Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 25.

1

Nr 25.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående driftkostnader
under år 1917 för statens domäner; given
Stockholms slott den 14 januari 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att

dels från och med år 1917 i gällande avlöningsstat för skogsstatens
ordinarie personal uppföra ytterligare tjugusex kronojägare med i statsrådsprotokollet
angivna avlöningsförmåner, till följd varav statens slutsumma
kommer att höjas från 1,544,300 kronor med 34,350 kronor till
1,578,650 kronor;

de?s, med godkännande av de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar,
såsom driftkostnader under år 1917 för statens domäner förslagsvis
uppföra ett belopp av 10,927,000 kronor, att utgå av domänfondens
avkastning;

dels ock medgiva, att ett belopp av 4,700 kronor av domänfondens
avkastning för år 1916 må av Kungl. Maj:t användas för inrättande
från och med den 1 september sistnämnda år av en extra skogsbyrå hos
domänstyrelsen.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 21 höft. (Nr 25.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 25.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
januari 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WaLLENBERG,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde.

Med anledning av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag har 1915
års riksdag såsom driftkostnader under år 1916 för statens domäner förslagsvis
uppfört ett belopp av 8,871,500 kronor att utgå från, domänfondens
avkastning.

Till grund för detta beslut hava lagts följande beräkningar rörande
driftkostnaderna under sistnämnda år, nämligen:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 25.

3

I. Kostnader för domänstyrelsen:

avlöningsstat för styrelsen ............................ kronor 168,600

ålderstillägg åt styrelsens personal............... » 11,000

pensionering av styrelsens personal ............ » 2,000

anställande av extra amanuenser och biträden

hos styrelsen samt renskrivning m. m. ... » 9,600

styrelsens expenser............... » 18,000

rese- och traktamentsersättning åt styrelsens

personal ....,................................................... » 6,000

tryckning av styrelsens årsberättelse............ » 5,000

II. Kostnader för statens skogsdomäner:

skogsstatens ordinarie personal... kronor 1,544,300

ålderstillägg åt skogsstatens personal.
............................................... » 114,000

pensionering av skogsstatens personal.
......................,........................ )) 65,000

egentliga förvaltningskostnader,
därav minst 150,000 kronor till

avdikningar å kronans skogar
i de norrländska länen och i

Kopparbergs län ....................... » 7,019,900 8,743,200

Avgår anslag för tillsyn å enskildas
skogar i lappmarkerna
och Sårna socken med Idre

kapellag....................................... » 170,000

Avgår anslag för tillsyn å enskildas
skogar i Västerbottens och Norrbottens
läns kustland ............... » 102,400 272.400

III. Kostnader för statens jordbrnksdomäner:

avlöning åt domänintendenter ........................ kronor 35,500

resekostnader vid domänförvaltningen......... » 45,000

övriga med förvaltningen av jordbruks domänerna

förenade kostnader ................. » 100,000

220,200.

,470,800.

180,500.

Summa kronor 8,871,500.

4

Domän *tyrcltc7i.

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 25.

I skrivelse den 30 september 1915 har nu domänstyrelsen framställt
förslag rörande driftkostnaderna för statens domäner under år 1917.

I. Kostnader för domänstyrelsen.

I de såsom kostnader för domänstyrelsen upptagna belopp har
styrelsen nu föreslagit en höjning å 19,400 kronor utöver anslagsbeloppet
för år 1916, så att anslaget skulle bestämmas till 239,600 kronor.
Såsom motiv härför har styrelsen anfört följande.

Styrelsen hade länge insett behovet av en ökning av styrelsens
arbetskrafter med den personal, som i huvudsak erfordrades för inrättandet
hos styrelsen av ytterligare en byrå. Den hastiga utveckling, vari särskilt
statens skogshushållning under senare år varit stadd, hade i väsentlig
grad ökat styrelsens arbetsbörda. Den mångfald av uppgifter, som åvilade
styrelsen utom de göromål, vilka hade direkt sammanhang med förvaltningen
av statens domäner, såsom ordnandet av statens flottledsväsende
och dess förlagsverksamhet för allmänna flottleders inrättande, befattningstagandet
med de ecklesiastika boställenas och löningshemmanens
skogar, av vilka allt flera bleve ställda under skogsstatens omedelbara
vård och förvaltning, utredningar och förslag rörande de nya löneregleringar,
vilka efter hand skulle genomföras för rikets samtliga pastorat,
i vad dessa regleringar påverkades av förefintliga boställen och löningshemman
m. m., hade medfört en allt mera omfattande utredningsverksamhet
och skriftväxling. Vad särskilt anginge statens egna skogar, så
borde det vara tillfyllest att ange några till jämna tusental avrundade
jämförelsesiffror för åren 1909 och 1914, eller dels det första år, då
styrelsens nuvarande organisation ägde bestånd, dels det sista år, för
vilket det ekonomiska resultatet av statens skogshantering vore känt.

1909. 1914.

Statsverkets skogsmedel ........... kronor 8,612,000:— 17,255,000: —

Utgifter för statsskogarnas förvaltning
....................................... » 3,978,000: — 7,012,000: —

Överskott å skogsmedlen kronor 4,634,000: — 10,243,000: —

Vid 1909 års ingång hade omkring 5,882,600 hektar kronoskogar
stått under skogsstatens förvaltning och vid 1913 års utgång (för 1914
vore siffrorna vid avlåtandet av styrelsens skrivelse ännu icke kända)
omkring 5,978,500 hektar.

De sålunda lämnade sifferuppgifterna gåve vid handen, att den
utveckling, som statens skogsväsende undergått under den angivna tid -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 25. 5

rymden, mindre både sin grund i kronoskogarnas ökning än i den
intensivare skogshushållning, som etter hand kommit till utförande.
Att denna utveckling medfört en allt större arbetsbörda för det centrala
ämbetsverkets, domän styrelsens, arbetskrafter, vore påtagligt. Vägledande
vid bedömandet av detta förhållande borde följande uppgifter anses vara,
vilka uppgifter hämtats ur diarierna för styrelsens kameralbyrå, varå i
det allra huvudsakligaste handlades ärenden, som avsåge statens skogsförvaltning
och därmed sammanhängande frågor, samt dess tre skogsbyråer.
Uppgifterna avsåge de av dessa byråer under de senaste fem
åren handlagda ärenden.

1910. 1911. 1912. 1913. 1914.

Kameralbyrån.................................... 2,223 2,342 2,414 2,552 2,571

l:a skogsbyrån ................................. 1,829 1,877 1,997 2,130 2,260

2:a d:o ............................. 1,027 1,851 1,734 2,102 2,340

3:e d:o ............................... 2,010 1,957 2,094 2,223 2,382

Summa ärenden 7,689 8,027 8,239 9,007 9,553.

Ökningen motsvarade från det första till det sista av dessa år i
Iråga om ärenden, som behandlats av nämnda byråer, mer än 24 procent
eller i runt tal vad som år 1910 i medeltal motsvarat en byrås
arbetsmängd. För de tre första kvartalen av år 1915, jämförda med
motsvarande kvartal år 1914, hade ökningen befunnits vara ännu större
eller icke mindre än 15 procent. Genom denna betydande stegring i
ärendenas antal hade det blivit allt svårare för byråcheferna att kunna
bereda ärendena till föredragning; och sedan från och med år 1916
den ordinarie förvaltande skogspersonalen komme att tillökas med 2 överjägmästare,
16 jägmästare, 6 skogsingenjörer och 5 biträdande skogsingenjörer,
varigenom givetvis ärendenas mängd komme att ännu mera
ökas, syntes det bliva ännu svårare, om ej omöjligt, för byråcheferna
att medhinna den på dem ankommande beredningen av ärendena.

Domänstvreisen, som velat avvakta resultatet av de arbeten, som
uppdragits åt tillsatta kommittéer och tillkallade sakkunniga för utredande
av vissa spörsmål beträffande kronoskogarnas förvaltning, den enskilda
skogslagstiftningen och skogsbokföringsväsendets ordnande, innan styrelsen
avgåve ett utförligare förslag beträffande styrelsens egen organisation,
hade endast av detta skäl tvekat att tidigare framlägga något
förslag till en utökning i väsentligare mån av styrelsens arbetskraft.
Särskilt hade styrelsen icke velat framkomma med något fullständigt
förslag till styrelsens omorganisation, innan nämnda arbetsresultat och

Departe mentschefen.

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 25.

de förslag, som däri innehölles, blivit fullständigt kända. Då detta icke
kunde antagas bliva händelsen tidigare, än att i bästa fall organisationsfrågan
kunde komma under riksdagens behandling år 1917, och
alltså en eventuell och otvivelaktigt synnerligen behövlig ny organisation
av ämbetsverket träda i tillämpning först från och med år 1918,
hade styrelsen nu funnit sig nödsakad att framkomma med ett förslag,
som provisoriskt undanröjde de med den nuvarande arbetsbelastningen
förknippade olägenheterna.

Styrelsen föresloge alltså inrättandet av en skogsbyrå utöver de tre
förutvarande, att träda i funktion redan år 1916 från och med september
månads ingång, efter vilken tid av året arbetet inom ämbetsverket vore
i högsta grad forcerat. Denna byrå borde, tills organisationsfrågan
fullständigt ordnats, uppföras på extra stat. För densamma erforderlig
personal skulle utgöra:

en byråchef (extra föredragande) med arvode motsvarande ordinarie
byråchef tillkommande lön, tjänstgöringspenningar och ortstilllägg
.......................................................................................... kronor 8,100: —

en notarie med arvode motsvarande ordinarie
notarie tillkommande lön, tjänstgöringspenningar och

ortstillägg................................................................................. » 4,000:

en amanuens med arvode å..................... » 2,400:

eller tillhopa årligen kronor 14,500: —

För tiden september—december 1916 borde tillkomma
en tredjedel av denna summa, eller ............... » 4,833: 3 3

vartill borde för slutsummans avrundande till
jämna hundratal kronor läggas ett mindre belopp,
att tillföras anslaget till avlönande av extra biträden

samt till renskrivning in. m., å ........................ » 66: 67

eller slutsumma kronor 19,400: —

Av sistnämnda belopp skulle alltså förskottsvis under år 1916
böra utgå 4,900 kronor.

I övriga anslag till domänstyrelsen ifrågasatte styrelsen ingen
ändring till år 1917 uti de belopp, vilka funnes anvisade för år 1916.

Att domänstyrelsen är i hög grad överhopad med arbete, som icke
utan stor svårighet kan av den nuvarande personalen medhinnas, är ett
faktum, som jag kan tillfullo vitsorda. Det ligger i öppen dag, att

7

Kung!,. Maj ds Nåd. Proposition Nr 25.

denna svårighet skall avsevärt ökas, sedan med ingången av år 1916
skogsstatens ordinarie personal erhållit den betydliga tillökning, som
beslöts vid 1915 års riksdag. Eu sådan ökning i arbetsmängden är
förövrigt en självfallen följd av den stegrade intensitet i fråga om skötseln
av statens skogar, som småningom inträtt, och vilken riksdagen uttryckligen
gillat och velat befrämja, samt vilkens resultat delvis redan visat
sig i de allt större inkomster, som statsskogarna givit under senare år.
Det är även uppenbart, att till följd av huvudmassans av statsskogarna
läge i de avlägsnare delarna av Norrland och Dalarna samt dessa skogars
egenskap att till huvudsaklig del vara naturskogar, som hittills endast
i mindre mån varit föremål för verklig skogsvård med därtill hörande
arbeten av . skilda slag, mycket ännu återstår att göra för att bringa
upp dem till den avkastning, de böra vid fullt rationell skötsel kunna
lämna. Domänstyrelsen och den under densamma lydande personalen
lida därför icke brist på arbetsuppgifter. Det är tvärtom visst, att
ännu länge dessa uppgifter komma att allt mer vidgas. Huru än förvaltningen
av och tillsynen över ecklesiastika skogar och andra, nu under
domänstyrelsen ställda men icke till domänfonden hörande skogar framdeles
komma att ordnas, är det därför min övertygelse, att domänstyrelsen
enbart för skötseln av de egentliga statsskogarna blir i behov av
ökade arbetskrafter. Jag vill såsom ytterligare skäl härför framhålla,
dels att kronans skogar småningom ökas genom inköp och dels att vid
den nu snart avslutade avvittringen i Västerbottens läns lappmark ovan
odlingsgränsen stora arealer skogsmark torde komma att avsättas såsom
kronoparker.

Jag har därför inga betänkligheter att tillstyrka, att nu förslag
förelägges riksdagen om tillökande av domänstyrelsens arbetskrafter med
personal, motsvarande en ny skogsbyrå. Med hänsyn till att, innan
mera betydande förändringar vidtagas i domänstyrelsens stat, de förslag
torde böra avvaktas, vilka, såsom domänstyrelsen erinrat, äro att förvänta
från vissa tillkallade sakkunniga jämte skogslagstiftningskommittén,
anser jag det emellertid vara lämpligt att, såsom även domänstyrelsen
förordat, den nya personalen tillsvidare uppföres å extra stat. Den under
rubriken: avlöningsstat för domänstyrelsen upptagna posten av 168,600
kronor bör därför i förslaget för år 1917 upptagas med oförändrat
belopp.

Enligt domänstyrelsens förslag skulle den nya personalen utgöras
av en byråchef, en första gradens tjänsteman och en amanuens. Dessa
befattningshavare synas även mig erforderliga. Styrelsen har för dem
föreslagit avlöningar till samma belopp som de till motsvarande tjänste -

8

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition Nr 25.

män hos styrelsen nu utgående. Häremot vill jag dock göra den erinran,
att då byråchefen och omförmälde första gradens tjänsteman icke skola
anställas å ordinarie stat, avdrag å deras arvode bör göras med belopp,
som motsvarar den ordinarie tjänsteman i samma grad åliggande avgift
till egen pensionering, nämligen i avrundade tal för byråchel 300 kronor
och för första gradens tjänsteman 100 kronor, så att avlöningarna
komma att utgöra resp. 7,800 och 3,900 kronor. Mot det föreslagna
amanuensarvodet, 2,400 kronor, har jag icke någon erinran. Sammanlagda
årsavlöningen till dessa tre tjänstemän skulle alltså uppgå till 14,100
kronor.

På sätt domänstyrelsen föreslagit synes det mig synnerligen önskvärt,
att denna extra byrå må kunna träda i verksamhet redan från
och med september månad år 1916. Domänstyrelsen har ifrågasatt, att för
detta ändamål en tredjedel av årsbeloppet nu skulle tilläggas och, efter
viss avjämning, upptagas bland driftkostnaderna för år 1917. Denna förskottsmetod
synes emellertid icke böra tillämpas beträffande ett affärsdrivande
verk, utan böra enligt min mening utgifterna för den extra
skogsbyrån under år 1916 upptagas såsom utgift bland driftkostnaderna
för samma år. I betraktande av att den av riksdagen år 1915 fastställda
beräkningen av domänfondens driftkostnader för år 1916 endast skett
förslagsvis, skulle möjligen icke ens medgivande behövt begäras av
riksdagen att inrätta ifrågavarande byrå redan från ingången av september
månad sistnämnda år. Det synes mig emellertid vara med god
ordning överensstämmande att vid en organisationsfråga, sådan som
denna, inhämta riksdagens samtycke därtill.

Några särskilda medel för 1916 års utgifter till denna byrå behöva
alltså icke nu tagas i beräkning bland 1917 års driftkostnader. För de
fyra sista månaderna av år 1916 fordras emellertid tredjedelen av 14,100
kronor eller 4,700 kronor, vilket belopp alltså bör utgå såsom driftkostnad
för år 1916.

Då det av domänstyrelsen föreslagna tilläggsbeloppet av 66 kronor
67 öre, som skulle tillföras anslaget till avlönande av extra biträden samt
till renskrivning in. m., enligt vad styrelsen framhållit tillkommit för
summans avrundande, synes dylikt tillägg nu kunna lämnas å sido.

Då jag i likhet med domänstyrelsen icke finner anledning ifrågasätta
någon ändring i övriga anslagsposter, som upptagas under huvudrubriken:
»Kostnader för domänstyrelsen», tillstyrker jag, att dessa

anslagsposter i beräkningen för år 1917 upptagas med oförändrade
belopp.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 25.

9

II. Kostnader för statens skogsdomiiner.

1 förberörda skrivelse den 30 september 1915 har domänstyrelsen Skogsstatens
förmält sig ämna senare framlägga förslag till inrättande av ett antal personal*
nya kronojägartjänster för de delar av landet, som icke berörts av de Domän.
vid 1915 års riksdag beslutade ändringar ifråga om bevakningspersonalen styrelsen.
å ordinarie stat. Sådan framställning har därefter gjorts av nämnda
styrelse i skrivelse den 13 december 1915, vari anföres följande.

»Vid bedömandet av, i vad mån behovet av en ökad bevakar- och arbetsledarkår
bör tillgodoses genom inrättandet av nya ordinarie tjänster, har domänstyrelsen
ansett sig böra taga i övervägande ej mindre de vidder av kronans eller
andra allmänna skogar, som redan nu äro föremål för kronojägarnas verksamhet
och som, där de äro alltför stora eller mycket spridda, motivera en utökning av
bevakningstrakternas antal, än även skogshushållningens intensitet och det ökade
arbete, som följer härav och av sådana anordningar, som exempelvis virkets förädling
genom sågindustri, vilken, på samma gång den bereder statsverket ökade
nettoinkomster av skogsbruket, medför betydligt ökat arbete redan genom virkets
fällning och aptering i skogen, och därför medför krav på ökade arbetskrafter.

Belysande för dessa förhållanden äro därför de uppgifter, som lämnats i vidfogade
tablå över revirens storlek och deras fördelning i bevakningstrakter, sådan denna
fördelning för det närvarande är och sådan den skulle gestalta sig, därest styrelsens
nu framställda förslag skulle vinna beaktande.

Vad beträffar de i tablån meddelade arealuppgifterna får domänstyrelsen
påpeka, att den fördelning, som däri gjorts mellan skogar under skogsstatens förvaltning
och skogar under dess kontroll, är en beteckning för rådande förhållanden
endast vid en viss tidpunkt. Oupphörligt ändras denna fördelning därigenom, att
allt flera skogar, särskilt sådana till kronans utarrenderade jordbruksdomäner och
ecklesiastika boställen, ställas under skogsstaten eller att marker bliva för skogsväsendets
räkning inköpta, varigenom arealsummorna i den första kolumnen ökas,
medan i vissa fall med anledning härav summor i andra kolumnen minskas. Men
oavsett detta är skogsstatens bestyr med även de skogar, som enligt gängse talesätt
allenast äro under skogsstatens uppsikt och kontroll, så omfattande, särskilt vad
angår skogsskötseln, att de båda arealsummorna tillhopa giva en ganska klar bild
av arbetsbördan för den bevakande (direkt arbetsledande) personalen.

Den avsevärt större delen av de nu ifrågasatta nya kronojägartjänsterna,
eller 20 av 26, kommer att ersätta lika många tjänster, som redan under ett flertal
år varit på extra stat inrättade och vartill medel beviljats genom fastställande av
de årliga generalförslagen till utgifter för förvaltningen av statens domäner. Till
arvoden åt nämnda 20 kronojägare äro för innevarande år anvisade 19,680 kronor.

Medan alltså en viss begränsning kan ske i utgifter för den extra skogsbevakningen,
om dess tjänster bliva satta på fast stat, vinna vederbörande tjänstinnehavare den
tryggare tjänsteställning, som innehavet av fast beställning medför, bland annat
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 21 höft. (Nr 25.) 2

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 25.

för rätt till ålderstillägg och pension. För var och en av de föreslagna 26 nya
kronojägartjänsterna beräknas löne- och övriga förmåner skola utgöra 600 kronor
i lön, 500 kronor i tjänstgöringspenningar och 100 kronor i hyresersättning, det
sistnämnda beloppet att utgå så länge bostad icke tillhandahålles tjänstinnehavare
genom skogsväsendets försorg. Däremot måste respenningarna självfallet variera,
alltefter som en bevakningstrakt är mer eller mindre vidsträckt, de olika skogarna
flera eller färre och vitt spridda eller nära varandra belägna och kommunikationsmedlen
mindre utvecklade eller goda. Ett årligt respenningbelopp av 200 kronor
föreslås sålunda för 1 kronojägare i Arvika revir, 1 i Karlstads revir och 1 i
Västerås revir (tillhopa 3); 150 kronor respenningar föreslås för 1 kronojägare i
Arvika revir, 1 i Stockholms revir, 1 i Linköpings revir, 1 i Kinne revir, 1 i Aspelands
revir, 1 i Jönköpings revir, 1 i Västbo revir och 1 i Södra Skånes revir,
(tillhopa 8); 100 kronor respenningar föreslås för 3 kronojägare i Kristinehamns
revir, 1 i Gripsholms revir, 1 i Nyköpings revir, 1 i Karlsby revir, 1 i Kinda
revir, 1 i Tivedens revir, 1 i Kinne revir, l i Slättbygds revir, 1 i Kosta revir och
1 i Uddevalla revir (tillhopa 12); och 50 kronor i respenningar ifrågasättes slutligen
för 2 kronojägare i Bjurfors skolrevir och 1 i Hunnebergs revir (tillhopa 3).

Därest Eders Kungl. Maj:t och riksdagen skulle finna skäligt godkänna vad
domänstyrelsen nu föreslagit, skulle den erforderliga tilläggsavlöningsstaten få följande
utseende:

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Res-

penningar

Hyres-

ersättning

Summa

kronor

1 kronojägare.................................

600: —

500: —

100: —

1,200: —

25 kronojägare.................................

Respenningar åt 3 kronojägare å 200,

15,000: —

12,500: —

— —

2,500: —

30,000: —

8 kronojägare å 150, 12 kronojägare
å 100 och 3 kronojägare å 50 kronor

3,150: —

3,150: —

Summa

15,600: —

13,000: —

3,150: —

2,600: —

34,350: —

I fråga om de nya tjänstinnehavarnas rätt till ålderstillägg till lönen efter
viss tids tjänstgöring i ordinarie befattning liksom ock till pension efter avskedstagandet
bör gälla, vad redan nu finnes stadgat.»

Kungl. Maj:t8 Nåd. Proposition Nr 25. 11

Den i skrivelsen åberopade tablå år av följande utseende.

Distrikt

Allmänna skogar å
vilka kronojägare
arbeta

Antal ordinarie
kronojägare

Revir

under

skogs-

staten

under

kontroll

nu

efter

reglering

h e k

tar

Bergslags ...........................

Arvika

8,772

3,701

3

5

Karlstad

6,847,''

6,111

3

4

Kristinehamn

11,532

1,0192

1

4

Västerås

5,998

6,882

3

4

Bjurfors skol-

6,218

1

3

Östra .................................

Stockholm

10,326

8,505

5

6

Gripsholm

4,624

5,754

3

4

Nyköping

5,056

10,180

3

4

Karlsby

7,438

922

3

4

Omberg j

(

1

1

Linköping <

15,431

13,594

3

Kinda J

i

5

4

Västra ..............................

Tiveden

9,907

2,381

6

7

Kinne

6,339

5,495

5

7

Slättbygd

8,936

4,240

4

5

|

Hunneberg

6,603

3,380

5

6

Uddevalla

9,404

7,740

3

4

Småland.............................

Aspeland

14,405

5,610

3

4

Jönköping

14,600

8,763

3

4

Västbo

11,684

7,117

3

4

Kosta

16,222

1,812

4

5

Södra .................................

Södra Skånes

2,544

2,375

5

6

Summa

182,886

105,581

72

98

288,467

Medeltal för kronojägare nu ....................................... 4,006

» » > efter regleringen..................... 2,944

Det synes mig givet, att i mån som skogsskötselns intensitet
stegras och statens skogar ökas genom inköp behov framträder av tillökning
i den ordinarie bevakande personalen även inom de sydligare
distrikten, vilka icke i fjol tillgodosågos vid den då beslutade utökningen

Departements chefen.

12

Ålderstillägg
åt skogsstatens

personal.

Pensionering
av skogsstatens

personal.

Egentliga

förvaltnings kostnader.

Domän styrelsen.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 25.

av sagda personal. Mot vad domänstyrelsen nu i sådant avseende föreslagit,
finner jag icke anledning till någon erinran.

Då avlöningsstaten för skogsstatens ordinarie personal enligt fjolårets
beslut slutar på 1,544,300 kronor, skulle alltså densamma nu ökas
med 34,350 kronor till 1,578,650 kronor.

Till ålderstillägg åt skogsstatens personal har bland driftkostnaderna
beräknats en anslagspost å 114,000 kronor. Domänstyrelsen har nu
meddelat, att styrelsens huvudbok för år 1914 utvisade, att under sistnämnda
år utbetalts tillhopa 122,375 kronor i form av sådana ålderstillägg,
samt hemställt om anslagspostens höjning till 125,000 kronor.

En sådan höjning synes mig befogad.

I posten till pensionering av skogsstatens personal, nu upptagen
till 65,000 kronor, har icke föreslagits någon ändring och torde den
böra för år 1917 upptagas med oförändrat belopp.

I ovanberörda skrivelse den 30 september 1915 har domänstyrelsen
beträffande de egentliga förvaltningskostnaderna för statens skogsdomäner
anfört huvudsakligen följande.

»En given följd av skogshushållningens utveckling och de nya avsättningsmöjligheter,
som efter hand yppa sig för kronans skogsprodukter, är, att de egentliga
förvaltningskostnaderna ökas år från år. I direkt proportion till stegringen i statsverkets
skogsmedel står det ökade behovet av medel för virkesprodukternas avverkning,
utdrivning och framflottning till industri- eller skeppningslägen, liksom
ock, efter hand som smärre virkessortiment kunna vinna avsättning, ökade möjligheter
uppstå för avverkningens bedrivande på ett sådant sätt, att skogstrakter, som
äro och till och med länge varit huggfärdiga, kunna ersättas med nya bestånd, för
vilket ändamål i de flesta fall fordras åtgärder från skogshushållarens sida genom
markberedning, vattenavledning och direkta kulturarbeten. Således komma kostnaderna
för sådana åtgärder med nödvändighet att ökas. Av skäl som domänstyrelsen
ofta betonat och därför nu icke anser sig behöva upprepa, utvisa jämväl en del
andra utgiftstitlar för skogsdomänerna en fortgående ökning, såsom exempelvis
väganläggning, byggnadsarbeten, skatter och onera med flera. Ett önskemål, vilket
styrelsen vid beräknandet av det erforderliga driftkapitalet för statsskogarna under
år 1917 tagit hänsyn till, är ock, att den fullständigare taxering och indelning av
dessa skogar, som för några år sedan påbörjats i avsevärt större skala än förut,
måtte än mera påskyndas, efter hand som ökade arbetskrafter till detta viktiga
värv stå till buds.

Domänstyrelsen meddelar på sedvanligt sätt här jämförande uppgifter för
den betydligaste och på storleken av statsverkets skogsmedel direkt influerande
utgiftsposten bland kostnaderna för statsskogarna under de senaste fem åren, nämligen
för avverkning och virkestransport:

13

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 25.

år 1910
» 1911
» 1912

880,810 kronor

» 1913.
» 1914 .

2’,496,124 »

1,054,902 »

1,349,862 >

1,933,833 »

För år 1915 äro motsvarande kostnader beräknade till 2,702,287 kronor, men
torde i själva verket komma att snarare överstiga än understiga 3,000,000 kronor,
enär Eders Kungl. Maj:t på framställning av styrelsen, huvudsakligast för avverkningsändamål,
anvisat 400,000 kronor till ökade förvaltningsutgifter för statsskogarna.

Till följd av fortfarande rådande osäkerhet på den utländska marknaden försvenska
skogsprodukter och alster av sådana är det ytterligt vanskligt att redan
nu bedöma behovet av rörelsekapital för statens skogshushållning under år 1917.
Det torde emellertid kunna antagas, att det nu rådande krigstillståndet mellan de
europeiska länder, vilka äro våra bästa exportorter för virke och trämassa, då
upphört, och att till botande av de revor, kriget åstadkommit, erfordras trävaror i
mer än vanligt stor mängd. Likaledes torde Englands och andra europeiska länders
stenkolsindustri behöva vår pitprops och åtskilliga inom- och utomeuropeiska länders
pappersindustri vår trämassa. Man torde därför hava att förvänta en synnerligt
livlig trävarumarknad under några år framåt. Behovet av rörelsemedel torde därför
bliva stort, liksom man har anledning att räkna med rikligt inflytande inkomster
för det år, som detta statförslag avser.

En viss ledning vid bedömandet av sagda behov torde man kunna erhålla
genom en sammanställning av de förslag till förvaltningsutgifter för år 1916, vilka
vederbörande revirförvaltare nu avlämnat till respektive överjägmästare, och vilkas
slutsummor meddelats styrelsen. Dessa förslag, som allenast upptaga de utgifter,
vilka äro avsedda att bestridas genom jägmästarna, komma vid skeende granskning
hos styrelsen sannolikt att i ena eller andra riktningen undergå förändringar, vilka
dock troligen icke bliva av den betydenhet, att förslagen därigenom behöva förlora
sin vägledande betydelse.»

Sedan styrelsen meddelat, att dessa förslag för år 1916 slutade
på tillhopa 6,810,297 kronor, liar styrelsen fortsatt sålunda.

»Då statsverket för den närmaste framtiden torde hava behov av ej oväsentligt
ökade skogsmedel och förty anslaget till avverkning och virkestransport måste
antagas bliva avsevärt höjt, och då vidare det huvudsakligaste av de för år 1915
föreslagna, men på grund av ekonomisk kristid något uppskjutna arbetena med väganläggningar,
dikningar, byggnader med mera icke utan avsevärda olägenheter kunna
längre fördröjas, anser styrelsen, att »jägmästarnas förvaltningsutgifter» under år
1916 icke kunna beräknas till lägre belopp än omkring 6,800,000 kronor. Med
utgångspunkt härifrån och med antagande att övriga förvaltningsutgifter för statsskogama
komma att i huvudsak bliva lika år 1916 som dem för år 1915 — kostnaderna
för byggande och underhåll av skogspersonalens bostäder synas dock komma
att ökas med omkring 25,000 kronor — torde de sammanlagda förvaltningsutgifterna
för år 1916 för statsskogarna nu böra beräknas till ungefär följande belopp:

Departements chefen.

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 25.

1. de direkta förvaltningsutgifterna................................................... kronor 6,800,000

2. för skogsindelning, dagarvoden, resekostnader, vissa bygg nadsarbeten

med mera ett med 25,000 kronor över 1915

års anslag höjt belopp................................................................ » 818,761

3. för avlöning åt extra tjänstemän med mera, undantagande

extra bevakare, vilkas arvoden ingå i beloppet direkta
förvaltningsutgifter här ovan .................................................... » 290,645

4. till överjägmästares expenser med mera, 1915 års belopp

med tillägg för 2 nya överjägmästare.................................... » 25,910

Summa kronor 7,935,316

Till utgifter av förevarande slag finnas emellertid anvisade allenast 7,019,900

kronor.

Ehuru man kan förvänta, att under år 1917 utgifterna för kronoskogarnas
förvaltning, därest under år 1916 får i fråga om förvaltningsåtgärder utföras, vad
som omständigheterna tvingat till eftersättande under innevarande år, så att säga
kunna bringas i normalläge, anser likväl domänstyrelsen, att de direkta förvaltningsutgifterna
för år 1917 icke böra beräknas lägre än till 7,500,000 kronor; ty den
fortsatta utvecklingen av statsskogshushållningen, strävan efter ökade inkomster
från statsskogama och nödvändigheten av att i större utsträckning än hittills
vårda sig om skogsåterväxten i rikets norra delar kräva nödvändigt tillgång på tillräckliga
rörelsemedel. Medräknas dels här förut vidrörd kostnad för skogsstatens
ordinarie personal — häri ej medräknade kostnaderna för de nya kronojägartjänster,
som styrelsen något senare i år ämnar föreslå till inrättande — (löner 1,544,300
kronor, ålderstillägg och pensioner 190,000 kronor), tillhopa 1,734,300 kronor, dels
ock de år 1917 avseende, i närmast förestående tablå för år 1916 angivna, övriga
utgifter för kronoskogarnas förvaltning (1916 års belopp beräknat till 1,135,316
kronor), vilka böra sättas till 1,165,700 kronor, enär styrelsen förväntar en utvridning
av arbetena för skogsindelning och skogstaxering och härför beräknar en
kostnadsökning å 30,000 kronor, så synas totalkostnaderna för kronoskogarnas förvaltning
under år 1917 böra upptagas till 10,400,000 kronor. Härifrån skola likväl
avräknas bestämt anslag för tillsyn å enskildas skogar i Norr- och Västerbottens
län samt Sårna socken med Idre kapellag i Kopparbergs län, utgörande enligt 1915
års riksdags av Eders Kungl. Maj:t stadfästade beslut 272,400 kronor, varefter alltså
återstå 10,127,600 kronor, att utgå av domänfondens avkastning.»

Sedan generalförslag'' angående driftkostnader under år 1916 för
statens domäner numera blivit fastställt, har jag med ledning av detta
förslag ävensom generalförslaget för år 1915 låtit för jämförelse uppgöra
följande tabell, upptagande de förvaltningskostnader för skogsdomänerna
under berörda två år, som utgöras av jägmästarnas förvaltningsmed
el jämte kostnader för extra skogsbevakning, och vilka
för år 1916 motsvaras av domänstyrelsens omförmälda, preliminära
summa av 6,800,000 kronor.

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 25. 15

1915

1916

Ökning

Minskning

Extra skogsbevakning ...........................

346,110

335,992

10,118

Avverkning och virkestransport ..............

2,702,287

3,598,189

895,902

Skogsodling och beståndsvård ...............

344,946

455,839

110,893

Vägar ..................................................

106,796

210,360

103,564

Hägnad m. in.......................................

34,466

58,633

24,167

Dikning ................................................

200,192

394,826

194,634

Byggnader.............................................

268,012

513,397

245,385

Inventarier ..........................................

15,252

27,218

11,966

Skatter ................................................

666,628

743,182

76,554

‘ —

Diverse utgifter ....................................

183,495

253,967

70,472

Summa kronor

4,868,184

6,591,603

1,733,537

10,118

Det av domänstyrelsen i skrivelsen den 30 september 1915 förslagsvis
till 6,800,000 kronor beräknade beloppet har alltså i generalförslaget
nedsatts med något över 200,000 kronor.

I jämförelse med år 1915 visa samtliga poster utom för extra
skogsbevakning en i allmänhet mycket stark ökning, vilken beror på
de omständigheter, domänstyrelsen framhållit i sin merberörda skrivelse
den 30 september 1915, nämligen huvudsakligen ökade avverkningar
ävensom arbeten av olika slag, vilka under år 1915 måst eftersättas
men icke längre kunna uppskjutas. Det hade egentligen kunnat förväntas,
att på grund av den stora tillökning, den ordinarie bevakningspersonalen
vunnit från och med år 1916, kostnaderna för den extra
personalen skulle kunnat minskas mer än som nu skett, men även här
spela de ökade avverkningarna och övriga arbeten in, vilka krävt, att
den bevakande personalen, ordinarie och extra tagna tillsammans, erhåller
förstärkning.

Samtliga egentliga förvaltningskostnader för statens skogsdomäner,
motsvarande den i driftkostnadsberäkningen för år 1916 upptagna
summan av 7,019,900 kronor, hava i generalförslaget för samma år
måst upptagas till 7,748,400 kronor.

Till jämförelse härmed vill jag erinra, att för möjliggörande av
ökade avverkningar redan under år 1915 Kungl. Maj:t måst under loppet
av samma år av domänfondens avkastning anvisa icke mindre än 550,000
kronor utöver det i generalförslaget för samma år upptagna beloppet.

Vad beträffar år 1917 har domänstyrelsen beräknat jägmästarnas
direkta förvaltningsutgifter jämte extra skogsbevakning, motsvarande

Förnyelsefond
för
återväxtkostnader.

Domän.
ttyreDen.

Departements chefen.

16 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 25.

de i närmast härovan intagna tabell till 6,591,603 kronor för år 1916
beräknade utgifter, till 7,500,000 kronor. Jag anser denna summa icke
kunna tåla någon nedsättning, icke ens vid bifall till vad jag härovan
förordat beträffande uppförande å ordinarie stat av 26 nya kronojägarbefattningar.
Mot domänstyrelsens beräkning för år 1917 av övriga
utgifter för kronoskogarnas förvaltning till 1,165,700 kronor har jag
icke annan erinran att göra, än att beloppet synes böra för hela driftkostnadssummans
avjämning höjas till 1,165,950 kronor. De egentliga
förvaltningskostnaderna skulle i enlighet härmed upptagas inalles till
8,665,950 kronor.

I detta sammanhang anser jag emellertid lämpligen böra behandlas
en av domänstyrelsen i merberörda skrivelse den 30 september 1915
gjord framställning av följande lydelse.

»Slutligen får domänstyrelsen hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen, att av 1917 års skogsmedel ett belopp av 1,000,000 kronor reserveras
och avsättes till en fond, att användas då på grund av minskade skogsmedel svårighet
med hänsyn till andra statsbehov kan uppstå att erhålla nödiga medel till de
markförbättrings- och föryngringsåtgärder, som särskilt i Norrland komma att, just
på grund av förutvarande stora avverkningar, erfordras. Efter den högkonjunktur,
som nu några år torde komma att råda, motser styrelsen nämligen, att en för skogshanteringen
kännbar lågkonjunktur kommer att inträda och under en följd av år
göra sig gällande. Givetvis komma bruttoinkomsterna att då i avsevärd mån nedgå,
beroende på dels en sannolikt betydlig reduktion i virkesprisen, dels den i följd
därav nödtvungna sänkningen av avverkningsbeloppet. Men tyvärr kan man icke
beräkna, att de då stegrade utgifterna skola kunna sänkas i samma proportion. Man
kan därför befara, att det vid sådant förhållande skall anses nödvändigt att avknappa
även anslagen till behövliga skogsvårdsåtgärder. Det synes därför styrelsen vara
klokt, att under tider, då skogsmedlen inflyta rikligt, en, om man så vill säga, förnyelsefond
på detta sätt avsättes.»

Ätt åtgärder för markförbättring och föryngring måste vidtagas i
samma mån som skogarna avverkas, är uppenbart, och det torda
också vara klart, att kostnaderna härför måste anses som en del av
domänfondens driftkostnader. Kunde dessa åtgärder på varje område
ständigt vidtagas samma år, som avverkningen äger rum, skulle ju
kostnaderna tydligen också komma att drabba vinsten av avverkningen.
Nu kunna av tekniska skäl ifrågavarande åtgärder i allmänhet icke fullbordas
förrän flera år efteråt. Dessa senare års räkenskaper komma då
att drabbas av kostnader, som i verkligheten hänföra sig till ett föregående
år, vilket ju principiellt måste anses som ett fel. Detta fel
skulle emellertid ha mindre praktisk betydelse, om avverkningarna vore
ungefärligen lika stora år efter år. Då så emellertid ingalunda är fallet^

17

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 25.

utan växlingarna i avverkningen äro ganska betydliga, måste det anses
önskvärt, att varje avverkningsår får sörja för de återväxtkostnader,
som hänföra sig till detsamma.

Domänstyrelsen har nu föreslagit en tillfällig extra avsättning av
en miljon kronor för framtida skogsvårdsåtgärder. Emellertid synes
mig syftet kunna vinnas på ett principiellt riktigare sätt, om för varje
år viss procentsats av domänfondens bruttoinkomst av skogsrå edel avsättes
till en förnyelsefond för återväxtkostnader. Ur denna förnyelsefond
böra sedan alla återväxtkostnader, varunder inbegripas kostnader för
markförbättrings- och föryngringsåtgärder, betalas, i den mån fonden
lämnar tillgång därtill.

För att utröna, hur stor ifrågavarande procentsats behöver vara,
har jag låtit upprätta nedanstående tablå över de viktigaste av statens
skogsdomäners nyssberörda återväxtkostnader i förhållande till skogsmedlens
bruttobelopp:

År

Skogsmedel

Skogsodling
resp. dikning

Summa återväxt- Procent av

kostnader skogsmedel

1912

13,134,365

243,319

183,102

426,421 3.25

1913

15,040,751

277,289

203,014

480,303 3.19

1914

17,328,244

312,859

260,754

573,613 3.31

1915

20,564,000

364,017

208,952

572,969 2.79

1916

26,600,000

455,839 »)
394,826 2)

850,665 3.15

1917

27,000,000 *)

Man finner, att återväxtkostnaderna i allmänhet rört sig om 3 V*
procent av skogsmedlens bruttobelopp. Emellertid måste ett dylikt
procenttal, enligt vad jag av chefen för domänstyrelsen under hand inhämtat,
numera anses otillräckligt. Kraven på återväxtåtgärder äro
nämligen relativt små, så länge avverkningen uttages genom blädning,
ljushuggning och gallring, men bli betydliga i den mån avverkningen
börjar utföras i form av trakthuggning. Sistnämnda form för avverk *)

beräknade belopp.
s) enligt generalförslaget.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 21 höft (Nr 25.)

3

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 25.

ningen har endast under senare tid kunnat användas i Norrland och
först under sista åren i övre Norrland, där huvudparten av statens skogar
är belägen. Emellertid kommer denna avverkningsform att med den
ökade möjligheten att avsätta smärre dimensioner även i övre Norrland få
en efter hand allt mer stegrad användning. Därstädes hava statens skogsdomäner
stora områden med förut för hårt genomblädade bestånd, där
marken genom denna huggningsmetod blivit på ena eller andra sättet
försämrad — förvildad och förtorkad eller försumpad — och där nu.
sedan även smärre dimensioner kunna avsättas, större eller mindre
hyggen måste upptagas för att efter behövliga markvårdsåtgärder kunna
skogsödla#. Vidare finnas där stora, mer eller mindre försumpade trakter
med degenererade och oväxtliga bestånd, som nu kunna och böra trakthuggas
för samma åtgärders vidtagande, vilka där emellertid på grund
av försumpningen bliva betydligt kostbarare. Och vidare krävas för
dessa åtgärder — hyggesrensning, dikning och skogsodling — ett flertal
år efter avverkningens utförande, ena gången flera andra gången färre,
vilket endast för varje särskilt fall kan beräknas.

På grund av dessa förhållanden måste en avsevärd höjning av anslaget
till återväxtkostnader äga rum. Jag har kommit till den uppfattningen,
att återväxtkostnaderna i förhållande till skogsmedlens bruttobelopp
lämpligen böra upptagas till 5 procent. Vid eu bruttosumma för
skogsmedlen av 15 miljoner kronor, vilket ungefärligen motsvarar 1913
års förhållanden, skulle avsättningen till återväxtkostnader kommit att
uppgå till 750,000 kronor, vilket ju representerar en avsevärd höjning
i jämförelse med det för ändamålet under 1913 i verkligheten avsedda
beloppet, 480,303 kronor. För 1916 skulle motsvarande avsättning utgjort
1,330,000 kronor, alltså ungefär 480,000 kronor mer än det belopp,
som för detta år beräknats. Den föreslagna förnyelsefonden skulle alltså
efter årets slut haft en behållning på omkring en halv miljon kronor,
med vilken återväxtkostnader hänförbara till 1916 års ovanligt stora
avverkning skulle kunnat bestridas under följande år. Och en högst
betydande behållning kommer, om förslaget bifalles, sannolikt att uppstå
för år 1917. Därest denna princip fortfarande tillämpas, är det att hoppas,
att förnyelsefonden skall, efter det innevarande högkonjunktur upphört,
äga en behållning, som blir tillräcklig för dess ändamål.

På grund av vad jag sålunda anfört vill jag förorda, att bland
statens domäners driftkostnader för år 1917 ett belopp av fem procent
å skogsmedlens beräknade belopp 27,000,000 kronor eller 1,350,000
kronor upptages som avsättning till en förnyelsefond för återväxtkostnader.

Vid bifall till detta förslag skulle, då domänstyrelsen redan i sitt

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 25.

förslag till beräkning av driftkostnader för år 1917 i dessa anser sig
ha inräknat ett anslag till återväxtkostnader av olika slag av i runt
tal en miljon kronor, beloppet av driftkostnaderna för skogsdomänerna
komma att höjas med 350,000 kronor.

Detta belopp är ju vida lägre än den av domänstyrelsen för år 1917
föreslagna extra miljonen, men om avsättningen till förnyelse fonden icke
blir tillfällig utan även för framtiden iakttages, bör det av mig förordade
systemet i hög grad skänka skogsskötseln stadga och trygghet.

Förnyelsefondens införande i beräkningen synes nu böra äga rum
på det sätt, att ovanberörda till 8,665,950 kronor sammanräknade egentliga
förvaltningskostnader minskas med 1,000,000 kronor och förnyelsefonden
upptages särskilt med ett belopp av 1,350,000 kronor.

Då dikningskostnader framdeles skola bestridas av förnyelsefonden
och säkerligen komma att, liksom redan under senare år varit fallet,
stiga till ganska stora belopp, lärer det icke längre vara nödvändigt att
bibehålla den från tiden före domänfondens inrättande stammande föreskriften,
att minst 150,000 kronor skola användas till avdikningar å
kronans skogar i de norrländska länen och i Kopparbergs län.

Jag anhåller vidare att få erinra om följande ärende.

I utlåtande den 3 december 1915 med anledning av gjord framställning
om beredande av livränta åt arbetaren Lars Erik Jansson i
Källan, vilken skadats vid skogsarbete för kronans räkning, hade statskontoret,
med erinran att under riksstatens tionde huvudtitel finnes uppfört
ett ordinarie förslagsanslag till bestridande av statsverket på grund
av lagen den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av
olycksfall i arbete åliggande utgifter för livräntor m. m. och att från
detta anslag dittills- bestritts jämväl de olycksfallsersättningar, som tillerkänts
skogsarbetare med liera, vilkas avlöning utginge från statens
domäners fond, vidare anfört följande.

Då förvaltningen av statens domäner allt ifrån ingången av år
1912 vore att hänföra till statens affär sdrivande verk och då övriga
dylika verk ansetts böra själva bära även den del av driftkostnaden,
som utgjordes av ersättningar för skada till följd av olycksfall under
arbete hos verket, ville statskontoret ifrågasätta, huruvida icke dylika
ersättningar till skogsstatens personal borde såsom en domänfondens
driftkostnad hädanefter anvisas att utgå från nämnda fond.

Därjämte hade statskontoret, med erinran att 1914 års senare
riksdag på Kungl. Maj:ts förslag beslutat, att de pensioner, som med
tillämpning av gällande lag angående civila tjänstinnehavares rätt till

Ang. olycksfallsersättningar
åt
skogsarbetare
i statens
tjänst.

20

Samman fattning.

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 25.

pension efter 1012 års början beviljats eller komme att beviljas domänförvaltningens
personal, skulle från och med år 1915 utgå från statens
domäners fond, ifrågasatt, huruvida icke en bestämmelse borde meddelas,
att livränta, som efter 1912 års början med tillämpning av 1901 års
ovannämnda lag beviljats skogsarbetare med flera, som åtnjutit avlöning
från nämnda fond, skulle från och med år 1916 utgå från samma fond.

I anledning härav hade domänstyrelsen yttrat sig den 15 december 1915.

Vid föredragning härav den 31 december 1915 fattade Kungl.
Maj:t beslut i fråga om livränta till ovanbemälde Jansson och förklarade
sig vilja framdeles i varje särskilt fall meddela föreskrift angående de
medel, från vilka livräntor och andra ersättningar för olycksfall, vilka
kunde komma att av Kungl. Maj:t beviljas, skulle utgå, samt förordnade
tillika, att livräntor och andra ersättningar, som efter 1912 års början
med tillämpning av lagen den 5 juli 1901 angående ersättning för skada
till följd av olycksfall i arbete beviljats skogsarbetare och andra personer,
vilka åtnjutit avlöning från statens domäners fond, skulle för
tiden från och med år 1916 utgå från samma fond.

Vad sålunda förekommit i ändamål att i detta avseende likställa
statens domäner med statens övriga affärsdrivande verk torde lämpligen
böra på detta sätt bringas till riksdagens kännedom. Några särskilda
medel torde icke nu behöva tagas i beräkning för detta ändamål.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit i fråga om kostnader för
statens skogsdomäner, skulle dessa upptagas tillhopa till 10,784,600 kronor.

Härifrån böra dock dragas de bägge ordinarie anslagen under
nionde huvudtiteln för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna och
Särna socken med Idre kapellag samt för tillsyn å enskildas skogar i
Västerbottens och Norrbottens läns kustland å tillhopa 272,400 kronor,
så att återstående kostnaden bliver 10,512,200 kronor.

III. Kostnader för statens jordbruksdomäner.

I beräkningen av kostnaderna för statens jordbruksdomäner har
domänstyrelsen icke ifrågasatt någon ändring. Dessa kostnader torde
därför böra för år 1917 upptagas under oförändrade titlar och med
samma belopp som för år 1916, tillhopa 180,500 kronor.

Vid bifall till mina här ovan gjorda framställningar skulle följaktligen
driftkostnaderna för förvaltningen av statens domäner under
år 1917 komma att beräknas på följande sätt:

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 25.

21

I. Kostnader för domänstyrelsen;

avlöningsstat för styrelsen............

extra skogsbyrå hos styrelsen ...
ålderstillägg åt styrelsens personal
pensionering av styrelsens personal
.............................................

anställande av extra amanuenser
och biträden hos styrelsen samt

renskrivning in. m...................

styrelsens expenser .....................

rese- och traktamentsersättning

åt styrelsens personal...............

tryckning av styrelsens årsberättelse
.............................................

kronor 168,600

» 14,100

» 11,000

» 2,000

» 9,600

» 18,000

» 6,000

» 5,000 kronor 234,300.

II. Kostnader för statens skogsdomäner:

'' skogsstatens ordinarie personal kronor 1,578,650
ålderstillägg åt skogsstatens personal
............................................. » 125,000

pensionering av skogsstatens personal
............................................. » 65,000

förnyelsefond för återväxtkost nader

.......................................... » 1,350,000

egentliga förvaltningskostnader )> 7,665,950

kronor 10,784,600

Avgår anslag för tillsyn å enskildas
skogar i lappmarkerna och Sårna

socken ............ kronor 170,000

Avgår anslag för
tillsyn å enskildas
skogar i
Västerbottens
och Norrbottens
läns kustland.
................. » 102,400 » 272,400 » 10,512,200.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 21 höft. (Nr 25.) 4

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 25.

in. Kostnader för statens jordbruksdomäner:

avlöning åt domänintendenter ... kronor 35,500
resekostnader vid domänförvaltningen
.......................................... » 45,000

övriga med förvaltningen av jordbruksdomänerna
förenade kostnader.
............................................ » 100,000 kronor 180,500

Summa kronor 10,927,000.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att

dels från och med år 1917 i gällande avlöningsstat för skogsstatens
ordinarie personal uppföra ytterligare tjugusex kronojägare med av mig
härovan tillstyrkta avlöningsförmåner, till följd varav statens slutsumma
kommer att höjas från 1,544,300 kronor med 34,350 kronor till
1,578,650 kronor;

dels, med godkännande av de av mig härovan gjorda beräkningar,
såsom driftkostnader under år 1917 för statens domäner förslagsvis
uppföra ett belopp av 10,927,000 kronor, att utgå av domänfondens
avkastning;

dels ock medgiva, att ett belopp av 4,700 kronor av domänfondens
avkastning för år 1916 må av Kungl. Maj:t användas för inrättande
från och med den 1 september sistnämnda år av en extra skogsbyrå hos
domänstyrelsen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga . . . vid detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Curt Rohtlieb.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.