
Sven Bernhard Brisman, Stockholm, överingenjören A. F. Wahlberg, Stockholm,
bergmästaren Carl Oskar Norelius, Nora, och ingenjören hos järnkontoret
Erik Nyström, Stockholm.

Kommissionens arbete har under år 1915 avsevärt fördröjts genom
de till följd av världskriget inträffade särskilda förhållanden. ''Emellertid
hava de för kommissionens arbete erforderliga undersökningarna och utredningarna
bedrivits i den mån så varit möjligt. Sålunda hava pågått
och delvis slutförts utredningar angående malmtillgången i mellersta Sverige,
den mellansvenska järnhanteringens malmbehov, statens kända malmtillgångar
i Norrland, priser å vattenkraft och transportkostnader ävensom
rörande^ malmfrågornas behandling i riksdagen under de senaste årtiondena.

Kostnaderna för kommissionen hava till utgången av år 1915 uppgått
till omkring 8,000 kronor.

Sakkunniga för utredning om förändrad lagstiftning i fråga om införsel,
tillverkning och användning av sackarin och andra konstgjorda sötningsämnen.

Den 5 december 1913 tillkallade chefen för finansdepartementet
jämlikt bemyndigande samma dag sakkunniga för att inom nämnda departement
verkställa utredning rörande behovet av förändrad lagstiftning

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

181

i frilla om införsel, tillverkning och användning av sackarin och andra
konstgjorda sötningsmedel ävensom avgiva det förslag, vartill utredningen
kunde föranleda.

De sakkunniga voro: generaldirektören Karl Axel Fryxell, Stockholm,
ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare, järnarbetaren Johan
Bernhard Eriksson, Grängesberg, ledamoten av riksdagens första kammare,
godsägaren friherre Carl David Richard Hermelin, Getinge, ledamoten av
riksdagens andra kammare, grosshandlaren Erik Petter Waldemar Röing,
Göteborg, och filosofie doktorn Carl Götrik Adolf von Schéele, Kristianstad.

De sakkunnigas arbete, som nu är slutfört, har resulterat i förslag
till förordning angående sackarinhaltiga närings- och njutningsmedel, vilket
författningsförslag jämte motiver överlämnades till chefen för finansdepartementet
den 28 december 1915.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete belöpa sig till omkring
7,900 kronor.

1914 års tullkommission.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 24 juli 1914 har chefen för finansdepartementet
tillkallat sakkunniga med uppdrag att efter verkställd utredning
avgiva förslag till omorganisation av tullverket.

De sakkunniga — vilka konstituerat sig såsom »1914 års tullkommissiom
— äro: f. d. generaldirektören Fredrik Wilhelm Henrik Pegelow,
Stockholm, ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare, tullvaktmästaren
Magnus Bengtsson, Göteborg, byråchefen i generaltullstyrelsen
Gustaf Bergenstjerna, Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare,
grosshandlaren Erik Agabus Nilsson, Örebro, verkställande direktören i
Sveriges industriförbund, kaptenen Erland Nordlund, Stockholm, direktören
Josef Sachs, Stockholm, förste kontrollören vid tullverket Robert
Helmer Schött, Kalmar, samt sjökaptenen Wilhelm Rudolf Willborg,
Stockholm.

Kommissionen har genomgått det material, som föreligger i form av
svar på kommissionens i slutet av år 1914 utsända frågecirkulär, varjämte
en subkominission, biträdd av lotskaptenen H. Jacobson, tagit närmare
ställning till frågan om kustbevakningens omorganisation.

Kostnaderna för kommissionens arbete hava hittills uppgått till omkring
15,200 kronor.

Statens industrikommission.

Kungl. Maj:t har den 10 augusti 1914 tillsatt eu kommission med
uppdrag att taga i övervägande, vilka åtgärder som skulle kunna vidtagas

182

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

för att i största möjliga utsträckning uppehålla arbetet vid de industriella
anläggningarna i riket.

Kommissionens ledamöter äro: ledamoten av riksdagens andra kammare,
konteramiralen S. A. A. Lindman, ordförande, kommerserådet, bergsingenjören
Knut Abel Gunnar Dillner, tillika sekreterare, direktören Erik Frisel!,
överingenjören Hugo Hammar, vattenfallsdirektören, f. d. översten Fredrik
Vilhelm Hansen, kabinettskammarherre!! Berndt Hay, direktören Henning
Johansson, bankdirektören Jonas Kjellberg, disponenten Emil Lundquist, direktören
C. J. Malmros, bankofullmäktigen Victor Moll, kaptenen Erland
Nordlund, disponenten Carl Sahlin, disponenten Christian Storjohann, disponenten
Ivar Swartiing, vice häradshövdingen Adolf Hjalmar von Sydow,
vice häradshövdingen Marcus Wallenberg, vice häradshövdingen Ernst
Wethje, direktören E. F. Wallgren, kanslirådet Carl Filibert Hultgren,
överingenjören Axel Fredrik Wahlberg, vice konsuln Carl Johan Fredrik
Ljunggren samt direktören John Fredholm.

I fråga om kommissionen har meddelats följande:

Under förra delen av år 1915 har kommissionens verksamhet fortgått
efter i stort sett samma riktlinjer som under år 1914, dock att givetvis,
allt eftersom näringslivet inkommit i mer stabila förhållanden, åtskilliga
av de uppgifter, soin direkt sammanhängde med de av den första
kristidens verkningar förorsakade svårigheterna, antingen helt bortfallit
eller i varje fall förlorat i betydelse. På sådant sätt kom tyngdpunkten
i kommissionens verksamhet att så småningom överllyttas till befattningen
med frågor angående exportförbud och framför allt undantag från dylika,
därvid kommissionen eller — då denna endast två gånger, den 23 februari
och den 12 juni, i plenum sammanträtt — närmare bestämt dess arbetsutskott
haft på sin lott att före licensfrågornas avgörande hos Kungl.
Maj:t förbereda sådana ärenden, som ur industriell synpunkt varit av
större vikt.

Även sedan ett särskilt organ för exportfrågors handläggning, Statens
handelskommission, genom Kungl. Maj:ts beslut den 8 juni 1915 tillkommit,
har arbetsutskottets beredande verksamhet alltjämt fortgått, allenast
med den skillnad, att särskilda remisser icke ägt rum och att följaktligen
icke heller skriftliga utlåtanden såsom förut förekommit, då i
stället arbetsutskottets representanter direkt i handelskommissionen föredragit
inom arbetsutskottet beredda ärenden.

I övrigt har arbetsutskottet, bland annat, dels medverkat till fyllande
av industriens behov av råvaror och andra förnödenheter särskilt
genom att söka från utlandet införskaffa sådana mot kompensation för
svenska varor, dels och utövat viss verksamhet i prisreglerande syfte inom

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

m

vissa industribranscher, i synnerhet med avseende å olika sia" av hudar
samt läder och skovaror. Därjämte har arbetsutskottet i en mångfald fall
avgivit yttranden till generaltullstyrelsen särskilt i anledning av nådiga
förordningen den 16 april 1915, varigenom utförsel förbjudits av vara,
med avseende å vilken särskilt utförselförbud visserligen icke stadgats, men
som helt eller delvis framställts genom bearbetning eller förädling av till
utförsel förbjudna ämnen, därest av varans myckenhet eller omständigheterna
i övrigt framginge, att ett kringgående av gällande förbud vore
avsett.

Av under år 1915 anvisade expensmedel har industrikommissionen
sammanlagt utgivit 7,733 kronor 29 öre (3,097: 91 år 1914). I ersättning
för mistad avlöning m. m. ävensom för resor har av arbetsutskottets
ledamöter och sekreterare från statskontoret utkvitterats 15,804 kronor
60 öre.

Statens krigsförsäkringskommission.

Sedan Kungl. Maj:t den 17 augusti 1914 utfärdat förordning om
statens meddelande av sjöförsäkring mot krigsfara, i vilken förordning
bland annat föreskrives, att frågor om krigsförsäkring skola handläggas
av en kommission, förordnade Kungl. Maj:t samma dag, att denna kommission,
som omedelbart skulle träda i verksamhet, skulle benämnas
statens krigsförsäkringskommission.

Ledamöter i kommissionen äro: landshövdingen Eric Birger Trolle,
ordförande, överdirektören Paul Johan Gerhard Laurin, vice ordförande,
direktören Hjalmar Blomberg (såsom företrädare för rederinäringen), direktörerna
Harald Andersson och Einar Lange (såsom företrädare för sjöförsäkringsgivarna)
ävensom kommerserådet Gunnar Dillner och byråchefen
Thorvald Furst.

Kommissionen har under år 1915 fortsatt sin verksamhet efter samma
grunder som förut. Sammanträden hava hållits varje helgfria dag,
varvid 8,474 försäkringar meddelats å fartyg till sammanlagt belopp av
1,023,890,119 kronor samt 27,029 försäkringar å varor till sammanlagt
belopp av 653,216,904 kronor 61 öre. Kommissionen har under året
kontant uppburit 7,966,967 kronor 65 öre i kaskopreinier samt 8,350,104
kronor 33 öre i varupremier, varifrån avgår under samma tid ristornerade
premier 454,272 kronor 8 öre. I ersättningar hava under året utbetalats
till försäkringstagare å kasko 4,671,005 kronor 43 öre samt till försäkringstagare
å varor 3,267,190 kronor 85 öre. Under beslagsanspråk äro
ytterligare varor kvarhallna i England för cirka 11,000,000 kronor samt
i Tyskland för cirka 1,000,000 kronor, rörande vilka slutliga prisrätts -

184

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

domar ännu icke föreligga. Dessutom hava åtskilliga fartyg jämväl kvarhållits
under beslagsanspråk, men hava desamma med endast två undantag
ånyo frigivits, i ett par fall mot ställande av borgen.

För bevakande av kommissionens talan inför vederbörande tyska och
engelska prisdomstolar har kommissionens sekreterare under året under
olika tidsperioder uppehållit sig i Tyskland och England.

Kostnaderna för kommissionens verksamhet, som bestritts med tillgängliga
räntemedel, hava under året utgjort 149,061 kronor 26 öre.

Sakkunniga för utredning rörande ökad skattskyldighet till stat och
kommun för utlänningar, som i Sverige åtaga sig eller utföra arbete.

Den 7 oktober 1914 tillkallades av chefen för finansdepartementet
jämlikt bemyndigande den 18 september samma år sakkunniga för verkställande
av dels utredning, huruvida och under vilken form utlänningar,
som i Sverige åtaga sig eller utföra arbete, utan att enligt hittills gällande
föreskrifter vara här i landet underkastade inkomstbevillning eller
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, böra åläggas
skatteplikt till stat och kommun, dels ock utredning, huruvida och i vilken
form en förordning, som reglerar dessa arbetares vistelse i riket, är
behövlig.

Sakkunniga äro: häradshövdingen, filosofie doktorn Hjalmar Victor
Himmelstrand och amanuensen i finansdepartementet Einar Hennings.

De sakkunniga hava under förra delen av år 1915 tidvis varit sysselsatta
med vissa av deras uppdrag föranledda förberedande arbeten.

Under senare delen av året hava de sakkunniga, av vilka Himmelstrand
den 11 juni 1915 utnämts till häradshövding i Västra Hälsinglands
domsaga, samt Hennings samma dag förordnats till sekreterare i
tobakscentralkommissionen, varit tagna i anspråk för annat arbete.

Till följd härav och då det under rådande extraordinära förhållanden
visat sig omöjligt att erhålla tillförlitliga statistiska uppgifter över
utlänningar, som uppehålla sig inom riket, hava de sakkunniga tillsvidare
avbrutit sitt arbete.

Kostnaderna för utredningsarbetet hava hittills uppgått till 1,730
kronor.

Sakkunniga för utredning rörande kompletterande bestämmelser beträffa
n de utförsel för bud en.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17 november 1914 har chefen för
finansdepartementet tillkallat överinspektören N. F. Alsén, Stockholm, och
byråassistenten K. G. Wetterlund, Stockholm, för att inom nämnda de -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

185

parteraent verkställa utredning, huruvida beträffande redan utfärdade utförselförbud
kompletterande bestämmelser kunna i ett eller annat fall vara
av nöden till förhindrande av möjligheten att kringgå förbuden, samt
avgiva de förslag, vartill omständigheterna kunna föranleda.

På grund av uppdragets beskaffenhet hava de sakkunniga ansett
sig lämpligast fullgöra detsamma genom att under sin verksamhet med
uppmärksamhet följa de företeelser och tendenser beträffande exporten,
som kunna stå i samband med uppdraget, och hava de sakkunniga för
överläggningar härom stått i oavbruten förbindelse med varandra. Genom
korrespondens med tullförvaltningarna å de viktigare utförselorterna hava
de sakkunniga ävenledes sökt inhämta de erfarenheter vid tillämpningen
av bestämmelserna angående exportförbud, som gjorts å dessa platser.

Till ledning för de sakkunnigas arbete hava även periodiska uppgifter
från generaltullstyrelsens statistiska avdelning angående export och
import stått de sakkunniga till buds.

Arbetet har ej medfört några kostnader för statsverket.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till ändrad lydelse av tulltaxans
bestämmelser i fråga om vissa slag av järn.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 29 januari 1915 tillkallade chefen
för finansdepartementet den 16 mais samma år f. d. överingenjören fil.
doktorn J. A. Brinell, överingenjören A. F. Wahlberg och byråassistenten
N. J. Olson för att inom nämnda departement biträda med utarbetande
av förslag till ändrad lydelse av tulltaxans bestämmelser i fråga om varmoch
kallvalsat järn i stänger och plåtar samt rör av adducerat järn.

För uppdragets fullgörande havp, uppgifter infordrats angående förbrukningen
inom landet av kallvalsat järn, varjämte en sammanställning
gjorts av åtskilliga länders tulltaxebestämmelser beträffande varm- och
kallvalsat järn i stänger och plåtar.

Den 28 oktober 1915 hava de sakkunniga avgivit sitt förslag.

Kostnaderna för arbetet hava uppgått till 509 kronor 20 öre.

Kommissionen rörande rikets ekonomiska krigsberedskap.

Sedan Kungl. Maj:t den 12 februari 1915 bemyndigat chefen för
finansdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer att inom
nämnda departement biträda med utredning av frågan om rikets ekonomiska
krigsberedskap, tillkallade nämnda departementschef samma dag för
detta ändamål bankdirektören vice häradshövdingen M. L. Wallenberg,
direktören E. Frisell och professorn E. F. Heckscher.

De sakkunniga hava haft flertalet till den ekonomiska krigsberedskapen
hörande ämnen under längre eller kortare behandling. På grund Bih.

till riksd. prof. 1916. 1 Sami. 1 Avd. 24

Riksdags-Berättelsen.

186

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

val av de sakkunnigas arbeten framlade Kungl. Maj:t proposition angående
inrättandet av en rikskommission för den ekonomiska krigsberedskapen.
I samråd med särskilt tillkallade personer behandlades under februari
månad vissa till jordbruksdriften under kriget hörande frågor. För frågan
om industriens råvarutillgång för militära ändamål arbetade under våren
och sommaren en subkommitté av särskilt tillkallade personer. Denna
subkommittés preliminära arbetsresultat hava överlämnats till Kung!. Maj:t,
varefter dess uppgift övertagits av statens krigsmaterialkommission. De
sakkunnigas övriga arbetsresultat hava överlämnats till den av Kungl. Maj:t
den 17 december 1915 tillsatta kommissionen för rikets ekonomiska krigsberedskap.

De sakkunnigas egna arbeten hava icke dragit några kostnader, men
för den nämnda subkommittén har utbetalats en ersättning å 990 kronor.

Den 17 december 1915 har Kungl. Maj:t, med förklaring att nyssnämnda
sakkunnigas arbete skall upphöra, uppdragit åt en kommission att
vid behov i samråd med statens krigsmaterialkommission, krigsförsäkringskommission
livsmedelskommission, industrikommission och handelskommission
utreda frågan om rikets ekonomiska krigsberedskap och föreslå av
utredningen föranledda åtgärder, i den mån sådana icke falla inom gränserna
för nämnda kommissioners uppdrag; börande därvid yttrande och
förslag även avgivas om det sätt, varpå ärenden om den ekonomiska krigsberedskapen
skola i framtiden handläggas.

Till ledamöter av kommissionen har Kungl. Maj:t förordnat: f. d.
kammarrättsrådet Conrad Carleson, ordförande, direktören John Fredholm,
professorn Eli Heckscher, sekreterare, aktuarien Otto Edvard Fridolt Järte,
godsägaren Gustaf Cederholm, överingenjören Axel Fredrik Wahlberg och
vice häradshövdingen Marcus Wallenberg.

Kommissionen har påbörjat sitt arbete.

Tobakscentralkomnnssionen.

Enligt 3 § i förordningen den 15 december 1914 om vad iakttagas
skall i avseende å införande av statsmonopol å tobakstillverkningen i riket
tillsattes den 26 februari 1915 för slutlig prövning av de i anledning av
monopolets införande uppstående inlösnings- och ersättningsanspråk en
centralkommission, bestående av ordförande och sex ledamöter jämte suppleanter
för de sistnämnda; och förordnades därvid

till ordförande: f. d. justitierådet Axel Borgström,
till ledamöter: häradshövdingen Ivar Ernberg, verkställande direktören
i järnkontoret, vice häradshövdingen Emil Kinander, borgmästaren
John Karlsson, verkställande direktören i Sveriges industriförbund, kapte -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

187

nen Erland Nordlund, direktören R. A. Bohman och ledamoten av riksdagens
andra kammare, kassören i landsorganisationen Ernst Söderberg samt

till suppleanter: hovrättsrådet Johan Lagerbielke, ledamoten av riksdagens
första kammare, bankdirektören Axel Hedenlund, professorn G. A.
Köersncr, ingenjören Carl Ramström, ledamoten av riksdagens andra kammare,
filosofie doktorn Karl Hildebrand och sekreteraren i svenska träarbetareförbundet
C. G. Björklund.

Kommissionen, som första gången in pleno sammanträdde den 16
mars 1915, har till en början sysslat med igångsättandet och organiserandet
av de i förutnämnda förordning omförmälda lokalkommissionernas arbeten.

Sedan lokalkommissionernas beslut över de framställda ersättningsanspråken
begynt till centralkommissionen inkomma, har centralkommissionen
den 13 oktober påbörjat arbetet med den slutliga prövningen av
anspråken, vilket arbete under den återstående delen av året oavbrutet
fortgått. Vid årets slut har centralkommissionen sålunda slutligt avgjort
c:a 1,500 ärenden, avseende ersättning åt arbetare, c:a 300 ärenden, avseende
ersättning åt förvaltningspersonal, och c:a 100 ärenden avseende ersättning
åt s. k. hemfabrikanter och deras arbetare. Dessutom har centralkominissionen
under årets lopp prövat och avgjort omkring 500 ärenden
rörande understöd enligt 12 § i meranämnda förordning.

Av statskontoret hava under året bestritts kostnader för centralkommissionens
och lokalkommissionernas arbeten till belopp av omkring 50,000
kronor, varjämte till centralkommissionens förfogande ställts expensmedel
till belopp av 40,000 kronor.

Statens handelskommission.

Genom nådigt beslut den 8 juni 1915 har Kungl. Maj:t förordna!,
att för beredning av ärenden rörande utfärdande och upphävande av utförselförbud,
beviljande av dispens från dylika förbud, meddelande av bestämmelser
angående transitförsändning av till utförsel lörbjudet gods och andra
därmed sammanhängande frågor skall tillsvidare finnas en särskild kommission,
benämnd Statens handelskommission och bestående av högst åtta
av Kungl. Maj:t utsedda män.

Kommissionens ledamöter äro: landshövdingen Eric Birger Trolle,
ordförande, generaldirektören Karl Axel Fryxell, vice ordförande, kommerserådet
Knut Abel Gunnar Dillner, kanslirådet Carl Filibert Hultgren, grosshandlaren
Arthur Thiel samt andre byråassistenten i generaltullstyrelsen
Karl Gustaf Wetterlund. Vid förfall för landshövdingen Trolle skall såsom
ledamot i kommissionen inträda kabinettssekreteraren Oskar Anton Herman
Ewerlöf eller kanslirådet Claes Gustaf Westman.

188

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kommissionen har alltifrån sin tillkomst sammanträtt regelmässigt
varje eller varannan vardag. Alla ärenden om sökta utförsellicenser, vilkas
slutliga avgörande ankommit på finansdepartementets föredragning,
hava beretts inom kommissionen, delvis i nära samarbete med representanter
för industrikommissionens arbetsutskott. Likaledes har kommissionen
deltagit i förberedandet av frågor om nya eller utsträckning av
redan gällande utförselförbud. Sedan Kungl. Maj:t under hösten 1915
bestämt, att till Statens handelskommission skulle sammanföras handläggningen
av samtliga ärenden, som anginge Sveriges export och import (inklusive
transitering) från och till de krigförande länderna, har kommissionen
inom sig utsett en ledamot att bereda samtliga frågor om varuutbytet
med England och dess allierade samt en annan av sina ledamöter att taga
enahanda befattning med frågor, som rörde varuutbytet med Tyskland och
dess förbundna. Efter det handelskommissionen fattat sina beslut, hava
dessa på finansdepartementets föredragning underställts Kungl. Maj:ts prövning.
Kungl. Maj:ts beslut i licensfrågor hava därefter, med stöd av för
varje fall givet uppdrag, expedierats genom kommissionen.

De kostnader, som kommissionen medfört för statsverket, kunna
approximativt beräknas till 15,000 kronor, därvid dock är att märka, att
vissa för nämnda belopp bestridda utgifter varit gemensamma för kommissionen
och Statens industrikommission. Sedan från och med början
av oktober 1915 särskilda lösensavgifter uttagits för från kommissionen
utgående bevis om beviljade och avslagna licenser, hava kommissionens
utgifter för biträden och expenser bestritts av på sådant sätt influtna medel.

Sakkunniga för revision av gällande lagstiftning rörande banks rätt
att förvärva aktier.

Den 6 september 1915 har chefen för finansdepartementet jämlikt
nådigt bemyndigande den 16 juli samma år tillkallat bankinspektören J.
G. F. von Krusenstjerna, revisionssekreteraren N. E. Gadde och bankdirektören
H. Mannheimer för att såsom sakkunniga verkställa utredning,
huruvida ändring av gällande lagstiftning rörande banks rätt att förvärva
aktier är av behovet påkallad.

De sakkunniga hava numera i huvudsak slutfört det dem lämnade
uppdrag.

Kostnaden för denna utredning kommer att belöpa sig till omkring

2,500 kronor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

185)

Snklcunniga för utredning rörande ersättning till tobaksengrossister
och deras personal med anledning av tobaksrnonopolets införande.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 29 oktober 1915 har chefen för
finansdepartementet den 7 december samma år tillkallat vice häradshövdingen
Gustaf Sandström, ordförande, grosshandlaren Carl F. Carlsson,
sekreteraren i bankinspektionen Gustaf Lagercrantz och ingenjören Per
Nordenfelt för att såsom sakkunniga inom nämnda departement verkställa
utredning av frågan om ersättning till tobaksengrossister och deras personal
med anledning av tobaksrnonopolets införande samt utarbeta det förslag,
vartill utredningen kan giva anledning.

Utredningsarbetet har påbörjats.

Sakkunniga för utredning av frågan om under nuvarande förhållanden
exportavgift bör åsättas varor, som utföras från landet.

Jämlikt beslut den 2 november 1915 bemyndigade Kungl. Maj:t
chefen för finansdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer
för att inom nämnda departement verkställa utredning av frågan om under
nuvarande förhållanden exportavgift bör åsättas varor, som utföras
från landet, samt utarbeta de förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

På grund av berörda bemyndigande tillkallade chefen för finansdepartementet
f. d. kammarrättsrådet Conrad Carleson att såsom sakkunnig
deltaga uti ifrågavarande arbete.

Sedan emellertid Carleson, efter att hava påbörjat utredningen, på
därom gjord framställning entledigats från uppdraget, hava såsom sakkunniga
den 21 december 1915 tillkallats: professorn vid universitetet i
Uppsala David Davidson (ordförande), ledamoten av riksdagens andra
kammare, redaktören Adolf Johan Christian Christiernson, direktören John
Fredholm samt byråchefen i lantbruksstyrelsen Moritz Vilhelm Heyman.

Kostnaderna hava hittills begränsats till ett mindre belopp.

Sakkunnig för utredning av frågan om lyxbeskattning.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 2 november 1915 har chefen för
finansdepartementet den 9 i samma månad tillkallat f. d. kammarrättsrådet
Conrad Carleson för utredning av frågan om beredande av ökade
inkomster för statsverket genom införande av en särskild beskattning, som
träffar konsumtionen av lyxartiklar och utgifter för andra liknande ändamål
samt utarbetande av de förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

Utredningen har omedelbart påbörjats. Till en början har behandlats
och bearbetats utkast till författningar om lyxbeskattning, som mot -

190

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tagits från finansdepartementet. De bearbetade utkasten hava därefter
varit föremål för vidare behandling å sammanträde med ett antal sakkunniga
personer, som med nämnda departementschefs medgivande för
ändamålet tillkallats.

Kostnaderna för arbetet hava uppgått till omkring 300 kronor.

Ecklesiastikdepartementet.

Kommittén för utredning angående utförande av en gradmätning pa
Spetsbergen.

Genom nådigt beslut den 11 mars 1898 tillsatte Kungl. Maj:t en
kommitté med uppdrag att, därest kejserliga ryska regeringen utsåge en
kommitté för att träda i förbindelse med en svensk kommitté för uppgörande
av plan för utförande under den närmaste framtiden på Sveriges
och Rysslands gemensamma bekostnad av gradmätningsarbeten på Spetsbergen
m. in., för nämnda ändamål förhandla med ryska kommittén och
särskilt beräkna den kostnad, som det tilltänkta företaget skulle medföra
för svenska statsverket, samt avgiva underdånigt förslag till de åtgärder,
som för ändamålets vinnande borde av Sverige vidtagas, ävensom att med
uppmärksamhet följa dess fortgång och inkomma med de framställningar,
vartill anledning kunde förefinnas.

Till ordförande i denna kommitté utsågs dåvarande H. K. H. Kronprinsen,
Sveriges nuvarande Konung, och till ledamöter förordnades professorerna
friherre A. E. Nordenskiöld, P. G. Rosén, Lidingö villastad,
H. C. Dunér, Uppsala, och G. Mittag-Leffler, Djursholm, läraren vid Stockholms
högskola, numera professorn friherre G. J. De Geer, Stockholm, samt
lektorn, numera professorn E. Jäderin, Stockholm. Kommittén bemyndigades
därjämte att, om den så aktade nödigt, åt sig antaga en sekreterare,
vartill den 11 mars 1898 utsågs filosofie doktorn, numera professorn
V. Carlheim-Gyllensköld, Stockholm. Kommitténs ledamöter friherre Nordenskiöld,
Rosén och Dunér avledo, den förstnämnde år 1901, Rosén år
1913 och Dunér år 1914. Vid Hans Maj:t Konung Gustafs uppstigande
på tronen överlämnade han ordförandeskapet i kommittén åt H. K. H.
Kronprins Gustaf Adolf, som den 16 november 1908 första gången förde
presidiet vid kommitténs sammanträden.

Kommitténs arbete under år 1915 har bestått huvudsakligen i befordrandet
till trycket av färdiga avhandlingar och i mindre mån i kompletterande
och revision av vissa arbeten.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Det senare avser framför allt det arbete, som kan sägas sammanfatta
hela gradmätningens resultat ur fysikalisk synpunkt, eller avhandlingen om
lokalattraktionerna och isostasien, som måste undergå en ytterligare revision
på grund av vissa ändringar i de kartor, som ligga till grund för
densamma.

För närvarande är kommitténs stora karta i två blad och i 1 : 200,000
skala över själva gradmätningsområdet fullt färdig, så att endast namnen
å kartan återstå.

Under året hava blivit färdigtryckta och utkommit följande avhandlingar: S.

II. A. Mesure de la base å Hecla hook. Par E. Jäderin. (223
sid., 6 planscher.)

S. III. D. Longitude astronomique observée å 1’observatoire de Treurenberg.
Par E. Fagerholm. (81 sid.)

S. VI. A. Latitudes, longitudes et azimuts géodésiques. Par J. O.
Nordlund. (35 sid.)

Till belysning av arbetets ställning för närvarande icke blott i avseende
på den svenska, utan även i avseende på den ryska kommissionen
meddelas följande.

Av den svenska avdelningens arbeten äro hittills tryckta inalles 23
häften och 2 kartor.

Under tryckning äro för närvarande 3 häften:

S. II. D1. Förbindelser av bipunkter med nätet.

S. III. EU Astronomiska observationer 1901.

S. VII. B. Magnetiska variationsobservationer.

Färdiga att därefter närmast lämnas till tryckning: S. V. B. Nivellement;
och S. I. Historiken, vilken sistnämnda är under översättning till
franska.

0 Under revision är som ovan nämnts: S. VI. B. Lokalattraktionerna.
— Återstå ytterligare två mindre avhandlingar om topografien och geologien.

Av den ryska avdelningens arbeten hava hittills utkommit 10 häften
astronomi och geodesi och två häften naturhistoria, men ännu ingen av
ryska expeditionens kartor.

Av den ryska avdelningens arbeten återstå:

R. I. Historiken.

R. II. A. Monografi över Whales head.

R. II. B. 3. Advent bay & Cap Thordsen.

R. II. B. 4. Mont Svanberg.

R. II. B. 5. Mont Backlund.

192

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

R. IT. B. 6. Mont TschernychefF.

R. IV. A. Coordonnées géodésiques.

R. IV. B . Attractions locales.

R. IV. C. Nivelleinent trigonométrique.

R. VI. Combinaison des réseaux russe et suédoise.

Alltså återstå opublicerade av den ryska avdelningens arbeten 10
häften astronomi och geodesi, ungefär lika många av avdelningen för
terresterfysik och meteorologi ävensom kartorna.

I kommitténs skrivelse till Kungl. Maj:t av den 3 november 1913
uttryckte kommittén den förhoppning att inom loppet av två år kunna
förelägga materialets vetenskapliga bearbetning fullt slutförd och i tryck
tillgänglig. Att detta icke kunnat fullt uppfyllas får till icke ringa del
tillskrivas, att sekreteraren, professorn Carlheim-Gyllensköld, måst i större
omfattning än vad som kunnat beräknas tagas i anspråk för den av vetenskapsakademien
planlagda och av staten bekostade solförmörkelseexpeditionen,
vartill han erhållit kommitténs begivande.

Totalkostnaderna för kommittén till och med år 1915 hava uppgått
till omkring 53,000 kronor.

Kommittén för undersökning av svenska ortnamn.

Enligt nådigt beslut den 2 maj 1902 uppdrog Kungl. Maj:t åt en
kommitté, bestående av riksantikvarien H. O. H. Hildebrand som ordförande
samt kammarrådet, numera regeringsrådet G. Thulin, Stockholm, och professorn
A. G. Noreen, Uppsala, såsom ledamöter, att dels för ett län eller
landskap låta verkställa undersökning av namnen å byar och gårdar ävensom
å viktigare berg samt större skogar, sjöar och landsträckor, dels ock efter
vunnen erfarenhet uppgöra och, så snart ske kunde, underställa Kungl.
Maj:ts prövning plan för arbetet i dess helhet jämte beräkning av de
penningbelopp, som för arbetets fullständiga utförande kunde antagas vara
erforderliga. Efter att under sommaren 1902 hava låtit försöksvis utföra
smärre preliminära undersökningar inom Älvsborgs, Värmlands samt Göteborgs
och Bohus län bestämde sig kommittén för att till försöksobjekt
välja Älvsborgs län. I kommitténs sammansättning har den förändring
skett, att riksantikvarien Hildebrand år 1907 entledigats från kommittéuppdraget,
varjämte Thulin år 1909 ersatts med notarien i kammarkollegium
G. Hedin, Stockholm, och sedan Hedin avlidit, har kammarrådet A. W.
Dufwa, Stockholm, genom nådigt beslut den 17 september 1914 erhållit
uppdrag att vara ledamot av kommittén. För närvarande utgöres kommittén
sålunda av Noreen och Dufwa.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

193

Enligt nådigt beslut den 15 november 1907 anbefalldes efter en
något modifierad plan undersökning av Örebro låns ortnamn, vilket arbetes
ledning och huvudsakliga utförande skulle tillkomma Noreen, som i kamerala
frågor hade att rådföra sig med den andre ledamoten av kommittén, numera
Dufwa. Med liknande uppdrag för Noreen och Hedin, numera i
dennes ställe Dufwa, har genom nådigt brev den 8 december 1911 anbefallts
undersökning av Värmlands läns ortnamn.

Under år 1915 hava undersökningar i orten verkställts inom Värmlands
län för Älvdals härad. Excerpering av jordeböcker har för tiden
före år 1630 verkställts för Gillbergs och Färnebo härader av Värmlands
län. För tryckning har kommittén under året bearbetat gårdsnamn i
Glanshammars och Askers härader av Örebro län, vidare för Värmlands
län bearbetat gårdsnamnen i Jösse och delvis i Näs härader, varjämte register
uppgjorts till de redan från trycket utgivna delarna XIII—XVII och
XIX av Älvsborgs län. Till trycket har under året — frånsett den på
nyåret utkomna redogörelsen för Vedbo härad — befordrats redogörelsen
för Valbo härad av Älvsborgs län.

Beträffande ortnamnsarbetet i dess helhet för Älvsborgs län, hava
nu redogörelserna för 16 av länets 18 härader befordrats till trycket, varjämte
redogörelserna för de återstående 2 häraderna samt register till 15
härader föreligga i så gott som tryckfärdigt skick. För Örebro län är
undersökningen i orten slutförd och bearbetningen verkställd av de territoriella
namnen i 13 av länets 15 härader. För Värmlands län är undersökningen
i orten verkställd för 13 av länets 14 härader och bearbetningen
verkställd av de territoriella namnen i 10 härader samt av naturnamnen
i ett härad.

Efter uppdrag av rikets allmänna kartverk och på dess bekostnad
har kommittén granskat ortnamnen på topografiska kartbladen Malung och
delvis Dalby, Fryksände och Fredrika, vidare på generalstabens översiktskarta
bladen Karlstad, Uddeholm och Oskarshamn samt på ekonomiska
kartan för östra härad av Blekinge län.

Slutligen har kommittén på remisser från såväl Kungl. Maj:t som
kammarkollegium avgivit yttranden i åtskilliga ärenden.

De kostnader kommittén intill årsskiftet 1915—1916 medfört för
statsverket uppgå till omkring 101,610 kronor, däri inberäknade kommittéledamöternas
arvoden och reseersättningar med 16,831 kronor 54 öre.
Statsverkets utgifter för kommitténs verksamhet under år 1915 uppgå till
5,031 kronor 90 öre, nämligen kommittéledamöternas arvoden och reseersättningar
1,031 kronor 90 öre och sekreterarens arvode 4,000 kronor.

Bih. till riksd. prot. 1916. 1 Sami. 1 Avd. 25

Riksdags-Berättelsen.

194

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för fortsatt beredande av frågan om gr aster skagets löneförmåner.

Sakkunniga för fortsatt beredande av frågan om reglering av prästerskapets
löneförmåner, hovrättsrådet i Göta hovrätt K. J. Ekman, statskommissarien
C. G. Sylvan, Stockholm, och kontraktsprosten K. L. Lindberg,
Stora Tuna, hava under det gångna året uppgjort och till Kungl. Maj:t
överlämnat förslag till reglering av den kyrkliga indelningen och organisationen
samt till löneregleringar för prästerskapet i 156 pastorat, där nu
gällande lönereglering upphör att äga tillämpning den 30 april 1917, i
148 pastorat, där nu gällande lönereglering utlöper den 30 april 1918,
samt i 26 pastorat, där lönereglering senare utlöper. Härförutom hava
dels upprättats men ännu ej expedierats förslag till löneregleringar i 49
pastorat tillhörande 1918 års årgång, dels ock i åtskilliga på ecklesiastikdepartementets
handläggning beroende ärenden yttranden avgivits eller
eljest arbete för dessa ärendens beredning utförts, i den mån sagda ärenden
haft sammanhang med det åt de sakkunniga lämnade uppdraget.

De av uppdraget föranledda kostnaderna för statsverket hava för
tiden från och med juli 1910, då arbetet tog sin början, till 1915 års
slut belöpt sig till sammanlagt omkring 58,700 kronor.

Katekesnämnden.

För främjande av katekesfrågans lösning förordnade Kungl. Maj:t
genom nådigt beslut den 24 mars 1911 för en tid av tre år, räknat från
och med den 1 maj 1911, en nämnd med uppgift att granska förslag till
läroböcker i den kristna tros- och sedeläran, samt utsåg därvid till ordförande
i nämnden biskopen i Växjö stift N. J. O. H. Lindström och till
ledamöter överdirektören B. J:son Bergqvist, Stockholm, professor E. M.
Billing, Uppsala, överläraren, numera undervisningsrådet N. O. Bruce,
Stockholm, extra ordinarie hovpredikanten, kyrkoherden i Södertälje pastorat
friherre K. A. Leijonhufvud samt f. d. byråchefen i ecklesiastikdepartementet,
kanslirådet I. A. Lyttkens, Stockholm. I nämndens sammansättning
hava därefter de förändringar ägt rum, att Kungl. Maj:t på därom
gjorda underdåniga ansökningar entledigat Bergqvist, Bruce och friherre
Leijonhufvud från uppdraget såsom ledamöter av nämnden, Bergqvist från
och med den 5 oktober 1912, Bruce från och med den 24 oktober samma
år och friherre Leijonhufvud med utgången av april 1914, samt förordrtat
läroverksadjunkten N. A. Gudmundsson-Bergstrand, Hälsingborg, att i
Bergqvists ställe, överläraren J. E. Björkman, Kiruna, att i Bruces ställe
och e. o. hovpredikanten, kyrkoherden i Göteborgs Oscar Fredriks för -

195

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

samling V. E. Rundgren att i friherre Leijonhufvuds ställe vara ledamöter
av nämnden.

Genom beslut den 19 december 1913 har Kungl. Maj:t föreskrivit,
att nämndens verksamhet skall fortsätta tills vidare under ytterligare tre
år, räknat från och med den 1 maj 1914.

Såsom av nämnden förordnad sekreterare har tjänstgjort sekreteraren
hos Stockholms folkskoledirektion O. G. S. Wibelius.

Under år 1915 bär nämnden haft sammanträden i Stockholm dels
under tiden från och med den 11 till och med den 18 februari, dels ock
under den 17 och 18 maj, varjämte av nämnden tillsatta arbetsutskott på
annan tid varit i verksamhet.

På grund av utav nämnden i pedagogiska och teologiska tidningar
och tidskrifter utfärdade tillkännagivanden med anmodan till de författare
eller förläggare, som det önskade, att till nämnden insända förslag till sådana
läroböcker, som vore föremål för nämndens granskning, hava hittills
till nämnden insänts 35 läroboksförslag, varav 1 inkommit under år 1915.

Av ifrågavarande 35 ingivna läroboksförslag hava 7 dylika av skilda
anledningar ansetts icke böra föranleda närmare granskning av nämnden.
Resultatet av nämndens hittillsvarande granskningsverksamhet har nämnden
dels med avseende å 7 läroboksförslag framlagt offentligt i sina i oktober
1913 och i november 1915 efter erhållet nådigt bemyndigande publicerade
»Meddelanden från Kungl. Katekesnämnden» I—II, dels beträffande
8 läroboksförslag delgivit vederbörande läroboksförfattare enskilt.
Nämnden ämnar under den närmaste tiden med avseende å ytterligare 9
läroboksförslag tillskriva vederbörande författare enskilt, varefter nämndens
granskningsuppgift med avseende å de hittills ingivna läroboksförslagen
kan anses huvudsakligen utförd. .

På av nämnden gjord underdånig framställning har Kungl. Maj:t
genom beslut den 23 juli 1915 bemyndigat nämnden att genom eu av
nämndens ledamöter låta utarbeta förslag till lärobok i den kristna trosoch
sedeläran och tillika föreskrivit, att nämnden efter vederbörlig prövning
av arbetet skall till Kungl. Maj:t inkomma med det yttrande och
förslag, vartill anledning må förefinnas.

Genom beslut den 23 februari 1912 bemyndigade Kungl. Maj:t nämnden
att genom sakkunnig person låta utföra en reviderad översättning av
Luthers lilla katekes. I och för utförandet av ifrågavarande översättningsarbete
har nämnden uppdragit åt förste teologie professorn vid Uppsala
universitet, domprosten A. H. Lundström, att till nämnden inkomma med
utredning dels därom, vilken tyska text bör läggas till grund för översättningen,
dels i vad mån den nuvarande svenska texten i följd av den

196

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

svenska kateketiska traditionen kan anses böra få företräde vid mellan densamma
och den tyska texten rådande olikhet. Denna utredning är numera
slutförd.

Genom beslut den 23 juli 1915 har Kungl. Maj:t anvisat ett belopp
av 2,000 kronor att av nämnden utdelas till författarna av fyra läroboksförslag
såsom uppmuntran för deras för katekesfrågans lösning ådagalagda
intresse.

De kostnader, nämnden medfört för statsverket, uppgingo vid 1915
års slut till omkring 34,580 kronor.

Sakkunniga för beredande av frågan om ordnande av kyrkobokföringen
i Stockholm och Göteborg.

På grund av nådigt bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 5 december 1911 för att inom departementet biträda
vid beredande av frågan om ordnande av kyrkobokföringen i Stockholm
och Göteborg överdirektören L. VVidell, Stockholm, kyrkoherden S. A.
Fries, Stockholm, kyrkoherden P. M. Rydholm, Göteborg, mantalskommissarien
A. W. Rundberg, Göteborg, och rotemannen J. M. Nyström, Stockholm.
Sedan Fries avlidit, tillkallade departementschefen den 18 december
1914 kyrkoherden H. E. Hallberg, Stockholm, såsom sakkunnig i Fries’
ställe. Rundberg har år 1915 avlidit.

De sakkunniga hava den 22 december 1915 avgivit betänkande, innefattande
förslag till förordning angående bokföring av Stockholms befolkning.
Under januari 1916 beräkna de sakkunniga att inkomma med
motsvarande förslag rörande Göteborgs befolkning.

Statsverkets utgifter för utredningen uppgingo vid 1915 års utgång
till omkring 9,060 kronor.

Tekniska högskolans byggnadskommitté.

Genom nådigt beslut den 1 mars 1912 tillsatte Kungl. Maj:t en
särskild byggnadskommitté för nybyggnaderna vid tekniska högskolan i
Stockholm, och enligt den av Kungl. Maj:t den 3 maj 1912 för kommittén
utfärdade instruktionen åligger det kommittén att i enlighet med nämnda
instruktion och övriga av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter såväl tekniskt
som ekonomiskt omhänderhava de arbeten, som äro förenade med planläggningen
och utförandet av de år 1911 beslutade nybyggnaderna m. m.
för tekniska högskolan, vartill anslagits en summa av 4,619,000 kronor,
samt att ombesörja, att detta arbete raskt fortskrider och snarast möjligt
fullbordas.

Till ordförande i nämnda kommitté föi''ordnade Kungl. Maj:t den

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

197

1 mars 1912 professorn C. J. Magnell, Stockholm, och till ledamöter förste
intendenten I. G. Clason, Stockholm, civilingenjören, medicine doktorn

K. G. A. Sondén, Djursholm, och distriktschefen, majoren F. Enblom,
Djursholm.

Kommittén, har under år 1915 till den 9 december haft 16 sammanträden,
samt därunder granskat anbud och antagit entreprenörer för
följande leveranser:

trottoirsten, kantsten och yttre trappsteg; entreprenör aktiebolaget
Kullgrens änka, Göteborg;

elektriska ledningar för belysning och kraft; entreprenör aktiebolaget
Luth & Rosén;

elektriska ledningar m. m. för den elektrotekniska institutionen;
entreprenör Förenade elektriska aktiebolaget.

Byggnadsarbetena hava nu så långt framskridit, att med undantag
av maskinlaboratoriet samtliga byggnader äro under tak samt alla bjälklag
inlagda och största delen av mellanväggarna uppsatta. Invändiga putsningen
är till nästan hälften fullbordad. A maskinlaboratoriet är murningen i
huvudsak avslutad och taktäckningen påbörjad.

Kostnaden för byggnadskommittén från dess tillsättande, inklusive
kostnad för tjänstemän, vaktmästare, renskrivning samt skriv- och bokföringsmaterial,
uppgick vid 1915 års utgång till i runt tal 41,250 kronor,
vilket belopp enligt föreskrift i kommitténs instruktion utbetalts från byggnadsanslaget.

Lärarlönenämnden.

Genom beslut den 5 juli 1912 uppdrog Kungl. Maj:t åt en utredningsnämnd
att efter verkställd undersökning framlägga förberedande förslag
till ny löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen dels vid rikets
allmänna läroverk — därvid även frågan om kvinnors anställning i utsträckt
omfattning vid dessa läroanstalter borde tagas i betraktande —
dels vid folkskoleseminarierna, dels vid folk- och småskolorna, dels ock, i
den mån förhållandena därtill föranledde, vid med förutnämnda skolor
närbesläktade läroanstalter. Till ordförande i nämnden förordnades kanslirådet
P. E. Lindström, Stockholm, samt till medlemmar dåvarande ledamoten
av riksdagens andra kammare, lektorn J. F. Nyström, Stockholm,
läroverksadjunkten A. Holkers, Göteborg, ledamoten av riksdagens första
kammare, läroverksadjunkten O. Olsson, Göteborg, teckningsläraren K. H.
Segerborg, Stockholm, seminarieadjunkten Anna Elisabet Sörensen, Falun,
ledamoten av riksdagens första kammare, överläraren, numera undervisningsrådet
N. O. Bruce, Arlöv, folkskolläraren S. Nylund, Stockholm, folk -

198

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

skollärarinnan Matilda Persson, Sonstorp, samt småskollärarinnan Anna
Olsson, Kolbäck. Genom nådigt beslut den 19 december 1913 har Kungl.
Maj:t på gjord ansökan entledigat Bruce med utgången av år 1913 från
förordnandet som ledamot i nämnden.

Kungl. Maj:t uppdrog vidare den 10 oktober 1913 åt nämnden att,
sedan det arbete, som anförtrotts åt nämnden genom ovannämnda nådiga
beslut, slutförts, verkställa erforderlig utredning och avgiva förslag rörande
löneförhållandena vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.

Genom beslut den 13 oktober 1915 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att
det Segerborg, Anna Elisabet Sörensen, Matilda Persson och Anna Olsson
meddelade uppdrag att vara ledamöter av sagda nämnd skall — i den
mån deras medverkan ej erfordras för slutförande av det nämnden genom
nådiga beslutet den 5 juli 1912 förelagda arbetet — upphöra, då nämnden
övergår till behandling av frågan om löneförhållandena vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter, samt förordnat föreståndarinnan för Djursholms
samskola, filosofie magistern Ester Charlotta Lager och lärarinnan
vid Strängnäs elementarläroverk för flickor Ninni Huldt att från nämnda
tid vara ledamöter av ifrågavarande nämnd. Sedan Ninni Huldt anhållit
om entledigande från det henne sålunda lämnade uppdraget, har Kungl.
Maj:t genom beslut den 9 november 1915 förordnat föreståndarinnan för
Kjellbergska flickskolan och högre lärarinneseminariet i Göteborg Thyra
Kullgren att i Ninni Huldts ställe vara ledamot av nämnden.

Nämnden har den 8 november 1915 avgivit betänkande n:o II, omfattande
utredning och förslag angående:

statsbidrag till undervisning i huslig ekonomi vid folkskolor m. m.;
statsbidrag till undervisning i slöjd vid folkskolor;
statsbidrag till fortsättningsskolor;
statsbidrag till landstingsseminarier;

löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid statens småskoleseminarier;
samt

grunder för småskollärarnas pensionsinrättning.

Den 18 december 1915 har nämnden avgivit betänkande n:o III,
omfattande utredning och förslag angående:

ändringar i reglementet för lärarnas vid elementarläroverken nya
änke- och pupillkassa;

ändringar i reglementet för folkskollärarnas änke- och pupillkassa; samt
småskollärarpersonalens änke- och pupillpensionering.

Förutom ovan berörda frågor, rörande vilka nämnden avgivit förslag,
har nämnden förberedelsevis behandlat frågor rörande avlöningsförhållandena
vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

199

Statens kostnader för nämnden uppgingo den 31 december 1915,
approximativt beräknat, till 261,400 kronor.

Sakkunnig för utredning rörande eventuellt behov av ökning i anslaget
till de allmänna läroverken.

På grund av erhållet nådigt medgivande har chefen för ecklesiastik O

O O

departementet den 17 juli 1912 tillkallat byrådirektören, sedermera byråchefen
Karl Dickman att såsom sakkunnig biträda inom departementet
med utredning rörande det möjligen förefintliga behovet av anslagets till
de allmänna läroverken ökande på grund av inrättandet under de senare
åren av nya lärarbefattningar.

Arbetet, som i avvaktan på vissa utredningar inom departementet
påbörjats först under år 1914, är numera slutfört, och har Dickman i maj
1915 inkommit med utredning angående beräkningen av ifrågavarande
anslag.

Kostnaden för utredningen uppgår till omkring 2,100 kronor.

Bibelkommissionen.

Bibelkommissionen, som sedan åtskilliga år tillbaka utgjorts av f. d.
professorerna E. H. W. Tegnér, Lund, och E. G. W. N. Rudin, Uppsala,
samt biskopen J. W. Personne, Linköping, har, med biträde av eu för
ändamålet särskilt förordnad granskningsnämnd, redan under år 1912 avslutat
sitt arbete med översättning av nya testamentet och samma år
befordrat översättningen till trycket. Sedan ett på grund av vissa omständigheter
fördröjt tillägg, omfattande ordförklaringar m. m., blivit
färdigt, har översättningen i maj 1915 överlämnats till K magi. Maj:t.

Två av kommissionens ledamöter, Rudin och Personne, hava enligt
särskilt nådigt uppdrag, varom nedan förmäles, åren 1913—1915 haft
överinseende över docenten C. J. Lindbloms och lektorn J. B. Risbergs
arbete med översättning av gamla testamentets apokryfiska böcker.

Genom beslut den 1 oktober 1915 inhämtade Kungl. Magt kyrkomötets
yttrande över ej mindre den år 1903 för kyrkomötet framlagda
provöversättningen av gamla testamentets kanoniska böcker än även den
av bibelkommissionen verkställda, överarbetade provöversättningen av nya
testamentet.

Härefter har Kungl. Maj:t genom beslut den 3 december 1915 uppdragit
åt bibelkommissionen att, efter införande i den av Kungl. Maj:t
till kyrkomötet överlämnade översättningen av de utav kyrkomötets bibelnämnd
förordade rättelser och av de nödvändiga ändringar, som bibelkommissionen
i övrigt kunde finna påkallade, före den 1 september 1916

200 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

utgiva eu ny normalupplaga av gamla och nya testamentets kanoniska
böcker med skyldighet för bibelkommissionen att i god tid hos Kungl.
Maj:t göra framställning beträffande upplagans tryckning. Vidare har
Kungl. Maj:t förordnat, att bibelkommissionen vid utförande av detta uppdrag
skall bestå av biskopen i Växjö stift N. J. O. H. Lindström, Personne
och Tegnér ävensom föreskrivit, att erforderliga förberedande utredningar
skola verkställas med avseende å gamla testamentet av Tegnér
och med avseende å nya testamentet av Lindström. Därjämte har Kungl.
Maj:t förordnat docenten vid universitetet i Lund E. Eidem och ovanbemälde
Lindblom att vid ifrågavarande förberedande utredningar biträda
den förre Tegnér och den senare Lindström.

Uppdraget rörande översättning av gamla testamentets apokryfiska

böcker.

Sedan bibelkommissionen i slutet av år 1912 anmält sig förhindrad
att verkställa det åt densamma tidigare givna uppdraget att åstadkomma
en översättning av gamla testamentets apokryfiska böcker, uppdrog Kungl.
Maj:t den 10 januari 1913 dels åt docenten C. J. Lindblom, Uppsala, att
verkställa översättningen av Jesu Syraks bok och Tobias bok, dels ock åt
lektorn J. B. Risberg, Linköping, att verkställa översättningen av gamla
testamentets övriga apokryfiska böcker, varjämte föreskrevs, att f. d. professorn
Rudin och biskopen Personne skulle äga utöva det överinseende över
ifrågavarande översättningsarbete, som kunde vara behövligt för vinnande av
nödig likformighet mellan detsamma och bibelkommissionens översättningar
av gamla och nya testamentets kanoniska skrifter.

Arbetet är under år 1915 avslutat.

De av uppdraget föranledda kostnaderna för statsverket belöpa sig
till omkring 15,800 kronor.

Sakkunnig för utarbetande av förslag till reviderad och kompletterad
evangeliebok för svenska kyrkans församlingar.

Genom nådigt brev den 27 november 1908 uppdrog Kungl. Maj:t
åt biskopen i Kalmar stift H. W. Tottie att, med anledning av vad i kyrkomötets
skrivelse den 15 oktober 1908 anförts, utarbeta och till Kungl.
Maj:t överlämna förslag till reviderad och kompletterad evangeliebok för
svenska kyrkans församlingar.

Sedan Tottie den 11 juni 1913 avlidit, uppdrog Kungl. Maj:t genom
nådigt brev den 28 juni 1913 åt domprosten i Linköping J. M. F. T. Bring
att övertaga nämnda, åt Tottie lämnade uppdrag.

Med särskilda skrivelser den 21 april och den 10 juni 1915 har

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista laytima riksdags sammanträde sig tilldragit.

201

Bring överlämnat av honom utarbetat förslag till komplettering och revidering
i vissa hänseenden av nu gällande evangeliebok, innefattande

förslag till ny serie predikotexter ur gamla orh nya testamentet;
förslag till komplettering och ändring i fråga om de hittills brukliga
perikopserierna;

förslag till reviderad lydelse av den synoptiska passionshistorien
samt till passionstexter ur de fyra evangelierna;

förslag till reviderad lydelse av epistel- och evangeliekollekterna;
förslag till korta inledningsstycken till de i evangelieboken förekommande
utdrag ur kyrkohandboken; samt

förslag till lydelse av den i evangelieboken ingående avdelningen
»Böner för enskild andakt.»

De av uppdraget föranledda kostnaderna för statsverket hava uppgått
till 2,235 kronor 50 öre.

Sakkunniga för verkställande av viss utredning rörande omorganisation
av dövstu inunder visvin gsväsendr t.

På grund av erhållet nådigt bemyndigande har chefen för ecklesiastikdepartementet
den 24 november 1913 tillkallat inspektören över
dövstu in undervisningen P. F. S. Nordin, Vänersborg, och dövstumläraren

L. J. E. Jungner, Manilla, för verkställande av förberedande utredning
rörande väckt fråga om omorganisation av dövstumundervisningsväsendet
i riket.

De sakkunniga hava i juni 1915 avgivit betänkande i frågan.
Kostnaderna för utredningen hava uppgått till omkring 11,200
kronor.

Kommittén rörande omorganisation av fornminnesvården i riket.
Genom beslut den 21 november 1913 uppdrog Kungl. Maj:t åt en
kommitté av sju personer att under samarbete, i den mån frågan berörde
överintendentsämbetet, med de av chefen för finansdepartementet den 29
oktober 1913 jämlikt nådigt bemyndigande tillkallade sakkunniga för
behandling av frågan om överinteudentsämbetets omorganisation m. m.
avgiva utlåtande och förslag till omorganisation av fornminnesvården i
riket samt att undersöka möjligheten av och, i den män omständigheterna
därtill kunde föranleda, avgiva förslag till ekonomiskt understödjande av
fornminnesmuseerna i landsorten.

I samband härmed förordnade Kungl. Maj:t till ledamöter i kommittén
riksantikvarien K. B. Salm, Stockholm, tillika ordförande, professorn

J. S. Curman, Stockholm, majoren E. G. Hellgren, Visby, antikvarien

Sih. till riksd. prof. 1916. 1 Sami. 1 Avd. 26

Riksdags-Berätlelsen.

202

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

O. Th. Janse, Stockholm, intendenten A. Nilsson, Stockholm, häradshövdingen
L. K. V. Sandberg, Tranås, och dåvarande ledamoten av riksdagens
andra kammare Hj. Wijk, Göteborg.

Genom beslut den 1 maj 1914 medgav Kungl. Maj:t, att kommittén
finge vid de tillfällen, då konsthistoriska spörsmål förekomme till behandling
inom kommittén, till sitt biträde kalla i detta hänseende sakkunnig
person.

Kommittén har under år 1915 varit samlad till överläggningar i
plenum under tiden från och med den 15 februari till och med den 30
mars, under vilken tid avhållits inalles 23 sammanträden. Under den
övriga delen av året, med undantag av omkring 2 månader, har arbetet
bedrivits i subkommitté. I subkommittéarbetet hava deltagit Sandberg
hela tiden, Salin under 2 månader 15 dagar och Curman under 1 månad
18 dagar.

Arbetet har fortskridit så långt, att principerna för kommitténs
blivande förslag i de flesta delar definitivt fastslagits samt att, i den mån
definitiva beslut förelegat, förslag till lagtext i detalj utarbetats, ehuru
densamma ännu icke blivit definitivt bestämd. Därjämte hava av sekreteraren
förslag till motivering blivit till subkommittén för granskning
överlämnade.

Kommittén har dessutom under året på grund av nådig remiss avgivit
utlåtande över föreningen Gottlands fornvänners ansökning om tillfälligt
statsunderstöd.

Vid behandlingen av konsthistoriska spörsmål har under fyra plenarsammanträden
överintendenten och chefen för nationalmuseum R. Bergh
såsom särskilt tillkallad sakkunnig deltagit i kommitténs överläggningar.

Då subkommittén beräknar att efter de två första månaderna av år
1916 hava fullbordat arbetet med utformande av lagtext och motivering
rörande samtliga delar av kommittéuppdraget, torde kommittén sannolikt
hinna avsluta sitt arbete under förra delen av år 1916.

För kommittén har till 1915 års utgång av statsmedel utbetalts
ett belopp av omkring 22,690 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan om en planmässigt bedriven
nykter hetsund ervisning.

Genom nådigt beslut den 27 juni 1914 bemyndigades chefen för
ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga för att inom
departement et biträda vid utredning av frågan om en planmässigt bedriven
nykterhetsundervisning såväl inom som utom skolan, och tillkallade departementschefen
för ändamålet såsom sakkunniga ledamoten av riksdagens

O O

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

203

första kammare, hemmansägaren Ollas A. Ericsson, Ovanmyra, ledamoten
av riksdagens andra kammare, folkskolläraren Nils Helger, Gåsbornshyttan,
lektorn, sedermera läroverksrådet Adolf August Emanuel Johansson, Gävle,
professorn Knut Erik Ossian Kjellberg, Stockholm, ledamoten av riksdagens
första kammare, direktören August Ljunggren, Stockholm, och översten
Gabriel Axel Torén, Djursholm. Sedan nämnda sakkunniga hos departementschefen
anhållit om tillkallande av ytterligare en sakkunnig såsom
representant för seminarieundervisningsväsendet och Kungl. Maj:t genom
nådigt beslut den 23 oktober 1914 lämnat det erforderliga bemyndigandet,
har departementschefen den 2 november 1914 såsom sakkunnig tillkallat
ledamoten av riksdagens första kammare, seminarieadjunkten Oscar Ulrik
Bernhardin Olsson, Linköping.

De sakkunniga hava den 16 mars 1915 avgivit förslag angående
planmässig nykterhetsundervisning såväl inom som utom skolan.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten hava uppgått till omkring
7,960 kronor.

Salkunniga för utredning om åtgärder rörande undervisningen vid
universiteten och karolinska institutet i anledning av nya värn pliktslag en.

Genom nådigt beslut den 30 oktober 1914 bemyndigades chefen för
ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom
departementet biträda vid utredning beträffande de förändringar i nu
gällande bestämmelser om undervisningen vid rikets universitet och karolinska
mediko-kirurgiska institutet, som kunde finnas påkallade av tilllämpningen
av värnpliktslagen den 17 september 1914. 1 anledning härav
tillkallade departementschefen såsom sakkunniga rektorn vid universitetet
i Uppsala, professorn J. H. E. Schack, rektorn vid universitetet i Lund,
professorn K. A. L. Kock, rektorn vid karolinska institutet, professorn
greve K. A. H. Mörner, professorn A. G. Högbom, Uppsala, och professorn
C. G. E. Björling, Lund.

De sakkunniga hava i mars 1915 till departementet ingivit sitt den
19 december 1914 dagtecknade betänkande i ämnet.

Kostnaderna för utredningen hava uppgått till omkring 880 kronor.

Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om ändrade bestämmelser
rörande klockarinstitutionen.

På grund av erhållet bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
genom beslut den 26 januari 1915 såsom sakkunniga

204

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

för att inom departementet biträda vid fortsatt utredning av frågan om
ändrade bestämmelser rörande klockarinstitutionen ledamoten av riksdagens
första kammare, överdirektören J. L. Widell, Stockholm, kyrkoherden C. A.
Lysander, Malmö, och domkyrkoorganisten C. W. Rendahl, Karlstad, varjämte
departementschefen till sekreterare hos de sakkunniga utsåg extra
kansli sekreteraren G. S. Holmström. Sedan Rendahl förklarat sig förhindrad
att fullgöra uppdraget, anmodades genom skrivelse den 30 januari
1915 organisten, överläraren C. T. Granér, Stockholm, att i Rendahls
ställe såsom sakkunnig biträda vid nämnda utredning.

De sakkunniga hava den 19 maj 1915 avgivit förslag till lag angående
kantorer samt förslag till grunder för statsbidrag till kantorers avlönande.

Kostnaderna för ifrågavarande utredning hava uppgått till omkring
4,460 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan om förändrade bestämmelser rörande
nomadskolor för lappbarn.

Efter erhållet bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 26 april 1915 såsom sakkunniga för att inom departementet
biträda vid utredning av frågan om förändrade bestämmelser rörande nomadskolor
för lappbarn förutvarande statsrådet, f. d. justitierådet friherre
E. T. Marks von Wiirtemberg, Stockholm, ledamoten av riksdagens andra
kammare, förutvarande statsrådet F. Berg, Stockholm, och ledamoten av
riksdagens första kammare, biskopen i Luleå stift O. Bergqvist.

Betänkande i frågan har av de sakkunniga avgivits den 18 juni 1915.

Denna utredning har kostat statsverket omkring 680 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan om kompetensbestämmelser för
vissa kristendomslärare.

Genom beslut den 14 maj 1915 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga för att inom
departementet biträda vid utredning av frågan om kompetensbestämmelser
för sådana lärartjänster vid de allmänna läroverken och folkskoleseminarierna,
i vilka ämnet kristendom ingår. På grund härav tillkallade departementschefen
genom beslut den 27 mai 1915 såsom sakkunniga i berörda
avseende överdirektören och chefen för folkskolöverstyrelsen B. J:son Bergqvist,
Stockholm, läroverksrådet A. A. E. Johansson, Stockholm, adjunkten
vid högre allmänna läroverket i Örebro K. G. E. Liedgren, domprosten

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

205

A. H. Lundström, Uppsala, rektorn vid folkskoleseminariet i Karlstad A.
Olsson samt domprosten G. M. 1’fannenstill, Lund.

De sakkunniga hava den 31 juli 1915 avgivit betänkande och förslag
i frågan.

Kostnaderna för ifrågavarande arbete hava uppgått till omkring

2,500 kronor.

Uppdrag angående utarbetande av förslag till vissa ändringar i kyrkohandboken.

Efter det samtliga ecklesiastika konsistorier avgivit infordrade utlåtanden
över ett av biskopen i Lunds stift A. G. L. Billing i april 1913
avgivet förslag till vis*a ändringar i och tillägg till kyrkohandboken, lämnades
enligt Kung!. Maj:ts beslut den 26 februari 1915 Billing tillfälle
att vidtaga de ändringar och jämkningar i förslaget, som han med anledning
av berörda utlåtanden kunde finna nödiga. Efter att hava begagnat
sig av det sålunda beredda tillfället, överlämnade Billing med en i maj
1915 dagtecknad skrivelse det reviderade förslaget till Kungl. Maj:t.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 2 juli 1915 uppdrogs åt Billing
att till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag till ändringar i eller tillägg
till kyrkohandboken, som kunde finnas nödiga och lämpliga i anledning
av det utav 1915 års riksdag antagna förslaget till lag om äktenskaps ingående
och upplösning in. m.; och har Billing med skrivelse den 20 juli
1915 överlämnat förslag i sistnämnda hänseende.

Kungl. Maj:t har den 19 november 1915 uppdragit åt Billing att i
det av honom utarbetade förslaget till kyrkohandbokens revision införa
de ändringar och tillägg, som kyrkomötet i skrivelse den 15 november
1915 föreslagit.

För ifrågavarande arbete har hittills utbetalats ett belopp av 250
kronor.

Sakkunniga för frågor om ändring av kyrkobokföring ^förordning en

m. in.

Genom beslut den 3 juni 1915 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga för att inom
departementet biträda vid beredande av frågor om dels avhjälpande av de
olägenheter, som äro förenade med skyldigheten för de flyttande att själva
ombesörja överföringen av flyttningsbetyg, dels ändring i förordningen den
5 december 1901 angående antagande av släktnamn i syfte att göra namnskyddet
mera praktiskt och verksamt, dels utfärdande av bestämmelser om

206

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sådana tillnamn, som icke äro släktnamn, dels ock de ändringar i förordningen
den 23 december 1910 angående kyrkoböckers förande, som kunde
finnas påkallade av antagandet av förslaget till lag om äktenskaps ingående
och upplösning m. m. På grund härav tillkallade departementschefen den
4 juni 1915 för ändamålet såsom sakkunniga kyrkoherden C. A. Lysander,
Malmö, ledamoten av riksdagens första kammare, regementspastorn P.
Yalerius Olsson, Kalmar, byråchefen L. P. T. Rabenius, Djursholm, ledamoten
av riksdagens första kammare, häradsskrivaren A. R. Rooth, Ljungby,
ledamoten av riksdagens andra kammare, kyrkoherden P. M. Rydholm,
Göteborg, och ledamoten av riksdagens första kammare, överdirektören

L. Widell, Stockholm.

På framställning av lagberedningen förordnade Kungl. Maj:t därefter
genom beslut den 11 juni 1915, att nämnda sakkunniga skulle hava
att jämväl avgiva yttrande och förslag beträffande vilka ändrade bestämmelser
i fråga om kyrkobokföringen, som kunde föranledas av ett upphävande
av det i kungl. brevet den 17 oktober 1778 mom. 7 intagna
stadgandet om barnaföderskas rätt att vara okänd.

De sakkunniga hava dels den 11 augusti 1915 avgivit förslag till

ö o o O

ändring av förordningen angående kyrkoböckers förande den 23 december
1910, dels ock den 15 september 1915 framlagt förslag till förordning angående
antecknande i kyrkobok av tillnamn, och har därmed de sakkunnigas
uppdrag slutförts.

Kostnaderna för ai''betet hava uppgått till omkring 5,890 kronor.

GymnastikkornmiUén.

Genom nådigt beslut den 9 juli 1915 uppdrog Kungl. Maj:t åt en
kommitté att efter verkställd utredning rörande omfattningen och arten
av den undervisning i gymnastik och idrott, som borde meddelas vid sådana
läroanstalter, där lärarkrafter med högre utbildning kunde beräknas
komma till användning, till Kungl. Maj:t inkomma med utlåtande och förslag
dels angående omorganisation av gymnastiska centralinstitutet samt
rörande anskaffande av nya lokaler för detsamma, dels ock angående de
övriga åtgärder, som kunde finnas erforderliga för tillgodoseendet av landets
behov av högre kvalificerade lärare i gymnastik och idrott, och utsåg
Kungl. Maj:t till ledamöter av kommittén t. f. landshövdingen i Norrbottens
län W. Murray, Luleå, tillika ordförande, gymnastikläraren vid
högre allmänna läroverket i Örebro, löjtnanten K. F. S. Adrian, överläraren
vid gymnastiska centralinstitutet majoren S. A. Drakenberg. direktören J.
S. Edström, Västerås, överstelöjtnanten vid norra skånska infanteriregementet
K. A. Genberg, professorn vid universitetet i Uppsala J. V. Hult -

207

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

krantz, ledamoten av riksdagens andra kammare, hemmansägaren P. M.
Olsson i Bladinge, ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören
S. Persson, Norrköping, och rektorn vid högre allmänna läroverket i Falun
A. A. R. F. Sundberg.

Sedan Hultkrantz avsagt sig uppdraget att vara ledamot i kommittén,
utsåg Kungl. Mnj:t genom nådigt brev den 8 oktober 1015 i hans ställe
till ledamot professorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet G. Hedren.

Till kommitténs sekreterare blev av Kungl. Maj:t förordnad amanuensen
i ecklesiastikdepartementet B. Knös.

Kommittén har varit för sammanträden samlad följande tider: den
4—5 augusti, den 11—15 september, den 25—3u oktober och den 8—19
november. Under mellanliggande tider hava av enskilda kommittémedlemmar
vissa utredningsarbeten utförts. Under tiden den 25—30 oktober
följde kommitténs medlemmar undervisningen i vissa ämnen vid gymnastiska
centralinstitutet.

Kommitténs arbeten torde ännu vara att anse såsom liggande på ett
förberedande stadium, och om än vissa huvudprinciper och riktlinjer för
ett blivande förslag tills vidare godtagits, har utarbetandet härav, i avvaktan
på vissa erforderliga utredningar, ej kunnat begynna.

Kommittén har diskuterat frågan i vad mån principerna i det av 1910
års kommitté avgivna förslaget angående omorganisation av gymnastiska
centralinstitutet m. m. kunde läggas till grund för ett blivande förslag i
samma ämne, varefter inom kommittén preliminärt behandlats följande
frågor: arten och omfattningen av den undervisning i gymnastik och idrott,
som vid vissa läroanstalter borde ifrågakomma, de härav betingade ökade
kostnaderna för statsverket, konturerna av den utbildning blivande gymnastiklärare
borde erhålla vid gymnastiska centralinstitutet, anordnande av
en effektiv inspektion rörande fysisk uppfostran i landet, in. m.

Genom särskilda skrivelser har kommittén begärt och erhållit utlåtanden
dels genom läroverks- och folkskolöverstyrelserna från rektorerna
vid vissa under överstyrelsernas inseende ställda läroanstalter angående
lämpligheten för skolorna att äga gymnastiklärare med officersutbildning
dels från vissa militära myndigheter angående ett av förutvarande chefen
för 2:a arméfördelningen generalen G. Uggla i anledning av 1910 års
kommittés betänkande avgivet förslag att som gymnastiklärare på visst
antal år anställa officerare på passage; och hava sistnämnda två spörsmål
ävenledes varit föremål för kommitténs behandling.

Kostnaderna för kommittén hava vid 1915 års utgång uppgått till
omkring 9,000 kronor.

208

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kommittén för utredning rörande ändrad förvaltning av kyrkofonden
m. m.

Genom beslut den 1 oktober 1915 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté
att efter verkställd utredning till Kungl. Maj:t inkomma med utlåtande
och förslag, huru förvaltningen såväl av kyrkofonden och de särskilda
kapitaltillgångar i penningar och fast egendom, vilkas avkastning skulle
ingå till kyrkofonden, som även av öriga prästerliga avlöningstillgångar
lämpligen borde ordnas samt huru en verksam tillsyn över denna förvaltning
borde åvägabringas, dock att kommitténs uppdrag tills vidare ej skulle
omfatta spörsmålet om förvaltningen av de ecklesiastika boställsskogarna;
och utsåg Kungl. Maj:t till ordförande i denna kommitté generaldirektören
greve H. H. Wachtmeister samt till ledamöter kammarrådet friherre C. F.
von Otter och kanslirådet H. E. Tigerschöld.

Kommittén hade sitt första sammanträde den 18 oktober 1915 och
har därefter haft några ytterligare sammanträden, vid vilka kommittén
dels i allmänhet planlagt sitt arbete, dels beslutat från domkapitel och länsstyrelser
infordra vissa uppgifter.

d ill sekreterare har kommittén antagit adjungerade ledamoten i kammarkollegium
H. Nordström.

Kostnaderna för kommittén uppgingo vid årsskiftet till omkring 1,000
kronor.

Uppdrag angående utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser
rörande kl ock ar institutionen.

Sedan särskilda, jämlikt nådigt bemyndigande den 20 januari 1915,
inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga för fortsatt utredning
av frågan om ändrade bestämmelser rörande klockarinstitutionen med skrivelse
den 19 maj 1915 överlämnat dels förslag till lag angående kantorer,
dels ock förslag till grunder för statsbidrag till kantorers avlönande, samt
genom remiss utlåtanden över berörda förslag inhämtats från åtskilliga
myndigheter, har Kungl. Maj:t genom beslut den 1 oktober 1915 uppdragit
åt regeringsrådet G. Thulin att inom ecklesiastikdepartementet biträda
vid utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rörande klockarinstitutionen.

Arbetet har huvudsakligen avsett att komplettera den av 1915 års
sakkunniga förebragta utredningen i de avseenden, som föranletts av de
över bemälda sakkunnigas förslag avgivna utlåtanden.

Psalmboksnämnden.

Genom beslut den 23 december 1915 har Kungl. Maj:t uppdragit
åt en nämnd, bestående av biskopen i Lunds stift A. G. L. Billing, bisko -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

209

pen i Karlstads stift J. A. Eklund, biskopen i Härnösands stift E. F.
Lönegren, redaktören E. N. Söderberg, Uppsala, skriftställaren P. A. L.
Hallström, Storängen, samt adjunkten vid högre allmänna läroverket i
Örebro K. G. E. Liedgren att efter granskning av 1914 års psalmboksförslag
utarbeta förslag till ny psalmbok för svenska kyrkan.

Jordbruksdepartementet.

Fattigvärdslagstiftningzkovimittm.

Fattigvårdslagstiftningskommittén, som tillsattes den 21 juni 1907,
erhöll därvid i uppdrag att utarbeta förslag till den förändrade lagstiftning
dels angående fattigvården och dels angående lösdrivares behandling, som
kunde finnas erforderlig och lämplig, ävensom till de ändrade bestämmelser
i andra delar av lagstiftningen, som härav påkallades. Sedermera har
åt kommittén ytterligare uppdragits: den 12 juni 1908 att verkställa av
riksdagen begärd revision av lagen om fosterbarns vård; den 9 oktober
1908 att verkställa utredning och avgiva förslag i anledning av riksdagens
skrivelse om internering av alkoholister; den 20 november 1908 att taga
i övervägande, huruvida och i vilken omfattning lagen angående uppfostran
åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn den 13 juni 1902
och därmed sammanhängande stadganden tarvade omarbetning; den 20
november 1908 att i anledning av riksdagens skrivelse den 7 april 1904
taga i övervägande, i vilken omfattning och på vad sätt åtal i vidsträcktare
mån än nu medgåves, kunde anställas för vissa förbrytelser, som av målsmän
begingos emot minderåriga eller dem, vilka saknade förståndets fulla
bruk; den 4 februari 1910 att i anledning av riksdagens skrivelse den
16 mars 1909 taga i övervägande, i vad mån ändring kunde ske av 5 kap.
3 § strafflagen i syfte att där oinförmälda minderåriga förbrytare måtte i
större utsträckning än för närvarande vore medgivet kunna insättas i allmän
uppfostringsanstalt; samt den 15 augusti 1912 att taga i övervägande
en av svenska fattigvårdsförbundet gjord framställning om utredning av
frågan om pensionering av fattigvårds- och barnavårdsfunktionärer. Härförutom
hava en del andra ärenden, som stå i sammanhang med de sålunda
åt kommittén givna uppdrag, av Kungl. Maj:t remitterats till densamma.

Kommitténs ledamöter äro: landshövdingen Johan Widén, ordförande,
godsägaren Olof Björklund, Rörön, fattigvårdsinspektören Albin Lindblom,

Bih. till riksd. prut. 1916. 1 Sand. 1 Avd. 27

Riksdans-Berättelsen.

210 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Stockholm, häradshövdingen Jacob Linders, Stockholm, tillika sekreterare,
hemmansägaren Ernst Otto Magnusson, Tumhult, och fröken Ebba Pauli,
Stockholm. I behandlingen av lösdrivarlagstiftningen deltager i stallet för
fröken Pauli direktören Carl Gerhard Reutercrona, Svartsjö. Fröken Pauli
har dessutom på grund av sjukdom erhållit befrielse från att deltaga i
kommitténs arbete beträffande lagstiftningen om minderåriga förbrytare;
och har direktören vid statens uppfostringsanstalt å Bona Knut Blomquist
varit förordnad till ledamot av kommittén under behandlingen av detta
ärende.

Kommittén, som tidigare avlämnat betänkande med förslag till lag
om behandling av alkoholister, har under året fortsatt med arhetet å
fattigvårdslagstiftningen och den 29 april 1915 avlämnat sitt betänkande
härom.

Därefter har kommittén behandlat frågan om ändring av 5 kap. 3 §
strafflagen jämte tre andra till kommittén under år 1915 remitterade ärenden
rörande minderåriga förbrytares behandling. Kommitténs betänkande
i dessa frågor avlämnades den 23 december 1915.

Kommittén har för avsikt att härefter till behandling upptaga de
till barnavården i övrigt hörande frågor, som hänskjutits till densamma.

Utgifterna för kommittén hava enligt från statskontoret erhållna
uppgifter intill 1915 års slut uppgått till 196,160 kronor 22 öre.

Skogalagstiftningskommittén.

Kungl. Maj:t uppdrog den 16 juni 1911 åt en kommitté att verkställa
utredning angående vissa i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för nämnda dug närmare angivna skogslagstiftningsfrågor och att för Kungl.
Maj:t framlägga de förslag, till vilka den verkställda utredningen kunde
föranleda.

Till ordförande i denna kommitté förordnades landshövdingen K. S.
Husberg och till ledamöter i densamma f. d. överjägmästaren C. F. E.
Baer, häradshövdingen, f. d. revisionssekreteraren friherre B. C. Cederstrem
och dåvarande hovrättsrådet, numera revisionssekreteraren Y. G.
Wisén, Stockholm, vilken jämväl skulle vara kommitténs sekreterare.
Sedan f. d. överjägmästaren Baer den 16 april 1914 avlidit, förordnade
Kungl. Maj:t till ledamöter i kommittén, den 23 maj 1914 länsjägmästaren

U. Danielson, Kalmar, och den 24 juli 1914 disponenten Axel Sahlberg,
Strömnäs, Frånö.

De lagstiftningsfrågor, som till kommittén överlämnades, återgåvos
i ovan omförmälda statsrådsprotokoll på följande sätt:

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

211

riksdagens skrivelse den 23 april 1907 om framläggande av förslag
till lagbestämmelser, varigenom skogsvård sstyrelserna tillädes rättighet att
förvärva skogsmark till bildande av allmänningar för vederbörande landstingsområde
samt att för sådant ändamål använda influtna skogsvårdsavgifter; riksdagens

skrivelse den 22 mars 1904 om förslag till bestämmelser,
som kunde prövas erforderliga och lämpliga för att bereda delägare i
häradsallmänning möjlighet att få med allmänningen införliva mark, som
blivit för sådant ändamål inköpt eller annorledes förvärvad, eller att på
liknande sätt bilda nya allmänningar;

riksdagens skrivelse den 24 maj 1907 om utredning, huruvida kronans
rätt till storvirksträd och ekar å häradsallmänning kunde upphöra,
samt om därav föranlett förslag till ändring i gällande skogsordning;

riksdagens skrivelse den 19 maj 1904 om utarbetande och framläggande
av förslag till lagbestämmelser, som kunde finnas erforderliga
och lämpliga för att bereda kommuner, korporationer, byalag samt stiftelser
och fonder, som avse allmänt ändamål, möjlighet att genom inköp av
skogsmark eller annorledes bilda, bibehålla och utvidga gemensamhetsskogar; riksdagens

skrivelse den 22 maj 1903 om förslag till lagbestämmelser
i syfte att förekomma, att de till fideikommissegendomar hörande
skogar utsättas för sådan behandling, att därigenom skogskapitalets fortfarande
avkastningsförmåga äventyrades;

den vid flera tillfällen framhållna frågan om att helt och hållet
omarbeta nu gällande lagstiftning rörande nyttjande av oskift skog;

åtskilliga framställningar från skogsvårdsstyrelsemötet i Stockholm
år 1908 rörande ändringar i lagen den 24 juli 1903 angående vård av
enskildas skogar;

riksdagens skrivelse den 25 maj 1910 angående utredning om och
på vad sätt ändring och tillägg i 1903 års lagstiftning angående vård av
enskildas skogar skulle kunna åvägabringas i ändamål att förekomma uppenbar
skövling av ungskog samt framläggande för riksdagen av det förslag,
vartill utredningen kunde föranleda;

samt övriga med dessa närmare angivna frågor sammanhängande

O ö o O

skogslagstiftningsfrågor.

Sedermera hava till kommittén remitterats åtskilliga ärenden rörande
skogslagstiftningen, såsom angående socken- och byallmänningars m. flis
ställande under skydd av ordnad skogsvård, angående bestämmelser rörande
utsyning och stämpling å skyddsskogar, angående åtgärder till förekommande
av viss skadegörelse å ungskog, angående ändring i förordningarna

212

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

om skogsvårdsstyrelser och skogsvårdsavgift^, angående understöd åt kommuner
för bildande av kommunalskogar o. s. v.

Likasom föregående år har kommittén under år 1915 arbetat dels in
pleno och dels genom delegationer. Det vid årets början föreliggande
textförslaget till ny lag angående vård av enskildes skogar har efter skedda
omarbetningar utsänts till skogsvårdsstyrelserna för inhämtande under hand
av deras yttrande. Rörande vissa med den enskilda skogsvården sammanhängande
frågor hava utkast till textförslag utarbetats. Vid årsskiftet
voro närmast bildandet och förvaltningen av gemensamhets- och allmänningsskogar
föremål för, behandling. Kommitténs arbete beräknas bliva
slutfört under år 1916.

Till expensmedel har hittills åt kommittén utanordnats ett belopp
av 8,000 kronor, varav omkring 300 kronor återstå obegagnade.

Hemslöjd'' skommittén.

Kungl. Maj:t har den 29 juni 1912 uppdragit åt en kommitté
att verkställa utredning om den svenska hemslöjdens i allmänhet nuvarande
tillstånd, utvecklingsmöjligheter och behov inom de särskilda
orterna av vårt land samt att avgiva betänkande och förslag angående
de åtgärder, som från statens sida kunna vara av behovet påkallade
för dess understödjande och utveckling. Till ordförande i denna kommitté
förordnade Kungl. Maj:t ledamoten av riksdagens första kammare,
landshövdingen C. F. Holmquist, Falun, och till ledamöter i densamma
ledamoten av riksdagens första kammare f. d. auditören A. H. Fahlén,
Skellefteå, sekreteraren hos Malmöhus läns hushållningssällskap J. G.
J:son Leufvén, Malmö, fröken Lilly Zickerman, Stockholm, och fröken
Gärda Björk, Linköping.

Kommittén har under år 1915 sammanträtt in pleno i Ramlösa
brunn under tiden 2—31 juli. Härvid har genomgåtts och justerats
textframställningen till kommitténs statistiska utredning angående hemslöjden
å Sveriges landsbygd, redogörelse för den svenska hemslöjdens
ortskaraktärer samt större delen av historik över den svenska hemslöjden,
samtliga redogörelser avsedda att ingå i kommitténs betänkande. Vidare
har diskuterats förslag angående hemslöjdsundervisning, inspektion, statsanslag
m. m., och har preliminärt fastställts planen för det slutliga betänkandet.

Sedan de under föregående år till hemslöjdsföreningar och hemslöjdsmagasin
utsända frågeformulären för erhållande av uppgifter angående
dessa institutioners verksamhet under året inkommit, hava desamma

218

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

bearbetats. Den delvis på dessa uppgifter grundade avdelningen »Övriga
utredningar» har under året påbörjats, och delar av densamma föreligga
färdiga. Textframställningen till kommitténs statistiska utredning, av
vilken vid årets början de första kapitlen förelågo, har slutförts och
likaså historiken över den svenska hemslöjden. Sedan kommittén erhållit
bemyndigande att låta trycka sitt betänkande, hava följande avdelningar
av detsamma uppsatts i korrektur: »Hemslöjden i utlandet» »Statistisk utredning
angående den svenska hemslöjden», »Historik över den svenska
hemslöjden» — till större delen — samt vissa delar av »Övriga utredningar».

Inom de närmaste månaderna torde den åt kommittén uppdragna
undersökningen av den svenska hemslöjden vara avslutad. Därefter har
kommittén för avsikt att på basis av dessa undersökningar och delvis utarbetade
promemorior framlägga förslag till åtgärder som kunna vara av
behovet påkallade för hemslöjdens understödjande och utveckling. Kommitténs
arbete i sin helhet kan väntas bliva slutfört under loppet av
år 1916.

Summan av de kostnader, kommittén åsamkat statsverket, uppgingo
enligt från statskontoret erhållna uppgifter vid 1915 års slut till 22,199
kronor 1 öre, varav 7,504 kronor 90 öre under år 1915.

Sakkunniga för utredning av frågan om upplåtelse av kronojord till
egna hem.

Sedan Kungl. Maj:t den 10 juni 1912 bemyndigat statsrådet
och chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga
personer att verkställa utredning i av statsrådet till statsrådsprotnkollet
över jordbruksärenden samma dag antydd riktning av frågan om
upplåtelse av kronojord till egna hem, anmodade departementschefen nämnda
den 10 juni häradshövdingen, numera militieombudsmannen A. R. Östergren,
Stockholm, ledamoten av riksdagens första kammare, f. d. lantbruksskoleföreståndaren
Åke Ingeström, Varpnäs, Nor, ledamoten av riksdagens andra
kammare, lantbrukaren Sven Linders, Nevitshög, Staffanstorp, och docenten
vid Stockholms högskola, filosofie doktorn N. R. Wohlin, Solna, att verkställa
den anbefallda utredningen samt uppdrog åt Östergren att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar. Den 26 september 1913 har vidare
departementschefen jämlikt Kungl. Maj:ts samma dag givna bemyndigande
anmodat kammarrådet P. R. B. Bergström att i samråd med de sakkunniga
verkställa eu kameralhistorisk utredning rörande dels de lagar och författningar,
som här i landet varit och fortfarande äro gällande beträffande

214

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

den stadgade åborätten, dels ock den praktiska tillämpningen av åborättsinstitutet
och därmed under olika tider förenade fördelar och olägenheter.
— Efter det filosofie doktorn Axel Brusewitz, vilken av de sakkunniga
antagits till sekreterare, år 1915 från trätt nämnda befattning samt, på
grund därav att de sakkunniga var för sig haft att utföra andra tidskrävande
allmänna uppdrag, det för fortgången av de sakkunnigas ifrågavarande
arbete blivit angeläget, att ännu en person tillkallades att såsom
sakkunnig deltaga i arbetet och att därtill utsåges en lagfaren person, som
tillika kunde tjänstgöra såsom sekreterare hos de sakkunniga, har departementschefen
den 30 juli 1915, jämlikt därtill av Kung]. Maj:t lämnat bemyndigande,
tillkallat t. f. revisionssekreteraren J. A. Samuelson, Djursholm,
att från och med den 16 augusti 1915 såsom sakkunnig deltaga i
förevarande utredning samt jämväl tjänstgöra såsom de sakkunnigas sekreterare.

Under år 1915 hava de sakkunniga — eller kronolägenhetskommissionen
— underkastat det omfattande material, som föregående år insamlats
och vore avsett att ligga till grund för kommissionens blivande betänkande,
fortsatt bearbetning. Därjämte hava under kommissionens sammanträden
i Stockholm innevarande år överläggningar ägt rum rörande
förberedande förslag till nya former för upplåtelse av kronojord till egnahem
ävensom till åtgärder i syfte att bereda den på kronans jordbruksdomäner
och vissa skogsdomäner sittande klassen av torpare och lägenhetsinnehavare
en mera tryggad ställning.

Sedan riksdagen i skrivelse den 27 maj 1915 anhållit, att Kungl.
Maj:t måtte låta utreda, i vilka fall och under vilka villkor torpare och
lägenhetsinnehavare å ecklesiastika boställen kunde i vidare mån än nu
vore medgivet beredas möjlighet att förvärva av dem brukade jordområden,
har Kungl. Maj:t den 2 ti juni 1915 uppdragit åt kommissionen att verkställa
jämväl den sålunda begärda utredningen och till Kungl. Maj:t
ingiva det förslag, vartill nämnda utredning kunde föranleda. Med
anledning av detta nya uppdrag har kommissionen utarbetat formulär
för insamling av sådana primäruppgifter, som erfordrades för nyssberörda
utredning. I formulären har kommissionen därefter med ledning
huvudsakligen av dels de till prästlöneregleringskommittén år 1898
avgivna, i kammarkollegiet förvarade primäruppgifter, dels ock det av
utsedda sakkunniga den 31 januari 1908 avgivna betänkande angående
klockarinstitutionen låtit införa vissa uppgifter såväl rörande de egentliga
prästboställena samt annex-, mensal- och stomhemman ävensom andra
ecklesiastika boställen, som blivit i författningsenlig ordning utarrenderade,
samt prästänkesäten som ock i fråga om klockarboställen. De ifråga -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

215

varande formulären har kommissionen för avsikt att efter ingången av
år 1916 för komplettering utsända till vederbörande pastorsämbeten i riket;
och har för sådant ändamål särskilda anvisningar utarbetats för besvarandet
av i formulären uppställda frågor.

Sammanlagda beloppet av de kostnader, som genom kommissionens
verksamhet åsamkats statsverket, har vid 1915 års slut uppgått till omkring
51,153 kronor, därav omkring 12,920 kronor belöpa på år 1915.

Sakkunniga för utredning angående lämpligheten av en omläggning
av förvaltningen och skötseln av kronoparkerna och andra allmänna skogar
i södra och mellersta Sverige.

Genom brev den 16 juni 1911 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för jordbruksdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer
att inom departementet biträda med verkställande av utredning rörande
lämpligheten av en omläggning av förvaltningen och skötseln av kronoparkerna
och andra allmänna skogar i södra och nndlersta delarna av
landet, i syfte att åstadkomma förbättrad och intensivare skogsvård, större
avkastning av statsskogarua samt ökad arbetsförtjänst och möjlighet att
bilda nya arbetarhem på ifrågavarande skogar.

På grund av nämnda brev tillkallades såsom sakkunniga ledamoten av
riksdagens andra kammare, godsägaren greve R. G. Hamilton å Ovesholm,
ordförande, samt ledamöterna av riksdagens första kammare, hovstall mästaren
G. Tamm å Malstanäs, överjägmästaren C. G. Barthelson å Halnatorp och
bruksägaren I. Svensson å Skyllbergs bruk samt jägmästaren C. V. G.
Kuylenstierna i Karlsby.

Såsom de sakkunnigas sekreterare har tjänstgjort extra jägmästaren
Nils Schäger, Stockholm.

De sakkunniga hava den 17 december 1915 avgivit sitt betänkande
i ämnet. Till de sakkunniga hava intill 1915 års utgång från statskontoret
utbetalats 46,517 kronor 7 öre.

Sakkunniga för utredning om lämpligaste dispositionen av det s. k.
Köping sko mpl exet.

På grund av bemyndigande den 15 augusti 1913 tillkallade chefen
för jordbruksdepartementet fyra sakkunniga för utredning i fråga om
lämpligaste dispositionen av det under Strömsholms hingstdepå lydande
s. k. Köpingskomplexet, beläget mellan Köping och Kungsör i Västmanlands
län. Till ordförande för de sakkunniga utsågs ledamoten i stuteriöverstyrelsen,
godsägaren A. Lindström, Ljungs säteri, Gullberg, samt
till ledamöter domänintendenten O. Tamm, Stockholm, och ledamöterna

216

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

av riksdagens andra kammare, lantbrukarna S. Linders, Nevitshög, Staffanstorp,
och A. Lundberg, Fredriksberg, Västerås. Såsom sekreterare hos de
sakkunniga liar tjänstgjort amanuensen i jordbruksdepartementet A. Lekander,
Stockholm.

De sakkunniga hava den 7 augusti 1915 inkommit med sitt betänkande
i ämnet.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava uppgått till 11,371
kronor 10 öre.

Sakkunniga för utredning angående förändrad bokföring rörande statens
domäner.

Enligt bemyndigande den 7 november 1913 tillkallade chefen för
jordbruksdepartementet tre sakkunniga för verkställande av utredning och
uppgörande av förslag beträffande en förändrad bokföring rörande statens
domäner m. m. Till ordförande för de sakkunniga utsågs statskommissarien
C. L. Tenow, Stockholm, samt till ledamöter över jägmästaren C. G.
Barthelson i Halnatorp och docenten O. Sillén, Stockholm.

I mars månad 1915 hade arbetet fortskridit så långt, att de sakkunniga
kunde göra framställning i fråga om tryckning av de sakkunnigas
betänkande jämte därtill hörande bilagor.

Under förliden sommar hava de sakkunniga vid av samtliga överjägmästare
planerade distriktsmöten med skogsstatspersonalen satts i tillfälle
att innan definitivt förslag till redovisningsbokföringens ändamålsenliga
ordnande framlades, få inom de olika distrikten samt å vissa revir taga
närmare kännedom om därstädes rådande förhållanden såväl som om de
faktorer som kunde inverka på räntabilitetsbokföringen, särskilt virkesbokföringen,
vid vilka resor de sakkunniga jämväl studerat vissa såväl statens
som enskildas flottledsanläggningar med hänsyn till lösningen av den maktpåliggande
frågan om lämpligaste sättet för flottledsavgifternas redovisning.

Sedan de sakkunniga den 1 oktober 1915 avgivit förslag till kassaredovisning
har arbetet inriktats på övriga delar av redovisningsbokföringen,
och har arbetet därmed fortskridit så långt, att de sakkunnigas förslag till
inventarie-, fastighets- och förrådsredovisningarnas ändamålsenliga ordnande
kan väntas inom den närmaste tiden. Likaså torde i början av år
1916 förslag komma att avgivas till bokföring av flottledsavgifterna och
därmed sammanhängande frågor.

Efter det de sakkunniga i eu till Ivungl. Maj:t ställd skrivelse, vari
i allmänna drag skisserats, hur de sakkunniga ansett att förvaltningen av
kronans jordbruksdomäner lämpligen borde överlyftas från Kungl. Maj:ts
befallningshavande till distriktsstyrelser, om sådana eventuellt inrättades,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

hemställt, att ännu cn person måtte tillkänna att såsom sakkunnig deltaga
i berörda utredning, har enligt bemyndigande den 1 oktober 1915 landskamreraren
K. A. Gislén tillkallats att deltaga i de sakkunnigas arbete.

Beträffande sistnämnda speciella uppdrag vore ävenledes inom en
snar framtid förslag att förvänta från de sakkunniga.

Kostnaderna för kommittén hava under år 1915 uppgått till omkring

15,000 kronor.

Sakkunniga för utredning om inliyseslägenheter ovan odlingsgvänsen
i Västerbottens läns lappmarker.

På grund av bemyndigande den 19 juni 1914 tillkallade chefen för
jordbruksdepartementet fyra sakkunniga för verkställande av undersökning
och utredning huruvida inom Västerbottens läns lappmarker ovan odlingsgränsen
belägna inhyseslägenheter kunde vid avvittringen bibehållas. Till
ordförande för de sakkunniga utsågs jägmästaren Arvid Montell samt till
ledamöter t. f. lappfogden i Västerbottens län fil. doktor Erik Bergström,
fil. kandidaten Claes österberg och folkskolläraren J. O. Holm.

De sakkunniga hava den 12 juni 1915 avgivit redogörelse över undersökningen
ifråga.

Kostnaderna för de sakkunniga har uppgått till 5,022 kronor 83 öre.

Statens livsmedelskommission.

Den 11 augusti 1914 uppdrog Kungl. Maj:t åt en särskild kommission,
bestående av landshövdingen greve Hugo Hamilton såsom ordförande,
samt generaldirektören K. A. Fryxell, överdirektören Vilhelm Elaeh och
generaldirektören Henning Elmquist att i samverkan med vederbörande
myndigheter och organisationer samt, i mån av behov, särskilt tillkallade
sakkunniga, följa förhållandena å marknaden för livsförnödenheter ävensom
att efter omständigheterna själv vidtaga eller hos Kungl. Maj:t eller
hos vederbörande myndigheter föreslå åtgärder för avhjälpande och utjämnande
av rubbningar å nämnda marknad.

Beträffande kommissionens verksamhet hänvisas till den av kommissionen
i oktober 1915 avgivna årsberättelsen avseende tiden 11 augusti
1914—31 augusti 1915.

De kostnader kommissionen åsamkat statsverket kunna approximativt
beräknas till 61,500 kronor, i vilket belopp delvis ingå kostnaderna för
kommissionens varuförmedlingsbyrå med 24,385 kronor samt reseersättningar
och dagtraktamenten till av kommissionen tillkallade sakkunniga
med ett belopp av 9,677 kronor. — Sedan från och med början av oktober
1915 särskilda lösenavgifter uttagits för från kommissionen utgående

Bih. till rilcsd. prot. 1916. 1 Sami. 1 Avd. 28

Riksdags-Berättelsen.

218

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

bevis om beviljade och avslagna licenser, hava emellertid vissa av kommissionens
varuförmedlingsbyrås utgifter bestritts av på sådant sätt influtna
medel.

Sakkunniga för utredning beträffande ändringar i gällande bestämmelser
angående utarrendering av kronans jordbruksdomäner.

Den 15 december 1914 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga personer med uppdrag
att inom nämnda departement biträda vid utredning och avgivande
av förslag beträffande de ändringar i gällande bestämmelser angående utarrendering
av kronans jordbruksdomäner, som kunde finnas erforderliga
eller lämpliga, särskilt i syfte att statens intresse i fråga om avkastningen
från dessa domäner måtte bättre än hittills tillgodoses samt angående vad
med denna fråga ägde sammanhang. Samma dug anmodade departementschefen
hovstall mästaren m. m. G. Tamm, ledamoten av riksdagens andra
kammare lantbrukaren O. Nilsson, byråchefen i domänstyrelsen G. Söderlind,
domänintendenten A. R. Carisson och f. d. akademifogden A. R.
Thalén att verkställa den ifrågavarande utredningen samt förordnade
hovstallmästaren Tamm att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

De sakkunniga sammanträdde första gången den 16 augusti 1915,
då till sekreterare antogs registratorn i justitieombudsmansexpeditionen
J. Söderhjelm, Stockholm.

Jämlikt Kungl. Maj:ts medgivande den 27 augusti 1915 i anledning
av en av de sakkunniga gjord framställning hava de sakkunniga
under hösten 1915 företagit resor inom Stockholms, Uppsala, Södermanlands,
Östergötlands, Kristianstads, Malmöhus, Skaraborgs, Älvsborjjs,
Värmlands och Västmanlands län för att förvärva omedelbar kännedom
om på skilda orter inom landet rådande förhållanden rörande till de sakkunnigas
utredning hörande frågor. De sakkunniga hava därvid besökt,
förutom kronan tillhöriga utarrenderade jordbruksegendomar i nämnda län,
även ett antal Uppsala universitet tillhöriga, i Uppsala och Västmanlands
län belägna utarrenderade jordbruksdomäner.

Den 3 december 1915 sammanträdde de sakkunniga till gemensam
överläggning med »skogsbokföringssakkunniga». De sakkunnigas sekreterare
har alltsedan den 16 augusti 1915 intill årets slut varit sysselsatt dels med
verkställande av vissa utredningar dels ock med förarbeten till de sakkunnigas
betänkande. De sakkunniga hava i ett flertal frågor fattat preliminära
beslut, varjämte de sakkunniga från Kungl. Maj:ts befallnings -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

219

havande infordrat vissa uppgifter, vilka dock i sin helhet ännu ej inkommit.
De sakkunnigas arbete har icke kunnat slutföras på bland annat
den grund, att de sakkunniga ännu ej lämnats tillfälle att taga de! av
det rikhaltiga material angående byggnadsskyldigheten in. in. å kronodoinänerna,
som insamlats av de av statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
jämlikt bemyndigande den 10 juni 1912 tillkallade sakkunniga
för utredning av frågan om upplåtelse av kronojord till egna
hem, till vilket material de sakkunniga hänvisats uti departementschefens
skrivelse den 15 december 1914.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete har intill utgången av år
1915 uppgått till omkring 7,500 kronor.

Sakkunniga för verkställande av närmare utredning rörande grunderna
för fördelning av till statskontoret redovisade skogsvårdsavgifter.

På grund av bemyndigande den 23 december 1914 tillkallade chefen
för jordbruksdepartementet den 3 september 1915 tre sakkunniga för
verkställande av närmare utredning samt avgivande av förslag rörande
grunderna för fördelning av till statskontoret redovisade skogsvård^ vgifter.
Till de sakkunnigas ordförande utsågs f. d. aud itören, ledamoten av riksdagens
första kammare A. H. Fahlén samt till ledamöter byråchefen H. I.
Elliot och professorn G. V. Schotte.

De sakkunniga hava den 27 november 1915 inkommit mect sitt betänkande.
Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 1,300 kronor.

Statens hästexportkommission.

Jämte det Kungl. AIaj:t den 26 mars 1915 medgav, att utan hinder
av gällande utförselförbud utförsel ur riket finge äga rum av 10,600 draghästar
av visst angivet slag och under vissa närmare bestämda villkor,
föreskrev Kungl. Maj:t att hästarnas försäljning och plombering för utförsel
skulle ske uteslutande genom en av Kungl. Maj:t för ändamålet tillsatt
särskild kommission, och förordnade Kungl. Maj:t till ordförande i
denna kommission godsägaren, ledamoten av stuteriöverstyrelsen A. J. Lindström
samt till ledamöter f. d. ryttmästaren, ledamoten av samma styrelse
P. O. Liedberg och professorn J. V. Hallander.

I skrivelser den 25 oktober och den 10 november 1915 har kommissionen
avgivit berättelse angående sin verksamhet och därvid fogat räkenskaper
med tillhörande verifikationer rörande kommissionens medelsförvaltning.
Enligt dessa handlingar har försäljningssumman för de försålda
10,600 hästarna uppgått till 16,917,680 kronor. Av köpeskillingarna har

220

Berättelse om vacL i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

för statsverkets räkning innehållits ett belopp av 535,050 kronor 40 öre,
därav, sedan gäldats omkostnader med tillhopa 17,332 kronor 35 öre,
återstå 517,718 kronor 5 öre, vilket belopp insatts å statskontorets giroräkning
i riksbanken.

Sakkunniga för verkställande av vissa utredningar med anledning av
avvittringen i Västerbottens läns lappmarker.

Sedan Kungl. Maj:t den 21 maj 1915 bemyndigat chefen för jordbruksdepartementet
att för verkställande av vissa undersökningar inom
vissa delar av Sorsele och Dorotea socknar av Västerbottens län tillkalla
högst nio sakkunniga personer har bemälde departementschef, då berörda
undersökningar voro av två slag, av vilka de ena avsågo att utreda frågan,
huruvida och i vilken omfattning inägor, som nu hävdas av enskilda, innehavas
med laglig rätt eller icke, och de andra avsågo att undersöka möjligheterna
för ägoutbyten mellan enskildas med laglig rätt innehavda utängar
och kronan tillhörig mark, tillkallat för verkställande av den förstnämnda
undersökningen e. o. notarien i Svea hovrätt J. O. Johnsson och
f. d. kartografen K. V. Th. Aberg samt för verkställande av den senare
undersökningen fil. doktor Emil Haglund, distriktslantmätaren Olof Nilsson,
fil. kandidaten Fritz Jonsson oeh jordbrukskonsulenten Richard Johansson,
Sundsvall. Till ledare för var sin undersökning utsågs e. o. hovrättsnotarien
Johnsson och Haglund.

Över nämnda undersökningar hava de sakkunniga avgivit redogörelser.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 12,454 kronor

11 öre.

Sakkunniga för uppgörande av förslag till plan för en allmän undersökning
rörande statens för kolonisationsändamål tillgängliga och därtill
tjänliga marktillgångar inom de sex nordligaste länen.

På grund av bemyndigande den 11 juni 1915 tillkallade chefen för
jordbruksdepartementet samma dag fem sakkunniga för att biträda inom
nämnda departement vid uppgörande av förslag till plan för en allmän
undersökning rörande statens för kolonisationsändamål tillgängliga och
därtill tjänliga marktillgångar inom de sex nordligaste länen med undantag
av trakterna ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens läns
lappmarker.

Till ordförande för de sakkunniga utsågs f. d. justitierådet, friherre
E. T. Marks von Wurtemberg samt till ledamöter ledamoten av
riksdagens första kammare filosofie doktorn Paul Hellström, förste lantmätaren
i Västerbottens län, ledamoten av riksdagens första kammare K. I.

221

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Grubbström, jägmästaren i Bräcke revir A. H. Holmgren och svenska
mosskulturföreningens botanist och torvgeolog, filosofie doktorn Emil
Haglund. ^

Till sekreterare hava de sakkunniga utsett länsnotarien E. O. b.
Forssgren.

Föremål för överläggningarna hava varit: undersökningens ändamål,
omfattning, sätt och ordning; planläggning av undersökningen under sommaren
1916 samt införskaffande av uppgifter rörande 1) den omfattning,
i vilken intensivt skogsbruk kan bedrivas å kronans marker i Norrland,
2) behovet av fasta skogsarbetare, 3) ungefärliga tillgången på odlingsbara
marker, 4) åtgången på husbehovsvirke för mindre fastigheter.

Sedan de sakkunniga hos chefen för jordbruksdepartementet hemställt
om utredning angående de s. k. ströängarna, tillkallade departementschefen,
jämlikt honom i anledning härav den 31 december 1915 givet bemyndigande,
såsom ytterligare sakkunnig hovrättsassessorn A. E. Rodhe.

Till bestridande av kostnaderna för de sakkunnigas arbete har hittills
utanordnats ett belopp av 2,000 kronor.

Sakkunniga för utarbetande av formulär och reglementen m. m. för
jordbrukskassor och centralkassor för jordbrukskredit.

På grund av bemyndigande den 18 juni 1915 tillkallade chefen för
jordbruksdepartementet samma dag tre sakkunniga för utarbetande av för
jordbrukskassor och centralkassor för jordbrukskredit avsedda bokföringsformulär
och för deras rörelse nödvändiga reglementen, handledningar,
blanketter och dylikt. Till ordförande för de sakkunniga utsågs statskonsulenten
August Östergren, Stockholm, samt till ledamöter assistenten
E. G. V. Söderberg, Stockholm, och sekreteraren hos kooperativa förbundet

K. Eriksson, Stockholm.

De sakkunniga hava den 8 december 1915 inkommit med sitt betänkande.
Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 1,261 kronor
11 öre.

Sakkunniga för utredning i fråga om tillgodogörandet av kronans
fisken samt jakten d viss kronomark.

På grund av bemyndigande den 1 oktober 1915 tillkallade chefen
för jordbruksdepartementet den 4 november samma år fyra sakkunniga
för verkställande av utredning och avgivande av förslag i fråga om bestämmelser
för tillgodogörandet dels av kronans allmänna fisken samt, i
den mån så kunde finnas lämpligt, kronans enskilda fisken dels ock av
jakten å kronans marker inom lappmarken samt angående vad med dessa

222

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

frågor ägde sammanhang. Till de sakkunnigas ordförande utsågs t. f.
landsekreteraren J. L. Falk samt till ledamöter kanslisekreteraren Lennart
Berglöf, jägmästaren Arvid Montell och fiskeriintendenten fil. doktor N.
W. Rosén.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen. Stockholms slott den 17 januari 1916.

GUSTAF.

Berndt Hasselrot.

22 3

Register

över kommittéer och dylika beredningar.

A.

Sid.

Aktier: sakkunniga för revision av gällande lagstiftning rörande banks rätt att förvärva
aktier...........................188.

Alkoholistunxtalter: sakkunniga för omhänderhavande av anordnandet av en statens vårdanstalt
för alkoholister å Venngarns kungsgård.............149.

Allmänna läroverken: sakkunnig för utredning rörande eventuellt behov av ökning i

anslaget till de allmänna läroverken.................199.

Apoteksväsendet: kommitté för utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i riket

vid 1920 års utgång m. m......................142.

Arbetslöshetskom missionen.........................148.

Armén: sakkunniga för utarbetande av förslag till bestämmelser angående upprättande

av reservstater vid armén......................121.

Arsenikförgiftning: sakkunniga för utredning ifråga om åtgärder mot faran av kronisk

arsenikförgiftning.........................139.

Automobiltrafik: sakkunniga för granskning av utarbetade förslag till lag angående ansvarighet
för skada i följd av automobiltrafik m. m............148.

Avlöning: sakkunniga för revision av bestämmelserna rörande arméns och marinens avlöning
under krigstjänstgöringstid..................122.

Avlöningsbestämmelser: sakkunniga för utredning rörande gemensamma avlöningsbestäm melser

för tjänstemän vid statens järnvägar med flera verk........154.

Avvittring; sakkunniga för verkställande av vissa utredningar med anledning av avvitt ringen

i Västerbottens läns lappmarker................ 220.

B.

Besvärsförfarandet: sakkunnig för utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser

'' rörande det administrativa besvärsförfarandet m. m.............144.

Bibelkommissionen............................199.

Bolags jordförvärv: sakkunniga för utredning rörande omfattningen av bolags jordförvärv
i mellersta och södra delarna av riket m. m...........108.

Bostadsförhållanden: sakkunniga för utredning rörande de mindre bemedlade klassernas
bostadsförhållanden.......................137.

224

Sid.

Brottmål: sakkunniga för utredning av frågan om förundersökning i brottmål m. m. . 111.

Byggnadssakkunniga...........................170.

Bysamfällighetsutredningen.........................111.

O.

Centralupphandling: sakkunniga för utredning rörande ökad centralisering vid upphandling
för statens räkning m. m...................177.

D.

Djurgårdskommissionen......................... 116.

Domäner: sakkunniga för utredning angående förändrad bokföring rörande statens domäner
..............................216.

sakkunniga för utredning beträffande ändringar i gällande bestämmelser angående
utarrendering av kronans jordbruksdomäner............218.

Dryckenskap: utredning angående åtgärder i vissa främmande länder för dryckenskapens

hämmande m. m..........................161.

Dövstumuudercisningsvåsendet: sakkunniga för verkställande av viss utredning rörande

omorganisation av dövstumundervisningsväsendet....... 201.

E.

Egna hem: sakkunniga för utredning av frågan om upplåtelse av kronojord till egna

hem..............................213.

Elektriska kraftkommittén...........•..............136.

Evangeliebok: sakkunnig för utarbetande av förslag till reviderad och kompletterad

evangeliebok för svenska kyrkans församlingar............. 200.

Exportavgift: sakkunniga för utredning av frågan om under nuvarande förhållanden

exportavgift bör åsättas varor, som utföras från landet..........189.

F.

Fabriksdrift: kommitté för verkställande av utredning rörande åtgärder mot olägenheter

av vissa slag av fabriksdrift.....................159.

Eätlig v&rdslag stiftning »kommittén............... 209.

Fideikommiss: sakkunnig för behandling av frågan om ändring i gällande bestämmelser
angående fideikommiss.....................112.

Fiske: sakkunniga för utredning i fråga om tillgodogörandet av kronans fisken samt

jakten å viss kronomark......................221.

225

Sid.

Flottan: sakkunniga för utredning rörande organisation av de till flottans stationer hörande
myndigheter.........................130.

kommitté för utredning i fråga om utvidgning av flottans varv i Karlskrona . 131.

Flottningslag stiftning: sakkunniga för revision av flottningslagstiftningen......107.

Fornminnesvården: kommitté rörande omorganisation av fornminuesvärden i riket . . 201.

Förbindelse med främmande makt: sakkunniga för stafflagstiftniug angående enskilds

förbindelse med främmande makt m. m................115.

Förläggning sorter: sakkunniga för viss utredning rörande förläggningsort för infanteri skjutskolan.

.......... 117.

För sv ar sväsendet: kommission för verkställande av undersökning av förhållanden inom

rikets försvarsväsende.......................116.

G.

Gamla testamentet: uppdrag rörande översättning av gamla testamentets apokryfiska

böcker.............................. 200.

Gymnastikkommittén . . :........................ 206.

H.

Handelsböcker: sakkunniga för utredning angående legaliserade revisorer och omarbetning
av förordningen om handelsböcker och handelsräkningar.......110.

Handelsko/omission, statens........................187.

Handelsundervisningen: sakkunniga för utredning av frågan om den lägre handelsun dervisningens

ordnande.......................179.

Hemslöjdskommittén...........................212.

Hälsovård-, kommittén för revision av hälsovårdsstadgan för riket.........135.

Hästexportkommission, statens.......................219.

Hästhållning: sakkunniga för utarbetande av förslag till bestämmelser i fråga om häst bållningen

för officerare vid armén m. m................125.

Hästutskrivning slag: sakkunnig för verkställande av utredning och avgivande av förslag
till ny hästutskrivningslag....................124.

I.

Industrien: kommission för organiserandet av samarbete mellan militära förvaltningsmyndigheter
och industrien.....................126.

Industrikommission, statens........................181.

Infanteriexercisreglemente: sakkunniga för omarbetning härav..........121.

Infanteriskjutskulan: sakkunniga för viss utredning rörande förläggningsort för infan teriskjutskolan.

.........................117.

Inhyseslägenheter: sakkunniga för utredning om inhyseslägenheter ovan odlingsgränsen

i Västerbottens läns lappmarker....................217.

Inkvarteringsförhållandena inom armén: sakkunnig för verkställande av utredning

angående dessas ordnande.................... . 122.

Inskrivningsförordningen: sakkunniga för utarbetande av förslag till vissa ändringar häri 127.

Bih. till rihsd. prof. 1916. 1 Sami, 1 Avd. 29

Biksdags-Berättelsen.

22(5

Sid.

J.

Jakt: sakkunniga för utredning i fråga om tillgodogörandet av kronans fisken samt

jakten å viss kronomark......................221.

Jordbrukskassor: sakkunniga för utarbetande av formulär och reglementen m. m. för

jordbrukskassor och centralkassor för jordbrukskredit..........221.

Järn: sakkunniga för utarbetande av förslag till ändrad lydelse av tulltaxans bestämmelser
i fråga om vissa slag av järn.................185.

Jårnvågstaxekommittén..........................133.

K.

Kaserner: sakkunniga för utredning rörande viss föreslagen ny kaserntyp m. m.. . . 125.

Katekesnämnden.............................194.

Kisel järn: sakkunniga för utredning rörande kiseljärn ...............134.

Kloc karinstitutionen-, sakkunniga för beredande av frågan om ändrade bestämmelser angående
klockarinstitutionen..................... 203.

uppdrag angående utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rörande
klockarinstitutionen........................ 208.

Kolonisation: sakkunniga för uppgörande av förslag till plan för en allmän undersökning
rörande statens för kolonisationsändamål tillgängliga och därtill tjänliga
marktillgångar inom de sex nordligaste länen.............. 220.

Kommunala nybildningar: kommitté härför..................146.

Kommunallån: sakkunniga för utredning angående lättnader för kommuner vid upptagande
av lån . . ................... 171.

Kommunalskattesakkunniga........................163.

Konsistorier: kommitté för frågan om de kyrkliga konsistoriernas omorganisation . . 112.

Krigsberedskap: kommission rörande rikets ekonomiska krigsberedskap.......185.

Krigsförsåkringskommission, statens.....................183.

Krigsmateriel: kommission för organiserandet av samarbete mellan militära förvaltningsmyndigheter
och industrien.....................126.

Kristendomslärare: sakkunniga för utredning av frågan om kompetensbestämmelser för

vissa kristendomslärare....................... 204.

Kronoparber och andra allmänna skogar: sakkunniga för utredning angående lämpligheten
av en omläggning av förvaltningen och skötseln av kronoparkerna
och andra allmänna skogar i södra och mellersta Sverige.........215.

Kulsprutemateriel: kommission för fortsatta försök med kulsprutemateriel.....117.

Kustförsvaret: sakkunniga för uppgörande av förslag till allmän plan för utförande
under åren 1915—1919 av nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande
av det fasta kustförsvaret......................132.

Kvacksalveri: sakkunnig för utarbetande av förslag till lagstiftning mot kvacksalveri . 143.

Kyrkobokföring: sakkunniga för beredande av frågan om ordnande av kyrkobokföringen

i Stockholm och Göteborg.....................196.

Kyrkobokföring sförordningen: sakkunniga för frågor om ändring av kyrkobokförings förordningen.

......................... 205.

227

Sid.

Kyrkofonden: kommittén för utredning rörande ändrad förvaltning av kyrkofonden

** J (t n q

Kyrkohandboken: uppdrag angående utarbetande av förslag till vissa ändringar i kyrkohandboken
............................205.

Kyrkolag stiftning en: sakkunniga för behandling av vissa till kyrkolagstiftningen börande

frågor..............................113-

Köping skomplexet: sakkunniga för utredning om lämpligaste dispositionen av det s. k.

Köpingskomplexet.........................215.

L.

Landstormen: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande
landstormens utrustning m. m..................123.

Lastautomobiler: sakkunniga för utredning och utarbetande av förslag rörande till- t

godoseende av arméns behov av lastautomobiler.....•......122.

Livsmedelskommission, statens.......................217.

Lufttrajikförordning för Sverige: sakkunnig för utarbetande av förslag härtill . . . 147.

Lyxbes katt ning: sakkunnig för utredning av frågan om ^beskattning.......189.

Lägerkassor: "sakkunnig för utarbetande av kungörelse rörande användandet och redovisandet
av truppförbandens allmänna lägerkassor............126.

Länskungörelserna: sakkunniga för utredning ifråga om förändrade bestämmelser i avseende
å länskungörelserna............. 136.

Lärarlönenåmnden............................197.

Löneregleringskommittén..........................156.

M.

Malmfyndigheter: kommission för utredning av frågan om utnyttjandet av statens norrländska
malmfyudigheter......................180.

Mantalsskrivnings för ordning: sakkunniga för utredning i fråga om revision av gällande

uppbördsreglemente och mantalsskrivningsförordning...........175.

Marinen: sakkunniga för utredning rörande förenkling av marinens redovisningsväsende

m. ................................128.

sakkunniga för utredning och avgivande av förslag rörande höjning av de till

avskedat manskap vid marinen utgående pensioner...........131.

sakkunniga för verkställande av förberedande utredning och uppgörande av
preliminärt förslag beträffande frågan om lönereglering för marinens personal
m. ................................133.

Mineraloljor och svavel m. m.: sakkunniga för verkställande av utredning rörande inhemsk
tillverkning härav......................176.

Musik: sakkunniga för utarbetande av förslag till omorganisation av arméns musik . 120.

228

N.

Sid.

Nomadskolor: sakkunniga för utredning av frågan om förändrade bestämmelser rörande

nomadskolor för lappbarn..................... 204.

Nykter!''letskommittén ...........................167.

Nykterhetsundervisning: sakkunniga för utredning av frågan om en planmässigt bedriven

nykterhetsundervisning....................... 202.

O.

Offentliga samlingslokaler: sakkunniga för utredning av frågan rörande brandföreskrifter

för offentliga samlingslokaler m. m..................155.

Officerare: sakkunnig för utarbetande av förslag till erforderliga nya bestämmelser

rörande officers- och reservofficersutbildningen vid armén.........118.

sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande
underbefäls befordran till officerare och reservofficerare.........119.

Ortnamn: kommitté för undersökning av svenska ortnamn............192.

P.

Patentlag stiftning skommittén........................160.

Pensionsanstalter: sakkunniga för utredning angående centralisering av statsunderstödda

pensionsanstalter.........................174,

Pensionsförsäkrmgsfonden, allmänna: kommittén för utredning beträffande förvaltningen
av fonden.........................152.

Plutonchefsutbildning: kommission för granskning av vissa värnpliktigas ansökningar

om befrielse från plutonchefsutbildning................127.

Processlagstiftningen: sakkunnig för behandling av vissa till processlagstiftningen hörande

frågor. ................... ii5,

Proviantera^ sartiklar: sakkunniga för verkställande av utredning rörande åtgärder för
nedbringande av kostnaderna för anskaffning av arméns provianteringsartiklar
m. m...............................128.

Prästerskapets löneförmåner: sakkunniga för fortsatt beredande av frågan om prästerskapets
löneförmåner.......................194.

Psalmboksnårnnden............................ 208.

R.

Regalråtten: sakkunnig för utredning angående den s. k. regalrätten till inom riket

förekommande vattendrag......................173.

Regementspastor sinstitutionen: sakkunnig för verkställande av visst arbete i fråga om

regenientspastorsinstitutionens omorganisation...............127.

Revisorer: sakkunniga för utredning angående legaliserade revisorer och omarbetning

av förordningen om handelsböcker och handelsräkningar.........Ilo.

229

Sid.

Rullf''äring»expeditionerna: sakkunnig för verkställande av utredning och utarbetande
av förslag i fråga om förändrad teknik vid arbetet inom rullföringsexpeditionerna
in. m...........................124.

Ryssland: sakkunniga för utredning angående utveckling av sjöfartsförbindelserna mellan

Sverige och Ryssland.......................166.

Räkenskaps- och revisionsväsende: sakkunniga för utredning angående ökad enhetlighet

och effektivitet i statens centrala räkenskaps- och revisionsväsende . . . . . 171.

S.

Sackarin: sakkunniga för utredning om förändrad lagstiftning i fråga om införsel, tillverkning
och användning av sackarin och andra konstgjorda sötningsämnen . 180.

Sinnessjuka: sakkunniga för verkställande av revision av stadgan angående sinnessjuka

m. m...............................143.

Sjukförsäkring: kommittén för utredning rörande obligatorisk sjukförsäkring m. m. . 154.

Sjuksköterskor: sakkunniga för utredning i fråga om med sjukvård sysselsatta kvinnors

arbetsförhållanden m. m.......................141.

Sjöfartsför bindels er: sakkunniga för utredning angående utveckling av sjöfartsförbindelserna
mellan Sverige och Ryssland.................166.

Sjölagen: sakkunniga för biträde vid beredningen av förslag till ändringar i sjölagen m. m. 172.

Skeppsgossekårerna: sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande dessa .... 129.

Skeppsmåtningsförfattningarna: sakkunniga för revidering av dessa........130.

Skiftesstadgan: revision av skiftesstadgan jämte därmed sammanhörande författningar . 114.

Skoyslagstiftningskomrnittén........................210.

Skogsvårdsavgift: sakkunniga för verkställande av närmare utredning rörande grunderna
för fördelning av till statskontoret redovisade skogsvårdsavgift^ . . . 219.

Skolungdom: sakkunniga för utredning angående effektiv vård av skolungdomens tänder 145.

Skyddskoppympning^:: sakkunniga för beredande av frågan om dess ordnande . . . 151.

Spetsbergen: kommitté för utredning angående utförande av en gradmätning på Spetsbergen
.......... 190.

Stamhästar: sakkunniga för verkställande av utredning i fråga om utrangerade stamhästars
fortsatta användning m. m...................120.

Statens järnvägar: 1914 års kommitté för reglering av avlöningsförhållandena för

tjänstemän av lägre grad vid statens järnvägar m. m...........146.

Statsbokföringskommittén.........................155.

Strafflagstiftningen: revision av strafflagstiftningen...............107.

Straffrättsfrågor: sakkunniga för utredning av vissa straffrättsfrågor........110.

T.

Tandvård: sakkunniga för utredning angående effektiv vård av skolungdomens tänder 145.

Taxeriugslängder: sakkunnig för verkställande av en statistisk undersökning av 1912

och 1913 års taxeringslängder....................176..

Tekniska högskolan: dess byggnadskommitté..................196.

230

Sid.

Tjånstgöringsreglemente för armén: omredigering härav............123.

sakkunnig för utredning angående föreskrifter till ersättande av vissa i gällande
tjänstgöringsreglemente för armén intagna bestämmelser.......125.

J^obakscentr alkommissionen.........................186.

Tobaksmonopolet: sakkunniga för utredning rörande ersättning till tobaksengrossister

och deras personal med anledning av tobaksmonopolets införande.....189.

Torpedkuleammunition: kommission för fortsatta jämförande försök med gevär av 6,5

och 7,2 mm. kaliber med torpedkuleammunition............117.

Trafiksåkerhetskovimittén: sakkunnig för utarbetande av förslag till lagar och författningar
i anledning av den s. k. trafiksäkerhetskommitténs betänkande m. m. 152.

Trustsakkunniga.............................169.

Tull kommission, 1914 års.........................181.

Tulltaxan: sakkunniga för utarbetande av förslag till ändrad lydelse av tulltaxans bestämmelser
i fråga om vissa slag av järn...............185.

U.

Undervattensbåt: kommission för avgivande av yttrande och förslag till typ för undervattensbåt
i kustflottan.......................132.

Uppbördsreglemente: sakkunniga för utredning i fråga om revision av gällande upp bördsreglemente

och mantalsskrivningsförordning............175.

Utförselförbud: sakkunniga för utredning rörande bestämmelser beträffande utförselförbuden
............................184.

Utlänning: sakkunniga för utarbetande av förslag till lag angående förbud för vissa

utlänningar att bär i riket vistas m. m................145.

sakkunniga för utredning rörande ökad skattskyldighet till stat och kommun
för utlänningar, som i Sverige åtaga sig eller utföra arbete.......184.

Utvisning slag: sakkunniga för utarbetande av förslag till lag angående förbud för vissa

utlänningar att här i riket vistas m. m...............145.

V.

Vattenfall: sakkunniga för utredning och utarbetande av förslag angående ändringar

av gällande grunder för förvaltningen av vissa kronan tillhöriga vattenfall m. m. 151.

Vattenfallsverk, statens: sakkunniga för utredning angående pensionering av statens

vatteufallsverks extra personal m. m..................153.

Vattenlag: sakkunniga för överarbetning av vissa delar i 1910 års'' kommittéförslag

rörande ny vattenlag.......................113.

Venngarns kungsgård: sakkunniga för omhänderhavande av anordnandet av en statens

vårdanstalt för alkoholister å Venngarns kungsgård ...........149.

Volontär anställning: sakkunnig för utarbetande av en handbok angående voloutäran ställning

in. ............................426.

Väg- och vattenbyggnadskåren: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande

av förslag angående omorganisation av väg- och vattenbyggnadskåren . . . 119.

231

Sid.

Väg skattes allkunnig a...........................164.

Vårdestegringsskattesakkunniga.......................162.

Värnpliktig: sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande av förslag angående
vissa värnpliktigas tjänstgöring............ 118.

kommission för granskning av vissa värnpliktigas ansökningar om befrielse från
plutonchefsutbildning........................127.

Värnplikt slag eu: sakkunniga för utredning om åtgärder rörande undervisningen vid

universiteten och karolinska institutet i anledning av värnpliktslagen .... 203.

Vairnpliktstj ämtg öring: kommission för handläggning av ärenden rörande befrielse eller

hemförlovning från viss värnpliktstjänstgöring.............124.

Å.

Åborättsfrågan: kommitté för utredning av den s. k. åborättsfrågan........178.

Ålderdoms- och invaliditetsförsåkringskommittén...............135.

Återvinning stalan: utredning angående nedläggande i vissa fall av Kronans återvinnings talan

mot innehavare av under bruk skatteköpta hemman........169.

Ö.

Öl^ erintendents ämbetet: sakkunniga för avgivande av förslag till omorganisation härav . 179.

Stockholm 1916. Kungl. Bokttryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

153993.