Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 83.

Nr 83.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående pension
åt förre aktuarien vid Sveriges geologiska undersökning
G. IT. Santessons änka Alma Johanna Santesson, född
Lindberg; given Stockholms slott den 10 mars 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva, ..-nr

att förre aktuarien vid Sveriges geologiska undersökning Gustaf
Henrik Santessons änka Alma Johanna Santesson, född Lindberg, må
under sin återstående livstid, så länge hon förbliver änka, å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av 700 kronor, att utgå från
och med november månad år 1915.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

»GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 69 höft. (Nr 83.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 83.

Utdrag av protokollet över jordbrulcsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10
mars 1916.

Närvarande:

Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen statsrådet friherre Beck-Friis anförde:

I skrivelse den 12 januari 1916 har tillförordnade chefen för Sveriges
geologiska undersökning statsgeologen Axel Gavelin hemställt om
avlåtande av proposition om en årlig pension åt avlidne förre aktuarien
vid undersökningen filosofie doktorn Gustaf Henrik Santessons änka
Alma Johanna Santesson, född Lindberg, till belopp av 800 kronor.

Häröver har statskontoret den 1 februari 1916 avgivit infordrat
utlåtande.

Till stöd för sin framställning har tillförordnade chefen för nämnda
undersökning anfört följande:

När geologiska undersökningen från och med år 1910 uppfördes
på ordinarie stat, hade Santesson redan uppnått en ålder av över 62 år
och kunde således icke vinna inträde i civilstatens änke- och pupillkassa

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 83.

och därigenom tillförsäkra sin maka rätt till pension. Att emellertid i
detta fäll ett ömmande behov av sådan pension förelåge, borde tydligt
framgå därav, att behållningen i boet efter Santesson, såsom syntes av
bilagt transumt av bouppteckningen, belöpte sig till endast 1,501 kronor
22 öre.

Såsom vägande skäl att bevilja den begärda pensionen kunde framhållas
Santessons synnerligen långa, plikttrogna och om framstående
skicklighet vittnande tjänstgöring vid ämbetsverket. Efter att den 1 juli
1872 hava blivit av dåvarande chefen för undersökningen anställd såsom
kemist vid densamma, förordnades Santesson år 1875 av chefen för
civildepartementet till tjänsteman vid verket och 1901 av chefen för jordbruksdepartementet
till aktuarie, å vilken befattning han erhöll fullmakt
vid undersökningens uppförande på ordinarie stat från och med början
av år 1910. När Santesson från och med 1 juni 1914 erhållit avsked
med pension, hade han alltså tjänstgjort vid verket under 41 år 11 månader,
därav i ungefär 29 år såsom kemist och i 13 år såsom aktuarie,
varjämte han i 38 år varit dess bibliotekarie. Under denna i det
närmaste 42-åriga tjänstetid hade Santesson blott två gånger åtnjutit
tjänstledighet, nämligen under 2 veckor för sjukdom år 1875 och under
3 veckor, likaledes för sjukdom, under år 1895. För övrigt hade han i
mycket stor utsträckning utöver den dagliga tjänstgöringstiden ägnat
sig åt verkets arbeten. I alla de funktioner, som Santesson under sin
långa tjänstemannabana haft att fylla, hade hans arbete präglats av
gedigenhet och skicklighet, och det kunde utan överdrift sägas, att han
vant ett av ämbetsverkets bästa stöd.

Då Santesson nu avlidit efter att blott under något mer än ett
år hava fått åtnjuta sin sällspord ärligt förtjänade pension och utan att
hava varit i tillfälle att genom delägarskap i civilstatens änke- och
pupillkassa tillförsäkra sin efterlämnade maka nödig bärgning, syntes
det vara i överensstämmelse med rätt och billighet, att statsmakterna trädde
emellan genom beviljandet av änkepension.

Enligt den för Santesson gällande lönestaten skulle pensionen till
hans änka efter de nu för civilstatens änke- och pupillkassa gällande
normerna hava uppgått till 800 kronor per år, ett belopp, som med
hänsyn till penningvärdets fallande under senare år nu måste anses
synnerligen lågt.

Vid framställningen har fogats transumt av bouppteckningsinstrument,
utvisande, att Santesson, som varit född den 3 september 1847,
avlidit den 14 oktober 1915 och såsom stärbhusdelägare efterlämnat
änka och tre barn samt att boets behållning uppgått till 1,501 kronor 22 öre.

Departements chefen.

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 83.

Till jordbruksdepartementet har vidare inkommit ett av vederbörande
pastorsämbete utfärdat bevis, att änkan Santesson är född den 28
augusti 1857.

Statskontoret har i sitt förberörda utlåtande anfört i huvudsak
följande.

Med hänsyn till vad chefen för Sveriges geologiska undersökning
anfört måste starka billighetsskäl anses föreligga för utverkande av
någon pension åt änkan efter Santesson.

Vad beträffade det föreslagna beloppet, som motsvarade vad som
skulle hava utgått till änkan Santesson såsom pension från civilstatens
änke- och pupillkassa, därest hennes man vunnit delaktighet i densamma,
måste det ju visserligen medgivas, att detta belopp icke vore
i och för sig oskäligt, men med avseende därå, att för pension från
nämnda kassa förutsattes erläggande av icke obetydliga avgifter till
kassan, syntes det dock statskontoret, som om beloppet i detta fall,
där inga som helst sådana avgifter förekommit, borde sättas något lägre
och icke överstiga 700 kronor.

Då geologiska undersökningens tjänstemän alltsedan år 1910 äro
uppförda på ordinarie stat och Santesson allenast med hänsyn till sin
då uppnådda ålder icke blivit berättigad till delägarskap i civilstatens
änke- och pupillkassa, synas starka billighetsskäl föreligga att bereda
hans änka den ifrågasatta förmånen av pension. I detta sammanhang
kan erinras, att Santessons pension, 4,000 kronoi'', varit lika med det
högsta pensionsunderlag, som för hans tjänst varit bestämt enligt
gällande lag angående civila tjänstinnehavares rätt till pension. Då, enligt
reglementet den 21 december 1907 för civilstatens änke- och pupillkassa,
tjänstinnehavares delaktighetsbelopp i samma kassa är lika med en femtedel
av högsta pensionsunderlaget enligt civila pensionslagen, samt pension för
änka ensam enligt berörda reglemente utgår med det delaktighetsbelopp,
som senast varit för mannen gällande, skulle, därest Santesson varit delägare
i kassan, pensionsbeloppet för hans änka hava utgjort 800 kronor.
Någon avgift till nämnda kassa har emellertid av Santesson icke
érlagts.

På sätt statskontoret anfört synes därför 700 kronor kunna anses
såsom ett efter omständigheterna avpassat skäligt pensionsbelopp.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå
riksdagen medgiva,

att förre aktuarien vid Sveriges geologiska undersökning Gustaf
Henrik Santessons änka Alma Johanna Santesson, född Lindberg,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 83. 5

må under sin återstående livstid, så länge hon förbliver änka, å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av 700 kronor, att utgå
från och med november månad år 1915.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:
A. Lekänder.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 69 höft. (Nr 83.)