Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 31.

Nr 31.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
visst medgivande i fråga om framtida låneunderstöd av
staten till järnväg från Gullabo till Torsäs; given Stockholms
slott den 21 januari 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kung! Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,

att den omständigheten, att arbetet å den koncessionerade järnvägsanläggningen
från Gullabo till Torsås redan påbörjats, icke må utgöra
hinder för framtida beviljande av låneunderstöd till nämnda järnvägfrån
det anslag till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda
järnvägsanläggningar, som kan komma att av riksdagen ställas till
Kungl. Maj:ts förfogande.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

Bihang Ull riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 27 Käft. (Nr 31.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 31.

Järnvägsföretag
Vissefjärda—Gullabo—Torsås.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21
januari 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

V ENNERSTEN,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

Den 14 oktober 1910 meddelade Kungl. Maj:t koncession å järnväg
från yissefjärda station å Karlskrona—Växjö järnväg till Torsås
station å Östra Blekinge järnväg samt fastställde därvid till efterrättelse
vid järnvägsanläggningens utförande plan för densamma.

Sedan berörda koncession med Kungl. Maj:ts samtycke överlåtits
å östra Blekinge järnvägsaktiebolag, har Kungl. Maj:t den 22 november
1912 medgivit, att järnvägen mellan Vissefjärda och Torsås finge delas
uti två särskilda järnvägar, omfattande den ena bansträckan från
Vissefjärda till Gullabo och den andra bansträckan från Gullabo till
Torsås.

Enligt ett av kaptenen Einar Sahlén år 1912 upprättat kostnadsförslag
beräknades järnvägsanläggningen från Gullabo till Torsås draga
en kostnad av 392,000 kronor.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 31.

Uti en till Kungl. Maj:t den 31 december 1912 ingiven skrift
anhöll Östra Blekinge järnvägsaktiebolag, att Kungl. Maj:t till utförande
av järnvägen Gullabo— Torsås måtte bevilja bolaget ett statslån,
motsvarande halva byggnadskostnaden för densamma.

I denna skrift framhöll bolaget, att ehuru det för det dåvarande
endast gällde att söka få hjälp till byggande av bansträckan Gullabo—
Torsås, det dock vore bolagets avsikt att, sedan aktiekapitalet till
denna bansträcka anskaffats, snarast möjligt upptaga arbetet med hopbringande
av medel för banans fortsättande till Vissefjärda. I fråga
om hela den sålunda förutsatta järnvägens nytta och behövlighet för
orten anförde bolaget huvudsakligen:

Förhållandena vore sådana, att järnvägen Torsås—Yissefjärda skulle åstadkomma
en betydlig trafikrörelse mellan kusttrakterna inom Torsås, Söderåkra
(Bergkvara), Kristianopels m. fl. socknar och Södra Öland, å ena sidan, samt Yissefjärda
och väster därom belägna trakter, å andra sidan. Över Bergkvara hamnplats
vid kusten skulle nu rådande livliga export- och importverksamhet komma
att ökas, i det att betydliga partier skogsprodukter, torv och sten m. m. skulle
utskeppas samt stora mängder kalk från Öland samt i övrigt foder, gödningsämnen
och kol intagas. Gullabo socken hade rika utvecklingsmöjligheter, som
likväl ditintills icke blivit tillgodosedda, varför traktens yngre generation, som
önskade utveckling och förkovran, lämnade orten och i stort antal utvandrade
till Amerika. Byggdes järnväg till Gullabo, skulle förvisso denna emigration
avtaga, enär genom järnvägen såväl jordbruket som skogsskötseln i orten skulle
giva ett vida bättre resultat än ditintills; och högst betydliga ekonomiska fördelar
skulle därigenom även utvinnas genom förädling av vissa i orten rikt förekommande
naturprodukter, såsom torv samt grå och svart granit. Från Gullabotrakten
försåldes årligen omkring 900 boskapskreatur och ett ännu större antal
småkreatur, varav en stor del ginge till Karlskrona. Det syntes bolaget vara ett
stort allmänt intresse, att ifrågavarande leveransmöjligheter till Karlskrona, varest
en stor del militär vore förlagd, ökades.

Innan bolagets ansökning om statslån ännu varit föremål för Kungl.
Maj:ts prövning, inkom Kungl. Maj:ts befallningshavande i Blekinge län
den 25 augusti 1915 till Kungl. Maj:t med en skrivelse, däri Kungl.
Maj:ts befallningshavande anförde följande:

Stenindustrin inom Blekinge län hade allt sedan det pågående krigets början
arbetat under synnerligen ogynnsamma förhållanden, vilket haft till följd, att
flera firmor inom länet helt och hållet nedlagt sin rörelse, under det att andra
sett sig nödsakade att i större eller mindre omfattning inskränka driften. Den
därav förorsakade arbetslösheten hade redan på sina håll antagit oroväckande
dimensioner, och någon förbättring därutinnan genom ökad verksamhet inom
stenindustrin torde näppeligen vara att förvänta, så länge kriget påginge. Under
sådana omständigheter syntes det vara av största vikt, att alla möjligheter, som
yppade sig att bereda nya arbetstillfällen åt de kategorier arbetare, varom vore
fråga, omsorgsfullt tillvaratoges. För östra Blekinges vidkommande skulle det i

Östra Blekinge
järnvägsaktiebolags
ansökan
om
statslån.

Kungl. Maj:t8
befallningshavande
i
Blekinge län.

Väg- och
vattenbyggnadsetyrelsen.

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 31.

detta avseende otvivelaktigt vara av stor betydelse, om den koncessionerade järnvägsanläggningen
Gullabo—Torsås redan under år 1915 kunde påbörjas. Styrelsen
för Östra Blekinge järnvägsaktiebolag hade jämväl förklarat sig beredd att
omedelbart påbörja arbetet, så snart sökt statslån beviljats eller visshet vunnits,
att utsikter till erhållande av sådant lån icke genom arbetets påbörjande äventyrades.
Enligt gjorda beräkningar skulle åtminstone ett par hundratal stenhuggare
och andra grovarbetare från stenhuggeridistrikten i östra delen av länet
kunna beredas arbete vid ifrågavarande järnvägsanläggning. Då bolaget jämväl
ställt i utsikt fria resor för arbetarna å Östra Blekinge järnväg, skulle de svårigheter,
som för familjeförsörjare alltid vore förenade med arbetsanställning å annan
ort, så gott som helt och hållet bortfalla.

På grund av det anförda hemställde Kungl. Maj:ts befallningshavande,
att därest bolagets ansökan om statslån icke kunde omedelbart
bifallas, Kungl. Maj:t täcktes vidtaga sådana åtgärder, att byggnadsarbetet
det oaktat redan under år 1915 måtte kunna med tillgänggängliga
medel påbörjas, utan att möjligheten för bolaget att framdeles
erhålla det sökta statslånet därigenom äventyrades.

I ärendet avgav väg- och vattenbyggnadsstyrelsen infordrat utlåtande
den 20 september 1915 och anförde därvid, bland annat:

Då väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett, att en noggrannare kontrollering
av den för företaget upprättade arbetsplanen och särskilt av de därtill
hörande kostnadsberäkningarna, även innefattande granskning av arbetskvantiteterna,
behövde ske med stöd av förslagets granskning på marken, hade styrelsen
till dylikt uppdrag den 21 juni 1915 förordnat distriktschefen i södra väg- och
vattenbyggnadsdistriktet, majoren A. Blomberg, som den 10 september 1915 till styrelsen
ingivit renstakningsritningar och utredning. Då emellertid de av distriktschefen
Blomberg uppgjorda ritningarna högst betydligt avveke från fastställda
planen, och då kostnadsförslaget visade en förhöjning av ej mindre än 105,000
kronor eller från 392,000 kronor till 497,000 kronor, hade styrelsen dels tillskrivit
bolaget med förfrågan, huruvida bolaget under sådana omständigheter vidhölle
sin ansökan, dels ock remitterat renstakningsritningarna till Kungl. Maj:ts befallningskavande
i Kalmar län med anhållan om Kungl. Maj:ts befallningshavandes
yttrande i ärendet. Redan den 14 september 1915 hade bolaget inkommit med
en skrivelse till styrelsen, däri bolaget meddelat dels att en av distriktschefen
Blomberg enligt de av honom utarbetade renstakningsritningarna föreslagen omstakning
och flyttning av stationerna vid järnvägen motiverats av vissa aktieteckningsvillkor
och godkänts av bolaget, samt dels att bolaget, oaktat den höjda
byggnadskostnaden, ändock önskade realisera järnvägsföretaget. Kungl. Maj:ts
befallningshavande i Kalmar län hade i skrivelse den 20 september 1915 tillstyrkt,
att det av distriktschefen Blomberg upprättade förslaget måtte godkännas. Vägoch
vattenbyggnads styrel sen hade för sin del ej något att erinra mot den gjorda
omstakningen, då densamma syntes vara för orten lämplig. Vid kontrollräkning
av distriktschefen Blombergs kostnadsberäkningar hade styrelsen ej heller funnit
anledning till anmärkningar.

Styrelsen erinrade vidare därom, att 1910 års riksdag till låneunderstöd åt
enskilda järnvägar beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 31.

av 7,500,000 kronor att utgå under fem år från ocli med år 1912 med 1,500,000
kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa
år anvisat, finge för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras, samt
att av denna fond för det dåvarande återstode endast 5,000 kronor.

För att emellertid ifrågavarande järnvägsföretag skulle kunna påbörjas i det
av bolaget framhållna och av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Blekinge län
vitsordade behjärtansvärda ändamålet att avhjälpa de bland stenhuggeribefolkningen
i Blekinge inträffade ogynnsamma arbetsförhållandena, hade styrelsen,
med stöd jämväl av vad i vissa fall tidigare tillämpats, ansett sig böra ifrågasätta,
att de för detta jämförelsevis mindre järnvägsföretag behövliga lånemedlen,
utöver ovannämnda 5,000 kronor, försträcktes ur handels- och sjöfartsfonden.

Styrelser! hemställde därför, att Kungl. Maj:t täcktes dels, med
ändring av förut för järnvägen mellan Gullabo och Torsås gällande
plan, fastställa till efterrättelse vid järnvägsanläggningens utförande
förut omförmälda, av distriktschefen Blomberg den 10 september 1915
upprättade, medelst plan- och profilritningar åskådliggjorda plan därför,
dels ock, med fastställande av den av styrelsen verkställda kostnadsberäkningen,
slutande, såvitt den sålunda beräknade kostnaden finge
läggas till grund för bestämmandet av det sökta statslånets belopp, å

497.000 kronor, för utförande av järnvägsanläggningen från Gullabo
till Torsås på vanliga villkor bevilja ett lån å 248,500 kronor, att med

5.000 kronor utgå av de medel, som av 1910 års riksdag ställts till
Kungl. Maj:ts disposition till låneunderstöd för enskilda järnvägar och
med 243,500 kronor försträckas ur handels- och sjöfartsfonden.

Vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse fanns fogat ett intyg anav
järnvägsaktiebolaget till styrelsen ingivet intyg av den 14 september E\Tcknfng!e"
1915 från notarius publicus i Karlskrona, att aktier i bolaget till bestridande
av kostnaden för järnvägsanläggningen från Torsås till Gullabo
tecknats till ett sammanlagt belopp av 248,700 kronor eller sålunda till
ett belopp, som med 200 kronor överstiger halva den av distriktschefen
Blomberg beräknade anläggningskostnaden, 497,000 kronor.

I anledning av vad sålunda i ärendet förekommit fastställde Kungl. K311nt“^nts
Maj:t den 16 oktober 1915, med upphävande av den för järnvägen iroktobTr
Gullabo—Torsås gällande plan, till efterrättelse vid järnvägsanlägg- 1915-ningens utförande den förut omförmälda, av distriktschefen Blomberg
upprättade planen ävensom det av Blomberg uppgjorda kostnadsförslaget,
slutande å ett belopp av 497,000 kronor. Därjämte beviljade
Kungl. Maj:t östra Blekinge järnvägsaktiebolag för utförande av samma
järnvägsanläggning ett lån å 150,000 kronor att utgå från handels- och
sjöfartsfonden och lyftas i statskontoret. I sammanhang härmed för -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 31.

klarade sig Kungl. Maj:t hava för avsikt att framdeles till riksdagen
avlåta proposition därom, att riksdagen måtte medgiva, att den omständigheten,
att arbetet å samma järnväg redan kunde hava påbörjats,
icke finge utgöra hinder för framtida beviljande av låneunderstöd till
järnvägen från det anslag till understödjande av nya, ännu ej påbörjade
enskilda järnvägsanläggningar, som kunde komma att av riksdagen
ställas till Kungl. Maj:ts förfogande.

För tillgodonjutande av den bolaget sålunda förunnade förmån
stadgade Kungl. Maj:t, bland annat, följande villkor, nämligen att
arbetet å järnvägsanläggningen skulle med en arbetsstyrka av minst
200 man påbörjas senast den 15 november 1915, varom bevis, utfärdat
av vederbörande kronofogde, skulle ingivas till civildepartementet;
att vid anskaffande av arbetsmanskap för järnvägens utförande
företräde skulle lämnas åt arbetslösa sten-, byggnads- och andra grovarbetare
från orten; samt att, därest bolaget framdeles bleve tilldelat
statslån att, på sätt Kungl. Maj:t förutsatt, utgå från utav riksdagen
beviljat anslag till understödjande av enskilda järnvägsanläggningar,
bolaget skulle vara pliktigt att omedelbart i dess helhet till statskontoret
återbetala ifrågavarande lån ur handels- och sjöfartsfonden.

intyg om Med anledning av de sålunda av Kungl. Maj:t uppställda villkoren

p&börjande. för beviljande av omförmälda låneunderstöd anser jag mig här böra
omnämna, att östra Blekinge järnvägsaktiebolag den 3 december 1915
till civildepartementet ingivit ett så lydande intyg i fråga om arbetets
påbörjande å järnvägen:

»Sedan Kungl. Maj:t, med anledning av Östra Blekinge järnvägsaktiebolags
underdåniga ansökan om erhållande av ett lån av allmänna medel för byggande
av järnvägen Torsås—Gullabo, i nåder föreskrivit, att arbetet å detta företag
skulle vara påbörjat denna dag med en arbetsstyrka av minst 200 man, så har
jag, på bolagets begäran, nu inställt mig å de platser på den ifrågavarande järnvägslinjen,
där arbetet redan den 12 i denna månad påbörjades, och därvid
funnit, att den arbetsstyrka, som nu är sysselsatt med jordschaktnings- och
terrasseringsarbeten å linjen, uppgår till 263 man, vilka uppgiva sig till största
delen vara hemmahörande i Blekinge län. Vilket härigenom till bevis meddelas.

Torsås den 15 november 1915.

Edv. Erikson.

Kronofogde i Södra Möre härad.»

Departements- Såsom Östra Blekinge järnvägsaktiebolag i sin ansökan om låne chefen.

understöd framhållit, är anläggandet av en järnväg mellan Gullabo
och Torsås, särskilt med hänsyn till dess tänkta fortsättning till Vissefjärda,
tvivelsutan av stor betydelse icke blott för de orter, järnvägen

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 31. 7

närmast skulle komma att beröra, utan även för en vidsträcktare bygd.
Fullgoda skäl hava därför synts föreligga att med försträckning från
statens sida underlätta järnvägens tillkomst. Det anslag till allmän
lånefond för enskilda järnvägar, som 1910 års riksdag beviljat och ställt
till Kungl. Maj:ts förfogande att utgå under fem år från och med år
1912, har emellertid, med undantag av allenast ett belopp av 5,000
kronor, sedan länge blivit för sitt ändamål disponerat. Under vanliga
förhållanden skulle därför säkerligen med prövning av bolagets omförmälda
ansökan fått anstå, tills nya medel för ändamålet blivit av riksdagen
beviljade. Från annan synpunkt ansågs det dock vara av vikt,
att frågan om låneunderstöds beviljande åt järnvägsaktiebolaget bleve
skyndsamt företagen till avgörande. Som bekant har nämligen till följd
av den nuvarande krisen stenindustrin inom vissa delar av vårt land
arbetat under särdeles svåra förhållanden. Såsom en följd härav har
arbetslöshet i avsevärd omfattning uppkommit bland stenarbetare, och
denna arbetslöshet har särskilt gjort sig gällande bland annat inom
Blekinge län. För att minska verkningarna av denna arbetslöshet,
var det av synnerlig betydelse, att arbetena med den nu ifrågavarande
järnvägsanläggningen kunde med det snaraste påbörjas. Järnvägsaktiebolaget
förklarade sig också vara villigt härtill, men endast under
förutsättning att bolaget omedelbart beviljades ett mindre låneunderstöd
med bibehållen utsikt därjämte att sedermera erhålla lån till halva
anläggningskostnaden. Av dessa skäl beslöt Kung]. Maj:t, enligt vad
redan omnämnts, den 16 oktober 1915 att för tillfället bevilja bolaget
ett låneunderstöd å 150,000 kronor från handels- och sjöfartsfonden
och förklarade i sammanhang därmed sin avsikt vara att framdeles till
riksdagen avlåta proposition av förut angivet innehåll. Handels- och
sjöfartsfonden är emellertid icke avsedd att lämna understöd åt företag
av nu ifrågavarande slag. Då lånebeloppet därför borde så snart som
möjligt återbäras till fonden, föreskrev Kungl. Maj:t tillika såsom
villkor för låneunderstödets åtnjutande att, därest bolaget framdeles
bleve beviljat statslån att, på sätt Kungl. Maj:t förutsatt, utgå från
särskilt, av riksdagen beviljat anslag till understödjande av enskilda
järnvägsanläggningar, bolaget skulle vara pliktigt att omedelbart i
dess helhet till statskontoret återbetala det ur handels- och sjöfartsfonden
beviljade lånebeloppet. Såsom jag redan förut antytt, "bär till
följd av den sålunda vidtagna anordningen och i enlighet med vid låneunderstödets
beviljande meddelade bestämmelser arbetet å järnvägsanläggningen
ifråga i mitten av november månad 1915 kunnat påbörjas
och arbetstillfälle därvid kunnat beredas ett icke ringa antal sten- och
andra grovarbetare, särskilt från Blekinge län.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 31.

Enligt gällande av riksdagen meddelade bestämmelser för åtnjutande
av lån från allmänna järn vägslånefonden får understöd från denna
endast anvisas till nya, ännu ej påbörjade järnvägsanläggningar. I den
proposition, som Kungl. Maj:t förut denna dag beslutit avlåta till riksdagen
angående anslag till allmänna järn vägslånefonden för femårsperioden
1917—1921, är motsvarande bestämmelse föreslagen för låneunderstöds
beviljande från det nya anslaget. Därest, såsom man torde
kunna antaga, en sådan bestämmelse kommer att inflyta bland villkoren
för det nya anslagets användning, skulle understöd ej kumna från fonden
anvisas till den nu ifrågavarande anläggningen. Vid sådant förhållande
torde, såsom Kungl. Maj:t jämväl förutsatt vid meddelande av
omförmälda beslut den 16 oktober 1915, riksdagens medgivande böra
utverkas, att den omständigheten, att arbetet å järnvägsanläggningen redan
påbörjats, icke må utgöra hinder för framtida beviljande av låneunderstöd
till järnvägen från det anslag till allmänna järn vägslånefonden,
som kan komma att av riksdagen beviljas. Jag vill i detta sammanhang
erinra därom, att 1914 års senare riksdag (skrivelse nr 290) lämnat bifall
till en av Kungl. Maj:t gjord liknande framställning i fråga om en järnvägsanläggning
mellan Gånghester och Ulricehamn (proposition nr 283).

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den omständigheten, att arbetet å den koncessionerade
järnvägsanläggningen från Gullabo till
Torsås redan påbörjats, icke må utgöra hinder för
framtida beviljande av låneunderstöd till nämnda järnväg
från det anslag till understödjande av nya, ännu
ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, som kan
komma att av riksdagen ställas till Kungl. Maj:ts förfogande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Ädelgren.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1916.