Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 82.

Nr 82.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående upplåtande
av lägenheter från förra militiéh o stället Pålsboda nr 1
och Folkasboda nr 1 i Örebro län • given Stockholms
slott den 25 februari 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå riksdagen
medgiva,

dels att de å stadsingenjören Karl Davidsons år 1914 upprättade
förslag till plan för ^styckning av lägenheter vid Pålsboda järnvägsstation
med litt. A 10, A 11, A 12, B 1, B 2, B 3, B 4, B 5 och B 6
betecknade lägenheter må var för sig med i statsrådsprotokollet angivet
område från förra militiebostället 1/2 mantal Pålsboda nr 1 och 1/2 mantal
Folkasboda nr 1 i Sköllersta socken av Örebro län upplåtas enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenketer från kronoegendomar; dels

ock att de med litt. A 7, A 8 och A 9 å ovannämnda plan
betecknade lägenheter må var för sig med i förenämnda statsrådsprotokoll
angivet område från samma egendom å offentlig auktion till
den högstbjudande försäljas under de i brevet den 29 maj 1874 omförmälda
villkor.

De till ärendet börande handlingar och kartor skola tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver
riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 68 käft. (Nr 82.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 82.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
25 februari 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen statsrådet friherre Beck-Friis anförde:

I proposition nr 179 vid 1914 års senare riksdag föreslog Kungl.
Magt riksdagen medgiva, dels att 17 till förra militiebostället 1/2 mantal
Pålsboda nr 1 och 1/i mantal Folkasboda nr l1) i Sköllersta socken av
Örebro län hörande, å en i det tillhörande statsrådsprotokollet intagen
tablå närmare augivna tomter ävensom lägenheten litt. B 1 finge, med
tillägg av viss vägmark, var för sig upplåtas enligt kungörelsen den 17
oktober 1913 angående grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från vissa kronoegendomar, dels ock att en till samma kronoegendom
hörande, med litt. C betecknad lägenhet finge under viss förutsättning
säljas till namngiven person.

9 Angavs å vissa ställen i propositionen oriktigt såsom Folkasboda nr 2.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 82. 3

Ifrågavarande kronoegendom är belägen omkring Pålsboda järnvägsstation
och var utarrenderad till den 14 mars 1915. Tomtbeteckningarna
hänförde sig till en av distriktslantmätaren Carl Berner år 1911
upprättad karta över egendomen.

Riksdagen anmälde i skrivelse nr 237 den 29 augusti 1914, att riksdagen
endast i så måtto bifallit Kungl. Maj:ts proposition, att riksdagen
medgåve försäljning av sistnämnda lägenhet litt. (J. rlillika anhöll riksdagen,
att Kungl. Maj:t täcktes verkställa förnyad utredning i enlighet
med vissa i skrivelsen angivna grunder av frågan om upplåtelse av de
i framställningen omförmälda tomter samt till riksdagen snarast inkomma
med nytt förslag i ärendet.

Beträffande de av riksdagen angivna grunderna må här lämnas
följande sammanfattande redogörelse.

De av Kungl. Maj:t ifrågasatta tomtupplåtelserna representerade en
först på senare åren uppkommen typ av jordförsäljningar, avseende
styckning och försäljning såsom byggnadstomter i större skala av områden,
belägna inom eller omedelbart intill mera koncentrerade, i utveckling
stadda samhällen. Med hänsyn till det inflytande, som en
dylik tomtförsäljning från statens sida vore ägnad att utöva på utvecklingen
av ifrågavarande samhällen, särskilt om staten bleve den huvudsakligaste
tomtförmedlaren på platsen, ansåge riksdagen det vara av
vikt, att frågan om statens verksamhet på detta område upptoges. till
närmare undersökning. Det vore av stor betydelse, att staten icke
underläte att vidtaga åtgärder för att sådant samhälles utveckling måtte ledas
i rätt riktning till båtnad och fromma för den plats det gällde, särskilt
beträffande sådana samhällen, vilka ännu befunne sig på det första
stadiet av sin utveckling och därför icke kunde förväntas själva vara i
stånd att tillgodose kravet på en planläggning för framtiden. Staten
borde därför vid tomtupplåtelser i samhällen av nu ifrågavarande slag tillse,
att en verklig och med sakkunskap uppgjord plan för det framtida bebyggandet
utlades, i första hand omfattande vad som i allmänhet ansåges
böra ingå i stadsplanen, nämligen tomtindelning, gatureglering, torg och
andra allmänna platser. Det vore dock även angeläget, att jämväl
hygieniska och estetiska synpunkter bleve behörigen tillgodosedda, och
därför borde tillses, att möjlighet bereddes till dränering, anordnande
av kloakledning och gemensam vattentillgång, anläggningar samt öppna
platser för invånarnas trevnad m. m. Ehuru planläggningen givetvis
måste från början utföras i hela sin vidd, borde tomterna föryttras
endast efter hand och med iakttagande av lämpligt ordnad byggnadsföljd.
Härigenom skulle vinnas ett regelbundet och jämt fortlöpande

4 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 82.

utbyggande av samhället samt ordnandet av gatuanläggningar, vatten- och
belysnings frågor m. m. underlättas. Upprättandet av en plan av sålunda
omförmält slag kunde icke lämpligen anförtros åt de ordinarie uppskattningsmännen
eller åt lantmätare, utan en på området fullt sakkunnig
person borde anlitas. Vederbörande samhälle syntes ock böra
hava befogade anspråk att få tillfälle att taga del av planen och yttra
sig över densamma. — Åven beträffande tomtprisens reglering borde
staten låta sig angeläget vara att främja en god utveckling av de
samhällen, där staten i någon större omfattning uppläte tomter, isynnerhet
där staten vore ensam tomtförsäljare och alltså helt och hållet behärskade
tomtmarknaden. I de centralare delarna borde självfallet tomterna
från början åsättas högre pris än i de längre ut belägna delarna. För lägre
pris å sistnämnda tomter talade, utom det mindre goda läget, även den omständigheten,
att dylika tomter i den enskildes hand ofta bleve föremål
för en mindre sund spekulation, som framkallade en onaturlig värdestegring
och för den mindre bemedlade försvårade möjligheten att förvärva
ett eget hem. Därest emellertid staten beträffande platser, där
den vore ensam eller huvudsaklig tomtförsäljare, från början och allt
framgent för dessa tomter åtnöjde sig med ett efter förhållandena avpassat
moderat pris, skulle uppkomsten av en osund tomtspekulation
försvåras. Då statens inkomst av dylik tomtmark förut i allmänhet
varit jämförelsevis ringa, skulle upplåtelserna bli ekonomiskt fördelaktiga,
även om försäljningen av nyssnämnda socialekonomiska skäl icke
baserades på rena vmstsynpunkter. — Slutligen framhöll riksdagen, att
städer och andra samhällen på ett mera framskridet utvecklingsstadium
i allmänhet borde anses vuxna uppgiften att själva ordna och planlägga
samhällets bebyggande och att det därför kunde ifrågasättas, om
icke tomtupplatelser från kronan i dessa fall borde ske direkt till samhället.
Om detta ej funnes böra ske, borde dock upplåtelserna anpassas
till den för samhället i övrigt gällande byggnadsplanen.

Vid föredragning den 9 oktober 1914 av riksdagens förenämnda
skrivelse anbefallde Kungl. Maj:t. domänstyrelsen dels att till Kungl.
Maj.t inkomma med yttrande, huruledes de av riksdagen i skrivelsen
angivna syftemål syntes styrelsen lämpligast kunna vinnas, samt ifråga
om de åtgärder och föreskrifter, som för sådant ändamål kunde finnas
erforderliga, dels ock att vid utarrendering av ifrågavarande kronoegendom
iakttaga, att det område, som ansåges närmast böra ifrågakomma till
lägenhetsupplåtelser, särskilt för sig utarrenderades för en tid av tre år.

Till följd härav företogs ärendet till förnyad handläggning av
vederbörande uppskattningsmän. Dessa anmodade stadsingenjören i Öre -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition AV 82. 5

bro Karl Davidson, vilken vore känd och mycket anlitad som expert
för upprättande av planer för stiider och liknande samhällen, att lör
utredning enligt de av riksdagen angivna grunder verkställa mätningar
och avvägningar med mera samt uppgöra plan och förslag till föreskrifter.
På grund härav uppgjorde Davidson år 1914 en karta, benämnd
»förslag till plan för afstyckning av lägenheter vid Pålsboda järnvägsstation
å kronohemmanen Folkasboda och Pålsboda uti Sköllersta
socken och härad av Örebro län», samt avlämnade eget yttrande i
frågan. Å sagda karta finnas utlagda utmed gamla landsvägen 24
tomtlägenheter i en lång rad, därav litt. A 1—A G norr om järnvägen
samt litt. A 7—A 12 och B 1—B 12 söder om järnvägen. Dessutom
finnes med litt. D betecknat ett trekantigt område norr om järnvägen,
vilket icke avsetts till försäljning utan ansetts böra bibehållas som
öppen plats.

I yttrandet har Davidson anfört huvudsakligen följande. Det nu
till försäljning föreslagna området innefattade 4.42 9 5 hektar, därav
3.9180 hektar tomtmark i de 24 tomterna samt 0.5115 hektar vägar och
öppna platser. Det vore beläget å en större grusås, i dagligt tal kallad
Tippen, samt vore lämpligt för bostadsplatser. Plananordningen hade
bestämts med hänsyn till de synpunkter, som numera gjorde sig gällande
vid stadsplaners upprättande, såsom terrängens beskaffenhet, befintliga
vägar samt hygieniska och estetiska krav. Åsens ringa bredd hade
hindrat utläggande av diagonala uppfartsvägar. Vägarna hade föreslagits
till 6 meters bredd men kunde vid en eventuell utvidgning av planen
breddas till 12 meter eller vanlig stadsgatas bredd. Vägområde borde
icke inräknas i tomterna. Lägenheternas storlek hade föreslagits till
omkring 15 ar med 22 å 26 meters fasad. De hade visserligen kunnat
göras något mindre, men med hänsyn till deras läge i en brant sluttning
och för minskande av eldfara hade denna storlek ansetts lämplig. Ingen
svårighet funnes för tomternas ton-läggning eller för slask- och dagvattens
bortledande. Grundförhållandena å samtliga lägenheter vore
goda. Beständig vattentillgång funnes icke annat än i åsens grundlager.
Under det torra året 1914 hade dock de bättre anordnade brunnarna
hållit det nödvändigaste av hushållsvatten.

Davidson har vidare, med förmälan att han varit i tillfälle att på
platsen förvissa sig om, att den uppgjorda planen på lämpligt sätt kan
anslutas till angx-änsande områden och byggnadsplatser, och att planens
utställande för yttrande från enskilda därför icke ansetts nödigt, anfört,
att, ehuru utstyckning av lägenheter kunde med ekonomisk fördel ske
såsom nu föreslagits, han dock ansåge, att för Pålsboda samhälles all -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 82.

manna behov och trevnad av någon tillflyktsort samt för bevarande av
naturskydd och på grund av estetiska krav den nu av honom enligt
erhållna direktiv föreslagna utstyckningen å höjdåsen Tippen icke borde
genomföras, åtminstone icke å den del, som läge norr om järnvägen.

Uppskattningsmännen hava däremot ansett alla de med litt. A och
B betecknade tomterna böra avsättas för försäljning, således även de
norr om järnvägen belägna litt. A 1—A 6. Det vore icke nödigt att
reservera denna del av åsen till grustag, enär tillgång på grus funnes i
åsen å flera kilometers längd både norr- och söderut. Då tomterna
enligt uppskattningsmännens mening hade ett olika värde, beroende på
belägenheten, hade uppskattningsmännen åsatt dem följande värden per
kvadratmeter, nämligen för tomterna litt. Afl, All och A 12 1 krona,
för litt. A 7—A 10 90 öre, för litt. A 1— A 5 samt B 1 och B 2 80 öre,
för litt. B 3 70 öre, för litt. B 4 och B 5 60 öre, för litt, B 6 och B 7
50 öre och för litt. B 8—B 12 40 öre. Sammanlagda uppskattningsvärdet
å de 24 tomterna upptogs till 27,290 kronor, motsvarande för 3.9180
hektar i medeltal 69.6 öre per kvadratmeter. Under erinran att uppskattningsmännen
i det förslag, som år 1914 underställdes riksdagen,
upptagit värdena till i medeltal 66 öre per kvadratmeter, men att myndigheterna
då ansett detta pris för högt och att jag biträtt domänstyrelsens
förslag om prisets bestämmande överallt till 40 öre per kvadratmeter
utan hänsyn till läget, hava uppskattningsmännen anfört, att samma
anmärkning torde komma att riktas mot deras nu gjorda värdering,
men att de likväl icke ansett sig kunna föreslå prisen annorlunda, än
dessa enligt deras undersökningar befunnits gälla. En gradering av
prisen ansåge de i varje fall icke kunna frångås, helst som erfarenheten
från liknande platser utvisat riktigheten därav.

Då Kungl. Maj:ts befallningshavande fann de i riksdagens skrivelse
angivna grunderna icke hava blivit iakttagna i uppskattningsmännens
nyssberörda förslag samt stadsingenjören Davidson i sitt yttrande antytt
sig hysa annan mening i frågan än uppskattningsmännen, infordrade
Kungl. Majrts befallningshavande nytt jfltrande från Davidson, vilken i
P. M. den 24 december 1914 uttalade, att det från modern stadsplanesynpunkt
vore fullt riktigt, att ägotrakten Tippen icke borde bliva
föremål för ^styckning och bebyggande utan i stället bibehållas som
allmän öppen plats. Området utgjorde nämligen en ganska ovanlig
grusåsformation med krönet omkring 12 meter över basen, och trakten
bestode av en tillgänglig och vacker hagmark, bevuxen med delvis
större björkskog, som gjorde platsen eftersökt som park och tillflyktsort.
Då det skulle vara till skada att genom platsens bebyggande beröva

Kungi. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 82.

samhället en dylik öppen plats, soin sannolikt icke komrae att genom
bebyggande vinna i estetiskt avseende, syntes det uppenbart, att åtminstone
största delen borde bibehållas öppen och naturbildningen därigenom
i huvudsak bevaras. Enda delen, som utan egentlig olägenhet
kunde bebyggas, syntes vara det område söder om järnvägen, vara
lägenheterna A 7—A 12 å förenämnda plan vore belägna. Ett norr om
järnvägen och öster om Pålsboda gamla utfartsväg beläget område, kallat
Aspgärdet, vore däremot synnerligen lämpligt för styckning. Detta
område läge sunt på högländ åker med fast botten, knappt 200 meter
från järnvägens stationshus och begränsades i norr av utfartsväg och
rågång, i väster av utfartsväg, i söder av statens järnväg, och i öster
av ägoväg mot hemmanets mark i övrigt. Det innehölle i areal 6.8 3
hektar och kunde med hänsyn till sin belägenhet på ett.planmässigt
och ändamålsenligt sätt utstyckas, utan att särskild, vittomfattande plan
på angränsande områden behövde uppgöras. I avseende å iipprättandet
av så fullständig och vittomfattande plan, som omförmäldes i riksdagens
förberörda skrivelse, mötte större svårigheter än man vid ett första
påseende kunde förmoda. Ett fullständigt stadsplaneförslag för
Pålsboda skulle beröra icke allenast kronans område utan även
till större delen två enskilda hemman jämte några andra fastigheter.
För att åstadkomma ett fullständigt förslag måste därför alla fastigheterna
uppmätas och kartläggas, nivåkurvor inläggas, planförslag uppgöras,
tekniska beräkningar verkställas samt, om gällande bestämmelser
för stadsplaners upprättande skulle följas, även en ekonomisk utredning
o-öras om kostnaden för planens realiserande. Härtill komme, att
Pålsboda samhälle icke nått den utveckling, att bestämmelserna i stadsplanelagen
för municipalsamhälle och köping kunde tillämpas, vadan
och då arbetet med uppgörande av förslag till större delen berörde enskildas
ägoområden, varöver man ej ägde vidtaga några åtgärder, svårigheterna
för upprättande av ett fullständigt stadsplaneförslag syntes vara
av den art, att det lör närvarande mötte formellt hinder att åstadkomma
ett dylikt. Däremot hade lägenheterna i Davidsons förslag så utstyckats,
att de kunde anpassas i en framtida större plan, något som syntes tillfyllest
med hänsyn till samhällets nuvarande utveckling. Davidson har
slutligen sammanfattat sina uttalanden sålunda, att ägotrakten Tippen
icke bör bliva föremål för ^styckning, med undantag dock för lägenheterna
A 7—A 12, att området norr om järnvägen och öster om Pålsboda
gamla utfartsväg (Aspgärdet) lämpligen kan utstyckas till lägenheter,
samt att med hänsyn till svårigheterna att åstadkomma en fullständig
och vittomfattande plan å hela Pålsboda samhälle utstyckningen

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 82.

å kronans hemman för närvarande bör begränsas till de områden, som
ovan föreslagits.

Kungl. Maj:ts befallningshavande anslöt sig i skrivelse till domänstyrelsen
den 3 Idecember 1914 till vad Davidson sålunda anfört, dock att för
tillgodoseende av behovet av bostadslägenheter under de närmaste tjugu
åren det icke syntes erforderligt att avsätta hela skiftet Aspgärdet utan blott
en del därav. Med utläggande av fullständig plan för samhällets framtida
bebyggande syntes böra anstå tillsvidare och intill dess det visat
sig, om och i vilken mån det utvecklade sig. Det borde dock tagas
under övervägande, huruvida den återstående delen av Tippen eller åtminstone
den del, som läge norr om järnvägen, kunde böra redan vid
nu förestående utarrendering undantagas till allmän plats.

För den händelse uppskattnirigsmännens förslag skulle till någon
del godkännas, ansåge Kungl. Majrts befallningshavande, att de av dem
åsätta värdena borde reduceras med minst 30 procent, dock icke för
tomterna litt. All och A 12, å vilka anbud avgivits, överstigande de
åsätta värdena. I annat fall kunde befaras, att tomterna ej skulle finna
köpare, enär bättre tomtjord utan tvivel kunde köpas från angränsande
enskilda hemman till mycket billigare pris.

Enär svårighet mötte att i tillräckligt god tid bestämma omfattningen
av den del av egendomen, som enligt Kungl. Maj:ts beslut borde
särskilt utarrenderas pa kortare tid, blev hela egendomen utarrenderad
på ett år till den 14 mars 1916.

Med anledning av Davidsons och Kungl. Maj:ts befallningshavandes
ovanberörda uttalanden anhöll därpå domänstyrelsen hos Kungl. Maj:ts
befallningshavande, att beiallningshavanden ville låta å karta utmärka
det område av egendomen norr om järnvägen och öster om Pålsboda
gamla utfartsväg, som kunde anses böra reserveras för ^styckning till
bostadslägenheter under närmaste tjugu år. Till svar härå överlämnade
Kungl. Maj:ts befallningshavande till styrelsen förnyat yttrande i ämnet
av Davidson, däri denne meddelade, att"hela nyssberörda område, kallat
Aspgäidet, med hänsyn till läge och grundförhållanden vore synnerligen
lämpligt för utstickning av lägenheter, att den del därav, som först
borde komma ifråga för styckning och som ansåges fylla behovet för
de närmast kommande tjugu åren och vars avskiljande skulle medföra
minsta olägenhet för arrendatorn, vore norra delen med de gränser, som
angivits med rött bläck och bokstäverna A, B, C, D och E å Berners
förberörda karta samt att det sålunda utmärkta området innehölle en
arealav 2,59 5 hektar, varav på lämpligt sätt kunde utstyckas, förutom
nödiga vägar, 17 lägenheter av omkring 12.3 4 ars storlek var och en.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 82.

Domänstyrelsen har nu i skrivelse den 31 december 1915 underställt
detta ärende Kungl. Maj:ts prövning och därvid till en början
meddelat, att på grund av de olika meningar angående lägenhetsupplåtelser,
som sålunda yppat sig, styrelsens chef, generaldirektören Fredenborg
ansett sig höra på platsen inhämta kännedom om hithöiande förhållanden,
och att denne därvid fått den bestämda uppfattning, att det
så kallade Aspgärdet visserligen, såsom Davidson framhållit, i och för
sig vore lämpligt för bebyggande men, med hänsyn till dess från
järnvägsstationen avlägsna läge, likväl ej nu borde komma ilråga till
utstyckning.

Domänstyrelsen har vidare anfört följande.

»Å den invid järnvägsstationen belägna, i enskild ägo befintliga egendomen
Kärr finnas i ganska stor utsträckning tomter till salu, vilka äro bättre belägna
än de, som kronan kan avyttra. Det kan under sådana förhållanden ifrågasättas,
huruvida en upplåtelse av tomter från kronoegendomen för närvarande är av behovet
påkallad, men med hänsyn till möjligen uppkommande behov under instundande
tjuguåriga arrendeperiod anser styrelsen dock lämpligt, att åtgärder nu vidtagas
för försäljning till tomter av någon del utav egendomen. Det område, som å Davidsons
plan indelats till tomter med beteckning A 7 —A12 och Bl—B 12, torde
därvid böra komma till användning.

Den del av Tippen, som ligger norr om järnvägen och motsvaras av tomterna
Al-A6 samt D, lämpar sig till största delen ej för bebyggande på grund av
markens starka lutning. Särskilt är detta förhållandet med tomten A 6. Genom
hela detta områdes bevarande i kronans ägo skulle även behörig hänsyn tagas till
ett blivande större samhälles eventuella behov av park och tillflyktsort.

Beträffande tomterna söder om järnvägen gäller, att ju längre de äro avlägsna
från stationen, dess bättre lämpa de sig för bebyggande. Terrängen blir
lägre och jämnare och mindre fuktig i de längst bort belägna delarna. Vad angår
A 7 och A 8, synas dessa tomter bättre lämpa sig till industritomter än bostadstomter
Bostäderna å dem komme att ligga särdeles fuktigt i det surhål, som
uppstått under den här rätt branta åsen. Men med hänsyn till deras läge i närheten
av stationen är det ej osannolikt, att de skulle bliva eftersträvade såsom
industritomter och även lämpa sig därtill, sedan marken utdikats och igenfyllts.
Vad nu anförts om A 7 och A 8 gäller även, ehuru i mindre man, om A 9, varför
även denna tomt synes lämpligen kunna upplåtas för industriändamål.

Ett upplåtande av A 10 samt B1—B 10 till bostadslägenheter synes däremot
ej böra möta betänkligheter. Någon anledning att åsätta dem olika saluvärden
efter deras belägenhet i förhållande till järnvägsstationen synes ej föreligga, da de
längre bort belägna tomterna dels, såsom ovan framhållits, äro lättare att bebygga
och dels verka mera tilltalande för ögat, bevuxna som de äro med stora björkar.
Saluvärdet å dem synes,, med hänsyn till vad riksdagen i dess förberörda skrivelse
anfört om angelägenheten därav, att staten även i fråga om tomtprisens reglering
främjade en god utveckling av de samhällen, där staten i någon större omfattning
uppläte tomter, ej böra sättas högre än 40 öre per kvadratmeter, oaktat vid föiBihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 68 höft. (Nr 82.) 2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 82.

säljning av tomter från intill liggande enskilda egendomar betingats avsevärt högre
pris. Saluvärdet a till industritomter avsedda A 7, A 8 och A 9 ävensom å A11
och A 12, vilka båda tomter för närvarande innehavas av sågaren Th. Pettersson,
synes emellertid lämpligen kunna bestämmas till 100 kronor per ar. Enligt denna
beräkningsgrund skulle saluvärdet utgöra å

	Areal, ar	Kronor
A 7 ........................	15.io	1,510
A 8 ........................	13 80	1,380
A 9 ........................	13.80	1,380
A 10 .......................	14.80	592
All ........................	14.50	1,450
A 12 ........................	17.30	1,738
Bl ........................	17.40	696
B 2 ........................	18.70	748
B 3 ........................	19.70	788

	Areal, ar	Kronor
B 4 .......................	19.io	764
B 5 ........................	17.io	684
B 6 .......................	15.70	628
B 7 ........................	15.30	612
B 8 ........................	15.80	632
B 9 ........................	16.70	668
B10 ........................	18.io	724
Bil .......................	19.70	788
B 12 ........................	20.20	808

På grund härav har domänstyrelsen hemställt om proposition om
försäljning av de i tabellen upptagna 18 lägenheter, av vilka A 7, A 8
och A 9 borde säljas å auktion och alla de övriga såsom egnahemslägenheter.

Jag . har inhämtat, att domänstyrelsen föranstaltat om skötsel och
vård för tiden till den 14 mars 1917 av det område, som enligt styrelsens
förslag sålunda skulle utbjudas till försäljning, samt avlåtit hembud
till egendomens nuvarande arrendator att jämlikt honom tillerkänd
optionsrätt under 20 år från den 14 mars 1916 arrendera hela återstoden
av egendomen, alltså jämväl det i Davidsons yttranden omförmälda
Aspgärdet.

Enär domänstyrelsens förslag innefattade försäljning av flera tomter
söder om järnvägen än Davidson tillstyrkt, har tillfälle beretts Davidson
att yttra sig härom. Då det därjämte syntes kunna ifrågasättas, om
det vore lämpligt att bilda en mer än 450 meter lång rad av lägenheter
utan någon tvärväg, begärdes hans yttrande, huruvida icke sådan
väg borde utläggas mellan tomterna litt. B 3 och B 4.

Med anledning härav har Davidson i skrivelse den 14 februari
1916 anfört, att han ansåge det från stadsplanesynpunkt lyckligast, om
alls ingen utstyckning av tomter å åsen Tippen ägde rum utan denna
bibehölles såsom allmän park, men att utan nämnvärt intrång på denna
hans åsikt tomterna litt. A 7—A 12 samt B 1—B 6 syntes kunna upplåtas
till bostadslägenheter. Förutom områdena litt. D och A 1—A 6
borde alltså även litt. B 7—B 12 undantagas och bestämmas till öppen

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 82.

plats. Härigenom skulle trakterna såväl norr som söder om, järnvägen
få sin egen öppna plats. Längden av den långa raden lägenheter söder
om järnvägen skulle även härigenom väsentligt förkortas till fördel lör
planläggningen. Någon särskild tvärväg behövdes då icke. Därest denna
begränsning icke komme till stånd, kunde visserligen en 5 meter bred
gångväg anordnas mellan litt. B 3 och B 4 men den vore icke av nöden.

Körväg kunde i allt fäll ej anordnas därstädes för den starka sluttningens
skull. Davidson bär därjämte ånyo uttalat såsom sm mening,
att ytterligare utstyckning lämpligen kunde ske å Aspgärdet, vars avstånd
från stationshuset, 200 meter, icke innebure någon nämnvärd olägenhet.

Den nu åstadkomna utredningen synes mig utvisa, att med hänsyn Departement»-till önskvärdheten av att reservera vissa områden såsom öppna platser
och att bevara en mera ovanlig naturformation utstyckning till tomter
å den till ifrågavarande kronoegendom hörande åsen Tippen bör ske
endast i väsentligt mindre omfattning än propositionen år 1914 innebar.

Jag ansluter mig till stadsingenjören Davidsons senast framlagda förslag,
att allenast de 12 tomterna A 7—A 12 och B 1—B 6 nu böra försäljas
och tomterna A 1—A 6 samt B 7—B 12 avses till allmänna platser.

Då skiftet Aspgärdet ingår i den del av egendomen, som redan av
domänstyrelsen hembjudits arrendatorn till förnyat arrende, läier frågan
om tomtförsäljning från detta skifte nu få lämnas å sido. Då Pålsboda
samhälle ännu är jämförelsevis obetydligt och dess utvecklingsmöjligheter
synas ganska ovissa samt stationsområdet och lippen å
västra sidan angränsas av enskild mark, å vilken förslag till stadsplan
icke lämpligen torde å kronans bekostnad böra utläggas, synes man
kunna låta sig nöja med den av Davidson lämnade förklaringen, att
kronans till försäljning nu ifrågasatta tomter låta sig på ett lämpligt
sätt inpassa i en blivande planläggning för samhället.

I avseende å prisen å tomterna instämmer jag med domänstyrelsen
med hänsyn till vad styrelsen upplyst angående tomtmarkens beskaffenhet.

Jämväl i fråga om försäljningssättet synes mig domänstyrelsens
förslag böra vinna bifall. Då det emellertid är min avsikt att inom
kort föreslå Kungl. Maj:t framläggande av proposition till riksdagen
om vissa ändringar i kungörelsen den 17 oktober 191o angående grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar, torde
försäljningen av de lägenheter, vilka böra från ifrågavarande kronoegendom
säljas såsom egnahemslägenheter, icke nu böra angivas skola
ske enligt nyssnämnda kungörelse utan mera allmänt »enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar».

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 82.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen medgiva,

dels att de å stadsingenjören Karl Davidsons år 1914 upprättade
förslag till plan för ^styckning av lägenheter vid Pålsboda järnvägsstation
med litt. A 10, A 11, A 12, B 1, B 2, B 3, B 4, B 5 och B 6 betecknade
lägenheter må var för sig med ovan angivet område från förra
militiebostället Va mantal Pålsboda nr 1 och V2 mantal Folkasboda nr 1
i Sköllersta socken av Örebro län upplåtas enligt gällande grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar;

dels och att de med litt. A 7, A 8 och A 9 å ovannämnda plan
betecknade lägenheter må var för sig med ovan angivet område från
samma egendom å offentlig auktion till den högstbjudande försäljas
under de i brevet den 29 maj 1874 omförmälda villkor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall och förordnade, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Curt Bohtlieb.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG, 1916.