Kungl. Ma):ts Nåd. Proposition Nr 235.
1
Sr 235.
Kung!.. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående försäljning
av vissa kronoegendomar och upplåtande av
lägenheter från sådana egendomar; given Stockholms
slott den 25 april 1916.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
l:o
att de kronan för förra militiebostället 2 mantal Vallby nr 2 och
3 i Danmarks socken av Uppsala län tillkommande andelar dels i den
för Vallby by utbrutna lott av nämnda sockens allmänning och dels i
skogsskiftet till en under litt. D vid skifte år 1863 å Lilla Söderby i
samma socken utbruten samfällighet må var för sig å offentlig auktion
försäljas till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874
stadgade villkor;
2:o
dels att lägenheterna Eklund och Svedet må var för sig med i
statsrådsprotokollet angivet område från förra militiebostället 2 mantal
Björkeby nr 1 och 2 med underlydande i Toresunds socken av Södermanlands
län upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar;
dels ock att lägenheten Åbykvarn må med i samma protokoll
angivet område från ifrågavarande kronoegendom å offentlig auktion
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 210 höft. (Nr 235.) 1
2
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 235.
till den högstbjudande försäljas under de i brevet den 29 maj 1874
stadgade villkor med rätt för köparen till tillträdesfoder, på sätt uppskattningsmännen’
föreslagit;
3:o
dels att två i statsrådsprotokollet omförmälda, till förra militiebostället
1 Vj mantal Fyrö nr 1 i Skyllinge socken av Södermanlands
län hörande allmänningsskiften må vart för sig med i samma protokoll
angivet område å offentlig auktion försäljas till den högstbjudande
under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor;
dels ock att de till samma egendom hörande lägenheterna Fyrtorp
och Jonslund må var för sig med i statsrådsprotokollet angivet område
från egendomen upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från kronoegendomar samt med förbehåll om rätt
för vartdera torpets innehavare till fri utfartsväg över stamhemmanet
samt för köpare av Fyrtorp att av det foder, avträdande arrendatorn
har att utan ersättning lämna, bekomma de kvantiteter uppskattningsmännen
föreslagit;
4:o
dels att lägenheterna Broholmen, Hammarstorp och Kvarnbacken
må var för sig med i statsrådsprotokollet angivet område från förra
militiebostället 1 mantal Virshult nr 1 i Linneryds socken av Kronobergs
län upplåtas enligt gällande grunder för upplåtelse av egnahemslägenheter
från kronoegendomar;
dels ock att lägenheterna Strömsholmen, Kullen och Nyadal må
var för sig med i samma protokoll angivet område från förra militiebostället
V2 mantal Kålshult nr 1 i samma socken upplåtas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,
med förbehåll om rätt för innehavare av stamfastigheten att begagna
väg över lägenheten Strömsholmen;
5:o
i
dels att tjugusex i statsrådsprotokollet omförmälda, med I—-VII,
\ II a och VIII—XX\ betecknade lägenheter må var för sig med i
samma protokoll angivet område från förra militiebostället 1 mantal
Döderhult nr 1 i Döderhults socken av Kalmar län upplåtas enligt gäl
-
3
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 230.
lande grunder för upplåtande av egnahemslägenlieter från kronoegendomar,
med förbehåll om rätt för innehavare av lägenheten nr VII till
utfartsväg över stamhemmanet;
dels ock att ett i statsrådsprotokollet närmare angivet område om
4.9 4 ar må till Dödérhults församling försäljas mot en köpeskilling av
50 kronor och under villkor, att köpebrev utfärdas, sa snart köpeskillingen
blivit erlagd, samt att församlingen skall ensam vidkännas de med områdets
avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader;
G:o
att lägenheterna Sjömålen, Sjömålastugan, Hästhagsstugan, Södra
Enbacksstugan, Norra Enbacksstugan, Smedsstugan och Lindekulla ma
var för sig med i statsrådsprotokollet angivet område från förra militiebostället
1 mantal Kronobäck nr 1 med 1 mantal Kvarntorp nr 1 i
Mönsterås socken av Kalmar län upplåtas enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar;
7:o
att ett i statsrådsprotokollet närmare angivet område om 23.5 ar
av det s. k. allmänna grustaget inom Bredinge by i Kastlösa socken
av Kalmar län må försäljas till lägenhetsägaren Johan Petter Nilsson
för en köpeskilling av 100 kronor att betalas kontant vid tillträdet
samt med skyldighet för köparen att uppföra och iinderhålla stängsel i
gränsen mot kronans mark samt att ensam gälda de med områdets avskiljande
och lagfart å fånget förenade kostnader;
8:o
att lägenheterna Lunnahult och Fredrikshult må var för sig med
i statsrådsprotokollet angivet område från förra militiebostället 1/i mantal
Sotlanda nr 2 Lillegård och p2 mantal Sotlanda nr 3 Storegård i Lena
socken av Ålvsborgs län upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar;
9:o
att ett i statsrådsprotokollet närmare omförmält område må från
förra militiebostället 21fi mantal Kungslena nr 1 och 2 Bossgården samt
Kungslena nr 3 Lunden i Kungslena socken av Skaraborgs län försäljas
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.
till ägaren av den i samma protokoll angivna lägenhet för en köpeskilling
av 13 kronor att kontant erläggas vid tillträdet, samt med skyldighet
för köparen att uppföra och underhålla stängsel i ägogränsen
mellan området och kronoegendomens mark ävensom* att ensam vidkännas
alla med områdets avsöndrande och lagfart å fånget förenade kostnader
; samt
10:o
att fem med litt. Fo, Fp, Fq, Fr och Fs betecknade lägenheter
ävensom änkan Katarina Jonssons tomtplats må var för sig med av
domänstyrelsen tillstyrkt område från förra militiebostället 17/32 mantal
Böleå nr 6 i Umeå socken av Västerbottens län upplåtas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar
samt med förbehåll om rätt till väg för innehavare av huvudgården
och lägenheterna litt. Fo, Fp, Fq, Fr och Fs på sätt domänstyrelsen
föreslagit.
De till dessa ärenden hörande handlingar och kartor skola tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver
riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Jolian Beck-Friis.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.
5
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25
april 1916.
N ärvarande:
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Yennersten.
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet friherre Beck-fc riis anhöll att få
underställa Kungl. Maj:ts prövning åtskilliga ärenden angående försäljning
av kronoegendomar eller upplåtande av lägenheter från dylika
egendomar, vilka ärenden syntes höra föranleda framställning till riksdagen,
samt anförde härom följande:
l:o.
För förra militiebostället 2 mantal Vallby nr 2 och 3 i Danmarks [1.]
socken av Uppsala län äger kronan dels 8/i5 av en vid år 1823 fastställd
delning av Danmarks sockenallmänning för Vallby by gemensamt utbruten saia utn.
lott dels ock hälften av vid laga skifte år 1863 å Lilla Söderby i
samma socken under litt. D utbruten mark. Vid värdering år 1908 av
jägmästaren i reviret uppskattades hela allmänningslotten med en areal
av 20.1500 hektar till 1,500 kronor, varav alltså 800 kronor borde ut
-
6
Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 235.
gorå värdet av kronans andel. Lotten litt. D liade blivit utbruten i
två skiften, bestående den ena huvudsakligen av åker och äng och den
andra av avrösningsjord med en sammanlagd areal av 19.1395 hektar.
Sistnämnda skogsskifte värderades år 1908 av jägmästaren till 900
kronor, varav alltså 450 kronor skulle belöpa å kronans andel.
På framställning av domänstyrelsen förordnade Kungl. Maj:t den
12 mars 1915, att kronans andelar i ifrågavarande bägge samfälligheter
skulle efter förutgången saluvärdering i vanlig ordning var för sig försäljas
å offentlig auktion till den högstbjudande under de i brevet den
29 maj 1874 omförmälda villkor, dock under förutsättning beträffande
kronans andel i samfälligheten litt. D, att saluvärdet å samma andel
icke överstege 1,000 kronor.
Vid i anledning härav av vederbörande uppskattningsmän verkställd
saluvärdering upplystes, att inägoskiftet till samfälligheten litt. D
intagits i ett år 1864 fastställt skifte å Vallby by och att kronan därvid
fått sin andel däri förlagd i förening med huvudgårdens ägor. Alltså»
återstode av litt. D oskiftat endast skogsskiftet, vilket innehölle en areal
av 14.88 5 6 hektar. Kronans andel i allmänningslotten värderades nu
till 2,251 kronor 73 öre, därav 2,070 kronor 40 öre för växande skog.
Kronans andel i samfälligheten litt. D åsattes ett värde av 2,492 kronor
25 öre, därav 2,343 kronor 25 öre för växande skog.
Vederbörande jägmästare har hemställt, att samfälligheten litt. D
måtte i laga ordning klyvas samt kronans andel däri läggas under
skogsstatens omedelbara vård och förvaltning.
Uppskattningsmännen hava däremot ansett, att kronans andel i
samfälligheten litt. 1) borde försäljas samt såsom skäl härför anfört,
bland annat, att en delning av densamma skulle tillföra kronan 7.4 5
hektar skogsmark, därav över hälften utgjordes av bergig impedimentartad
grund samt återstoden vore mark av endast nöjaktig bördighet,
beväxt med 50-årig kortvuxen skog och på alla sidor gränsande till
enskilda personer tillhörig avrösningsjord. Ett laga skifte å området,
möjligen med åtföljande skogslikvid, samt därefter skogens bevakningoch
skötsel syntes skola medföra stora kostnader utan motsvarande nytta.
Kungl. Maj:ts befallningshavande och domänstyrelsen hava biträtt
uppskattningsmännens förslag, varvid domänstyrelsen framhållit, att skillnaden
i värderingarna huvudsakligen berodde på de nu gällande höga
virkesprisen.
Såsom Kungl. Maj:t redan den 12 mars 1915 ansett, torde kronans
andelar i ifrågavarande bäg-ge samfälligheter böra försäljas. Då värdena
7
Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 235.
nu visat sig överstiga 1,000 kronor för vardera lotten, bör emellertid
till försäljningarna inhämtas riksdagens medgivande, .lag hemställer
därför, att Eders Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen medgiva,
att de kronan för förra militiebostället 2 mantal
Vallby nr 2 och 3 i Danmarks socken av Uppsala län
tillkommande andelar dels i den för Vallby by utbrutna
lott av nämnda sockens allmänning och dels i skogsskiftet
till en under litt. D vid skifte år 1863 å Lilla
Söderby i samma socken utbruten samfällighet må
var för sig å offentlig auktion försäljas till den högstbjudande
under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade
villkor.
2:o.
Förra militiebostället 2 mantal Björkeby nr 1 och 2 jämte Gränsen
nr 1, ett torp, och Aby kvarn nr 1, ett torp, i Toresunds socken av
Södermanlands län är utarrenderat till den 14 mars 1918 mot ett årligt
arrende av 2,000 kronor. Egendomen, som består av två från varandra
skilda delar, huvudgården och utgården Abykvarn, är belägen 7 kilometer
från Stallarholmens lastageplats, 13 kilometer från Mariefred och 18
kilometer från Strängnäs samt innehåller en areal av 324.143 hektar,
därav 4.925 hektar tomt, 108.021 hektar åker, 34.374 hektar äng och
odlingsmark, 172.034 hektar avrösningsjord samt 4.7 89 hektar impediment.
Uppskattningsmännen hava, under hänvisning till en av distriktslantmätaren
Johan W. Ström år 1915 upprättad karta över egendomen,
hemställt, bland annat, att följande tre å kartan utmärkta lägenheter
måtte säljas, nämligen litt. C, motsvarande större delen av utgården
Åbykvarn, med eu areal av 41.208 hektar och ett saluvärde av 14,600
kronor, litt. A eller lägenheten Eklund med en areal av 14.317 hektar
och ett saluvärde av 4,800 kronor, samt litt. B eller lägenheten Svedet
med en areal av 19.816 hektar och ett saluvärde av 5,000 kronor. I
förenämnda saluvärden ingå för växande skog respektive 2,502 kronor
31 öre, 218 kronor 46 öre och 1,978 kronor 23 öre. Samtliga lägenheterna
äro bebyggda med kronan tillhöriga hus i gott stånd. Av dessa
lägenheter borde litt. C försäljas till den högstbjudande samt litt. A
och. litt. B upplåtas till egna hem.
Köparen av lägenheten litt. C borde förbehållas rätt att av det
foder, egendomens arrendator enligt gällande arrendekontrakt hade att
[2-]
Björkeby nr
1 oeh 2 med
underlydande
i Södermanlands
län.
8
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 235.
utan ersättning vid egendomens avträdande tillhandahålla tillträdare,
erhålla 3,000 kilogram hö, 2,000 kilogram vårsädeshalm och 2,000
kilogram höstsädeshalm.
Kungl. Maj:ts befallningshavande har icke haft något att erinra
mot uppskattningsmännens förenämnda förslag, vilket tillstyrkts även av
domänstyrelsen.
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
dels att lägenheterna Eklund och Svedet må var
för sig med här ovan angivet område från förra
militiebostället 2 mantal Björkeby nr 1 och 2 med
underlydande i Toresunds socken av Södermanlands
län upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar;
dels ock att lägenheten Åbykvarn må med ovan
angivet område från ifrågavarande kronoegendom å
offentlig auktion till den högstbjudande försäljas under
de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor med
rätt för köparen till tillträdesfoder, på sätt uppskattningsmännen
föreslagit.
3:o.
[3.] Förra militiebostället 1 V2 mantal Fyrö nr 1 i Skyllinge socken
Fyra nr i i av- Södermanlands län är utarrenderat till den 14 mars 1918 för 1,700
landTuhi. kronor om året. Dess areal är 153.3 3 6 hektar, därav 82.930 hektar
tomt och åker, 8.9 7 2 hektar äng och odlingsmark, 58.710 hektar hagoch
skogsmark samt 2.7 24 hektar impediment. Dessutom har egendomen
å den inom Flöda socken belägna allmänningen Skyllinge nr 2
två skiften, av vilka det ena, benämnt Norra skiftet och betecknat med
litt. D, innehåller 3.5 7 43 hektar och det andra, benämnt Fyrsjöskiftet
och betecknat med litt. C, innehåller 4.9 45 8 hektar.
Egendomen är belägen 2 kilometer från Valla järnvägsstation.
Allmänningslotterna, av vilka Norra skiftet är beläget omkring 6 kilometer
och Fyrsjöskiftet omkring 4 kilometer från Hälleforsnäs station
på Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg, ligga på ett avstånd av
omkring 15 kilometer från egendomen.
Uppskattningsmännen hava, under hänvisning till en av förste
lantmätaren Axel W. Lodén år 1894 upprättad karta över egendomen
9
Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.
med tillhörande handlingar samt en av förste lantmätaren G lista t
Tndebetou år 1915 upprättad beskrivning över ägorna till egendomen
och två till avsöndring därifrån föreslagna torp ävensom ett av t. i.
förste lantmätaren H. B. Lysell den 14 december 1915 utfärdat intyg,
föreslagit till försäljning dds förenämnda allmänningslotter, av vilka
Norra skiftet, som består av två särskilda delar, saluvärderats till 1,415
kronor 10 öre, som avjämnats till 1,400 kronor, därav för växande skog
1,308 kronor, och Fyrsjöskiftet saluvärderats till 3,612 kronor 75 öre,
avjämnat till 3,600 kronor, därav för växande skog 3,390 kronor, dels
och de till egendomen hörande torpen Fyrtorp och Jonslund, det förra
med en areal av 8.638 hektar och ett saluvärde av 3,400 kronor, därav
för växande skog 805 kronor, och det senare med eu areal av 12.19"
hektar och saluvärderat till 5,500 kronor, därav för växande skog 2,695
kronor. De bägge allmänningslotterna äro obebyggda, varemot å Fyrtorp
och Jonslund finnas byggnader, tillhöriga kronan, dock i mindre
gott stånd.
Under senare tid har endast Fyrtorp begagnats såsom torp. Sedan
den 14 mars 1915 har även detta torp stått ledigt och är nu uthyrt
till bostad åt en arbetare. Enligt uppskattningsmännens mening lönade
det sig ej att kosta på åbyggnaden å Fyrtorp något utöver den reparationskostnad,
som ålåge arrendatorn, utan vore det för kronan vida
bättre att uppföra nybyggnader vid huvudgården och försälja ifrågavarande
torp till egna hem. Uppskattningsmännen hava därvid föreslagit,
att genom i tid gjord tillsägelse till arrendatorn förbehåll måtte
göras om att vid Fyrtorp skulle lämnas 0.8 0 hektar besådd träda samt
lika mycket nyinsådd vall mot särskild ersättning, och att köparen skulle
av inventariefodret utan ersättning erhålla 700 kilogram hö, 500 kilogram
höstsädeshalm och 500 kilogram vårsädeshalm ävensom att vid
Jonslund skulle mot särskild ersättning finnas 1 hektar besådd träda
samt lika mycket nyinsådd vall att tillträda. Därjämte borde förbehåll
göras om rätt för köpare av torpen till fri utfartsväg över kronoegendomen.
Kungl. Maj:ts befallningshavande har icke haft annat att erinra
mot uppskattningsmännens förslag än att förslaget om försäljning av
de båda allmänningsskiftena icke syntes tillräckligt motiverat; och har
Kungl. Maj:ts befallningshavande anmärkt, att, då enligt uppslcattningsinstrumentet
dessa skiften allenast bestode av skogsmark med därå befintlig
skog, vilken utgjorde deras huvudsakliga värde, och då, på grund
av att desamma ej kunde göras till föremål för bebyggande, något
egnahemsändamål ej vore avsett, följden av skiftenas försäljande
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 210 höft. (Nr 235.) 2
10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.
knappast kunde antagas bliva annat än att blivande köpare snarast
möjligt avverkade skogen. Kungl. Majrts befallningshavande ansåge
på grund härav, att, innan kronan under sådana förhållanden bestämde
sig för försäljning av desamma, utredning borde verkställas, huruvida
skiftenas bibehållande i kronans ägo vore förenat med någon avsevärd
olägenhet.
Hörd häröver har vederbörande överjägmästare upplyst, att ur
skogshushållningens synpunkt ingenting vore att erinra mot den föreslagna
försäljningen av vare sig sistnämnda två skiften eller torpen Fyrtorp
och Jonslund. Överjägmästaren har endast anmärkt, att ståndskogens
värdering förefölle honom väl låg, särdeles beträffande Fyrsjöskiftet,
vars ståndskogsvärde enligt överjägmästarens mening borde
höjas till omkring 4,000 kronor.
Domänstyrelsen har i huvudsak biträtt uppskattningsmännens förslag
om försäljning av såväl förberörda bägge torp som allmänningsskiftena.
Dessa skiften vore avlägset belägna från stamhemmanet och
kronan ägde ej skog i närheten, med vilken de lämpligen skulle kunna
förvaltas.
Beträffande ståndskogens värde å Fyrsjöskiftet har styrelsen ansett,
att värdet borde höjas på sätt överjägmästaren föreslagit, i följd
varav saluvärdet å skiftet i dess helhet borde upptagas till 4,220 kronor.
Yad vidkomme de av uppskattningsmännen vid försäljningen ifrågasatta
förbehåll rörande trädesbruk och sådd har styrelsen erinrat, att
dessa förbehåll endast i det fall, att därigenom ej gjordes intrång på
avträdande arrendator kontraktsenliga rätt i avseende å växtföljd vid
egendomen, kunde ifrågakomma, såvida ej arrendatorn förklarade sig
ej hava något att invända mot förbehållen. Domänintendenten i länet
hade upplyst, att förslaget i denna del delgivits arrendatorn, men att
någon överenskommelse med denne ej träffats. Styrelsen ansåge, att’
den ifrågasatta anordningen väl kunde vara till fördel för en tillträda^,
men styrelsen insåge ej, varför i detta fall avvikelse skulle göras från
den genom brevet den 1 juni 1912 givna bestämmelsen, att lägenhet
skulle säljas i det skick, den vid tillträdet befunnes, med de rättigheter
och skyldigheter kronan ägde i förhållande till den arrendator eller
brukare, som avträdde fastigheten.
Jag instämmer med domänstyrelsen och vill särskilt framhålla, att
då skogsskiftena givetvis böra säljas å auktion, de nu gällande höga
virkesprisen torde komma att utöva inflytande å köpeskillingarna, oavsett
saluvärderingen. Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
11
Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 235.
dels att omförmälda, till förra militiebostiillet
1 Va mantal Fyrö nr 1 i Skyllinge socken av Södermanlands
län hörande två allmänningsskiften må vart
för sig med ovan angivet område å offentlig auktion
försäljas till den högstbjudande under de i brevet den
29 maj 1874 stadgade villkor;
dels ock att de till samma egendom hörande
lägenheterna Fyrtorp och Jonslund må var för sig
med här ovan angivet område från egendomen upplåtas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahem
slagen heter från kronoegendomar samt med förbehåll
om rätt för vartdera torpets innehavare till fri
utfartsväg över stamhemmanet samt för köpare av
Fyrtorp att av det foder, avträdande arrendatorn har
lytt utan ersättning lämna, bekomma de kvantiteter
uppskattningsmännen föreslagit.
4:o.
Under år 1912 verkställdes arrendeuppskattning å förra militie- M
bostället 1 mantal Virshult nr 1 i Linneryds socken av Kronobergs län. kLZm
Vid förrättningen föreslogs, att egendomen, som var utarrenderad till nr i i Kronoden
14 mars 1915 mot ett årligt arrende av 630 kronor, måtte ut- bergs w”''
arrenderas till den 14 mars 1917, då arrendetiden för det angränsande,
mot ett årligt arrende av 533 kronor upplåtna förra militiebostället
Vs mantal Kålshult nr 1 i samma socken skulle utgå, samt att frågan
om dessa två egendomars disposition måtte upptagas i ett sammanhang.
Sedan kronoegendomen Virshult därefter utarrenderats för två års tid
från den 14 mars 1915 mot ett årligt arrende av 530 kronor, har dels
ovannämnda uppskattningsförrättning å Virshult fullbordats under åren
1914 och 1915 dels kronoegendomen Kålshult under samma år undergått
arrende- och saluvärdering.
Kronoegendomarna äro belägna 1.8 mil från Hovmanstorps och
Skruvs järnvägsstationer. Deras egentliga skogsmark ligger i ett sammanhängande
skifte. Virshult innehåller eu areal av 206.8 2 43 hektar, därav
17.4590 hektar tomter, åker och dylikt, 35.9490 hektar ängsmark,
151.2340 hektar avrösningsjord och 2.182 3 hektar impediment. Kålshult
innehåller en areal av 162.264 hektar, därav 18.077 hektar tomter, åker
och dylikt, 12.16 7 hektar ängsmark, 129.909 hektar avrösningsjord och
2.111 hektar impediment.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.
Uppskattningsmännen hava beträffande Virshult föreslagit, att följande
ä en av extra lantmätaren Carl Mohlin år 1911 upprättad karta över
egendomen närmare utmärkta områden måtte upplåtas, nämligen: huvudgården,
betecknad med litt. A, med en areal av 94.4831 hektar, lägenheten
Broholmen, betecknad med litt. C, med en areal av 11.2 2 40 hektar,
lägenheten Hammarstorp, betecknad med litt. D, med en areal av
13.0154 hektar, samt ett obebyggt område, benämnt Kvarnbacken och
betecknat med litt. E, med en areal av 7.9 4 80 hektar. Områdena hava
åsatts följande saluvärden: huvudgården 14,500 kronor, Broholmen 1,470
kronor, Hammarstorp 1,580 kronor och Kvarnbacken 930 kronor.
Beträffande liålshult hava uppskattningsmännen under hänvisningtill
en av bemälde Mohlin år 1911 upprättad karta över denna egendom
föreslagit följande upplåtelser, nämligen huvudgården, betecknad med
litt. A, med en areal av 67.055 hektar, lägenheten Strömsholmen, betecknad
med litt. B, med en areal av 14.028 hektar, lägenheten Kullen,
betecknad med litt. D, med en areal av 7.161 hektar, och lägenheten
Nyadal, betecknad å kartan med litt. E, med en areal av 8.6 85 hektar.
Områdena hava åsatts följande saluvärden: huvudgården 11,000 kronor,
Strömsholmen 1,700 kronor, Kullen 1,100 kronor och Nyadal 1,060 kronor.
Övriga delar av ifrågavarande egendomar borde enligt uppskattningsmännens
förslag avsättas till kronopark.
Jägmästaren i Kosta revir och överjägmästaren i Smålands distrikt
hava ansett uppskattningsmännens förslag till områdesupplåtelser böra
vinna godkännande.
Aven Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet har instämt i uppskattningsmännens
förslag.
Domänstyrelsen har anfört, att då skogstillgången på egendomarnas
egentliga skogsmark vore av god beskaffenhet, ville domänstyrelsen för
sin del biträda uppskattningsmännens förslag om bildandet av en kronopark.
På grund därav och då dels inägorna till huvudgårdarna icke
vore större, än att de helt och hållet kunde behövas för kronoparkens
skötsel, dels den avrösningsjord, som föreslagits till försäljning med
huvudgårdarna, eller tillhopa omkring 104 hektar, lämpligen syntes
kunna sammanföras med lcronoparken, ansåge styrelsen sig icke kunna
biträda förslaget om huvudgårdarnas försäljning. För den händelse
domänstyrelsens förslag bifölles, syntes lägenheterna kunna avskiljas
genom avsöndring, varvid kronan borde förbehållas rätt att begagna
en väg över lägenheten Strömsholmen.
Jag instämmer till alla delar i domän styrelsens förslag. Frågan om
lägenhetsupplåtelser från Virshult torde böra underställas riksdagen, enär
egendomens arrende under den senaste ordinarie arrendeperioden uppgått
13
Kungl. Muj:ts .Varf. Proposition Nr 235.
till mer än 000 kronor. Vad Kålshult beträffar har däremot arrendet
understigit 600 kronor och Kungl. Maj:t skulle därför utan riksdagens
hörande kunna besluta om lägenhetsupplåtelser från denna egendom,
men då frågan om dessa bägge egendomars disposition tydligen bör
avgöras i ett sammanhang, lärer ärendet i sin helhet nu lämpligen böra
underställas riksdagen.
Jag hemställer fördenskull, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,
dels att lägenheterna Broholmen, Hammarstorp
och Kvarnbacken må var för sig med ovan angivet
område från förra militiebostället 1 mantal Virshult
nr 1 i Linneryds socken av Kronobergs län upplåtas
enligt gällande grunder för upplåtelse av egnahemslägenheter
från kronoegendomar;
dels ock att lägenheterna Strömsholmen, Kullen
och Nyadal må var för sig med ovan angivet område
från förra militiebostället Va mantal Kålshult nr 1 i
samma socken upplåtas enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,
med förbehåll om rätt för innehavare av stamfastigheten
att begagna väg över lägenheten Strömsholmen.
5:o.
Vid uppskattningsförrättning, som under år 1913 hållits å det till [5.]
den 14 mars 1916 utarrenderade förra militiebostället 1 mantal Döder- Di^exaimar
hult nr 1 i Döderliults socken av Kalmar län, vilken egendom lämnat iän.
1,730 kronor i årligt arrende, har förslag väckts om upplåtande av
lägenheter från egendomen.
I skrivelse den 6 februari 1914 har domänstyrelsen underställt
det väckta förslaget Kungl. Maj:ts prövning och därvid överlämnat
instrumentet över berörda förrättning jämte tillhörande handlingar, däribland
en av G. E. Markman år 1893 upprättad och av extra lantmätaren
Ture Westergren år 1913 kopierad och kompletterad karta över egendomens
inägor och yttergränser med tillhörande tre beskrivningar ävensom
13 till styrelsen ställda ansökningar om upplåtelse av mark från
egendomen.
Av dessa handlingar inhämtas, bland annat, följande.
Ifrågavarande egendom är belägen 2.5 kilometer från Oskarshamn
och innehåller eu sammanlagd areal av 534.87 0 hektar, därav 68.7 65
14
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 235.
liektar tomter och åker, 27.049 hektar äng, 438.7 62 hektar skogs- och
betesmark samt 0.2 94 hektar impediment. Egendomen har ägorna fördelade
i två skiften, det ena omkring huvudgården strax norr om
Döderhuits gamla kyrka samt det andra å ömse sidor om allmänna
landsvägen mellan Mörlunda och Oskarshamn. Å det förra av dessa
skiften upptagas de å kartan med nr av 36 och 36 a betecknade ägofigurerna,
innehållande 34 ar åkerjord och 2.5 ar avrösningsjord, av
kyrkoplan och kyrkogård för församlingen.
Uppskattningsmännen hava föreslagit, att följande å berörda karta
med röda gränslinjer upptagna områden måtte såsom lägenheter upplåtas
från egendomen, nämligen:
1 Xr å |
Ägofigurer å kartan |
Areal |
Salu- värde |
Nr å kartan |
Ägofigurer å kartan |
Areal |
Salu- värde |
ar |
kronor |
ar |
kronor J |
||||
I |
av 12, av 13 |
22.3 |
557.50 |
XIV |
av 133, av 134, av 135 |
29.2 |
650.35 |
II |
av 12, av 13 |
48.7 |
1,217.50 |
XV |
av 133, av 134, av 135 |
33.1 |
855.80 |
III 1 |
9—11 |
8.1 |
243.— |
XVI |
av 133, av 134, av 135, |
34.8 |
947.60 |
IV |
av 4, 5—6, av 7 |
5.7 |
171.— |
av 139 |
|||
V |
3, av 4, av 7, 7 a |
16.3 |
407.50 |
XVII |
av 135, av 138, av 139 |
32.6 |
715.S5 |
VI |
1—2 b |
8.5 |
212.50 |
XVIII |
av 138, av 139 |
31.5 |
699.— |
VII |
180, 181 |
26.1 |
266.71 |
XIX |
av 138, av 139, av 140, |
31.4 |
946.75 |
! VII a |
71—74 |
52.2 |
783.— |
av 142 |
|||
VIII |
102—104, 106, av 107 |
45.3 |
906.— |
XX |
av 140, av 142, av 143 |
30.1 |
756.25 |
IX |
105, av 107, av 136 |
7.1 |
142.— |
XXI |
av 140, av 141, av 142, |
31.7 |
647.60 |
X |
114—117 b, av 122 b, av |
46.g |
559. b 5 |
av 143 |
|||
136 |
9 |
XXII |
av 141, av 142, av 143 |
36.9 |
825.85 |
||
XI |
56, 57, 121, 122 a |
35.3 |
540.— |
XXIII |
av 141, av 142, av 143 |
32.4 |
720.— |
XII |
123—125 |
21.5 |
430.— |
XXIV |
av 141, av 142, av 143 |
30.1 |
666.65 |
XIII |
126, 127, av 128, av 130 |
11.2 |
224._ |
XXV |
av 143 |
29.5 |
623.— |
Lägenheterna III, IV, V, VI, VII, VII a, Vill, X, XI, XII och XIII
äro bebyggda med innehavarna tillhöriga hus. Övriga lägenheter äro obebyggda,
men hade spekulanter anmält sig till samtliga lägenheter utom en.
Vidare hava uppskattningsmännen tillstyrkt upplåtelse till Döderhuits
församling under äganderätt av förberörda med nr av 36 och 36 a
betecknade område om 36.5 ar, därå saluvärdet uppskattats till 365 kronor.
Av Kungl. Maj:ts befallningshavandes skrivelse i ärendet den 31 decem
-
15
Kungl. Maj:ts Säd. Proposition Pir 235.
ber 1913 synes framgå, att Kungl. Maj:ts befallningskavande antagit,
det uppskattningsmännen ansett ifrågavarande område böra till församlingen
upplåtas utan ersättning.
Beträffande storleken av de förestående lägenheter åsätta saluvärdena
hava uppskattningsmännen uttalat, att enligt inhämtade upplysningar
vid försäljning i orten av lägenheter, som vore jämnställda med de ifrågavarande
såväl till läge som till markens beskaffenhet, betingades ett pris
av 50—60 öre för kvadratmeter, och att därför de föreslagna saluvärdena
ej gärna kunde anses för höga.
Uppskattningsmännen hava ansett ytterligare jordupplåtelser från
egendomen icke böra ifrågakomma, i vilket hänseende särskilt i fråga
om den å kartan med XXVI och ägofigurerna nr 131 och 132 betecknade
lägenheten om 4 ar föreslagits att, då August Nilsson, vilken ägde
hus därå, icke vore villig inköpa lägenheten, den borde medfölja blivande
arrende, med rätt för August Nilsson att fortfarande innehava densamma
mot årlig avgäld av 5 kronor.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet har biträtt uppskattningsmännens
ovan omförmälda förslag.
Overjägmästaren i Smålands distrikt har förmält sig icke hava
något att erinra mot de föreslagna lägenhetsupplåtelserna.
Jämväl domänstyrelsen har ansett lägenheterna I—XXV kunna
utan olägenhet för egendomen därifrån upplåtas. Emellertid har styrelsen
ansett änkan Sofia Solberg, som ägde hus å lägenheten VI, icke böra
komma i åtnjutande av hembud till denna lägenhet. Efter meddelande
från egendomens arrendator, att änkan Solberg underlåtit fullgöra henne
åliggande prestanda för lägenheten ävensom att å lägenheten fördes ett
i hög grad oordentligt och för grannarna störande levnadssätt, vilka
uppgifter av änkan Solberg lämnats oemotsagda, hade nämligen domänstyrelsen
föranstaltat om hennes avhysning från lägenheten den 14
mars 1914. Lägenhetens läge s}mtes dock knappast göra dess bibehållande
i kronans ägo fördelaktigt, vadan domänstyrelsen ville förorda
dess försäljning, dock utan rätt för änkan Solberg till hembud därå.
De av uppskattningsmännen för lägenheterna i fråga föreslagna saluvärdena
har styrelsen funnit skäliga. För lägenheten VII har rätt till
nödig utfartsväg över egendomen ansetts böra förbehållas.
Rörande kyrkoplanen och kyrkogården har domänstyrelsen vidare
anfört, att i ärendet funnes upplyst, att nuvarande kyrkan därå uppförts
år 1771 samt att kyrkogården, som vore omgiven av stenmur, troligtvis
sedan ännu äldre tid disponerats av församlingen. Något hinder för
församlingen att under äganderätt förvärva ifrågavarande område syntes
16
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 235.
styrelsen icke böra föreligga. Likvisst hölle styrelsen före, att upplåtelsen
icke borde ske kostnadsfritt, utan mot ersättning. Det i sådant
avseende av uppskattningsmännen angivna värde å området av 365
kronor, eller endast 10 öre för kvadratmeter, borde enligt styrelsens
mening ingalunda kunna anses oskäligt, särskilt i betraktande av de
saluvärden, som åsatts de övriga till försäljning föreslagna områdena.
Om olämpligheten att i vidare mån än nu föreslagits för närvarande
företaga försäljning av områden till egendomen vore styrelsen
ense med uppskattningsmännen.
Sedan kammarkollegiet anbefallts att åstadkomma utredning i fråga
om det till upplåtelse åt Döderhults församling ifrågasatta området, har
kollegiet med utlåtande den 23 mars 1916 överlämnat dylik utredning
och för egen del anfört följande.
Då kollegiet av den i ärendet åvägabragta utredningen funnit
ådagalagt, att ifrågavarande gamla kyrkoplan jämte kyrkogård, sådan den
med en areal av 31.5 6 ar blivit vid laga skifte år 1866 utlagd, utgjorde
en från äldre tider för sig bestående fastighet, hade kollegiet
förordnat, att densamma skulle upptagas i jordeboken för Döderhults
socken bland kronoegendomar under allmän disposition, jordlägenheter,
under benämning Kyrkogården nr 1.
Av vad i förevarande ärende förekommit hade kollegiet vidare
funnit framgå, att Döderhults församling, till dess annat visades, ägde
rätt att fortfarande innehava och nyttja berörda lägenhet på sätt hittills
skett. Någon särskild upplåtelse till församlingen av det till lägenheten
hörande område torde därför icke för närvarande böra ifrågakomma.
Vad anginge återstående delen av det till upplåtelse åt församlingen
avsedda området, vilken del, enligt vad handlingarna i ärendet utvisade,
innefattade en areal av 4.9 4 ar, torde däremot hinder icke möta mot
dess upplåtande till församlingen, därvid, för den händelse upplåtelsen
skulle ske med äganderätt, köpeskillingen syntes böra bestämmas i förhållande
till det värde, som av arrendeuppskattningsmännen åsatts hela
det till upplåtelse åt församlingen avsedda området.
Departements
chefen.
För egen del instämmer jag med domänstyrelsen, allenast med
den jämkning, att till Döderhults församling nu torde böra försäljas
endast det av kammarkollegiet omförmälda område om 4.9 4 ar. Priset
därå torde kunna i runt tal sättas till 50 kronor. Jag har inhämtat,
att beträffande denna egendom icke föreligga sådana förhållanden, att
vad riksdagen anfört i skrivelse den 29 augusti 1914 beträffande lägenhetsupplåtelser
från Pålsboda är tillämpligt å densamma.
17
Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 235.
Egendomen är numera utarrenderad till den 14 mars 1917.
Då änkan Solberg numera avhysts från lägenheten VI, torde något
särskilt beslut, varigenom henne fråntages hembudsrätt, vara överflödigt.
Under åberopande av vad i ärendet sålunda förekommit hemställer
jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
dels att ovannämnda tjugusex med I—VII, VII a
och VIII—XXV betecknade''lägenheter må var för sig
med ovan angivet område från förra militiebostället 1
mantal Döderhult nr 1 i Döderhults socken av Kalmar
län upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från kronoegendomar, med förbehåll
om rätt för innehavare av lägenheten nr VII
till utfartsväg över stamhemmanet;
dels ock att ovanberörda område om 4.9 4 ar
må till Döderhults församling försäljas mot en köpeskilling
av 50 kronor och under villkor, att köpebrev
utfärdas, så snart köpeskillingen blivit erlagd, samt
att församlingen skall ensam vidkännas de med områdets
avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader.
6:o.
Förra militiebostället 1 mantal Kronobäck nr 1 med 1 mantal
Kvarntorp nr 1 i Mönsterås socken av Kalmar län är utarrenderat till
den 14 mars 1918 mot ett årligt arrende av 2,700 kronor. Dess areal
är, med uteslutande av inom ägogränserna varande järnvägsområde och
Mönsterås församlings skolhusplan, 657.3 7 6 hektar, därav 9.6 0 8 hektar
tomt och trädgård, 165.036 hektar åker, 13.476 hektar äng, 428.634
hektar skogs- och betesmark samt 40.6 22 hektar impediment. Det är
beläget 2 kilometer från Mönsterås köping och järnvägsstation.
Uppskattningsmännen hava, under hänvisning till en av extra
lantmätaren Harald Malmberg år 1915 kopierad och kompletterad karta
över egendomen, föreslagit, att följande å kartan med röda gränslinjer
utmärkta lägenheter måtte från egendomen upplåtas till deras nuvarande
innehavare såsom egnahemslägenheter.
[6.]
Kronobäck nr
1 med Kvarntorp
nr 1 i
Kalmar län.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 210 höft. (Nr 235.)
3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.
Lägenhetens namn |
Lägen, |
Areal hektar |
Saluvärde kronor |
Sjömålen................................. |
I |
22.426 |
5,636 |
Sjömålastugan ........................ |
II |
0.19 2 |
130 |
Hästhagsstugan........................ |
III |
0.527 |
175 |
Södra Enbacksstugan ............... |
IV |
0.3 61 |
400 |
Norra Enbacksstugan ............... |
V |
0.600 |
200 |
Smedsstugan ........................... |
VI |
0.156 |
160 |
Lindekulla ........................... |
VIII |
10.420 |
4,820.43 |
Inom området för lägenheten Sjömålen finnas dels en lastageplats
jämte väg till landsvägen, å kartan betecknade med litt. a, dels ock eu
å samma karta med litt. b betecknad utfartsväg från lägenheten Sjömålastugan
till nyssnämnda väg, vilka områdens arealer ej inräknats
i Sjömålens här ovan angivna areal och ej ingå i den föreslagna försäljningen.
Byggnaderna å lägenheterna Sjömålen och Lindekulla tillhöra
kronan, varemot husen å de övriga lägenheterna ägas av deras respektive
innehavare.
Uppskattningsmännen hava beträffande den av dem föreslagna
försäljningen av lägenheten Lindekulla uttalat, att det emellertid syntes
skola bliva till skada för jordbruket å huvudgården, ifall detta torp
försåldes.
Kungl. Maj:ts befallningshavande och domänstyrelsen hava däremot
tillstyrkt upplåtelse av samtliga de av uppskattningsmännen därtill föreslagna
lägenheterna.
I enlighet härmed hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att lägenheterna Sjömålen, Sjömålastugan, Hästhagsstugan,
Södra Enbacksstugan, Norra Enbacksstugan,
Smedsstugan och Lindekulla må var för sig med ovan
angivet område från förra militiebostället 1 mantal
Kronobäck nr 1 med 1 mantal Kvarntorp nr 1 i
Mönsterås socken av Kalmar län upplåtas enligt gällande
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
kronoegendomar.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.
19
i :o.
Genom ansökning den 21 februari 1910 hemställde Johan Peter
Nilsson i Norra Bredinge hos Kungl. Maj:t att för det belopp, som av
vederbörande komme att bestämmas, få med äganderätt förvärva ett
jordområde å utmarken till länsmansbostället 7/ie mantal Bredinge nr 10
i Kastlösa socken av Ölands södra mot. Till stöd för ansökningen anförde
sökanden, bland annat, följande. För ifrågavarande jordområde,
varå sökanden innehade en genom arv förvärvad bostadslägenhet med
trädgårdsland, hade sökanden, då området förmenats vara beläget å
samfälld mark till Bredinge by, nödgats till byamännen utgöra eu dryg
avgäld. Då sökanden å området på egen bekostnad verkställt stora förbättringar,
befarade han att bliva avhyst från lägenheten eller ock därför
bliva betungad med yttermera förhöjd avgift.
Sedan Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kalmar län härå erhållit
remiss samt det vid av vederbörande förste lantmätare verkställd undersökning
befunnits, att det område, som med ansökningen avsåges, till
en del inkräktade å ett vid utmarksdelningen å Öland år 1811 för allmänt
behov till grustag avsatt område, anförde Kungl. Maj:ts befallningshavande,
som därvid tillika överlämnade infordrade yttranden av vederbörande
boställshavare och kronofogde, förste lantmätaren i länet och
Kastlösa sockens kommunalstämma ävensom en av sökanden ingiven
skrift i ärendet och en av distriktslantmätaren J. Gezelius år 1910 upprättad
karta över det område, Nilsson önskade köpa, i eget den 31 mars
1911 dagtecknat utlåtande följande. Av den verkställda utredningen
framginge, att sökandens anhållan rätteligen omfattade inköp av 23.5 ar
av det så kallade allmänna grustaget i Kastlösa socken, avsatt vid utmarksdelning
till allmänna behov, och 5.3 ar från ovannämnda länsmansboställe.
Då Kungl. Maj:ts befallningshavande funne det vara tydligt,
att bostället ej lede skada genom avsöndringen och då det vore utrett,
att å det så kallade allmänna grustaget väglagningsämnen saknades,
ansåge Kungl. Maj:ts befallningshavande sig icke böra avstyrka framställningen.
Kammarkollegiet, som anbefalldes att häröver avgiva utlåtande,
inhämtade till en början yttrande i ärendet av lantmäteristyrelsen, som
därvid anförde bland annat följande. Från lantmäteri- och skiftessynpunkt
funnes icke något hinder för bifall till den gjorda framställningen,
i vad den avsåge avsöndrande av det ifrågasatta jordområdet Irån
bostället. Vad åter anginge upplåtande av mark från grustaget ifråga
[7-]
Kronomark
inom Bredinge
by i
Kalmar län.
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.
torde marken böra anses visserligen såsom krono, men såsom krono
under enskild disposition till »grustäkt för vägfyllning». Enär sålunda
kronan för visst ändamål upplåtit dispositionsrätten till ifrågavarande
grustag, syntes det styrelsen, vid det förhållande att användbart grus
för väglagning eller vägfyllning enligt vad handlingarna gåve vid handen
numera icke funnes i grustaget och detta alltså icke längre kunde
användas för det åsyftade ändamålet, som om dispositionsrätten till grustaget
skulle kunna anses hava återgått till kronan. Om detta ansåges
vara förhållandet, borde något hinder för bifall till ansökningen, i vad
den avsåge upplåtande av mark från grustaget, icke heller finnas. Den
del av grustaget, som ifrågasatts skola upplåtas till sökanden, utgjorde
icke mer än Vio av hela grustaget.
Kammarkollegiet inhämtade sedermera förnyade yttranden i ärendet
av Kastlösa sockens kommunalstämma, boställshavaren och kronofogden
i orten samt Kungl. Maj:ts befallningshavande rörande det värde, vartill
ifrågavarande område skäligen kunde skattas.
Kungl. Maj:ts befallningshavande har därvid ansett, att det till
förenämnda grustäkt hörande området om 23.5 ar skäligen borde åsättas
ett värde av 100 kronor, samt, beträffande det till länsmans bostället
hörande området om 5.3 ar, tillika meddelat, att Kungl. Maj:t enligt
nådigt brev den 5 december 1914 förordnat bland annat, att ifrågavarande
område skulle upplåtas enligt kungörelsen den 17 oktober 1913
angående grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa
kronoegendomar, samt att, sedan området därefter hembjudits ovan bemälde
Nilson emot en mot saluvärdet svarande köpeskilling av 25 kronor,
denne förklarat sig villig inköpa området emot berörda köpeskilling.
Slutligen har på given anledning kammarkollegiet låtit bereda
Kastlösa kommun tillfälle att än ytterligare höras i ärendet, varvid
kommunen å kommunalstämma den 11 april 1915 av anfört skäl hemställt
om bifall till Nilssons ansökan, i vad den sålunda ännu vore å
Kungl. Maj:ts prövning beroende.
I utlåtande den 10 juni 1915 har kammarkollegiet, med förmälan
att kollegiet genom skrivelse samma dag anmodat Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Kalmar län att genom utslag, som skulle underställas
kollegiets prövning, yttra sig ifråga om upptagande i jordeboken avifrågakomna
vid fördelningen av kronoallmänningsmarkerna å Ölands södra
mot från delningen uteslutna och för grustäkt till vägfyllning till allmänt
begagnande avsatta område, på grund av vad i ärendet förekommit
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att omförmälda till nämnda
grustag hörande jordområde om 23.5 ar finge till sökanden för en
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.
köpeskilling- av 100 kronor försaljas, samt därvid tillika föreskriva,
att Kungl. Maj:ts befallningshavande, som syntes böra erhålla bemyndigande
att avsluta köpet, skulle äga att, sedan köpeskillingen blivit
vederbörligen inlevererad, till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till
försäljningsmedlens användning.
Domänstyrelsen bär i utlåtande den 11 februari 1916 meddelat,
att även själva länsmansbostället numera försålts, samt anfört, att styrelsen
icke hade något att erinra mot försäljning till sökanden av ifrågakomna
del av allmänna grustaget, varvid styrelsen framhållit att, därest
dispositionsrätten till detta finge anses hava numera återgått till kronan,
köpeskillingen borde tillfalla domänfonden.
I likhet med lantmäteristyrelsen och kammarkollegiet finner jag Departementsdispositionsrätten
till ifrågavarande grustag numera hava återgått till ^
kronan och lärer grustaget därigenom utan vidare hava ingått i statens
domäners fond. Mot försäljning till sökanden av det av honom begärda,
å Gezelius’ förenämnda karta utmärkta område om 23.5 ar av
grustaget för en köpeskilling av 100 kronor har jag icke något att
erinra. Köpeskillingen bör tillföras domänfonden.
Näsrot särskilt bemyndigande för Kungl. Maj:ts befallningshavande
att avsluta köpet synes icke erforderligt, utan bör ärendet behandlas på
samma sätt som försäljning av andra till domänfonden hörande fastigheter.
Med hänsyn till de omständigheter, som föreligga i detta ärende,
synes detsamma böra underställas riksdagen. Jag får därför hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ifrågavarande område om 23.5 ar av det
s. k. allmänna grustaget inom Bredinge by i Kastlösa
socken av Kalmar län må försäljas till lägenhetsägaren
Johan Petter Nilsson för en köpeskilling av
100 kronor att betalas kontant vid tillträdet samt med
skyldighet för köparen att uppföra och underhålla
stängsel i gränsen mot kronans mark samt att ensam
gälda de med områdets avskiljande och lagfart å fånget
förenade kostnader.
8:o.
Förra militiebostället V* mantal Sotlanda nr 2 Lillegård och Vs [8.j
mantal Sotlanda nr 3 Storegård i Lena socken av Alvsborgs län är
utarrenderat till den 14 mars 1918 för 911 kronor om aret. Dess areal borgs lön.
[9.]
Kungslena
nr 1 och 2
samt Kungslena
nr 3 i
Skaraborgs
län.
22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.
är 202.16 33 hektar, därav 54.4 7 00 hektar tomt och åker, 6.6 7 30 hektar
äng och odlingsmark, 137.36 7 0 hektar skogs- och betesmark samt
3.6533 hektar impediment. Det är beläget 12 kilometer från staden
Alingsås och 7 kilometer från Lagmansholms järnvägsstation.
Uppskattningsmännen hava löreslagit, att lägenheterna Lunnahult
och Fredrikshult måtte upplåtas från egendomen, den förra med en areal
av l<.4ll hektar och ett saluvärde av 3,400 kronor samt den senare
med en areal av 19.0 7 7 hektar och ett saluvärde av 2,700 kronor,
Kartor saväl över egendomen som över dessa lägenheter äro upprättade
år 1915 av distriktslantmätaren Alfred Häggner. Lunnahult är bebyggt
med kronan tillhöriga hus, varemot husen å Fredrikshult tillhöra dess
innehavare.
Kungl. Maj:ts befallningshavande och domänstyrelsen hava tillstyrkt
förslaget.
På grund härav _ hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att lägenheterna Lunnahult och Fredrikshult må
var för sig med här ovan angivet område från förra
militiebostället 1/i mantal Sotlanda nr 2 Lillegård och
Va mantal Sotlanda nr 3 Storegård i Lena socken av
Alvsborgs län upplåtas enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.
9:o.
På grund av Kungl. Mapts framställning medgav riksdagen år
1915 enligt punkten 19 i skrivelsen nr 54, att från förra militiebostället
2 Vi mantal Kungslena nr 1 och 2 Bossgården samt Kungslena nr 3
Lunden i Kungslena socken av Skaraborgs län finge enligt kungörelsen
den 17 oktober 1913 angående grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från vissa kronoegendomar upplåtas förutom andra lägenheter
en av målaren Carl Forsberg brukad lägenhet, upptagande ägofiguren
nr lo8 å en av förste lantmätaren G. A. Borgstedt år 1893 över egendomens
inägor upprättad karta.
Nu har bemälde Forsberg — under förmälan att han inköpt berörda
lägenhet samt att, sedan den gamla landsvägen, intill vilken lägenheten
vore belägen, blivit omlagd och ny väg förlagd omkring 10 meter
norr om den gamla vägen, utfartsväg saknades från lägenheten till
23
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 235.
landsvägen — anhållit att få av den gamla landsvägen och egendomens
jord köpa det område, som vore beläget mellan lägeuhetens norra gräns
och den nya landsvägen.
Ifrågavarande område innehåller 325 kvadratmeter samt har av
domänintendenten i länet saluvärderats till 13 kronor.
Egendomens arrendator har förklarat sig icke hava något att invända
mot försäljningen.
Kungl. Maj:ts befallningshavande och domänstyrelsen hava tillstyrkt
bifall till ansökningen.
Jag har icke något att erinra mot ansökningen samt hemställer
förty, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ovan omförmälda område må från förra militiebostället
2 1U mantal Kungslena nr 1 och 2 Bossgården
samt Kungslena nr 3 Lunden i Kungslena socken av
Skaraborgs län försäljas till ägaren av ovan angivna
lägenhet för en köpeskilling av 13 kronor att kontant
erläggas vid tillträdet, samt med skyldighet för köparen
att uppföra och underhålla stängsel i ägogränsen mellan
området och kronoegendomens mark ävensom att ensam
vidkännas alla med områdets avsöndrande och lagfart
å fånget förenade kostnader.
10:o.
Förra militiebostället 1 Vsa mantal Böleå nr 6 i Umeå socken av
Västerbottens län har med undantag av till kronopark avsatt fyllnadsjord
inom Degerfors socken samt lägenheten Grisrödjningen varit utarrenderat
till den 14 mars 1916 för 1,300 kronor om året. Lägenheten
Grisrödjningen har varit särskilt för sig utarrenderad till samma tid fölen
årlig avgift av 100 kronor. Domänstyrelsen har numera utarrenderat
dessa fastigheter på ytterligare ett år.
Egendomen är belägen i Böle by å södra stranden av Ume älv
mitt emot Umeå stad och har, lägenheten Grisrödjningen däri inbegripen,
enligt domänstyrelsens uppgift en areal av 232.3 8 2 hektar, därav 39.4 3 3
hektar tomter, åker och dylikt, 8.0 2 6 hektar äng, 15.014 hektar odlingsmark,
169.8 3 8 hektar avrösningsjord och 0.0 71 hektar impediment.
Egendomens ägor äro fördelade i tre skiften, nämligen första skiftet
eller hemskiftet, andra skiftet å den s. k. Röbäcksdalen samt tredje
skiftet eller Böstaskogen. Röbäcksdalen är belägen omkring 2 kilometer
[10.]
Böleå nr 6
Västerbottens
län.
24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.
från hem skiftet och Böstaskogen ligger omkring 16 kilometer från huvudgårdens
åbyggnader. Dessutom höra till egendomen dels en inom Innersjö
by belägen utjord, särskilt skattlagd till Vi6 mantal Bjensjö nr 2,
fördelad i tre skiften, dels ock ovannämnda fyllnadsjord inom Degerfors
socken. — Från egendomen hava på grund av Kungl. Maj:ts beslut den
16 juli 1909 och den 8 april 1910 upplåtits till Böle skolrote en skolhustomt
å Bölekläppen med en areal av 0.192 hektar och till Umeå
älvs flottningsförening ett område om 0.912 hektar vid Ume älv.
Å lägenheten Grisrödj ningen linnes en inhägnad tomtplats om 0.108
hektar, vilken innehavaren, torparänkan Katarina Jonsson begärt att få köpa.
Bland handlingarna finnas följande kartor över egendomen eller
delar därav, nämligen en av distriktslantmätaren Bertil Lagerqvist år
1914 från laga skifteskartan kopierad karta över egendomen med beskrivning,
en av kommissionslantmätaren J. Gezelius år 1907 upprättad
karta över lägenheten Grisrödjningen med åtecknad beskrivning och ett
i lantmäteristyrelsen gjort utdrag av en av Joh. Alb. Linder år 1860
och 1861 upprättad karta över ägor under hemmanen Holmnäs med
liera samt ifrågavarande egendom med beskrivning.
Vid uppskattningsförrättning under åren 1913 och 1914 framhöllo
uppskattningsmännen, hurusom vid egendomens framtida disposition i
första hand borde tagas i betraktande det kraftiga uppsving i egendomens
avkastning, som åstadkommits särskilt genom de av arrendatorn
under arrendetiden vidtagna förbättringar. Å andra sidan borde även i
tillbörlig grad beaktas, att statsverket under arrendeperioden fått vidkännas
avsevärda kostnader för förbättring av egendomens gamla byggnader
och för nybyggnad. Likväl kunde de för jordbruksdriften avsedda
byggnaderna, under förutsättning att egendomen jämte lägenheten Grisrödjningen
fortfarande läge i sambruk, icke anses motsvara behovet.
Genom en på fullt rationella grunder utförd ägostyckning av egendomen
skulle däremot enligt uppskattningsmännens mening ett för nu förefintliga
byggnader avpassat jordbrukskomplex kunna på ett synnerligen
lämpligt sätt bildas och för framtiden utan olägenheter bibehållas för
utarrendering. Ett enligt ortens förhållanden ekonomiskt bärkraftigt
sådant arrendejordbruk skulle, hava uppskattningsmännen anfört, kunna
åstadkommas, om till huvudgården bibehölles all därintill belägen jord,
som läge mellan stranden av Ume älv och allmänna kustlandsvägen mot
byn Röbäck, och därtill lades det synnerligen fruktbara område av lägenheten
Grisrödjningen, som vore beläget i närheten av landsvägen, sedan
därifrån avskilts ovannämnda av änkan Katarina Jonsson innehavda
tomtplats å lägenheten invid Bölekläppen. Detta område bestode näm
-
25
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.
ligen av god åkerjord såväl av gräsbärande art som av sådan lättare
beskaffenhet, som bäst lämpade sig för ett intensivt jordbruk. Därtill
komme, att denna lättare jord hade ett synnerligen fördelaktigt läge i
omedelbar närhet av gården. Inom området ifråga, som jämväl borde
omfatta den välbelägna skogsparken å Bölekläppen och dessutom erforderlig
del av skogsmarken å egendomens andra och tredje skifte,
funnes även i hög kultur varande trädgårdsanläggningar. Området vore
vidare av den storlek, att det kunde bliva möjligt att vid gården hålla
så talrik kreatursbesättning, att de utmärkta betesmarkerna vid Ume
älv kunde fullt tillgodogöras. Den på längre avstånd från gården och
landsvägen belägna inägojorden kunde enligt uppskattningsmännens åsikt
bäst utnyttjas genom att jämte den återstående delen av lägenheten
Grisrödjningen och erforderliga delar av skogsmarken å andra och tredje
skiftet styckas och försäljas. Om dessa synpunkter vunne beaktande,
skulle egendomens värdefullaste och mest välbelägna mark för framtiden
bibehållas i statens ägo och sådan jord, som icke i nämnvärd grad
kunde bidraga vare sig till ökning i arrendebeloppet eller under föreliggande
förhållanden till något mera rationellt bruk av egendomen,
frånskiljas densamma för bildande av självständiga hemmansbruk. Dessutom
framhöllo uppskattningsmännen, hurusom värdet för staten av att
för framtiden i omedelbar närhet av Umeå stad å en naturskön plats
invid Ume älv fortfarande äga en jordbruksdomän med stora trädgårdsanläggningar
och jämförelsevis vidsträckta skogsparker med friskt och
torrt läge syntes med fästat avseende på de ändamål av den mest olika
art, för vilken en sådan egendom kunde utnyttjas, icke kunna överskattas.
Under åberopande av vad sålunda anförts föreslogo uppskattningsmännen
dels att ovanberörda av änkan Katarina Jonsson för närvarande
innehavda tomtplats å lägenheten Grisrödjningen måtte försäljas till henne
mot ett pris ej understigande 200 kronor, dels ock att de å förstnämnda
karta med blyertsstreck och litt. Fb, Fc, Fd, Fe, Ff, Fg, Fh, Fi, Fk,
Fl, Fm, Fn, Fo, Fp, Fq, Fr och Fs utmärkta lägenheter måtte efter
ägostyckning av egendomen upplåtas från densamma, de sex förstnämnda
såsom bostadslägenheter och de övriga såsom jordbrukslägenheter.
Lägenheterna litt. Fh, Fi, Fk och Fl hava en var erhållit sitt område
utlagt i tre lotter, nämligen tomtplats å hemskiftet, åker m. m. å Röbäcksdalen
och skog å Böstaskogen.
Härjämte tillstyrkte uppskattningsmännen försäljning av ovannämnda
särskilt för sig skattlagda utjord inom Innersjö by. Utjorden,
inberäknat del av Bjensjön, innehåller enligt domänstyrelsens uppgift eu
areal av 72.60 hektar och åsattes ett saluvärde av 2,500 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 210 höft. (Nr 235.)
4
26
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.
Kronofogden förordade visserligen ifrågavarande förslag men ifrågasatte,
huruvida det icke skulle vara med statens intresse i avseende å
framtida dispositioner av egendomen förenligt, att lägenheterna litt. Fb
—Fg samt Fm och Fn bibehölles till huvudgården.
Länets hushållningssällskaps egnahemsnämnd tillstyrkte uppskattningsmännens
förslag.
Kungl. Maj:ts befallningshavande förklarade sig icke hava något
att erinra mot förenämnda förslag till lägenhetsupplåtelser från egendomen.
överjägmästaren i Umeå distrikt har med överlämnande av yttrande
av vederbörande jägmästare, som tillstyrkt huvudgårdens bibehållande
åt kronan samt upplåtande av återstoden till egna hem, för
egen del anfört följande.
Det skogsskifte, som föreslagits att ungefär lika fördelas på huvudgården
och vardera av lotterna litt. Fh, Fi, Fk och Fl, vore beläget
cirka 2 mil från huvudgården. Av det för Böleå boställsskog av extra
jägmästaren E. Törngren år 1914 upprättade skogsindelningsförslag
inhämtades, att Törngren, under framhållande av den omständigheten
att husbehovet överskrede egendomens hela skogsavkastning, föreslagit
att, då den avverkningsbara skogen läge på så långt avstånd från huvudgården,
att arrendatorn ej till husbehov kunde begagna sig av densamma,
skogen måtte undantagas från arrendet och ställas under skogsstatens
omedelbara vård för att förvaltas såsom kronopark. Då sålunda
huvudgården på grund av avståndet till berörda skogsskifte icke kunde
anses taga sitt mesta husbehov av virke från detsamma, syntes det överjägmästaren
något egendomligt, att uppskattningsmännen kunnat ifrågasätta,
att skogsskiftena till de ovanberörda fyra lägenheterna skulle
förläggas till samma avlägset belägna skogsskifte. Förutom att det
enligt överjägmästarens förmenande skulle bliva synnerligen olämpligt
och kostbart för dessa ifrågasatta fyra smärre jordbrukslägenheter
med deras begränsade resurser att från berörda skogsskifte tillgodogöra
sig och avhämta erforderligt grövre virke till eventuella byggnader
och reparationer, skulle huvudgårdens behov av dylikt virke till
nuvarande byggnaders underhåll och till framtida erforderliga nybyggnader
icke kunna tillgodoses i den omfattning, som syntes önskvärd och
behövlig för huvudgårdens fulla utnyttjande såsom en större jordbrukslägenhet.
Om nämligen en jordbrukslägenhet av den storlek, som föreslagits
för huvudgården och som också torde erfordras för densamma
såsom ett minimum, skulle sakna nödigt byggnads- och reparationsvirke
med mera, ägde den enligt överjägmästarens åsikt föga värde. Detta
27
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.
skulle emellertid bliva förhållandet, därest det föreslagna skogsskiftet
skulle fördelas mellan huvudgården och de fyra jordbrukslägenheterna
på sätt uppskattningsmännen föreslagit. Då vidare såsom nämnt husbehovet
vid huvudgården för närvarande överskrede hela skogsavkastningen
och detsamma väl ej snarligen kunde förväntas bliva mindre, så
länge jordbruk där bedreves, syntes det överjägmästaren icke heller vara
klokt att avhända egendomen ovannämnda utjord vid Innersjö. Inom
två av utjordens skiften funnes sammanlagt 18,652 träd, därav 10,016
utvecklingsbara, 2,030 avverkningsmogna men övervägande friska träd
och 6,606 mera övermogna eller avsevärt skadade träd. För tillgodoseende
av egendomens nuvarande och framtida virkesbeliov borde enligt
över jägmästarens mening även denna skogsmark bibehållas under huvudgården.
Härför talade ännu ett skäl, nämligen att utjorden vid Innersjö
hade ett synnerligen fördelaktigt läge i närheten av nyanlagda landsvägen
mellan kustlandsvägen från Umeå stad till Hörnsjö järnvägsstation
•och skulle med detta läge och med de vid Innersjön belägna inägor
förträffligt lämpa sig för bostad för kronojägare eller tillsyningsman för
undermålslagens efterlevnad. Överjägmästaren kunde således för sin del
icke tillstyrka ifrågavarande förslag i av honom nu berörda avseenden,
varför han hemställde, att såväl hela det förenämnda större skogsskiftet
som utjorden vid Innersjö med dess tre skiften fortfarande måtte bibehållas
i kronans ägo ävensom att den till egendomen ifråga nu hörande
skog måtte ställas under skogsstatens vård och förvaltning.
Beträffande lägenheterna litt. Fh, Fi, Fk och Fl, vilka överjägmästaren
jämväl i övrigt icke kunde finna vara lämpligt eller bekvämt
utlagda, särskilt med hänsyn därtill, att åker- och odlingsjorden förlagts
på så långt avstånd från de föreslagna gårdsplatserna, syntes det överjägmästaren,
som om dessa lägenheter lämpligast borde upplåtas såsom
bostadslägenheter på samma sätt som föreslagits för lägenheterna litt.
Fb—Fg, i följd varav också hela åker- och odlingsskiftet i den så kallade
Röbäcksdalen borde bibehållas till huvudgården. Ifråga om den välbelägna
och värdefulla åkerarealen, som vore belägen strax öster om
huvudgården mellan kustlandsvägen och Ume älv och som föreslagits
att säljas under litt. Fm och Fn, ansåge överjägmästaren denna synnerligen
bördiga mark böra för framtida behov tillsvidare i kronans ägo
bibehållas under huvudgården, helst som ingen därmed jämförlig mark
torde finnas att tillgå intill eller i närheten av Umeå stad, om sådan
mark skulle i framtiden erfordras. Mot förslaget att såsom egnahemslägenheter
upplåta de med litt. Fo—Fs betecknade områden såsom egnahemslägenheter
hade han däremot icke något att erinra.
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.
Vid ärendets föredragning- inför domänstyrelsen den 23 september
1915 fann emellertid styrelsen, att i vissa avseenden ytterligare utredning
och förslag erfordrades, varför ärendet för erhållande härav återremitterades
till Kungl. Maj:ts befallningshavande.
Med skrivelse den 28 februari 1916 överlämnade därefter Kungl.
Maj:ts befallningshavande instrument över den 26 i sagda månad hållen
förnyad arrendeuppskattning och saluvärdering å ifrågavarande egendomar
jämte en av förbemälde Lagerqvist upprättad beskrivning över
ägostyckning å egendomen Böleå samt en från vice ordföranden i hushållningssällskapets
egnahemsnämnd hemmansägaren Nils Gabrielsson i
Grubbe ingiven framställning, vari ifrågasattes upplåtande av egendomen
mot det densamma åsätta taxeringsvärde till ett under bildande varande
egnahemsbolag, till vilken ansökan gjorts det tillägg, att det ifrågasatta
bolaget eventuellt kunde åtnöjas med förvärvandet av huvudgården med
alla därunder lydande inägor.
De förenänmda sex bostads- eller tomtlägenheterna, som å 1914
års karta betecknats med litt. Fb, Fc, Fd, Fe, Ff och Fg samt avdelats
utefter den från Umeå ledande allmänna landsvägen och bestå av endast
avrösningsjord å »Kläppen» med jordmån av stenbunden, föga skogbeväxt
mark, hava saluvärderats:
litt. Fb om 0.5 2 5 o hektar till 390 kronor, därav för växande skog 75 kronor,
litt. Fc » 0.3690 » » 271 » 40 öre » » » » 50 »
litt. Fd » 0.3690 » » 271 » 40 » » » » » 50 »
litt. Fe » 0.369o » » 271 » 40 » » » » » 50 »
litt. Ff » 0.364o » » 268 » 40 » » » » » 50 »
litt. Fg » 0.36so » » 270 » 80 » » » » » 50 »
De med litt. Fo, Fp, Fq, Fr och Fs betecknade jordbrukslägenheterna,
vilka upptaga den närmast landsvägen liggande delen av lägenheten
Grisrödjningen jämte därintill belägna åker av bostället och vilka
såsom tomtplats tilldelats en var en areal avrösningsjord å »Kläppen»
i anslutning till varje åkerskifte, hava med nedannämnda arealer i hektar
åsatts följande saluvärden, nämligen:
areal hektar |
saluvärde kronor |
därav växande |
|
litt. Fo |
2.6925 |
1,898.25 |
50: |
litt. Fp |
3.0610 |
1,971.20 |
140: |
litt. Fq |
2.9530 |
1,861.70 |
150: |
litt. Fr |
2.8730 |
1,829.— |
140: |
litt. Fs |
3.4045 |
1,956.30 |
195: |
29
• Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 235.
I arealen för lägenheten litt. Fo ingår Katarina Jonssons förenämnda
tomtplats om 0.108 hektar, som enligt uppskattningsmännens
7nening kundo efter skedd försäljning utbrytas ur ägolotten.
De å utdraget av Linders förberörda karta upptagna tre skogsskiftena
med ett åkerskifte om 3.3 6 0 hektar, som äro belägna inom
Innersjö by invid Bjensjön 2 mil från huvudgårdens byggnader och
särskilt skattlagda till Vi6 mantal Bjensjö nr 2 i Umeå socken, hava i
överensstämmelse med överjägmästarens värdering och med avdrag för
andel i ett dikningsföretag, däri egendomens arrendator med vederbörligt
tillstånd förbundit sig att deltaga och vilken andelskostnad beräknades
överflyttad på blivande köpare, åsatts ett saluvärde av 4,403 kronor 17
öre, varav för växande skog 3,336 kronor 99 öre.
Under åberopande av vad i föregående uppskattningsinstrument i
sådant avseende anförts hava uppskattningsmännen ytterligare framhållit
Önskvärdheten av att huvudgården med dess byggnader, park och skogsområden
i anseende till det fördelaktiga läget i omedelbar närhet av
Umeå stad bibehålies i kronans ägo för att i framtiden kunna disponeras
för något statens eget eller annat allmännyttigt ändamål och fortfarande
utarrenderas. I fråga om de för upplåtelser till egnahem föreslagna
lägenheternas lämplighet för ändamålet hava uppskattningsmännen framhållit,
att jordbrukslägenheterna litt. Fo, Fp, Fq, Fr och Fs syntes vara
lämpligt utlagda, likaså bostadslägenheterna litt. Fb, Fc, Fd, Fe, Ff och Fg.
Vad åter anginge jordbrukslägenheterna litt. Fh, Fi, Fk och Fl samt
Fm och Fn ansåge sig uppskattningsmännen böra instämma i det yttrande,
som överjägmästaren avgivit. Skulle däremot från statens sida
anses mest fördelaktigt, att egendomen i dess helhet försåldes såsom
ett komplex, hava uppskattningsmännen ansett, att försäljningsvärdet
borde bestämmas till taxeringsvärdet å egendomen, 70,000 kronor, ökat
med värdet av växande skog, 11,800 kronor, eller tillhopa 81,800 kronor.
Därest sådant aktiebolag, som omförmäles i kungörelsen den 13 juni
1908 angående statens egnahemslånerörelse, skulle med nödigt rörelsekapital
kunna komma till stånd, något som hittills emellertid visat sig
omöjligt, borde, enligt uppskattningsmännens förmenande, under förutsättning
att huvudgården bibehölles i kronans ägo, hinder icke möta
för bolaget att förvärva äganderätten till samtliga till försäljning föreslagna
lägenheter, under förbehåll likväl att nödig garanti ställdes för
att sådan överlåtelse icke komme att medföra ett uppskörtande av de
mindre jordbrukslotternas värde till förfång för blivande egnahemsbyggare
eller eventuellt egnahemslåntagare.
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.
I sin ovanberörda skrivelse av den 28 februari IDIG bar Ktfngl.
Maj:ts befallningshavande anfört följande:
Vad först anginge den uppkomna frågan om försäljning av egendomen
i dess helhet eller till viss del till sådant bolag, som här ovan
omförmälts, måste det givetvis ur ekonomisk synpunkt vara till fördel
för kronan, därest hela egendomen kunde försäljas för det av uppskattningsmännen
föreslagna värdet. Emellertid hade sökanden Gabrielsson,
vilken erhållit del av uppskattningsmännens förslag, upplyst, att
han icke kunde lämna besked rörande förslaget eller om bolaget över
huvud taget kunde tänkas komma till stånd, innan frågan om egendomens
disponerande efter den 14 mars 1917 borde uppgöras. Vid
sådant förhållande ansåge Kungl. Maj:ts befallningshavande denna fråga
icke kunna i dess nuvarande läge föranleda vidare yttrande. Vad beträffade
överjägmästarens av uppskattningsmännen numera biträdda förslag
i fråga om jordbrukslägenheterna litt. Fh, Fi, Fk, Fl, Fm och Fn,
enligt vilket en areal åker av inemot 22 hektar skulle återgå till den
föreslagna arrendelotten, som utgjorde huvudgården, och endast bostadslägenheter
å de fyra förstnämnda bildas, ansåge Kung!. Majrts befallningshavande
ett sådant förslag knappast kunna stå i överensstämmelse med föreskriften,
att gällande författning angående grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar skulle äga tillämpning vid
bestämmandet av sättet för ifrågavarande kronoegendoms fortsatta upplåtande.
Enligt vad Kungl. Majrts befallningshavande hade sig bekant vore
nämligen för närvarande å orten efterfrågan å mindre jordbrukslägenheter
stor, men tillgången därå synnerligen liten. Detta förhållande bestyrktes
ock av att frågan om egnahemsbolag uppkommit för exploaterande av
denna egendom, som vore huvudsakligen jordbruksegendom. Däremot
syntes i orten icke råda brist å områden, lämpliga för bostadslägenheter,
i synnerhet som tillgång å sådana områden vore riklig inom Umeå
stad, ehuru priset där vore något högre än å landsbygden. Då det
under sådana förhållanden finge anses vara ådagalagt, att det icke vore
nödvändigt att för egendomens huvudgård bibehålla så stor areal som
den ovan angivna, kunde uppskattningsmännens sålunda framkomna
förslag icke av Kungl. Maj:ts befallningshavande förordas. Enligt
Kungl. Maj:ts befallningshavandes mening hade uppskattningsmännens
instämmande i överjägmästarens omförmälda förslag bort föranleda till
förnyad undersökning om möjligheten att på annat än förut föreslaget
sätt från egendomen upplåta mindre jordbrukslägenheter, men ehuru
den av uppskattningsmännen verkställda förnyade utredningen sålunda
vore i nämnda hänseende ofullständig, hade Kungl. Maj:ts befallnings
-
31
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.
havande emellertid, då ärendets avgörande syntes vara brådskande,
ansett sig böra överlämna ärendet i befintligt skick.
Domänstyrelsen har i skrivelse den 3 mars IDIG, för egen
del anfört, att styrelsen ansåge någon anledning nu icke föreligga att
ifrågasätta försäljning av egendomens huvudgård likasom ej heller av
någon del av dess skogsmark med undantag dock av utjorden i Innerst
by, ifråga om vilken styrelsen finge biträda uppskattningsmännens
förslag. I betraktande av skogstillgången å detta skifte och dess värde
i förhållande till hela det beräknade saluvärdet för utjorden syntes det
styrelsen, att utjorden borde utbjudas till fri tävlan.
Vidkommande lägenhetsbildandet å egendomen finge styrelsen —
som ansåge de av riksdagen i dess skrivelse den 29 augusti 1914 angående
lägenhetsupplåtelser vid Pålsboda angivna grunder för upplåtelse
av lägenheter från kronoegendom ej kunna vinna tillämpning i fråga
om denna egendom, vilken ej hade sådan belägenhet i förhållande till
samhälle, som i nämnda skrivelse förutsattes — lika med uppskattningsmännen
enligt deras senare förslag avstyrka försäljning av de med
litt. Fm och Fn betecknade lägenheterna. Däremot ville styrelsen understödja
förslaget om upplåtande dels såsom bostadslägenheter av de med
litt. Fb, Fc, Fd, Fe, Ff och Fg betecknade områdena och dels såsom
jordbrukslägenheter av de med litt. Fo, Fp, Fq, Fr och Fs betecknade
lägenheterna; dock borde den i lägenheten litt. Fo ingående Katarina
Jonssons tomtplats upplåtas särskilt för sig. Arealen för lägenheten
litt. Fo borde därför minskas med 0.10 8 hektar och komme att utgöra
2.5 84 5 hektar med ett saluvärde — efter avdrag av det till 200 kronor
beräknade värdet å tomtplatsen — av 1,698 kronor 25 öre.
Vad beträffade de enligt det ursprungliga uppskattningsförslaget
till jordbrukslägenheter avsedda lägenheterna litt. Fh, Fi, Fk och Fl
med ägorna förlagda i tre skiften, därav ett på 16 kilometers avstånd
beläget skogsskifte, vilket förslag uppskattningsmännen sedermera frångått,
inskränkande lägenheterna till bostadslägenheter med bibehållande
av endast ett skifte, avsett till tomt, syntes det styrelsen med avseende
därå att, enligt vad Kungl. Maj:ts befallningshavande framhållit, efterfrågan
av lägenheter av förstnämnda slag på denna trakt vore större
än efter bostadslägenheter, som om det skulle vara lämpligare att återupptaga
det första uppslaget och här söka skapa småbruk, dock utan
att dem tilldelades något skogsskifte.
Enligt vad styrelsen sålunda tänkt sig, skulle ifrågavarande lägenheter
tilläggas var och en två skiften med följande arealer och nedan
-
Departements
chefen.
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.
nämnda med ledning av uppskattningsmännens värdesättning upptagna
saluvärden, nämligen:
areal hektar saluvärde
litt. Fli 5.29 70 3,4.78.2 0
litt. Fi 5.1760 3,105.60
litt. Fk 4.6860 2,811.60
litt. Fl 3.9890 2,393.40
Då enligt uppskattningsinstrumentet tomtområdena, som utlagts å
avrösningsjord, vore föga skogbeväxta, hade något skogsvärde ej inräknats
i saluvärdet.
Domänstyrelsen har därjämte föreslagit, att lägenheterna litt. Fo,
Fp, Fq, Fr och Fs samt stamhemmanet måtte förbehållas rätt att begagna
den å 1914 års karta utmärkta, i ritning norr och söder över
delar av samma lägenheter gående väg till allmänna kustlandsvägen.
Beträffande upplåtande av de fem jordbrukslägenheterna litt. Fö,
Fp, Fq, Fr och Fs ävensom av änkan Katarina Jonssons tomtplats instämmer
jag med domänstyrelsen.
De till bostadslägenheter avsedda lägenheterna litt. Fb, Fc, Fd, Fe,
Ff och Fg ävensom tomtplatserna till lägenheterna litt. Fh, Fi, Fk och
Fl, vilka samtliga enligt förslaget förlagts utmed landsvägen från Umeå,
synas mig icke hava blivit på ett fullt lämpligt sätt utlagda. Flera av
förstnämnda lägenheter genomskäras av landsvägen och skulle alltså få
ägor på ömse sidor om denna. Särskilt synes förläggningen av lägenheterna
litt. Ff och Fg olämplig. Då hela det område, dessa lägenheter
och tomtplatser skulle upptaga, synes böra hållas disponibelt för
en förändrad indelning till lägenheter härstädes, samt Kungl. Maj:ts
befallningshavande upplyst, att någon större efterfrågan å bostadslägenheter
icke förekomme, och då härtill kommer, att anordnandet av
sådana jordbrukslägenheter, som litt. Fh, Fi, Fk och Fl enligt domänstyrelsens
förslag skulle bliva, med åkern på 2 kilometers avstånd från
tomtplatsen, icke synes mig tilltalande, avstyrker jag, att upplåtelse nu
beslutes av någon av dessa tio lägenheter.
Med hänsyn till de av överjägmästaren anförda skäl anser jag jordbrukslägenheterna
litt. Fm och Fn ävensom den till hemmanet hörande
utjorden i Innersjö by böra bibehållas i kronans ägo.
Jag får alltså allenast hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
33
Kungl. Muj-.ts Nåd, Proposition Nr 235.
att fem med litt. Fo, Fp, Fq, Fr och Fs betecknade
lägenheter ävensom änkan Katarina Jonssons tomtplats
må var för sig med av domänstyrelsen tillstyrkt område
från förra militiebostället 1V32 mantal Böleå nr 6 i
Umeå socken av Västerbottens län upplåtas enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar samt med förbehåll om
rätt till väg för innehavare av huvudgården och
lägenheterna litt. Fo, Fp, Fq, Fr och Fs på sätt domänstyrelsen
föreslagit.
Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen
hemställt i de under l:o)—10:o) här ovan antecknade ärenden.
Hans JVIaj:t Konungen behagade härtill lämna
bifall samt förordnade, att proposition i dessa ämnen
skulle med den lydelse, bil. . . . till detta protokoll utvisar,
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Curt Rohtlieb.
Bihang Ull riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 210 käft.
(Nr 235.)
5