Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

1

Nr 72.

Kungl. May.ts nådiga proposition till riksdagen angående
ändringar i avlöning sstaten för socialstyrelsen in. in.;
given Stockholms slott den 11 februari 1916.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för dennay dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att å ordinarie stat för socialstyrelsen från och med år 1917 uppföra
ytterligare dels en sekreterare med en avlöning av 5,800 kronor,
därav 3,600 kronor lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar och 400
kronor ortstillägg, vartill kunna komma två ålderstillägg till lönen, det
ena med 500 kronor efter fem år och det andra, likaledes med 500
kronor, efter ytterligare fem år, dels en aktuarie med en avlöning av
4,000 kronor, därav 2,200 kronor lön, 1,500 kronor tjänstgöringspenningar
och 300 kronor ortstillägg, vartill kunna komma tre ålderstilllägg
till lönen, det ena med 500 kronor efter fem år, det andra, likaledes
med 500 kronor, efter ytterligare fem år och det tredje, jämväl
med 500 kronor, efter än ytterligare fem år, dels ock åtta kvinnliga
biträden, därav fyra av andra graden, envar med en avlöning av 1,600
kronor, därav 900 kronor lön, 550 kronor tjänstgöringspenningar och
150 kronor ortstillägg, samt fyra av första graden, envar med en avlöning
av 1,200 kronor, därav 700 kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar
och 150 kronor ortstillägg, vartill för biträde av såväl andra
som första graden kunna komma två ålderstillägg, det ena med 200
kronor efter fem år och det andra, likaledes med 200 kronor, efter ytterligare
fem år,

att föreskriva, att de genom kungl. kungörelse den 27 juni 1914
stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och med
år 1915 fastställda avlöningsförmåner för socialstyrelsen i tillämpliga
delar skola gälla för de nya befattningshavare, som, på grund av vad
ovan föreslagits, må varda uppförda å ordinarie stat,

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 59 käft. (Nr 72.)

1

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

att från och med år 1917 höja den å socialstyrelsens ordinarie stat
upptagna anslagsposten till amanuenser, sakkunniga, extra biträden,
gratifikationer och vikariatsersättningar, nu 17,000 kronor, med 4,300
kronor till 21,300 kronor,

att, vid bifall till vad ovan föreslagits, från och med sistnämnda år
höja det ordinarie anslaget till socialstyrelsen, nu 148,200 kronor, med

25,300 kronor till 173,500 kronor, samt

att å extra stat för år 1917 för upprätthållande av socialstyrelsens
verksamhet anvisa ett anslag av 36,300 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

3

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11
februari 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

I underdånig skrivelse den 4 oktober 1915 har socialstyrelsen gjort
framställning om vissa ändringar i avlöningsstaten för styrelsen samt
om anslag jämväl å extra stat för år 1917 till upprätthållande av styrelsens
verksamhet.

Som emellertid vid tidpunkten för avlåtandet av den för nu pågående
riksdag framlagda statsverkspropositionen ett från löneregleringskommittén
infordrat yttrande beträffande de föreslagna ändringarna i
avlöningsstaten ännu ej hunnit avgivas, föreslog Kungl. Maj:t på min
hemställan riksdagen för det dåvarande allenast dels att i avbidan på
den proposition, som kunde komma att avlåtas angående ändring i staten
för socialstyrelsen, för ändamålet beräkna en höjning från och med år
1917 av det å ordinarie stat upptagna anslaget till socialstyrelsen, nu
148,200 kronor, med 26,570 kronor till 174,770 kronor, dels ock att,
likaledes i avbidan på samma proposition, tillsvidare beräkna ett anslag
på extra stat för år 1917 för upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet
av 36,300 kronor.

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

Löneregleringskommittén har numera, den 15 januari 1916, avgivit
nyssnämnda utlåtande, och tillåter jag mig därför att ånyo anmäla ärendet
inför Kungl. Maj:t.

Sedan Kungl. Maj:t i proposition nr 108 till 1912 års riksdag framlagt
förslag till avlöningsstat för ett centralt ämbetsverk för sociala
ärenden, benämnt socialstyrelsen, godkände riksdagen följande ordinarie
stat för ämbetsverket i fråga, att tillämpas från och med år 1913:

Tjänst-

Lön eller
mot-svarande.

görings-penningar
eller mot-svarande.

Orts-

tillägg.

Summa.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

1 chef för socialstyrelsen .........

6,200

2,800

1,000

10,000

2 fullmäktige, arvoden ä 1,000...

2,000

1 byråchef..............................

5,000

2,500

600

8,100

{Efter 5 år kan lönen

2 byråchefer...........................

10,000

5,000

1,200

16,200

j höjas med 600 kr.

1 ledamot för lagärenden, arvode

5,600

2,500

8,100

3,600

1,800

400

5,800

Efter 5 år kan lönen

4 tjänstemän av 2:dra graden

höjas med 500 kr.

(1 sekreterare och inspektörs-assistent, 3 förste aktuarier)...

14,400

7,200

1,600

23,200

och efter 10 år med
ytterligare 500 kr.

1 tjänsteman av lista graden,

Efter 5 år kan lönen

aktuarie, tillika registrator och
kassör ..............................

2,200

1,500

300

4,000

höjas med 500 kr.,
efter 10 år med
ytterligare 500 kr.

3 tjänstemän av lista graden

och efter 15 år med

(2 aktuarier samt 1 biblio-tekarie, tillika registrator)......

6,600

4,500

900

12,000

än ytterligare 500
kr.

1 kvinnligt skrivbiträde av högre

grad .................................

900

550

150

1,600

3 kvinnliga skrivbiträden av

högre grad ........................

1 kvinnligt skrivbiträde av lägre

2,700

1,650

450

150

4,800

1,200

Efter 5 år kan lönen
höjas med 200 kr.
och efter 10 år med
ytterligare 200 kr.

grad ............ ...............

700

350

6 kvinnliga skrivbiträden av lägre

grad ................................

4,200

2,100

900

7,200

Transport

104,200

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

5

Lön eller
mot-svarande.

Tjänst,
görings-penningar
eller mot-svarande.

Orts-

tillägg.

Summa.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

1 förste vaktmästare ..............

900

450

150

104,200

1,500

(Efter 5 år kan lönen
j höjas med 100 kr,

1 vaktmästare ..................

700

350

150

1,200

(■Efter 5 år kan lönen
höjas med 100 kr.

| och eftor 10 år med
ytterligare 100 kr.

Till amanuenser, sakkunniga,

extra biträden, gratifikationer
och vikariatsersättningar ......

17,000

Summa kronor

123,900

Anm. 1. Därest ledamoten för lagärenden ej innehar ordinarie befattning, varmed följer skyldighet att
erlägga avgift för egen pensionering, skall den del av arvodet, som anses motsvara lönen, minskas med 300
kronor; innehar han åter befattning, varmed följer skyldighet att erlägga lägre sådan avgift än som åligger
tjänsteman av 3:e lönegraden, skall från nämnda del av arvodet avdragas så stort belopp, att detta avdrag och
den honom i förenämnda hänseende åliggande pensionsavgiften tillsammans utgöra 300 kronor.

Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Jämte det i riksstaten under sjätte huvudtiteln uppfördes ett ordinarie
anslag till socialstyrelsen å i23,900 kronor, beslöt riksdagen att
för upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet, utöver anslaget å
ordinarie stat, å extra stat för år 1913 anvisa ett belopp av 47,000
kronor.

1913 års riksdag beviljade enahanda extra anslag för upprätthållande
av socialstyrelsens verksamhet under år 1914. Det ordinarie anslaget
bibehölls jämväl oförändrat.

Vid 1914 års förra riksdag höjdes det ordinarie anslaget till socialstyrelsen
med 24,300 kronor till 148,200 kronor.

Denna anslagsökning fördelade sig sålunda:

höjning av chefens avlöning............................................... kronor 1,000: —

)) » socialfullmäktiges arvoden............................ » 2,000:

uppförande på ordinarie stat av vissa befattningshavare
å 2:dra byrån (arbetarskyddsbyrån)........... )> 13,300: —

avlöning åt 4 kvinnliga biträden av tredje graden...... »_8,000: —■

Summa kronor 24,300: —

6

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

För upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet anvisades därjämte
på extra stat för år 1915 ett anslag av 35,000 kronor.

Sedermera beviljade 1914 års senare riksdag för ökning av arbetskrafterna
hos socialstyrelsen på extra stat för år 1915 ett anslag av

9.300 kronor. Ifrågavarande anslag var föranlett av de socialstyrelsen
anförtrodda göromålen beträffande den statskontroll å fartyg, som jämlikt
lagen om tillsyn å fartyg skulle anordnas.

För år 1916 har till upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet,
utöver anslaget å ordinarie stat, på extra stat anvisats ett belopp, motsvarande
summan av de för år 1915 beviljade extra anslagen, eller

44.300 kronor.

Den nu gällande ordinarie staten för socialstyrelsen har följande
utseende:

t

Tjänst-

Lön.

görings-

penningar.

Ortstillägg.

Summa.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

1 generaldirektör och chef.........

7,000

3,000

1,000

11,000

2 fullmäktige, arvoden å 2,000 kr.

4,000

1 byråchef.............................

5,000

2,500

600

8,100

(Efter 5 år kan lönen

4 byråchefer...........................

20,000

10,000

2,400

32,400

| höjas med 600 kr.

1 sekreterare .........................

4 tjänstemän av 2:dra graden

3,600

1,800

400

5,800

1 höjas med 500 kr.

(1 sekreterare och inspektörs-

( och efter 10 år med

assistent, 3 förste aktuarier)...

14,400

7,200

1,600

23,200

j ytterligare 500 kr.

1 byråingenjör (teknisk assistent)
4 tjänstemän av l:a graden (3

2,200

1,500

300

4,000

Efter 5 år kan lönen

aktuarier, därav en tillika regi-

höjas med 500 kr.,
efter 10 med ytter-

strator och kassör, samt en

ligare 500 kr. och

bibliotekarie och tillika regi-strator) ............................

8,800

6,000

1,200

16,000

efter 15 år med än
ytterligare 500 kr.

1 kvinnligt skrivbiträde av tredje

graden ...............................

1,100

750

150

2,000

3 kvinnliga skrivbiträden av tredje

Efter 5 år kan lönen

graden....................

3,300

2,250

450

6,000

höjas med 200 kr.

och efter 10 år med

1 kvinnligt biträde av andra gra-

ytterligare 200 kr.

den.............................

900

550

150

1,600

Transport

-

-

114,100

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72.

7

Tjänst-

Lön.

görings-

penningar.

Ortstillägg.

Summa.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

_

_

114,100

3 kvinnliga biträden av andra

graden ..............................

1 kvinnligt biträde av första gra-

2,700

1,650

450

4,800

Efter 5 år kan lönen
höjas med 200 kr.

den....................................

7 kvinnliga biträden av första

700

350

150

1,200

och efter 10 år med
ytterligare 200 kr.

graden ...............................

4,900

900

2,450

450

1,050

150

8,400

1,500

1 förste vaktmästare ...............

/Efter 5 år kan lönen
\ höjas med 100 kr.

(Efter 5 år kan lönen

1 vaktmästare ........................

700

350

150

1,200

1 höjas med 100 kr.

j och efter 10 år med

1 ytterligare 100 kr.

Till amanuenser, sakkunniga,

extra biträden, gratifikationer
och vikariatsersättningar ......

17,000

Ordinarie anslag: Summa kr.

148,200

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

I den föreliggande skrivelsen har socialstyrelsen till en början hemställt
om uppförande å ordinarie stat av en särskild sekreterare å första
byrån.

Innan jag redogör för framställningen beträffande denna fråga,
torde följande böra erinras.

I det förslag till upprättande av en socialstyrelse, som uppgjorts
av departementalkommitterade och kommerskollegiikommittén, hade kommittéerna
tänkt sig, att styrelsen till en början endast skulle utrustas
med tre byråer, varav en byrå (den första byrån) för arbetarfrågor,
arbetarskydd och övriga sociala frågor. Kommittéerna hade emellertid
förordat, att i samband med genomförandet av det då föreliggande förslaget
till lag om arbetarskydd en fjärde byrå, enbart avsedd för arbetarskyddsärenden,
skulle tillkomma.

Å var och en av de tre byråerna skulle enligt kommittéernas förslag
finnas en sekreterare.

Sekreterare
å lista
byrån.

8

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72.

Föredragande departementschefen hade emellertid, på sätt framgår
av det vid propositionen nr 108 till 1912 års riksdag fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över civilärenden för den 22 mars 1912, kommit till
det resultat, att byråerna under alla förhållanden redan från början
borde bliva fyra. Han anslöt sig sålunda till den uppfattningen, att
en byrå enbart för arbetarskyddsärenden och yrkesinspektion omedelbart
vid socialstyrelsens upprättande och dessa ärendens överflyttande till
densamma borde komma till stånd.

Beträffande tjänstemännen av 2:dra graden fann departementschefen,
bland annat, att å 2:dra byrån (byrån för arbetarskyddsärendena) erfordrades
en särskild sekreterare (jurist), vilken dock borde medhinna att
utföra en del av sekreterargöromålen även å l:sta byrån. Ehuruväl,
enligt departementschefens mening, en sekreterarbefattning å lista byrån
snart bleve erforderlig, hade departementschefen trott denna befattning
kunna undvaras tillsvidare och tills man vunne större erfarenhet om,
huru styrelsen över huvud med föreslagen personal kunde gå i land med
sina omfattande uppgifter. Departementschefen hade dock, samtidigt med
uteslutandet av denna befattning, ansett sig böra föreslå en höjning av
anslaget till amanuenser m. m. för anställandet av ytterligare en amanuens.
Med vinnande av en särskild ledamot i styrelsen för lagärenden
borde lista byrån också kunna av denne påräkna åtskilligt biträde inom
området för dennes verksamhet.

Redan i skrivelse den 8 oktober 1913, innefattande framställning
beträffande anslag att äskas av riksdagen för år 1915 och återgiven i
statsverkspropositionen till 1914 års förra riksdag (sjätte huvudtiteln sid.
141 och följande), framhöll socialstyrelsen behovet av en särskild sekreterare
änst för var och en av styrelsens byråer och i synnerhet för
styrelsens lista byrå (byrån för arbetarfrågor och sociala frågor i allmänhet).
Med hänsyn till möjligheten av att behovet av ökad personal
å lista byrån kunde bliva tillgodosett i sammanhang med lösningen av
vissa aktuella reformfrågor —- frågorna om arbetslöshetsförsäkring, nykterhetsverksamhet
och det kooperativa föreningsväsendet — ansåg styrelsen
emellertid, att med framställning om anslag till en sekreterarbefattning
å lista byrån för det dåvarande borde anstå.

I anledning av vad sålunda och i övrigt förekommit yttrade min
företrädare i ämbetet till protokoll över civilärenden, fogat vid statsverkspropositionen
till 1914 års förra riksdag, att det syntes honom
ganska troligt, att en ökning av personalen i sekreterargraden snart
bleve oundgänglig.

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

I skrivelse den 1 oktober 1914 avgav socialstyrelsen förslag beträffande
de anslag till ändamål inom styrelsens förvaltningsområde, som
styrelsen ansåg böra äskas av 1915 års riksdag.

I denna skrivelse erinrade styrelsen, hurusom den i förenämnda skrivelse
den 8 oktober 1913 framhållit det redan då med styrka framträdande behovet att
erhålla en särskild sekreterare å en var av styrelsens byråer. Under det år, som
sedan dess förflutit, hade detta behov, särskilt vad beträffade styrelsens lista
byrå, gjort sig än mera gällande.

Den enda befattning för uteslutande sekreterargöromål, varöver styrelsen
förfogade, vore gemensam för lista och 2:dra byråerna. Kedan vid avlåtande av
skrivelsen den 8 oktober 1913 hade styrelsen emellertid förutsett, att nämnda
sekreterare, vars medverkan å lista byrån allt mera måst inskränkas, snart nog
skulle komma att helt tagas i anspråk för de växande arbetena å 2:dra byrån
och att följaktligen hans biträde å lista byrån måste alldeles upphöra. Den sålunda
förutsedda utvecklingen av förhållandena hade ock fortskridit därhän, att
befattningshavaren i fråga endast undantagsvis kunde vara att påräkna för arbetena
å lista byrån. Samtidigt hade ock behovet av en särskild sekreterare å
sistnämnda byrå såsom byråchefens närmaste biträde och ersättare i förekommande
fall blivit allt större.

Utöver vad tidigare därom anförts, ville styrelsen särskilt framhålla, att
byråchefen å styrelsens lista byrå, enligt vad dåmera kunde med visshet förutses,
framdeles liksom under den dittills tilländalupna tiden av styrelsens verksamhet
allt emellanåt för avsevärd tid måste tagas i anspråk inom styrelsen eller vederbörande
departement för vissa större utredningsarbeten, därvid de övriga arbetena
å byrån måste stå tillbaka på grund därav att å byrån annan ordinarie
tjänsteman ej funnes anställd. Icke heller hade någon av de förutsättningar i
fråga om förstärkning av arbetskrafterna å lista byrån för handläggning av ärenden
angående arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring, angående nykterhetsverksamheten
m. m., varmed styrelsen trott sig kunna räkna vid avgivandet av sitt
statförslag år 1913, ännu gått i uppfyllelse. Men även om någon lättnad i byråchefens
arbetsbörda genom tillkomsten av särskild personal för mötande av vissa
nya förvaltningsuppgifter inom det närmaste året kunde vara att emotse, stode
det dock klart för styrelsen, att en särskild sekreterare å lista byrån icke kunde
undvaras.

Styrelsen skulle icke heller, yttrade socialstyrelsen vidare, tvekat att för
fyllande av detta verkligen trängande behov göra framställning om uppförande å
styrelsens stat av ytterligare en sekreterarbefattning, därest icke styrelsen trott
sig böra avstå därifrån på grund av den till styrelsen, liksom till övriga myndigheter,
riktade anmaningen att vid avgivande av förslag beträffande anslag att
äskas av 1915 års riksdag iakttaga all den sparsamhet, som lämpligen läte sig göra.

Vid avlåtandet av statsverkspropositionen till 1915 års riksdag anförde
jag, att det syntes mig antagligt, att man snart nog måste ordna
frågan om ökning av personalen i sekreterargraden. Vad särskilt anginge
första byrån var, enligt min mening, med hänsyn till den arbets Bihang

till riksdagms protokoll 1916. 1 samt. 59 höft. (Nr 72.) 2

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

börda, som vilade å chefen för densamma, behovet av en för denna
byrå avsedd sekreterare mest påtagligt. Emellertid krävde omständigheterna
sträng sparsamhet med statens medel och styrelsen hade, med
beaktande därav, icke heller framställt något direkt yrkande i förevarande
avseende. Då för övrigt Kungl. Maj:t, om så oundgängligen
skulle erfordras, ägde möjlighet att bereda en mera tillfällig förstärkning
i byråns arbetskrafter, syntes det mig böra tillsvidare anstå med avlåtande
av framställning till riksdagen i berörda avseende.

Jag övergår nu till socialstyrelsens föreliggande skrivelse av den
4 oktober 1915.

I densamma bär socialstyrelsen ånyo framhållit, hurusom den för l:sta byrån
och 2:dra byrån gemensamma sekreteraren, såsom förutsetts, snart nog blev nästan
fullständigt upptagen för de växande arbetena å 2:dra byrån. I samband med
att sedermera åt sistnämnda byrå anförtrotts vissa uppgifter med avseende, å
sjösäkerheten och fartygsinspektionen, hade byrån visserligen fått någon förstärkning
av sina arbetskrafter, men utvidgningen av byråns verksamhetsområde
hade även kommit att medföra ökning av sekreterarens göromål, vadan dennes
biträde å lista byrån numera endast undantagsvis kunnat påkallas.

Samtidigt därmed hade emellertid även lista byråns arbetsuppgifter oavlåtligt
tillväxt, såsom framginge av efterföljande tablå över antalet å byrån handlagda
ärenden:

Samtliga Därav kungl. brev
ärenden. och remisser.

År 1913 ...................................................... 2,633 116

» 1914 ..................................................... 4,175 128

1 januari—30 september 1915 *).............. 6,288 96

Redan de sålunda anförda summariska sifferuppgifterna gå ve. enligt socialstyrelsens
mening vid handen, att det icke längre kunde bliva möjligt för byråchefen
å lista byrån att utan biträde av annan ordinarie tjänsteman medhinna
de byrån tillkommande göromålen.

Med avseende å dessa borde också särskilt märkas, att de till väsentlig del
utgjordes av utredningsarbeten rörande frågor av skilda slag, vilka på grund av
sin mer eller mindre starkt framträdande sociala natur helt eller delvis folie inom
området för styrelsens verksamhet men ej tillhörde någon av dess övriga för
mera speciella områden avsedda byråer.

Styrelsen ansåg det vara utan vidare klart, att byråchefen för att. kunna
själv ägna behörig tid åt dylika mera krävande ärenden samt åt de initiativ, som
i samband därmed kunde erfordras, borde kunna på en sekreterare överlåta handläggningen
av en del mera löpande ärenden och särskilt den mängd av personaloch
ekonomifrågor rörande ämbetsverket, som tillhörde byråns handläggning.

Bland de ärendesgrupper, som i allt högre grad tagit uppmärksamheten i
anspråk, ansåg socialstyrelsen vidare böra nämnas dem, som rörde arbetsförmedlingen
och arbetsmarknadsspörsmål i allmänhet. I allt högre grad hade det numera
befunnits angeläget att i avseende å statens företagarverksamhet eller andra
dess åtgöranden, som rörde arbetsförhållandena, taga hänsyn till deras betydelse

*) Enligt vad sedermera inhämtats voro motsvarande siffror för hela år 1915 resp. 7,422
och 143.

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

för landets arbetsmarknad. För ett sakkunnigt bedömande av dylika spörsmål
både styrelsen allt oftare tagits i anspråk och verkställt utredningar, vilka delvis
fallit inom lista, delvis inom 4:de (den socialstatistiska) byråns område. Därjämte
både starkare framträtt kravet på en mer effektiv organisation av den
offentliga arbetsförmedlingen, varigenom densamma skulle bliva i stånd att i
högre grad än dittills verka reglerande och utjämnande å arbetsmarknaden samt
tillgodose de behov, som uppkomme genom den allt större livaktigheten inom
vårt näringsliv.

Närmast med anledning av de nuvarande krisförhållandena hade statens
arbetslöshetskommission hos Kungl. Maj:t hemställt om vidtagande av åtgärder
för en mera effektiv central ledning av den offentliga arbetsförmedlingen. I anslutning
därtill hade socialstyrelsen hemställt om anvisande av erforderliga medel
för anställande å styrelsens i :sta byrå av dels en särskild assistent hos byråchefen
för hithörande ärendens handläggning, dels och ett biträde med uppgift företrädesvis
att genom undersökningar vid större arbetsföretag främja arbetsförmedlingsanstalternas
strävanden att dit förmedla erforderlig arbetskraft. Sedan Kungl.
Maj:t genom nådigt brev den 28 maj 1915 bifallit de gjorda framställningarna,
både sålunda en assistent för arbetsmarknads- och arbetsförmedlingsspörsmål
tjänstgjort å lista byrån, varigenom en lättnad i avseende å detta ärendesområde
beretts byråchefen.

Med den stora omfattning, som den offentliga arbetsförmedlingen numera
tagit — antalet kontor uppginge nu till 118 — vore det emellertid påtagligt, att
även byråchefen måste ägna eu väsentlig del av sin tid åt dessa angelägenheter.
Det hade också framstått såsom -ett alltmera angeläget önskemål, att byråchefen
finge tid för lokala inspektioner, vilka avsetts skola tillhöra hans ämbetsbefattning
och även från arbetsförmedlingsanstalternas sida påyrkats för främjandet
av dessas rationella utvecklande. Under nuvarande förhållanden, då byråchefen
ej å sin byrå hade någon ersättare i avseende å arbetet i allmänhet, både det
emellertid endast undantagsvis varit möjligt för honom att genom inspektionsresor
träda i direkt beröring med anstalterna i olika delar av landet.

Förutom arbetsmarknadsspörsmålen vore det förnämligast nykterhetsfrågans
olika sidor, som kommit att påkalla alltmer ökat arbete å lista byran. Genom
antagandet av lagen om internering av alkoholister hade, ehuruväl denna lag
först under år 1916 komme att träda i tillämpning, frågan om lämplig vård åt
alkoholister blivit aktuell och redan påkallat mycken uppmärksamhet från styrelsens
sida. Med lagens ikraftträdande tillkomme ytterligare ett flertal viktiga
uppgifter, vilka jämväl komme att tillhöra lista byråns handläggning.

I Kungl. Majits proposition nr 166 till 1915 års riksdag hade lämnats en
närmare redogörelse för de uppgifter, vilka skulle påvila socialstyrelsen i dess
egenskap av tillsynsmyndighet för alkoholistvården. Därvid hade jämväl återgivits
särskilda kommitterades förslag om anställande hos styrelsen av en helt
avlönad inspektör för alkoholistvården, vilken skulle hava att med biträde av en
amanuens närmast handlägga hithörande ärenden. Efter hemställan av socialstyrelsen
hade Kungl. Maj it emellertid beslutat att hos riksdagen föreslå anställandet
av allenast en expert hos styrelsen för ifrågavarande göromål, och både
detta förslag vunnit riksdagens godkännande. I det anförande till statsrådsprotokollet,
varmed chefen för civildepartementet beledsagade propositionen i
ämnet, både emellertid framhållits omfattningen och betydelsen av styrelsens
uppgifter samt betonats nödvändigheten av en snar förstärkning av arbetsträl

12

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 72.

Löneregle rings kommittén.

terna på styrelsens lista byrå utöver vad som skulle ske genom anställandet av
en expert för nämnda ändamål. Då en sådan förstärkning enligt departementschefens
mening påkallades redan på grund av andra ökade göromål, hade han
förklarat sig sedermera skola återkomma till detta spörsmål.

Yad därefter förekommit i avseende å frågan om alkoholistvården hade
yttermera stärkt styrelsens uppfattning därom, att ett mycket omfattande och
ansvarsfullt arbete komme att åligga styrelsen för alkoholistvårdens ordnande
och utvecklande. Närmast med hänsyn därtill men väsentligen ock på grund av
den allmänna tillväxten av arbetet å lista byrån nödgades styrelsen sålunda —
i trots av den varsamhet i fråga om nya utgifter för staten som självfallet påkallades
av den pågående krisen — hemställa om uppförande å styrelsens ordinarie
stat av avlöning åt ytterligare en sekreterare hos styrelsen, avsedd för
tjänstgöring å dess lista byrå.

Att enbart tillkomsten av en sekreterarbefattning å denna byrå icke vore
tillräcklig för tillgodoseendet av dess personalbehov, syntes styrelsen framgå
redan av vad styrelsen sålunda anfört. Den ökade omfattningen och betydelsen
av ärendena rörande arbetsförmedling och arbetsmarknad måste enligt styrelsens
mening oundgängligen påkalla anställandet av särskild personal för hithörande
ämnesområde. Den provisoriska anordning, som genom Kungl. Majrts ovannämnda
beslut träffats på denna punkt, vore emellertid närmast avsedd för de
nuvarande förhållandena och hade endast kort tid fungerat, varför det redan av
denna anledning vore för tidigt att döma om dess lämplighet för framtiden.
Styrelsen hade emellertid ansett sig kunna förutsätta, att tillsvidare och intill
dess närmare erfarenhet vunnits om, vilka arbetskrafter erfordrades för denna
uppgift, den nuvarande anordningen måtte kunna med Kungl. Majrts medgivande
uppehållas.

Löneregleringskommittén har framhållit, hurusom, på sätt av det
ovanstående jämväl framgår, redan vid föredragning inför Kungl. Majrt
den 22 mars 1912 av frågan om inrättandet av en socialstyrelse dåvarande
chefen för civildepartementet uttalat, att han ansåge en särskild
för lista byrån avsedd sekreterare snart bliva erforderlig, men att han
trott denna befattning kunna undvaras tillsvidare.

Vidare har kommittén bragt i erinran de jämväl förut återgivna, i
statsverkspropositionerna till 1914 års förra riksdag och 1915 års riksdag
gjorda uttalandena därom, att en ökning av antalet tjänstemän
inom socialstyrelsen i sekreterargraden troligen snart nog bleve oundgänglig
ävensom att, med hänsyn till den arbetsbörda, som vilade å
chefen för lista byrån, behovet av en för denna byrå avsedd sekreterare
vore mest påtagligt.

För egen del har löneregleringskommittén anfört, att nu föreliggande
utredning beträffande omfattningen och stegringen av de på
byråchefen å socialstyrelsens lista byrå ankommande göromål jämväl
bibragt kommittén den uppfattningen, att lista byi''ån bör utrustas med
en särskild, för denna byrå avsedd sekreterare, därest byråchefen skall

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

kunna beredas erforderlig tid för de större, inom byråns arbetsområde
fallande ärenden och de speciella uppgifter i övrigt, som ankomma på honom.

Socialstyrelsens i denna del nu gjorda hemställan har kommittén
alltså ansett sig böra tillstyrka.

Av utredningen torde tydligen framgå, att en särskild sekreterare
icke längre utan verklig olägenhet kan undvaras å socialstyrelsens första
byrå. A denna byrå handläggas ärendena rörande arbetsmarknaden, såsom
arbetsmarknadens läge, arbetsförmedling, arbetslön, arbetslöshet och utländsk
arbetskrafts användande inom landet, rörande förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetare, såsom arbetsavtal, kollektivavtal, arbetstvister,
samt medling och skiljedom i arbetstvister, ävensom rörande vissa andra
frågor av väsentligen social innebörd, såsom nykterhetsverksamhet, föreningsväsen,
bostadsväsen, utvandring och tillsyn å utvandraragenter m. m.
Dessa krävande ärenden taga naturligt nog alltmera vidgad omfattning,
och det synes mig därför nödvändigt, att en tillräckligt kvalificerad kraft
ställes vid byråchefens sida, så att denne beredes tid att ägna sig åt
de större uppgifterna utan att arbetsbördan blir alltför nedtyngande.

I likhet med löneregleringskommittén tillstyrker jag alltså socialstyrelsens
framställning i denna del.

Den provisoriska förstärkning av arbetskrafterna å första byrån, som
kristiden gjort nödvändig, torde, så länge denna förstärkning erfordras,
kunna fortfarande förskottsvis bekostas av under händer varande medel.

Socialstyrelsens nu föreliggande förslag innebär vidare uppförande
å ordinarie stat av ytterligare en förste aktuarie, avsedd för styrelsens
4:de byrå (den socialstatistiska byrån).

I avseende å denna fråga må till en början nämnas följande.

Departementalkommitterade och kommerskollegiikommittén föreslogo
i sitt betänkande angående inrättande av en särskild socialstyrelse,
att de fyra förste aktuariebefattningar, som för det dåvarande
förefunnos å kommerskollegii avdelning för arbetsstatistik, skulle bibehållas.

Visserligen, yttrades det i betänkandet, bleve genom den föreslagna
omläggningen av organisationen byråchefen befriad från honom då åliggande
rena förvaltningsuppgifter, och han finge sålunda tillfälle att
mera odelat ägna sig åt icke allenast ledningen och övervakandet utan
även deltagandet i de olika statistiska arbetena. Men det oaktat syntes
den utökning av den socialstatistiska byråns arbetsuppgifter, som i betänkandet
föresloges, mer än väl motivera såväl bibehållandet av samtliga
dåvarande förste aktuariebefattningar som ock den, om ock mindre,
förstärkning av personaluppsättningen av lista tjänstegraden, som i betänkandet
ifrågasattes.

Departe mentschefen.

Ytterligare
en aktuarie
å 4:de
byrån.

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

Förste aktuariernas huvudsakliga uppgifter skulle bliva såsom för
det dåvarande. Sålunda skulle en av dem hava följande uppgifter,
nämligen: att närmast biträda byråchefen i ledningen av den allmänna
socialstatistiken och att själv, med erforderligt biträde, utföra de delar
av densamma ävensom av statistik inom gruppen »övrig socialstatistik»,
som ej handhades av byråchefen eller annan tjänsteman; att vara redaktör
för och ombesörja det regelbundna utgivandet av månadstidskriften
(»Sociala Meddelanden»); samt att fullgöra de allmänna sekreterargöromålen
å byrån.

Inom civildepartementet beträffande frågan om socialstyrelsens organisation
tillkallade särskilda sakkunniga trodde sig emellertid kunna
föreslå förste aktuariebefattningarnas minskande till tre. Denna minskning
skulle särskilt drabba den befattning, till vilken det varit avsett
att föra fullgörandet av de allmänna sekreterargöromålen å byrån.

Kommerskollegium åter anförde i avgivet utlåtande, att det ville
synas kollegiet, som om en sådan avknappning icke vore tillrådlig, utan
ansåge kollegiet, att å 4: de byrån borde, i enlighet med kommittéernas
ursprungliga förslag, finnas en särskild sekreterare för fullgörande, utom
av de löpande sekreterargöromålen, av bland annat den särskilt maktpåliggande
uppgiften att biträda med redigeringen av månadstidskriften
»Sociala Meddelanden».

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t av frågan om hmättandet av
socialstyrelsen anförde departementschefen till det ovan omförmälda
protokollet över civilärenden den 22 mars 1912, att han icke kunde
biträda kommerskollegii yrkande, att i enlighet med kommittéförslaget
den då vid socialstatistiken förefintliga fjärde förste aktuariebefattningen,
särskilt avsedd för redigeringen av »Sociala Meddelanden» samt
sekreterargöromålen å 4:de byrån, skulle bibehållas. Utan att vilja bestrida,
att denna befattning kunde komma att visa sig behövlig och att
det för socialstyrelsens statistiska arbeten och publikationsverksamhet
vore gagneligt att för nämnda uppgifter mera odelat disponera en särskild,
mera "kvalificerad tjänsteman, vågade departementschefen dock
hålla före, att det borde vara möjligt att på lämpligt sätt fördela dessa
åligganden på 4:de byråns övriga tjänstemän. Efter den föreslagna
organisationens genomförande bleve nämligen byråchefen själv i tillfälle
att mera direkt utöva ledningen av och deltaga uti de olika, viktigare
arbetena samt ansvara för tidskriftens redigering, därvid det biträde,
han enligt de sakkunnigas förslag skulle erhålla uti en av aktuarierna
å byrån, tillsvidare borde vara tillfyllest.

Kungl. Maj:ts i enlighet med departementschefens sålunda uttalade
mening avfattade förslag i anförda punkt blev jämväl av riksdagen god -

Kung}. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72. 15

känt, och antalet förste aktuariebefattningar å socialstyrelsens 4:de byrå
blev sålunda, med uteslutande av den kombinerade sekreterar- och redaktörsbefattningen,
fastställt till tre.

I förevarande skrivelse av den 4 oktober 1915 framhåller socialstyrelsen,
hurusom emellertid behovet av en fjärde förste aktuariebefåkning
för fullgörande av ovan omförmälda uppgifter och särskilt för
redigeringen av »Sociala Meddelanden» gjort sig gällande omedelbart
efter det styrelsen påbörjat sin verksamhet och sedermera framträtt med
allt mera ökad styrka.

Sedan i sin skrivelse den 8 oktober 1913 angående anslagsäskanden för år
1915 hade socialstyrelsen sålunda, anföres det nu, bland annat, framhållit nödvändigheten
av att erhålla ytterligare en befattning av andra lönegraden å styrelsens
4:de byrå. Denna framställning hade förnyats i styrelsens skrivelse den
1 oktober 1914 angående anslagsäskanden för år 1916, varvid emellertid styrelsen,
med hänsyn till anmaningen att vid avgivande av ifrågavarande äskanden
iakttaga all sparsamhet, ansett sig böra förklara, att med inrättandet av meraberörda
befattning skulle tillsvidare kunna anstå, dock endast ännu ett år.

Även med iakttagande av Kung! Maj:ts år 1915 upprepade maning om
iakttagande av all möjlig sparsamhet vid avgivandet av anslagsäskanden till 1916
års riksdag, nödgades socialstyrelsen hemställa om inrättandet å styrelsens 4:de
byrå av ytterligare en befattning av andra lönegraden, avsedd för redigering av
månadstidskriften »Sociala Meddelanden». Det syntes eljest icke kunna undvikas,
att de socialstatistiska arbetena alltmera försenades och att de i längden
ej heller kunde hållas uppe på önskvärd nivå.

Att byråchefen skulle, såsom förutsatts i Kungl. Maj:ts proposition nr 108
till 1912 års riksdag angående upprättandet av en socialstyrelse, kunna med biträde
av en av aktuarierna bestrida såväl sekreterargöromålen som redigeringen
av tidskriften hade mer och mer visat sig ogörligt. Det hade med avseende
därpå varit svårt nog för byråchefen att dels, såsom ditintills skett, kunna medhinna
att varje månad i korrektur genomgå tidskriften och att giva anvisningar
rörande dess innehåll, dels själv uppsätta viktigare skrivelser å byrån.

Byråchefens övriga och huvudsakliga uppgifter vore att leda och organisera
de många olika arbetena å byrån, såväl ordinarie som extra, av vilka sistnämnda
för närvarande ej mindre än fyra synnerligen omfattande utredningar vore under
arbete, att vidare i manuskript eller korrektur genomläsa och, där så befunnes
nödigt, omarbeta samt ansvara för de statistiska berättelser, som av byrån utgåves,
att i plenum vara föredragande för de statistiska ärendena, att taga befattning
med vissa ärenden rörande den till ett 60-tal uppgående personalen å
byrån (förutom styrelsens ombud å 44 orter i riket, vilka ombud sorterade
närmast under 4:de byrån), att å tjänsterummet eller per telefon mottaga och
besvara förfrågningar samt verkställa eller anordna alla smärre utredningar, som
tid efter annan påkallades av Kungl. Maj:t, riksdagsutskott, myndigheter och
kommittéer o. s. v.

Alla dessa byråchefens egentliga uppgifter vore mer än tillräckliga, för att
han därjämte skulle kunna, i annan mån än som angivits, deltaga i redigeringen
av tidskriften eller ombesörja viss del av sekreterargöromålen.

16

Löne reglerings kommittén.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

Ej heller vore det möjligt för någon av de båda aktuarierna att övertaga
redaktörskapet för tidskriften. Oavsett att därför krävdes en synnerligen kvalificerad
person, åt vilken icke rimligen borde anvisas lägre befattning än sådan
av andra lönegraden, hade båda de ifrågavarande aktuarierna — av vilka den ena
dock alltjämt i görligaste mån biträdde vid tidskriftens redigering — visat sig
hava full sysselsättning med den fortlöpande socialstatistiken. Sålunda ansvarade
den ena av dem för statistiken rörande kollektivavtal, ställningen på arbetsmarknaden,
arbetslösheten, strejker och lockouter, arbetsförmedling o. s. v. samt författade
dithörande berättelser; den andra aktuarien vore närmast avsedd för
kooperations-, livsmedelspris- och bostadsprisstatistiken samt att biträda vid tidskriftens
redigering.

För att på ett så tillfredsställande sätt som möjligt kunna lösa den svåra
uppgiften att med till buds stående arbetskrafter redigera och månatligen utgiva
tidskriften »Sociala Meddelanden» hade styrelsen därför måst vidtaga en särskild
anordning. Sålunda hade en av 4:de byråns förste aktuarier fått åtaga sig att, vid
sidan av sin egentliga uppgift och med biträde av eu av aktuarierna, vara chefredaktör
för tidskriften, varjämte i övrigt alla byråns tjänstemän ålagts att, i
mån av rådrum från sina övriga arbeten, medverka vid redigeringen.

Denna anordning hade emellertid icke kunnat upprätthållas, utan att det
socialstatistiska arbetet i övrigt blivit därpå lidande. Att fortsätta med ifrågavarande
anordning syntes därför styrelsen icke längre tillrådligt, utan ansåge
styrelsen det vara ur alla synpunkter riktigast, att å styrelsens 4:de byrå snarast
möjligt inrättades eu ny ordinarie befattning av andra lönegraden, avsedd för
redigering av »Sociala Meddelanden».

Yad beträffade de löpande sekreterargöromålen å byrån, syntes dessa däremot
tillsvidare nödtorfteligen kunna ombesörjas av byråchefen själv med biträde
av en amanuens. Såväl på grund därav som även av andra skäl ansåges dock i
sådant fall någon ökning av det ordinarie anslaget till amanuenser m. fl. bliva
behövligt.

För att ytterligare belysa behovet av arbetskrafter samt omkostnaderna för
redigerandet av en tidskrift sådan som »Sociala Meddelanden» erinrade styrelsen
jämväl, hurusom det, efter omsorgsfull prövning, befunnits skäligt att för utgivandet
av tidskriften »Kommersiella Meddelanden» bevilja dels arvode åt en
huvudredaktör, kronor 5,600, dels arvode åt en amanuens, kronor 2,500, dels avlöning
åt ett kvinnligt biträde, kronor 1,600, och dels slutligen för »översättning
och bearbetning av konsulsrapporter, av artiklar i utländska tidskrifter och av
utländsk statistik m. m.» ett belopp av kronor 2,300 eller sammanlagt 12,000
kronor per år.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde styrelsen om uppförande
från och med år 1917 å socialstyrelsens ordinarie stat av ytterligare
en för styrelsens 4:de byrå avsedd" befattning av andra lönegraden
(förste aktuarie).

Löneregleringskommittén har erinrat, hurusom departementalkommitterade
och kommerskollegiikommittén tänkt sig, att de fyra förste
aktuariebefattningar, som för det dåvarande funnos å kommerskollegii
avdelning för arbetsstatistik, skulle bibehållas. Av dessa förste aktuarier

11

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 72.

skulle det tillhöra eu, jämte det han handhade andra uppgifter, att vara
redaktör för månadstidskriften »Sociala Meddelanden» samt att fullgöra
de allmänna sekreterargöromålen å 4:de byrån.

Vidare framhåller kommittén, hurusom dåvarande chefen för civildepartementet,
såsom jämväl ovan meddelats, vid föredragning inför Kungl.
Magt av frågan om socialstyrelsens inrättande anförde, att han visserligen
icke ville bestrida, att ifrågavarande befattning kunde komma att
visa sig behövlig och att det vore för socialstyrelsens statistiska arbeten
och publikat.ionsverksamhet gagneligt att för nämnda uppgifter mera
odelat disponera en särskild, mera kvalificerad tjänsteman, men att det
emellertid borde vara möjligt att på lämpligt sätt fördela dessa åligganden
på 4:de byråns övriga tjänstemän. Efter den föreslagna organisationens
genomförande borde, enligt departementschefens mening, byråchefen
bliva i tillfälle att, bland annat, ansvara för tidskriftens redigering,
därvid det biträde, han skulle erhålla uti eu av aktuarierna å
byrån, tillsvidare borde vara tillfyllest.

Av vad socialstyrelsen i nu föreliggande ärende anfört, torde, yttrar
lönoregleriagskommittén, få anses framgå, att göromålen å 4:de byrån
numera vuxit så, att särskild arbetskraft varder erforderlig enbart för
redigeringen av »Sociala Meddelanden». Löneregleringskommittén bär
därför funnit sig kunna tillstyrka, att 4:de byrån förses med eu särskild
tjänsteman för sådant ändamål.

Styrelsen har, anför kommittén vidare, föreslagit, att ifrågavarande
befattningshavare skulle benämnas förste aktuarie och placeras i andra
normalgraden. Då befattningshavaren emellertid skulle uteslutande ägna
sig åt redigeringen av »Sociala Meddelanden», i motsats till den vid
socialstyrelsens inrättande ifrågasatta förste aktuarien, vilken tillika
skulle sköta, förutom andra göromål, de allmänna sekreterargöromålen
å byrån, har kommittén, med hänsyn jämväl till angelägenheten av att
under närvarande tidsomständigheter iakttaga all den sparsamhet, som
kan finnas vara möjlig, ansett det böra stanna vid inrättandet för omförmälda
ändamål av en befattning i första normalgraden (aktuarie).
Såsom i det följande omförmäles, har socialstyrelsen avsett, att en av
de föreslagna nya kvinnliga biträdena av andra graden skulle användas
huvudsakligen vid redigeringen av tidskriften; givetvis borde, säger
kommittén, redaktören även i övrigt kunna påräkna biträde i mer eller
mindre mån av olika befattningshavare inom byrån, likasom ock råd och
anvisningar av byråns chef.

Bihang till Riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 59 käft. (Nr 72.)

3

18

Departements chefen.

Ökat antal
kvinnliga
biträden &
ordinarie
stat.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

Åven mig synes det tydligt, att arbetsmängden å 4:de byrån ökats
så, att styrelsen bör utrustas med en särskild, för redigeringen av »Sociala
Meddelanden» avsedd tjänsteman.

Med fäst avseende å vad löneregleringskommittén därutinnan anfört,
anser jag emellertid, i likhet med kommittén, att man, åtminstone tillsvidare,
bör kunna inskränka sig till en tjänsteman i första normalgraden
(aktuarie).

Till frågan om beredande av medel för ersättning åt vikarier under
semester för de bägge ovan nämnda nya befattningshavarna, en sekreterare
och en aktuarie, återkommer jag i det följande.

Ifråga om behovet av kvinnliga skriv- och räknebiträden har socialstyrelsen
i sin skrivelse den 4 oktober 1915 anfört följande:

Till följd av det ökade arbetet inom styrelsen, förnämligast å dess 4:de byrå,
men även å andra byråer, hade antalet sådana biträden i genomsnitt under de
tre år styrelsen dittills utövat sin verksamhet uppgått till 45 ä 55 och med all
säkerhet måste antalet för framtiden hållas uppe vid omkring 50, under det att likväl
antalet å stat uppförda kvinnliga biträden utgjorde endast 17 eller 34 % av samtliga.
Detta måste, enligt styrelsens mening, anses innebära en alltför stor disproportion
mellan ordinarie och extra, som näppeligen hade sin motsvarighet inom
andra jämförliga verk.

Det syntes styrelsen också knappast vara lämpligt, att ett så stort antal
kvinnliga biträden, vilkas arbetskrafter dock behövde tagas i anspråk för regelbunden
tjänstgöring i likhet med de ordinaries, skulle framleva det ena året efter
det andra i den mera osäkra ställningen som extra biträden.

Med anledning därav hemställde styrelsen, att åtminstone 8 av de nuvarande
kvinnliga extra biträdesbefattningarna måtte uppföras å ordinarie stat. Styrelsen
ville därvid påpeka, att samtliga de, som i sådant fall närmast borde komma
ifråga till uppflyttning å stat, vid tiden för ifrågavarande uppflyttning eller år
1917 varit anställda vid det socialstatistiska arbetet i nära 5 år, vartill komme
att en del av dem därförut haft annan anställning i statens tjänst.

Styrelsen ansåge sig därjämte böra föreslå, att av ifrågavarande 8 nya biträdesbefattningar
4 bleve befattningar av första graden och 4 av andra graden.

De fyra nya befattningarna av andra graden skulle, såsom fallet vore med
nuvarande dylika befattningar hos styrelsen, avse mera kvalificerat arbete och
disponeras på följande sätt:

1 biträde å lista byrån vid arbetsförmedlingsärendena och annat förekommande,
mera kvalificerat arbete;

1 biträde å 3:dje byrån vid registreringsarbetet och kassagöromålen;

1 biträde å 4:de byrån huvudsakligen vid redigeringen av tidskriften; samt

1 biträde å 4:de byrån vid statistiska utredningar (för förmanskap och annat
mera kvalificerat arbete).

I fråga om dessa sistnämnda befattningar ville styrelsen särskilt framhålla
följande.

Allt sedan sin tillkomst hade styrelsen, på grund av den redan tidigare vid
det socialstatistiska arbetet vunna erfarenheten, funnit det fördelaktigt att även

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

för jämförelsevis kvalificerat arbete använda kvinnlig personal, som därtill ägt
teoretiska och framför allt praktiska förutsättningar. De gynnsamma resultaten
av denna anordning hade också föranlett styrelsen att efter hand söka utsträcka
densamma till i huvudsak allt arbete, som med fördel kunde utföras av sådan
personal.

För att detta jämväl i fortsättningen skulle bliva möjligt, måste emellertid
den del av den kvinnliga personalen, som toges i anspråk för dylikt arbete, även
kunna beredas en något högre avlöning än den övriga, och styrelsen hade därför
funnit sig föranlåten att redan nu göra framställning om dessa fyra kvinnliga
biträdesbefattningar av andra graden.

Ett ytterligare skäl därtill förelåge i det förhållandet, att två av de nuvarande
kvinnliga biträdena av tredje graden (bokhållarna), nämligen de å lista
och 3:dj e byråerna, samt tidvis även bokhållaren å 4:de byrån, under nuvarande
förhållanden måste, på grund av arbetets tillväxt, arbeta utöver den ordinarie
arbetstiden i en alltför stor utsträckning, och att det därför vore nödvändigt att
bereda dem ytterligare, kvalificerat biträde.

Av de nu föreslagna biträdena av andra graden skulle därför ett anställas
å lista byrån, närmast för de växande arbetsförmedlingsärendena samt för att i
övrigt biträda den kvinnliga bokhållaren, gemensam för lista och 2:dra byrån,
med annat å lista byrån förekommande, mera kvalificerat arbete (för 2:dra byrån
funnes redan ett dylikt biträde av andra graden). Av de övriga nya biträdena
av andra graden skulle ett på enahanda sätt biträda bokhållaren å 3:dje byrån
samt därjämte biträda vid kassagöromålen, och ett mera uteslutande tagas i anspråk
för arbetet med tidskriften »Sociala Meddelanden» — det nuvarande biträdet
av denna grad, som även avsetts för detta arbete, måste tämligen odelat tagas i
anspråk för att biträda den kvinnliga bokhållaren å byrån med registratorsgöromålen
och det växande excerperingsarbetet ur tidningar och tidskrifter. Slutligen
skulle ytterligare ett biträde av andra graden, på samma sätt som ett redan nu
för liknande ändamål anställt biträde av andra graden, tilldelas 4:de byrån, för
att utöva förmanskap vid förekommande statistiska specialutredningar och i övrigt
tagas i anspråk för annat, mera omdömeskrävande arbete.

"Vid bifall till vad styrelsen sålunda föreslagit skulle, enligt styrelsens uppgift,
proportionen mellan biträden av första (lägsta) lönegraden och biträden av
högre lönegrad bliva ungefär densamma som nu och även ungefär densamma som
exempelvis i statistiska centralbyrån. Jämte 13 kvinnliga biträden av första
graden — därav ett å extra stat — skulle styrelsen nämligen då erhålla 12 biträden
av högre grad (8 av andra och 4 av tredje graden).

Styrelsen ansåge sig till sist böra uti ifrågavarande hänseende framhålla, att
de merkostnader, som skulle tillföras statsverket för ovannämnda 8 befattningar,
komme att bliva jämförelsevis obetydliga, enär det huvudsakligen gällde ett överflyttande
av ett antal kvinnliga biträden från extra till ordinarie stat.

Då de kvinnliga extra biträden, som närmast syntes kunna komma i fråga
till uppflyttning å stat, redan nu hade en avlöning av 100 kronor per månad
(jämlikt styrelsens princip att efter tre års väl vitsordad tjänstgöring avlöningen
för extra biträde kunde höjas från 90 till 100 kronor per månad), skulle en
dylik uppflyttning medföra en sänkning av det nuvarande extra anslaget till extra
tjänstemän och biträden m. m. med 9,600 kronor.

A andra sidan skulle anslaget till ordinarie befattningshavare komma att
höjas med dels avlöning åt 4 kvinnliga biträden av andra graden, kronor 6,400,

20

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

Löneregle rings kommittén.

Departements chefen.

och dels avlöning åt 4 kvinnliga biträden av första graden, 4,800 kronor, varjämte
höjning jämväl skulle äga rum i det ordinarie anslaget till amanuenser, sakkunniga,
vikariatsersättningar in. m. med kronor 720 (motsvarande vikariatsersättningar
vid semesterförordnanden under tre månader ä 90 kronor per befattning).
Merkostnaden för inrättandet av dessa 8 kvinnliga biträdesbefattningar skulle
sålunda uppgå till endast 2,320 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde styrelsen, att i styrelsens
stat för år 1917 måtte uppföras ytterligare 4 kvinnliga biträden av
andra graden och 4 kvinnliga biträden av första graden.

Löneregleringskommittén har ansett att, med hänsyn till den snabba
tillväxten av det å socialstyrelsen vilande arbetet och den stora utsträckning,
vari kvinnlig arbetskraft anses kunna med fördel användas inom
verket, stadigvarande sysselsättning under normal tjänstgöringstid torde
förefinnas även för de kvinnliga befattningshavare, som nu ifrågasatts
till uppförande å ordinarie stat; och har löneregleringskommittén fördenskull
icke velat motsätta sig, att redan nu ytterligare det föreslagna antalet
av åtta dylika befattningshavare beredes ordinarie anställning.

Om förslaget vunne bifall, syntes enligt kommitténs mening i och
för sig ej vara något att erinra vid att fyra av dessa biträden komma
att tillhöra andra graden.

Den lämnade utredningen giver vid handen, att stadigvarande sysselsättning
under normal tjänstgöringstid förefinnes för de till uppförande å
ordinarie stat nu föreslagna åtta kvinnliga biträdena. Detta är så mycket
mera uppenbart, som vid bifall till socialstyrelsens förslag antalet å stat
uppförda biträden skulle komma att utgöra endast omkring hälften av det
antal kvinnliga biträden, vilket styrelsen i medeltal hittills anlitat och
som jämväl för framtiden torde bliva erforderligt. Enligt förslaget skulle
vidare de extra biträdena minskas med ett de nya ordinarie befattningarna
motsvarande antal, varigenom belastningen å det extra anslaget
till upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet nedbringas. Den
ekonomiska innebörden av ett bifall till förslaget bliver sålunda jämförelsevis
obetydlig. Av dessa skäl har jag ansett mig böra understödja
socialstyrelsens, av löneregleringskommittén biträdda framställning, vilken
jag även finner behjärtansvärd ur synpunkten av de kvinnliga biträdenas
berättigade intresse att ej allt för länge behöva tjänstgöra i extra anställning.

I likhet med kommittén liar jag intet att erinra därvid att, om förslaget
vinner bifall, fyra av biträdena placeras i andra graden. I

I fråga om den ökning av anslaget till vikariatsersättningar m. in.,
som må påkallas av de föreslagna biträdesbefattningarnas inrättande,
yttrar jag mig i det följande.

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72.

21

I avseende å amanuenserna hos socialstyrelsen har styrelsen fram- Höjning- av
hållit, att avlöningsförmånerna för dem måst hållas något lägre än för ftXnu!''»iVen-*1
amanuenser med jämförlig kompetens och tjänstgöringsskyldighet i andra ser.
verk. Styrelsen har därför hemställt om någon löneförbättring för dessa
tjänstemän.

I detta avseende har styrelsen vidare anfört följande:

Vid styrelsens upprättande både man vid beräkningen av anslaget till amanuenser
m. m. utgått från den förutsättningen, att vissa amanuenser, som borde
äga en mera fast anställning, skulle för eu tjänstgöring av 4 timmar per dag
uppbära ett arvode av 150 kronor per månad och att övriga extra ordinarie
tjänstemän skulle med samma tjänstgöringstid hava 125 kronor per månad.

Numera tillämpades emellertid, enligt vad styrelsen inhämtat, i åtskilliga
andra verk den principen, att samtliga amanuenser erliölle i arvode 500 kronor
per år för varje timmes daglig tjänstgöring, alltså för 4 timmar 2,000 kronor
eller 166,6 6 kronor per månad, varvid tillika en del amanuenser hade utsträckt
tjänstgöring till 5 timmar mot åtnjutande av 2,500 kronor per år eller 208,3 3
per månad.

Det syntes styrelsen därför erforderligt, att även socialstyrelsen bleve satt
i tillfälle att bereda sina amanuenser samma löneförmåner, vilka för övrigt, särskilt
med hänsyn till de under de senare åren väsentligt stegrade levnadskostnaderna,
i och för sig icke kunde anses vara för högt tilltagna.

Såsom ytterligare skäl för eu ökning av anslaget till amanuenser m. m. vore
att framhålla, att de ökade göromålen inom styrelsen medfört nödvändigheten att
utsträcka vissa amanuensers tjänstgöringstid till 5 ä 6 timmar per dag.

Under åberopande av vad sålunda ariförts hemställde styrelsen, att
av nu nämnda anledning anslaget till amanuenser, sakkunniga, extra
biträden, gratifikationer och vikariatsersättningar måtte ökas med 2,600
kronor.

Löneregleringskommittén har ej velat framställa anmärkning mot Löneatt
det av socialstyrelsen i sistnämnda hänseende föreslagna belopp toges kommittén,
i betraktande vid beräknande av ifrågavarande anslag, men har kommittén
i sammanhang därmed erinrat, hurusom den redan i delen I
av sina betänkanden, innefattande allmänna förutsättningar och grunder
för eu reglering av löneförhållanden m. m. inom de centrala ämbetsverken,
såsom sin mening uttalat, att grunderna för avlöningen till extra
ordinarie tjänstemän och extra ordinarie vaktbetjänte inom de centrala
ämbetsverken i allmänhet borde bestämmas av Kungl. Maj:t på förslag
av vederbörande ämbetsverk.

Föreskrifter i sådant hänseende hade ock tid efter annan meddelats
för skilda verk, så till exempel post- och telegrafverken.

Det hade synts kommittén, att jämväl i avseende å socialstyrelsen
borde, i den ordning nyss är nämnt, fastställas dylika grunder.

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

Departements- Mot den av social styrelsen för beredande av ytterligare medel till

chefen. arvoden åt amanuenser ifrågasatta ökningen med 2,600 kronor av anslaget
till amanuenser m. in. bär jag för min del icke något att
invända.

Emellertid är det min avsikt att i sinom tid hemställa, att, på sätt
numera är vanligt och jämväl av löneregleringskommittén föreslagits,
grunderna för avlöningen av extra ordinarie tjänstemän och extra ordinarie
vaktmästare inom styrelsen fastställas av Kungl. Maj:t.

Vikariats. För den händelse, i enlighet med vad jag föreslagit, å social crsattmng.

gf,yreisens ordinarie stat uppföras en tjänsteman (sekreterare) av andra
och en tjänsteman (aktuarie) av första normalgraden samt åtta kvinnliga
biträdesbefattningar (fyra av andra och fyra av första graden),
torde, i enlighet med vad jämväl av socialstyrelsen påpekats, anslaget
till amanuenser, sakkunniga, extra biträden, gratifikationer och vikariatsersättningar
böra även av denna anledning höjas för beredande av ersättning
åt vikarier för de nya befattningshavarna i vissa fall.

Löne- Löneregleringskommittén har därom anfört följande:

reglerings kommittén.

»Enligt vedertagna grunder beräknas under semester till ersättning åt vi karier

för tjänsteman i andra normalgraden ett belopp motsvarande en och en
halv månads tjänstgöringspenningar och för tjänsteman i första normalgraden ett
belopp motsvarande tjänstgöringspenningar under en månad. Dessa belopp
skulle således bliva respektive 225 och 125 kronor.

Yad beträffar kvinnliga biträden, har med hänsyn till svårigheten att skaffa
vikarie allenast mot tjänstgöringspenningarna medel från anslag till vikariatsersättning
m. m. ansetts böra beräknas även vid sjukdomsförfall för befattningshavare.

Beträffande själva beloppen har man vid uppgörande av erforderliga anslagsberäkningar
plägat upptaga vikariatsersättningen vid semester eller sjukdomsförfall
(i sistnämnda fall med inräknande av belöpande tjänstgöringspenningar)
för biträde i första graden till 75 kronor och för biträde i andra graden till 100
kronor.

Efter dessa grunder skulle till vikariatsersättning under semester för åtta
kvinnliga biträden, fyra i första och fyra i andra graden, erfordras sammanlagt
700 kronor.

Erforderligt belopp till vikariatsersättning, utöver tjänstgöringspenningar,
vid sjukdomsförfall för de kvinnliga biträdena torde kunna beredas genom lämplig
avrundning av anslagsbeloppet.»

Departements- Anslaget till amanuenser, sakkunniga, extra biträden, gratifikationer
chefen. och vikariatsersättningar utgör för närvarande 17,000 kronor. Enligt
vad förut anförts synes detta belopp böra höjas med 2,600 kronor för
att bereda någon ökad ersättning till amanuenser. Enligt de av löneregleringskommittén
angivna, vedertagna grunderna skulle ytterligare

23

Kungt. May.ts Nåd. Proposition Nr 72.

tillkomma till vikariatsersättning under semester för eu tjänsteman i andra
och en i törsta normalgraden tillsammans 350 kronor samt till vikariatsersättning
under semester åt åtta kvinnliga biträden, fyra i andra och
fyra i törsta graden, 700 kronor. Anslaget skulle därigenom komma att
uppgå till 20,650 kronor, vilket belopp, för beredande av erforderliga
medel till vikariatsersättning, utöver tjänstgöringspenningar, vid sjukdomsförfall
för de kvinnliga biträdena, jämväl i överensstämmelse med
kommitténs förslag, lämpligen torde kunna avrundas till 21,300 kronor.

Utöver vad här ovan angivits, har socialstyrelsen i skrivelsen den
4 oktober 1915, med erinran om vad från styrelsens sida tidigare därom
anförts, framhållit behovet av en särskild sekreterare å styrelsens 3:dje
byrå (sjukkasseväsendet, understödsföreningar in. m.) utöver den sekreterare
och inspektörsassistent, som tilldelats byrån. Då emellertid
spörsmålet om det definitiva ordnandet av tillsynen över understödsföreningarna
jämlikt socialstyrelsen i kungl. brev den 12 augusti 1915
meddelad befallning'' skall bliva föremål för särskild utredning inom styrelsen,
har det synts styrelsen för tillfället böra anstå med frågan
om anställandet av en särskild sekreterare å 3:dje byrån.

Socialstyrelsen har vidare framhållit den enligt styrelsens uppfattning
föreliggande nödvändigheten av att för styrelsens många och omfattande
extra statistiska utredningar hava någorlunda stadig tillgång
till mera kvalificerad arbetskraft utöver den nu tillgängliga. Ehuru
styrelsen funnit starka skäl tala för att omedelbart till lösning framlägga
frågan om en fastare ställning för den del av styrelsens nu tillfälligt
anställda personal, som med visshet kunde beräknas bliva permanent, har
styrelsen likväl, med hänsyn till anmaningen att iakttaga all sparsamhet,
ansett sig icke böra för närvarande upptaga denna fråga i dess helhet.

Vad socialstyrelsen sålunda i sistberörda bägge hänseenden anfört,
har synts mig icke för närvarande påkalla något yttrande från min sida.

Socialstyrelsen har erinrat, att ett uppförande å ordinarie stat av Extra anomförmälda
åtta kvinnliga biträdesbefattningar i och för sig skulle möj- Spratt!,
liggöra en nedsättning av det extra anslaget för upprätthållande av hållande av
socialstyrelsens verksamhet med 9,600 kronor. delsen*/"

Styrelsen har emellertid ansett önskvärt, att minskningen av detta verksamhet,
anslag begränsas till 8,000 kronor. Styrelsen har nämligen, enligt vad
den uppgiver, funnit det vara ett oavvisligt behov att snarast möjligt
få anställa en extra vaktmästare med regelbunden tjänstgöring åtminstone
större delen av året, enär de två ordinarie vaktmästarna, trots
ett ofta mycket utsträckt övertidsarbete, nu icke medhunne dem åliggande

24

Löneregle ringskom mittéa.

Departementschefen.

ArlöningsT
i 11 kor.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

göromål. Jämväl hade det visat sig i hög grad behövligt för styrelsen
att kunna disponera ett något högre belopp än för närvarande för beredande
av ersättning åt för särskilda utredningsarbeten tillkallade sakkunniga.

Vad socialstyrelsen sålunda anfört har icke föranlett någon särskild
erinran från löneregleringskommitténs sida.

Socialstyrelsens förslag i avseende å beräknandet av det extra anslaget
till upprätthållande av styrelsens verksamhet har icke heller givit
mig anledning till erinran. För år 1917 torde alltså dylikt anslag höra
äskas med 36,300 kronor.

Socialstyrelsen har jämväl uttalat sig om önskvärdheten av någon
förhöjning av den uti förevarande extra anslag ingående posten till
införskaffande av statistiska primäruppgifter, ombud i orterna m. m.
Enär flera viktiga orter, från vilka uppgifter angående livsmedelspriser
m. m. lämpligen borde inhämtas, icke ännu äro representerade, anser
styrelsen nämligen en ökning av ombudens antal behövlig. Styrelsen
har emellertid icke för närvarande gjort någon framställning i ämnet.

På sätt också löneregleringskommittén uttalat, torde de genom kungl.
kungörelse den 27 juni 1914 (svensk författningssamling nr 192) stadgade
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och med år
1915 fastställda avlöningsförmåner för socialstyrelsen i alla tillämpliga
delar böra gälla jämväl för de nya befattningshavare, som på grund av
vad i detta ärende förekommit må varda uppförda å ordinarie stat.

1 detta sammanhang har kommittén erinrat, att i socialstyrelsens här
ifrågavarande skrivelse den 4 oktober 1915 för första innehavare av de
i nämnda skrivelse föreslagna nya kvinnliga biträdesbefattningarna icke
ifrågasatts förmån att för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg
få räkna sig tillgodo någon föregående extra anställning. Löneregleringskommittén
har för sin del ansett anledning icke föreligga att
framställa förslag i sådant hänsende — en uppfattning, som jag för mitt
vidkommande biträder.

För den händelse bifall skulle vinnas för uppförande å ordinarie
stat, i enlighet med vad jag härovan tillstyrkt, av följande nya befattningshavare
hos socialstyrelsen, nämligen en sekreterare, en aktuarie, fyra kvinnliga
biträden av andra graden och fyra dylika biträden av första graden,
samt för höjning av anslaget tilf amanuenser, sakkunniga, extra biträden,
gratifikationer och vikariatsersättningar från 17,000 till 21,300

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 72. 25

kronor, skulle den ordinarie staten för socialstyrelsen komma att te sig
sålunda:

Tjänst-

.... ... ------

Lön.

görings-

Orts-

Summa.

penningar.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

1 generaldirektör och chef ......

2 fullmäktige, arvoden å 2,000

7,000

3,000

1,000

11,000

kr.................................

_

4,000

1 byråchef ...........

5,000

2,500

600

8,100

t Efter 5 Sr kan lönen

4 byråchefer .......................

20,000

10,000

2,400

32,400

J höjas med 600 kr.

1 sekreterare ........................

3,600

1,800

400

5,800

5 tjänstemän av 2:dra graden

Efter 5 år kan lönen

(1 sekreterare, 1 sekreterare

höjas med 500 kr.
och efter 10 år med

och inspektörsassistent, 3
förste aktuarier) ..............

18,000

9,000

2,000

29,000

ytterligare 500 kr.

1 byråingenjör (teknisk assi-

stent)..............................

5 tjänstemän av l:a graden (4

2,200

1,500

300

4,000

höjas med 500 kr..

aktuarier, därav en tillika

efter 10 år med

registrator och kassör, samt

> ytterligare 500 kr.
och efter 15 år med

en bibliotekarie och tillika

än ytterligare 500

registrator) ....................

1 kvinnligt skrivbiträde avtredje

11,000

7,500

1,500

20,000

kr.

graden ...........................

3 kvinnliga skrivbiträden av

1,100

750

150

2,000

tredje graden ..................

1 kvinnligt biträde av andra

3,300

2,250

450

6,000

graden ...........................

900

550

150

1,600

Efter 5 år kan lönen

7 kvinnliga biträden av andra

höjas med 200 kr.
och efter 10 år med

graden ...........................

1 kvinnligt biträde av första

6,300

3,850

1,050

11,200

ytterligare 200 kr.

graden ...........................

700

350

150

1,200

11 kvinnliga biträden av första

graden .........................

7,700

3,850

1,650

13,200

1 förste vaktmästare...............

900

450

150

1,500

fEfter 5 år kan lönen
{ höjas med 100 kr.

Transport

— |

151,000

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 59 käft. (Nr 72.)

4

26 Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 72

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

_

151,000

1 vaktmästare .....................

Till amanuenser, sakkunniga,

700

350

150

1,200

/Efter 5 år kan lönen
höjas med 100 kr.
och efter 10 år med

extra biträden, gratifikatio-ner och vikariatsersättningar

_

21,300

ytterligare 100 kr.

Summa kronor

-

— 1 —

178,500

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge donna
förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Det ordinarie anslaget till socialstyrelsen, nu 148,200 kronor, skulle
alltså beliöva höjas med 25,300 kronor till 173,500 kronor.

I sammanhang härmed torde, såsom jämväl ovan ifrågasatts, anslaget
å extra stat för upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet
böra bestämmas till 36,300 kronor.

Med åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å ordinarie stat för socialstyrelsen från och
med år 1917 uppföra ytterligare dels en sekreterare
med en avlöning av 5,800 kronor, därav 3,600 kronor
lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar och 400 kronor
ortstillägg, vartill kunna komma två ålderstillägg
till lönen, det ena med 500 kronor efter fem år och
det andra, likaledes med 500 kronor, efter ytterligare
fem år, dels en aktuarie med en avlöning av 4,000
kronor, därav 2,200 kronor lön, 1,500 kronor tjänstgöringspenningar
och 300 kronor ortstillägg, vartill
kunna komma tre ålderstilllägg till lönen, det ena med
500 kronor efter fem år, det andra, likaledes med 500
kronor, efter ytterligare fem år och det tredje, jämväl
med 500 kronor, efter än ytterligare fem år, dels ock
åtta kvinnliga biträden, därav fyra av andra graden,
envar med en avlöning av 1,600 kronor, därav 900
kronor lön, 550 kronor tjänstgöringspenningar och 150
kronor ortstillägg, samt fyra av första graden, envar

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

27

med en avlöning av 1,200 kronor, därav 700 kronor
lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor
ortstillägg, vartill för biträde av såväl andra som
första graden kunna komma två ålderstillägg, det ena
med 200 kronor efter fem år och det andra, likaledes
med 200 kronor, efter ytterligare fem år,

att föreskriva, att de genom kungl. kungörelse
den 27 juni 1914 stadgade villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de från och med år 1915 fastställda
avlöningsförmåner för socialstyrelsen i tillämpliga delar
skola gälla för de nya befattningshavare, som, på
grund av vad ovan föreslagits, må varda uppförda å
ordinarie stat,

att från och med år 1917 höja den å socialstyrelsens
ordinarie stat upptagna anslagsposten till
amanuenser, sakkunniga, extra biträden, gratifikationer
och vikariatsersättningar, nu 17,000 kronor, med 4,300
kronor till 21,300 kronor,

att, vid bifall till vad ovan föreslagits, från och
med sistnämnda år höja det ordinarie anslaget till
socialstyrelsen, nu 148,200 kronor, med 25,300 kronor
till 173,500 kronor, samt

att å extra stat för år 1917 för upprätthållande
av socialstyrelsens verksamhet anvisa ett anslag av

36,300 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Wilhelm Reuterswärd.