Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 30.

Nr 30.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
avsättning till fonden för bibanor i vissa delar av
riket; given Stockholms slott den 21 januari 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
nivilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

dels besluta

att för avsättning till fonden för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom vissa delar av riket i riksstaten för år 1917 upptaga
ett belopp av 1,000,000 kronor, samt

att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare beslut
skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas för
år 1920,

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må under tiden till och med år
1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade
medel,

dels ock besluta sådan ändring i de av 1911 års riksdag fastställda
villkor och bestämmelser för åtnjutande av lån från berörda fond, att
vad under 7: o) av nämnda villkor och bestämmelser stadgas skall erhålla
följande ändrade lydelse:

»7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och
amorteras sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och
fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken
annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgör avbetalning därå;

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 26 käft. (Nr 30.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 30.

medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd
anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten
först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet
inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta,
upplupit å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar
den för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas

till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig
annuitet vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent
ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,
men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å
nu ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke
skall börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet
blivit lyftad; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i
föreskriven ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv
procent ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.))

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 30.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21
januari 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition har 1911 års riksdag
dels beslutat, att för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom
västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt
delar av Bohuslän och Dalsland skulle bildas en lånefond av 5,000,000
kronor att avsättas under fem år från och med år 1912 med 1,000,000
kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under
ett av dessa år anvisat, finge för ett efterföljande år av samma femårsperiod
disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond
anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda
järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga, dels för avsättning till
berörda fond beviljat ett anslag för år 1912 av 1,000,000 kronor, dels
ock föreskrivit vissa villkor och bestämmelser för åtnjutande av lån från
ifrågavarande fond.

Avsättningar
till fonden
för bibanor i
vissa delar
av riket.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 30.

Därefter anvisade 1912 års riksdag i enlighet med Kungl. Maj:ts
proposition för avsättning till berörda fond ett anslag för år 1913 av
likaledes 1,000,000 kronor.

År 1913 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen besluta dels att öka
ovannämnda, av 1911 års riksdag beslutade lånefond från 5,000,000
kronor till 8,000,000 kronor på det sätt, att under tre år från och med
år 1914 skulle avsättas ytterligare 1,000,000 kronor årligen, dock så
att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat,
finge för ett efterföljande år av samma treårsperiod disponeras, med
rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande
av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,
om vilka här är fråga, dels att de för åtnjutande av lån från den av
1911 års riksdag beslutade fonden föreskrivna villkor och bestämmelser
skulle gälla även för lån ur den sålunda ökade fonden, dels ock
att för avsättning till fonden i riksstaten för år 1914 upptaga ett belopp
av 2,000,000 kronor. Detta förslag blev av riksdagen bifallet.

Sedermera har 1914 års senare riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen samt i särskild proposition, nr 161, gjorda
framställningar, för avsättning till fonden i riksstaten för år 1915 upptagit
ett belopp av 2,000,000 kronor ävensom beslutat, dels att ifrågavarande
lånefond skall ökas från 8,000,000 kronor till 12,000,000 kronor
på det sätt, att under vartdera av åren 1917 och 1918 avsättas ytterligare
2,000,000 kronor, dock så att belopp, som ej blivit till utgående
under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år disponeras,
med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande
av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om
vilka här är fråga, dels ock att de för åtnjutande av lån från ifrågavarande
fond hittills föreskrivna villkor och bestämmelser skulle gälla
även för lån ur den sålunda ökade fonden.

I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beslöt
därefter 1915 års riksdag, att de avsättningar till fonden, som enligt
riksdagens beslut skolat ske under åren 1916—1918, i stället skulle äga
rum under åren 1917—1919.

Riksdagen har sålunda hittills för avsättning till förevarande fond
anvisat sammanlagt 6,000,000 kronor. Detta belopp har ännu icke till
någon del blivit av Kungl. Maj:t disponerat, men torde det vara att förvänta,
att bidrag under årets lopp kommer att från fonden beviljas.
Med anmälan härom anförde jag till den innevarande år avlåtna statsverkspropositionen
under rubriken utgifter för kapitalökning, att det vid sådant
förhållande och med hänsyn till den rådande ekonomiska situationen syntes
lämpligt, att avsättning till fonden för år 1917 ägde rum med 1,000,000

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr SO. 5

kronor samt att återstoden av det belopp om 2,000,000 kronor, som
enligt riksdagens tidigare beslut skolat avsättas under år 1917, i stället
anvisades för år 1920. Emellertid yttrade jag vidare, att det förslag,
jag ämnade framlägga beträffande allmänna järnvägslånefonden, bland
annat avsåg vissa ändringar av villkoren för åtnjutande av lån från
densamma, och att, därest detta förslag vunne Kungl. Maj:ts bifall,
jämväl villkoren för åtnjutande av lån från nu ifrågavarande fond syntes
böra jämkas. På grund härav föreslog Kungl. Maj:t, i enlighet med
min hemställan, riksdagen att i avvaktan på den proposition, som kunde
komma att avlåtas angående avsättning till fonden för att underlätta
åstadkommandet av bibanor inom vissa delar av riket, för ändamålet
beräkna ett belopp för år 1917 av 1,000,000 kronor.

De förut omförmälda, av 1911 års riksdag stadgade villkor och bestämmelser
för åtnjutande av lån från ifrågavarande fond hava i nedan
intagna delar följande lydelse:

»7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras
sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem procent å
ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres ränta efter
fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning
därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under en
tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande sig
utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Majds bestämmande senast
skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd med betalningen
på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt
annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan
ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke är att
hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj ds bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik; skolande i sammanhang härmed
likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som icke är att hänföra
till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges,
låntagaren skall därå gälda fem procents ränta, intill dess samma belopp
varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt, men
amorteras med en annuitet av fem procent å nu ifrågavarande del av försträckningsbeloppet,
vilken annuitet dock icke skall börja erläggas, förrän 60 år förflutit
från det någon del av statslånet blivit lyftad.»

Villkor och
bestämmelser
för åtnjutande
av lån från
fonden.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 30.

Till det statsrådsprotokoll, som fogats vid den tidigare denna dag
beslutade propositionen angående anslag till allmänna järnvägslånefonden
för femårsperioden 1917—1921, har jag meddelat, hurusom fullmäktige
i riksgäldskontoret i skrivelse den 16 december 1915 föreslagit, att omförmälda
under c) och d) återgivna bestämmelser måtte erhålla följande
ändrade lydelse:

»c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta,
upplupit å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar
den för annuitetslikviden fastställda datum, skall sådan räntas belopp
inbetalas till staten»; samt

»d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig
annuitet vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik.»

I sin nämnda skrivelse hava fullmäktige tillika föreslagit motsvarande
ändringar rörande villkoren för låneunderstöd från det anslag till
allmänna järnvägslånefonden, som kunde komma att beviljas för åren
1917—1921.

Ändamålet med de sålunda ifrågasatta ändringarna är, på sätt jämväl
framgår av statsrådsprotokollet i förutnämnda ärende, vartill jag tilllåter
mig härutinnan hänvisa, att förenkla bokföringen i riksgäldskontoret
angående låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar och att
förminska antalet förfallotider för ränteinbetalningar å sådana understöd.
Beträffande låneunderstöd från allmänna järnvägslånefonden har jag tillstyrkt
fullmäktiges ifrågavarande förslag. I enlighet härmed torde ändringar
i nu förevarande hänseende böra ske jämväl beträffande villkoren
för åtnjutande av låneunderstöd från bibanefonden.

Av enahanda skäl, som anförts i fråga om allmänna järnvägslånefonden,
torde därjämte räntefoten å de lån, som komma att utlämnas från
bibanefonden, böra höjas till 5 % och i samband därmed höjning ske av
annuiteten till 5,4 % och av överräntan till 5 %.

Enligt gällande villkor om lån från bibanefonden skall en tredjedel
av från fonden beviljat lån åtnjutas räntefritt, och skall kapitalavbetalningen
beträffande denna del vidtaga, sedan 60 år förflutit från det någon
del av statslånet blivit lyftad. Vid meddelande av bestämmelserna i nu
ifrågavarande hänseende torde hava varit avsett att — i likhet med vad
som gäller beträffande återstående två tredjedelar av lånet — överränta
skall gäldas i händelse av försummad inbetalning av förfallet belopp.
Då emellertid något uttryckligt stadgande härutinnan ej finnes, torde i
samband med de nu föreslagna ändringarna ett förtydligande av villkoren
i angivet avseende böra ske.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 30.

Slutligen må påpekas, att — såsom av den föregående redogörelsen
framgår — rätten för Kungl. Maj:t att under senare år få använda tidigare
anvisade anslag i fråga om de av 1911 och 1913 års riksdagar
beviljade beloppen om sammanlagt 8,000,000 kronor är begränsad till
tiden till och med år 1916. Detta bemyndigande synes lämpligen böra
utsträckas så, att Kungl. Maj:t erhåller rätt att under tiden till och med
år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden
anvisade medel.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen
dels besluta

att för avsättning till fonden för att underlätta
åstadkommandet av bibanor inom vissa delar av
riket i riksstaten för år 1917 upptaga ett belopp av
1,000,000 kronor, samt

att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens
tidigare beslut skolat avsättas till fonden under
år 1917, i stället skall anvisas för år 1920,

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må under tiden
till och med år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen
för avsättning till fonden anvisade medel,

dels ock besluta sådan ändring i de av 1911 års riksdag
fastställda villkor och bestämmelser för åtnjutande av
lån från berörda fond, att vad under 7:o) av nämnda
villkor och bestämmelser stadgas skall erhålla följande
ändrade lydelse:

»7 :o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar
skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall
förräntas och amorteras sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas
till fem och fyra tiondels procent å ursprungliga
försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först
gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgör avbetalning därå;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 30.

nåd för trafik, må medgivas anstånd med betalningen
på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först
sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock
kela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till
anståndsränta, upplupit å lyftat lånebelopp till och
med den datum, som motsvarar den för kapitalavbetalning
fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas
till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande
av fullständig annuitet vidtaga fyra år efter den dag,
då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast
skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i
föreskriven ordning erlägges, låntagaren skall därå
gälda fem och en halv procent ränta, intill dess samma
belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall
åtnjutas räntefritt, men amorteras med en annuitet av
fem och fyra tiondels procent å nu ifrågavarande del
av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke
skall börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det
någon de! av statslånet blivit lyftad; skolande, därest
till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv procent
ränta, intill dess samma belopp varder behöringen
inbetalt.»

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen bifalla samt förordnade, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1916

Ur protokollet:
Nils Adelgren.