Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.

Nr 87.

Iiungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
anvisande av medel till vissa byggnadsföretag vid armén;
given Stockholms slott den 25 februari 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
riksdagen att

dels av det utav 1915 års riksdag till beredande av ökat stallutrymme
vid infanteriet beviljade anslaget, 655,900 kronor, för år 1917
anvisa ett belopp av 215,300 kronor;

dels till beredande av ökat stallutrymme vid artilleriet för år 1917
bevilja ett anslag av 56,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
redan under år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna ett
belopp av 48,000 kronor;

dels av det utav 1914 års senare riksdag till uppförande av förråd
för andra fordon än vinterfordon samt för persedlar och materiel beviljade
anslaget, 1,359,000 kronor, för år 1917 anvisa återstoden,
659,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 av
tillgängliga medel förskottsvis utanordna detta belopp;

dels av det utav 1914 års senare riksdag till uppförande av nya
byggnader för Norrbottens regemente beviljade anslaget, 850,000 kronor,
för år 1917 anvisa återstoden, 350,000 kronor;

dels av det utav 1915 års riksdag till uppförande av nya byggnader
för Norrbottens regemente beviljade ytterligare anslaget, 200,000
kronor, för år 1917 anvisa återstoden, 100,000 kronor;

dels av det utav 1915 års riksdag till uppförande av byggnader för
Norrbottens kavallerikår beviljade anslaget, 478,000 kronor, för år 1917
anvisa återstoden, 78,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 73 höft. (Nr 87.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.

dels av det utav 1914 års senare riksdag till uppförande av nya
byggnader för Bodens artilleriregemente beviljade anslaget, 600,000
kronor, för år 1917 anvisa återstoden, 300,000 kronor;

dels till nya befälsbyggnader vid Vaxholms grenadjärregemente bevilja
ett anslag av 395,000 kronor samt härav för år 1917 anvisa ett
belopp av 195,000 kronor;

dels till uppförande av byggnader för en förplägnadsanstalt i Östersund
bevilja ett anslag av 640,000 kronor samt härav för år 1917 anvisa
ett belopp av 440,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan
under år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 100,000
kronor;

dels till uppförande av ett havremagasin i Stockholm för år 1917
bevilja ett anslag av 200,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
redan under år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 100,000
kronor;

dels till uppförande av byggnader för en förplägnadsanstalt i
Hässleholm för år 1917 bevilja ett anslag av 445,000 kronor, med rätt
för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna 200,000 kronor;

dels av det utav 1915 års riksdag till uppförande av nya byggnader
för Norrlands artilleriregemente i Östersund beviljade anslaget, 1,358,500
kronor, för år 1917 anvisa ett belopp av 200,000 kronor;

dels av det utav 1915 års riksdag till uppförande av byggnader för
Norrlands ingenjörkår beviljade anslaget, 1,884,000 kronor, för år 1917
anvisa ett belopp av 600,000 kronor;

dels av det utav 1915 års riksdag till uppförande av nya byggnader
för Bodens ingenjörkår beviljade anslaget, 651,000 kronor, för år 1917
anvisa återstoden, 289,000 kronor;

dels till uppförande av nytt etablissemang å Järvafältet för Fälttelegrafkåren
bevilja ett anslag av 1,998,000 kronor samt härav för år
1917 anvisa ett belopp av 800,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att redan under år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna
400,000 kronor;

dels till flyttning av ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg
för år 1917 avsätta ett belopp av 400,000 kronor; •

dels ock bemyndiga Kungl Maj:t att i mån av behov redan
under år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna, utöver vad
ovan särskilt angivits, högst en femtedel av det sammanlagda återstående
belopp, som för år 1917 beviljas eller anvisas;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.

dels slutligen förklara, att samtliga här omnämnda belopp, som för år
1917 beviljas, anvisas eller avsättas, skola förskottsvis utgå av statsverkets
värnskattefond och sedermera ersättas av lantförsvarets fond
för byggnader och andra försvarsändamål eller annan fond, dit köpeskillingarna
för nu till lantförsvaret anslagna fastigheter, vilka med riksdagens
samtycke försäljas, kunna komma att inflyta. *

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

B. B. E. Mörclce.

Beräkning av
kostnaderna
för byggnadsarbeten
i
samband med
den nya
härordningen.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 87.

Utdrag ur protokollet över lantför svar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott
den 25 februari 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Mörcke, anhöll härefter att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning frågan om anvisande av medel för vissa
byggnadsföretag vid armén samt anförde därvid följande:

»Enligt 1914 års härordningsbeslut skola åtskilliga nya byggnader
för armén uppföras. Kostnaderna för dessa byggnadsarbeten hava, med
iakttagande av vissa utav 1915 års riksdag godkända jämkningar i de
ursprungliga kostnadsberäkningarna, beräknats till sammanlagt 15,620,300
kronor enligt följande specifikation:

Ökat stallutrymme vid infanteriet .............................. kronor 655,900: —

» » » kavalleriet.............................. » 412,800: —

» » » artilleriet................................. » 56,000: —

Transport kronor 1,124,700: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.

	Transport	kronor	1,124,700	—
Förråd för vinterfordon.................................................	»	90,000 1,359,000	—
» »	övriga fordon m. m.................................	»	—
Nybyggnader för Norrbottens regemente..................	»	1,050,000	—
»	» Norrbottens kavallerikår...............	j)	478,000	—
»	» Bodens artilleriregemente............	»	692,000	—
»	d Karlskrona grenadjärregemente,		80,000
	baracker.........................................	»	-—
»	» Vaxholms grenadjärregemente,
	baracker .......................................	»	100,000: —
»	» Vaxholms grenadjärregemente,		395,000
	befälsbyggnader ......._................	»	—
	» förplägnadsanstalt i Östersund		450,000	—
»	» havremagasin i Stockholm .........	»	174,000	—
»	» Norrlands artilleriregemente i	t	•
	Östersund ....................................		1,358,500	—
»	» Svea ingenjörkår ...........................	»	1,696,000	—
»	» Göta » ..........................		43,000	—
»	» Norrlands » ...........................	»	1,884,000	—
»	d Bodens » ...........................	»	651,000	—
	5) fästningsingenjörkompanierna i		93,000
	Vaxholm och Karlskrona.........	»	—
»	» Fälttelegraf kår en ...........................	»	1,774,000	—
Lan d sto rm sförrä d.............................................................	»	150,100	—
Skidförråd		»	461,000	—
Ordnande	av vinterförläggning...................................	y>	567,000	—
Ammunitionsfabrikens flyttning....................................	y>	950,000	—
	Summa kronor	15,620,300	—

Enligt en vid riksdagens skrivelse den 14 september 1914 i fråga
om ordnandet av rikets försvarsväsende fogad tablå skola kostnaderna
för ifrågavarande byggnadsföretag utgå under åren 1915—1919. Kostnaderna
äro avsedda att bestridas genom inkomsten av försäljning av
vissa staten tillhöriga, till lantförsvaret anslagna fastigheter i eller invid
Stockholm. Då emellertid tomtförsäljningsmedlen icke kunna förväntas
inflyta lika snabbt, som de behövas för byggnadsföretagen, hava byggnadskostnaderna
under de närmaste åren ansetts kunna förskotteras av
värnskattemedel.

För år 1915
och 1916
anvisade
medel.

Arméförvaltningens
anslagsäskanden

för år 1917.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.

I överensstämmelse härmed har riksdagen för vissa av ifrågavarande
byggnadsföretag anvisat

för år 1915
» » 1916

kronor 2,677,900
» 3,842,975

eller tillhopa kronor 6,520,875

att förskottsvis utgå av statsverkets värnskattefond och sedermera ersättas
av lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål
eller annan fond, dit köpeskillingarna för nu till lantförsvaret anslagna
fastigheter, vilka med riksdagens samtycke försäljas, kunna komma att
inflyta.

Uti nyssnämnda, hittills anvisade belopp ingå, bland annat, samtliga
beräknade kostnader för

Ökat stallutrymme vid kavalleriet,

Förråd för vinterfordon,

Nybyggnader för Karlskrona grenadjärregemente, baracker,

)) » Vaxholms » x>

)) » Göta ingenjörkår,

)) » fåstningsingenjörkompanierna i Vaxholm och Karls krona,

Landstormsförråd och

Ordnande av vinterförläggning.

För dessa byggnadsarbeten erfordras således icke några ytterligare
medel.

Uti underdånig skrivelse den 30 september 1915 har nu arméförvaltningen
hemställt, att för år 1917 måtte anvisas eller avsättas tillhopa
4,882,300 kronor för följande byggnadsföretag, nämligen:

Ökat stallutrymme vid infanteriet,

» » » artilleriet,

Förråd för andra fordon än vinterfordon in. m.,

Nybyggnader för Norrbottens regemente,

» » Norrbottens kavallerikår,

)) » Bodens artilleriregemente,

» » Vaxholms grenadjärregemente, befälsbyggnader,

» » förplägnadsanstalt i Östersund,

» » bavremagasin i Stockholm,

)) )) Norrlands artilleriregemente i Östersund,

)) » Norrlands ingenjörkår,

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 87.

Nybyggnäder för Bodens ingenjörkår,

» » Fälttelegrafkåren samt

Ammunitionsfabrikens flyttning.

Under hänvisning till vad sålunda förekommit, övergår jag nu till Dspartementaatt
närmare redogöra för arméförvaltningens särskilda anslagsäskanden. chefen''

Ökat stallntrymine vid iafunteriet.

Till beredande av ökat stallutrymme vid infanteriet har 1915 års
riksdag beviljat ett anslag av 655,900 kronor samt därav för år 1916
anvisat ett belopp av 215,300 kronor.

Å anslaget återstå således oanvisade 440,600 kronor, vilket belopp
enligt den av riksdagen godkända planen för kostnadernas fördelning
är avsett att utgå med 215,300 kronor under år 1917 och 225,300 kronor
under år 1918.

Arméförvaltningen har nu hemställt, att för år 1917 måtte av anslaget
anvisas 215,300 kronor.

Häremot har jag icke något att erinra. Huruvida, såsom i nästlidet
års proposition i ämnet under viss förutsättning beräknades kunna
ske, någon besparing å anslaget kommer att uppstå, kan för närvarande
icke med bestämdhet angivas. Enligt vad jag från arméförvaltningens
fortifikationsdepartement under hand inhämtat, torde dock med hänsyn
till inträffade prisstegringar och andra förhållanden någon dylik besparing
knappast vara att förvänta.

Ökat stallutrymme vid artilleriet.

Enligt de planer för vissa byggnadsföretag vid armén, som Kungl.
Maj:t framlade för 1914 års senare riksdag, skulle för Boden—Karlsborgs
artilleriregemente å Karlsborg (Karlsborgs artilleribataljon) uppföras ett
vinterstall för 60 stamhästar och ett sommarstall för 40 lejda hästar. Kostnaderna
beräknades till 56,000 kronor. Härvid hade erforderlig reserv
av stallutrymme beräknats.

Riksdagen förklarade sig icke hava något att erinra mot grunderna
för beräknandet av detta stallutrymme samt kostnaderna därför. Enligt
den av riksdagen godkända planen för kostnadernas fördelning skulle

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.

av det erforderliga beloppet utgå 30,000 kronor under år 1917 och

26,000 kronor under år 1918.

Arméförvaltningen har nu anmält, att därest ett av särskilda inom
lantförsvarsdepartementet tillkallade sakkunniga framställt förslag, att
270 av de vid artilleriet, på grund av rådande förhållanden, hösten 1914
och år 1915 inköpta övertaliga hästarna skulle överföras såsom stamhästar
vid artilleriet, vunne Kungl. Maj:ts bifall, Karlsborgs artilleribataljon
komme att redan under år 1915 tilldelas 30 stamhästar. Det
vore därför synnerligen önskvärt, att vinterstallet, som beräknats draga
en kostnad av 48,000 kronor, uppfördes under år 1916.

Som sommarstallet vore avsett att förläggas till omedelbar närhet
av vinterstallet och då provisorisk uppställning av lejda hästar ej kunde
anordnas annat än på betydande avstånd från detta sistnämnda stall,
vore det för underlättande av hästvården önskvärt, att sommarstallet
uppfördes redan under år 1917 för en kostnad av 8,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, har arméförvaltningen hemställt,
att hela det för ifrågavarande ändamål beräknade beloppet, 56,000 kronor,
måtte beviljas för år 1917, med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1916
därav disponera 48,000 kronor, avsedda till uppförande av vinterstallet.

Enligt 1914 års härordningsbeslut skall fästningsartilleri, vilket
förut icke haft några stamhästar, erhålla visst antal sådana. Jämlikt
planerna för övergången till den nya härordningen skulle uppsättningen
av stamhästar taga sin början under år 1916 och genomföras undnr
loppet av 8 år. Med hänsyn härtill ansågos de för stallbyggnadernas
uppförande erforderliga medlen icke behöva utgå förr än under åren
1917—1918.

På grund av rådande förhållanden har Kungl. Maj:t den 5 november
1915 bifallit förenämnda förslag om insättande av visst antal inköpta
hästar såsom stamhästar vid artilleriet. Härigenom har, såsom arméförvaltningen
jämväl framhållit, Karlsborgs artilleribataljon (Karlsborgs
artillerikår), vilken efter genomförd härordning skall hava 62 kronan
tillhöriga stamhästar, redan nu erhållit omkring hälften av detta antal.
Vid sådant förhållande torde det vara lämpligt att redan under innevarande
år uppföra det tillämnade vinterstallet.

På grund härav och med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört
rörande önskvärdheten av, att sommarstallet uppföres redan under år
1917, finner jag mig böra tillstyrka, att hela det för ifrågavarande ändamål
erforderliga beloppet, 56,000 kronor, anvisas för år 1917, med rätt
för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna ett belopp av 48,000 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.

Förråd för andra fordon iln vinterfordon ni. m.

Till uppförande av förråd för andra fordon än vinterfordon samt
för persedlar och materiel beviljade 1914 års senare riksdag ett anslag
av 1,359,000 kronor. ,

Å anslaget hava anvisats:

för år 1915............................................................................ kronor 350,000: —

» » 1916................................................. » 350,000: —

eller tillhopa kronor 700,000: —

Å anslaget återstå således oanvisade (1,359,000—700,000=)659,000
kronor. Enligt den av riksdagen godkända planen för kostnadernas fördelning
skulle härav utgå 350,000 kronor under år 1917 och återstående

309,000 kronor under år 1918.

Arméförvaltningen har nu anmält, att den med krigsberedskapens
tillgodoseende påskyndade materielanskaffningen framtvungit behov av
ifrågavarande förrådsbyggnaders uppförande snarast möjligt. Med anledning
härav hemställde arméförvaltningen, att hela det å förevarande
anslag återstående beloppet, 659,000 kronor, måtte anvisas för år 1917,
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 disponera detsamma.

Denna arméförvaltningens hemställan anser jag mig böra tillstyrka.

Nybyggnader för Norrbottens regemente.

Till uppförande av nya byggnader för Norrbottens regemente beviljade
1914 års senare riksdag ett anslag av 850,000 kronor. A anslaget
återstå oanvisade 350,000 kronor, vilka enligt den uppgjorda
planen för kostnadernas fördelning äro avsedda att utgå under år 1917.

Vidare beviljade 1915 års riksdag för samma ändamål ett ytterligare
anslag av 200,000 kronor samt anvisade härav för år 1916 ett
belopp av 100,000 kronor. Återstående 100,000 kronor äro avsedda att
utgå under år 1917.

Arméförvaltningen har nu hemställt, att de å förevarande båda anslag
återstående beloppen, tillhopa 450,000 kronor, måtte anvisas för år 1917.

Häremot har jag icke något att erinra.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 73 höft. (Nr 87.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.

Nybyggnader för Norrbottens kayallerikår.

Till uppförande av byggnader för Norrbottens kavallerikår beviljade
1915 års riksdag ett anslag av 478,000 kronor samt anvisade härav —
jämte ett för år 1915 för ändamålet avsatt belopp av 300,000 kronor
— ytterligare för år 1916 ett belopp av 100,000 kronor. Å anslaget
återstå således oanvisade 78,000 kronor.

Arméförvaltningen, bar nu hemställt, att nämnda 78,000 kronor
måtte anvisas för år 1917.

Då denna hemställan står i överensstämmelse med det av mig vid
förra årets riksdag framlagda förslaget angående kostnadernas fördelning,
har jag icke något att mot densamma erinra.

Nybyggnader för Bodens artilleriregemente.

Till uppförande av nya byggnader för Bodens artilleriregemente
beviljade 1914 års senare riksdag ett anslag av 600,000 kronor, varjämte
1915 års riksdag för samma ändamål för år 1916 beviljade ett
ytterligare anslag av 92,000 kronor. Å förstnämnda anslag hava anvisats:

för år 1915............................................................................ kronor 150,000: —

» » 1916.............................................................................. » 150,000: —

eller tillhopa kronor 300,000: —
vadan alltså å anslaget återstå oanvisade 300,000 kronor.

Arméförvaltningen har nu hemställt, att detta belopp måtte i enlighet
med planen för kostnadernas fördelning anvisas för år 1917.

Denna hemställan finner jag mig böra tillstyrka.

Nybyggnader för Vaxholms grenadjärregemente.

På grund av Vaxholms grénadj ärregementes förläggning till en
plats, där möjlighet icke finnes för befälet att kunna förhyra bostäder
i kasernetablissemangets närhet, hava särskilda bostadsbyggnader måst
uppföras för regementets officerare och underofficerare.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 87.

Enligt 1914 års härordning skall regementet utökas med en tredje
bataljon. Med anledning härav måste bostäder uppföras jämväl för
denna bataljons officerare och underofficerare. Vidare måste ytterligare
bostäder anordnas på grund av den ökning i befälskadern, som regementet
i likhet med övriga infanteriregementen erhållit genom tillkomsten
av ytterligare en major, befäl för kulsprutekompaniet m. m.
Ökningen av antalet officerare och underofficerare enligt den nya härordningen
utgöres av:

2 regementsofficerare,

4 kaptener,

9 löjtnanter,

4 underlöjtnanter och fänrikar,

4 fanjunkare och

8 sergeanter.

För beredande av bostäder åt ifrågavarande personal är avsett att
uppföras två befälsbyggnader om tillsammans 112 eldstäder. Kostnaderna
härför hava beräknats till 395,000 kronor, varav enligt den av
riksdagen uppgjorda planen för byggnadskostnadernas fördelning 195,000
kronor äro avsedda att utgå under år 1917 och 200,000 kronor under
år 1918.

Arméförvaltningen har nu meddelat, att inom fortifikationsdepartementet
utarbetats förslag till en officersbyggnad och eu underofficersbyggnad
om tillhopa 112 eldstäder för en kostnad av 395,000 kronor,
och har arméförvaltningen hemställt, att av nämnda belopp måtte för
år 1917 anvisas 195,000 kronor.

Enligt vad chefen för fortifikationsdepartementets kasernbyggnadsavdelning
uti en den 8 februari 1916 avgiven P. M. meddelat, är inkvarteringen
av den nytillkomna befälspersonalen avsedd att ordnas
sålunda, att 4 ogifta sergeanter skulle inkvarteras i de vid regementet
uppförda barackerna. På grund härav och med hänsyn till att regementets
befälsinkvartering vore mycket trång, vore avsett att i de nya
befälsbyggnaderna inrymma följande lägenheter, nämligen:

1 ofjicer sbyggnaden:

2 lägenheter om 8 eldstäder för regementsofficerare =16 eldstäder
2 » » 7 » » gifta kaptener =14 »

1 lägenhet » 6 » » gift kapten_=6 »

Transport 36 eldstäder

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.

Transport 36 eldstäder

1	lägenhet	om	2	eldstäder	för	ogift kapten '' =	2	»
3	lägenheter		6	»	»	gifta löjtnanter =	18	))
3		»	5	j>	»	» » =	15	t>
5	»	»	O u	»	»	ogifta » =	10	»
3	T)	i	1	eldstad		» »
						eller fänrikar =	3
						Summa	84	eldstäder
				1 underofjicersbyggnaden:
4	lägenheter	om	4	eldstäder	för	fanjunkare =	16	eldstäder
4			3	»	»	gifta sergeanter =	12	X)

Summa 28 eldstäder

Då jag icke har något att erinra mot den sålunda uppgjorda byggnadsplanen
eller mot de beräknade kostnaderna, utgörande i runt tal
3,500 kronor för eldstad, torde framställning nu böra göras till riksdagen
om beviljande av det för ändamålet erforderliga anslaget eller

395,000 kronor. Härav torde i enlighet med arméförvaltningens hemställan
böra för år 1917 anvisas ett belopp av 195,000 kronor.

Nybyggnader för förplägnadsanstalt i Östersund och havremagasin i Stockholm ävensom

för förplägnadsanstalt i Hässleholm.

Efter anmodan av dåvarande chefen för lantförsvarsdepartementet
avgav arméförvaltningens intendentsdepartement den 29 oktober 1907
underdånigt förslag till upprättande av erforderliga förplägnadsanstalter
(bagerier och magasin) för armén jämte tillhörande kostnadsberäkningar.
I utredningen rörande detta förslag erinrade intendentsdepartementet, att
arméförvaltningen flera gånger haft anledning framhålla, hurusom arméns
förplägnads väsende, sådant det då vore ordnat, icke kunde anses motsvara
de fordringar, man både rätt att ställa på detsamma. Underhållet
av trupperna vore förenat med väsentligt högre kostnader än som kunde
behövas, och arméns krigsberedskap vore med avseende å förplägnaden
i hög grad otillfredsställande. Särskilt kunde anmärkas, att sättet för
brödanskaffningen icke lämpade sig för de nya förhållandena, utan krävde
uppförande av militärbagerier, varjämte såsom ett oavvisligt krav framstode,
att större förråd av havre i fredstid upplades för armén, avsedda
att trygga behovet vid mobilisering. I sistnämnda avseende framhöll

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.

departementet, att bristen på lämpliga magasinslokaler för havre gjort
sig synnerligen kännbart gällande vid förberedelserna för mobilisering
och varit en orsak till, att det parti havre, som vid sådant tillfälle upphandlats,
icke sedermera kunnat disponeras såsom en mobiliseringsreserv
utan måst under följande år fodras upp. Denna omständighet syntes
utgöra den kraftigaste maning att icke dröja med uppförandet av behövliga
havremagasin för armén. Beträffande såväl havremagasinen som
militärbagerierna syntes det arméförvaltningen naturligast, att sådana
anstalter upprättades vid varje arméfördelning, och hade förslaget jämväl
utarbetats på denna grundval.

Över ifrågavarande förslag avgavs den 13 december 1907 yttrande
av särskilda inom lantförsvarsdepartementet tillkallade sakkunniga. I
likhet med arméförvaltningen funno de sakkunniga inrättandet av såväl
militärbagerier som havremagasin inom de särskilda arméfördelningarna
vara av stor betydelse med avseende på förhållandena under fred och
särskilt för höjande av arméns krigsberedskap. De sakkunniga ansågo
emellertid av åtskilliga skäl — bland annat med hänsyn till nödig försiktighet
vid utförandet av dylika omfattande anläggningar, vilken
fordrade, att man tillgodogjorde sig de erfarenheter, som kunde komma
att vinnas vid de först organiserade* — att början med anstalternas uppförande
borde göras i betydligt mindre omfattning, än arméförvaltningen
ifrågasatt. De sakkunniga föreslogo därför, att tills vidare allenast
ett bageri och havremagasin å Karlsborg samt ett intendenturetablissemang
i Boden skulle komma till utförande.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 20 mars 1908
yttrade föredragande departementschefen, att han i likhet med de sakkunniga
funne det välbetänkt att till en början anordna allenast en anstalt
— å Karlsborg — av den för arméfördelningarna avsedda typen, huru
önskvärt det än vore, att planen i dess helhet så snart ske kunde realiserades.

I överensstämmelse härmed föreslog Kungl. Maj:t i en till riksdagen
samma dag avlåten proposition (nr 108) riksdagen medgiva, att
de kronan tillhöriga s. k. Fredrikshovstomterna i Stockholm finge försäljas
och att av inflytande köpeskilling högst 1,217,150 kronor finge
användas till uppförande av dels bageri och havremagasin å Karlsborg
dels ett intendenturetablissemang i Boden.

Uti skrivelse den 12 maj 1908 anmälde riksdagen, att då frågan
om inrättandet av förplägnadsanstalter för arméns truppförband finge
anses vara av den största betydelse såväl med avseende å förhållandena
under fred som ock i ännu högre grad för höjande av arméns krigsbe -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.

redskap, riksdagen ansåge det välbetänkt, att en början gjordes med
inrättande av dylika anstalter. Vid sådant förhållande och då riksdagen
icke haft något att erinra mot Kungl. Maj;ts förslag, hade riksdagen
funnit sig böra bifalla detsamma.

Planen att successivt anordna förplägnadsanstalter och havremagasin
inom samtliga arméfördelningar har emellertid sedermera icke kommit
till utförande. Omnämnas bör dock, att 1915 års riksdag anvisat ytterligare
medel för utvidgning enligt den ursprungliga planen av förplägnadsanstalten
i Boden.

Uti Kungl. Maj:ts till 1914 års senare riksdag avlåtna proposition
(nr 230) angående anvisande av medel till vissa byggnadsföretag vid
armén beräknades, i enlighet med förut för riksdagen i samband med
äskande av medel för liknande anstalter i Boden och å Karlsborg framlagda
grunder, dels 450,000 kronor för uppförande av en förplägnadsanstalt
i Östersund, dels 174,000 kronor för uppförande av ett havremagasin
i Stockholm. Ifrågavarande kostnader voro avsedda att utgå
under åren 1918 och 1919.

Uti sin skrivelse den 14 september 1914 i fråga om ordnandet av
rikets försvarsväsende anförde riksdagen, att sedan anstalterna i Boden
och å Karlsborg dåmera varit i verksamhet under mer än ett år och
deras ändamålsenlighet fullt bekräftats, tidpunkten syntes vara inne att
fortskrida på den inslagna vägen. I likhet med Kungl. Maj:t ansåge
riksdagen, att sjätte arméfördelningens behov av en förplägnadsanstalt
i främsta rummet borde tillgodoses, varigenom underhållsmöjligheterna
under ett krigsföretag i Norrland ytterligare tryggades. Därjämte
syntes det riksdagen lämpligt, att ett havremagasin för fjärde arméfördelningen
uppfördes i Stockholm. Då ett kronobageri med fullt tillräcklig
tillverkningsförmåga och moderna maskiner redan funnes i
huvudstaden samt intendenturkasern vore därstädes provisoriskt inredd
å Fredrikshov, kunde den för fjärde arméfördelningen avsedda förplägnadsanstalten
genom tillkomsten av ett havremagasin anses färdig,
även om en förflyttning framdeles av kronobageriet och kasernen måste
verkställas. I enlighet härmed upptog riksdagen i sina beräkningar
av kostnaderna för byggnader i samband med den nya härordningen
dels till nybyggnader för förplägnadsanstalt i Östersund ett belopp av

450.000 kronor att utgå med 200,000 kronor under år 1918 och

250.000 kronor under år 1919, dels ock till nybyggnader för havremagasin
i Stockholm 174,000 kronor att utgå med 74,000 kronor
under år 1918 och 100,000 kronor under år 1919.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 87.

Uti särskild underdånig skrivelse den 1 oktober 1915 framhöllo
arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement, att de
förhållanden, vari vårt land befunne sig på grund av det världspolitiska
läget, gjorde det angelägnare än någonsin att ombesörja anläggning
av sådana anstalter, varom här vore fråga. De skäl, som
förut anförts för de upprättade förslagen, hade mångdubbelt ökats i
vikt därigenom, att vad som då ansetts önskvärt med hänsyn till klok
förtänksamhet för framtiden, nu vore en av de närvarande omständigheterna
påkallad nödvändighet. Arméns krigsstyrka hade genom den
nya härordningen avsevärt ökats, och samtidigt både krigstillståndet i
Europa föranlett, att åtgärder måst vidtagas för ökandet av arméns
livsmedelsförråd. Bristen på magasinsutrymme i kronans byggnader
hade föranlett, att för uppläggande av de anskaffade förnödenheterna
måst förhyras lokaler för mycket stora kostnader. Då dessa förråd icke
finge anses vara av tillfällig beskaffenhet, utan allt framgent måste vidmakthållas,
vore det en nödvändighet, att åtgärder med det snaraste
vidtoges för att anskaffa upplagslokaler för dem. Intendentsdepartementet
ämnade av denna anledning i _ annat sammanhang framställa
förslag om, att förplägnadsanstalten i Östersund och havremagasinet i
Stockholm måtte få anläggas tidigare än ämnat varit.

Men detta vore enligt departementens mening icke tillräckligt. En
magasinsbyggnad jämte bageri måste uppföras jämväl i södra Sverige.
Upprättandet av ett militärbageri i dessa delar av landet vore så mycket
mera nödvändigt, som tillverkningen av hårt bröd i privata bagerier
därstädes nästan alls icke förekomme. Platsen för etablissemanget borde
i enlighet med förut verkställd utredning vara Hässleholm.

Ifrågavarande anläggning syntes kunna utföras i överensstämmelse
med förenämnda sakkunnigas förslag. Enligt de därtill hörande kostnadsberäkningarna
skulle ett militärbageri i Hässleholm kräva en kostnad av

150,000 kronor samt ett havremagasin därstädes 110,000 kronor, vartill
skulle komma ett kasernetablissemang för behövliga förplägnadstrupper,
vilket beräknats draga en kostnad av 267,000 kronor i uppförande.
Då emellertid bageriet och havremagasinet i Hässleholm syntes kunna
handhavas av ett till Skånska trängkårens etablissemang därstädes förlagt
detachement av det numera å Karlsborg befintliga intendenturkompaniet,
kunde sistnämnda byggnadskostnader åtminstone tillsvidare
undvikas samt ej heller några ökade kostnader för avlöning åt personal
behöfva ifrågakomma. Däremot föranledde dels de redan vunna erfarenheterna
vid uppförandet av förplägnadsanstalten å Karlsborg, dels ock

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 87.

de sedan år 1908 betydligt stegrade materialpriserna, att ett större
byggnadsanslag för bageriet och havreipagasinet måste beräknas, än de
sakkunniga på sin tid förutsatt.

Med anledning bärav hade nya approximativa kostnadsberäkningar
uppgjorts inom fortifikationsdepartementet, och skulle kostnaderna för
ifrågavarande etablissemang uppgå till följande belopp:

Bageribyggnad enligt samma typ som å

Karlsborg ................................................ kr.

Maskinella anordningar............................... »

Havremagasin enligt samma typ som å

Karlsborg och i Boden........................ »

Maskinella anordningar................................. »

Vatten-, avlopps- och belysningsledningar...

Planering och stängsel ......................................

Oförutsedda utgifter, kontroll och ritningar

135,000: —

75,000: — kr> 210,000: —
130,000: —

45,000: — kr_ 175^000; —

.................... » 20,000: —

..................... » 10,000: —

..................... » 30,000: -

Summa kronor 445,000: —

Då fortifikations- och intendentsdepartementen icke disponerade
medel till dessa utgifters bestridande, men ansåge nödvändigheten att
påbörja anläggningen synnerligen trängande, hemställde departementen,
att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att ifrågavarande anläggning av ett
militärbageri och ett havremagasin i Hässleholm måtte, så snart ske
kunde, komma till stånd, samt att härför erforderliga medel, högst

445.000 kronor, måtte få av arméförvaltningens civila departement förskjutas
för att sedermera anmälas till ersättande.

Arméförvaltningen har nu, under åberopande av vad fortifikationsoch
intendentsdepartementen i nyssnämnda skrivelse anfört, gjort framställning
om, att förplägnadsanstalten i Östersund och havremagasinet i
Stockholm måtte få anläggas tidigare än förut varit avsett.

Den förut beräknade kostnaden för anläggning av en förplägnadsanstalt
i Östersund, 450,000 kronor, och ett havremagasin i Stockholm,

174.000 kronor, grundade sig å då gällande material- och arbetspriser.
Dessa hade emellertid numera betydligt stegrats. Med anledning härav
hade nya kostnadsberäkningar utarbetats inom fortifikationsdepartementet,
vilka omfattade följande poster:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.

Förplägnadsanstalten i Östersund.

Bageribyggnad enligt samma typ som å

Karlsborg ................................................ kr. 150,000: —

Maskinella anordningar............................... » 75,000: —

Havremagasin enligt samma typ som å Karlsborg och

i Boden..................................................... kr. 145,000: —

Maskinella anordningar................................. » 45,000; —

Kasernbyggnad m. in. för 100 man....................................

Vatten-, avlopps- och belysningsledningar ..........................

Planering och stängsel ..............................................................

Oförutsedda utgifter, kontroll och ritningar ........................

kr.	225,000: —
kr.	190,000: —
»	150,000: —
»	25,000: —
»	10,000: —
	40,000: —

Summa kronor 640,000

Havremagasinet i Stockholm.

Ett havremagasin ......................................... kr. 135,000: —

Maskinella anordningar................................. » 45,000: — kr qqq._

Vatten-, avlopps- och belysningsledningar ........................... » 10,000: —

Oförutsedda utgifter, kontroll och ritningar........................ » 10,000: —

Summa kronor 200,000: —

På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att
för förplägnadsanstalt i Östersund måtte beviljas 640,000 kronor och
därav anvisas för år 1917 440,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att år 1916 därav disponera 100,000 kronor, samt för havremagasin i
Stockholm beviljas 200,000 kronor för år 1917, med rätt för Kungl.
Maj:t att år 1916 därav disponera 100,000 kronor.

I de nu beräknade kostnaderna för havremagasinet i Stockholm inginge
icke möjligen erforderliga utgifter för ett stickspår från statens
järnvägar till magasinet.

Vad först beträffar förplägnadsanstalten i Östersund och havremagasinet
i Stockholm, vilka byggnadsarbeten ingå i den av 1914 års
riksdag i samband med den nya härordningens antagande godkända
byggnadsplanen, anser jag, i likhet med arméförvaltningen, att det med
hänsyn till de efter härordningsbeslutets fattande inträdda förhållandena
är av synnerlig vikt, att dessa byggnadsarbeten snarast möjligt komme
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 73 höft. (Nr 87.) 3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.

till utförande. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att framställning
redan nu göres till riksdagen om beviljande av de för ändamålet erforderliga
medlen.

I enlighet med förut för riksdagen i samband med äskande av medel
för liknande anstalter i Boden och å Karlsborg framlagda grunder
beräknades, såsom förut nämnts, av 1914 års senare riksdag i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag för förplägnadsanstalten i ustersund ett belopp
av 450,000 kronor och för havremagasinet i Stockholm ett belopp av

174.000 kronor. I sistnämnda belopp voro även inräknade kostnaderna
för en mindre bostadsbyggnad för maskinist och eldare. Enligt de nu .
föreliggande kostnadsberäkningarna skulle kostnaderna uppgå för förplägnadsanstalten
i Östersund till 640,000 kronor och för havremagasinet

i Stockholm till 200,000 kronor. Härvid är att märka, att i de för
sistnämnda byggnad beräknade kostnaderna icke upptagits något särskilt
belopp för bostadsbyggnad för maskinist och eldare. Enligt
vad jag inhämtat kan nämligen bostad åt dylik befattningshavare anordnas
i någon av de kronan tillhöriga byggnaderna å Järvafältet, dit
havremagasinet är avsett att förläggas. Ehuru de av arméförvaltningen
nu uppgivna kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten högst avsevärt
överstiga de förut beräknade, torde någon anmärkning mot dem
icke kunna framställas med hänsyn till de avsevärda stegringar å såväl
material- som arbetspriser, som ägt rum, sedan de ursprunliga beräkningarna
uppgjordes.

I enlighet med arméförvaltningens förslag torde av det för förplägnadsanstalten
i Östersund erforderliga anslaget böra för år 1917 anvisas

440.000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 av
tillgängliga medel förskottsvis utanordna 100,000 kronor. För havremagasinet
i Stockholm torde, likaledes i enlighet med arméförvaltningens
hemställan, böra för år 1917 anvisas hela det för ändamålet erforderliga
beloppet, 200,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under
innevarande år förskottsvis utanordna 100,000 kronor.

Vad härefter angår frågan om uppförande i Hässleholm av en för
första arméfördelningens truppförband avsedd förplägnadsanstalt, omfattande
bageri och havremagasin, finner jag mig böra tillstyrka det härom
framställda förslaget. Visserligen ingår denna anstalt icke i den av
riksdagen godkända planen för byggnadsarbeten vid armén i samband
med den nya härordningen, men då, såsom redan 1908 års riksdag,
framhållit, inrättandet av förplägnadsanstalter för arméns truppförband
måste anses vara av den största betydelse såväl med avseende å förhållandena
under fred som ock i ännu högre grad för höjande av arméns
krigsberedskap, samt behovet av Hässleholmsanstalten, med hänsyn till vad

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 87.

arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement meddelat,
måste betecknas såsom synnerligen trängande, torde framställning i detta
sammanhang böra göras till riksdagen om beviljande av de för dess uppförande
erforderliga medel. Kostnaderna för denna anstalt synas mig
nämligen böra bestridas på enahanda sätt, som för övriga nu ifrågavarande
byggnadsarbeten.

De för anstaltens uppförande beräknade kostnaderna, 445,000 kronor,
giva mig icke anledning till någon erinran. Beloppet torde böra
anvisas för år 1917, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under innevarande
år av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 200,000 kronor.

Nybyggnader för Norrlands artilleriregemente i Östersund.

Till uppförande av nya byggnader för Norrlands artilleriregemente
i Östersund beviljade 1915 års riksdag ett anslag av 1,358,500 kronor
samt anvisade härav för år 1916 ett belopp av 558,500 kronor. Å anslaget
återstående 800,000 kronor äro enligt den uppgjorda planen för
kostnadernas fördelning avsedda att utgå med 200,000 kronor under år
1917 samt med 300,000 kronor under vartdera av åren 1918 och 1919.

Arméförvaltningen har nu hemställt, att för år 1917 måtte anvisas
det för samma år beräknade beloppet, 200,000 kronor.

Häremot har jag icke något att erinra.

Nybyggnader för Svea ingenjörkär.

Till uppförande av nytt etablissemang å Järvafältet för Svea ingenjörkår
beviljade 1915 års riksdag ett anslag av 1,696,000 kronor samt
anvisade härav — jämte ett för år 1915 för ändamålet avsatt belopp av

600,000 kronor — ytterligare för år 1916 ett belopp av 600,000 kronor.
Återstående 496,000 kronor skulle, enligt planen för kostnadernas fördelning,
utgå under år 1917.

Med skrivelse den 31 juli 1915 överlämnade arméförvaltningens
fortifikationsdepartement ett av situationsplan och ritningar åtföljt förslag
till uppförande å Järvafältet av nytt kasernetablissemang för kåren.

Enligt berörda förslag skulle kasernbyggnaderna uppföras enligt fyravåningstyp.
Då emellertid Kungl. Maj:t den 19 augusti 1915 beslutit, att
de nya kasernetablissemangen för Södermanlands, Kronobergs och Kalmar
regementen skulle med hänsyn till därmed förenade fördelar utföras
enligt tvåvåningstyp, ansåg jag, att innan ärendet underställdes Kungl.
Maj:ts prövning, utredning borde förebringas, huruvida icke sistnämnda

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.

typ lämpligen borde komma till användning jämväl vid det nya etablissemanget
för Svea ingenjörkår. Denna utredning är visserligen numera
slutförd, men beslut om etablissemangets uppförande har ännu icke blivit
av Kungl. Maj:t fattat.

Arméförvaltningen har nu anmält, att då de av riksdagen till ifrågavarande
kasernetablissemang redan anvisade medlen, tillhopa >,200,000
kronor, icke blivit till någon del använda, några ytterligare medel för
år 1917 icke vore för ändamålet erforderliga.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit, torde med anvisande av
det å anslaget återstående beloppet böra anstå till ett följande år.

Nybyggnader för Norrlands ingenjörkår.

Till uppförande av byggnader för Norrlands ingenjör kår beviljade
1915 års riksdag ett anslag av 1,884,000 kronor samt anvisade härav
för år 1916 ett belopp av 400,000 kronor.

Enligt den uppgjorda planen för kostnadernas fördelning skulle av
de å anslaget återstående 1,484,000 kronor utgå 800,000 kronor under
år 1917 och 684,000 kronor under år 1918.

Arméförvaltningen har nu anmält, att då de beslutade byggnadsarbetena
först under innevarande år kunde taga sin början, anslagsbehovet
för år 1917 syntes kunna begränsas till 600,000 kronor.

Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört, torde å anslaget böra
för år 1917 äskas 600,000 kronor i stället för förut beräknade 800,000
kronor.

Nybyggnader för Bodens ingenjörkår.

Till uppförande av nya byggnader för Bodens ingenjörkår beviljade
1915 års riksdag ett anslag av 651,000 kronor samt anvisade härav —
jämte ett för år 1915 för ändamålet avsatt belopp av 150,000 kronor —
ytterligare för år 1916 ett belopp av 212,000 kronor.

Arméförvaltningen har nu hemställt, att för år 1917 måtte, jämlikt
den uppgjorda planen för kostnadsfördelningen, anvisas det å anslaget
återstående beloppet eller 289,000 kronor.

Häremot har jag icke något att erinra.

Nybyggnader för Fälttelegrafkåren.

För uppförande av nytt kasernetablissemang för Fälttelegraf kåren
beräknades i Kungl. Maj:ts till 1914 års senare riksdag avlåtna propo -

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 87.

sition (nr 230) angående anvisande av medel till vissa byggnadsföretag
vid armén ett belopp av 1,774,000 kronor.

Uti sin skrivelse den 14 september 1914 i fråga om ordnandet av
rikets försvarsväsende förklarade sig riksdagen icke hava något att erinra
mot uppförande av ifrågavarande kasernetablissemang för de sålunda beräknade
kostnaderna.

Enligt den av riksdagen uppgjorda planen för kostnadernas fördelningskulle
berörda belopp utgå med 500,000 kronor under år 1916, 800,000
kronor under år 1917 och 474,000 kronor under år 1918.

I anslutning härtill hemställde arméförvaltningen i underdånig skrivelse
den 7 november 1914, att för ifrågavarande ändamål måtte för år
1916 anvisas ett belopp av 500,000 kronor.

Efter därom erhållen anmodan överlämnade arméförvaltningens fortifikationsdepartement
med skrivelse den 10 februari 1915 specificerad kostnadsberäkning
för uppförande av nytt kasernetablissemang för Fälttelegrafkåren.
Med hänsyn till föreliggande förslag om förläggning av kårens
flygavdelning till annan plats än kåren i övrigt hade departementet därvid
beräknat kostnaderna dels för uppförande av nytt etablissemang för
kåren i dess helhet, således med flygavdelningen inberäknad, (alternativ
I) och dels för skillda etablissemang för kåren och flygavdelningen (alternativ
II). Kostnaderna enligt alternativ I uppginge till 1,774,000 kronor
eller samma belopp, som Kungl. Maj:t och riksdagen tidigare för ändamålet
beräknat. Kostnaderna för nytt etablissemang för kåren utan flygavdelningen
uppginge till 1,670,000 kronor, Därest etablissemanget, såsom
varit ifrågasatt, förlädes till Järvafältet, borde dock nämnda summa
minskas med 26,000 kronor för därstädes redan befintliga byggnader,
vadan kostnaden komme att belöpa sig till endast 1,644,000 kronor. Då
härtill emellertid borde läggas 242,000 kronor för kasernetablissemang
för den från kåren skillda flygavdelningen, komme kostnaderna enligt
alternativ II att uppgå till 1,886,000 kronor. Detta komme följaktligen
att ställa sig 112,000 kronor dyrare än alternativ I.

Uti en den 12 mars 1915 avlåten proposition (nr 110) föreslog Kungl.
Maj:t riksdagen medgiva, att viss invid Uppsala belägen, kronan tillhörig
mark finge upplåtas åt lantförsvaret för att användas till förläggningsplats
och övningsfält för Fälttelegrafkåren i dess helhet.

I anslutning härtill och då den av fortifikations departementet under
förutsättning av kårens förläggning till en plats uppgjorda kostnadsberäkningen
icke gav anledning till någon erinran, föreslog Kungl. Maj:t

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 87.

i sin den 6 april 1915 avlåtna proposition (nr 117) angående vissa
byggnadsföretag vid armén riksdagen att till uppförande av nytt etablissemang
för Fälttelegrafkåren bevilja ett anslag av 1,774,000 kronor
samt liärav för år 1916 anvisa ett belopp av 500,000 kronor.

Uti skrivelse den 18 maj 1915 (nr 120) anförde riksdagen, att riksdagen
funnit ur ekonomisk synpunkt starka betänkligheter möta mot användande
till övningsfält för Fälttelegrafkåren av så värdefull mark som
den, varom fråga vore. Riksdagen skulle dock icke av enbart ekonomiska
skäl låtit sig föranledas att avstyrka Kungl. Maj:ts förslag, därest
riksdagen varit övertygad om att frågan om förläggningsorten för Fälttelegrafkåren
genom samma förslag skulle ur militär synpunkt vinna
sin bästa lösning. Att förslaget i sådant avseende icke utan vidare torde
vara att förorda, framginge emellertid enligt riksdagens mening därav,
att chefen för generalstaben ansett en förläggning av kåren till Uppsala
vara förenad med alla de olägenheter, som kårens nuvarande förläggning
till Stockholm innebure, utan att medföra denna förläggnings —- särskilt
i utbildningshänseende — högst betydande fördelar. Detta uttalande
syntes riksdagen hava bort utgöra anledning till en särskild undersökning,
huruvida icke någon lämpligare förläggningsplats än den vid Uppsala
skulle kunna för ändamålet erhållas. Riksdagen ansåge för sin del,
att innan definitivt beslut i förevarande förläggningsfråga fattades, en
ytterligare utredning i omförmälda hänseende borde vidtagas, därvid
borde tagas under övervägande, om icke något av de förefintliga övningsfälten
— såväl de nu använda som de förutvarande — kunde tagas i
anspråk för ifrågavarande truppförband. Vad särskilt anginge de sistnämnda
övningsfälten eller mötesplatserna, syntes det måhända icke heller
vara uteslutet, att därest Fälttelegrafkåren skulle kunna i sin helhet lämpligen
förläggas till någon av dessa, där befintliga byggnader skulle
komma till användning och besparingar därigenom erhållas i de beräknade
kostnaderna för förläggningen. Riksdagen, som på grund av det
anförda icke kunnat bifalla Kungl. Majrts förslag, anhölle därför om förnyad
utredning och därpå grundat förslag angående förläggning av Fälttelegrafkåren.

Vidare anmälde riksdagen i skrivelse den 27 maj 1915 (nr 149),
att då riksdagen beslutat anhålla om förnyad utredning angående Fälttelegrafkårens
förläggning, riksdagen icke bifallit den av Kungl. Maj:t
gjorda framställningen om beviljande av anslag för uppförande av nytt
etablissemang för kåren.

Kun f/l. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.

Vid föredragning den 11 juni 1915 av riksdagens förenämnda
skrivelse den 18 maj 1915 anbefallde Kungl. Maj:t chefen för fortifikationen
att, i samråd med chefen för generalstaben, med beaktande av
vad i riksdagens skrivelse anförts, verkställa förnyad utredning angående
förläggning av Fälttelegrafkåren ävensom till Kungl. Maj:t inkomma
med det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Uti sin förenämnda skrivelse den 30 september 1915 angående anvisande
av medel för vissa byggnadsföretag vid armén har nu arméförvaltningen,
under förmälan att nytt förslag angående Fälttelegrafkårens
förläggning jämlikt Kungl. Maj:ts nyssnämnda befallning vore under
utarbetande, anmält, att medel för kårens nya kasernetablissemang redan
nu behövde äskas, enär i annat fall en förflyttning av kåren komme att
väsentligen fördröjas. Arméförvaltningen hemställde därför, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att till uppförande av nytt etablissemang
för Fälttelegrafkåren för år 1917 avsätta ett belopp av 800,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 därav disponera

400,000 kronor.

Uti underdånig skrivelse den 28 december 1915 har härefter chefen
för fortifikationen, till åtlydnad av den honom den 11 juni 1915 givna
befallningen, efter samråd med chefen för generalstaben, avgivit förslag
angående Fälttelegrafkårens förläggning och därvid anfört följande:

Fälttelegrafkårens huvuduppgift vore, såsom namnet ock angåve
telegraf- (radiotelegraf-, telefon-, signal-) tjänsten. Kårens hittillsvarande
förläggning i Stockholm medförde ur utbildningssynpunkt för telegraftjänsten
så stora fördelar, att förändring icke borde ifrågakomma med
mindre ungefär samma betingelser i detta avseende kunde påvisas å
annan, för förläggningen i övrigt lämplig ort. Då dessa fördelar i första
hand vore beroende på förefintligheten i Stockholm av telegrafverkets
elektrotekniska anstalter av alla slag, omgivningarnas rikliga telegrafoch
telefonnät med tillhörande stationer i stor mångfald och variation,
telegrafverkets och marinens trådlösa stationer, elektrotekniska verkstäder
av olika slag, utgörande kårens materielkälla, samt i övrigt fabriker och
anstalter, varest fackutbildning meddelades åt maskinister, instrumentmakare,
automobilförare m. m., vore tydligt, att ingen annan ort i
landet kunde mäta sig med Stockholm i fråga om lämplighet som utbildningsplats
för Fälttelegrafkåren i dess huvuduppgifter.

Terrängen kring huvudstaden erbjöde vidare störa övningsmöjligheter
såväl genom sin ur militär synpunkt fördelaktiga beskaffenhet i

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.

allmänhet som genom sitt nät av elektriska ledningar av alla slag, lämpliga
och nödvändiga för detta utbildningsändamål.

Jämväl beträffande samövningen med andra trupper ägde den nuvarande
förläggningen stora företräden framför varje annan. Blotta förefintligheten
av samtliga vapen- och truppslag å en och samma plats
framkallade samövning i större utsträckning än då de olika förbanden i
och för dylik övning skulle samlas från olika håll. För Stockholm tillkomme
därjämte eu för dylika övningar särdeles lämplig och vid alla
årstider disponibel övningsterräng i stadens omedelbara närhet.

Till fördelar med den nuvarande förläggningen borde slutligen räknas
kårexpeditionens förefintlighet å samma plats som fortifikationens huvudstation,
telegrafstyrelsen m. fl. myndigheter.

Fälttelegralkåren vore, på den grund att utbildningens i dess tjänstegrenar
tyngdpunkt vore av speciellt teknisk art, mer än någon annan
trupp för sin utbildning beroende av de lokala förhållandena, varför vid
bedömandet av dess förläggningsfråga avgörande betydelse måste fästas
vid utbildningsmöjligheterna å förläggningsplatsen. Av dessa skäl vore
givetvis varje förläggning å någon nu använd eller f. d. mötesplats å
landsbygden utesluten.

Sedan Järvafältet utvidgats, kunde Fälttelegrafkårens flygmaskiner
även förläggas därstädes. Skulle flygvapnet framdeles komma att utvidgas
och bilda en särskild kår, så vore att märka, att Fälttelegrafkårens
förläggningsutrymme i det nu föreliggande byggnadsförslaget vore så
knappt beräknad och flygmaskinskompaniek så litet (upptagande endast två
logement), att det för detta kompani avsedda utrymmet väl erfordrades
för beredande av bättre förhållanden åt kåren i övrigt, för den händelse
flygtruppen skulle komma att förflyttas från denna. De för en Stockholmsförläggning
planerade anordningarna å flygfältet för flygkompaniet
vore i varje fall behövliga för flygvapnet, även om dettas centrum
framdeles skulle komma att förläggas annorstädes. Stockholm behövde
givetvis alltid ett flygfält för flygmaskinernas start och landning jämte
anordningar för deras förvaring och reparation. Vid krigstillfälle erfordrades
en flygplats med dessa anordningar för den flygformation, som
måste avdelas till huvudstadens direkta skydd mot angrepp från luften
och till spaningshjälp för trupper, som skyddade Stockholm.

På grund av vad sålunda anförts, föresloge chefen för fortifikationen,
att Fälttelegrafkåren fortfarande måtte förläggas vid Stockholm
och att nytt etablissemang för kåren måtte få anläggas vid Lilla Frösunda
å Järvafältet, där redan en del byggnader för kårens ballongövningar
hade uppförts.

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.

2 5

Sedan med anledning härav arinéförvaltningens fortifikationsdepartement
anbefallts att inkomma med uppgift angående kostnaderna
för Fälttelegrafkårens förläggning enligt det av chefen för fortifikationen
i samråd med chefen för generalstaben framställda förslaget, har fortilikationsdepartementet
med underdånigt utlåtande den 1 februari 1916
överlämnat följande approximativa

Kostnadsberäkning

för uppförande vid Lilla Frösunda å Järvafältet av nytt kasernetablissemang
för Fälttelegrafkåren i dess helhet samt till anordnande
av behövliga byggnader å det för kåren ifrågasatta flygfältet vid Järfälla,
likaledes å Järvafältet.

Kansli-kasernbyggnad i tre våningar, inrymmande
kansli, vakt och arrestlokaler,
officersmäss, logement för 25 furirer
och 386 man, 7 kompaniexpeditioner,
lektions- och dagrum samt övriga kompanilokaler,
särskild lektionsrumsavdelning,
verkstadslokaler för skräddare
och skomakare in. m. ävensom rum för
kompanifanjunkare, 6 ogifta sergeanter

och 3 ogifta radiotelegrafister..................

Under officer sbostäder för 2 fanjunkare (därav
en intendenturförvaltare och en musikfanjunkare),
7 gifta sergeanter, 1 gevärshantverkare,
1 tyghantverkare och

4 gifta radiotelegrafister...........................

Ominredning av tre befintliga äldre byggnader

vid Lilla Frösunda till bostäder för 1
förrådsförvaltare, 2 tygverkmästare och

5 tyghantverkare ......................................

Kokinrättning sbyggnad, inrymmande man skapsmatsal

(med utrymme för 650
man), kök och övriga för mathållningen
behövliga utrymmen..........................

Angcentral samt utvidgning av Svea ingenjörkårs
bad- och tvättinrättning...................

Proviantbod av mindre storleken (Typ B) ...

kr. 680,000: —

x> 130,000: —

d 25,000: —

» 75,000: —

» 30,000: —

» 9,000: —

Transport kr. 949,000: —

Bihang till riksdagms protokoll 1916. 1 sand. 73 höft. (Nr 87.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.

Trapsport kr.

Mässbyggnad för underofficerare och manskap
enligt den för specialvapnen använda

mindre typen för dylika byggnader ... »
Exercishus, flyttning av det å Marieberg befintliga
............................................................ »

Ridhus för 2 volter ......................................... »

Sjukpaviljong, inrymmande besiktnings- och
läkarrum, rum för 8 sjuksängar samt

isoleringsrum, väntrum m. m................... »

Vinterstall av sten för 61 hästar, jämte erforderliga
sadel-, sel- och foderkammare,
boxar m. in. .................................. »

Sommarstall av trä, intäckt ............................. »

Sjukstall av sten med boxar, sjukstallspiltor

och expeditionsrum m. m....................... »

Skosmedja .......................................................... »

Verkstadsbyggnad för snickare, smedja, instrumentmakare
och sadelmakare............ »

Vätgasverk .......................................................... »

Ballonghall, enligt Bodenritningen (för 2
ballonger) ..................................................... »

949,000:

59,000:

25,000:

45,000:

43,000:

57,000:

17,000:

10,000:

12,000:

60,000:

50,000:

30,000:

Förrådslokaler :

1. Nybyggnader.

för fält- och radiotelegrafmateriel:

21 st. 5,5 m:s fack eller en
155,5 x 15 m. förrådsbyggnad » 72,000:

för ballongmåteriel en 32 x 15 m.

byggnad.......................................... » 15,000:

Automobilgarage för 9 automobiler
och 11 motorcyklar jämte verkstadsrum
6x7 meter.................. » 10,000:

för flygmateriel:

för fordon, automobiler och motorcyklar,
40 x 15 m:s byggnad
............................................ )> 16.000:

» flygmaskiner en 44 xl5 m:s
byggnad i 2 våningar, bensin-
och oljekällare............... » 30,000:

Transport kr. 1,500,000:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.

Transport kr. 1,500,000:

å flygfältet vid Järfälla:

magasin för motorer och tillbehör
20 x 15 m. ........................ D 10,000:

4 hangarer 15 x 11 m:s byggnader.
........................................ » 35,000:

4 d:o 15 xll rn:s byggnader,
vinterbonade med gemensam
varmkammare ........................ » 50,000:

2. Byggnader att flytta från Marieberg.

2 byggnader med tillhopa 17 st.

5,5 m:s fack ................................. » 25,000:

1 byggnad för automobiler och

motorcyklar................................. » 5,000:

Ammunitions förr ad............................................... »

Avträden och uthusbyggnader .......................... ))

Planering och stängsel samt vägar .................. »

Yttre rörledningar inom kasernområdet............ ))

Huvudavloppsledning från kasernetablissemanget
fram till avloppsledningen för
Svea ingenjörkår vid Frösundavik samt
del i reningsanläggningen enligt kostnadsuppgift
från Allmänna ingenjörs -

byrån............................................................. »

Huvudledning för vatten (från Hagalunds
vattenverk) enligt kostnadsuppgift från

Allmänna ingenjörsbyrån........................... »

Elektriska belysningsledningar ........................... x>

Oförutsedda utgifter, kontroll och byråkostnader
m. m.................................................. »

2,000

10,000

50.000

40.000

26,500:

6,500:

40,000:

170,000:

Vid flygstationen d Järfälla behövliga byggnader,
utom de hangarer, som ovan upptagits.

Verkstadsbyggnad för mindre reparationer ... d 9,000:

Vägbyggnad (även innehållande lektions och

instrumentrum m. m.)........................ » 12,000:

Transport kr. 21,000:

1,970,000: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.

Transport kr. 21,000: — 1,970,000: —
Flyttning av barack, matsals- och stallbyggnaderna
från nuvarande platsen vid

Lilla Frösunda till Järfälla....................... » 7,000: — £8 000''_

Summa kronor 1,998,000: —

Den uppgjorda kostnadsberäkningen, anförde fortifikationsdepartementet,
överstege således den förut för uppförande av ett fullständigt
kasernetablissemang för kåren uppgjorda beräkningen med 224,000
kronor. Anledningarna till att högre kostnad nu beräknats vore, att numera
rådande byggnadspriser nödgade därtill, att bostäder måste
beräknas för flera underofficerare och vederlikar än som antagits vid
föregående beräknings uppgörande, att behovet av verkstadsutrymmen,
hangarer och förrådsbyggnader vore betydligt större än som vid uppgörandet
av den förut ingivna beräkningen kunnat förutses, att huvudledningar
för vatten och avlopp m. m. dylikt vid etablissemangets förläggning
till Järvafältet måste av kronan själv bekostas, samt att en
del barack- och ekonomibyggnader m. m. måste anordnas å det tillämnade
flygfältet vid Järfälla, enär detta komrne att ligga så långt från
kasernplatsen vid Lilla Frösunda, att nämnda byggnader bleve för flygövningarnas
rätta bedrivande av behovet påkallade.

Den insända kostnadsberäkningen avsåge, såsom förut nämnts, uppförande
av kasernetablissemang för Fälttelegraf kåren i dess helhet, således
inberäknat jämväl flygmaskinskompaniet. Härvid vore att erinra,
att chefen för generalstaben, efter samråd med chefen för fortifikationen,
i underdånig skrivelse den 10 januari 1915 föreslagit, att flygvapnet från
år 1917 måtte organiseras såsom en fristående kår samt att denna kår
skulle helt nyuppsättas och den nu för flygmaskinskompaniet avsedda,
särdeles knappt tilltagna personalen fortfarande ingå i Fälttelegraf kåren
för tillgodoseende av dess alltjämt ökade personalbehov. Uppsättandet
av en fristående flygkår skulle således icke minska det i den nu uppgjorda
kostnadsberäkningen förutsatta utrymmesbehovet inom det nya
kasernetablissemanget.

Beträffande förläggningsort för Fälttelegrafkåren hade riksdagen i sin
förenämnda skrivelse särskilt framhållit, huruvida icke någon av de förefintliga
övningsfälten — såväl de nu använda som de förut befintliga — kunde
tagas i anspråk för kåren. Detta syntes fortifikationsdepartementet, av
skäl som chefen för fortifikationen påvisat, icke kunna ifrågakomma. Att
Uppsala förut förordats såsom förläggningsort för Fälttelegrafkåren, hade
berott huvudsakligen på fördelen och önskvärdheten av att få kåren i

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.

dess helhet förlagd till ett och samma ställe. Någon till flygplats lämplig
terräng hade icke funnits å det dåvarande Järvafältet, eljest hade
sannolikt Stockholm redan från början föreslagits såsom förläggningsort
för kåren. Sedan egendomen Säby numera inköpts och tillagts
Järvafältet, hade för flygövningar lämplig mark erhållits å detta fält,
varför möjlighet nu förelåge att få kåren i dess helhet förlagd till
Stockholm. Vid sådant förhållande ansåge sig fortifikationsdepartementet,
under åberopande av de skäl för övrigt, som chefen för fortifikationen
anfört för kårens förläggning till Stockholm i kasernetablissemang
vid Lilla Frösunda, böra biträda bemälde chefs framställning
därom. Departementet tilläte sig därjämte framhålla, att därest
en särskild flygkår skulle komma att uppsättas och förläggas till annan
ort än Stockholm, den nu ifrågasatta flygplatsen vid Järfälla å Järvafältet
i alla händelser komme att behövas såsom flygstation.

Vad först beträffar frågan om Fälttelegrafkårens förläggning, torde
av den i ärendet förebragta utredningen framgå, att för bedrivande av
utbildningsarbetet vid kåren på bästa sätt ganska stora fördelar vinnas,
om densamma förlägges i huvudstadens närhet. Då jag nästlidet år ansåg
mig böra tillstyrka Uppsala såsom förläggningsort, berodde detta bland
annat därpå, att någon annan i huvudstadens närhet belägen för ändamålet
lämplig plats icke fanns att tillgå för flygfält samt att eu delning av
kåren icke ansågs böra ske. Med hänsyn till det relativt korta avståndet
mellan Uppsala och Stockholm och de goda järnvägsförbindelserna dem
emellan ansågos de olägenheter, som anförts mot en förläggning till
förstnämnda stad, både böra och kunna icke oväsentligt reduceras. Då
emellertid det härom framställda förslaget icke vann riksdagens bifall
och den i ärendet numera verkställda utredningen givit vid handen, att
efter den vid nästlidet års riksdag beslutade utökningen av Järvafältet
lämpligt flygfält för kårens ffygmaskinskompani därstädes, kan beredas,
anser jag mig böra tillstyrka, att Fälttelegrafkåren i dess helhet, såsom
ursprungligen också varit avsett, förlägges till den av myndigheterna
förordade platsen vid Lilla Frösunda å Järvafältet.

Såsom fortifikationsdepartementet erinrat, föreligger förslag om flygvapnets
skiljande från Fälttelegrafkåren och dess organiserande såsom en
fristående kår. I betraktande av den snabba utveckling, som hittills
varit för detta vapen utmärkande, och med hänsyn till de erfarenheter
rörande dess stora betydelse, som under det pågående kriget redan vunnits,
torde en dylik organisationsändring vara önskvärd. Då berörda förslag

KungJ. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.

ännu är föremål för utredning, är jag emellertid icke nu i tillfälle att underställa
detsamma Kungl. Maj:ts prövning. Genom att nu besluta, att Fälttelegrafkåren
i dess helhet skall förläggas till Järvafältet och flygfält därstädes
för kårens flygmaskinskompani anordnas, lägges dock icke något hinder
i vägen för ett lämpligt ordnande av förenämnda fråga. Aven om
flygvapnet framdeles skulle komma att organiseras såsom en självständig
kår och förläggas annorstädes, är, såsom myndigheterna framhållit,
det för flygmaskinskompaniet avsedda utrymmet i det föreslagna nya
kasernetablissemanget icke större än att det mer än väl erfordras för
Fälttelegrafkåren i övrigt, och det planerade flygfältet å Järvafältet jämte
anordningarna därstädes måste under alla omständigheter anses vara av
behovet påkallat.

Med hänsyn till vad fortifikationsdepartementet anfört rörande de
omständigheter, som föranlett ökningen av de förut beräknade kostnaderna
för det nya etablissemangets uppförande, anser jag mig icke
kunna framställa någon erinran mot den uppgjorda kostnadsberäkningen.

Då den av 1914 års senare riksdag beslutade utökningen av Fälttelegrafkåren
enligt planerna för övergången till den nya härordningen
skall vara fullt genomförd vid ingången av år 1917, är det givetvis
av vikt, att det för kåren avsedda nya kasernetablissemanget snarast
möjligt kommer till utförande. Framställning torde därför nu böra
göras till riksdagen om beviljande av de för ändamålet erforderliga medlen
eller 1,998,000 kronor. Härav torde, i anslutning till vad arméförvaltningen
föreslagit, för år 1917 böra anvisas ett belopp av 800,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna 400,000 kronor.

Ammunitionsfabrikens flyttning.

Ammunitionsfabriken består för närvarande av två särskilda avdelningar,
av vilka den ena är förlagd å Marieberg i Stockholm och den
andra å Karlsborg.

Enligt 1914 års härordningsbeslut skall ammunitionsfabrikens Mariebergsavdelning
förflyttas till Karlsborg, för att fabriken i händelse av krig
skall hava ett tryggat läge. Kostnaderna härför hava, såsom förut
nämnts, beräknats till sammanlagt 950,000 kronor. Enligt den av riksdagen
godkända planen för kostnadernas fördelning, skola härav utgå

400,000 kronor under år 1917 och 550,000 kronor under år 1918.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.

Arméförvaltningen har nu anmält, att erfarenheterna från det pågående
kriget givit vid handen, att ammunitionsersättningens säkerställande
under krig vore en ytterst viktig och svårlöst fråga. Inom
artilleridepartementet påginge även en fullständig utredning rörande
denna fråga, vilken utredning snarast möjligt komme att inlämnas till
Kungl. Maj:t.

I vilken riktning frågans lösning än komme att gå, syntes det
nödvändigt att enligt den uppgjorda planen medel för år 1917 anvisades
till nybyggnader för en ammunitionsfabrik. På grund härav hemställde
arméförvaltningen, att till ammunitionsfabrikens flyttning måtte
för år 1917 avsättas ett belopp av 400,000 kronor.

Mot vad sålunda föreslagits, har jag icke något att erinra.

Sammanfattning.

I enlighet med vad jag förut anfört, skulle således för år 1917 beviljas
eller anvisas:

till ökat stallutrymme vid infanteriet...........................

» » » » artilleriet ..........................

» förråd för andra fordon än vinterfordon m. m.

» nybyggnader för Norrbottens regemente............

)) » )) Norrbottens kavallerikår........

)) )) )) Bodens artilleriregemente

)) » » Vaxholms grenadjärregemente,

befälsbyggnader...............

» » )) förplägnadsanstalt i Östersund
...................................

» » havremagasin i Stockholm ...

» » )) förplägnadsanstalt i Hässleholm
....................................

» )) » Norrlands artilleriregemente i

Östersund...........................

» )) )) Norrlands ingenjörkår .........

)) » )) Bodens ingenjörkår..................

» )) » Fälttelegrafkåren......................

kronor

))

215,300: —
56,000: —
659,000: —
450,000: —
78,000: —
300,000: —

195,000: —

440,000: —

200,000: —

445,000: —

200,000: —
600,000: —
289,000: —
800,000: —

Summa kronor 4,927,300: —-

Därjämte skulle för år 1917 avsättas 400,000 kronor till flyttning
av ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg.

32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87. >

Av de till beviljande eller anvisande för år 1917 föreslagna beloppen,
tillhopa 4,927,300 kronor, skulle Kungl. Maj:t bemyndigas att redan under
år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna sammanlagt 1,507,000
kronor. Emellertid har armé förvaltningen hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte av riksdagen utverka bemyndigande att i mån av behov redan
under år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna, utöver vad
särskilt angivits, högst en femtedel av det sammanlagda återstående
belopp, som kunde komma att för år 1917 beviljas eller anvisas. Då
det givetvis är av vikt, att de beslutade byggnadsarbetena bedrivas så
snabbt förhållandena det medgiva, finner jag mig böra tillstyrka, vad
arméförvaltningen sålunda föreslagit.

På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att

dels av det utav 1915 års riksdag till beredande av ökat stallutrymme
vid infanteriet beviljade anslaget, 655,900 kronor, för år 1917
anvisa ett belopp av 215,300 kronor;

dels av det utav 1914 års senare riksdag till uppförande av förråd
för andra fordon än vinterfonden samt för persedlar och materiel beviljade
anslaget, 1,359,000 kronor, för år 1917 anvisa återstoden,

659,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 av
tillgängliga medel förskottsvis utanordna detta belopp;

dels av det utav 1914 års senare riksdag till uppförande av nya
byggnader för Norrbottens regemente beviljade anslaget, 850,000 kronor,
för år 1917 anvisa återstoden, 350,000 kronor;

dels av det utav 1915 års riksdag till uppförande av nya byggnader
för Norrbottens regemente beviljade ytterligare anslaget, 200,000
kronor, för år 1917 anvisa återstoden, 100,000 kronor;

dels av det utav 1915 års riksdag till uppförande av byggnader
för Norrbottens kavallerikår beviljade anslaget, 478,000 kronor, för år
1917 anvisa återstoden, 78,000 kronor;

dels av det utav 1914 års senare riksdag till uppförande av nya
byggnader för Bodens artilleriregemente beviljade anslaget, 600,000 kronor,
för år 1917 anvisa återstoden, 300,000 kronor;

dels till nya befälsbyggnader vid Vaxholms grenadjärregemente be -

Rum/l Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87. 33

vilja ett anslag av 395,000 kronor samt härav för år 1917 anvisa ett
belopp av 195,000 kronor;

dels till uppförande av byggnader för eu förplägnadsanstalt i Östersund
bevilja ett anslag av 640,000 kronor samt härav för år 1917 anvisa
ett belopp av 440,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under
år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 100,000 kronor;

dels av det utav 1915 års riksdag till uppförande av nya byggnader
för Norrlands artilleriregemente i Östersund beviljade anslaget,
1,358,500 kronor, för år 1917 anvisa ett belopp av 200,000 kronor;

dels av det utav 1915 års riksdag till uppförande av byggnader för
Norrlands ingenjörkår beviljade anslaget, 1,884,000 kronor, för år 1917
anvisa ett belopp av 600,000 kronor;

dels av det utav 1915 års riksdag till uppförande av nya byggnader
för Bodens ingenjörkår beviljade anslaget, 651,000 kronor, för år
1917 anvisa återstoden, 289,000 kronor;

400,000 kronor;

dels till flyttning av ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg
för år 1917 avsätta ett belopp av 400,000 kronor;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att i mån av behov redan
under år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna, utöver vad
ovan särskilt angivits, högst en femtedel av det sammanlagda återstående
belopp, som för år 1917 beviljas eller anvisas;

dels slutligen förklara, att samtliga här omnämnda belopp, som för
år 1917 beviljas, anvisas eller avsättas, skola förskottsvis utgå av statsverkets
värnskattefond och sedermera ersättas av lantförsvarets fond för
byggnader och andra försvarsändamål eller annan fond, dit köpeskillingarna
för nu till lantförsvaret anslagna fastigheter, vilka med riksdagens
samtycke försäljas, kunna komma att inflyta».

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 73 hälft (Nr 87.) 5

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 87.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle i enlighet härmed till riksdagen
avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Åkerman.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 191G.