Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 79.

Nr 79.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
tillstånd för vissa beställning shav are å staten för artilleriets
fabriker och tygstater att för rätt att åtnjuta ålderstillägg
tillgodoräkna sig viss tjänstgöring; given Stockholms
slott den 25 februari 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag vill Kung]. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,

dels att styresmännen vid ammunitionsfabriken C. L. Engström, vid
Åkers krutbruk K. H. Schmidt och vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori
P. J. E. Virgin samt tygverkmästaren C. A. Sundgren må för rätt till
åtnjutande av de med deras beställningar förenade ålderstillägg tillgodoräkna
sig Engström, Schmidt och Virgin sin föregående tjänstgöringstid
såsom styresmän och Sundgren den tid, han förut tjänstgjort såsom tillsy
ningsmästare vid Stockholms tygstations snickeriverkstad,

■dels ock att besiktningsrustmästaren Gustaf Pettersson vid utnämning
till öververkmästare, tyghantverkaren Carl Erik Åkerlind vid utnämning
till tygverkmästare, styckjunkarna Hjalmar Linde Gustafsson, August
Vilhelm Pettersson, Carl Matias Johansson och Sven Johan Nordqvist vid
utnämning till verkmästare av första klassen ävensom förmännen Carl
August Malmsten och Johan Erik Eriksson vid utnämning till verkmästare
av andra klassen, allt å staten för artilleriets fabriker och tygstater, må
för rätt till åtnjutande av de med vederbörande beställningar förenade
ålderstillägg tillgodoräkna sig en var den tid han förut innehaft eller
tjänstgjort i befattning vid lantförsvaret med motsvarande tjänstgöringsskyldighet.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

B. B. E. Mörcke.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 65 käft. (Nr 79.) 1

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 79.

Arméförvaltningens
artilleridepartements
framställning.

Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 25 februari 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Mörcke, yttrade härefter:

»Jämlikt 1914 års härordningsbeslut har från och med år 1916 den
vid artilleriets tygstationer och fabriker fast anställda personalen uppförts
å en gemensam stat under avlöningsanslaget, benämnd staten för artilleriets
fabriker och tygstater.

Uti underdånig skrivelse den 14 oktober 1915 anförde arméförvaltningens
artilleridepartement, att å nämnda stat uppförts vissa beställningar,
som motsvarades av beställningar eller befattningar, för vilka avlöning
förut varit uppförd med andra belopp, delvis å skilda stater,
och vilkas innehavare följaktligen lämpligen borde överflyttas till motsvarande
beställningar å förstnämnda stat. Sådan överflyttning vore
dock beroende på tjänstinnehavarnas eget medgivande, vilket icke torde
vara att motse, om icke löneförmånerna komme att motsvara, vad de förut
uppburit. Då detta beträffande vissa särskilda beställningar ej vore

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 79.

förhållandet, ansåge sig artilleridepartementet böra hemställa om föreskrifter
eller åtgärder för erforderliga utjämningar i följande fall.

1. Tre styresmän. Till dessa beställningar borde utnämnas de dåvarande
styresmännnen nämligen: vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori kaptenen
vid Göta artilleriregemente P. J. R. Virgin; vid ammunitionsfabriken
majoren i armén, kaptenen vid Smålands artilleriregemente C. L. Engström
samt vid Åkers krutbruk majoren i armén, kaptenen vid Vendes
artilleriregemente K. H. Schmidt. Väl vore avlöningsförmånerna enligt
den nya staten endast 100 kronor lägre än förut, beroende därpå, att
det för beställningen med kaptens av l:a klassen lön förenade arvodet
minskats från 2,500 till 2,400 kronor men då ej kunde antagas, att
någon löneminskning utan fastmera genom bestämmelse om ålderstillägg
en löneförbättring varit avsedd för dessa krävande beställningar, syntes
de nuvarande styresmännen vid eventuell transport till ny stat böra
berättigas att för åtnjutande av åldertillägg, 600 kronor efter fem års
väl vitsordad tjänst, räkna sig till godo den tid, de förut innehaft
motsvarande befattningar, vilka de tillträtt, Schmidt den 16 februari
1905, Engström den 1 oktober 1905 och Virgin den 1 oktober 1911.

2. En öververkmästare. De tjänstgöromål, som vore avsedda för
denna beställning, ålåge för det dåvarande besiktningsrustmästaren Gustaf
Pettersson, vilken åtnjöte dels besiktningsrustmästares löneförmåner enligt
staten för artilleriets tygstater, utgörande jämte ålderstillägg, som av
Pettersson intjänts, 2,612 kronor 50 öre, dels ock, enligt nådigt brev
den 31 augusti 1906, ett särskilt arvode å 1,000 kronor såsom verkmästare
vid ammunitionsfabriken, eller tillhopa 3,612 kronor 50 öre.
Å den nya staten vore öververkmästarens avlöningsförmåner i form av
lön och dagavlöning uppförda med 2,595 kronor jämte två ålderstillägg
å 500 kronor, det ena efter 5 och det andra efter 10 års väl vitsordad
tjänst. Om Pettersson, därest han utnämndes till öververkmästare, finge
för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig föregående tid för motsvarande
tjänstgöring, eller tiden från den 12 september 1903, skulle
han, som i sådant fall komme i åtnjutande av båda ålderstilläggen, erhålla
en årsavlöning av 3,595 kronor, varmed Pettersson, ehuru beloppet
med 17 kronor 50 öre understege hans förutvarande årsavlöning, torde
låta sig nöja. I avvaktan å vederbörligt medgivande härtill syntes åt
Pettersson vid hans utnämning till öververkmästare böra beredas annan
ersättning, motsvarande ålderstilläggen. Som samtliga besiktningsrustmästarbeställningar
å staten måste tagas i anspråk för det ändamål, de
avsåge, kunde Pettersson icke kvarstå i denna beställning med bibe -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 79.

hållande av nuvarande avlöning, till dess frågan om hans rätt till ålderstillägg
blivit avgjord, utan syntes Petterssons avlöningsförhållanden
lämpligen böra så ordnas, att han tillsvidare Unge behålla samma arvode,
som blivit en verkmästare vid ammunitionsfabriken enligt förberörda
brev tillerkänt, och det belopp, som därav utbetalades, sedermera ersättas
av anslaget till ålderstillägg.

3. Två tygverkmästare. Till två dylika beställningar, förenade med
tjänstgöringsskyldighet vid Stockholms tygstation, borde de ifrågakomma,
som då bestrede motsvarande tjänstgöring, nämligen tyghantverkama
Carl Erik Åkerlind och Carl Anton Sundgren. Åkerlind hade tjänstgjort
såsom tillsyningsmästare vid sadelmakarverkstaden sedan den 23
november 1897, och Sundgren hade haft enahanda befattning vid snickeriverkstaden
sedan den 2 juli 1906. Då nu befattningarna blivit beställningar
med ett ålderstillägg å 500 kronor, syntes billigt, att Åkerlind
och Sundgren finge tillgodoräkna sig sin föregående tjänstgöringstid
såsom tillsyningsmästare för erhållande av nämnda förmån.

4. Fyra verkmästare av första, klassen. Av de sex å staten uppförda
beställningarna såsom verkmästare av första klassen vore fyra avsedda
för tjänstgöring vid ammunitionsfabriken. De lämpligaste för
dessa beställningar vore de fyra underofficerare, som sedan längre tid
tjänstgjort såsom verkmästare därstädes, nämligen styckjunkarna vid
Smålands artilleriregemente Hjalmar Linde Gustafsson från den 20 februari
1909, vid Vendes artilleriregemente August Vilhelm Pettersson
från den 15 juli 1907 och vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente Carl
Matias Johansson från den 9 december 1905 samt sergeanten vid BodenKarlsborgs
artilleriregemente Sven Johan Nordqvist från den 1 juli
1911. De hade för denna sin tjänstgöring såsom verkmästare åtnjutit
utöver de i stat för deras beställningar uppförda löneförmåner ett arvode
av 500 kronor vardera, vadan bemälda styckjunkare värdera''haft:

lön .............................................................. kronor 1,200: —

dagavlöning å kr. 2,50.......................... )> 912: 50

arvode ..................................................... » 500: —

tillhopa kronor 2,612: 50

och Nordqvist erhållit

lön ...........................................	................. kronor 900: —
dagavlöning å 2 kronor...	................... » 730: —
arvode ....................................	.................. » 500: —
	tillhopa kronor 2,130: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 79. 5

Å den nya staten vore avlöningen för verkmästare av första klassen
densamma som för styckjunkare, eller lön 1,200 kronor och dagavlöning
912 kronor 50 öre, tillhopa 2,112 kronor 50 öre, men med rätt till
ålderstillägg å 500 kronor efter fem års väl vitsordad tjänst.

Om bemälde styckjunkare och sergeant utnämndes till innehavare
av ifrågavarande beställningar på den nya staten, skulle de, om de icke
erhölle alderstillägget, få vidkännas minskning i avlöning, Gustafsson,
Pettersson och Johansson med 500 kronor vardera och Nordqvist med
17 kronor 50 öre. Om de däremot berättigades att för*ålderstil]äggs
erhållande få tillgodoräkna sig sin föregående tjänstgöring i befattningar,
motsvarande de i stat nyuppförda beställningarna, komme
Gustafsson, Pettersson och Johansson att erhålla avlöning till samma
belopp som förut, varemot Nordqvist, som först med ingången av år
1917 skulle erhålla ålderstillägg, skulle för år 1916 få vidkännas ovan
angivna mindre minskning av 17 kronor 50 öre, men därefter erhålla en
ökning av 482 kronor 50 öre. I betraktande därav, att Nordqvist vid
fortsatt beställning såsom sergeant skulle i sinom tid, troligen under loppet
av år 1917, befordras till styckjunkare, kunde angivna minskning för år
1916 och därefter inträffande ökning anses utjämnade.

För ett tillfälligt ordnande av ifrågavarande avlöningsförmåner
skulle väl kunna ifragasättas, att Gustafsson, Pettersson, Johansson och
Nordqvist finge tillsvidare kvarstå i sina underofficersbeställningar vid
truppförbanden; men en sådan anordning, varigenom truppförbanden
skulle fråntagas dem tilldelade underofficerare, kunde ! icke utan olägenhet
för dessa vidtagas. k ördenskull syntes det artilleridepartementet
lämpligast och tillika rättvist, att berördaf missförhållande ti avlöningshänseende
så ordjiades, att bemälde löntagare förklarades berättigade
att för erhållandet av ålderstillägg få tillgodoräkna sig sin föregående
tjänstgöring såsom, verkmästare, samt att, Gustafsson, Pettersson och
Johansson finge, till dess sådant berättigande vunnits, bibehålla dem
då tillkommande arvode från vapen anslaget, varefter det såsom arvode
utbetalta belopp finge nämnda anslag ersättas från anslaget till ålderstillägg.

5. Två verkmästare" avi andra klassen. De båda beställningar''såsom
verkmästare av andra klassen, som uppförts å den nya staten, vore avsedda
för Åkers krutbruk. Motsvarande tjänstgöring därstädes hade
förut sedan den 1 december 1904 bestritts av förmännen Carl August
Malmsten och Johan Erik Eriksson mot ett arvode för vardera av 1,650
kronor årligen. Avlöningen för varje beställning enligt den nya staten
utgjorde lön 900 kronor och dagavlöning 730 kronor, eller tillhopa

Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition Nr 79.

1,630 kronor, med rätt till ett ålderstillägg å 500 kronor efter fem års
väl vitsordad tjänst. Då de, om deras anställning varit å stat, redan
skulle hava intjänt sådant tillägg och då, om de nu erhölle fullmakt å
beställningarna, men ej nämnda förmån förr än efter fem år, deras avlöning
under denna tid skulle bliva mindre än förut, ansåge artilleridepartementet,
att Malmsten och Erikssom borde, om de utnämndes till
verkmästare av andra klassen, få för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna
sig sin föregående tjänstetid såsom förmän med motsvarande
tjänstgöring.

Samtliga nu omförmälda personers ifrågavarande tjänstgöring kunde
väl" vitsordas av artilleridepartementet. På grund av vad sålunda anförts,
hemställde departementet, att Kungl. Maj:t måtte

dels utverka riksdagens medgivande därtill, att styresmännen vid Karl
Gustafs stads gevärsfaktori kaptenen P. J. oR. Virgin, vid ammunitionsfabriken
majoren C. L. Engström och vid Åkers krutbruk majoren K. H.
Schmidt vid överflyttning till motsvarande beställningar å staten för
artilleriets fabriker och tygstater år 1916 finge för rätt till det med
beställningarna förenade ålderstillägg å 600 kronor tillgodoräkna, sig
sin föregående tjänstgöringstid såsom styresmän och sålunda berättigas,
majorerna Engström och Schmidt att från den 1 januari 1916 samt
kaptenen Virgin att från den 1 januari 1917 komma i åtnjutande av
nämnda avlöningsförmåner, samt att besiktningsrustmästaren Gustaf
Pettersson vid utnämning till öververkmästare, tyghantverkarna Carl
Erik Åkerlind och Carl Anton Sundgren vid utnämning till tygverkmästare,
styckjunkarna Hjalmar Linde Gustafsson, August Vilhelm
Pettersson och Carl Matias Johansson samt sergeanten Sven Johan
Nordqvist vid utnämning till verkmästare av första klassen ävensom
förmännen Carl August Malmsten och Johan Erik Eriksson vid utnämning
till verkmästare av andra klassen, allt å nämnda stat för artilleriets
fabriker och tygstater, likaledes finge för erhållandet av de med
vederbörande beställningar förenade ålderstillägg tillgodoräkna sig var
för sig den tid, han förut innehaft befattning med motsvarande tjänstgöringsskyldighet
samt följaktligen berättigas till ålderstillägg å lön:
Gustaf Pettersson med 1,000 kronor, Åkerlind, Sundgren, Gustafsson,
August Vilhelm Pettersson, Johansson, Malmsten och Eriksson med 500
kronor vardera från den 1 januari 1916 samt Nordqvist med 500 kronor
från den 1 januari 1917;

dels och medgiva, att, till dess beslut förelåge om vederbörandes
rätt till ålderstillägg, arvode finge från vapenanslaget utbetalas till belopp
för år räknat från den 1 januari 1916 av 1,000 kronor till Gustaf

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 79.

Pettersson samt 500 kronor till Gustafsson, August Vilhelm Pettersson
och Johansson, dock att, därest åt dem medgåves rätt till ålderstillägg,
vad från vapenanslaget sålunda kunde varda utbetalt finge samma anslag
gottgöras från anslaget till ålderstillägg.

Uti infordrat underdånigt utlåtande den 22 oktober 1915 framhöll
arméförvaltningens civila departement, att enligt anmärkning vid
1916 års stat för artilleriets fabriker och tygstater löntagare, som
tillförsäkrats andra än de för honom i staten angivna avlöningsförmåner,
ägde bibehålla sina förutvarande avlöningsförmåner, därest
han icke själv önskade övergå till de i staten upptagna. Då något
medgivande icke lämnats därtill, att personal, vilken enligt den dittills
gällande organisationen av artilleriets tygstater och fabriker uppehållit
enahanda göromål, som vore avsedda att åligga innehavarna av
de i artilleridepartementets framställning avsedda beställningarna på den
nya staten, skulle för ålderstilläggs åtnjutande vid övergång till densamma
få tillgodoräkna sig den tid, de förut uppehållit dessa befattningar,
vore det uppenbart, att en tillämpning av nämnda stat beträffande
angivna beställningar kunde komma att för längre eller kortare
tid uppskjutas. 1 likhet med arméförvaltningens artilleridepartement
ansåge civila departementet, att dylikt uppskov med statens tillämpande
borde undvikas, ett syfte, som kunde vinnas endast därigenom,
att framställning avlätes till riksdagen om sådant medgivande beträffande
villkoren för ålderstilläggs åtnjutande, varom nyss sagts.

Innan riksdagens beslut i nämnda avseende meddelats, syntes det
emellertid vara ovisst, i vad mån den av artilleridepartementet omnämnda
personalen kunde befinnas villig att övergå till den nya staten exempelvis
redan från 1916 års början. Antagas kunde visserligen, att de till
styresmän avsedda officerarna ävensom de till verkmästare av 2:dra klassen
avsedda två förmännen även vid utsikten, att ålderstilläggen icke skulle
komma dem till godo från och med den 1 januari 1916 (för styresmannen
vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori från och med den 1 januari 1917),
dock på grund av den i varje fall mera obetydliga minskningen i löneinkomster
i vederbörliga beställningar skulle förklara sig villiga till övergång.
Enahanda syntes väl på grund av i allt fall inträdande avlöningsförbättring
fallet bliva med den ene (och vid besiktningsrustmästaren
Gustaf Petterssons övergång till öververkmästarbeställningen jämväl den
andre) av de båda tyghantverkare, som avsetts att utnämnas till tygverkmästare.
Beträffande den övriga personalen, nämligen nyssnämnde
Pettersson samt de fyra underofficerare, som avsetts att befordras till

ArméförvaltningenB
civila
departements
yttrande.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 79.

verkmästare av första klassen, ställde sig förhållandet väsentligen annorlunda,
då dessa personers ekonomiska ställning vid ett avslag på framställningen
om rätt att få tillgodoräkna föregående tjänstgöring för ålderstilläggs
åtnjutande skulle betydligt försämras.

På grund av det sålunda anförda ansåge civila departementet, att
artilleridepartementets framställning väl borde föranleda förslag till riksdagen
om medgivande därtill, att en var av den i framställningen upptagna
personalen finge från och med ingången av året efter det, under
vilket han kunde varda utnämnd till beställning på staten för artilleriets
tygstater och fabriker, i avseende å rätten att tillgodonjuta med beställningen
förenat ålderstillägg räkna sig till godo den tid, han bestritt
enahanda göromål, som vore avsedda att tillhöra beställningen. I övrigt
syntes däremot framställningen icke böra föranleda till annat Kungl. Maj:ts
yttrande än att, därest någon av tjänstinnehavarna icke överginge till den
nya staten, hinder icke mötte, att sådan tjänstinnehavare med bibehållande
av sina avlöningsförmåner förordnades att uppehålla i nya staten upptagen
beställning och att därvid så stort belopp, som motsvarade honom
förut tillkommande lön och dagavlöning, finge utgå från de för beställningen
anslagna medel, mot skyldighet lör den förordnade att i stället avstå
motsvarande förmåner enligt dåvarande stat. På förnyad framställning
av vederbörande myndighet syntes det slutligen böra bero, huru med
dispositionen av sistnämnda förmåner skulle törlaras.

ts Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 3 december 1915 för3
ordnade Kungl. Maj:t, att då enligt anmärkning 4 under 1916 års stat för
artilleriets fabriker och tygstater den av ifrågavarande befattningshavare,
som tillförsäkrats andra än de för honom i staten angivna avlöningsförmåner
och icke själv önskade övergå till desamma, ägde bibehålla sina förutvarande
avlöningsförmåner, sistnämnda avlöningsförmåner med undantag
av inkvarterings- och servisbidrag skulle utgå från de för den nya beställningen
i berörda stat upptagna medel, i den mån dessa därtill lämnade
tillgång, samt i övrigt av arméförvaltningens civila departement förskjutas
för att framdeles hos Kungl. Maj:t anmälas till ersättande'', och förklarade
Kungl. Maj:t sig vilja framdeles meddela beslut angående framställningen,
i vad den avsåge rätt att komma i åtnjutande av ålderstillägg.

I likhet med vederbörande myndigheter anser jag önskvärt, att den
nya staten för artilleriets fabriker och tygstater snarast möjligt må
kunna i sin helhet tillämpas. Vid sådant förhållande och då det synes
mig vara med billighet överensstämmande, att ifrågavarande personal

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 79.

må vid tillträdande av beställning å den nya staten för tillgodonjutande
av ålderstillägg tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring å motsvarande
befattning, torde riksdagens medgivande härtill nu böra utverkas. Vid
bifall härtill ernå ifrågavarande personer endast eu förmån, som vid
övergång till ny stat å befattning, som är förenad med ålderstillägg,
lärer vara bruklig. Det torde böra nämnas, att Åkerlind och Sundgren
under sin tjänstgöring såsom tillsyningsmästare uppburit eu var, förutom
dem såsom tyghantverkare tillkommande avlöningsförmåner, ett särskilt
arvode av 400 kronor från ordinarie vapenanslaget.

Jag tillåter mig erinra därom, att Kungl. Maj:t den 17 december
1915 utnämnt och förordnat Virgin att från och med den 1 januari
IDIG vara styresman för Karl Gustafs stads gevärsfaktori, Engström
att vara styresman för ammunitionsfabriken från och med samma dag
sand Schmidt att, likaledes från och med nämnda dag, vara styresman
för Åkers krutbruk.

Enligt uppgift från arméförvaltningens artilleridepartement har
Sundgren övergått å den nya staten såsom tygverkmästare. Av de övriga
har Nordqvist redan under år 1915 befordrats till styckjunkare,
vadan alltså någon skillnad i avlöningsförhållanden mellan honom och
övriga såsom verkmästare vid ammunitionsfabriken anställda underofficerare
icke längre förefinnes.

Jag får alltså hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen medgiva,

dels att styresmännen vid ammunitionsfabriken C. L. Engström, vid
Åkers krutbruk K. H. Schmidt och vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori
P. J. R. Virgin samt tygverkmästaren C. A. Sundgren må för rätt till
åtnjutande av de med deras beställningar förenade ålderstillägg tillgodoräkna
sig Engström, Schmidt och Virgin sin föregående tjänstgöringstid
såsom styresmän och Sundgren den tid, han förut tjänstgjort
såsom tillsyningsmästare vid Stockholms tygstations snickeriverkstad,

dels ock att besiktningsrustinästaren Gustaf Pettersson vid utnämning
till öververkmästare, tyghantverkaren Carl Erik Åkerlind vid utnämning
till tygverkmästare, styckjunkare Hjalmar Linde Gustafsson, August
Vilhelm Pettersson, Carl Matias Johansson och Sven Johan Nordqvist vid
utnämning till verkmästare av första klassen ävensom förmännen Carl
August Malmsten och Johan Erik Eriksson vid utnämning till verkmästare
av andra klassen, allt å staten för artilleriets fabriker och tygstater,
må för rätt till åtnjutande av de med vederbörande beställningar
förenade ålderstillägg tillgodoräkna sig en var den tid han förut innehaft

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 65 käft. (Nr 7.9.) 2

10 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 79.

eller tjänstgjort i befattning vid lantförsvaret med motsvarande tjänstgöringsskyldighet».

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Åkerman.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1916.