Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr SO.

Nr SO.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
anslag till en tredje utbyggnad av Trollhätte kraftstation;
given Stockholms slott den 3 mars 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civiiärenden för denna dag vill Kungl. Maj: t härmed föreslå riksdagen
att för fortsättande av arbetena för en tredje utbyggnad av Trollhätte
kraftstation för år 1917 anvisa ett anslag av 3,700,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att därav förskottsvis under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna 1,500,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 66 höft. (Nr 80.)

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr SO.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
mars 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition, som kunde
komma att avlåtas angående fortsatt anslag för utförande av en tredje
utbyggnad av Trollhätte kraftstation, för ändamålet beräkna ett anslag
för år 1917 av 3,700,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 1,500,000
kronor.

Sedan ytterligare utredning nu verkställts, anhåller jag få ånyo
anmäla ärendet inför Kungl. Maj:t.

Jag erinrar därvid till en början, att riksdagen till arbetena å Trollhätte
kraftverks tredje utbyggnad, i enlighet med Kungl. Maj:ts därom

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr SO.

gjorda framställningar, anvisat för år 1915 300,000 kronor, med lätt
för Kung! Magt att därav förskottsvis under år 1914 utanordna 200,000
kronor, och för år 1916 2,500,000 kronor, med rätt för Kungl. Magt att
därav förskottsvis under år 1915 utanordna 1,300,000 kronor.

Uti skrivelse den 26 oktober 1915 anförde styrelsen uti förevarande
ämne följande:

»I underdåniga skrivelser den 28 februari 1914 och den 23 oktober 1914
har vattenfallsstyrelsen redogjort för dels den beräknade stegringen i kraftbehovet
vid Trollhätte kraftstation dels de planer, som förelegat för kraftstationens utbyggande
i större eller mindre omfattning.

På grundvalen av en utav vattenfallsstyrelsen lämnad utredning uttalade statsrådet
och chefen för civildepartementet vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t
den 14 maj 1914 av frågan om ytterligare utbyggnad av Trollhätte kraftverk, att
följande ungefärliga siffror syntes beteckna de energibelopp, som Ange anses bliva
erforderliga i kraftverket för aren 1915 1918:

år 1915 ....................................................................... 4?>000 kw »

1916 ........................................................................ 55,000 »

» 1917 ........................................................................ 58,000 »

» 1918 ........................................................................ 62,000 »

Då nu installerat maskineri ej tillåter större kraftleverans än 56,000 kw., beräknades
sålunda kraftstationens leveransförmåga vara uppnådd under år 1917.

Den hittills under år 1915 uppnådda maximibelastningen utgör c:a 48,300 kw.,
och den beräknade gränsen 49,000 kw. kommer med all säkerhet att överskridas före
1915 års slut.

Efterfrågan å kraft har emellertid under senaste året varit synnerligen livlig,
och avtal hava av vattenfallsstyrelsen träffats av sådan omfattning, att på grund av
de förbindelser, styrelsen redan iklätt sig, kraftförbrukningen redan under år 1916
torde komma mycket nära maximum av nuvarande leveransförmåga. Särskilt för
elektrokemisk industri finnas fortfarande rikliga avsättningsmöjligheter för kraft.

Det är därför av stor vikt, att byggnadsarbetena kunna så bedrivas, att ytterligare
två maskinaggregat kunna tagas i bruk under år 1917.

Beträffande de tekniska frågorna vid kraftstationens tredje utbyggnad har vattenfallsstyrelsen
i förutnämnda underdåniga skrivelser meddelat i huvudsak följande:

Planen för anläggningen är baserad på, att en ny tilloppsled för vatten erhålles
därigenom, att man från en punkt i nuvarande kraftkanal, strax ovan den störa avstängningsluckan,
utspränger en ny kraftkanal till gamla trafikkanalen. Denna skalle
i sammanhang härmed delvis vidgas och sedan från närheten av Oljeslagenet fortsättas
— till större delen som tunnel — under höjden vid villa Forslid fram till en
ny fördelningsbassäng invid den nuvarande. Ny tubintagsbyggnad skulle uppföras,
nya tubschakt upptagas och maskinaggregat installeras i en byggnad, som skulle utföra
direkt fortsättning av förutvarande maskinhuset, varjämte ställverksbyggnaden
är avsedd att i erforderlig utsträckning tillbyggas och förenas med den nya delen av
maskinhuset medels en ny kabelledning.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr SO.

Enär en del av den mark, som erfordras för utbyggnad enligt denna plan _

under förutsättning att plats skall beredas för mer än tre nya maskinaggregat — är
enskild egendom, har vattenfallsstyrelsen ej tidigare kunnat framlägga något definitivt
förslag till utbyggnadens omfattning. Sedan emellertid nu preliminärt avtal träffats
med ifrågavarande markägare, firman Nydqvist & Holm, vilket avtal vattenfallsstyrelsen
inom den närmaste tiden kommer att underställa Eders Kungl. Maj:ts nådiga prövning,
kan frågan nu i sin helhet bedömas.

Det har förut varit ifrågasatt att planera utbyggnaden för tre, alternativt fyra
nya maskinaggregat av ungefär samma storlek som de förutvarande; och hava kostnaderna
därvid beräknats till 6,500,000 kronor, resp. 7,490,000 kronor. Då det emellertid
är möjligt att, utan byggande av ny tilloppskanal, betjäna en eller i nödfall
två turbiner utöver de förutvarande genom att medgiva en något ökad fallförlust i
nuvarande kraftkanalen, och då dessutom det ej omedelbart erfordras avstängningsluckor,
isgrindar och tilloppstuber för de aggregat, som ej från början inmonteras,
angav vattenfallsstyrelsen i sin underdåniga skrivelse den 23 oktober 1914, att en
tredje utbyggnad med två nya maskinaggregat, utan ny tilloppskanal, men med fördelningsbassäng,
tubintag och maskinhus för fyra aggregat, kunde beräknas draga en
kostnad av 4,790,000 kronor. De nu nämnda förslagen voro baserade på, att man
för kraftstationsanläggningen fullt färdig ej skulle kunna förutsätta större vattenkonsumtion
än 350 sm3. Senare utredningar om Vänerns reglering och den »utbyggnadsvärda»
vattenkraften vid Trollhättan hava emellertid givit vid handen, att det
redan före Vänerns reglering är ekonomiskt lämpligt och riktigt att utgå från en
maximalt konsumerad vattenmängd av omkring 410 sm3 i Trollhättestationen, samt
att efter Vänerns reglering utbyggnad för minst 545 sm3 bör kunna ekonomiskt löna
sig. . Vattenfallsstyrelsen har därför verkställt utredning om möjligheterna för att utnyttja
en vattenmängd av omkring 410 sm3 genom utbyggande av kraftstationsanläggningen
å östra älvstranden. Det är därvid först att märka, att översta delen av den
nuvarande kraftkanalen, d. v. s. ovanför stora avstängningsluckan, vilken del enligt
planen maste kunna framföra vatten till samtliga maskinaggregat efter full utbyggnad,
jämte kanalintaget är konstruerad för en vattenmängd av 350 sm3. Genom verkställda
fallförlustmätningar i den nuvarande tilloppskanalen har emellertid påvisats,
att den nämnda övre, gemensamma kanaldelen samt kanalintaget kunna oförändrade
användas vid en vattenkonsumtion av 410 sm3, utan att den totala fallförlusten blir
otillåtligt stor, under förutsättning att den del av den nya tilloppskanalen, som blir
belägen nedom Oljeslageriet, utföres med 65 m2:s vattensektionsarea i stället för att
givas en vattensektionarea av 50 m2, som förut beräknats.

hör utnyttjande av en vattenmängd av 410 sm3 erfordras 12 maskinenheter av
ungefär samma storlek, som nu användes i kraftstationen, vartill kommer, att ett
reservaggregat måste finnas vid revision av någon av övriga maskinenheter. Sammanlagt
13 st. maskinaggregat eller 5 st. utöver de nu befintliga skulle följaktligen behöva
installeras. Därest förenämnda preliminära avtal med firman Nydqvist & Holm
av Eders Kungl. Maj:t godkännes, erhålles möjlighet att i överensstämmelse med nu
antydda principer verkställa en utbyggnad på ett tekniskt och ekonomiskt fullt tillfredsställande
sätt.

Totalkostnaden för en sådan »tredje utbyggnad» vid samma beräkningsgrunder,
som tillämpats för övriga alternativ, skulle bliva 8,620,000 kronor. Emellertid bör man,
såsom vattenfallsstyrelsen redan tidigare framhållit, för begränsande i möjligaste mån
av kapitalutläggen, till en början inskränka sig till installerande av endast två nya
maskinenheter med tillhörande anordningar och tillsvidare ej utbygga den nya tillopps -

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 80.

kanalen, varjämte avstängningsluckor, isgrindar och tuber ej heller behöva insättas
för de tre sista turbinerna. Fördelningsbassäng och maskinhus böra däremot i ett
sammanhang fullt utbyggas. Under förutsättning av en sådan plan för arbetet skulle
kostnaden bliva begränsad till 5,100,000 kronor eller till 310,000 kronor mera, än
som beräknades i förenämnda underdåniga skrivelse den 23 oktober 1914. Denna
kostnadsökning föranledes av att fördelningsbassäng, tilloppstunnlar, tubintagsbyggnad
och maskinhus beräknas bliva utförda för fem i stället för, såsom förut avsetts,
fyra maskinaggregat. Utöver förut anvisade medel skulle således nu erfordras ett
ytterligare anslag av 2,300,000 kronor.

Då därmed vinnes en mycket god och i största möjliga grad koncentrerad utbyggnad,
anser sig vattenfallsstyrelsen böra bestämt tillstyrka, att den tredje utbyggnaden
på nyss anfört sätt utföres för fem nya maskinaggregat, av vilka tills vidare
två installeras.

De nyss angivna kostnadssummorna äro, för underlättande av jämförelse med
de för tidigare alternativ framlagda, baserade på normala prisförhållanden. Under
för närvarande rådande krigskonjunkturer äro emellertid särskilt prisen för verkstadsarbeten
och i all synnerhet alla sådana för elektriska maskiner och tillhörande utrustningsanordningar,
som innehålla avsevärda mängder koppar, mycket högt uppdrivna.
För de två maskinaggregat, som det här närmast gäller, torde man få beräkna
ett konjunkturtillägg utöver de pris, som förut antagits, av cirka 600,000
kronor.

Med hänsyn till härovan anförda skäl för tillgodoseende snarast möjligt av det
växande kraftbehovet anser vattenfallsstyrelsen det vara obetingat lämpligt och även
från rent ekonomisk synpunkt riktigt att trots nu gällande överpris så snart som
möjligt träffa avtal om leverans av nionde och tionde maskinaggregaten för Trollhättans
kraftstation. Ett uppskov skulle sannolikt resultera i, att kraftverket blev
försatt i det läget, att det ej kunde fullgöra sina åtaganden till redan befintliga
kraftavnämare, om dessa, såsom väl kan tänkas bliva fallet, tämligen allmänt utnyttja
sina avtalsenliga optioner. Att märka är dessutom, att den beräknade merkostnaden
av 600,000 kronor motsvarar lågt beräknat inkomsten av den kraft, som av ifrågavarande
båda maskinenheter kan levereras under endast ett års tid.

Om utbyggnaden av kraftstationen skall kunna bedrivas i enlighet med de
grunder, som nu angivits, kräves, att arbetena tämligen starkt forceras, varför vattenfallsstyrelsen
anser nödvändigt att utöver de för år 1916 redan anvisade medel ytterligare
göras för ändamålet tillgängliga dels det belopp om 800,000 kronor, varmed
det av vattenfallsstyrelsen i underdåniga skrivelsen den 23 oktober 1914 för år 1916
begärda anslaget blev av Eders Kungl. Maj:t nedsatt vid avgivandet av nådig proposition
till 1915 års riksdag, dels 300,000 kronor av förutnämnda konjunkturtillägg.»

Vattenfallsstyrelsen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t täcktes
föreslå 1916 års riksdag att för utförande av en tredje utbyggnad av
Trollhätte kraftverk i huvudsaklig överensstämmelse med vad ovan
föreslagits, utöver förut för samma ändamål anvisade medel, för år
1917 bevilja ett anslag av 2,900,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att därav förskottsvis under år 1916 av tillgängliga medel utanordna
intill 1,100,000 kronor.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr SO.

Därefter har vatten fallsstyrelsen uti skrivelse av den 31 december 1915
meddelat, att på allra sista tiden ytterligare krav på ökad kraft från Trollhättan
gjort sig gällande och att underhandlingar pågå om nya kraftleveranser.
Därvid synes, säger vattenfallsstyrelsen, staten kunna påräkna
gynnsammare villkor för kraftavsättningen än förut varit fallet. Orsaken
till det ökade kraftbehovet och de stegrade kraftprisen är givetvis att söka
i de högt uppdrivna bränslekostnaderna, som icke på länge kunna väntas
återgå till något så när normala prislägen, samt gynnsamma konjunkturer
för vissa, särskilt elektrokemiska tillverkningar. Om de viktigaste
och mest inkomstbringande av dessa ökade kraftbehov skola kunna
fyllas, beräknar vattenfallsstyrelsen, att kraftstationens leveransförmåga
år 1918 bör vara uppe i 70,000 kw., under det att motsvarande siffra
i den uti skrivelsen den 26 oktober 1915 intagna tablån angavs till

62.000 kw.

Därefter anför vattenfallsstyrelsen:

»För alstrande av dessa 70,000 kw. erfordras 10 maskiner om normalt 7,000 kw.
vardera samt en i reserv eller totalt 11 st., d. v. s. 3 utöver de 8, som nu äro i drift.
Den sålunda installerade maskineffekten skulle erhålla vatten från den nuvarande tillloppskanalen,
men, såsom förut av vattenfallsstyrelsen framhållits, kan detta ej under
alla förhållanden ske utan allt för stor fallförlust i tilloppskanalen. I vissa fall kunna
således ej 10 maskiner gå med full belastning. Denna olägenhet kan dock kompenseras
genom, att en del av den energi, som under sista tiden försålts eller som
ytterligare kommer att försäljas, får avkopplas vid sådana särskilt svåra tillfällen.
Kostnaden för insättandet av ytterligare en turbin med generator och övrig utrustning
är beräknad till 800,000 kronor efter samma enhetspris, som förut legat till
grund för kostnadsberäkningarna. Då även denna maskin skulle anskaffas under nu
rådande höga materialpris, tillkommer emellertid ett konjunkturtillägg, som upptages
till 300,000 kronor. Totalkostnaden för denna maskin kan på grund härav synas
hög, men därvid bör anföras, att driftsöverskottet av maskinen kan antagas uppgå till
omkring 350,000 kronor per år. Man kan således påräkna god direkt avkastning på
det sålunda nedlagda kapitalet, vartill kommer den indirekta vinsten för landet av
ökad krafttillgång. Då av totalkostnaden, 1,100,000 kronor, utbetalningar till belopp
av c:a 300,000 kronor torde kunna skjutas över till år 1918, uppgår det anslag,
som för ifrågavarande ändamål behöver äskas av 1916 års riksdag för år 1917, till

800.000 kronor, därav för arbetenas rationella bedrivande ett belopp av 400,000
kronor bör stå till vattenfallsstyrelsens förfogande redan under år 1916.

Till följd av den sålunda förutsedda hastigare kraftavsättningen blir det troligen
nödvändigt att redan till år 1919 bereda möjlighet till därutöver ökad krafttillgång,
om ej utvecklingen skall hejdas till skada såväl för kraftverket som för avnämarna.
Sådan ökning kan erhållas genom utförande av ytterligare en tilloppskanal
och insättande av de två sista turbinerna i den nu pågående utbyggnaden.
Det är därför styrelsens avsikt att redan nästa år ingå till Eders Kungl. Maj:t med
begäran att för år 1918 få anvisat det resterande beloppet, 2,720,000 kronor, av

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Kr SO.

don för 3:dje utbyggnaden med 5 maskiner under normala pris beräknade totalkostnaden
8,620,000 kronor. Härtill skulle komma det belopp av 300,000 kronor,
som skjutits över till år 1918 av kostnaden för maskinen nr 11 och eventuellt kon
junkturtillägg för maskinerna nr 12 och 13, om prisen även då äro avsevärt högre
än de normala.

För att på detta sätt kunna bedriva arbetena å 3:dje utbyggnaden erfordras, att
redan nu vissa delar påbörjas å den nya tilloppskanalen. Denna skall nämligen på
en stor del av sin sträckning utnyttja den gamla trafikkanalen, som genom arbetena
för Trollhätte kanals ombyggnad blir försatt ur bruk. Vid avgreningspunkterna
mellan den gamla och nya trafikkanalen måste skiljemurar uppföras, och, innan dessa
blivit färdiga, kan ej arbete med tilloppskanalens utsprängning i övrigt sättas i gång.

Dessa skiljemurar kunna endast utföras, då trafikkanalen är torrlagd, och för ett
rationellt bedrivande av dessa arbeten böra murarna påbörjas redan innevarande
vinter, då trafikkanalen i alla fall för arbeten å Trollhätte kanals ombyggnad blir
torrlagd. Kostnaden för 1916 års murningsarbeten beräknas till omkring 125,000
kronor. Detta belopp torde visserligen kunna rymmas inom förut beviljade och
begärda anslag för år 1916, men styrelsen har härmed velat hos Eders Kungl.

Maj:t anhålla att få använda tillgängliga medel jämväl för påbörjande av dessa
murningsarbeten, vilka i förut upprättad arbetsplan ej upptagits till påbörjande år
1916. Även om den nya tilloppskanalen i övrigt skulle fullbordas något år senare
än styrelsen ovan angivit, böra lämpligen skiljemurarna påbörjas redan nu, ty därigenom
undviker man att enbart för detta arbetes utförande behöva torrlägga trafikkanalen.
Sådan särskild torrläggning skulle nämligen öka kostnaden för skiljemurarna
och till men för kanaltrafiken troligen inskränka seglationsårets längd mera än
isförhållandena under normala år göra nödvändigt.»

På grund av vad sålunda anförts liar vattenfallsstyrelsen hemställt,
dels att Kungl. Maj:t täcktes föreslå 1916 års riksdag att för installering
av ytterligare en maskinenliet i Trollhätte kraftverk bevilja ett anslag
av 1,100,000 kronor samt därav för år 1917 anvisa 800,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna intill 400,000 kronor, dels ock att Kungl. Maj:t måtte
medgiva, att vattenfallsstyrelsen av tillgängliga medel finge under 1916
använda ett belopp av omkring 125,000 kronor för påbörjande av vissa
arbeten för den planerade andra tilloppskanalen till Trollhätte kraftstation.

Såsom för Kungl. Maj:t är bekant, hava vid de första och andra nepartementsutbyTggnaderna
av Trollhätte kraftverk installerats åtta maskinenheter, Trce?^ge"ut
en var avsedd att leverera normalt 10,000 turbinhästkrafter, motsva- byggnaden,
rande normalt 7,000 kilowatts effekt. Av de två senaste riksdagarna
hava anslag till sammanlagt belopp av 2,800,000 kronor beviljats för
påbörjande och fortsättande av vissa arbeten för en tredje utbyggnad
av kraftstationen. Vid äskande av dessa anslag har en fullt utarbetad
plan för ifrågavarande tredje utbyggnad ej kunnat föreläggas riksdagen,
utan hava anslagen begärts till vissa arbeten, som kunde utföras obero -

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr SO.

ende av den omfattning utbyggnaden komme att erhålla. Anledningen
härtill har varit den, att det ej förut varit möjligt träffa avgörande i
fråga om det antal maskinenheter, som borde installeras vid den tredje
utbyggnaden. Endast en utvidgning av kraftstationen med tre maskinenheter
kan nämligen lämpligen utföras på kronan nu tillhörig mark.
För att kunna på ekonomiskt sätt utbygga kraftstationen i sådan omfattning,
att allt det vatten vid Trollhättan tillgodogöres, som före Vänerns
reglering kan med fördel utnyttjas, erfordras åter, att viss firman Nydqvist &
Holm i Trollhättan tillhörig, på östra älvstranden invid kronans därstädes
liggande kraftstation belägen mark tages i anspåk. Omfattningen av en
tredje utbyggnad av kraftstationen har sålunda varit beroende av, huruvida
antaglig överenskommelse kunde avslutas med nämnda firma om
nödigt markförvärv m. m. Någon sådan överenskommelse har emellertid
ej förut kommit till stånd.

Efter långvariga underhandlingar har vattenfallsstyrelsen nu lyckats
med firman Nydqvist & Holm träffa ett avtal, som möjliggör, att''tredje
utbyggnaden av Trollhätte kraftstation verkställes på det för staten mest
fördelaktiga sättet — ett avtal, för vars innehåll jag blir i tillfälle att
strax närmare redogöra. Styrelsen har därefter framlagt fullständigt
utarbetat förslag rörande utförande av tredje utbyggnaden.

I de framställningar, som förut gjorts till riksdagen om anslag till
arbeten för tredje utbyggnaden, har man utgått ifrån, att den största vattenmängd,
som skulle kunna med ekonomisk fördel tillgodogöras vid Trollhättan
före Vänerns reglering, uppgår till 350 sekundkubikmeter. Varje
maskinenhet av den vid kraftstationen i Trollhättan använda storleken tillgodogör
normalt omkring 30,7 sekundkubikmeter vatten. Då en maskinenhet
behöves som reserv, om någon av de övriga maskinenheterna måste
efterses eller repareras, har man tidigare tänkt sig att, därest överenskommelse
kunde träffas med firman Nydqvist & Holm, fyra maskinenheter,
men i annat fäll tre skulle installeras utöver de förut i kraftstationen befintliga
åtta maskinenheterna. Verkställda nyare utredningar hava emellertid
visat, att redan före Vänerns reglering kan påräknas en nyttig vattenmängd
av omkring 410 sekundkubikmeter, som skulle kunna tillgodogöras
genom att utbygga den befintliga kraftstationen på östra älvstranden.
Den översta, ovanför den stora avstängningsluckan liggande
delen av den nuvarande kraftkanalen, vilken del avsetts skola framföra
vatten till samtliga de maskinenheter, som installeras å östra
älvstranden, är visserligen konstruerad för en vattenmängd av blott 350
sekundkubikmeter. Genom verkställda fallförlustmätningar i den nuvarande
tilloppskanalen har emellertid påvisats, att den nämnda övre,

Kung!. 3Iaj:ts Nåd. Proposition Nr SO. 9

gemensamma kanaldelen samt kanalintaget kunna oförändrade användas
för tillgodogörande av eu vattenmängd av 410 sekundkubikmeter, utan
att den totala fallförlusten blir alltför stor. En förutsättning härför är
dock, att en del av den nya tilloppskanal, som alltid måste anläggas,
om mer än elva maskinenbeter installeras, gives något större dimensioner
än förut beräknats. För tillgodogörande av denna vattenmängd
skulle kraftstationen utbyggas med lem nya maskinenheter, alla
med samma leveransförmåga som de nuvarande mauskinaggregaten,
eller normalt 7,000 kilowatt för varje enhet. De tolv enheter, som härvid
bleve disponibla — den trettonde förutsättes behövlig såsom reserv —
skulle vid normal vattenförbrukning kunna tillgodogöra tillhopa omkring
368 kubikmeter i sekunden och vid 7 % överbelastning uttaga all den
energi, som, sedan den vid stationen befintliga magnetiseringsanläggningen
försetts med erforderligt vatten, finnes att tillgå av förenämnda
410 sekundkubikmeter.

Det av vattenfallsstyrelsen nu framlagda förslaget rörande utförande
av tredje utbyggnaden avser ock, att i kraftstationen skulle installeras
ytterligare fem maskinenheter. Sammanlagda kostnaden för en på
detta sätt utförd tredje utbyggnad har av styrelsen beräknats vid
normala prisförhållanden uppgå till 8,620,000 kronor. På grund av
de höga pris, som för närvarande måste betalas för verkstadsarbeten,
särskilt för elektriska maskiner, som innehålla avsevärda mängder koppar,
har vattenfallsstyrelsen emellertid ansett sig vara tvungen att räkna med
ett extra tillägg av 300,000 kronor för varje maskinenhet, som nu utföres.

Vattenfallsstyrelsen hade i sin skrivelse den 26 oktober 1915 föreslagit,
att av dessa fem nya maskinenheter till en början endast två
skulle installeras. Till följd av de oerhört stegrade kolprisen och de
rådande konjunkturerna har emellertid efterfrågan på kraft blivit så
stor, att styrelsen i sin senare framställning ansett sig böra föreslå,
att, oaktat nu rådande höga pris å elektriska maskiner m. in., arbetena
ined installerandet av tre maskinenheter så snart som möjligt igångsättas.
Enligt min uppfattning torde jämväl vattenfallsstyrelsen haft all anledning
att föreslå ett sådant påskyndande av utbyggnaderna. Kraftavsättningen
till städer och mekanisk industri har nämligen under 1915 ökats
i snabbare takt än förut, men framför allt har den elektrokemiska och elektrotermiska
industrien fått ett uppsving, som vida överträffar vad man tidigare
väntat. I början av år 1915 vore sålunda kontrakt å elektrokemisk och elektrotermisk
kraft avslutade å effektbelopp av inalles omkring 27,000 kilowatt.
Under tiden från den 1 januari till den 1 september 1915 träflades nya
avtal om leverans åt’ dylik kraft till omkring 9,000 kilowatt. Efter

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 66 käft. (Nr SO.) 2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr SO.

sistnämnda dag hava emellertid ytterligare kontrakt ingåtts om leverans
av sådan kraft till icke mindre än 11,000 kilowatt. Kraftavsättningen
för elektrokemi ska och elektrotermiska ändamål efter den 1 januari 1915
representerar alltså över 70 % ökning å förutvarande belopp.

I själva verket är likväl kraftbehovet härmed icke fyllt. Enligt
uppgift, som i dessa dagar inhämtats från vattenfallsstyrelsen, skulle
sannolikt inom den närmaste tiden avsättning kunna vinnas för ytterligare
10,000 å 20,000 kilowatt, om endast kraft vore tillgänglig. Ställningen
är alltså för närvarande den, att praktiskt taget all kraft, som
alstras, kan vinna avsättning.

Vattenfallsstyrelsen har meddelat, att driftsöverskottet för var och
en av de tre maskinenheter, som nu föreslås till insättning, med ledning
av avkastningen från den nuvarande kraftstationen kan beräknas uppgå
till omkring 350,000 kronor för år. Då det överpris, som de nuvarande
konjunkturerna medföra, alltså inom kort blir ersatt genom att
maskinerna tidigare kunna tagas i bruk, och då det är av vikt, att de i
vårt land befintliga kraftkällorna bliva använda, så snart lönande avsättning
för desamma finnes, anser jag mig böra tillstyrka, att medel nu
begäras för installerande av tre maskinenheter, oaktat kostnaden blir betydande.

Att god avkastning kommer att erhållas på det nedlagda kapitalet
icke blott för närvarande, då prisen å bränsle äro högt uppdrivna, utan
även för framtiden, torde vara ställt utom tvivel. För år 1914, då
omkring 65 procent av kraftverkets leveransförmåga togs i anspråk,
uppgick Trollhätte kraftverks nettoinkomst till 7,2S procent på alla de
av Kungl. Maj:t och riksdagen till kraftverkets driftfärdiga anläggningar
anvisade medel. Motsvarande nettoinkomst för år 1915 uppgick
till omkring 8,66 procent, och togs under detta år omkring 80 procent
av kraftverkets leveransförmåga i anspråk. Enligt vad jag inhämtat
från vattenfallsstyrelsen torde vid full utnyttjning av kraftverket nettoinkomsten
komma att överstiga 10 % och samma avkomstprocent vara
att vänta av den nu föreslagna utvidgningen. Jag tillåter mig även framhålla,
att det är avsett, att de nya maskinerna skola, liksom de förut i
kraftstationen installerade, utföras av svenska verkstäder, och att genom
de övriga arbetena för den tredje utbyggnaden av kraftstationen ett avsevärt
antal grovarbetare får sysselsättning.

De tre nya maskinenheter, som till en början skulle installeras, kunna
i allmänhet erhålla sitt vatten genom den nuvarande tilloppskanalen.
Vid installering av fem maskinenheter måste åter, enligt vad jag förut
antytt, delvis användas en ny tilloppskaual. Då en del arbeten för denna

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 80.

nya tilloppskanal billigast utföras i samband med den pågående ombyggnaden
av Trollhätte kanal, har vattenlallsstyrelsen föreslagit, att
dessa arbeten redan nu verkställas. Detta förslag anser jag böra bifallas;
och torde det ej vara erforderligt att inhämta uttryckligt bemyndigande
av riksdagen att under innevarande år få för samma arbeten använda
redan tillgängliga medel.

Kostnaden för den sålunda föreslagna tredje utbyggnaden av kraftverket,
avsedd för fem maskinenheter, men med för närvarande endast tre
enheter installerade, utgör 6,800,000 kronor, varav dock 300,000 kronor
behöva anvisas först å 1918 års stat. Då för påbörjande av tredje utbyggnaden
förut av riksdagen anvisats 2,800,000 kronor, skulle nu ytterligare
behöva för år 1917 anvisas 3,700,000 kronor. Vattenfallsstyrelsen
anser, att av detta belopp 1,500,000 kronor böra vara tillgängliga
under år 1916.

Kostnaden för fullbordande av den nya tilloppskanalen, installerandet
av de sista två maskinenheterna samt utförande av övriga arbeten
för tredje utbyggnaden sådan den nu planlagts har beräknats uppgå
till 2,720,000 kronor vid normala pris, vartill kommer eventuellt konjunkturtillägg
för sistnämnda maskinenheter. Därest avsättningen av elektrisk
energi ökas i samma omfattning som för närvarande, anser vattenfallsstyrelsen,
att de sålunda för tredje utbyggnadens fullbordande erforderliga
medlen böra — jämte nyss omförmälda belopp om 300,000
kronor — anvisas för 1918.

För överskådlighetens skull meddelar jag här en sammanställning
av kostnaderna för den ifrågasatta tredje utbyggnaden:

för tre maskinenheter....................................................... kronor 5,900,000: -

konjunkturtillägg ............................................. » 900,000: -

» ytterligare två maskinenheter................................ » 2,720,000:-

eveut. konjunkturtillägg.......................... »_600,000:

Kronor 10,120,000: —

Av detta belopp har redan anvisats ........................ kronor 2,800,000:

Nu skulle begäras......................................................... » 3, <00,000:

Sålunda skulle — under förutsättning att konjunkturtillägg
även framdeles blir behövligt —
återstå att av en kommande riksdag äska...... »_3,620,000:

Kronor 10,120,000: —

Sedan de fem maskinenheter, som skulle ingå i tredje utbyggnaden,
blivit installerade, finnes på östra älvstranden icke plats för ytter -

Avtal med
firman Nydqvist
&
Holm.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr SO.

ligare utbyggnad av kraftstationen. För tillgodogörande av den ytterligare
vattenkraft, motsvarande minst 135 sekundkubikmeter vid “kontinuerlig
drift, som beräknas kunna utnyttjas efter Vänerns reglering,
måste en ny kraftstation uppföras på västra älvstranden.

Såsom förut omförmälts, bär vattenfallsstyrelsen med firman Nydqvist
& Holm träffat ett avtal om byte av mark m. m., varigenom
åbyggnad av den nuvarande kraftstationen i Trollhättan med fem maskinenheter
skulle möjliggöras. Avtalet, som är dagtecknat den 31 december
1915 och av vattenfallsstyrelsen den 16 februari 1916 inlämnats för
godkännande av Kungl. Maj:t, är bindande för kontrahenterna endast
under förutsättning, att det av Kungl. Maj:t godkännes före den 1
juli 1916.

Enligt avtalet skulle firman till kronan med äganderätt överlåta tre
områden, innehållande tillhopa 1,050 kvadratmeter. Det ena av dessa
områden, innehållande 970 kvadratmeter, erfordras för framdragande av
tunnlar och utförande av andra anläggningar för kraftstationen i dess
nu planerade omfattning. Detta område upptages för närvarande av
den största utav de kraftstationer, vilka användas för drivande av firmans
verkstäder; och skulle firman hava att borttaga denna kraftstation. De
två andra områdena behövas för rötning av en väg.

Kronan skulle vidare erhålla servitutsrätt att genom firman tillhörigt
område, vilket gränsar intill det kronan skulle förvärva med äganderätt,
på sätt kronan prövar erforderligt och lämpligt utföra och för all
framtid bibehålla tunnlar för kraftuttagning eller vattenavlopp samt att
inom nämnda område vidtaga alla de arbeten och göra allt det intrång,
som vattenfallsstyrelsen finner erforderliga. Jämväl för åtskilliga anordningar
för den nya tratikkanalen skulle kronan bekomma servitutsrätt
å annan firman tillhörig mark.

Firman skulle, för tillgodoseende av sitt kraftbehov, med äganderätt
erhålla statens nuvarande omformarstation vid Olidehålan jämte det
område, varå den är belägen, ävensom ett område, innefattande vattenintaget
till nämnda station, samt tilloppstuben mellan vattenintaget och
stationen. Nyssnämnda områden innehålla tillhopa 1,150 kvadratmeter.
Stationen vid Olidehålan, den s. k. Olidestationen, anlades av staten för
att, innan den stora kraftstationen i Trollhättan hunnit fullbordas, tillgodose
kraftbehovet inom vissa delar av det blivande distributionsområdet.
År 1908 påbörjades kraftdistributionen från denna provisoriska
kraftstation, och tillhandahölls från densamma elekrisk energi till, bland
andra, avnämare utmed den då nyanlagda kraftledningen till Skara.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 80. 13

Efter det den stora kraftstationen blivit färdigställd i sådan utsträckning,
att densamma knnde övertaga den distribution, som skötts från
Olidestationen, bär denna förändrats till omformarstation, sålunda att
däri installerats erforderligt antal periodomformare för att omsätta i don
stora kraftstationen alstrad 25-periodig energi till 50-periodig för leverans
till sådana kraftverkets avnämare, som enligt upprättade kontrakt
äro berättigade att i sistnämnda form utfå sina abonnerade energibelopp.
Enligt numera träffade uppgörelser kommer emellertid kraftverkets leverans
av energi om 50 perioder att upphöra, varefter stationen icke vidare
erfordras för något kronans ändamål. Stationen med tillhörande, i överlåtelsen
ingående instrumentering m. m. har ett bokfört värde av omkring
286,000 kronor. Då densamma numera, såsom nämnt, icke erfordras
för något kronans ändamål, har den givetvis i kronans hand högst
väsentligt lägre värde. Det måste därför anses fördelaktigt, om stationen
för kronans räkning kan tillgodogöras genom att ingå såsom bytesobjekt
i uppgörelsen med firman.

Förutom förut omförmälda områden skulle firman av kronan erhålla
viss intill firmans verkstadsområde belägen mark om 120 kvadratmeter
samt ett område om 400 kvadratmeter, som inneslutes av firmans fastigheter.

Genom avtalet skulle firman ytterligare tillförsäkras rätt att genom
tilloppstuben till Olidestationen uttaga den vattenmängd av högst
4,58 sekundkubikmeter, som firman på grund av avtal med Nya Trollhätte
kanalbolag av den 22 februari 1867, den 28 juni 1872 och
den 18/23 juni 1903 nu uttager ur trafikkanalen. Vattnet skulle
tillgodogöras antingen i Olidestationen eller i en i samband med
denna station upprättad ny turbinprovningsanstalt. Genom denna
anordning skulle firman i Olidestationen kunna uttaga ett kraftbelopp
av omkring 1,450 turbinhästkrafter eller hela den kraftkvantitet, som
den av firman på grund av nu gällande kontrakt ur trafikkanalen uttagna
vattenmängden representerar, om hela fallhöjden tillgodogöres,
något som icke är möjligt i firmans nuvarande kraftstationer. För den
del av vattenmängden, som motsvarar det kraftbelopp, 1,010 turbinhästkrafter,
firman för närvarande faktiskt kan uttaga, skulle firman
betala de i de förutvarande kontrakten bestämda avgifterna eller tillhopa
550 kronor om året. För återstående 440 turbinhästkrafter, som
firman genom att tillgodogöra sig hela fallhöjden ovanför Olidestationen
nu ytterligare skulle kunna uttaga, skulle firman erlägga en årlig
avgift efter 10 kronor per hästkraft med 4,400 kronor, varvid den
årliga avgiften för hästkraft beräknats till fem procent å det kapital,
200 kronor, vartill en hästkraft i Göta älv vid flera tillfällen värderats.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 80.

Därjämte skulle kronan och iirinan lämna varandra vissa medgivanden
ifråga om framdragande och bibehållande av kablar och ledningar
över och i sina områden.

Firman skulle slutligen erlägga en gång för alla ett belopp av
106,000 kronor, vilket, enligt vad vattenfallsstyrelsen meddelat, till
övervägande delen skulle utgöra ersättning för firmans förvärv av Olidestationen.

Det sålunda avslutade avtalet medför onekligen icke obetydliga
fördelar för firman, särskilt därigenom att firman tillförsäkras rätt att
för all framtid tillgodogöra sig 4,58 sekundkubikmeter vatten. Härvid
bör dock erinras, att upplåtelserna från Nya Trollhätte kanalbolag av
samma vattenmängd även gjorts för all framtid. Det har emellertid
ifrågasatts, att, då upplåtelse av nyttjanderätt till fastighet på landet, som
sker från annan än kronan, ej är bindande utöver femtio år från det
avtalet slöts, kronan möjligen skulle genom rättegång kunna få omförmälda
upplåtelser förklarade utan verkan för tiden efter 50 år från deras
ingående. Märkas bör emellertid, att huvudsakliga delen av den vattenkraft,
firman för närvarande har rätt att uttaga, eller 850 turbinhästkrafter,
upplåtits genom avtalet av år 1903 och således icke förrän
tidigast 1953 möjligen skulle kunna genom rättegång återföras till kronans
disposition. Då vidare vattenuttagning enligt 1903 års avtal tillkommer
firman såsom ägare av visst från Trollhätte pappersbruksaktiebolag inköpt
område, måste man även räkna med att anbängiggjord talan om
upphörande av rätten till denna vattenuttagning skulle mötas av invändningen,
att 1903 års överenskommelse beträffande rätten till vattenuttagning
har karaktären av ett servitutsavtal och följaktligen är oberoende av
den lagstadgade begränsningen av giltighetstiden för avtal om nyttjanderätt
till tast egendom. Jämväl bör tagas i betraktande, att kronan vid
övertagande av Nya Trollhätte kanalbolags egendom förband sig att fullgöra
bolagets skyldigheter på grund av avtal rörande de överlåtna och försålda
egendomarna, och att de av kanalbolaget gjorda upplåtelserna av
vatten, på sätt förut nämnts, enligt sin lydelse voro gällande för all framtid.
Det skulle också, synes mig, vara mindre tilltalande, om kronan, som
enligt nu gällande lag kan upplåta nyttjanderätt utan tidsbegränsning,
skulle, under åberopande av att ursprungliga upplåtelsen gjorts av enskilt
bolag, söka i rättegångsväg få upplåtelsen, som dock avsett all
framtid, förklarad ogiltig efter femtio års förlopp. Hänsyn bör även
tagas därtill, att den elektriska energi, som firman kan frambringa genom
den upplåtna vattenkvantiteten, endast skulle få användas för firmans
verkstadsrörelse, för personalens hushållsbehov samt för elektrifiering av

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 80.

firmans järnväg jämte därtill anslutna spår. Ett krattbelopp av intill
440 hästkrafter skulle dock, med samtycke av Trollhättans stad, få av
firman distribueras inom vissa firman nu tillhöriga, i närheten av verkstadsanläggningen
belägna områden.

Enligt avtalet skulle dessutom kronan, sedan 40 år förflutit från
det avtalet blivit av Kungl. Maj:t godkänt, vara berättigad att enligt
vissa grunder avlösa rätten till vattenuttagning antingen mot leverans
av elektrisk energi eller, där kronan det hellre vill, mot ersättning i
penningar.

Om sålunda avtalet skulle medföra avsevärda förmåner för firman,
äro de fördelar, som skulle tillkomma kronan, icke mindre betydande.
Kronan skulle nämligen få möjlighet att omedelbart utbygga Irollhätte
kraftstation på det sätt, som de senast verkställda utredningarna visat
vara mest ekonomiskt, och därigenom, utan att göra onödigt störa
kapitalutlägg, kunna tillgodose det till följd av de stegrade bränsleprisen
starkt ökade kraftbehovet. Därest det preliminärt med firman avslutade
avtalet icke kommer till stånd, skulle kronan för att på ett ändamålsenligt
och betryggande sätt kunna tillgodogöra sig allt vid Trollhättan
nu utbyggnad svårt vatten nödgas redan före Vänerns reglering påbörja
en kraftstationsanläggning på västra stranden. Kostnaden för en sådan
station med endast två maskinenheter skulle dock säkerligen bliva så
betydande, att företaget icke bleve räntabelt.

Kronan torde icke heller vare sig enligt nu gällande expropriationsförordning
eller enligt den expropriationslag, som är avsedd att föreläggas
innevarande riksdag, kunna tvångsvis förvärva den firman tillhöriga mark,
som erfordras för att utbygga den nuvarande kraftstationen med fem
maskinenheter. Sådan möjlighet skulle först beredas genom antagande
av ändrad vattenlagstiftniug av den innebörd, som i nu ifrågavarande
hänseende föreslagits i det av särskilda kommitterade utarbetade förslaget
till ny vattenlag. Vattenfallsstyrelsen har dessutom framhållit,
att det med en till visshet gränsande sannolikhet kan förutsättas, att
den ersättning, som kronan vid expropriation skulle bliva nödsakad
utgiva till firman, skulle bliva vida större än som motsvarar de förmåner,
vilka i avtalet tillförsäkras firman.

Jag anser följaktligen, att det av vattenfallsstyrelsen avslutade
avtalet bör av Kungl. Maj:t godkännas. Något särskilt medgivande härtill
lär emellertid icke behöva begäras av riksdagen. Riksdagen har nämligen,
enligt skrivelse den 12 augusti 1914, nr 155, medgivit, att vattenfallsstyrelsen
må enligt de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t utfärdas,
intill utgången av år 1919 ej mindre försälja eller bortbyta tomter och

Villkoren för
försäljning av
vissa kronan
tillhöriga
tomter i
Trollhättan.

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 80.

områden från de under styrelsens förvaltning ställda fastigheter i Ålvsborgs
samt Göteborgs och Bohus län än även genom upplåtelse av
tomträtt eller genom utarrendering eller på annat sätt, som tinnes lämpligt,
bereda avkastning av den del av de under styrelsens förvaltning
ställda egendomarna i nämnda län, som icke försäljes eller är för statens
vattenfallsverk omedelbart erforderlig.

I händelse riksdagen bifaller förslaget om sådan utbyggnad av
Trollhätte kraftstation, att firman tillhörig mark behöver tagas i anspråk,
har jag alltså lör avsikt att hemställa, att ifrågavavarande av vattenfallsstyrelsen
med nämnda firma avslutade avtal om markutbyte m. m.
av Kungl. Maj:t godkännes.

I detta sammanhang tillåter jag mig till behandling upptaga en av
riksdagen i skrivelse den 18 maj 1915, nr 116, gjord framställning i
fråga om villkoren för försäljning av vissa, kronan tillhöriga tomter i
Trollhättan.

Sedan Kungl. Maj:t och kronan, i enlighet med 1904 års riksdags
därtill lämnade medgivande, inköpt Trollhätte kanalverk och viss annan
Nya Trollhätte kanalbolag tillhörig egendom, avlät Kungl. Maj:t till
1905 års riksdag proposition angående förvaltningen av Trollhätte kanaloch
vattenverk m. m. 1 enlighet med Kungl. Majrts förslag medgav
riksdagen, jämlikt skrivelse den 20 maj 1905, nr 185, bland annat, att
dåvarande styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk finge i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som angivits i det vid nämnda proposition
fogade statsrådsprotokollet, och enligt de särskilda föreskrifter,
som kunde finnas erforderliga och bleve av Kungl. Maj:t utfärdade, ej
mindre verkställa försäljning av tomter från det till stadsplan indelade
området vid Trollhättan samt från ett tillämnat egnahemsområde än
även genom utarrendering eller på annat sätt, som funne3 lämpligt,
bereda avkastning av den del av den under styrelsens förvaltning
ställda jordegendomen, som icke försåldes och som ej vore för kanaloch
vattenverket omedelbart erforderlig. Omförmälda grunder för försäljning
eller upplåtande med nyttjanderätt av kronans fastigheter i
och invid Trollhättan voro avfattade i överensstämmelse med de regler
i sådant avseende, vilka föreslagits av särskilda, för utredning i
ärendet tillsatta kommitterade. I sitt betänkande hade emellertid kommitterade,
såsom jämväl framhölls i departementschefens yttrande, förklarat
sig anse skäligt, att de tomtvärden, som åsatts av Trollhätte
kanalbolag och som sedermera för varje särskild tomt återgåvos i en
vid propositionen fogad förteckning, borde med vissa modifikationer, om

Kung1. Majrts Nåd. Proposition Nr SO.

vilka nu ej är fråga, i allmänhet följas tills vidare och intill dess ändrade
förhållanden kunde betinga andra pris vid försäljning.

Av de sålunda angivna reglerna för försäljning av tomter framgår,
att tomtprisen borde undergå skälig förhöjning, i den mån tomtvärdet
stege å motsvarande tomter i Trollhättan.

Riksdagen har sedermera enligt skrivelser den 13 maj 1907, nr 142,
den 25 maj 1909, nr 210, och den 12 augusti 1914, nr 155, lämnat
mera vidsträckta medgivanden till försäljning och upplåtelse av tomter
m. in. Sålunda medgav riksdagen, jämlikt skrivelsen den 25 maj 1909,
i enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, att vattenfallsstyrelsen
finge enligt de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t utfärdades,
intill utgången av år 1914 ej mindre försälja eller bortbyta tomter och
områden från de under styrelsens förvaltning ställda fastigheter i Älvsborgs
samt Göteborgs och Bohus län än även genom upplåtelse av
tomträtt eller genom utarrendering eller på annat sätt. som funnes lämpligt,
bereda avkastning av den del av de under styrelsens förvaltning
ställda egendomarna i nämnda län, som icke försåldes eller vore för
Trollhätte kanal- och vattenverk omedelbart erforderlig. Enär med användande
av det genom nya jordabalken införda tomträttsinstitutet möjlighet
fanns att tillförsäkra staten dess behöriga andel av den jordvärdestegring,
som kunde väntas i Trollhättan på grund av statens stora anläggningar
därstädes, föreskrev Kungl. Maj:t genom särskilda nådiga
brev den 27 november 1908 och den 18 juni 1909, att, med undantag
av vad anginge tomter inom det till stadsplan indelade området vid
Trollhättan, . tomter avsedda för uppförande av bostäder i regel icke
borde försäljas med äganderätt utan endast upplåtas med tomträtt. Då försäljning
ägde rum, borde vattenfallsstyrelsen tillse, att försäljningarna
bleve så fördelaktiga för staten som möjligt, vare sig genom att vattenfallsstyrelsen
betingade sig de högsta pris, vartill omständigheterna kunde föranleda,
eller därigenom att, då fråga vore om försäljning av industritomtei,
staten genom försäljningen bereddes andra motsvarande fördelar.

Sedan riksdagen, enligt vad jag förut i annat sammanhang haft
tillfälle meddela, genom skrivelsen den 12 augusti 1914 utsträckt ifrågavarande
vattenfallsstyrelsen lämnade bemyndigande till utgången av år
1919, meddelade Kungl. Maj:t den 31 december 1914 liknande bestämmelser
angående upplåtelse och försäljning av tomter, som stadgats för
nästföregående femårsperiod.

Uti två vid 1915 års riksdag väckta motioner har därefter hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att tomtarrendatorer i Trollhättan,
vilkas kontrakt utginge med år 1916, måtte till denna tid få rättighet

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 66 käft. (Nr 80.) 3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 80.

att inköpa sina arrenderade tomter till de lägre pris, som år 1905 åsattes
desamma. Med anledning av dessa motioner anhöll riksdagen i förenämnda
skrivelse den 18 maj 1915, att Kung], Maj:t måtte låta verkställa
utredning, huruvida och efter vilka grunder de arrendatorer å det
till stadsplan indelade området i Trollhättan, vilkas tomter skulle försäljas
och vore så belägna, att inköp dittills icke blivit beviljat, emedan ej
kunnat lörutses, om icke behov för statens räkning av dessa tomter
förelegat, kunde beviljas rätt att till pris, understigande de tomterna numera
åsätta värden, inköpa de av dem innehavda tomterna. I fråga om
det närmare innehållet i denna riksdagens skrivelse tillåter jag mig hänvisa
till densamma.

Vid föredragning av riksdagens skrivelse anbefallde Kungl. Maj:t
vattenfallsstyrelsen att verkställa den av riksdagen begärda utredningen.

Med anledning därav har vattenfallsstyrelsen med skrivelse den 17
december 1915 överlämnat yttrande från överingenjören vid Trollhätte
kanalverk och kontorschefen vid Trollhätte räkenskapsavdelning jämte
därvid fogade tabeller, innefattande beskrivning av ifrågavarande tomter
samt redogörelse för deras nuvarande försäljningspris och de pris, som
åsattes år 1905, m. m.

För egen del framhåller vattenfallsstyrelsen, att det visserligen
icke undgått vattenfallsstyrelsens uppmärksamhet, att tomtvärdena i
Trollhättan, i synnerhet efter påbörjandet av statens omfattande anläggningar
därstädes, undergått en stadig stegring. På grund av de skål,
som tala för att prisen å kronans tomter inom samhället hållas relativt låga
— d. v. s. i främsta rummet den skäliga hänsynen till tomtarrendatorerna,
men även hänsynen till att icke kronan såsom samhällets störste tomtägare
skall bidraga till en över hövan stark höjning av de allmänna
tomtprisen inom samhället — anser sig styrelsen böra upptaga frågan
om höjning av försäljningsvärdena för kronans tomter till behandling först
då tomtprisen, trots den återhållande inverkan, som kronans låga försäljningspris
utövar, stigit i sådan grad, att de för kronans tomter
gällande prisen kunna anses mer än skäligt låga och eventuellt locka
arrendatorerna till tomtspekulationer. Den höjning av tomtprisen, som
med hänsyn jämväl till föreskriften i förberörda nådiga brev den 18 juni
1909 av styrelsen beslutits, torde, säger styrelsen, icke kunna anses
annat än skälig, enär de av styrelsen fastställda prisen av ovan angivna,
skäl sattes snarare för låga än för höga i förhållande till de eljest i
Trollhättan gängse prisen å tomter vid uppgörelser mellan enskilda.
Det bör dessutom, fortsätter styrelsen, beaktas, att dessa av styrelsen
beslutade tomtpris icke voro avsedda att vara oeftergivliga, utan hade

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr SO.

styrelsen givetvis fria händer att, om särskilda förhållanden betingade
en nedsättning, också medgiva en sådan.

Av de i riksdagens skrivelse avsedda tomter hava, meddelar vattenfallsstyrelsen,
icke mindre än femton stycken till ytinnehåll och form mer eller
mindre förändrats i samband med att mark tagits i anspråk för Trollhätte
kanals ombyggnad. Den nyindelning av tomter, vilken härav måste bliva en
följd, har emellertid så mycket mindre kunnat ske, som frågan om den
av kanalombyggnaden föranledda ändringen av stadsplanen ännu icke
kommit i sådant skick, att den kan av Kungl. Maj:t upptagas till avgörande.
Vid sådant förhållande måste det enligt styrelsens uppfattning anses
mindre lämpligt att med äganderätt avhända kronan dessa tomter, då de
blivande köparna med hänsyn till stadgandet i 7 § av lagen om stadsplan
och tomtindelning icke få företaga nybyggnad å de till dem av
vattenfallsstyrelsen försålda tomtområdena, i händelse de ej lyckas förvärva
det eller de områden, som ej tillhört den gamla, av kronan köpta
tomten, men tilläventyrs falla inom gränserna för den vid blivande tomtindelning
fastställda nya tomten. De sålunda anmärkta hindren komma
emellertid sannolikt att bortfalla inom en nära framtid, varefter kronan
blir i tillfälle att försälja dessa tomter.

I sin förevarande skrivelse i ämnet har, erinrar vattenfallsstyrelsen,
riksdagen flera gånger betonat, att vid försäljning eller ny upplåtelse
av tomter all möjlig hänsyn bör tagas till nuvarande arrendatorer, särskilt
i den mån de själva eller deras närmaste anhöriga i lång tid besuttit
tomten. I detta uttalande finner vattenfallstyrelsen sig kunna instämma.
Att uppställa några generella regler med avseende å reduktion
av köpeskillingarnas och arrendeavgifternas belopp under vad som i
Trollhättan i regel kan anses såsom normalt, synes emellertid vattenfallsstyrelsen
synnerligen vanskligt. Det synes därför styrelsen vara
lämpligast, att styrelsen får bestämma köpeskillingar för tomterna,
respektive villkoren för fortsatt upplåtelse av desamma, efter de olika
omständigheterna i de särskilda fallen.

I förberörda yttrande av överingenjören vid Trollhätte kanalverk
och kontorschefen vid Trollhätte räkenskapsavdelning har, framhåller
vattenfallsstyrelsen, gjorts gällande, att någon försäljning icke bör ske
av ifrågavarande tomter till pris, understigande de dem numera åsätta
värden. Till förmån härför talar visserligen, att det icke gärna är
möjligt att förebygga spekulation vid försäljning av välbelägna tomter
till underpris och att det torde saknas fullgiltig anledning för kronan
att med avseende å dessa tomter generellt frånsåga sig vinsten av den
redan inträdda värdeökningen å marken. I den mån något så när nöj -

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 80.

aktiga garantier kunna vinnas för att tomterna under en relativt lång
tid icke falla i händerna på tomtspekulanter samt särskilda förhållanden
tala för nedsättning av priset för viss tomt eller för dess fortsatta upplåtande
mot särskilt låg avgäld, finner sig dock styrelsen, i anledningav
riksdagens föreliggande uttalande, för sin del icke böra motsätta sig,
att nuvarande arrendatorn av sådan tomt, som innehaves av samma
person, som år 1905 arrenderade tomten, eller av hans efterlevande maka,
även för framtiden får på billiga och skäliga villkor vare sig med
äganderätt förvärva tomten, där den av honom nu användes för s. k.
eget hem, eller ock under nyttjanderätt innehava och bebo samma tomt.

På grund av vad sålunda anförts har vattenfallsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte i anledning av riksdagens förevarande skrivelse
förklara, att i de fall, då vid handläggning av fråga om försäljning av
tomt inom Trollhättans stads planlagda område till den person, som år
1905 var innehavare av tomten, eller till dennes efterlämnade maka,
nöjaktig garanti kan anses föreligga för att den tomt, som är ifrågasatt
till försäljning, icke inom skälig tid göres till föremål för tomtspekulation,
vattenfallsstyrelsen må äga att, utan hinder av föreskrifterna i
nådiga breven den 18 juni 1909 och den 31 december 1914, försälja
tomten till det pris, som av styrelsen prövas skäligt.

I likhet med vattenfallsstyrelsen anser jag, att försäljning av ifrågavarande,
kronan tillhöriga tomter till pris, understigande deras nuvarande
värde, endast bör äga rum, då man med viss grad av säkerhet kan
förutsätta, att tomterna under någon längre tid framåt icke komma att
göras till föremål för spekulation. Riksdagen har också i sin skrivelse
framhållit samma synpunkt. De tomter, varom nu är fråga, äro i allmänhet
bland de mera värdefulla i Trollhättan, enär en stor del av dem
genom ombyggnaden av trafikkanalen erhållit fri utsikt över denna.
Såsom framgår av de utav vattenfallsstyrelsen överlämnade tabellerna,
äro också de försäljningsvärden, som nu åsatts tomterna, betydligt högre
än de, som bestämdes år 1905. I vissa fall äro värdena mer än fördubblade.

Uti riksdagens skrivelse ifrågasättes, att, såsom villkor för att nedsättning
i en tomts nu åsätta värde skall företagas, såsom regel bör
fordras, att tomten fortfarande innehaves av samma arrendator som år
1905 eller av hans efterkommande. Vattenfallsstyrelsen har åter hemställt,
att nedsättning endast skall äga rum, när tomten innehaves av den,
som år 1905 hade nyttjanderätt till densamma, eller av hans efterlämnade
maka. 1 allmänhet synes mig den av vattenfallsstyrelsen förordade
strängare begränsningen vara att förorda. Försäljning av tomt på de

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 80.

förmånligare villkoren torde emellertid undantagsvis kunna medgivas
även för efterlevande barn till den, som år 1905 var arrendator av tomten.

Jao- vill för övrigt framhålla, att det alltid torde komma att stå arrendator
fritt att på billiga villkor erhålla tomträtt till av honom innehavd tomt.

Jag har alltså för avsikt att framdeles tillstyrka Kungl. Maj:t medgiva,
att, därest vid handläggning av fråga om försäljning av tomt inom Trollhättans
stads planlagda område till person, som år 1905 var innehavare
av tomten, eller till dennes efterlämnade maka eller barn, nöjaktig säkerhet
kan anses föreligga för att tomten icke göres till föremål för tomtspekulation
inom överskådlig tid, vattenfallsstyrelsen må äga att, utan
hinder av föreskrifterna i nådiga brevet den 31 december 1914, föisälja
tomten till det pris, understigande tomtens verkliga värde, som av styrelsen
prövas skäligt.

På grund av innehållet i riksdagens förutberörda skrivelse den 12
augusti 1914 behöver något bemyndigande för Kungl. Maj:t att göra
ett sådant medgivande icke begäras av riksdagen.

Under åberopande av vad jag förut anfört ifråga om tredje utbygg- Depca^f“nea
naden av Trollhätte kraftstation får jag i underdånighet hemställa, att hemställan.
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för fortsättande av arbetena för en tredje utbyggnad
av Trollhätte kraftstation för år 1917 anvisa
ett anslag av 3,700,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att därav förskottsvis under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna 1,500,000 kronor.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig proposition
till riksdagen avlåtas av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Cour. Falkenberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 66 käft. (Nr 80.)