Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 74.

Nr 74.

Kungl. Maj ds nådiga proposition till riksdagen angående
utvidgning och modernisering av flottans varv i Karlskrona;
given Stockholms slott den 18 februari 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

till utvidgning och modernisering av flottans varv i Karlskrona
bevilja ett anslag av 1,350,000 kronor samt därav på extra stat för år
1917 anvisa ett belopp av 250,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att av sistnämnda belopp under innevarande år av tillgängliga medel
förskjuta 100,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Dan. Broström.

Bihang till riksdagens •protokoll 1916. 1 saml. 61 haft. (Nr 74.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Motioner
vid 1913 års
riksdag.

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 18 februari 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Broström anförde härefter:

Vid 1913 års riksdag framlades i fem särskilda motioner förslag i
fråga om utvidgning och modernisering av flottans varv i Karlskrona.
I två av dessa motioner, väckta den ena i första kammaren och den
andra i andra kammaren, hemställdes, att riksdagen ville till utvidgning
och modernisering av nämnda varv i huvudsaklig överensstämmelse med
ett av marinförvaltningen år 1912 uppgjort förslag på extra stat för år 1914
bevilja ett anslag av 688,500 kronor. Vidare föreslogs i två andra motioner,
av vilka likaledes en väckts inom vardera kammaren, att riksdagen ville
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t måtte föranstalta
om en allsidig utredning rörande Karlskrona örlogsvarvs modernisering
och ställande under civil ledning, administrativt och i de delar, där så

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

lämpligen kunde ske, även tekniskt, i syfte att å varvet utföra erforderligt
nybyggnads- och underhållsarbete för flottan, liksom, i den mån så
kunde ske, annat jämförligt arbete, samt för riksdagen framlägga de
förslag, vartill utredningen kunde föranleda. Slutligen hemställdes i en
motion inom andra kammaren, det riksdagen ville besluta att hos Kungl.

Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, huruvida och i vilken
omfattning kronovarvet i Karlskrona borde ombyggas och utvidgas för
att kunna i vidsträcktaste mån tjänstgöra vid nybyggnader av pansarbåtar
och andra krigsfartyg samt för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen kunde giva anledning.

På grund av sistnämnda motion anhöll riksdagen i skrivelse år Skrivelse vid
1913 (riksdagens skrivelse n:r 5, punkt 24), det Kungl. Maj:t måtte för- tisdag!
anstalta om erforderlig utredning rörande Karlskrona örlogsvarvs utvidgning
och modernisering, i syfte att å varvet skulle kunna utföras
nybyggnader av pansarbåtar och andra krigsfartyg, samt för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Till stöd för denna framställning anförde riksdagen följande.

För att kunna motsvara sina ändamål måste flottans varv vara försedda
med ganska stor arbetspersonal, bestående till icke ringa del av
yrkesskickligt folk. Utrustnings- och reparationsarbetena å fartygen
vore emellertid av sådan art, att vid vissa tider och tillfällen hela personalen
måste därpå koncentreras. Under andra tider åter kunde personalen
beredas sysselsättning genom utförande av erforderliga nybyggnadsarbeten.
Redan ur denna synpunkt torde det sålunda vara lämpligt,
att ett av flottans varv inrättades så, att nybyggnad av fartyg där kunde
med fördel företagas. Då i Karlskrona redan funnes en dyrbar och omfattande
varvsanläggning, som tvivelsutan väl lämpade sig för utvidgning,
vore det tydligt, att detta varv borde komma i fråga för nu åsyftade
ändamål. För att emellertid ny byggnadsarbeten skulle kunna utföras
på rimlig tid och med goda ekonomiska resultat vore det naturligtvis
behövligt, att varvet och verkstäderna försattes i fullt modernt
skick och försåges med härför erforderliga maskinella anordningar. Härigenom
skulle åter den fördelen vinnas, att de behövliga reparationsarbetena
kunde mera rationellt, snabbare, billigare och till större omfattning
än nu vore fallet utföras vid detta varv. Och det syntes riksdagen
ganska troligt att, därest staten ägde ett örlogsvarv, inrättat för
nybyggnad av alla fartygsslag, det skulle vara möjligt för staten att
vid förekommande beställningar från enskilda skeppsvarv betinga sig
arbetenas utförande för billigare pris än eljest. Åven borde beaktas,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Tillsättning
av en kommitté
den 2 april
1914.

Kommittéförslaget
av
den 23 mars
1915.

Varvets

huvudupp gifter.

att nybyggnader under utförande å örlogsvarvet i Karskrona skulle vara
i viss mån skyddade genom förefintliga försvarsanstalter.

Riksdagen funne det sålunda ur många synpunkter vara fördelaktigt,
om Karlskrona örlogsvarv bleve moderniserat och utvidgat, så att å detta
varv nybyggnader av örlogsfartyg av alla för vår flotta behövliga slag
kunde utföras.

Då med hänsyn till de nybyggnader av krigsfartyg, som inom den
närmare framtiden torde böra äga rum, det vore av vikt, att förevarande
fråga snarast möjligt vunne lösning, uppdrog Kungl. Maj:t vid ärendets
föredragning den 2 april 1914 åt en kommitté att ej mindre verkställa
utredning rörande flottans varvs i Karlskrona utvidgning och modernisering
i syfte att å varvet skulle kunna utföras nybyggnader av pansarbåtar
och andra krigsfartyg, vid vilket utredningsarbete borde särskilt
tagas i övervägande, huruvida sådan utvidgning och modernisering lämpligen
borde äga rum successivt i särskilda perioder, än även avgiva de
förslag, vartill utredningen kunde föranleda. Till ordförande i nämnda
kommitté utsågs varvschefen vid flottans station i Karlskrona, kommendören
A. B. Juel, samt till övriga ledamöter marindirektören av l:a graden,
numera marinöverdirektören A. M. A. von Eckermann och direktören
H. G. E. Hammar.

Med skrivelse den 23 mars 1915 avgav bemälda kommitté utredning
och förslag i ämnet. Vid nämnda skrivelse hava, bland andra
bilagor, fogats en karta över flottans varv i Karlskrona och en ritning
med plan över av kommitterade föreslagna nyanläggningar, av vilka särskilda
sammandrag torde såsom bil. A och bil. B få bifogas detta protokoll.

För innehållet av berörda utredning och förslag torde jag i det följande
få redogöra.

Efter några inledande anmärkningar hava kommitterade uttalat, att
det åt kommitterade lämnade uppdraget gjort det nödvändigt för dem
att först fastslå vad som måste anses vara Karlskrona örlogsvars huvuduppgifter.
Den ställning, varvet intoge i vår marinorganisation, vore
— fortsätta kommitterade — sådan, att man icke kunde lägga huvudvikten
av dess verksamhet på nybyggnad av krigsfartyg. Huvudsyftet
med driften vid ett flottans varv vore nämligen dels att skapa en mobiliseringsstation
för den flytande materielen, dels ock att hålla den där
förlagda, flottan tillhöriga fartygsmaterielen i fullt användbart skick eller i så
hög grad av stridsberedskap, som under givna förhållanden vore möjligt.
Vid sidan av dessa uppgifter hade varvet att giva praktisk utbildning åt
vissa yrkesgrenar av flottans sjömanskår och kustartilleriet.

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 74.

För att fylla förstnämnda båda uppgifter på ett ur mobiliseringssynpunkt
fullt tillfredsställande sätt, d. v. s. för att såväl kunna utföra
det vanliga underhållet av den å varvet förlagda flytande materielen
som ock att med all nödig skyndsamhet såväl i freds- som krigstid
kunna verkställa förekommande, mera omfattande reparationer och monteringar,
måste å varvet hållas en arbetsstyrka, som i ej ringa mån
överstege vad som skulle krävas, om dessa arbeten vore jämnt fördelade
under året och icke såsom nu synnerligen växlande till sin omfattning.
Ifrågavarande arbetens utförande vore nämligen begränsat till de tider,
fartygen kunde vara förlagda å varvet, och mängden av arbete vore
beroende på antalet av de fartyg, som varit använda å expeditioner
samt av expeditionernas längd, liksom också — och det icke minst
under krigstid — på de skador, som genom yttre åverkan tillfogats fartygen.
Då det icke vore möjligt att i Karlskrona, såsom i större industricentra
kunde vara fallet, vid behov hastigt kunna fylla bristen på
yrkeskunnig arbetskraft, vore det ett oeftergivligt villkor, att varvet tilldelades
jämväl nybyggnadsarbeten i så stor utsträckning, att de tider,
den nödvändiga arbetsstyrkan icke hade full sysselsättning med arbeten
av ovannämnda art, överskottet av arbetskraft kunde användas till pågående
nybyggnadsarbeten. Den å varvet utförda nybyggnaden bleve
därigenom en nödvändig regulator, som tillvaratoge överskottet i produktionsförmåga
under de delar av året, då underhållsarbeten för fartygen
ej funnes i tillräcklig mängd eller då sådana arbeten på grund
av för året därför anvisade medels otillräcklighet måste uppskjutas.
Endast genom en sådan anordning kunde varvet hålla en fast anställd
arbetarstam av sådan omfattning, att dess viktigaste uppgifter kunde
på fullt tillfredsställande sätt fyllas utan att kostnaderna bleve oskäligt
stora. Fyllandet av varvets huvuduppgifter hade sålunda ett oskiljaktigt
samband med dess nybyggnadsverksamhet.

Ny byggnadsarbetena hade emellertid dittills icke varit i nämnvärd
utsträckning systematiskt återkommande och såsom en följd härav hade
antalet arbetare måst så begränsas, att ej överskott av arbetskraft å
vissa tider skulle uppstå. Fullbordandet av nybyggnadsarbetena hade
därför stundom tagit alltför lång tid, då varvet varit tungt belastat med
andra nödvändiga arbeten, som gjort att nybyggnaden vid dessa tillfällen
måst helt eller delvis åsidosättas.

Av det anförda framginge att, ju större varvets nybyggnadsverksamhet
bleve, desto större bleve varvets förmåga att motsvara fordringarna
på detsamma ur mobiliseringssynpunkt, liksom också möjligheterna
för hastigare nybyggnadsarbeten ökades.

Varvets område
och
organisation.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Kommittéutredningen innehåller vidare en beskrivning å varvets område
och å varvets organisation, vilken beskrivning här synes kunna
förbigås. Med avseende å varvets organisation torde endast höra erinras
därom, att närmast under varvschefen, som utövar styrelsen vid varvet,
stå cheferna för de särskilda varvsdepartementen, nämligen artilleri-,
torped-, ekipage-, min-, ingenjör- och (från och med 1916) byggnadsdepartementet.
Kommitterade hava i detta sammanhang lämnat en
redogörelse för de olika departementens medverkan vid ett fartygs nybyggnad,
i vilket avseende kommitterade anfört följande.

På grund av gällande organisation svarade vid ett fartygs nybyggnad
ingenjördepartementet för ordnandet av byggnadsbädden.
Själva skrovets och maskineriets byggande tillkomme jämväl ingenjördepartementet
och först efter stapelavlöpningen komme i stort sett de
andra departementens medverkan till synes vid fartygets fullbordande.
Anordningar för fartygets sjösättning utfördes likväl även av ingenjördepartementet,
men sedan sjösättningen en gång skett, toge ekipagedepartementet
hand om fartygets förtöjning och förhalning till erforderliga
utrustningsplatser. Inredning, insättning av pannor och maskiner,
uppställning av kanontorn och i dem eller eljest å fartyget fast inbyggda
lavetter samt installeringar av elektriska anordningar utfördes av ingenjördepartementet,
därvid dock allt inflyttande av större tyngder till för
dem avsedda platser å fartyget utfördes av ekipagedepartementet. Artilleridepartementet
ombesörjde fartygets bestyckning och svarade sålunda
för uppsättningen av kanoner och sådana lavettage, som ej vore
fast inbyggda i fartyget, under det att torpeddepartementet svarade för
anordningar av fartygets fasta och rörliga torpedtuber och övrig torpedmateriel.
Sistnämnda departement hade jämväl hand om fartygets förseende
med radiotelegrafi. Mindepartementets deltagande i ett fartygs
nybyggnad inskränkte sig till utförandet av vissa telefonledningar.

Av denna redogörelse fram ginge, att en ökad nybyggnadsverksamhet
å varvet nästan uteslutande komme att träffa ingenjördepartementet.
Någon ökning eller utvidgning av övriga departement torde icke bliva
nödvändig i annan mening än att genom ökning i fartygens antal jämväl
materielen ökades, men detta vore något som bleve följden, även om
nybyggnaden verkställdes annorstädes än å Karlskronavarvet.

På grund härav hade kommitterade icke ansett nödigt att ingå i
någon utredning angående utvidgning av de övriga departementen,
vilkas utveckling till erforderlig kapacitet icke torde erfordra några mera
genomgripande eller kostsamma förändringar på en gång, utan under
årens lopp komme att fortgå i jämbredd med fartygsmaterielens ökning,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Sedan kommitterade härefter lämnat en beskrivning ä ingenjördepartementet
å varvet samt redogjort för tidigare mot verkstäderna och deras
drift riktade anmärkningar ävensom vidtagna åtgärder för dessa bristers
avhjälpande, hava kommitterade upptagit till behandling frågan om den
utvidgning och modernisering av ingenjördepartementet, som kommitterade
ansåge sig böra föreslå, och i sådant hänseende anfört huvudsakligen
följande.

Karlskrona varv förfogade för närvarande icke över den maskinutrustning
och de anordningar i övrigt, som erfordrades för att rationellt
och ekonomiskt utföra de varvet åliggande ordinarie underhållsarbetena
å flottans materiel. Ehuru varvet redan nu kunde utföra mindre nybyggnader
av fartyg, vore resurserna för nybyggnadsverksamhet ej tillräckligt
utvecklade för att varvet skulle kunna på rationellt sätt bedriva
nybyggnad av alla de fartygsslag, som inginge eller vore föreslagna att
ingå i flottans materiel. En utvidgning av varvsdriften erfordrade
emellertid utom betydande utvidgningar av verkstäder och förråd samt
ansenliga nyanskaffningar av arbetsmaskiner m. m. även en avsevärd
ökning av arbetarstammen, om varvet skulle motsvara de fordringar,
man borde ställa på detsamma för flottans underhåll och nybyggnadsverksamhet.
Kommitterade, som i annat sammanhang komme att närmare
behandla arbetarfrågan, ville likväl redan här förutskicka, att den
nödvändiga ökningen av arbetarstammen endast kunde ske successivt.
För att ej nedlägga större omkostnader för nya byggnader och maskiner,
förrän dessa kunde fullt utnyttjas, hade kommitterade tänkt sig de erforderliga
åtgärderna för verkstädernas utvidgning och den maskinella
utrustningens anskaffande fördelade uti tre grupper samt arbetenas och
anskaffningens utförande verkställda successivt i tre skeden, så att varje
grupp av arbeten utfördes under motsvarande skede. Utvecklingsskedena
hade kommitterade tänkt sig sålunda:

l:a skedet: De moderniseringsarbeten, som vore nödvändiga för att
ställa verkstäderna i nivå med den moderna utvecklingen för fyllande
av de krav, som hittills ställts på Karlskrona varv.

2:a skedet: De förändringar och utvidgningar, som borde vidtagas
för att sätta varvet i stånd att jämte vanliga underhållsarbeten samtidigt
hava under byggnad intill fyra undervattensbåtar eller en jagare och
två undervattensbåtar.

3:e skedet: De förändringar och utvidgningar, som vore nödvändiga
för att samtidigt med ovannämnda underhållsarbeten och nybyggnader
kunna på rimlig tid bygga en l:a klass pansarbåt.

Förslag till
utvidgning
och modernisering
av
ingenjördepartement
et.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Innan kommitterade överginge till behandlingen av de förslag, vartill
utredningen givit upphov, ville kommitterade betona, att det säkerligen
icke skulle bliva till fördel för staten att utbygga varvet till sådan
utsträckning, att alla vid ett krigsfartygsbygge förekommande arbeten
där skulle kunna utföras. Mera sällan förekommande arbeten, som krävde
särskilt kostsamma anordningar eller som i den enskilda industrien av
vissa verkstäder upptagits såsom specialtillverkning, borde icke utan
vägande skäl göras till föremål för varvets verksamhet. Ett motsatt
förfarande skulle säkerligen visa sig föga lönande. Sålunda torde varvets
gjuteri efter den utvidgning av detsamma, vartill 1913 års riksdag
anvisat medel, för lång tid framåt komma att motsvara de krav, som
rimligtvis kunde ställas på detsamma. Vid gjuteriet komme dock icke
att kunna gjutas större gjutpjäser, vilka därför även framdeles torde få
tagas från den privata industrien. Dessa gjutpjäser vore emellertid
sällan behövliga, varför, då de någon gång komme till användning, ett
sådant förfaringssätt utan olägenhet kunde tillämpas. Ungefär på samma
sätt förhölle det sig med stålgjutgods. Visserligen skulle det för varvet
vara en fördel att förfoga över ett stålgjuteri med förmåga att snabbt
leverera stålgjutgods, vilket särskilt vid hastigt påkommande reparationer
kunde bliva av stor nytta. Därigenom skulle man även förmånligt
kunna använda de ej ringa kvantiteter martinskrot, som uppkomme vid
reparations- och nybyggnadsarbeten. Enbart för varvets behov finge
emellertid ett dylikt gjuteri icke en sådan omsättning, att stålgjutgodset
till rimligt pris kunde framställas. Däremot torde mindre stålgjutgods
kunna å varvet framställas genom anskaffande av en ugn för smältning
av gjutstål på elektrisk väg. Kommitterade hade därför upptagit anskaffningen
av en dylik ugn bland l:a skedets utvidgningsförslag.

Å marinens fartyg komme framdeles turbinmaskineriet säkerligen
att bliva förhärskande, varför det skulle kunna ifrågasättas, huruvida
det icke vore fördelaktigt för staten att själv tillverka dessa maskiner.
Kostnaden för en anläggning av sådan omfattning vore likväl så avsevärd,
att kommitterade vore övertygade, alt ett sådant företag ur ekonomisk
synpunkt skulle visa sig mindre välbetänkt, i synnerhet som
flera enskilda verkstäder numera upptagit framställning av turbiner samt
därför skaffat sig en dyrbar uppsättning specialmaskiner. Något förslag
om en verkstad för byggandet av större turbinmaskineri hade därför
icke av kommitterade framlagts. Emellertid vore naturligtvis av yttersta
vikt, att reparationer å ett dylikt maskineri kunde verkställas av varvet
självt, varför kommitterade i sitt förslag till anskaffning av nya maskiner
jämväl upptagit för turbinreparationer nödvändiga specialmaskiner.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Förutom ovan anförda exempel på sådan produktion, som icke nu
ifrågasattes att av varvet utövas, funnes det naturligtvis dessutom en
mångfald av artiklar, nödvändiga vid ett krigsfartygsbygge, som icke
lämpligen kunde eller borde tillverkas å varvet. En detaljerad redogörelse
för dessa torde emellertid icke vara nödvändig eller ens möjlig,
då, om ej annorlunda föreskrivits, det i sista hand bleve varvsledningen,
som i varje speciellt fall finge bestämmanderätten.

l:a skedet.

Det första av kommitterade föreslagna utvecklingsskedet berörde i
övervägande grad de i stora verkstadsbyggnaden inrymda verkstäderna
och särskilt maskinverkstaden. Stora verkstadsbyggnaden (39 å bil. A)
utgjordes av en omkring 130 meter lång och 65 meter bred stenbyggnad
i tre skepp. Det västliga skeppet innehölle kraftcentral, maskin verkstad,
snickarverkstad, förrådslokaler och kontorslokaler. I mittelskeppet funnes
två ångpannor för kraftcentralen, plåtslagarverkstad, en mindre bleckslagarverkstad
å en balkong vid skeppets norra ända och en mindre utslagsplan.
Därjämte innehölle skeppet stapelbädd för omkring 60 meter
långa fartyg, vilken bädd kunde förlängas till omkring 80 meter och
helt behärskades av en 8 tons elektrisk travers. Det östra skeppet inneslöte
kopparslagarverkstad, spant- och plåtugn med bockningsplan,
smedja samt plats för två mindre stapelbäddar med gemensam sjösättningsbädd.
Intill det östra skeppets sydliga del vore uppfört ett skjul
av korrugerad plåt, inrett till ångpanneverkstad (46 å bil. A). Nämnda
lokaler och verkstäder utgjorde den del av ingenjördepartementets anläggningar,
som i väsentlig mån berördes av kommitterades arbete.

Över förändringarna under ifrågavarande skede hade kommitterade
uppgjort en särskild ritning, varav maskinverkstadens anordning och de
föreslagna nya maskinernas och motorernas uppställning efter genomförandet
av kommitterades förslag närmare framginge.

För erhållandet av erforderligt utrymme till de föreslagna utvidgningarna
såväl av maskinverkstaden som även av andra av stora verkstadsbyggnadens
lokaler, hade kommitterade i främsta rummet upptagit
det redan förut vid upprepade tillfällen av varvsledningen framställda
förslaget om förflyttning av snickarverkstaden och ökning av dess maskinella
utrustning. Denna verkstad, vilken vore belägen i västra skeppets
andra våning och mellersta del, kunde utan större kostnad flyttas
till den byggnad, vari märsverkstaden nu vore inrymd (82 å bil. A).

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 61 höft. (Nr 74.) 2

Snickarverkstadens
förflyttning.

Ny förrådsbyggnad.

Knnrjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Våningen över märsverkstaden vore för närvarande icke använd, och
denna våning lämpade sig ur många synpunkter till lokal för snickarverkstaden.
Inkommande virke upplades och avsynades redan nu på
planen framför denna byggnad. Sågen för uppskärande av varvets
virkesbehov — varvets ramsåg — vore belägen i ett skjul (83 å
bil. A) vid byggnadens södra ända. Med en enkel transportanordning
kunde det uppsågade virket föras till andra våningens södra del
och där torkas i en särskild torkria, som för detta ändamål där borde
anordnas. Denna våning med en golvyta av c:a 470 ma tillsammans
med bottenvåningen med en golvyta av c:a 300 m" vore enligt kommitterades
mening fullt tillräcklig även vid en betydande ökning av varvets
nybyggnadsverksamhet. Så mycket som möjligt undvekes nämligen
numera träarbeten i krigsfartyg för att minska eldfaran, och följden
härav vore den, att möbelsnickeri och dylika arbeten, som förut utgjort
snickarverkstädernas huvudsakliga sysselsättning, delvis försvunne och
delvis överginge i tillsyn och underhåll av nu befintliga möbler m. m.
En stor del av de arbeten, som utfördes i den s. k. märsverkstaden,
kunde med fördel överflyttas till arbetsskjulet nr 1 (31 å bil.
A) invid dockorna, varest redan nu verkställdes arbeten av i det
närmaste samma slag som i märsverkstaden. Märsverkstadens arbetare
kunde genom en sådan flyttning av deras arbetsplats vid behov användas
till dockning av fartyg och arbeten å de dockade fartygen. Det
i märsverkstaden vunna utrymmet kunde på fördelaktigt sätt nyttjas
för större och mera skrymmande träarbeten eller s. k. timmermansarbeten
ävensom för tillverkning av större modeller. På grund av det
anförda ville kommitterade föreslå, att en flyttning av snickarverkstaden
utfördes i överensstämmelse med sålunda närmare lämnade upplysningar.

För att tillgodose behovet av ökat utrymme för kontorslokaler m. m..
i stora verkstadsbyggningens västra skepp föresloge kommitterade, att
de där belägna förråden förflyttades till annan plats. Dessa förråd hade
ett synnerligen olämpligt läge, och endast med stort besvär och åtföljande
kostnader kunde transporterna av materialier till och från förråden
äga rum. Redan av denna orsak borde förråden förläggas annorstädes
på en mera central plats i närheten av järnvägsspår, för att möjliggöra
de med järnväg ankommande materialiernas transport till förråden utan
omlastning. Det lämpligaste sättet att ordna förråden sålunda vore
enligt kommitterades åsikt uppförande av en särskild förrådsbyggnad, i
vilken samtliga förråd för verkstadsarbetet kunde inrymmas. Härigenom
vunne man också en ur administrativ synpunkt synnerligen viktig cen -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

tralisering, vilken dock icke kunde fullt genomföras beträffande en del förbrukningsartiklar,
såsom kol, trä, ol ja e. d., vilka varor på grund av sin beskaffenhet
alltid måste uppläggas i särskilda förråd. Den lämpligaste platsen
för det nya centralförrådet vore enligt kommitterades åsikt platsen
utmed varvsmuren öster om den ångpanneverkstad, vartill 1914 års senare
riksdag anvisat medel. Läget framginge närmare av bil. B. På denna
plats borde uppföras en byggnad i två våningar, förutom vind och källare,
och byggas den norra delen till en längd av 51 meter med en bredd
av 15 meter och den södra delen till en längd av 12 meter med 18
meters bredd. Våningarna skulle göras vardera 3,4 meter höga samt
förses med inredning för materiali ernås lutläggning. Själva byggnaden
skulle utföras av sten med järnkonstruktion. Nedre våningen
skulle avses för plåt, fasonjärn, pann tuber o. d. och i den övre beredas
plats för övriga materialier. I källaren skulle anordnas förråd för sådana
varor, som vore känsliga för sol och värme, t. ex. gummipackningar,
elektriska ledningskablar m. m. Vindsvåningen borde avses för sådana
materialier, som mera sällan komme till användning. Det från järnvägarna
kommande spåret framginge mellan förrådsbyggnaden och den
nya ångpanneverkstaden. Med en växel vid förrådsbyggnadens norra
ända skulle ett stickspår föras fram längs byggnaden, varigenom lämplig
plats komme att beredas för järnvägsvagnar under avlastningen.

Genom den nu föreslagna förflyttningen av snickarverkstaden och
förrådens förläggande i en särskild byggnad kunde de utvidgningar,
som kommitterade under l:a utvecklingsskedet föresloge, komma till
utförande utan att verkstadsbyggnaden förstorades. Utvidgningen träffade
i första hand maskinverkstaden. Till denna skulle läggas hela
det utrymme, som nu upptoges av gamla pannverkstaden och snickarverkstaden.
Härigenom komme den nya maskinverkstaden liksom den
nuvarande att till hela sin sträckning förses med galleri, då det bleve
nödvändigt att bereda ljus och luftväxling för den nya delen liksom för
den gamla genom uppförande av en lanternin av samma beskaffenhet
som den nu i maskinverkstaden befintliga. Golvet i snickarverkstaden
skulle borttagas innanför den yttre pelarraden och den kvarvarande delen
förenas med de nuvarande gallerierna i maskinverkstaden. Den nya
verkstaden bleve på detta sätt i sin helhet omkring 80 meter lång och
21 meter bred med en golvarea av omkring 1,680 kvadratmeter. Gallerierna
erhölle samma längd, sträckande sig på vardera långsidan av
verkstaden, och finge en bredd av 6 meter, vadan deras sammanlagda
golvarea komme att uppgå till omkring 960 kvadratmeter. Utrymmet

Utvidgning
av maskinverkstaden.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

på gallerierna kunde dock icke helt och hållet få tagas i bruk för maskinverkstaden,
utan plats måste därstädes beredas för de eldare, som
skulle undergå i reglementet för marinen föreskriven yrkeskurs. För
detta ändamål hade kommitterade föreslagit 50 meter av det östra galleriets
norra del. Det återstående utrymmet på detta galleri skulle användas
för tillverkning, underhåll, slipning och utlämning av verktyg.
Någon särskild verkstad för sagda arbeten funnes för närvarande icke
på varvet, men torde vara så gott som oundgängligen nödvändig. Denna
verkstad komme i så fall huvudsakligen att innehålla mindre arbetsmaskiner.
Under denna verktygsverkstad anordnades på ett område av 12
meters längd och 6 meters bredd ytterligare en mindre verkstad för
samma ändamål, dock huvudsakligen för verktygsutlämning. I maskinverkstadens
omedelbara närhet borde finnas en smedja för bearbetning
av finare verktygsstål, vilket krävde en särdeles noggrann tillsyn för att
ej vid behandlingen förkomma eller förstöras. Omedelbart norr om
sistnämnda område för tillverkning och utlämning av verktyg, hade
kommitterade förlagt en dylik smedja, ömeter lång och öVs meter bred.
För den i smedjan nödvändiga ässjan saknades emellertid härstädes
skorsten, men hade kommitterade tänkt sig denna brist avhjälpt genom
att använda en s. k. Buffaloässja med fläkt, som förde röken in i ett
tackjärnsrör, sträckande sig under jorden till någon av den stora smedjans
skorstenar. För närvarande funnes i gamla pannverkstaden ett
dagförråd för maskinförnödenheter. Detta förråd borde även framdeles
bibehållas, under det att det på motsatta sidan av verkstaden befintliga
förrådet av armatur, verktyg m. m. borde överflyttas till det centralförråd,
till vars inrättande kommitterade förut framlagt förslag. På
armaturförrådets plats kunde under sådana förhållanden lämpligen beredas
rum för utförande av inom maskinverkstaden förekommande träarbeten.
Ovanför på galleriet hade kommitterade förlagt en sluten verkstad
för instrumentarbeten.

Förbindelsen mellan undre maskin verkstad en och gallerierna utgj ordes
för närvarande endast av en spiraltrappa. Mellan gamla pannverkstaden
och snickarverkstaden funnes ytterligare en spiraltrappa. Redan
under nuvarande förhållanden vore detta för litet för kommunikationen
mellan verkstäderna, men efter den föreslagna utvidgningen bleve detta
än mer förhållandet. Kommitterade hade därför föreslagit, att en ny
trappa av lämplig konstruktion anordnades i det östra galleriets mitt,
huvudsakligen avsedd för yrkesskoleeleverna, genom vilken anordning
dessa elever vid deras gång till och från arbetet icke kunde störa övrig''
personal i verkstaden. Den nuvarande spiraltrappan till snickarverksta -

Kung!. Maj.ts Nåd. Nr oposition Nr 74.

den skulle förflyttas till det östra galleriet i verktygslokaleu och vid
sydvästra hörnet av undre maskinverkstaden anordnas ytterligare en
trappförbindelse.

Vindarna över gallerierna skulle bibehållas och förlängas över hela
den utvidgade maskinverkstaden.

Materieltransporterna till gallerier och vindar skulle förmedlas genom
en svängdävert med motorblock om högst lf a tons lyftkraft.

För varvsledningen hade det länge varit ett önskemål att bereda
verkstädernas kontorspersonal rymligare lokaler. Denna personal vore
för närvarande, vad kontorslägenheterna beträffade, i hög grad vanlottad,
då t. ex. fem personer hade sitt arbete i ett rum med en golvyta av 20 m2
och en höjd av 3\/4 meter. Genom den föreslagna förflyttningen av förråden
söder om gamla ångpanneverkstaden vunnes nödigt utrymme för utvidgning
av kontoren. Kommitterade hade därför föreslagit, att ett
nytt kontor för verkstadsbokföringen, ljust och rymligt, skulle anordnas
å västra sidan. Av förutvarande kontor avsåges det mindre för verkstadsbokföringens
föreståndare och det större för den ingenjör, som
kunde få sig anförtrodd ledningen av varvets nybyggnadsarbeten.

Den östra sidan av det nuvarande förrådet, som vette mot stapelbädden
i stora verkstadsbyggnadens mellersta skepp, hade i kommitterades
förslag disponerats för ett magasin, avsett för upplag av metallspån
och am*at värdefullt avfall från verkstäderna. Mellan detta magasin
och det förut omnämnda dagförrådet för maskinförnödenheter i maskinverkstaden
skulle byggas brandmurar upp genom skeppets båda
våningar med armerade betonvalv, så att brandfritt arkiv för ritkontoret
kunde erhållas i övre våningen. I samma valv hade en mindre del mot
maskinverkstadens galleri blivit avbalkad för att tjäna som förråd för
finare instrument. Platsen under ritningsarkivet och instrumentförrådet
hade anordnats till förvaringsrum för grövre verktyg och redskap för
yttre arbeten.

Redan länge hade det varit för varvsledningen uppenbart, att det
nuvarande ritkontoret icke vore tillräckligt rymligt för varvets behov.
Det återstående tillgängliga utrymmet i andra våningen vore därför i
förslaget använt till ritkontorets utvidgning samt för inrättande av
toalett-, tvätt- och avklädningsrum för den personal, som hade sin
sysselsättning i närbelägna rum.

Genom det med Karlskrona stad uppgjorda kontraktet om leverans
av elektrisk energi med däri intagna bestämmelser om ytterligare rätt

Förbättrade
kontors- och
ritlokaler.

Kraft centralen.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Elektriska

motorer.

till energileverans hade varvet garanterats kraft från staden till sådan
utsträckning, att kommitterade icke nu ansett nödvändigt föreslå någon
ökning av kraftcentralen för kraftleverans. Den nuvarande med ångkraft
drivna kompressorn borde dock utbytas mot en ny kompressor för
elektrisk drift, vilken skulle uppställas i samma rum som den senast
anskaffade. Ovanpå kompressorrummet kunde lämpligen anordnas kolbehållare
för automatisk eldning av de två kvarstående ångpannorna.
Med den ovannämnda anordningen av luftkompressorerna bleve dessa
tillräckliga för en kommande utvidgning av driften, under förutsättning
att tillräckligt antal luftbehållare (luftaccumulatorer) insattes på områdets
olika delar samt att ledningarna hölles väl täta, så att läckaget bleve
det minsta möjliga. Ett nödvändigt villkor vore också, att endast luftbesparande
fullt moderna verktyg användes. För övrigt torde allt mer
elektriska verktyg komma till användning och kostnaderna härför ställde
sig billigare än luftverktygen.

I detta sammanhang ville kommitterade framhålla, att motorerna
för drivande av verktygsmaskinerna borde ökas i antal för att därigenom
minska besvärliga och hinderliga transmissioner. För de flesta
mekaniska verkstäder syntes man hava uppställt den normen att använda
gruppdrift endast för maskiner, som krävde mindre än 5 kw.
motorer. Någon bestämd regel för, huru långt man borde gå i drivkraftens
fördelning genom särskilda motorer för olika maskiner, syntes
ej lämpligen kunna uppställas, emedan problemet vore så invecklat, att
några bestämda gränser ej kunde dragas, utan torde chefen för ingenjördepartementet
få avgöra fördelarna i varje särskilt fall. Önskvärt
vore vidare, att de motorer, som komme att anskaffas, så långt som
möjligt vore av samma storlek, typ och fabrikat, så att de lätt kunde
utbytas. Med eu sådan anordning kunde, om en motor för en mycket
viktig maskin komme i olag, denna hastigt ersättas av en motor för en
för tillfället mindre viktig maskin. Därjämte bleve det möjligt att utan
allt för stora kostnader hålla en effektiv reserv i beredskap. För ett
reparationsvarv, som vid mobiliserings- och andra tillfällen måste vara
i stånd att skyndsamt utföra nödiga arbeten för flottans underhåll, vore
fördelarna av den ovannämnda anordningen påtagliga.

De på östra sidan av mellersta skeppets norra del befintliga maskinerna
skulle enligt kommitterades förslag flyttas till plåtslagarverkstaden
i samma skepp, med undantag av stans- och klippmaskinen samt kallsågen,
vilka borde kvarstå å sina nuvarande platser, då de med sina
svängkranar kunde samarbeta med traversen i mittelskeppet. Det erhållna

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

utrymmet skulle användas till eu välbehövlig utvidgning för rörarbeten samt
deras provning och isolering, som sålunda lcomme att försiggå i omedelbar
förbindelse med kopparslagarverkstaden. Den ovanför belägna bleckslagarverkstaden
skulle utvidgas genom galleriets förlängning.

Varvets smedja vore enligt kommitterades åsikt tillräcklig för varvets
behov. Gjutstål och brukssmiden började nämligen i allt större
utsträckning ersätta varvssmiden i skeppsbyggnad. Två av ässjorna i
skeppets mitt kunde utan olägenhet borttagas för att bereda utrymme
för byggande av undervattensbåtar av den storlek, som förutsattes i
1914 års byggnadsförslag. På den plats, där dessa två ässjor varit
uppställda, skulle insättas en låg öppen ässja och uppställas en plåtsax.
Denna sax lämpade sig särskilt för klippning av skrot, rundjärn och
dylika arbeten, som ofta förekomme i en skeppssmedja. Undervattensbåtarna
kunde byggas parvis en på vardera sidan om sjösättningsslipen.
Sedan båten blivit färdig, komme den att skjutas sidvägen till berörda
slip för sjösättning. Om de förut omnämnda ässjorna bibehölles, skulle
de bliva hinderliga för denna sidförskjutning, under det att den föreslagna
låga ässjan och plåtsaxen ej vore högre än att undervattensbåtarna
kunde skjutas över dem. För drivande av fläktarna i smedjan
skulle anskaffas och monteras en särskild motor.

Kommitterade hade även tagit under övervägande, huru den för
varvet nödvändiga, ganska betydande galvaniseringen lämpligast borde
ordnas. Vid de privata varven hade man numera ganska allmänt övergått
till att låta enskilda galvaniseringsverk, med vilka årskontrakt uppgjordes,
utföra all galvanisering. 1 Karlskrona torde av många orsaker
en sådan anordning icke kunna åstadkommas, varför en utveckling av
varvets eget galvaniseringsverk bleve nödvändig. Under utvidgningens
l:a skede vore det tillräckligt, att galvaniseringsverket kunde galvanisera
plåt upp till 5,5 meters längd. Numera hade en galvaniseringsgryta
anskaffats, som möjliggjorde detta, varför någon utvidgning av
denna anläggning under l:a skedet icke vore behövlig. De i smedjan
befintliga galvaniserings- och förtenningsanordningarna borde dock överflyttas
till galvaniseringsverket, enär något skäl för deras bibehållande
i smedjan icke förefunnes. Framdeles torde en utvidgning av galvaniseringsverket
visa sig erforderlig, men kostnaderna härför kunde ej få
en sådan omfattning, att några särskilda kostnadsberäkningar eller förslag
i detta hänseende av kommitterade ansetts nödiga.

Ändringar
i smedjan.

Galvanise ringsverk staden.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Tvättrum
m. m.

Ökat kajutrymme.

1913 års riksdag hade beviljat ett anslag å 18,000 kronor för anskaffande
av klädskåp och tvättställ i varvets verkstäder. Med dessa medel
hade dock endast delvis kunnat fyllas de krav, som ur verkstadshygienisk
synpunkt ansåges berättigade. Av kommitterades ritnings förslag till ändringar
i stora verkstadsbyggnaden framginge, att ett tvättrum förlagts i
hörnet vid norra sidan av pannverkstaden och östra sidan av stora verkstadsbyggnaden.
Detta vore avsett för pannarbetare, fartygsplåtslagare,
smeder och kopparslagare. För maskinverkstadens personal hade ett
tvättrum med klädskåp anordnats i verkstadsbyggnadens mellersta skepp,
vartill plats beretts genom bortflyttning av plåtbockningsmaskinen från
skeppets lägre del. För yrkesskolans elever vore lämpligast anordna ett
särskilt tvätt- och avklädningsrum, varför ett sådant rum förlagts å
maskinverkstadens östra galleri på samma plats, som anvisats för deras
arbete. Utvecklingen av verkstadshygienen komme dock möjligen att
kräva betydligt större och dyrbarare tvätt- och badanordningar för arbetarna.
Under sådana förhållanden kunde en större badhusbyggnad med
avklädningsrum uppföras i närheten av varvsporten nr 17. Kommitterade
hade emellertid ansett en utredning i detta hänseende ligga utom
kommitterades uppdrag och hade endast velat göra en antydan om detta
möjligen snart uppkommande behov.

Redan under nuvarande förhållanden hade å varvet behovet av ökat
kajutrymme i närheten av ingenjördepartementets verkstäder ofta gjort
sig kännbart. Då vid fartygens återkomst från expeditioner dessa skulle
förläggas i beredskap, innebure detta bland annat, att omfattande arbeten
å såväl skrov som maskinerier måste utföras. För detta ändamål måste
fartygen förläggas i närheten av ingenjördepartementets verkstäder, inom
vilka en stor del av nämnda arbeten ägde rum. Att lägga fartygen på
större avstånd från verkstäderna skulle förorsaka både kostsamma och
tidsödande transporter av såväl materialier som personal. I närheten av
verkstäderna kunde för närvarande fartygen ligga invid kaj endast i
yttre svajningsrummet och under mastkranen. Utmed kajerna i svajningsrummet
kunde endast två fartyg, högst av Åran-klassens storlek,
lämpligen förläggas. Någon gång hade visserligen pansarkryssaren Fylgia
fått sin plats därstädes, men hade fartyget då måst förtöjas längs norra
kajen, varigenom tillträdet till inre svajningsrummet och dockorna spärrats.
Vid förhalning av fartyg av sådan storlek bleve utrymmet likväl
så knappt, att fara för att fartygen kunde taga skada uppstode. Efter
tillkomsten av fartyg med pansarbåten Sveriges storlek funnes ingen
möjlighet att till förläggning av dem använda det yttre svajningsrummet.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Den enda platsen för dessa fartygs förhalning intill kaj bleve därför
platsen under mastkranen. Denna plats linge dock icke under någon
längre tid upptagas av fartyg under reparation, då den måste vara
disponibel att vid behov användas av andra fartyg, då större tyngder
skulle lyftas. För fartyg av Sverigetypen bleve man då hänvisad till
den norr om yttre varvshamnen belägna mobiliseringskajen eller det s. k.
laget. Men dessa platser läge så långt från verkstäderna, att de föranledde
dyrbara och tidsödande transporter, vartill komme, att mobiliseringskajen
vore avsedd för helt andra ändamål, för vilka den allt framgent komme att
bliva nödvändig. Om sålunda kajutrymmet redan nu vore mycket begränsat,
bleve behovet av ökat utrymme än mera kännbart, sedan pansarfartyg
av Sverigetypen ingått bland flottans materiel. Kommitterade ansåge
därför oundgängligen nödvändigt, att en lämplig förtöjningsplats redan
under varvets l:a utvecklingsskede anordnades i verkstädernas närhet.
För detta ändamål föresloge därför kommitterade, att å kajen mitt för
verkstadsbyggnadens södra sida skulle utbyggas eu minst 80 meter
lång pir; och borde piren göras så stark, att därpå kunde å utlagda
spår framföras nu befintliga och framdeles eventuellt behövliga löpkranar.

Den vid svajningsrummet i järnvägens förlängning uppställda s. k.
nya mastkranen anskaffades 1874 och vore således nu omkring 40 år
gammal. Dess konstruktion vore därför föråldrad. Kranen var ursprungligen
konstruerad för 50 ton, men vore numera pålitlig endast med betydligt
reducerad belastning, som med åren komme att ytterligare nedgå.
Denna kran måste därför i alla händelser inom några år ersättas av eu
kraftigare sådan. Genom de nya pansarbåtarnas tillkomst hade behovet
av en tidsenlig kran än mer gjort sig gällande. För Sverigetypens
behov skulle en kran med 80 tons lyftkapacitet vara tillräcklig, men hade
kommitterade ansett lämpligt att räkna med en kran, som kunde lyfta
100 ton.

En sådan kran bleve nämligen fullt tillräcklig för varvets behov
under en lång tid framåt. Enligt uppdrag från marinförvaltningen hade
varvschefen i Karlskrona redan förut gjort en utredning om anskaffning
av en pontonkran med 100 tons lyftkraft och med förmåga att med egen
motor kunna förflytta sig även utom varvets område i och för bärgningsändamål.
.En dylik kran skulle enligt den gjorda utredningen betinga
en kostnad av 450,000 kronor. Endast för varvsdriften3 räkning vore
det emellertid icke nödvändigt, att en pontonkran anskaffades, utan kunde
en fast kran fullt motsvara det ändamål, för vilket kommitterade avsett

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 61 höft. (Nr 74.) 3

Krananord ningar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Nya maskiner.

densamma. Kostnaden för en dylik kran ställde sig också betydligt
billigare och kunde enligt av kommitterade införskaffade uppgifter erhållas
för ett pris av omkring 200,000 kronor, kostnaden för grund och kranens
uppställning däri inberäknad. Under förutsättning att en pontonkran
icke anskaffades, ansåge sig kommitterade därför böra tillstyrka uppställande
å varvet av en fäst kran med 100 tons lyftkraft.

För kranens uppställning hade kommitterade icke kunnat finna annan
lämplig plats än vid yttre svajningsrummet, där 50-tons kranen för närvarande
vore uppställd. En fast kran måste nämligen uppsättas i den
bredspåriga järnvägens omedelbara närhet för att kunna användas vid
avlastning av ankommande tyngre materiel och dessutom invid kaj med
sådant djup, att fartyg av flottans största typer kunde därvid förtöjas.
Å varvet funnes endast två platser, som uppfyllde dessa fordringar, nämligen
vid svajningsrummet och mobiliseringskajen. Om kranen uppställdes
vid mobiliseringskajen, skulle den likväl allt för långt avlägsnas
från verkstäderna för att kunna på ett tillfredsställande sätt fylla sitt
ändamål. Platsen för den nuvarande 50-tons kranen vore sålunda ur
alla synpunkter den lämpligaste, varför också varvets starkaste kran där
borde uppställas.

Under l:a utvecklingsskedet skulle anskaffa! och inmonteras de
maskiner, som angåves i följande tablå.

Antal.	Uppställningsplats.	Benämning.	Motor- antal. Hkr.	Beräknad kostnad.
1	Maskinverkstaden...	Patron-, dubb- och axelsvarv, dubbhöjd 1,5 m., 12
		m. lång mellan dubbarna ..............................	25	53,000	—
3	D:0	Specialmaskiner för tillverkning av turbinkolvar
		med bandage jämte nödiga verktyg för skovling,
		balansering m. m., dornar, backar m. m..........	3	48,500	—
1	D:o	Revolversvarv för diverse bultar och liknande ar-
		beten .........................................................	6	6,000	—
1	Smedjan ............	Lufttryckhammare för elektrisk drift, 100 kg. barn-
		mare, cirka 325 mm. slag..............................	— •	4,000	—
2	Maskinverkstaden	Snabborrmaskiner, 2-spindliga ...........................	3	2,500	—
2	D:o	Snabborrmaskiner, 1-spindliga ...........................	—	1,500	—
2	D:o	Smärgelslipmaskiner..........................................	4	1,200	—
		Transport	—	116,700	—

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Antal.	Uppställningsplats.	Benämnin g.	Motor- antal. Hkr.	Beräknad kostnad.
		Transport		116,700
2	Maskin verkstaden..	Putsmaskiner...................................................	2	1,000	—
1	D:o	Bänksvarv för instrumentmakare	—	500	—
1	D:o	Kilspårstickmaskin .........	4	5,000	—
1	D:o	Maskin för bearbetning av bronspropellerblad ......	20	36,000	—
1	V erktygsverkstaden	Precisionsverktygssvarv .	2	4,000	—
1	D:o	Fräsmaskin ....................................................	3	4,000	—
1	D:o	Universalverktygsslipmaskin .............................	1	2,000	—
1	D:0	Muffel- och saltbadhärdugn för lysgas..................	—	300	—
1	D:o	Avstickningsmaskin för snabbstål. .	1	400	—
1	D:o	Spiralborrslipmaskin .........	1	650	—
1	D:0	Verktygsslipmaskin..........................................	1	650	—
1	D:o	Snabborrmaskin ..............	1	250	—
1	D:o	Shapingmaskin.....................	4	1,700	—
2	Plåtslagarverkstaden	Hydrauliska nitmaskiner ..................................	—	5,000	—
1	Gjuteriet ...........	Elektrisk ugn för stålgjutgods . .	(175 kw.)	17,000	—
1	Kraftcentralen......	Elektriskt driven luftkompressor om e:a 22 ms ..	180	20,000	—
1	Snickarverkstaden	Planhyvel för hyvling intill 600 mm. bredd, 240
		mm. tjocklek..........	—	1,200	—
1	D:o	Fräsmaskin, vertikal spindel, arbetande i båda
		riktningarna, bord c:a 800x800 mm., ställbar
		styrlinjal, tappskärningsapparat .....................	—	750	—
1	D:0	Cirkelsåg, försedd med en kapklinga och en klyv-
		klinga c:a 350 mm. diam., som kunna framdrivas
		och inställas under gång. Bord c:a 1,100 x 900
		mm., ställbart snett emot klingorna intill 45° vin-
		kel, ena halvan av bordet flyttbar längs klingan	—	900	—
1	D:o	Planslipmaskin med två skivor för pålimning av
		slipmaterial (glaspapper), kullager, ställbara bord,
		press för pålimning av slipmaterial, dammsug-
		ningsanordning......	—	650	—
1	D:o	Automatisk sågskärpningsmaskin för cirkel-, band-
		och snickarsågar för upp till 600 mm. diam.,
		bandsågar till 50 mm. bredd...........................	—	800	—
		Summa kronor	—	219,450	—

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Plåtslagar verkstad.

Jagarbädd.

Till nämnda summa borde läggas kostnaden för maskinernas uppställning
m. m., vilken beräknades till omkring 14 % av kostnaderna
för maskinerna, eller 30,550 kronor.

I fråga om de till anskaffning föreslagna maskinerna ville kommitterade
framhålla, att de pris, som legat till grund för kostnadsberäkningarna,
varit gällande före nu inträdda kristider och att kommitterade under
nuvarande förhållanden icke kunnat åstadkomma någon bindande utredning
om gällande priser. Vidare torde lätt kunna inträffa, att utvecklingen
i maskintekniken fortskrede så hastigt, att i stället för nu föreslagna
maskiner andra sådana av annan typ framdeles måste anskaffas,
varför den av kommitterade uppgjorda maskinförteckningen icke kunde
anses bindande.

2:a skedet.

Under 2:a skedet, då varvet skulle sättas i stånd att vid sidan
av dittills utförda underhållsarbeten hava under byggnad intill fyra
undervattensbåtar eller två undervattensbåtar och en jagare, bleve det
nödvändigt att för jagarnas byggande bearbeta plåtmateriel av betydligt
större dimensioner än som dittills varit brukligt vid varvet. Enligt
kommitterades åsikt borde för detta ändamål byggas en ny verkstad,
uteslutande avsedd för plåtarbeten. Dennas utseende framgår av en
kommitterades skrivelse bilagd ritning. Verkstaden hade förlagts invid
varvsmuren söder om det nya centralförrådet (bil. B), varigenom den
komme i lämpligt läge såväl för byggandet av jagare och undervattensbåtar
i den stora verkstadsbyggnaden som för byggandet av pansarbåtar
i det planerade 3:e utbygge!. Byggnaden skulle utföras på strävor med
takstolar i fackverkskonstruktion av järn med murverk mot norra sidan
och på sådant sätt, att varvsmuren, i erforderlig grad påbyggd, utgjorde
vägg åt öster. Södra och västra sidorna skulle vara öppna och över
verkstaden byggas vind för utslag och tillverkning av mallar. Verkstaden
skulle förses med krananordningar, och vore kranarnas lyftförmåga
beräknad för 3 ton.

Redan under l:a skedet hade varvet erhållit stapelbäddar för byggandet
av l:a klass undervattensbåtar genom de föreslagna ändringarna
i smedjan. Under nu ifrågavarande skede måste anordningar träffas
för åstadkommande av en bädd för jagare. Den hittills största jagartyp,
som ifrågasatts för svenska flottan, hade en längd av mellan 80 och 90
meter och ett deplacement av mellan 800 och 900 ton. Bädden för
jagarnas byggande hade kommitterade förlagt till stora verkstadsbyggnadens
mellersta skepp, men för att bereda plats för ett fartyg av ovan -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

nämnda storlek måste detta verkstadsskepp i närheten av bädden befrias
från en del maskiner, vilka borde flyttas till den föreslagna nya
plåtslagarverkstaden. Från plåtslagarverkstaden skulle materialet forslas
till jagarbädden på en spårvägsanläggning till en vändskiva norr
om den nya plåtslagarverkstaden och därifrån genom östra verkstadsskeppet
till traversen lör bädden. Till undervattensbåtarnas byggnadsplats
skulle ledas ett särskilt spår in genom östra skeppets sydöstra hörn.

För utvidgningarna under detta skede borde anskaffas de maskiner,
som funnes upptagna i nedanstående tablå.

Antal.	Uppställningsplats.	Benämning.	Motor- antal. Hkr.	Beräknad kostnad.
1	Nja plåtslagarverk-
	staden...............	Vals- och plåtbockningsmaskin, SO fot	40	35,000	—
1	D:0	Bottenstocks kvadrupelpress .	20	18,000	—
1	D:0	Press- och klippmaskin med 2 stansar med 1,2 m.
		gap och sax med 0,75 m. gap	15	17,500	—
2	D:o	Försänkningsborr......	2	3.000	—
1	D:o	Varmsåg.....................	20	6,500	—
1	Maskinverkstaden...	Arrborr- och fräsmaskin............	15	35,000	—
1	Smedjan...............	Hydraulisk portativ-spantbockningsmaskin	—	1.000	—
		Summa kronor		116,000	—

Till nämnda summa borde läggas kostnaden för maskinernas uppställning
m. m., vilken beräknades till omkring 12 % av kostnaderna för
maskinerna, eller 13,700 kronor.

3:e skedet.

kör byggande av pansarbåtar krävdes i första rummet en i närheten
av verkstäderna belägen, för ändamålet tillräckligt stor och pålitlig stapelbädd.
Till denna borde för arbetets underlättande byggnadsmaterielen
kunna på ett bekvämt sätt framföras och uppsättas på sina platser.

Frågan om stapelbäddens anordnande hade kommitterade därför
ägnat en ingående prövning. Efter verkställda lokala undersökningar
och omfattande utredningar hade kommitterade kommit till det resultat,
att den lämpligaste platsen för en sådan stapelbädd otvivelaktigt vore

Nya maskiner.

Stapelbädd
för l:a klass
pansarbåt.

Kungl. Maj:i''- Nåd. Proposition Nr 74.

belägen inom det område närmast norr om gjuteriet, som föreslagits av
den kommission, vilken år 1912 av marinförvaltningen erhållit i uppdrag
att undersöka möjligheterna för F-båtens byggande å Karlskronavarvet.
Genom en mera omfattande schaktning och nedsprängning å detta område
än kommissionen under då rådande förhållanden ansett sig kunna
föreslå hade emellertid kommitterade funnit, att så avsevärda fördelar
kunde vinnas, att den väsentligt ökade kostnaden fullt uppvägdes härav.
Enligt verkställda beräkningar uppginge kostnaden för dessa arbeten till
330,000 kronor mot ett i kommissionens förslag ingående motsvarande
belopp av 150,000 kronor. Denna skillnad i kostnader utjämnades dock
delvis genom de besparingar, som (vad transportanordningarna beträffade)
kunde göras därigenom, att denna nedschaktnin*g och bortsprängning
möjliggjorde användandet vid bädden av två utav kommitterade föreslagna
svängkranar i stället för den av kommissionen föreslagna cantileverkranem
De två svängkranarna betingade nämligen sammanlagt en kostnad
av 50,000 kronor, under det att cantileverkranen med bana beräknats
kosta 114,500 kronor. Den totala kostnadsskillnaden mellan kommissionens
och kommitterades förslag i avseende å bäddens anordning utgjorde
sålunda endast omkring 115,500 kronor, därvid dock utöver andra fördelar
jämväl för samma kostnad erhållits plan för den här nedan omförmälda
spantverkstaden. I jämförelse med kommissionens förslag hade stapelbädden
något flyttats samtidigt som riktningen ändrats och en nivellering av hela
området med undantag av själva bädden av kommitterade föreslagits. Genom
bäddens flyttning och beredandet av plan mark omkring densamma
underlättades transporterna i beaktansvärd grad och erforderligt utrymme
för en välbelägen ny spantverkstad erhölles. Den nya plåtslagar verkstaden,
som föreslagits under det andra utvecklingsskedet, kunde nämligen
icke anses tillräcklig för alla vid ett pansarbåtsbygge förekommande plåt—
och spantarbeten, om dessa med nödig hastighet skulle bedrivas.

Själva stapelbädden vore omkring 22 meter bred och hade en sådan
lutning, att mellan fartygets köl och bädden funnes ett utrymme av
minst 1,200 m/m. Mellan den föreslagna spantverkstaden och bädden
uppkomme en 131 /2 meter bred gård, gående längs hela fartygsbyggnaden
och nedsprängd till samma nivå, som varvet hade vid kajen nedanför.
I samma plan fortsatte gården öster om bädden, d. v. s. för om
fartyget, med en gata avsedd för materiel tran sport och för upplag av
fasonjärn. Söder om bädden funnes likaledes en gata om c:a 8 meters
bredd för materieltransport. De sålunda på båda sidor om bädden befintliga
gatorna vore jämväl avsedda för uppställning av de förut omförmälda
svängkranarna, en på varje sida om bädden. Dessa kranar, som

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

vore flyttbara, hade 22 meters arm och en lyftkraft av 27* ton samt
vore av i huvudsak samma typ och konstruktion, som för närvarande
användes lör byggandet av pansarbåten Sverige och därunder visat sig
ändamålsenliga.

Spantverkstaden hade, såsom framginge av bil. B, förlagts på stapel- Spantbäddens
norra sida. Verkstaden skulle få en längd av 80 meter och en Terk8tadbredd
av 16 meter samt utföras med strävor och takstolar av järn i fackverk,
öppen åt väster och söder med tegelmur såsom skydd mot vinden
och stöd mot norr och öster. Ovanpå verkstaden skulle byggas en vind för
de större mall bodsarbeten, som bleve nödvändiga i och för ett större
Härigenom kunde vinden över den nya plåtslagarverkstaden,
som under 2:a utvecklingsskedet använts för mallbodsarbeten, under
detta skede tagas i anspråk för att ersätta den för avvägning av stapelbädden
borttagna modellboden. I spantverkstaden skulle inbyggas plåtoch
spantugnar samt lämpliga planer av gjutjärn för bearbetning av
plåt och fasonjärn. För transporterna inom spantverkstaden skulle anskaffas
och inmonteras en travers med en- under densamma löpande
mindre kran av sadana dimensioner, att materielet direkt från vagn kunde
föras in i verkstaden från utanför liggande spår. Kranen hade en kapacitet
av 27* ton samt vore elektriskt driven för samtliga rörelser, såväl
tytt-, längd- och tvärgående. De föreslagna anordningarna framginge
närmare av en kommitterades skrivelse bifogad ritning. Mellan spantverkstaden
och varvsmuren skulle anordnas en materielgård, som behärskades
av en över densamma löpande handdriven travers, lyftande 2 ton.

Under 3 :e . skedet skulle, förutom en å utrustningspiren uppställd nya maskiner
6 tons utrustningskran av samma typ, som använts för pansarbåten
Sverige, erfordras de maskiner, som funnes angivna i följande tablå.

Antal.	Uppställningsplats.	Benämning.	Motor- antal. Hkr.	Beräknad kostnad.
1	Nya plåtverkstaden	Hydraulisk pumpanläggning med motor	120	7,000
1	D:o	Accumulator till d:o	_	5,000	_
1	Nya spantverkstaden	Kör- och balkhockningsmaskin................	_	3,700	_
1	D:o	Balkriktningsmaskin med puns och saxstål	10	10,000	_
1	D:o	Transportabel nitmaskin........	—	2,000	_
1	D:o	Vertikal bockningsmaskin och manhålspuns	—	24,000	—
		Transport	—	51,700	—

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Kostnads frågan.

Antal.	Uppställningsplats.	Benämning.	Motor- antal.	Beräknad kostnad.
			Hkr.
		Transport	—	51,700	—
1	Kopparslagarverk-
	staden ............	Rörbockningsmaskin.........................................	—	2,500	—
		Rörledningar för ovannämnda ...........................	—	7,000	—
1	Nya plåtverkstaden	Dubkelpress (gap 42", 1" plåt) med motor .........	10	12,000	—
1	D:o	Trippelpress (gap 36", 7/s" plåt) med motor.........	8	11,000	—
1	D:o	Plåtkyvel, 30" lång, l''/a" plåt, för pansardäcks-
2	Nya plåt- ock spant-	plåt............................................................	30	13,000
	verkstaden .......	Försänkningsmaskiner.......................................	2	2,000	—
1	Nya plåtverkstaden	Plåtskärpningsmaskin (8" x 21") ........................	18	9,000	—
1	D:o	Joggelmaskin............................................. .....	20	7,500	—
O u	Nya plåt- ock spant-
	verkstaden.........	RadialbÖrrmaskiner (40 mm. kål)........................	10	4,000	—
2	D:o	Smärgelskivor ................................................	6	3,000	—
1	D:o	Slipsten.........................................................	—	—	—
		Luft- m. fl. verktyg..........................................	—	30,000	—
		Summa kronor	—	152,700	—

Till nämnda summa borde läggas kostnaden för maskinernas uppställning
m. m., vilken beräknades till omkring 14 % av kostnaderna
för maskinerna, eller 21,400 kronor.

Vid beräkningen av kostnaderna för de av kommitterade föreslagna
utvidgnings- och förändringsarbetena hade kommitterade jämväl följt
den förut använda uppdelningen av varvets modernisering i olika skeden.
Därvid vore att iakttaga, att varje skede tillsammans med det föregående
bildade ett avslutat helt. I enlighet med denna princip torde något
hinder icke föreligga att till en början endast utföra vad l:a skedets
förslag innebure, och när erforderliga medel erhållits, fullfölja utvecklingen
till 2:a och 3:e skedet.

Enligt verkställda utredningar och kostnadsberäkningar skulle kostnaderna
ställa sig på följande sätt:

liitntjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

l:a skedet.

Snickarverkstadens förflyttning till och inredning i nuvarande märsverk stadens

byggnad.....................................................................

Ny förrådsbyggnad ................................................... 180,000: —

Schaktning och sprängning in. m........................ 10,000: —

w „ av maskin- och filverkstaden med tillhörande
förändrings- och inredningsarbeten

Utvidgning

88,700:

190,000:

Inredning av kontor uti nuvarande järnförrådet.....................

Utvidgning av ritkontoret...............................................................

Påbyggnad av accumulatorrummet samt anordnande av

betontak m. m............................................................................

Utvidgning av läktaren för bleckslageri arbeten........................

Spårvägens utsträckning jämte två vändskivor samt spår å

utrustningspiren ........................................................................

Anordnande av tvätt- och klädrum, inberäknat värme -

12,600

7,000

27,000

7,100:

800:

7,000:

ledning

Nya maskiner med motorer och uppställning.

Utrustningspir............................................................

100-tonskran, fritt levererad och uppställd......

Förstärkning av grunden ..............................

170,000:

30,000:

12,000

*)250,000

155,000

Kostnaden för den nuvarande kranens nedtagning beräknades
bliva täckt av försäljningsbeloppet för
densamma.

Elektrisk installation och belysning...........................................

200,000:

12,000:

Summa kronor 969,200:

2:a skedet.

Ny plåtslagarverkstad............................................. 161,000: —

Två traverser i verkstaden om 3 ton vardera 24,000: —

Sanitära anordningar i verkstaden..................... 7,000: —

Schaktning, sprängning och rörledningar......... 10,000: —

Komplettering och förstärkning av fartygsbäddar..................

Nya maskiner med motorer och uppställning..........................

Elektrisk installation och belysning.............................................

Summa kronor

202,000: —
15,000: —
129,700: —
19,000: —

365,700: —

*) Sedan det hos 1915 års riksdag äskade anslaget till moderna arbetsmaskiner
för flottans varv i Karlskrona bifallits, komme detta belopp att minskas med 100,000
kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 61 käft. (Nr 74.)

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

3:e skedet.

Stapelbädd med avlöpningsbana för pansarbåtar och anordnande av plan

för ny spantverkstad ...............................................................

Två kranar för stapelbädden .........................................................

Ny varvsmur, spåranordning m. in.............................................

Ny spantverkstad..................................................... 196,000:

Traverser till densamma, två i verkstaden och

en utanför om 2 V* ton varje..................... 28,000: —

Spantugn, plåtugn och planer.............................. 37,000:

Sanitära anordningar ............................................ 20,000:

En 6-ton skrän å utrustningspiren ............................................

Nya maskiner med motorer och uppställning...........................

Elektrisk installation och belysning...........................................

Summa kronor 941,400: —

nisa- Varvsorganisationen eller det inbördes förhållandet mellan de olika

■ägan. organ? 80m skulle leda och utföra arbetena inom varvet, såväl som dessas
förhållande till överordnade myndigheter, vore en fråga av grundläggande
betydelse för utnyttjandet av de resurser, som stode till buds för bedrivande
av varvsverksamhet på ett tillfredsställande sätt från såväl
militär som teknisk och ekonomisk synpunkt.

De av kommitterade föreslagna utvidgningarna av varvet kunde
nämligen ej lämna det utbyte, man hade rätt att fordra, om icke nödvändiga
ändringar i organisationen samtidigt vidtoges, så att den läte
de olika verksamhetsområdenas målsmän och personal i erforderlig utsträckning
självständigt och officiellt svara lör sin ämbetsutövning. Beträffande
varvets ingenjördepartement eller den del av varvets verksamhet,
som varit föremål för kommitterades utredning, delade t. ex. varvschefen
och departementschefen ansvaret för materielens nybyggnad och
underhåll på sådant sätt, att chefen för ingenjördepartementet huvudsakligen
bure det tekniska ansvaret, medan det ekonomiska ansvaret helt
och hållet vore lagt på varvschefen. En sådan anordning vore så otidsenlig,
att den endast kunde förklaras därav, att det tekniska elementet
inom varvsorganisationen från en obetydlig början småningom vuxit i
omfång, allt efter som materielen ökats och i tekniskt avseende utvecklats,
varigenom större teknisk kunskap än den som stått till buds inom
en rent militär organisation blivit erforderlig. En rättelse i detta nu

ööU,UUU

50.000

57.000

281,000

38,000

174,100

11,300

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

rådande missförhållande kunde endast erhållas genom en omdaning av
organisationen till mera logisk arbetsfördelning. För genomförandet
härav erfordrades emellertid ändringar i nu gällande reglemente för
marinen samt uti bestämmelserna angående statens upphandlings- och
entreprenadväsende. En allsidig utredning av alla till en omorganisation
hörande frågor med därav föranledda direkta förslag torde emellertid
ligga utom kommitterades uppdrag. Det lämpligaste sättet för ärendets
vidare behandling och förande till önskat resultat syntes därför
kommitterade vara att för ändamålet tillsätta en särskild kommitté, sammansatt,
förutom av personer förfarna i de olika grenarna av varvstjänstgöringen,
även av personer förtrogna med verksamheten vid enskilda
verkstäder, vilka byggde och reparerade fartyg, och möjligen
även personer förtrogna med administrationen av maskinbyggnadsverksamheten
vid statens järnvägar.

Syftet med en dylik kommittés verksamhet skulle sålunda enligt
kommitterades åsikt i främsta rummet vara att utarbeta förslag till sådana
ändringar i den bestående organisationen, att chefen för ingenjördepartementet
såväl beträffande nybyggnader som den befintliga materielens
underhåll i de delar, som läge inom sagda departements verksamhetsområde,
ålades ansvaret såväl tekniskt som ekonomiskt och för
detta ändamål erhölle en friare ställning gent emot varvschefen än nu
vore förhållandet.

I fråga om de närmare skälen härför ville kommitterade hänvisa
till en kommitterades skrivelse bilagd, av kommittéledamoten von Eckermann
förebragt utredning angående hithörande frågor.

Ehuru övriga varvsdepartementschefers självbestämmanderätt i samband
med ingenjördepartementets omorganisation även torde böra regleras
och utsträckas, vore kommitterade dock av den uppfattningen, att varvschefsbefattningen
under nuvarande förhållanden ej kunde indragas, såsom
tidigare föreslagits av de kommitterade, som år 1882 avgivit betänkande
angående sjöförsvarets ordnande. En militär av tillräckligt
hög grad torde nämligen vara nödvändig såsom chef för varvet och den
sammanhållande kraften för reglering av samarbetet mellan de olika
departementen, militära och civilmilitära, samt för att bevaka och tillgodose
de rent militära krav, som ställdes på varvet som mobiliseringsstation
för den flytande materielen. Att, såsom förut föreslagits, lägga
utövningen av detta chefskap på stationsbefälhavaren vore numera ej
möjligt, enär varvschefens ämbetsgöromål, även med de inskränkningar,
som ovan framkastats, vuxit till en sådan omfattning, att det numera
skulle vara förenat med stora svårigheter att överflytta varvschefens
åligganden på stationsbefälhavaren.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Frågan om ingenjördepartementets inre organisation efter en beslutad
utvidgning av nybyggnadsverksamheten å varvet hade kommitterade
ägnat en ingående utredning. Från överingenjören P. P:son
Perno, vilken av chefen för sjöförsvarsdepartementet år 1910 jämte andra
tillkallats såsom sakkunnig för att inom departementet biträda med
verkställandet av utredning rörande bokföring och kontroll vid flottans
varv jämte därtill hörande frågor, hade i detta hänseende införskaffats
ett den 3 september 1914 dagtecknat utlåtande, vilket bifogats kommitterades
skrivelse. Av detta utlåtande framginge, att överingenjören Perno
ansett, att den ifrågasatta nybyggnadsgruppen under början av sin utveckling
borde inordnas såsom en del av flottans varvs ingenjördepartement
för att sedermera, efter det nybyggnadsgruppen eventuellt vuxit
i omfattning, utbildas till ett självständigt varvsdepartement, om förhållandena
då skulle visa sådant behövligt. Åven kommitterade hyste,
såsom redan av det föregående torde framgå, den åsikten, att uybyggnadsavdelningens
inordnande under ingenjördepartementet vore det lämpligaste,
men kunde icke dela överingenjören Pernos uppfattning att, när
nybyggnadsavdelningen småningom vuxit i omfång, därav eventuellt
skulle bildas ett nytt självständigt departement. Ur flera synpunkter
funne kommitterade fördelaktigast, att jämväl nybyggnadsavdelningen
komme att för framtiden utgöra eu del av ingen]’ördepartementet, varigenom
bland annat vunnes en synnerligen önskvärd enhetlighet i arbetena
å flottans materiel och därför nödvändiga upphandlingar. Nybyggnadsavdelningens
inordnande under ingenjördepartementet kunde emellertid
tänkas på flera olika sätt. En organisation av departementet, som
vore tilltalande såväl på grund av sin överskådlighet och klarhet som
genom den skarpa begränsning, som därigenom gåves åt de departementschefen
underlydande ingenjörernas befogenheter och åligganden,
hade bland kommitterade varit föremål för ingående överläggningar.
Under departementschefen skulle närmast lyda en verkstad singenjör, en
mobiliseringsingenjör och en ny byggnadsingenjör. Sins emellan skulle
dessa ingenjörer vara fullt självständiga och var för sig direkt ansvariga
inför departementschefen för sitt särskilda arbetsområde. Verkstadsingenjören
skulle bliva chef för ingenjördepartementets samtliga verkstäder
med undantag möjligen av elektricitetsverkstaden, som på grund av sitt
speciella arbetsområde kunde tänkas erhålla en särställning inom departementet.
Mobiliseringsingenjörens åliggande komme att i huvudsak
sammanfalla med hans nuvarande skyldigheter, och nybyggnadsingenjören
skulle, beträffande nybyggnaden, erhålla samma ställning som mobiliseringsingenjören
beträffande den flytande materielens underhåll. Alla

Kandi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74. 29

verkstadsarbeten såväl för underhållet som nybyggnaden skulle ledas av
verkstadsingenjören, som skulle hava att på order av chefen för ingenjörd
eparternentet verkställa arbeten enligt fastställda planer och ritningar.
Över arbetets utförande ägde mobiliserings- och nybyggnadsingenjörerna
var inom sitt område utöva erforderlig kontroll och tillsyn, men något
befäl över verkstädernas arbetare eller någon myndighet över verkstädernas
chef skulle ej ifrågakomma. Den högsta ledningen och bestämmanderätten
vid möjligen inträffande intressekollisioner kornme att ligga
i departementschefens hand.

Kommitterade ville därför föreslå, att i samband med en utvidgning
av varvet en särskild ny byggnadsingenjör måtte anställas med speciella
betingelser för att kunna leda den ökade nybyggnadsverksamheten
samt att departementet i övrigt måtte erhålla den inre organisation,
som av kommitterade sålunda i stora drag förordats.

För en blivande utvidgning av varvets nybyggnadsverksamhet spelade
arbetarfrågan eu synnerligen stor roll. Under åren 1911, 1912 och
1913 hade av en arbetsstyrka på i medeltal 717 man endast omkring 122
man varit disponibla för nybyggnadsarbeten. Därvid hade medräknats
endast sådana varvsarbetare, som kunde användas för den flytande materielens
underhåll och nybyggnadsarbeten, nämligen plåtslagare, pannarbetare,
träarbetare, maskinarbetare, kopparslagare, smeder och elektriker.
Enligt från varvets ingenjördepartement inhämtade uppgifter för
år 1913 kunde av varje man per år i medeltal påräknas omkring 280
dagsverken. För vart och ett av nämnda år hade sålunda för nybyggnadsarbeten
kunnat disponeras omkring 34,160 dagsverken. Enligt
kommitterades uppskattning åtginge för byggandet i de delar, som
det skulle tillkomma varvet att utföra, till en undervattensbåt av för
närvarande ifrågasatt typ omkring 40,000 dagsverken, till en jagare
om 400 ton omkring 75,000 dagsverken och till en pansarbåt omkring
400,000 dagsverken. För att med ledning av dessa siffror kunna
bestämma den nödvändiga ökningen av varvets arbetarstam, om den av
kommitterade föreslagna nybyggnadsverksamheten komme till stånd,
måste i första hand fastslås eu maximitid för byggandet av de olika
fartygstyperna. Då kommitterade i sitt förslag förutsatt, att två undervattensbåtar
skulle kunna samtidigt vara under byggnad, hade byggnadstiden
för dem sammanslagits. Utgående från de leveranstider, som
förut bestämts för byggandet av krigsfartyg, hade kommitterade ansett
sig kunna räkna med följande byggnadstider: för två undervattensbåtar
25 månader, för en jagare 25 månader och för en pansarbåt 38 månader.
För att emellertid kunna räkna med dessa byggnadstider, vore det

Arbetar frågan.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

av grundläggande betydelse, att varvet kontinuerligt tilldelades nybyggnadsarbeten
i sådan utsträckning, att arbetarstammen kunde hållas uppe
vid den en gång uppnådda numerären. Först när en sådan säkerhet
uppnåtts, borde åtgärder vidtagas för uppbringande av arbetsstyrkan
till den höjd, som erfordrades för de föreslagna nybyggnadsarbetena.
Ett ytterligare skäl för nödvändigheten av en i förväg bestämd byggnadsplan"
på varvet vore den omständigheten, att vid krigsfartygs nybyggnad
hela den erforderliga arbetsstyrkan ej samtidigt kunde användas å
samma fartygsbygge. Under den första byggnadstiden vore det huvudsakligen
plåtslagare, pannarbetare, smeder och träarbetare, som komme
till användning för själva skrovets byggande. Den senare delen av
far tygsbyggnaden utfördes av maskinarbetare, kopparslagare och elektriker.
"Härav framginge tydligt, att byggnadsverksamheten måste ordnas
på sådant sätt att, när de för skrovets byggande erforderliga arbetarna
blivit lediga från ett bygge, de omedelbart borde kunna användas
vid ett annat. Endast på detta sätt kunde varvet samtidigt hava under
byggnad de här ovan angivna fartygen. Bleve detta ej förhållandet,
måste en stor del av arbetsstyrkan avskedas eller sysselsättas med
annat arbete, varigenom varvets arbetsprodukter skulle bliva i hög grad
fördyrade. Med den ovan föreslagna arbetstiden skulle för byggandet av två
undervattensbåtar erfordras omkring 140 man, för en jagare omkring 130
man och för eu pansarbåt omkring 460 man. Under det föreslagna 2:a skedet
av varvets utvidgning skulle efter denna beräkningsgrund i den nuvarande
arbetarstammen erfordras en ökning av 270—122 = 148 eller omkring
150 man. Med den efter en sådan ökning befintliga arbetarstammen
skulle också säkerligen kunna byggas en pansarbåt under förutsättning
att en byggnadstid medgåves, som vore längre än den av kommitterade
här ovan föreslagna. För byggandet av en pansarbåt, en jagare och
två undervattensbåtar samtidigt eller den byggnadsverksamhet, som
vore de yttersta förutsättningarna för det av kommitterade föreslagna
3:e skedet av varvets utveckling, skulle emellertid med fasthållande
av de utav kommitterade föreslagna byggnadstiderna behövas en ytterligare
ökning av arbetarstammen med omkring 400 man. Av det sagda framginge,
att den fortsatta ökningen av arbetarstammen bleve beroende av
dels antalet och storleken av de fartyg, som tilldelats varvet för nybyggnad,
dels ock byggnadstidens längd.

För att anskaffa den nödvändiga yrkeskunniga arbetskraften torde
enligt kommitterades åsikt icke finnas annan utväg än att varvet utbildade
ej yrkeskunnigt folk till yrkesarbetare. Erfarenheten i Karlskrona
med dess avsides läge hade nämligen visat, att anskaffandet av

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

yrkeskunniga arbetare i någon större utsträckning vore förenad med
allt för stora kostnader och svårigheter. Enda sättet under sådana omständigheter
vore därför, att arbetarstammen rekryterades med icke yrkeskunnigt
folk, bland viika de, som vore därför lämpliga, utbildades till
yrkesarbetare. Emellertid torde tiden för utbildningen icke kunna sättas
lägre än till 4 å 5 år. Följden härav bleve den, att man redan under
l:a utvecklingsskedet, när varvets utvidgning bestämts och tillräckligt
arbete kunde anskaffas, måste börja successivt öka arbetarstammen
för att hava tillräckligt antal yrkeskunniga arbetare disponibelt vid
2:a skedets början. Denna ökning borde sedermera gradvis fortgå under
2:a skedet, för att vid 3:e skedets början vara tillräckligt för den då
planerade byggnadsverksamheten.

För att undersöka möjligheterna att erhålla arbetskraft för detta
ändamål hade kommitterade infordrat uppgifter om arbetstillgången

från de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna i Blekinge län, Kronobergs
län och Kalmar läns södra del. Av dessa uppgifter framginge,
att arbetsförmedlingarna i Kronobergs län och Kalmar läns södra del
ännu ej varit i verksamhet så länge, att några slutsatser om arbetstillgången
på grund av dessa uppgifter kunde göras. Kommitterade hade
emellertid fått det intrycket, att förhållandena i dessa län icke vore så
olika, att ej förhållandena inom Blekinge län även kunde tillämpas på
dem. Vid undersökningen av uppgifterna från Blekinge län hade det
visat sig, att överskottet av arbetskraft inom detta län för vissa
angivna kategorier av arbetare, från vilka enligt kommitterades åsikt
rekrytering av varvets arbetarstam skulle kunna ske, varit

år 1911 .......................... 452 personer

» 1912........................ 612 »

» 1913 ........................... 407 »

Räknade man detta överskott såsom en absolut tillgång, skrdle det
vara tillräckligt att rekrytera varvets arbetarstam. Emellertid kunde
man ingalunda lägga beräkningen på detta sätt, enär ovannämnda uppgift
endast utvisade antalet arbetssökande, som erhållit platser genom förmedlingens
försorg. Det verkliga överskottet torde att döma av förmedlingens
månadsrapporter icke hava uppgått till det ovannämnda antalet, om
även något överskott på arbetskraft alltid förefunnits. Men det torde
vara berättigat att även räkna med, att en stor del av dem, som erhållit
plats, kunnat vara att påräkna för rekryteringen av varvet. Att
finna något stöd för en beräkning, huru många av den tillgängliga

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

arbetskraften skulle varit villiga antaga plats å varvet, vore emellertid
omöjligt. Tyvärr både någon statistik över arbetssökande å varvet icke
förts, men enligt vad kommitterade inhämtat kunde man av gjorda
erfarenheter draga den slutsatsen, att någon omöjlighet att rekrytera
arbetarstammen inom länet icke förelåge. Lades därtill, att man vid
ovannämnda beräkning endast utgått från tillgången inom Blekinge län
samt att åtminstone någon arbetskraft vore att påräkna från annat håll,
hade kommitterade kommit till den åsikten, att arbetarstammen å varvet
borde kunna successivt uppbringas till erforderlig höjd utan allt för
stora svårigheter och under förutsättning att stadigvarande anställning
kunde beredas arbetarna.

En med rekryteringen av arbetarstammen nära sammanhängande
fråga vore bostadsfrågan. Även i detta hänseende hade kommitterade
ansett sig böra förebringa eu utredning, avseende att visa möjligheterna
för Karlskrona stad att mottaga den ökning i invånarantal, som bleve
en följd av varvsdriftens utvidgning. För att visa, huru bostadsförhållandena
för närvarande ställde sig, hade på föranstaltande av kommitterade
verkställts eu undersökning med ledning av det materiel, som inkommit
genom den av socialstyrelsen igångsatta bostadsundersökningen
år 1913. Av denna undersökning, som avsåge att få utrönt, huruvida
något överskott på bostäder om 1—4 rum med eller utan kök vore att
påräkna, hade framgått, att av 5,198 tillgängliga lägenheter av nämnda
slag endast 9 varit outhyrda under samma år. Härmed visades på ett
slående sätt, att för närvarande icke förefunnes någon möjlighet att emottaga
eu ökad arbetarbefolkning utan att ytterligare öka en trångboddhet,
som redan nu i allt för stor utsträckning torde vara för handen.
För kommitterade hade det därför stått klart att, om utvidgningen av
varvsdriften med ty åtföljande ökning av arbetsstyrkan bestämdes, åtgärder
måste vidtagas för att bereda bostäder åt den nya arbetarstammen.
Kommitterade hade även haft under omprövning frågan, om
kronan själv i egenskap av byggherre skulle kunna eller böra bidraga
till uppkomsten av nya arbetarbostäder för varvets arbetare, men hade
kommitterade av många skäl ej kunnat tillstyrka en sådan lösning. För
att undersöka möjligheterna av ökat bostadsutrymme, särskilt avsett för
varvets arbetare, hade kommitterade i första hand vänt sig till drätselkammaren
i Karlskrona med anhållan, att kammaren ville låta verkställa
utredning beträffande de åtgärder, som Karlskrona stad kunde
vara villig vidtaga för att genom beredande av lämpliga bostadslägenheter
befrämja inflyttningen dit av de för utvidgningen av varvet erforderliga
arbetarna. Följden av denna anmodan hade blivit en förklaring

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 74.

av stadsfullmäktige i Karlskrona, att staden, som hade under utredning
förslag att till bebyggande såväl med slutet byggnadssätt som med s. k.
egna hem upplåta nya områden av staden tillhörig mark, vore villig att,
om ökad byggnadsverksamhet å varvet komme till stånd, tillse, &att i
män av behov å ovannämnda eller annan stadens mark lämpliga arbetarbostadsbyggnader,
närmast avsedda till uthyrning åt varvets arbetarpersonal,
komme till uppförande för ett belopp av intill 200,000 kronor,
ävensom att, om så skulle visa sig erforderligt, än ytterligare i rimlig
omfattning vidtaga åtgärder för främjande av uppkomsten därstädes av
lämpliga arbetarbostäder, jämväl närmast avsedda för ovan omförmälda
arbetarpersonal. Med det garanterade beloppet av 200,000 kronor
kunde enligt drätselkammarens utsago uppföras bostadshus, innehållande
tillsammans åtminstone 50 lägenheter om 1 rum och kök eller måhända
något mera. Huru långt detta försloge att täcka behovet av
nya arbetarbostäder hade kommitterade sökt utröna genom en utredning
av det antal bostäder av olika slag, som för närvarande innehades av
varvets personal. Denna utredning hade givit vid handen att, om man
till och med 2:a skedet räknade med en ökning av arbetarstammen av
200 man, nya lägenheter skulle erfordras till följande antal: 44 lägenheter
med 1 rum och kök, 64 med 2 rum och kök, 18 med 3 å 4 rum
och kök samt 50 enkelrum. Åven om man förutsatte, att en stor del
av den nya arbetsstyrkan komme att bestå av ungt folk, som åtminstone
om de vore ogifta skulle kunna nöja sig med del i rum. framginge
av beräkningen, att Karlskrona stads utfästelse att anslå 200,000
kronor till arbetarbostäder icke skulle fylla behovet. Ehuru staden
jämväl ställt i utsikt ytterligare åtgärder från dess sida för främjande
av uppkomsten av nya arbetarbostäder, hade kommitterade icke ansett
sig kunna på denna grund avgiva något bestämt omdöme om möjligneten
att anskaffa tillräckligt antal bostäder åt en ökad arbetarstam.
Kommitterade hade därför även gjort en undersökning, om den privata
företagsamheten skulle kunna vara att påräkna för frågans lösning.
Av denna undersökning hade framgått, att man torde kunna beräkna,
att 20 nya lägenheter om 1 rum och kök skulle bliva tillgängliga.
Såväl dessa senare bostäder som ock, så vitt nu kunde bedömas, de
bostadshus, som staden förbundit sig uppföra, komme att uppstå inom
den bebyggda delen av stadens område, varigenom avståndet till varvet
icke komme att spela någon större roll för arbetarnas färd till och från
varvet under middagsrasten. Genom Karlskrona stads läge med den nu
bebyggda delen åt tre håll begränsad av vatten vore dess utvecklingsBiliang
till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 61 höft. (Nr 74.) 5

Reservation.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

möjlighet så gott som enbart riktad mot ett håll eller mot norr. Staden
vore visserligen ägare av en i varvets närhet belägen större ö, Saltö,
men dess bebyggande torde åtminstone lör den närmaste framtiden
icke vara allvarligt påtänkt på grund av nödvändigheten av en kostsam broanläggning.
För bebyggande av stadens norra områden utanför Karlskrona
grenadjärregemente vid Gräsvik påginge för närvarande utredningar
och ytterst sannolikt vore, att staden inom kort komme att vidtaga
åtgärder för att främja uppkomsten av egnahemssamhällen på
dessa platser. Härav torde man kunna draga den slutsatsen, att tillgången
på bostäder inom en ej alltför avlägsen framtid kunde bliva större än
som nu vore fallet. Härtill komme, att med dessa nya områdens upplåtande
till bebyggande möjlighet ytterligare bereddes den enskilda företagsamheten
att bidraga till bostadsfrågans lösning, om en utvidgning
av varvsdriften komme till stånd. De i bostadsfrågan gjorda undersökningarna
hade därför föranlett kommitterade till det omdömet, att
tillgången på arbetarbostäder inom en snar framtid skulle vara tillräcklig
även lör mottagande av en ökad arbetarbefolkning, helst som Karlskrona
stad visat livligt intresse för att varvets utvidgning i avsedd utsträckning
icke skulle hindras genom brist på arbetarbostäder.

Av kommitterades ordförande, kommendören Juel, har vid utlåtandet
fogats en reservation emot kommitterades beträffande organisationsfrågan
gjorda uttalande därom, att eu särskild kommitté borde tillsättas för att
utarbeta förslag till sådana ändringar i den bestående organisationen,
att chefen för ingenjördepartementet beträffande såväl byggnader som
den befintliga materielens underhåll i de delar, som läge inom departementets
område, ålades ansvaret såväl tekniskt som ekonomiskt. Reservanten
har därvid anfört huvudsakligen följande.

Den nuvarande varvsverksamheten vore huvudsakligen inriktad på
materielens underhåll och krigsberedskap, medan nybyggnadsarbetena
komme i andra rummet. I enlighet härmed förutsatte organisationen
en samverkan av alla departementen under ledning av varvschefen, som
ur krigsberedskapssynpunkt i vad på honom ankomme ansvarade såväl
för materielens i dess helhet som för förrådens vidmakthållande till föreskriven
storlek. Det vore härvid naturligt och nödvändigt, att varje
departementschef hade det tekniska ansvaret beträffande sin detalj, då
varvschefen ej kunde besitta tillräcklig teknisk kunskap på alla områden.
Varvschefen vore dock i sådant avseende delaktig i det tekniska
ansvaret, att han kunde föreskriva eller förbjuda arbetens utförande.

Kung1. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 74. , 35

Då det härvid vore krigsberedskapssynpunkten, som vore den för v arvschefen
bestämmande, kunde denna del av ansvaret ej fråntagas honom.

Varvschefens ekonomiska ansvar fram ginge dels av föreskriften, att
han skulle tillse, att varvet med allt vad därtill hörde befunne sig i så
tidsenligt skick, som genom omtanke och god hushållning kunde vinnas,
och dels av hans sk3ddighet att vaka över ett noggrannt iakttagande
av fastställda stater och att anvisade belopp ej överskredes. Avfattningen
av dessa bestämmelser sammanhängde i viss mån därmed, att kostnaden
för fartygsmaterielens underhåll icke kunde i förväg beräknas och olika
år kunde vara mycket varierande, medan det härför avsedda anslaget
endast föga brukade ändras år från år. Då därför allt emellanåt inträffade,
att anslagna medel ej lämnade tillgång att utföra materielens
underhåll i hela den utsträckning, som vore önskligt, måste, företrädesvis
ur krigsberedskapssynpunkt, avgöras vad som ofördröjligen borde åtgöras
och vad som kunde uppskjutas till ett följande år. Härvid vore
det varvschefen, som med hänsyn till samtliga medverkande departements
arbeten ägde avgöra eller föreslå till högre myndighet vad som
borde göras.

På grund av dessa förhållanden kunde reservanten icke biträda
kommitterades förslag, att chefen för ingenjördepartementet — och eventuellt
övriga departementschefer, envar beträffande sitt departement —
skulle åläggas såväl det tekniska som ekonomiska ansvaret beträffande
materielens underhåll. Den nuvarande organisationen arbetade i detta
avseende tillfredsställande. Varvsdepartementscheferna intoge redan nu
häruti en mycket självständig ställning; envar av dem erhölle årligen
en bestämd anvisning av varvschefen å det belopp, han hade att disponera
för materielens underhåll, och varvschefen ingrepe därefter i allmänhet
icke och i varje fall ej utan tvingande nödvändighet uti departementschefernas
åtgärder i detta avseende.

Nybyggnadsarbetena intoge i visst avseende en annan ställning än
underhållsarbetena. Alldenstund ett nytt fartyg ej kunde påräknas för
tjänstebruk, förr än det blivit färdigt, bortfölle under byggnadstiden
beredskapssynpunkten. Kommitterade hade i sitt uttalande angående varvets
huvudändamål framhållit, att nybyggnadsverksamheten bleve en
nödvändig regulator, som tillvaratoge överskottet i produktionsförmåga
under de delar av året, då underhållsarbeten för fartygen ej funnes i
tillräcklig mängd eller då sådana arbeten på grund av för året därför
anvisade medels otillräcklighet måste uppskjutas. Nybyggnadsverksamheten
inginge sålunda såsom ett led i varvets huvuduppgift att skapa
en mobiliseringsstation för den flytande materielen och att hålla den i

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

så hög krigsberedskap som möjligt. Varvschefen kunde därför tvingas
att ingripa i nybyggnaden, nämligen om brådskande underhållsarbeten
skulle taga varvets arbetskraft i anspråk i sådan utsträckning, att nybyggnadsverksamheten
måste eftersättas, varvid varvschefen eventuellt
finge påtaga sig ansvaret för en försenad och måhända fördyrad nybyggnad.
Det kunde ifrågasättas, huruvida icke detta förhållande redan
i och för sig vore av den betydelse, att det borde utgöra hinder för
att chefen för ingenjördepartementet skulle kunna erhålla såväl den tekniska
som den ekonomiska ansvarigheten för nybyggnadsarbeten, även
om så ur andra synpunkter skulle anses nödvändigt.

I enlighet med den sålunda framställda uppfattningen av frågan
vore det därför endast med tvekan, som reservanten kunde tillstyrka
någon ändring i nuvarande ordning och ej i annat avseende än att
chefen för ingenjördepartementet beträffande nybyggnad av fartyg skulle
erhålla en i förhållande till varvschefen friare ställning. Den härav
föranledda organisationsändringen ansåge reservanten böra skarpt begränsas
till att gälla endast sådana nybyggnader, som chefen för ingenjördepartementet
erhållit i uppdrag att för ett anvisat visst belopp utföra
samt för dylika arbeten erforderliga upphandlingar av materialier
av annan beskaffenhet än sådana, som enligt gällande föreskrifter skulle
hållas i materialförrådet.

Slutligen hade av reservanten framhållits, att för utarbetande av de
reglemente- m. fl. bestämmelser, som vore avsedda att ligga till grund
för en organisationsändring i den av kommitterade föreslagna riktningen,
det icke syntes vara varken nödvändigt eller lämpligt att tillsätta en
kommitté, då de erforderliga ändringarna ej behövde bliva mera omfattande,
än att förslag till dem borde kunna utarbetas av vederbörande
myndigheter.

MarinfÖrvalt
ningens och
chefens för
marinstaben
yttrande den
19 november
1915.

I ärendet hava marinförvaltningen och chefen för marinstaben den
19 november 1915 avgivit infordrat gemensamt utlåtande samt därvid
anfört följande.

Icke minst de under nuvarande mobilisering rådande förhållandena
hade visat den ofrånkomliga nödvändigheten av, att åtgärder vidtoges
i syfte att sätta Karlskrona varv i stånd att på ett mera tillfredsställande
sätt än hittills kunna bedriva de varvet åliggande underhållsarbetena
samt sålunda hålla fartygsmaterielen i högsta möjliga grad av stridsberedskap.
På sätt jämväl av riksdagen framhållits, vore det tillika av
stor vikt, att varvet därjämte i större utsträckning än hittills skulle
kunna utföra sådana nybyggnadsarbeten för flottan, som under alla för -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

hållanden måste anses lämpliga för varvet. För att varvet snarast
möjligt skulle kunna fylla dessa uppgifter, borde de arbeten, som enligt
förslaget tillhörde l:a och 2:a skedena, komma till utförande samtidigt.
Kostnaderna beräknades för arbetena enligt l:a skedet till
969,200 kronor och för arbetena enligt 2:a skedet till 365,700 kronor.
Vad först angivna summa beträffade, både kommitterade ansett att, sedan
1915 års riksdag beviljat ett anslag av 100,000 kronor till vissa i förslaget
ingående moderna arbetsmaskiner för varvet, nämnda summa å
969,200 kronor kunde minskas med 100,000 kronor. Med hänvisning
till vad marinförvaltningen i sin skrivelse den 8 oktober 1915 angående
regleringen av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel anfört i fråga
om ökade kostnader för anskaffning av moderna arbetsmaskiner för
flottans varv i Karlskrona, ansåge emellertid myndigheterna försiktigheten
bjuda att, på grund av den efter det förslaget uppgjorts inträdda
allmänna prisstegringen å varor och då någon väsentlig sänkning i
prisen ej torde kunna beräknas inträda under de närmaste åren, icke
beräkna ifrågavarande summa till lägre belopp än 969,200 kronor, därifrån
dock borde dragas ett belopp av 7,000 kronor, som marinförvaltningen
i enlighet med förslag av varvschefen redan i sitt förslag till
arbetsplan för Karlskrona varv år 1916 ämnade upptaga att utgå av
samma års anslag till flottans nybyggnad och underhåll i och för förflyttning
av redovisningskontoret vid varvets ingenjördepartement till
stora verkstadsbyggnadens vindsvåning och verkstadskontorets flyttning
till redovisningskontorets nuvarande lokal.

Frågan om utförande av de arbeten, som enligt förslaget skulle
höra till 3:dje skedet, syntes böra ställas på framtiden, i främsta rummet
i avvaktan på de erfarenheter, som det pågående världskriget kunde
komma att lämna i avseende på eventuella modifikationer i fråga om
för våra förhållanden lämpliga fartygstyper och försvarsanordningar i
övrigt.

I avseende å vad kommitterade anfört beträffande organisationsfrågan
hava myndigheterna, med framhållande av att vissa av kommitterade
här berörda spörsmål redan varit under behandling av förutvarande
eller förefintliga kommitterade och sakkunniga, anfört, att de icke biträdde
kommitterades majoritetsförslag om att giva en kommitté uppdrag
att verkställa den av majoriteten föreslagna utredningen.

På grund av vad sålunda anförts hava myndigheterna hemställt,
det Kungl. Maj:t måtte föreslå 1916 års riksdag att för modernisering
av flottans varv i Karlskrona bevilja ett anslag av 1,327,900 kronor
och därav anvisa på extra stat för år 1917 ett belopp av 450,000 kronor,

Departements•
chefens
yttrande.

38 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

med rätt för Kungl. Maj:t dels att av sistnämnda belopp disponera
150,000 kronor redan år 1916, dels att med avseende å de föreslagna
arbetenas utförande låta vidtaga de ändringar, som under arbetets gång
kunde finnas erforderliga och som kunde ske inom ramen för de beräknade
kostnaderna.

Det var huvudsakligen två omständigheter, som — i slutet av 1600-talet — föranledde utväljande av Karlskrona till huvudstation för örlogsflottan,
nämligen denna orts sydliga läge med därav följande större isfrihet
under vintertiden samt den därstädes befintliga göda hamnen. Då
Karlskrona station anlades, var Bottniska viken uteslutande svenskt farvatten
och en stor del av den numera ryska och tyska östersjökusten tillhörde
svenska lydländer. Vår flottas operationsområde sträckte sig då över
hela Östersjön, och Karlskrona intog ett centralt läge inom detsamma.

Numera har Sveriges sjöstrategiska läge genom de omgestaltade politiska
förhållandena blivit väsentligen förändrat. Det militära värdet av
flottans station i Stockholm har härigenom i avsevärd grad ökats. Icke
dess mindre torde meningarna bland de sakkunniga knappast vara delade
därom, att Karlskrona station i sin egenskap av flottans enda befästade
replipunkt å landets södra kust alltjämt måste anses vara av väsentlig
vikt för vårt sjöförsvar. Med öppen blick för denna Karlskrona stations
betydelse hava ock statsmakterna, i den mån tillgängliga medel det medgivit,
tid efter annan sökt utveckla och stärka de omfattande och dyrbara
anläggningar, vilka sedan lång tid tillbaka förefunnits vid Karlskrona
station och varv. Såsom ett led i denna strävan är det nu
föreliggande förslaget till utvidgning och modernisering av Karlskrona
varv att betrakta.

Den närmaste impulsen till de framställningar uti ifrågavarande
hänseende, som i förut omförmälda motioner gjordes vid 1913 års riksdag,
gavs av de svårigheter, som mötte att vid enskilda varv för skäligt
pris bygga den pansarbåt, vartill Svenska pansarbåtsföreningen erbjudit
sig att tillhandahålla statsverket erforderliga medel. Den genomgående
tanken i dessa motioner var, att man borde tillse, huruvida icke Karlskronavarvet
kunde och borde utrustas på sådant sätt, att nybyggnad av
krigsfartyg där kunde äga rum och staten såmedelst vid fartygsbyggnader
bliva oberoende av de växlande konjunkturerna på den enskilda
marknaden. I den skrivelse, som i ämnet avläts vid nämnda års riksdag,
framhöllos, såsom av den förut lämnade redogörelsen för skrivelsens
innehåll (sid. 3) framgår, även andra fördelar, som genom vidtagande
av åtgärder i sådant syfte skulle stå att vinna.

Kung?. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Den kommitté, som i anledning av riksdagens berörda skrivelse den
2 april 1914 tillsattes, bär, på sätt tidigare nämnts, i sitt den 23 mars
1915 avgivna förslag förordat, att de arbeten och anskaffningar, som
av kommitterade ansetts erforderliga för varvsverkstädernas utvidgning
och den maskinella utrustningens modernisering, borde fördelas i tre
grupper samt att dessa arbeten och anskaffningar skulle utföras successivt
i tre skeden, så att varje sådan grupp utfördes under motsvarande skede.

De anordningar, vilka enligt kommitterades förslag skulle verkställas
under l:a skedet och som åsyftade att giva verkstäderna en modern utrustning
för fyllande av hittills å varvet ställda krav, gå i främsta rummet
ut på att genom förflyttning från stora verkstadsbyggnaden (39 å
bil. A) av snickarverkstaden och åtskilliga förråd vinna ökat utrymme
i nämnda verkstadsbyggnad för maskinverkstaden och en del andra
verkstäder samt för kontors- och ritlokaler. Snickarverkstaden skulle
flyttas till den byggnad, vari märsverkstaden nu är inrymd (82 å
bil. A), och för förråden skulle uppföras en ny byggnad utmed
varvsmuren (bil. B). För att bereda ökat kajutrymme i närheten av
verkstäderna skulle vidare å kajen mitt för verkstadsbyggnadens södra
sida utbyggas en minst 80 meter lång pir, varjämte en fast kran med
100 tons lyftkraft skulle uppställas vid yttre svajningsrummet. Dessutom
skulle, förutom vissa andra i det föregående omförmälda anordningar,
anskaffas åtskilliga nya maskiner. Kostnaderna för arbeten och
anskaffningar under detta skede beräknades av kommitterade till sammanlagt
969,200 kronor, vilket belopp dock med hänsyn därtill, att 1915
års riksdag för anskaffning av moderna arbetsmaskiner beviljat ett anslagav
100,000 kronor, av kommitterade ansetts kunna nedsättas till 869,200
kronor.

Under 2:a skedet, då varvet skulle sättas i stånd att vid sidan av
dittills utförda underhållsarbeten hava under byggnad intill fyra undervattensbåtar
eller två undervattensbåtar och en jagare, skulle enligt förslaget
uppföras en ny plåtslagarverkstad (bil. B) söder om den föreslagna
nya förrådsbyggnaden samt anordnas en bädd för jagare i stora verkstadsbyggnadens
mellersta skepp. Kostnaderna härför ävensom för de maskiner,
som ansetts böra anskaffas under detta skede, hava beräknats
till ett sammanlagt belopp av 365,700 kronor.

Till 3:dje skedet skulle höra de anstalter, som vore nödvändiga för
att samtidigt med de underhållsarbeten och nybyggnader, för vilka arbetena
under l:a och 2:a skedena vore avsedda, kunna på rimlig tid bygga en l:a
klass pansarbåt. För detta ändamål krävdes i främsta rummet anläggning
av en i närheten av verkstäderna belägen, för sådant fartygsbygge tillräcklig

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

stapelbädd (bil. B). Bredvid denna skulle uppföras en ny spantverkstad
(bil. B), då den plåtslagarverkstad, som vore avsedd att byggas under 2:a
skedet, icke kunde anses tillfyllest för alla vid ett pansarbåtsbygge förekommande
plåt- och spantarbeten. För stapelbädden och spantverkstaden
med tillhörande anordningar jämte en kran å den nya utrustningspiren
och de maskiner, vilkas anskaffning borde äga rum under ifrågavarande
skede, har upptagits ett kostnadsbelopp av tillhopa 941,400 kronor.

En specifikation å kostnaderna för de av kommitterade under de
särskilda skedena föreslagna arbetena och anskaffningarna har i det
föregående angivits (sid. 25—26).

Den princip om uppdelning av de för Karlskrona varvs utvidgning
och modernisering erforderliga anstalterna på särskilda, efter varandra
följande skeden, vilken av kommitterade tillämpats vid fullgörande av
det dem lämnade uppdraget och som för övrigt redan vid uppdragets
meddelande förutsatts, synes mig riktig. Härigenom låter sig lättare
bestämma den inbördes ordningen mellan de åtgärder, som lämpligen
böra vidtagas för att tillgodose under de särskilda skedena upptagna
ändamål, och såmedelst vinnas fastare hållpunkter för bedömande av den
föreliggande frågan i dess helhet.

På sätt förut antytts, hava vid skilda tillfällen icke minst under
de senare åren medel anvisats för att avhjälpa de mest trängande
behoven av förbättrade anordningar å flottans varv i Karlskrona. Icke
dess mindre återstå, såsom kommitterade påvisat, arbeten och anskaffningar
av betydande omfattning för att varvsverkstäderna vid fyllande
av sin nuvarande uppgift att hålla i full krigsberedskap den del av
flottan, vilken är hänvisad till varvet för underhåll och reparation, skola
kunna bringas upp i jämnhöjd med den ståndpunkt, som modern verkstadsdrift
numera intar. Det synes mig då naturligt, att åtgärderna i
första hand inriktas på vinnande av detta mål och att sålunda l:a
skedet kommer att avse anordningar i det nu angivna syftet. Härigenom
skulle vinnas eu fast utgångspunkt för en blivande utvidgning av
varvets resurser att omfatta nybyggnad av fartyg. Beträffande de i
förevarande avseende av kommitterade föreslagna åtgärderna bär jag ej
funnit anledning till erinran, då dessa åtgärder, med den kännedom jag
äger om Karlskronavarvet, synas mig ägnade att förläna verkstäderna
därstädes den åsyftade ökningen i kapacitet. Givetvis kan emellertid vid
arbetenas verkställande en eller annan modifikation av kommitterades
förslag med hänsyn till gjorda erfarenheter eller teknikens utveckling

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

befinnas nödig, liksom ock den under detta skede föreslagna maskinanskaffningen
av liknande orsaker kan behöva undergå förändringar.

Med en följdriktig utveckling av Karlskronavarvets uppgifter synes
mig väl överensstämma, att under 2:a skedet anstalter träffas för att å
varvet bygga undervattensbåtar och jagare — kommitterade förutsätta
ett samtidigt pågående byggande av högst fyra undervattensbåtar eller
en jagare och två undervattensbåtar — samt att under 3:e skedet
genomföras de utvidgningar, som erfordras för att därjämte kunna på
skålig tid bygga en l:a klass pansarbåt. Redan under nuvarande förhållanden
byggas å varvet undervattensbåtar av 2:a klass; och det synes
då ändamålsenligt, att i planen för varvets utvidgning för byggande
därstädes av krigsfartyg närmast upptagas anordningar för byggande
jämväl av större undervattensbåtar och av jagare. Härtill kommer, att
kostnaderna för anordningarna under 2:a skedet äro relativt begränsade
och att medel för ändamålet med hänsyn härtill synas mig, på sätt jag
här nedan får tillfälle att närmare beröra, kunna beviljas i samband
med anvisande av anslag för l:a skedets arbeten. Med enahanda förbehåll,
. som av mig angivits beträffande de av kommitterade förordade
anordningarna under l:a skedet, har jag icke heller något att anmärka
mot kommitterades förslag till arbeten och anskaffningar under 2:a
skedet.

I detta sammanhang anser jag mig böra erinra därom, att marinförvaltningen
och chefen för marinstaben beträffande de arbeten och
anskaffningar, som tillhöra l:a och 2:a skedena, i sitt utlåtande i ärendet
av den 19 november 1915 föreslagit, att de måtte komma till utförande
samtidigt. Då jag i det föregående i likhet med kommitterade ansett
mig böra förorda, att l:a och 2:a skedenas anordningar verkställas
i tidsföljd efter varandra, kan jag icke i vidare mån biträda myndigheternas
ifrågavarande förslag, än att ett sådant samtidigt utförande
av anordningar, tillhörande de två olika skedena, må äga rum, försätta
därigenom vinnes besparing i kostnader eller annat särskilt lämplighetsskäl
därtill föreligger. Eljest synes mig av förut angivna orsaker
den av kommitterade angivna ordningsföljden för anstalternas vidtagande
böra i allt väsentligt följas.

Beträffande 3:dje skedet hava marinförvaltningen och chefen för
marinstaben förklarat sig anse, att de till detta skede hörande arbetena
böra ställas på framtiden. Jag anser mig böra ansluta mig till detta
myndigheternas förslag. Visserligen skulle därigenom tills vidare undanskjutas
det mål, vartill motionärerna vid 1913 års riksdag närmast syftat,
då de velat göra staten vid dess pansarbåtsbygge oberoende av den enskilda

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 61 höft. (Nr 74.) 6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

varvsindustrien. Men härför tala vissa skäl. Därest kommitterades av mig
biträdda uppfattning rörande ordningsföljden vid Karlskronavarvets successiva
utvidgning och modernisering vinner gillande, lärer nödvändigheten
att i största möjliga mån begränsa statsutgifterna föranleda därtill, att de
sammanlagda avsevärda kostnaderna för l:a och 2:a skedenas arbeten
måste fördelas på en ej alltför kort tidsperiod. Jag har i sådant avseende
tänkt mig, såsom här nedan sägs, en fördelning av dessa arbeten
på fem år. Tidpunkten för utförande av de anordningar, som tillhöra
3:dje skedet, skulle till följd härav bliva så långt framskjuten, att
osäkerhet måste råda, huruvida dessa anordningar, såsom de nu föreslagits,
kunna vara av då rådande förhållanden betingade och om den
nu i sådant hänseende uppgjorda kostnadsberäkningen kan anses vid
denna tidpunkt äga värde. I sådant avseende hava myndigheterna särskilt
hänvisat till de erfarenheter, som det pågående världskriget kan
komma att lämna beträffande eventuella modifikationer i fråga om för
våra förhållanden lämpliga fartygstyper och försvarsanordningar i övrigt.
Givet är emellertid, att frågan om utförande av 3:dje skedets arbeten
bör, så snart förhållandena det medgiva, upptagas till prövning och avgörande.

Med avseende å kostnaderna för de båda första skedenas anordningar
hava dessa för l:a skedet av kommitterade beräknats till 869,200
kronor och av myndigheterna till 962,200 kronor. Skillnaden beror,
såsom av det förut sagda framgår, därpå att myndigheterna till följd
av den inträdda allmänna prisstegringen å varor ansett, att kommitterades
beräkning borde höjas med 100,000 kronor, därvid dock borde
avdragas ett belopp av 7,000 kronor, som marinförvaltningen i enlighet
med hemställan av varvschefen i hans förslag till arbetsplan för Karlskrona
varv år 1916 upptagit att utgå av samma års anslag till flottans
nybyggnad och underhåll i och för förflyttning av redovisningskontoret
vid varvets ingenjördepartement till stora verkstadsbyggnadens
vindsvåning och verkstadskontorets flyttning till redovisningskontorets
nuvarande lokal. Kostnadsbeloppet för de till 2:a skedet hörande arbeten
och anskaffningar hava av såväl kommitterade som myndigheterna
upptagits till 365,700 kronor; och uppgår alltså det sammanlagda kostnadsbeloppet
för l:a och 2:a skedenas anordningar enligt kommitterades
beräkning till 1,234,900 kronor och enligt myndigheternas uppskattning
till 1,327,900 kronor.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden den
14 nästlidna januari, bilagt innevarande års statsverksproposition, uttalade
jag vid nämnda tillfälle, att frågan om utvidgning och modernise -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 71.

ring av Karlskrona varv då ännu icke befunne sig i det skick, att den
kunde underställas Kungl. Maj:ts prövning. Med hänsyn till vikten av
att frågan snarast möjligt vunne sin lösning ansåg jag emellertid, att
medel för ändamålet borde tagas i beräkning vid framställningen till
riksdagen i fråga om anslagsbehoven för år 1917. Kostnaderna i sådant
hänseende syntes mig kunna beräknas till omkring 1,250,000 kronor och
torde därav för år 1917 böra upptagas ett belopp av 250,000 kronor;
och har Kungl. Maj:t enligt förutnämnda statsrådsprotokoll, på min
hemställan, föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition angående
beviljande av anslag för ifrågavarande ändamål, Kungl. Magt
kunde komma att till riksdagen avlåta, för ändamålet bland de extra
anslagen å femte huvudtiteln för år 1917 beräkna ett belopp av 250,000
kronor. I betraktande därav att, på sätt förut nämnts, till grund för
kostnadsberäkningarna för de till anskaffning föreslagna maskinerna lagts
de pris, som varit gällande före den nu inträdda kristiden, och med hänsyn
jämväl till den av myndigheterna framhållna angelägenheten därav, att
det av kommitterade beräknade kostnadsbeloppet bleve förhöjt, torde måhända
försiktigheten bjuda, att detta kostnadsbelopp icke upptages lägre
än till i runt tal 1,350,000 kronor. Härigenom skulle, synes det mig,
lör utgifterna under de båda skeden, varom nu är fråga, ernås en av
de nuvarande osäkra förhållandena inom det ekonomiska livet påkallad
kostnadsmarginal. Dock vill jag på samma gång betona, att nämnda
förhållanden göra det synnerligen svårt att med någon större grad av
noggrannhet beräkna utgifter av här ifrågavarande slag, vilka äro avsedda
att utgå under en längre tidsperiod.

Enligt min förut uttalade åsikt böra ifrågavarande kostnader —
med hänsyn icke minst till det avsevärda belopp av 1,350,000 kronor,
vartill desamma sålunda torde böra beräknas — lämpligen fördelas på
en tidrymd av fem år; och lärer av nämnda summa, såsom i statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag angivits, ett belopp av 250,000
kronor böra äskas för år 1917. För vart och ett av åren 1918—1921
skulle därefter i anslutning till ovannämnda kostnadsberäkning erfordras
ett belopp av 275,000 kronor.

Om ock de sålunda angivna kostnaderna äro betydande, lära de
enligt min mening mer än väl uppvägas av de fördelar, som genom
det föreliggande förslagets utförande i nu avsedda delar — l:a och
2:a skedena — stå att vinna. I sådant hänseende synes främst böra
framhållas den i riksdagsskrivelsen av år 1913 uppmärksammade stora
betydelsen för vår flottas krigsberedskap därav, att Karlskronavarvet

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

blir utrustat med moderna tekniska hjälpmedel för att snabbt och
säkert samt i största möjliga omfattning kunna utföra förekommande
underhålls- och reparationsarbeten. Angelägenheten av att varvet underkastas
omändringar i sådant syfte blir särskilt framträdande i betraktande
av den tillökning av den flytande materielen, som på grund
av 1914 års senare riksdags beslut angående sjöförsvarets ordnande
efter hand kommer att tillföras flottan. Det lärer heller icke lida
något tvivel, att de ifrågavarande anstalternas genomförande utgör ett medel
för åstadkommande av en mera planmässig och ekonomisk anordning
av varvsdriften än tillförene kunnat ernås. Härav bör då följa ett mera
rationellt tillgodogörande av de till flottans nybyggnad och underhåll
anslagna medel, en omständighet, som med hänsyn till dessa medels
betydenhet måste tillmätas väsentlig vikt.

Vad särskilt beträffar de arbeten och anskaffningar, som föreslagits
till utförande under 2:a skedet, öppnas härigenom vägen för en mera
omfattande verksamhet för nybyggnad av krigsfartyg än som hittills
vid Karlskronavarvet bedrivits. Att denna verksamhet bör, i den mån
framdeles medel härför kunna beredas, ytterligare fullföljas, har jag i
det föregående framhållit. Härigenom skulle, på sätt såväl i förberörda
riksdagsskrivelse som i kommitterades utredning betonats, den synnerligen
betänkliga olägenheten därav, att arbetsstyrkan vid varvet på
grund av underhållsarbetenas ojämna fördelning å olika tider av året
för närvarande svårligen kan hållas vid en mera konstant siffra,
bliva undanröjd samt en fast stam av yrkesskickliga arbetare kunna
skapas. För möjliggörande av statens oberoende av förhållandena inom
den enskilda industrien vid byggande av krigsfartyg och för nedbringande
av kostnaderna för dessa fartygs byggande spelar också
upptagandet vid Karlskronavarvet av ifrågavarande verksamhet en betydande
roll.

Med avseende å den av kommitterade till behandling upptagna
frågan om vissa förändringar i varvets organisation anser jag i motsats
till kommitterades flertal — utan att för närvarande vilja uttala
mig rörande de i sådant hänseende framförda synpunkterna — att en
särskild kommitté för ytterligare utredning av frågan icke bör tillsättas.
Däremot synes det mig lämpligt, att handlingarna i detta ärende, såvitt
angår organisationsfrågan, överlämnas till de sakkunniga, som jämlikt
nådigt bemyndigande den 20 juni 1913 av chefen för sjöförsvarsdepartementet
tillkallats för att inom departementet biträda med utredning och
uppgörande av förslag rörande organisationen av de till flottans stationer
hörande myndigheter, för att av dessa sakkunniga tagas i över -

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

vägande vid fullgörande av det åt dem givna uppdraget; och anhåller
jag att, sedan riksdagen fattat beslut i den här föreliggande huvudfrågan,
få återkomma till detta ämne, därvid särskilt lärer böra tillses,
huruvida icke vid nämnda organisationsfrågas behandling av de sakkunniga
dessa böra förstärkas med en eller flera representanter för den
tekniska sakkunskapen på ifrågavarande område.

Vad slutligen beträffar Karlskronavarvets arbetarfråga synes mig
detta spörsmål vara förtjänt av allvarlig uppmärksamhet. Det är givet,
att ordnandet av denna fråga måste ske jämsides och i intimt samband med
verkställandet av den föreslagna utvidgningen av varvet, därest de åsyftade
fördelarna av utvidgningen skola kunna till fullo utvinnas. I sådant
hänseende blir uppgiften icke blott att genom lämpliga åtgärder
söka bilda en fast och yrkesskicklig arbetarstam — vilket syfte, såsom
förut erinrats, kommer att befordras genom en vidgad nybyggnadsverksamhet
vid varvet — utan ock att sörja för, att en såvitt möjligt jämn
rekrytering och vidare utökning av denna arbetarstam kan i mån av
verksamhetens utveckling vid varvet äga rum. För att en sådan utveckling
skall komma till stånd, är det emellertid av vikt, att bostadsförhållandena
för varvsarbetarna bliva väl ordnade. Den undersökning, som
av kommitterade i detta ämne utförts, har emellertid icke givit kommitterade
anledning att nu framställa något positivt förslag. Att så
icke skett, synes mig ock naturligt med hänsyn till frågans nuvarande
läge. Därest min här nedan gjorda framställning om anvisande av medel
för varvets utvidgning och modernisering vinner bifall, synes det
mig nödvändigt, att man snarast möjligt griper sig an med den ingalunda
lättlösta frågan; och är det min avsikt att under nyssnämnda
förutsättning hos Kungl. Maj:t hemställa om uppdrag till vederbörande
marina myndigheter att verkställa erforderlig utredning i ämnet.

Då arbetet med de av mig i det föregående förordade anordningarna
snarast möjligt lärer böra igångsättas, torde Kungl. Maj:t böra bemyndigas
att av det belopp, som må komma att anvisas för år 1917, redan
under innevarande år disponera 100,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till utvidgning och modernisering av flottans varv i Karlskrona
bevilja ett anslag av 1,350,000 kronor samt därav på extra stat för år
1917 anvisa ett belopp av 250,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att av sistnämnda belopp under innevarande år av tillgängliga medel
förskjuta 100,000 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Till vad departementschefen sålunda hemställt
täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets
övriga ledamöter, lämna bifall; och skulle proposition
till riksdagen avlåtas av den lydelse, en vid
detta protokoll fogad bilaga utvisar.

Ur protokollet:

Torsten Hoppe.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1916.

fiJUTERi

Arkiv- aygCH.

1*50

UsajJ-i®ea

■SÄ5I&

■■■■■■■■■■B

Bil B.

. Aa rLaK orna .Mn. !Z Hee e mlie r j g. 1-4^

__________/<^cy-Cj-dy^ .

ÖVER

TILL NYANLÄGGNiNGAR ViD KARI SKRONA VARV.

DE UPPGIFTER SOM MEDDFI.ATSAV KGMMITFRADF
FÖR UTREDNING OM VARVETS UTVIDGNING OJ5H MODERNI5FRING .

Skala I MOPP

40 so

■ Mcf. io s o

U11! 11111 L

Generalst. Litogr.Anstalt

Bil.A.

<3 h

Ä vn. *U/J

« n.< yr,.

KARTA

SC ''ltf A, & 4

aZL

jfccn

‘f-* ■i

O £t^Ä^VU.

éfe.

Sioyvctexc) åpXe/t, fux/tXcC, $ cC/c (&&5-

3by>Yiyy£cfct&txx£ CCA, XB<3^

Lil

=0**1

•*• n ,t>

i...... *pÄ v''

Putt

^ v r

^ ir ii «

//4

tJ i—5—1y1
Ti1
i y

-t £Ct

•w- V tx

i L C «. £

■?

£& »V *


155.

ce /VV

?*•-

*,S

i Olo/vux SfjAjtpex/tc ^.ioc-n S-e ■

£iJ«» * ^ 6 -

5,i

S,5

3 o S/ca. SfléjjJs

Q A /t

M, ce €C

JtM~

<$ ce k, ce

teet*”-

Iflt

8>f

£,*

£E

sfi

JC -

+t-ntfryj£A

ApMsjidinCvY

löSr

;~E|Äv»vi4c/^vv-Lé''VL''..

hccCC.

c&tsrUflC. CicCt-CbÅxOYlOC SSiA/ÅäxhXdif&lA, — j te-CpfsnxtxrJé&b j

■^Xe>%rA^tccS''Cib''i^rrn^nb „ [ J_ I j

/fn

Ae®

-in. ■-rrv

-rffc

®®fgf

7,*

^ \

8,7

6,-r

-V''-.

fy A« \

cfiuiVbÄÅyyx

Stan

5,o

3.35.

rff

fe—4;

fl fl fl

fr. 4*

fy a fy x £o r- it.

h 4i v o, *

	•
« \ Li* •
i fy Ox t] ^	<»
1 fl Kt t,z	•
V .	s*
A -f	-f
Jfl «» -^ 4v	4*
7^ ?,5	a
. 0 7,t m*.	?•

/■V,*''* ;

fy-:

é,Z

6,H

- i A sCvÄ. ä [=a-CcA..

^ #. # $< * J6t

■ 5,0% r i

-''v

S», *» V ^ &,t

fa & ^0 & ^ ^ pViö -

s>*

^äxP^cknvvup ofynwe /é/i^pvccée^.

$&i, ''\aXÅ/ &tccäe^v«

K*-

^ 4V (I; 41

7,» 1>‘

i. tJaofoctÅfe&tcftcc*.

%-„ £bx&&YudsrvCffråM6fo/t>ZocLlek.

i. STze^S^-d- TU tf.

K. clLtéu^.

5. eÖXJUi*.

10. yb,1AjC£sfl>*M>.

T. SycqjtSopT-. ■GobxXS*''.

S. .

9. VyCC^c^^i^itcU^t''.

''O. SfoffA*MoJnv-6. 5ftaJC6-rruxnnA/v-cisrrL ii.

cfCcöU ■OUV&.

{%_ ^Sei^

11. • SiccXorrYVOVn/iXAAmv. ^VcSÅcSkOt/.

ik. cuxåu*. cefybtöeS*.
t5. chfr/&3ct£4&-(6. cUtf>u4. £C$txaSc.

• iZ'' ''fisseexeidovt* ^ät Sgsj>i«A^VC-»a.

<8. SCacAttvw —))--&-- *

<9. 3^o4oS %0.

S-t. SCc^OcXj 6ccé&AAb. £Cx/COt>"tee rrv.»»!.

£Cn^fxtw!4^M^.

5-3.

&t. GC^OtCcé^-idxao,

55.

''S-to. ^cccpnÅcS.oCAs -

521 ^öS/UZl^dociLx/ce,.

58. Ö^Ct■ddb&StoAA.

$9- §rmeSyx-.

do. 3Uc%lk^l nao.

it. cfCuyno/ttcoLCcfc.

35. ^on^vu^-^-u^j.

33. Ji&fcalU Jp»e. S&éidU- offitoä

5*. eUk&u*.

55. iSZccf&kgat Tim.

56- GCfytxco&ivSyu/,

37. S%aoicc£?*- -YTvac/vfUnuAk.vlS sau^yud^/

38-

39- cJfotCfiSkp**/ TV* {Sr.

Ko. clpOCp.jp&kfarr^A&ru.
ki. VrfyuA.

Kår. Sx&cffÅ^oL Yl* ft Wfc

fitravtcc£^t«fc6^?l^Åc

K5. c>AfL*Z YIHO.

K6. (f/toVCccsrvS ^lAjOC /d^vvÄÅwO.

W. c^^vvt^wtti fle^

A8.

V9. ^ccrrrXo. ^uv4^>vc64-t*

3"ö. &,ll»jYdö<&6MpciWcC£.

Si GGnCff>CCV*Y\4&UA.

55;

53. ^^MaowwlÅvti».

55. •&&,- och x3vd**^ic rL/>Socl

56.

5Z. tv

58> eiLt^vi;> oc^> ocfy[sux$£..

59. 93cC€>/&m/*-

^3. CUxX/rJCiÅpv£''.

61- f^w^tÄ^CvrwrvCC/t^-.

55-. (SC^0t.

C 3. ^Öt c5^^WO>v6/ftA^rV.

6V. (^LaAvo-n^é^ä^^Ä^-uccxÄAAvi^^tÄts .évt*.
ö5 C55o,dtccb ,%5>V AAAp$£- ■rruXrV -v OyCt-vclä^Aot.

66. 92X^0 u.5.

67. d^v£*Äii$y&‘-^.^»Tvnt^a^ ''*».»».

63. ^‘5--»>vcc»vi»ÄÅr^»v* -^wwtv U27.
69._^)s- —<5*— 714 5-.

Tf?. SCcA.'', &cc£- oeX) bvecZtJV'' U/3.

7i. c£vcitkbu4 Ppyo yrcct/n/a ficejo 5 pcorrvSyx.

75. cdktGfpkpvi'' 71/^5-6.

73. 3cp- oeé /yoivernccfo>./&oS.

XK. 3Cx&flSytå.

X5. 3CCcL/p^9^''U6.

76. S^o^wMX^u^^eSlZaS/nccS^po/vcåS

77.

-m^&w Z -yvuX.&aÅhi^

76. äticpkjxAl Xli IX.

79. 35tx/cSecc/vi — och ->w. <»v.

8ö.

w. 5346&C&V&U* §6k /CcUftteijaAXAoyvact.

85. 977å^7tÄfl^4ct^iÄ-.

83. &cO*vOjf£CC/c£/xA''-

SM. 92u^tfta^vnv. edfbtäc)*/.. VcSXcSxC^.

85. -6vö6u«^rv^rv.

8». SCofycocS.

37. £Utf>M6. 3%ii/34’Z*''.

38» ^>«!V-r!^TVCC^»yl^,:^<*:4''t/>ai ^X^^SiXi^YV.

89. SCecwo&cccgvåiX''- SCooc/vro.

90. QjpbuM)i0o&3iao och /yZv>cÄ/i..

93. 9?0&&oå.

9 k. ScchiÅo ^i^^n^o -huo 95.

etfUdSsA&M*.

96. 95o£cw p**. ajXvÖo^ yp/^JvZccYiX.

97. oVvuXAccMccxcr.

95. toÅcC^O •

qy__Qå____ . TZlofr-qviov-pcnKccå.

<00. å&vjcveir^haS.

ioi. 35/x£&**■*•

to*. SC''Qbiaå&^SOtS&cå.

<05. éijolSéynXoy^khvi^.

{OK.fyeS&oÅ

<05. cfCafl -

<06. QeOvrvfaSiX.UrrJjfoKAt,.

ioi.ZMoS

‘{O&.cfcu*''.

(09. ».Kil*''*''» fVt. tvlfe DaflttMM.^-

110.

7» <« ^

ntf -

Z i Z?r Tf

7,«

7; 9

^ ^ «, l .p ^

0 f» r» - - ’ ''

6,5

^ 4V fil tvv

^ VtfSr.

I* 7,° 7,H & 7,% 7,o fr

6,9,

6,5

6t>c

TJit?* fy 6,b

fy fy

HUS. 7,5 7,0 7,0 z,b fy 7,t fy 72.535 $f

o 0 O O O O ° ..''

^ 7?^^ wa. eJtii.

6,1,

Sfi

fy fy

*"■"• via. VM. vm. - 4 7^!<,''■, ^!3S

«, fr

€5

#’

^,3 £«

<* 4> =?♦

b,5

6]f

? ^ Ayr #

=?3

5V W.

ff 72?3.

^,<7 ^

'' 72fV.^ o* ^
72*5

^5-

72*5.

t*»

fy 6,t

6,1 4?

^ 7y> fy fy 6j*

6,5 65

. 4? o 6,9

tvvu>hchrri&v

SLxla, <: 2000.

W* As. Vita W£. ?« ^ ''•<

*•> ?} ?3 r-J T* tv

Ä .imss wiif’*

?<•

1,5

§5

7,5

9XUtcx.

<^1^(^70440^ Å	f/ver, injiffivicufot	inom tfJxxp/vefo-
t. (OoA/pCilw.flbtctSerV,	73. ''VÄ/tÅdtsfyuXcYV TV* i och V.	(45. SfltfltiaCfioÅ
5 3TiccCcuXX.tloé ■rrv. vw. .föv c''v tp. ■?.	7K. Sffaoo tieco» 3.
3. c-‘-ovux^s-^>v^ ^5v éatp	i5. £.kcpfy.i n.5.	(*<1. c^i r/Jccxvvvc^oSoS.
K. é>Oy. cd* 0-J\Y!.YV\OflviXooS.	76. BTZcdU/ACCO^öxxädil ‘C*5. x^6veåiO.	(MS. ‘VodiXJh wodUp/ySc.xSitxy/ ''pox otrÅy. S.C/.
5. SfCsCyccJiS.	7». SoxxJcåa So 3 pö\ fit.	iM9. Sfd^aC- iför, c^corriCcc a£
c. TTlsJCitXcclbob pär. oJUo-^adO. ynvnpoxcaSiZ.	73. fiä-wa/u-rvc^o6c5 hox,	ISO. d^ocrvfyfiyvvi.
7. S7L''^6flr	79. 3Cothfyöznäc3.	C5i. 3as>\o^a/u).
i. SCJrOiccSiAi) u-b.	SO. cfCoCi-hytA-L 71 lo.	155 cPwmy>fa.\*.s por ^oömhet, ctochcc/n-.
B. 9TtvYv%xcJhlfax££ciU''.	8i. där/.Jcv3voo.	<53. VlxÅe-aafyuict Yl‘,9.
iO. SCo-rrvpcCi) \vr3*Jo6Öfydnc^ipcO''X>iip>>u^-.	83''. 9rLZx/tovSvc^Yux3cyv.	15K.-£)*- 7158 och ovtCtXedooS.
ii. 3vö6xVtCä^CVtCcé, v»w»vftörvtöt- Wifll.	H. 03yffin*é fil	155.-SV-UHo.
^5. de vpcS^atACUicC.	SK. 93.^,vflrvrv.	156. c>/£f t.i-tbiv»-
i5. ‘täxvaxZnophob pc.x oijoXpac %ctj>. Sdp^.	3 5. SLrYvc^Zxt/p.b.^M^sSw TI 5 3, v S.	m. £„t(,„.
iK. dox^/SdzA^jvXrzxénc^ifycyv.	3 c. 97Ac l^opo.eeaul.	(56. ‘VeaXtex ■ oanh-vipv
05. %,Zc^Xu/>Åa .pattaccLnlrvc^bbjoch"	37.	159. ^VepalccatXA.e&otrteXAv.
ib. ccccp?uiÅ&ibÅ^uJs pest, Soctlcervcc.	58. 3-u.yxYvlä,yu)evLcVaxÅoXccS-	160. iäcX/z/x. jjccrnh-vipowctcb. 91Lxtcdccpät*.Tls6.
•17. SfyaaÅyL/ÄtX Tli å-i .	89. E^.cck-tWWAx^J fa oa-	(61. 97a£Cc Tpz/thuaet-.
IS. ctCotlooxc pex- cCjcx echo smot.	BO. ''Bo.ccXÅiy o^cyx/^iv^rÅottxZ''.	{69-. £ZCC6ocn£aÅp,vCckr.
i 9. éCeSttoioaS*	H. 93ifl,Äj«£.	<65. 3te^aA^r,cfaX 71*7.
5 0. TZfyXwrv pox .tiOmyfcZyrroXcxd tupX-,	94: _ «)*_„.	{6 V. Sjo ttetd/od Yl" 51
9,1. ipär, YUffX, c)ocSiOAsrt. ce.	93. por, cLru^i/Uyvi^mccah.	<65. SfiotXvacCC.
%%-Q*.....—- -u-	9M. 9Ylaeit*fyfvt7''-	<66. S.Å §pix/iha±e£.
53. 5A7cc* t^ccm..	95. cfär/taSpär, Xo/t^acSSaXb-vrwCAibocrÅx.e.	<67. SfaLiJipicCeX- 71*3. (9Ja/r cc-bhpadd)
5V. 91ZodC*xicct&aS pon, oc/tS. jjoatarv oC ä2’	96. cD/tÅxaÅp.vCeb It* 51	i6s. dCoCSc.d.
55 c^ötaAcS 3 3 itjvvC.	97. oCjfpä/vtac3.	(69. dZlxbträccipätAouict Ylf6.92ceM/*6ju£lV((
54. S*povyvcga/oå.	96. åfbp/JLpär, eCptÅécth.	■Ilo. ®S 11* t.

57. cförxsv.otsvZrvOji 3 M^viX.	99. 97ZocX%aaacUpöx/ta3*X 7145-	171. VdtÅciahjrvC Tli 19-.
58. -- ^4/r Ä->-L^30flw*vcv.	{OO. VZcfyaa/k^iaZ ViT.ålletaA./uuni ta*f\ äåtiifcj?	‘_ n* (i, (V cJh It.
*9. i)?	lOi. °0''ompacka apwri flccrA.Ci.	{73. ‘VacAthpCZ po*. StevccAZvn,.
3ö. 3^75/5 oÅ/%,.	<05i ^-l^	(ZK. S-yrA/c-nXce/tXtÅ^rrvYYxoc/ceyr 71*5i
ii.. G/i&okiyiSlpviZtt Tli i. emSeCauc.M}.*rÅ/>k.	<0i. 3/Cuyx&foyuX,.	<75. $Yvl*ttc£c<£uxpxtenajjbhiAO.
35. TiiiAabi&juZ pär, JlocÅoayioc.	■fOtf. SXrtra^^ccsn/wthwA-	■176. dllccbter pär, ^niatttCec^tacpriadCék,.
ii.	105 Otnf’o-1 trux/iei-CCLti o k
3A S.t eaoÅjrvh Tli i.	(06. cfocchcfÅCcrriYruxeirrv.	<7S. 9lZah.rvscipärtecd 71*9. (pOcoynjapöteccS)
35. 134/tfybaÅ Fofyrrront potajotxi.	(OZ. BjcSCodå/t,.	179. ‘Bh r.o-n ox^tetp. Ioa^c,ct.
i 6. G/tj€CA,3teer-i,.	<06. GCvätoryxO/SvCaXcitt..	{SO.aiCoCbhyieC 71»A.
37. S&arAX&n.	<09. cU/citt - och -CaéÅu-i. CCxr-l/ytor..	/it— S>s— n«3.
36. 95 xapocrvvrzcc,.	«0. cffaSpäzxJcd.	av._S}<_TV- v.
39. Storax. -v.6Åtoc6/,.&il£yt$-rr^cdärr,.	{{{. iSCrLC^ioeYvYvoh^vi.	(it__Ä1_ 71 <.
Ko. SOlSivV och A/n^t/CAxrry^XYiX^n^ÅcuevteAxt.	«9r. eftoda vccÅX-. Spörtxax/oVM™,.
K i. 3C£c&fytocj*th-	iii. Bix^oföfyviö och ''vcSJooä.	(Sfi S^liJclxä TU&
K%. Säv-rJvÅi-Sc.S.	i
>t\ SpvuthS wr.	«5, iHmj^xc-wvi-flVwvm/. 97Zccdivt-vxvt^ »v.	<57. Sö/tA/OCte-wO^b&oS.
KM. .^AchcevYiZ^e/åyiCji^vxxh^tctS.	«6. SkcepApi/iÄ’ Slik.	<58. BBätemtJa-vvb.
H5. é)t''Cccta		ii 9. cf/Cacaffiby-tX.
M6. cX-wwCA/^AtA,.s.tocA	<(i. SXllCxCrXlY\ZrvCg6/tuxrrrY-rv	19 o. Si&ywi/fa w*.
VT. o^Ätvct''Ltw.> päv olnU3gtm wrvtXsvdlfn-	«9. ctTixvuj-vv6 fcy-t.7,.	<9 {. S/fy^SdofccXC -me5 h i‘,>a),e~/rteg.
Mi. 3Coht>h/^Jl/ 71*7.	(%0. ^CeÅXrÅak. vvcÅdtacJ och jjävuxJ.	<99/ 5u^wvv4.tä77vvl-»v5^.
Må. ctCo.tcpfySocA,.	(91. 3yvvrvdCcCxÄxJkcCrrv~rYVOlA^v 71*1.	»93. frpKÅ.etx,''^. för, ■ftavterrur.. (iQOOh^dj
So. 5^-l^^vvaA 0^0*!» yi/tcK^.-l''5C^t.	155. SoiYvS-cjpc/tJ)-	i9M. SAy.dldioc>.
51. -Ofri__„_ véwä/ip.	ili. ä^cyfto-nka/tcX.	195. BsärÅttjegbScS.
tv. mv.	m.ép/uMo$ m.	<96- SAotVvacCC.
Sb. cUwScebA''%p\\h'' tu C.	{9/5. £7/vthtCc/thc^0a-riXc{/li%ÅcCrYlryr\OOtCrru	<97. BJaiociyxS3 tccCi.
5-^. mobttfvtA&i PS*, cfrpvto^ofy.	{96. StU-aphj,v*C Tli ö.	(98..K.c*(j. tjut
SS. t/irrv- och ''yyrx.tccytS^yivfyeick.	iVL. GKjiXd£iärAso*xÅ/Aöu)4r,.
S6. BlLuArfjtiviJt-iÅv CCHsrr.	<96. COrU^XOt-rirrix/CxyrrX,.
SZ. chcgatapjtSccCfa ^.«».	<9/9.3j3ccrru%
58. cdoxAJoc/iZrvo^aScS''.	<50. 95o3 po/t. /sTjXa/t^
Så. 3Coctflpövc3t£-	ii i. BäaS/SaS.
60. ^TZccbÅZYu^XhiCCrrirrricC/XX/re.	i 35". SPoC^hp/.f, pät, COdt. ÅtyoOt/iXcrrrurrXfX''.
6i. GCkhcfyrfoÅ oPxaJcS.	(ii. 95aS pär. .fyuxAaC.
». SVcoAmJ-	<5K.&oc/J(auYpätx£c£dk- ''Thfår.
65. ‘BTZocXaxi/x£päe''cccSct 71*3-	155, §är,v/xxZYvo^>ScS.
6M. 95i£Cfao£wccå äpnwt, ''V/X/ppbJo o^zXim. ''YlSiK	<56_ SXcc^dzA aC Yl* 6.
65. BTUOZe/tdxJipox/eccSeX, 7147.	<57. 3/5/SaS.
6 6. 95ck i. verAotxS. SOiAxao. 9S.*6Zc^tvA.^x,iittr.	<5S. é/kolle.fuct pär, Cmo* opdeCndvc^crt''.
67. &Pllj34)ZC%cSlOrlto.''cdC,. 6S. pvviXcrJLoCnvyrv. BiLxdC./Trurm. port, CCfiÅjO.3.0.	<39. civdttAhuaoc.
69. t&är/Voc/iZrxCjb/o hy/Ss po/t, CCeS. Jjoxtcn. 3.Z0.	m.
70. OOtSdtbSi/rS por, OJthcUpMXarv <3. (9.	iMår. S/Cccc^cyi^xcZ-.
It VMÅty^iprMåJ fs, mi.f,.^*~3.0.
7%. SXcrmZohtX- ZccSo/locXoAZwrrr,.	{KM. SättecSbéaS po/t. åcxehocUrv.

FOTOUT. GENERALST. IJTOGR. ANSTALT STOCKHOLM 1916