Kungl. Majli Nåd. Proposition ''Nr 225.

Nr 225.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om krigsmaterielskatt m. m.; given Stockholms slott
den 2 maj 1916.

Under åberopande av härvid fogade utdrag av protokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t, som den 28 april 1916
till riksdagen avlåtit propositioner angående vissa åtgärder för lantförsvarets
stärkande och för sjöförsvarets stärkande, härigenom föreslå riksdagen
att för beredande av medel till bestridande av kostnaderna för

ifrågavarande åtgärder antaga

dels bilagda förslag till förordning om krigsmaterielskatt;
dels ock bilagda förslag till förordning angående statsverkets krigsmaterielskattefond.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Vennersten.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 200 höft. (Nr 225.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

Förslag

till

förordning om krigsmaterielskatt.

Härigenom förordnas som följer;

1 §• ,

För beredande av medel till bestridande av kostnaderna för vissa,
av nuvarande krigstillstånd föranledda åtgärder för lantförsvarets och
sjöförsvarets stärkande skall till staten erläggas en tillfällig skatt, benämnd
krigsmaterielskatt, som för en gång utgår av inkomst på grund
av taxering enligt bestämmelserna i denna förordning.

1 mom. Med skattskyldigs inkomst (totalinkomst) och förmögenhet
avses i denna förordning, där ej på grund av bestämmelserna i 2 mom.
inkomsten i särskilt fall må annorlunda beräknas, det inkomstbelopp och
det förmögenhetsbelopp, därför han vid taxeringen år 1916 till inkomstoch
förmögenhetsskatt, annorledes än på grund av efterbeskattning,
blivit taxerad eller, om särskilda skäl ''föranleda till avvikelse från den
vid nämnda taxering verkställda uppskattningen, bort bliva taxerad.

2 mom. Därest inkomst, för vilken annan än inländskt aktiebolag
och solidariskt bankbolag år 1916 annorledes än på grund av efterbeskattning
blivit eller bort bliva taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt,
skulle på grund av särskilda förhållanden i avsevärd mån överstiga
det belopp, som kan anses motsvara hans normala eller för den
närmaste framtiden sannolikt påräkneliga årsinkomst, må inkomsten på
framställning av den skattskyldige beräknas till medeltalet av de inkomstbelopp,
därför han åren 1914 och 1915 blivit samt år 1916 blivit eller
bort bliva taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt, eller, om han
allenast ettdera av åren 1914 och 1915 eller icke någotdera av dessa
år till sådan skatt taxerats för inkomst, till i förra fallet tredjedelen av
summan av det år 1914 eller år 1915 taxerade inkomstbeloppet och det

V/.'' >>-. : V. LvJöVjv. v /v;. V t U-.''. vtuid»;.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 225.

inkomstbelopp, därför han år 1910 blivit eller bort bliva taxerad till
inkomst- och förmögenhetsskatt, samt i senare fallet tredjedelen av sistnämnda
belopp, dock att, där sålunda beräknad inkomst linnes understiga
den skattskyldiges normala eller lör den närmaste framtiden sannolikt
påräkneliga inkomst, inkomsten bör upptagas till ett mot den normala
eller påräkneliga svarande högre belopp samt att inkomsten, där
den år 1916 vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt blivit
uppskattad eller bort uppskattas till belopp, imderstigande 3,000 kronor
men icke 1,000 kronor eller ock uppgående till minst 3,000 kronor, ej
må upptagas till lägre belopp än i det förra fallet 1,000 kronor och i
det senare 3,000 kronor.

Om den skattskyldige på grund av efterbeskattning av inkomst
för något av åren 1914 och 1915 påförts särskild inkomst- och förmögenhetsskatt,
skall det årets taxerade inkomst beräknas till sitt genom
efterbeskattningen förhöjda belopp.

3 mom. Därest icke vid taxeringen till krigsmaterielskatt kan
utrönas, med vilka belopp inkomst och förmögenhet ingå i det till
inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet, skola inkomsten och
förmögenheten upptagas till belopp, som de med ledning av den skattskyldiges
deklaration och andra handlingar kunna beräknas hava utgjort.

3 §.

Skattskyldiga enligt denna förordning äro:

a) annan än inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag jämlikt
bestämmelserna i 4—7 §§; samt

b) inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag jämlikt bestämmelserna
i 8 och 9 §§.

4 §•

Har skattskyldig vid taxeringen år 1916 till inkomst- och förmögenhetsskatt
blivit eller bort bliva taxerad för förmögenhet, varav
fyra procent motsvarar eller överstiger totalinkomsten, skall hela denna
inkomst anses utgöra förmögenhetsinkomst. Understiger fyra procent
av förmögenheten totalinkomstens belopp, skall så stor del av totalinkomsten,
som motsvarar nämnda procent av förmögenheten, anses utgöra
förmögenhetsinkomst och den återstående delen arbetsinkomst.
Har skattskyldig icke vid nämnda taxering blivit eller bort bliva taxerad
för förmögenhet, skall hela totalinkomsten anses utgöra arbetsinkomst.

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 22$.

Förmögenhetsinkomsten och arbetsinkomsten avrundas, där de ej
uppgå till fullt hundratal kronor, till närmast lägre fulla hundratal kronor
och utgöra, sålunda avjämnade, det .till krigsmaterielskatt taxerade beloppet
av förmögenhetsinkomst och det till sådan skatt taxerade beloppet
av arbetsinkomst.

På enahanda sätt avjämnad totalinkomst utgör totalinkomstens
taxerade belopp.

5 §•

För skattskyldig, som i 3 § a) avses, inträder skyldighet att erlägga
krigsmaterielskatt:

för förmögenhetsinkomst, då totalinkomsten utgör minst 1,000
kronor; samt

för arbetsinkomst, då totalinkomsten uppgår till minst 3,000 kronor.

Om äkta makar bort var för sig taxeras för inkomst till inkomstoch
förmögenhetsskatt, inträder skattskyldighet till krigsmaterielskatt
för förmögenhetsinkomst, då båda makarnas sammanlagda totalinkomst
uppgått till minst 1,000 kronor, samt för arbetsinkomst, då den sammanlagda
totalinkomsten utgjort minst 3,000 kronor.

6 §•

1 mom. För skattskyldig, som i 3 § a) avses, utgår krigsmaterielskatt
efter belopp, som beräknas enligt följande grunder:

a) för förmögenhetsinkomst.

Om totalinkomstens taxerade belopp icke överstiger 1,000 kronor,
ökas detsamma med 200 procent.

Om totalinkomstens taxerade belopp överstiger 1,000 kronor, ökas
den del därav, som icke överstiger 1,000 kronor, med 200 procent
samt den del, som överstiger

1,000 kronor	men	icke	3,000 kronor,	med	350	procent,
3,000	»	»	»	5,000	»	y>	500	»
5,000	»	»	»	10,000		»	650	B
10,000	»	»	»	15,000		»	800	»
15,000	»	»	»	25,000	>>	.».	1,000	»
25,000	: »''	»	»	40,000	»	» ,	1,150	B
40,000	))	»	»	100,000	»	»	1,225	• / »
100,000	»	»	»	150,000	• >>		1,400

Kungl. Maj.ta Nåd. Proposition Nr 225. 5

150.000 kronor men icke 250,000 kronor, med 2,000 procent,

250.000 » » » 350,000 » » 2,600 »

350.000 » » » 450,000 » » 3,000 »

450.000 » 3i200 *

Det taxerade beloppet av förmögenhetsinkomsten multipliceras
därefter med det tal, som uppkommer då det enligt ovan angivna beräkning
erhållna beloppet divideras med totalinkomstens taxerade belopp.

Av det belopp, som härigenom uppkommer, utgår krigsmaterielskatt
för förmogenhetsinkomst med en krona för varje fullt hundratal,
dock att skatten icke i något fall må överstiga 24 procent av förmögenhetsinkomstens
taxerade belopp.

b) för arbetsinkomst.

Om totalinkomstens taxerade belopp icke överstiger 3,000 kronor,

ökas detsamma med 100 procent.

Om totalinkomstens taxerade belopp överstiger 3,000 kronor, ökas
den del därav, som icke överstiger 3,000 kronor, med 100 procent samt
den del, som överstiger

3,000	kronor	men	icke	5,000 kronor,	med	175 procent,
5,000	>>	»	»	10,000	»	»	275
10,000	»	>		15,000		»	375
15,000	»	»	»	25,000			475	»
25,000	»	»		35,000		»	625	»
35,000		»	)>	50,000	)>		700	».
50,000	»	»	»	75,000	»	)>	800	»
75,000	>>	»	»	100,000	» •	»	900	»
100,000		»	»	150,000	»	»	1,200	»
150,000	);*	))	»	250,000	»		1,300	■ )>
250,000	»	»	»	350,000	»	»	1,500	»
350,000	»	»		450,000	»	»	1,700	)>
450,000	»						1,900	>>

Det taxerade beloppet av arbetsinkomsten multipliceras därefter
med det tal, som uppkommer då det enligt sist angivna beräkning
erhållna beloppet divideras med totalinkomstens taxerade belopp.

Av det belopp, som härigenom uppkommer, utgår krigsmatenelskatt
för arbetsinkomst med eu krona för varje fullt hundratal, dock
att skatten icke i något fall må överstiga 15 procent av arbetsinkomstens
taxerade belopp^.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

2 mom. År fråga om äkta makar, skall vid beräkning enligt
denna paragraf totalinkomstens taxerade belopp för vardera maken anses
utgöra summan av de taxerade beloppen utav varderas totalinkomst.

7 §.

Skattskyldig, vilken bort vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
år 1916 erhålla nedsättning enligt 19 § 2 mom. förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt i det till sådan skatt taxerade beloppet,
äger åtnjuta nedsättning i krigsmaterielskattens belopp med en
tiondedel därav för varje barn, för vilket nedsättning vid nämnda taxeringskolat
medgivas.

8 §•

1 mom. För inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag inträder
skyldighet att erlägga krigsmaterielskatt, då inkomst, som blivit
eller bort bliva år 1916 taxerad till inkomstskatt, överstiger fem procent
av bolagets kapital, sådant detsamma skolat vid taxering till sistnämnda
skatt år 1916 beräknas.

Det till krigsmaterielskatt taxerade beloppet utgöres i förevarande
fall av den i första stycket omförmälda inkomsten, upptagen i jämna
hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som ej uppgår till fullt
hundratal kronor, bortfaller.

2 mom. Därest inkomst, varom i denna paragraf förmäles, skulle
på grund av särskilda förhållanden i avsevärd mån överstiga det belopp,
som kan anses utgöra bolagets i förhållande till dess kapital normala
eller för den närmaste framtiden sannolikt påräkneliga årsinkomst, må
på framställning av bolaget den procent av kapitalet, som motsvarar
inkomstens storlek, beräknas till medeltalet av de sammanlagda procentbelopp,
varefter inkomstskatten vid bolagets taxering åren 1914 och
1915 blivit samt år 1916 blivit eller bort bliva bestämd, därvid för de
fall, att bolaget endast ettdera av åren 1914 och 1915 eller ock icke
någotdera av dessa år taxerats till inkomstskatt, motsvarande förfarande,
varom stadgats i 2 § 2 mom., skall äga tillämpning, dock att sådan
procentberäkning, som nu är sagd, icke får ske för bolag, som först
efter ingången av år 1914 trätt i verksamhet, samt att för bolag, vars
verksamhet börjat under år 1913 men ej pågått hela detta år eller ock
begynt med 1914 års ingång, procenten må beräknas till hälften av

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

de sammanlagda procentbelopp, varefter inkomstskatten vid bolagets
taxering år 1915 blivit samt år 1916 blivit eller bort bliva bestämd.

Där den i överensstämmelse med ovannämnda grunder beräknade
procenten finnes understiga den normala eller för den närmaste framtiden
sannolikt påräkneliga, bör procenten upptagas till ett mot den
normala eller påräkneliga svarande högre belopp. Ej må dock procenten
i något fall fastställas till lägre siffra än 57,-

9 §.

Inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag har att, för varje
fullt hundratal av det taxerade beloppet, erlägga krigsmaterielskatt med
följande belopp, nämligen:

När inkomsten

i förhållande till kapitalet Krigsmatenelöverstiger
eller beräknas skatt per

överstiga: 100 kronor

När inkomsten

i förhållande till kapitalet Krigsmateriel
överstiger eller beräknas skatt per

överstiga: 100 kronor

					Kr.
5	men	ej	57, procent	2.7 5
573	»	»	57,	»	2.80
57s		)>	6	»	2.85
6	»		67,		2.90
6 Va	»	.»	67,	»	2.95
67,		)>	7		3.00
7	»	»	77,	»	3.05
77,	»	»	77,	»	3.io
77,	»	»	8		3.15
8	»	»	87,	»	3.20
87,	»	»	87,	»	3.25
87,	»	»	9	ii	3.30
9	»	»	97,	»	3.35
97,	»	»	97,	b	3.40
97,	»	»	10	»	3.45
10	»	»	107,	»	3.50
107,	»	»	107,	»	3.55
107,	»	»	11 .	»	3.60
11	»	»	117,	»	3.65
117,	»	»	117,	»	3.70
117,	»,	»	12	i»,	3.75
12	»	»	127,	b	3.80

Kr.

127,	men	ej 13	procent	3.85
13	»	» 137,	»	3.90
137,	))	» 14	»	3.95
14	»	» 147,	»	4.oo
147,	»	» 15	»	4.05
15	»	». 157,	»	4.io
157,	»	)> 16	»	4.15
16	»	» 167,	. »	4.20
167,	»	» 17	• »	4.25
17	»	)> 177,	»	4.30
177,	»	». 18	»	4.35
18	»	» 187,	»	4.40
187,	■»	» 19	,»	4.45
19	»	» 197,	■ »	4.50
197,	»	b 20	»	4.55
20	»	)) 21	»	4.60
21	»	» 22	»	4.6 5
22	»	» 23	b	4.70
23	»	» 24 .	»	4.75
24	»	» 25	» .	4.80
25	, »	» 26	b....	4.85
26	» :	»27	» .	4.90

Kungl. Mapts Nåd. Proposition Nr 225i

	När inkomsten				När inkomsten
	i förhållande till kapitalet	Krigsmateriel-		förhållande till kapitalet	Krigsmateriel-
	överstiger eller beräknas	skatt per		överstiger eller beräknas	skatt per
		överstiga:		100 kronor			överstiga:		100 kronor
					Kr.					Kr.
27	men	ej	28	procent	4.95	50	men	ej 55	procent	5.45
28		»	29	))	5.oo	55	)>	» 60	)>	5.50
29	»	»	30		5.05	60	»	» 65	»	5.55
30	y>	»	32		5.io	65	D	» 75	»	5.60
32	»	}>	34	»	5.15	75	)>	» 85	»	5.65
34	i>	»	36	»	5.20	85	7)	» 90	»	5.70
36	»		38	»	5.25	90	J>	» 95	T)	5.7 5
38	»	»	40	»	5.30	95	7)	» 100	J)	5.80
40	»	3)	45	»	5.35	100			)>	5.85
45	»	))	50	»	5.40

10 §.

1 mom. Krigsmaterielskatten förfaller till betalning under år 1917.
Skattskyldig äger dock i så måtto åtnjuta anstånd med krigsmaterielskattens
erläggande, att nio tjugondedelar av skatten inbetalas under
vart av åren 1918 och 1919.

2 mom. Därest de ekonomiska förhållandena inom riket därtill
föranleda, må Konungen, utan hinder av bestämmelserna i 1 mom., efter
hörande av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret, medgiva
annan tid och ordning för krigsmateriel ek ättens erläggande, dock under
iakttagande, att hela skatten erlägges före slutet av år 1920.

3 mom. Oberoende därav, att skattskyldig är berättigad till anstånd
med krigsmaterielskattens erläggande, äger skattskyldig vid den
första för inbetalning av krigsmaterielskatt utsatta uppbördsstämman
betala hela krigsmaterielskattebeloppet och vid senare uppbördsstämma
hela den då oguldna delen av samma belopp.

4 mom. Skattskyldig, som å den för inbetalning av krigsmaterielskatt
först utsatta uppbördsstämman behörigen erlägger honom påförd
krigsmaterielskatt i dess helhet, äger åtnjuta avdrag med åtta procent
av skattens belopp. Erlägger han å den andra för krigsmaterielskatts
inbetalning utsatta uppbördsstämman hela återstående beloppet av den
honom påförda skatten, äger han rätt till avdrag med tre procent av
samma belopp.

5 mom. Om debitering, uppbörd och redovisning av krigsmaterielskatt
förordnar Konungen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

11 §■

Till ledning vid uträknandet av krigsmaterielskatt utfärdar Konungen
särskilda tabeller.

12 §.

Skattskyldig taxeras till krigsmaterielskatt å den ort, där han år
1916 skolat taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.

13 §.

Bestämmelserna i 24 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
skola ock äga tillämpning i fråga om krigsmaterielskatt.

14 §.

Taxering till krigsmaterielskatt verkställes av eu särskild nämnd,
kallad krigsmaterielskattenämnd.

Sådan nämnd utses för varje län och för Stockholms stad av
Konungens befalluingshavande och skall bestå av minst fyra högst åtta
ledamöter. Konungens befallningshavande utser jämväl suppleanter till
antal, motsvarande minst hälften av antalet ordinarie ledamöter i krigsmaterielskattenämnden.
Såväl ordinarie ledamöter som suppleanter utses
till minst halva antalet för län bland ledamöterna eller suppleanterna i
länets prövningsnämnd och för Stockholms stad bland ledamöterna eller
suppleanterna i stadens prövningsnämnd.

Krigsmaterielskattenämnden sammanträder för län i residensstaden
och för Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av Konungens
befallningshavande och bestämmes sålunda, att nämndens arbeten må
vara avslutade före den 1 april 1917. Om tid och ställe för nämndens
sammanträde utfärdar Konungens befallningshavande minst sex veckor
före sammanträdets början allmän kungörelse samt underrättar i god tid
dem, som blivit utsedda till ledamöter i nämnden.

Möter för ledamot i krigsmaterielskattenämnd hinder att tillstädeskomma,
bör anmälan därom ofördröjligen ingivas till Konungens befallningshavande,
som därefter inkallar vederbörande suppleant.

Den, som blivit utsedd till ledamot i krigsmaterielskattenämnd eller
inkallad i stället för ordinarie ledamot, men utan vederbörligen anmält
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 satnl. 200 höft. (hr 225.) 2

10 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

laga förfall icke infinner sig vid nämndens sammankomst, skall bota
tjugufem kronor.

15 §.

1 mom. Eu var, vilkens taxering år 1916 till inkomst- och förmögenhetsskatt
kan föranleda skattskyldighet till krigsmaterielskatt, äger
att hos krigsmaterielskattenämnden göra skriftlig framställning om nv
uppskattning av inkomsten och förmögenheten. Sådan framställning
skall, vid påföljd att den eljest icke av krigsmaterielskattenämnden upptages
till behandling, ingivas till Konungens befallningshavande i det
län, där den skattskyldige år 1916 skolat taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt,
senast före klockan 12 på tjugonde dagen före krigsmaterielskattenämndens
sammanträde.

2 mom. Förmenar skattskyldig, som i 3 § a) avses, eller i 8 §
omförmält bolag, vilket senast med ingången av år 1914 trätt i verksamhet,
att inkomst, sådan den ar 1916 blivit eller bort bliva taxerad
till inkomst- och förmögenhetsskatt, i avsevärd mån överstiger den normala
eller den för den närmaste framtiden sannolikt påräkneliga årsinkomsten,
må hos krigsmaterielskattenämnden göras framställning om
inkomstens eller procenttalets beräknande till lägre belopp, som i 2 §
2 mom. och 8 § 2 mom. sägs.

Sådan framställning skall, vid påföljd att eljest icke av vare sig
krigsmaterielskattenämnden eller högre myndighet komma under prövning,
ingivas till samma Konungens befallningshavande och inom samma tid,
som här ovan i 1 mom. stadgats; och skola, med enahanda påföljd, vid
framställningen fogas dels bestyrkta avskrifter av de deklarationer, som
den skattskyldige ma hava åren 1914 och 1915 behörigen avlämnat,
dels ock bestyrkta utdrag av taxeringslängder för samma år, i vad hans
taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt angår. Vid bolags framställning
skall ock, vid ovannämnda påföljd, fogas intyg, att bolaget
vid ingången av år 1913 utövat sin verksamhet eller, då verksamheten

senare begynt, att densamma av bolaget utövats vid ingången av

3 mom. Om innehållet i 1 och 2 mom. skola de skattskyldiga
erinras i den kungörelse, som i 14 § sägs.

16 §•

Konungens befallningshavande åligger att vid krigsmaterielskattenämndens
sammanträde framlägga fullständiga förslag till taxeringarna

Kungl. Maj:tn Nåd. Proposition Nr 22b.

för krigsmaterielskatt enligt formulär, som av Konungen fustställes,
ävensom att tillhandahålla nämnden de deklarationer, taxeringslängder
och övriga handlingar, Horn för taxeringarnas verkställande må erfordras.

Anses totalinkomsten eller förmögenheten böra beräknas till andra
belopp än vartill desamma år 1916 taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt,
skall i förslaget antecknas don beräknade inkomsten eller förmögenheten
jämte grunderna lör beräkningen. Jämväl skall, där inkomstens
förhållande till kapitalet anses böra bestämmas enligt 8
2 inom., i förslaget angivas grunderna för beräkningen.

Förslaget till krigsmaterielskattetaxeringen skall, i vad en var
skattskyldig angår, vidhäftas hans år 1910 avlämnade deklaration. Har
skattskyldig icke avlämnat deklaration, skall förslaget sedermera biläggas
krigsmaterielskattenämndens protokoll.

Fastställes icke av nämnden taxeringen till krigsmaterielskatt i
överensstämmelse med förslaget, skall avvikelsen jämte skälen för densamma
av protokollsföraren antecknas å förslaget.

17 §•

I särskild längd, benämnd krigsmaterielskattelängd, vartill formulär
fästställes av Konungen, upptagas den skattskyldiges namn, antalet barn,
därför nedsättning äger rum, och skattebeloppen. Längden underskrives
av krigsmaterielskattenämndens ordförande och minst två ledamöter.

Vid nämndens sammanträde föres protokoll angående de ärenden,
där sådant erfordras; börande protokollet justeras inför nämnden och
justeringen bestyrkas genom å protokollet tecknat intyg av två ledamöter.

Inom sex veckor efter krigsmaterielskattenämndens sista sammankomst
skall underrättelse om beloppet av skattsk}rldig påförd Krigsmaterielskatt
i rekommenderat brev med allmänna posten kostnadsfritt honom
tillsändas under hans i 1916 års deklaration uppgivna adress, där ej
annan senare av honom uppgivits. Därest taxeringen till krigsmaterielskatt
grundas å annan uppskattning av den skattskyldiges inkomst och
förmögenhet än den, som verkställts vid hans taxering ar 1916 till
inkomst- och förmögenhetsskatt, utan att därom framställning, som i
15 § 1 mom. sägs, blivit gjord eller ock efter framställning enligt 15 §
taxeringen till krigsmaterielskatt bestämmes annorlunda än i framställningen
avses, skall underrättelsen tillika innehålla de grunder, efter
vilka taxeringen bestämts.

Anteckningarna i krigsmaterielskattelängden verkställas samt protokollet
föres av den eller de personer, som Konungens befallningshavande

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 225.

därtill förordnat; och åligger det dessa att lämna de skattskyldiga
underrättelse, varom ovan sägs.

18 §.

Inom sex veckor efter krigsmaterielskattenämndens sista sammankomst
skola, utom vad Stockholms stad angår, krigsmaterielskattelängderna
översändas till vederbörande häradsskrivare eller magistrat
för debiterings verkställande.

Längderna skola därefter före utgången av år 1917 till Konungens
befallningshavande återställas för att jämte krigsmaterielskattenämndens
protokoll biläggas kronoräkenskaperna för nämnda år.

19 §.

1 mom. Över krigsmaterielskattenämnds beslut må besvär anföras
av kronans ombud ävensom av vederbörande skattskyldig, ändå att han
ej hos krigsmaterielskattenämnden gjort framställning, som i 15 § 1 mom.
sägs. I besvären äger skattskyldig icke påkalla medeltalsberäkning enligt
2 § 2 mom. eller 8 § 2 mom. i vidare mån, än han må hava hos krigsmaterielskattenämnden
i framställning enligt 15 § 2 mom. påyrkat.

Besvären skola, ställda till kammarrätten, ingivas till Konungens
befallningshavande i det län, där taxeringen skett, senast den 31 juli
1917 före klockan tolv på dagen, vid påföljd att besvären eljest icke
varda upptagna till prövning.

2 mom. Sedan vid inkomna besvär blivit fogade såväl utdrag av
krigsmaterielskattelängd och 1916 års taxeringslängd som krigsmaterielskattenämndens
protokoll, såvitt den överklagade taxeringsfrågan angår,
samt därefter förklaring över besvären infordrats från vederbörande,
insänder Konungens befallningshavande skyndsamt till kammarrätten
samtliga handlingarna med de upplvsningar och erinringar, som besvären
anses påkalla.

3 mom. Så snart ovan stadgade besvärstid gått till ända, översänder
Konungens befallningshavande till kammarrätten förteckning å
anförda besvär.

20 §.

Den, som taxerats till krigsmaterielskatt å ort, där han icke är
skattskyldig för sådan skatt, äge att häröver anföra besvär hos kammar -

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 225.

rätten. Besvären skola, vid påföljd att eljest icke varda upptagna till
prövning, inom natt och år, efter det att krigsmaterielskatt första gången
vederbörande avfordrats, ingivas till Konungens befallningshavande i det
län, inom vilket taxeringen skett, varefter med ärendet förfares i enahanda
ordning, som i 19 § 2 mom. stadgas.

21 §.

Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammarrättens
beslut taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt för ar 1916
ändras eller sådan taxering varder någon åsatt, skall samtidigt vidtagas
den ändring i taxeringen till krigsmaterielskatt eller åsättas den taxering
till sådan skatt, som därav kan föranledas. *

Det åligger Konungens befallningshavande att vid insändande till
kammarrätten av besvär rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1916 i erforderliga fall foga utdrag av krigsmaterielsk ättelängden
och krigsmaterielskattenämndens protokoll eller, därest nämnden
vid tiden för besvärens insändande ännu icke sammanträtt och avslutat
sitt arbete, så fort ske kan till kammarrätten överlämna berörda utdrag.

Till krigsmaterielskatt skattskyldigas år 1916 avlämnade deklarationer,
vilka ej bilagts anförda besvär, skola samtidigt med kronoräkenskaperna
för år 1917 överlämnas till kammarrätten och därstädes för\ aras.

22 §.

Bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom., 43 §, 44 § 1 stycket, 48 §,
51 §, 52 §, 56 §, 57 §, 58 §, 59 §, 60 § och 61 § förordningen om
taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering skola i tillämpliga
delar gälla jämväl beträffande krigsmaterielskattenämnden och förfarandet
vid taxering till krigsmaterielskatt.

Yad i 23 § 1 mom. nämnda förordning stadgas om deklarationer
skall i tillämpliga delar gälla beträffande de i 15 § 2 mom. här ovan
omförmälda avskrifter av deklarationer.

23 §.

Om någon på grund av efterbeskattning påföres särskild inkomstoch
förmögenhetsskatt för år 1916, samt han genom det förfarande,
vilket föranlett efterbeskattningen, kommit att alldeles icke eller till för
ringa belopp taxeras till krigsmaterielskatt, skall särskild krigsmateriel -

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

skatt påföras honom till belopp, som genom berörda förfarande undandragits.
Har den skattskyldige avlidit, gäller i fråga om särskild
krigsmaterielskatt, varom ovan sägs, vad i 22 § förordningen om
inkomst- och förmögenhetsskatt för sådant fall stadgats beträffande
sistnämnda skatt.

På grund av efterbeskattning påförd krigsmaterielskatt förfaller i
sin helhet till betalning samtidigt med den på grund av efterbeskattningen
påförda inkomst- och förmögenhetsskatten. Vid erläggandet av
sådan krigsmaterielskatt äger avdrag, som i 10 § 4 mom. sägs, icke ruin.

Efterbeskattning till krigsmaterielskatt sker i sammanhang med
efterbeskattningen till inkomst- och förmögenhetsskatt; och gäller i fråga
om klagan över efterbeskattning till krigsmaterielskatt vad som stadgats
rörande överklagande av taxering till inkomst- och iörmögenhetsskatt.

Om efterbeskattning till krigsmaterielskatt göres anteckning i
särskild krigsmaterielskattelängd, vilken bilägges vederbörande inkomstlängd.

24 §.

1 mom. Därest för skattskyldig, som i 3 § a) avses, skulle på
grund av hans ekonomiska ställning finnas möta synnerligen stor svårighet
att erlägga krigsmaterielskatt, äger den prövningsnämnd, som har att
besluta i fråga om hans taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt,
att, på därom av den skattskyldige gjord skriftlig framställning och
efter kronoombudets skriftligen avgivna yttrande, helt eller delvis eftergiva
den del av krigsmaterielskatten, som eljest enligt fastställd uppbördsordning
skolat ovillkorligen erläggas under det år, prövningsnämnden
sammanträder. Framställning, som här avses, skall ingivas
till Konungens befallningshavande senast före klockan tolv på dagen i
länen den 15 juli och i Stockholm den 31 augusti eller, om då är
helgdag, nästföljande dag; och böra de skattskyldiga härom erinras
genom den kungörelse, som omförmäles i 42 § förordningen om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering.

2 mom. Därest för skattskyldig anstånd med skattens erläggande,
utöver vad enligt 10 § kan gälla, prövas högst nödigt, må prövningsnämnd
medgiva sådant anstånd i enahanda ordning, som i 1 mom. är
föreskrivet i fråga om eftergivande av skatt, dock att sådant uppskov
ej må vara längre än att hela skattebeloppet skall vara erlagt senast
före utgången av år 1922. Prövningsnämnd må, där den så finner
lämpligt, i dylikt fall fordra ställandet av säkerhet för den del av skatten,

Kungl. Maj:tu Nåd. Proposition Nr 225.

1 avseende på vilken anstånd medgives. Angående framställning om
anstånd ävensom kungörelse härom gäller vad i 1 mom. sägs beträffande
eftergivande av skatt.

3 mom. Besvär över prövningsnämnds beslut i fråga om eftergivande
av krigsmaterielskatt, så ock i fråga om anstånd med densammas
erläggande, må föras i den för överklagande av prövningsnämnds
beslut rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade
ordning.

4 mom. Där krigsmaterielskatt eftergivits eller anstånd på sätt i''

2 mom. sägs beviljats, skall utdrag av prövningsnämndens protokoll i
ärendet genom protokollsförarens försorg tillställas vederbörande uppbördsmyndighet.

25 §.

Till ersättande av kostnaderna för det förberedande arbetet för
taxering till krigsmaterielskatt, som enligt 16 § skall genom Konungens
befallningsh avandes föranstaltande utföras, samt övriga av taxeringsarbetet
föranledda kostnader har krigsmaterielskattenämnden att efter
förslag av Konungens befallningshavande använda erforderliga medel.

Å krigsmaterielskattenämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter
i denna nämnd äga åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning
såsom för ledamot i prövningsnämnd är stadgat.

Här omförmälda ersättningar, vilka skola bestridas med inflytande
krigsmaterielskattemedel, utbetalas av Konungens befallningshavande
efter granskning av därå ingivna rekvisitioner.

26 §.

1 mom. Sammandrag av krigsmaterielskattélängderna, upprättade
i överensstämmelse med fastställt formulär, skola före den 1 oktober
1917 av vederbörande häradsskrivare och magistrat, utom i Stockholm,
insändas till Konungens befallningshavande.

2 mom. På grund av dessa sammandrag och sedan de vid deras
granskning anmärkta förhållanden blivit förklarade eller rättade bör i
varje län av landskontoret uppgöras särskilt sammandrag över länets
hela påförda krigsmaterielskatt; och skall i Stockholm sådant sammandrag
upprättas av därvarande uppbördsverk. De av landskontoren och
Stockholms stads uppbördsverk upprättade sammandragen, därtill tryckta
blanketter genom statskontorets försorg tillhandahållas vederbörande

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

tjänstemän, skola av Konungens befallningshavande till statskontoret
insändas före den 1 december 1917.

3 mom. Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen
hunnit därstädes granskas, bör ett generalsammandrag för hela riket
inom statskontoret upprättas samt genom detta verks försorg utgivas
från trycket och utdelas med allmänna tidningarna.

Denna förordning träder i kraft å dag, som av Konungen bestämmes.

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition Nr 225.

Förslag

till

förordning angående statsverkets krigsmaterielskattefond.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Statsverkets inkomster av krigsmaterielskatten skola, i den mån
de icke anvisas å stat för år 1917, avsättas till en särskild fond, benämnd
krigsmaterielskattefonden, för att användas till det i 1 § av förordningen
om krigsmaterielskatt avsedda ändamål.

2 §.

Fonden göres räntebärande och förvaltas av statskontoret i enlighet
med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar.

3 §•

Fondens avkastning skall, efter avdrag av förvaltningskostnaderna,
läggas till kapitalet.

4 §.

Om sättet för fondens användning besluta Konungen och riksdagen
gemensamt.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 200 höft. (Nr 225.)

Kung], Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

Jfc

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 maj 1916.

. Närvarande:____..... . ..

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Vennersten, anhöll att
få anmäla inom finansdepartementet utarbetade förslag till dels förordning
om krigsmaterielskatt, dels ock förordning angående statsverkets
krigsmaterielskattefond. Över det förra förslaget hade kammarrätten avgivit
infordrat utlåtande; och både därvid kammarrätten, som ansett sig
icke böra ingå i prövning .av de i 6 och 9 §§ av förslaget intagna skatteskalorna,
funnit samma förslag i övrigt icke giva anledning till någon
erinran. I infordrat utlåtande över förslaget till förordning angående
statverkets krigsmaterielskattefond hade statskontoret lämnat sistnämnda
förslag utan anmärkning. Härefter anförde föredragande departementschefen
följande.

'' ^ föredragning av cheferna för lantförsvarsdepartementet och sjö försvarsdepartementet

har Eders Kungl. Maj:t den 28 nästlidna april,
beslutit propositioner till riksdagen (nr 219 och 220) om vissa åtgärder för
försvarets stärkande, vilka föranledas av det pågående kriget och dess
erfarenheter. Kostnaden för dessa åtgärder är avsedd att täckas genom
medel, som särskilt för detta ändamål beredas. I detta avseende tillkommer
det mig nu att avgiva yttrande och förslag.

; Härvid anser jäg mig nu liksom år 1014 höra avstå från tanken

Kungl. Maj:tn Nåd. Proposition Nr 225. i 9

;på täckande av ifrågavarande kostnader genom lånemedel. De Hosta
stater tveka som bekant icke ens under normala förhållanden att
upptaga lån för militära ändamål. Ännu mindre skulle detta anses
uteslutet i fråga om åtgärder, vidtagna under trycket av ett stort krig,
som jämväl i andra avseenden stegrat anspråken på statskassan. Ännu
mer än eljest skulle det kunna åberopas, att endast genom anlitande
av lånevägen kan åstadkommas den kostnadsfördelning, som förutsättes
för att ej en alltför tung börda skall läggas på eu viss kortare tid.
Detta oaktat synes det vara riktigt att så länge som möjligt fasthålla
vid principen att, bortsett från tillfälliga förskotter, icke upptaga lån förandra
än produktiva ändamål.

Bland övriga inkomstkällor kan åter knappast någon annan än
den direkta beskattningen komma ifråga. Kostnaden för ifrågavarande
försvarsåtgärder uppgår, med beräkning av erforderlig säkerhetsmarginal,
till 54 miljoner kronor att utgå under loppet av tre år. På vart och
ett av dessa tre år kommer sålunda i medeltal en summa av 18 miljoner
kronor. För erhållande av detta belopp skulle det erfordras att temporärt
öka inkomst- och förmögenhetsskatten med 35—40 procent, vilket med
hänsyn till ändamålets vikt kan anses försvarligt.

Särskilt på grund därav, att det är nödvändigt att anlita inkomstkällor,
vilkas begagnande ej förutsätter långvariga förarbeten, kan
nämnda utväg synas tilltalande. Den erbjuder dessutom de fördelarna,
att icke något särskilt taxeringsförfarande eller några nya taxeringsmyndigheter
skulle erfordras, liksom att den nya beskattningens belopp
kunde med större noggrannhet avpassas etter det föreliggande behovet.
Principiellt riktigt måste också även vara, att erforderliga höjningar av
den direkta beskattningen ske genom påbyggnad på inkomst- och förmögenhetsskatten.

Denna principiella ståndpunkt torde också böra och kunna fasthållas.
Däremot lärer påbyggandet på inkomst- och förmögenhetsskatten icke
för närvarande lämpligen kunna ske så enkelt som genom föreskrivandet
av ett procentuellt tillägg. Härför skulle nämligen förutsättas beträffande
inkomst- och förmögenhetsskatten ett omfattande reformarbete, som ännu
är ofullbordat och icke kan tillräckligt snart avslutas. Det är därför nödvändigt
att åt den erforderliga ökningen av inkomst- och förmögenhetsskatten
giva formen av en särskild skatt, vars tillfälliga karaktär betonas
därigenom, att dess avkastning är uteslutande avsedd för visst tillfälligt
ändamål. Hela det skattesystem, som uppkommer genom eu dylik åtgärd,
likaväl som dem nya skatten i och för sig utesluta möjligheten av skattens
infogande i en enhetlig budget och framkalla därför de olägenheter,
som iippenbarligen äro förenade med varje brytande av stats -

Skmttesystem.

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

hushållningens enhet. Under tiden för den nya skattens giltighetstid
måste arbetet på inkomst- och förmögenhetsbeskattningens reformering
fortgå, så att statsfinansiellt mera tillfredsställande utvägar må i framtiden
finnas att tillgå för sådan fortsatt förhöjning av inkomst- och förmögenhetsskatten,
som må finnas erforderlig.

Den nu ifrågasatta lösningen försvåras påtagligen av att vi i värnskatten
hava en mycket betydlig engångsskatt på ett helt litet antal
skattskyldiga enskilda personer och aktiebolags) — en skatt, varav den
sista tredjedelen huvudsakligen kommer att betalas först under år 1917.
Vid framläggande av förslag till denna skatt betonade jag dess rent extraordinära
beskaffenhet såsom nödvändig förutsättning för att densamma
icke skulle medföra allvarlig olägenhet för vårt näringsliv och framhöll
såsom, min mening, att en återkommande skatt av samma beskaffenhet
säkerligen skulle medföra allvarliga faror för vårt ekonomiska liv och
draga efter sig verkningar, som bleve kännbara långt utanför kretsen
av de direkt skattskyldiga. Denna uppfattning har jag icke funnit någon
-anledning att sedermera ändra.

Under dessa förhållanden synes det mig vara uteslutet att nu pålägga
en ny värnskatt. Den nya skatten, som på grund av sitt ändamål.
lämpligen kan få namnet krigsmaterielskatt, skall också väsentligen
avvika från värnskatten. Det är särskilt i två hänseenden, som olikheten
med värnskattens grundläggande drag framträder.

Till en början måste basen läggas något bredare. Det ringa antal
skattskyldiga, som ensamt fått bära värnskattens börda, kan man icke
utan olägenhet pålägga hela denna nya skatt, även om de fortfarande
få bära huvuddelen därav; och framför allt måste man bland dessa skattskyldiga,
tör att i någon mån kompensera värnskattens verkningar, låta
de större inkomsterna i jämförelse med de större förmögenheterna bidraga
mer än . fallet är med värnskatten. Samtidigt med att skattens
starkt progressiva karaktär fasthålles, bör den alltså dels börja något
längre ned än värnskatten, dels även i större utsträckning än denna
skatt läggas på den högre arbetsinkomsten.

Därtill kommer emellertid även ett andra moment. Vid sidan av
sin begränsade räckvidd och sin ytterligt starka differentiering gent emot
förmögenheten eller dess avkastning medför värnskattens system utan
tvivel även individuellt mycket ojämna bördor, på grund av den avgörande
betydelse förmögenhetsdelen, frånsett inkomsten därav, fått på

’) Har och 1 följande innefattas i uttrycket aktiebolag även solidariska bankbolag,
medan utlrycket enskilda personer även omfattar sådana samfälligheter, som icke äro aktiebolag
eller solidariska bankbolag. ^

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

hela skattesatsen. Detta leder nämligen till, att inkomsttagare med förmögenhet,
som giver mindre än normal avkastning, blivit oproportionerligt
hårt beskattade i jämförelse med personer, som äga lika stor både
totalinkomst och förmögenhetsinkomst men mindre förmögenhet. I nuvarande
tider, med deras mycket starka och oberäkneliga förskjutningar
i avseende på förhållandet mellan inkomst och förmögenhet, verkar
denna ojämnhet sannolikt ännu starkare än som från början varit fallet
och gör ett förnyande av metoden i oförändrat skick särskilt olämpligt.

Det nuvarande i inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten
tillämpade systemet att till inkomsten lägga eu viss del av förmögenheten
utgår som bekant från en såsom normal antagen inkomst
av denna förmögenhet (på fem procent! och leder därför till de individuella
ojämnheter, som nyss berörts, pa samma sätt som sedan lång
tid tillbaka erkänts vara '' fallet exempelvis i fastighetsbevillningen.
Men därtill kommer en annan, mera teknisk olägenhet av det nuvarande
systemet, en olägenhet av jämförelsevis ringa vikt vid inkomst- och förmögenhetsskatten,
på grund av förmögenhetsdelens mindre betydelse
däri och den måttliga progressionen, men av motsvarande anledningar
desto mera vägande i avseende på värnskatten. Olägenheten består
däri, att förmögenhetsdelen icke blott ökar det taxerade beloppet utan
samtidigt lyfter upp detta taxerade belopp till en högre progressionsnivå.
När, såsom fallet är med värnskatten, en tiondedel av förmögenheten
lägges till inkomsten, innebär detta under förutsättning av normal förmögenhetsavkastning,
att förmögenhetsmkomsten behandlas som om den
vore tre gånger så stor som den är. Men detta innebär icke, såsom
man vid första påseendet kunde antaga, att en förmögenhetsinkomst beskattas
tre gånger så hårt som eu lika stor arbetsinkomst; den beskattas
långt hårdare, nämligen lika hårt som en tre gånger så stor arbetsinkomst,
vilket i vissa fäll kan betyda inemot sex gånger så mycket som
skatten på den lika stora arbetsinkomsten. Tydligen leder detta icke
blott till en proportionsvis mycket stark beskattning av förmögenhetsinkomsten
utan medför också lätteligen en mindre lämpligt byggd
skatteprogression för förmögenhetsinkomst, då denna på ett egendomligt
sätt kommer att avspegla arbetsinkomstens skatteskala.

Av dessa och andra skäl skulle det hava synts mig lyckligast,
om den nya skatten kunnat byggas såsom en ren, differentierad inkomstskatt,
alltså såsom en skatt, vari inkomsten behandlas olika allt efter
som den härstammar från arbete eller från förmögenhet, men vari förmögenheten
såsom sådan icke ingår i beräkningarna. För en dylik
lösning talar, utom det redan berörda, den otillfredsställande specificeringen
av förmögenheten i självdeklarationen, vilken — enligt vad

22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

ganska, otvetydigt framgår av senast verkställda bearbetning av taxeringarna
i serien av finansdepartementets finansstatistiska utredningar —
gör den deklarerade förmögenbeten med nuvarande deklarationsformulär
till ett ganska osäkert underlag för starkare direkt förmögenhetsbeskattning.

Emellertid är en uppdelning av den deklarerade inkomsten i arbetsinkomst
och förmögenhetsinkomst. på grundval av nu gällande aeklarationsformulär
av flere skäl knappast möjlig att genomföra; särskilt
torde det möta oöverstigliga svårigheter att uppdela vare sig inkomst
av fast egendom eller inkomst av rörelse eller yrke i arbetsinkomst
och förmögenhetsinkomst. En dylik uppdelning skulle alltså i varje
tall kräva utarbetande av nya formulär; och därtill torde tiden nu
vara alltför knapp, varjämte det i och för sig är en fördel, om skatten
kan utgå på grundval av redan avgivna deklarationer. Man synes
därför vara nödsakad att fortfarande i viss man röra sig med den
deklarerade förmögenheten, vilket i och för sig är en olägenhet; men
däremot utesluter detta icke en på grundval av en antagen avkastning
av förmögenheten verkställd formell uppdelning av inkomsten i arbetsinkomst
och förmögenhetsinkomst. De olägenheter, som följa av att
förmögenhetsinkomstens verkliga storlek icke kommer till uttryck, övervinnas
påtagligen icke på detta sätt, vilket i och för sig otvivelaktigt
är att beklaga; men icke desto mindre uppnås ett resultat, som både
rent skattetekniskt och i avseende på här ovan angivna synpunkter är
att föredraga framför det nu tillämpade systemet. Genom att fastställa
olika skatteskalor för den sålunda beräknade arbetsinkomsten resp, förmögenketsinkomsten
förhindrar man nämligen förmögenheten att utöva
den starka inverkan i skattestegrande riktning, som enligt vad ovan
sagts blivit fallet med värnskattens system; man sätter vardera skatteskalan
så hög och så progressiv som anses lämpligt med hänsyn till
vartdera inkomstslaget och får då en skatt på den totala inkomsten,
som är differentierad med hänsyn till (den antagna) förmögenhetsmkomstens
andel i den totala inkomsten.

Genom det nu senast sagda är i viss mån redan antvtt, att den
nya skatten bör bevara en mycket viktig grundsats i inkomst- och förmögenhetsskatten,
nämligen att till grund för skatteskalan bör ligga
den totala inkomsten och icke särskilda inkomstdelar eller förmögenheten
särskilt; dessa senare moment skola blott efter omständigheterna
modifiera den på grundval av den totala inkomsten fastställda skalan.
Den progressiva beskattningen kan nämligen sägas utgå från den skattskyldiges
ekonomiska ställning som helhet, och utgångspunkten för dess

Kungl. Mdj:lx Nåd. Proposition Nr 225.

fastställande av hans totala inkomst. De olika skatteskalorna för arbetsinkomst
resp.'' förmögénhetsinkomst höra alltså fastställas på grundval
av den skattskyldiges totalinkomst; och skatten bör efter därigenom
fastställda skattesatser utgå på de belopp, som arbetsinkomsten resp.
förmögenhetsinkomsten utgöra, sä att den skattesats, som utgår på förmögenhets-
resp. arbetsinkomstdelen, stiger med den totalinkomst, varav
do förstnämnda äro delar, och sålunda är högre vid 20,000 kronors än
vid 10,000 kronors totalinkomst o. s. v. Då därjämte skattesatsen är
högre för förmögenhetsinkomst än för arbetsinkomst, erhålles sålunda
en skatt på den totala inkomsten, vilken vid oförändrad totalinkomst
växer med förmögenhetsinkomstens andel i denna totalinkomst, samtidigt
med att den vid oförändrad proportion mellan arbetsinkomst och förmögenhetsinkomst
växer med totalinkomstens tillväxt.

I det föregående har icke berörts, huru aktiebolagens inkomster
skola behandlas i den nya skatten. Det torde kunna anses som givet,
att inga skattskyldiga drabbats proportionsvis så hårt av värnskatten
som vissa grupper bland aktiebolagen, både på grund av dubbelbeskattningen
och med anledning av den ovanligt starka progressionen (från
0.30 procent till 15.75 procent, mer än femtio-dubbling). Kriget har
visserligen rubbat så många av affärslivets vanliga förutsättningar, att
värnskattens verkningar i många fall svårligen låta sig avläsas i aktiebolagens
balansräkningar för år 1915, men i andra fall framträda de
tydligt nog; och om den nya skatten i avseende på aktiebolagen byggdes
på samma sätt som värnskatten, skulle följderna för landets näringsliv
kunna bliva betänkliga.

Emellertid har jag icke ansett det vara möjligt att i en tillfällig
skatt företaga så pass stora ändringar i det nuvarande skattesystemet,
som skulle möjliggöra avskaffande av aktiebolagens dubbelbeskattning,
och måste därför föreslå, att grunderna för aktiebolagens beskattning
bliva desamma som i inkomst- och förmögenhetsskatten. Det återstår
då endast att i någon mån tillgodose det uppställda önskemålet genom
att något begränsa den totala skattebörda, som faller på aktiebolagen,
ävensom att enligt förut angivna allmänna grunder fördela denna börda
på olika vinstkfasser genom en lämpligt avpassad progressionsskala.
Såsom strax skall visas, nås detta mål genom användning av inkomstoch
förmögenhetsskattens progressionsskala, sedan aktiebolag med högst
fem procents vinst liksom beträffande värnskatten fritagits från skatt.

På samma sätt som värnskatten synes krigsmaterielskatten i uppbörden,
böra få fördelas på tr$ år, ehuru liksom beträffande värnskatten
förtidsinbetalning bör uppmuntras genom ränteavdrag samt i något

Erforderligt

belopp.

Skatt på
aktiebolag.

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

högre grad än för den tidigare skatten, av skäl som närmare skola
angivas i det följande. I avseende på skattens fördelning på de tre
uppbördsåren 1917, 1918 och 1919 märkes emellertid, att den obligatoriska
inbetalningen under det första av dessa år måste begränsas i
ganska hög grad, emedan värnskattens sista tredjedel då erlägges. Av
detta skäl anser jag mig böra hemställa, att endast 10 procent av skatten
skall obligatoriskt förfalla till betalning under år 1917 men 45 procent
under vartdera av de två följande åren.

Det följer av krigsmaterielskattens undantagskaraktär och reserverande
för vissa utgiftsändamål, att densamma i likhet med värnskatten
måste föras till en särskild fond, som lämpligen kan benämnas krigsmaterielskattefonden.

Jag övergår nu till att framställa den närmare utformning skatten
med utgångspunkt i de framställda grunderna synes böra få.

Liksom i avseende på värnskatten måste man därvid utgå icke
från vissa skattesatser utan från storleken av de utgifter skatten är
avsedd att täcka. Enligt Eders Kungl. Maj:ts propositioner angående
anvisande av medel för bestridande av ifrågavarande förs varskos tnader
uppgå dessa sammanlagdt till 52,529,842 kronor. Enligt vad jag inhämtat
äro dessa belopp beräknade efter nu rådande priser och sålunda
med hänsyn tagen till nuvarande utomordentliga prisstegringar, vilka
man torde kunna hoppas näppeligen skola bestå under den avsedda anskaffningsperioden.
Det oaktat bär jag ansett mig böra räkna med eu
ytterligare säkerhetsmarginal på själva utgifterna, vilken lämpligen kan
sättas till inemot 1XU miljon kronor. Krigsmaterielskattens sammanlagda
nettobelopp torde alltså böra bliva 54,000,000 kronor.

Vid fördelningen av detta belopp på aktiebolag och enskilda bör
man enligt min mening lämpligen återgå till den norm, som synes hava
varit avsedd att ligga till grund för inkomst- och förmögenhetsskatten,
nämligen V4 : s/t, varvid alltså omkring eu fjärdedel av skattens totalbelopp
skulle falla på aktiebolagen. Genom användning av inkomst- och förmögenhetsskattens
skala, sedan aktiebolag med högst fem procents vinst
liksom i värnskatten fritagits från skatt, erhålles rikligt detta belopp, nämligen
på grundval av nedan sid. 38—39 verkställda beräkningar omkring
13.9 miljoner kronor netto eller 25.7 procent av 54 miljoner kronor;
och den uu nämnda skalan synes mig då på förut anförda skäl lämplig

‘) Denna nettosiffra tiar erhållits genom att från bruttosiffran å sid. .38 draga proportionel]
del av samtliga avdrag utom barn avdrag.

Katigt. Maj:U Nåd. Proposition Nr 225.

att komma till användning lör aktiebolagen. I verkligheten torde aktiebolagen
därigenom i krigsmaterielskatt liksom i inkomst- och förmögenhetsskatt
komma att utgöra eu större andel av totalbeloppet än som
avsetts, på grund av att deras vinster sedan det år, som ligger till
grund lör beräkningarna, antagligen ökats mer än enskilda personers
inkomster under samma tid.

Det återstående beloppet, 40. i miljoner kronor netto eller knappt
tre fjärdedelar, bör utgå av enskilda personers inkomst. Jag skall nu
angiva, på vilket sätt detta belopp synes mig höra erhållas.

Det ligger i sakens natur, att i en tillfällig skatt, sådan som den
nu ifrågavarande, inkomst- och förmögenhetsskattens bestämmelser måste
tillämpas i avseende på grunderna för fastställande av inkomst och
förmögenhet, medgivna avdrag o. s. v. Redan förut har jag dessutom
angivit, att gällande deklarationsformulär liksom i avseende på värnskatten
böra komma till användning och att mau får finna sig i de
brister, som till följd härav måste komma att vidlåda systemet för den
nya skatten. Under dessa förhållanden synes det också vara naturligast
att lä«"ga till grund redan avgivna deklarationer, nämligen de senast
avgivna” gällande 1915 års inkomst och förmögenhet, endast med det
undantag, att skattskyldig på motsvarande villkor som beträffande värnskatten
bör kunna göra framställning om att de senaste tre årens
medeltal lägges till grund för inkomstberäkningen.

Av det föregående framgår, att skatten formellt sett är byggd
som en ren, differentierad inkomstskatt och att följaktligen inkomsten
skall uppdelas i arbetsinkomst och förmögenhetsinkomst, den senare utgörande
en viss, antagen avkastning av förmögenheten. Uppdelningen
är då avsedd att tillgå på sådant sätt, att den totala inkomsten efter
samtliga avdrag men utan förmögenhetsdel (»summa återstående inkomst»
i deklarationsformulären) minskas med den på nyss angivet sätt beräknade
förmögenhetsinkomsten och att återstoden betraktas som arbetsinkomst.

Det inses lätt, att genom en dylik metod den beräknade förmögenhetsinkomsten
icke blir föremål för några allmänna avdrag och att
följaktligen samtliga enligt författningarna medgivna dylika bortgå från
arbetsinkomsten, i det att denna utgör (brutto)inkomsten utan allmänna
avdrag (»sammanräknad inkomst» i deklarationsformulären), sedan därifrån
tagits såväl samtliga allmänna avdrag som den beräknade förmögenhetsinkomsten.
1 avseende på alla de viktigare bland avdragen
är detta också fullt berättigat. Förmögenheten beräknas nämligen netto,
d. v. s. efter avdrag av skuld och andra kapitaluppoffringar för dess
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 200 höft. (Nr 225.) 4

Skatt på
enskilda

26 Kungl; Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

erhållande; och följaktligen hava från den på ovan angivet sätt erhållna,
förmögenhetsavkastningen redan dragits skuldräntor, förluster och värdeminskningar,
sannolikt även undantagsförmåner och till stor del utan
tvivel utskylder, i den mån de falla på förmögenheten eller dess avkastning.
Skulle dessa avdrag trots detta ånyo ske från förmögenhetsinkomsten,
bleve den alltså för lågt upptagen och — i det här angivna
systemet — arbetsinkomsten lika mycket för högt. Detta må belysas
med ett exempel. En person har en inkomst av 11,000 kronor frånsett,
allmänna avdrag (»sammanräknad inkomst» enligt deklarationsformuläret),
bestående av 2,000 kronor inkomst av hyresfastighet, 2,000 kronor
inkomst av kapital och 7,000 kronor inkomst av tjänst; avdraget för
värdeminskning på fastigheten är 1,000 kronor och nettoinkomsten
(»summa återstående inkomst») följaktligen 10,000 kronor. Denna nettoinkomst
är tydligen sammansatt av 3,000 kronors förmögenhetsinkomst
och 7,000 kronors arbetsinkomst samt motsvaras alltså, under förutsättning
av normal avkastning på förmögenhetsvärdet, av en förmögenhet
på 60,000 kronor. Med rätta har följaktligen förmögenhetens avkastning,

3.000 kronor, oavkortad ingått såsom förmögenhetsinkomst, medan från
den återstående delen av sammanräknad inkomst, 8,000 kronor, avgått
avdraget för värdeminskning å fastigheten 1,000 kronor, för erhållande
av arbetsinkomsten 7,000 kronor. Hade avdraget för värdeminskning
i stället, såsom vid första påseendet synts naturligare, dragits från förmögenhetsinkomsten,
skulle resultatet hava blivit: förmögenhetsinkomst

2.000 kronor, arbetsinkomst 8,000 kronor, den förra följaktligen lika
mycket för låg som den senare blivit för hög. Lätteligen inses, att förhållandet
är alldeles likartat i avseende på överskjutande förlust, skuldränta
och sannolikt undantagsförmåner, i många fall även beträffande
utskylder.

Men ehuru detta gäller för de viktigaste bland de allmänna avdragen,
är så icke fallet beträffande två bland dem, nämligen periodiskt
understöd och försäkringspremier, emedan de utgå från den totala inkomsten.
Det principiellt riktigaste vore därför otvivelaktigt uppdelande
av dessa båda avdrag på de två inkomstslagen i proportion till deras
storlek; men då detta skulle vålla taxeringsmyndigheterna ett mycket
stort arbete, har det synts mig berättigat att i en tillfällig skatt sådan
som denna låta alla avdragen tagas från arbetsinkomsten.

Av hänsyn såväl härtill som även till förmögenheter med mindre
än normal avkastning torde det emellertid vara lämpligt att sätta den
antagna förmögenhetsavkastningen något lägre än den normala, nämligen
till fyra procent. Den totala nettoinkomsten (»summa återstående

Kung!.. Majds Nåd. Proposition Nr 225.

inkomst») uppdelas alltså på sådant sätt, att därifrån dragas lyra procent
av förmögenhet svärdet, utgörande taxerad förmögenhetsinkomst, och att
återstoden utgör taxerad arbetsinkomst.

Av systemet följer oundgängligen den tydliga olägenheten, att
eu skattskyldig, som har förmögenhet men ingen förmögenhetsinkomst,
likväl kommer att redovisa en del av sin totalinkomst, alltså i detta fall
sin arbetsinkomst, såsom förmögenhetsinkomst, medan en annan skattskyldig
utan arbetsinkomst men med högre avkastning på förmögenhetsvärdet
än fyra procent, kommer att iå en del av denna, avkastning
upptagen såsom arbetsinkomst. Den totala inkomsten blir nämligen
alltid " det verkliga (av förmögenhets- och arbetsinkomst sammansatta)
inkomstbeloppet; och fördelningen mellan de två. inkomstslagen bestämmes
efter de formella grunder, som bär angivits. Att det senare
, icke är någon i och för sig lycklig lösning, torde fa anses ostridigt,
men den synes likväl vara att föredraga framför den i värnskatten tilllämpade,
genom vilken hela det taxerade beloppet påverkas av en onormal
förmögenhetsavkastning.

Till grund för såväl den gräns, vid vilken skattskyldighet inträder, som
skatteprogressionen skall på förut angivet sätt ligga den totala inkomstens,
icke de särskilda inkomstdelarnas, storlek. Av uppfattningen om förmögenhetsinkomstens
större bärkraft följer emellertid, att skattskyldigheten för
förmögenhetsinkomsten även bör inträda vid en lägre total inkomst än
förhållandet är i avseende på arbetsinkomsten. Förmögenhetsinkomsten
synes mig lämpligen kunna beskattas, så snart den totala inkomsten uppgår
till 1,000 kronor. En jämförelse med värnskatten är härvid svår, på
grund av de två skatternas olika byggnad; men det torde böra märkas, att
förmögenhet på 30,000 kronor, alltså vid normal förmögenhetsavkastning
1,500 kronors inkomst och vid lägre avkastning mindre inkomst, i värnskatten
medför skattskyldighet. Rimlighet och rättvisa synas också kräva,
att det stora flertalet inkomsttagare med förmögenhet från och med den
nämnda inkomstgränsen i sin mån bidraga till stärkande av rikets försvar.
A andra sidan förekomma otvivelaktigt fäll, då personer, som äro hänvisade
att leva uteslutande av en liten förmögenhetsinkomst, särskilt änkor med
barn, äro i behov av större lättnader än dem barnavdragen kunna bereda;
och såsom längre fram skall nämnas, synes särskild lättnad böra beredas
i dylika fall. Vad arbetsinkomsten beträffar, torde densamma böra bliva
skattskyldig från och med 3,000 kronors totalinkomst. På grund av det
nu föreliggande förslagets byggnad inträda inga svårigheter genom att
sålunda mellan 1,000 och 3,000 kronors totalinkomst blott ena inkomstdelen
blir skattskyldig; ty skattesatsen utgår alltid efter totalinkomstens
storlek på vardera inkomstdelen för sig.

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 225.

De båda skatteskalor, som skola tillämpas på respektive förmögen -hetsinkomst och arbetsinkomst, hava uppgjorts sins emellan oberoende
av varandra, detta i sylte att bereda större frihet vid behandlingen av
vardera skalan och särskilt i syfte att beskatta arbetsinkomsterna vid
stor totalinkomst starkt utan att därigenom komma till en för hög beskattning
av motsvarande förmögenhetsinkomster. Skalan för den (nominella)
förmögenhetsinkomsten börjar (vid 1,000 kronors totalinkomst) med
samma skattesats som i värnskatten eller 3 procent — allt beräknat på
skattens under tre år utgående sammanlagda belopp; men då denna inkomst
blott räknats till fyra procent av förmögenheten, betyder det vid normal
(fem procents) avkastning av förmögenheten endast 2.4 procent på den
verkliga förmögenhetsinkomsten. Vid 3,000 kronors totalinkomst når
skatten på den nominella förmögenhetsinkomsten 4 procent, vid 5,000
kronor 4.S procent, vid 10,000 kronor 6.15 procent, vid 15,000 kronor .
7.10 procent, vid 25,000 kronor 8.6 G procent, vid 40,000 kronor 10. l o
procent, vid 100,000 kronor 11.99 procent, vid 250,000 kronor 16.196
procent och vid 555,600 kronor sitt maximum 24 procent; härvid har
hela tiden räknats med den nominella förmögenhetsinkomsten fyra procents
avkastning, medan normal avkastning i samtliga fall från och med

3.000 kronors totalinkomst (där även arbetsinkomsten blir skattskyldig)
medför, att enbart fyra femtedelar av förmögenhetsinkomsten betala
denna högre, skattesats, medan den återstående femtedelen betraktas
såsom arbetsinkomst och beskattas efter dess lägre skattesats. Vad
därnäst beträffar denna senare, eller arbetsinkomstens skatteskala, börjar
den med 2 procent (vid 3,000 kronors totalinkomst) och är alltså på
denna punkt hälften av skatteskalan för (den nominella) förmögenhetsinkomsten;
vid 5,000 kronor är den 2.3 procent och vid 10,000 kronor

3.0 2 5 procent, alltså något mindre än hälften av skalan för (den nominella;
förmögenhetsinkomsten. Men därefter stiger arbetsinkomstens skala relativt
hastigare än förmögenhetsinkomstens, blir vid 15,000 kronor 3.6 procent
(mot 7.io procent), vid 25,000 kronor 4.46 procent (mot 8.66 procent),
vid 100,000 kronor 7.79 procent (mot 11.99 procent), vid 250,000 kronor
11.316 procent (mot 16.196 procent) och når sitt maximum 15 procent
vid ungefär samma summa, där förmögenhetsbeskattningens maximum
24 procent erhålles eller vid 554,200 kronor. Genom den här tilllämpade
metoden lön* det icke blott blivit möjligt att utan olägenhet nå
ett högre skattemaximum för arbetsinkomsten än i värnskatten (15 procent
mot 12 procent) utan även att med fördel fortsätta progressionen
för förmögenhetsinkomst till ett långt högre belopp än där (555,600 kronor
mot endast 184,600 kronor i värnskatten vid ren förmögenhetsinkomst).

Kungl. 3daj:ts Nåd. Proposition Nr 22b.

Flertalet av skatten berörda fall är emellertid antagligen sådana,
där i den totala inkomsten ingå på en gång arbetsinkomst och föfmögenketsinkomst;
och i dylika fall utgör skattesatsen på totalinkomsten
ett belopp mellan skattesatsen på uteslutande arbetsinkomst och skattesatsen
på uteslutande förmögenhetsinkomst. Från och med 3,000 kronors
inkomst, där arbetsinkomstens skattskyldighet börjar, äro skatteprocent
och skattebelopp för dylika blandade inkomster lätta att fastställa med
ledning av motsvarande tal för de »rena» (arbets- resp. förmögenhets-)
inkomsterna. Vid hälften av vartdera slaget utgöra nämligen skattebelopp
och skatteprocent medeltalet mellan dem som gälla för vartdera
slaget enbart, d. v. s. skillnaden mellan de sistnämnda delas mitt itu;
utgör åter förmögenketsinkomsten exempelvis en fjärdedel, en tredjedel,
två tredjedelar eller tre fjärdedelar av totalbeloppet, ökas arbetsinkomstens
skala med motsvarande bråkdel av skillnaden mellan skalan för ren
arbetsinkomst och skalan för ren förmögenhetsinkomst. Det är därför
en ganska lätt sak att med kännedom om de nämnda skalorna, soiö
framgå av tabellbilagan, beräkna skattebelopp och skatteprocent för inkomster
sammansatta på vad sätt som helst. Dock märkes, att härvid
ordet förmögenketsinkömst tages i samma mening som skatteförslaget
använder, alltså såsom liktydigt med fyra procent av förmögenhetsvärdet,
Endast för åskådliggörande av skattens verkningar meddelas nedanstående
sammanställning av exempel för på olika sätt sammanställda
inkomster (flere dylika finnas i bilagan):

Därav

Totalinkomst	Arbetsinkomst (= 4 % av for-	Förmögenhetsinkomst. (= 4 % av för-	Skattebelopp	Skatt i procent på totalinkomsten
Kr.	mlig. avdragna) Kr.	mögenhetsvärdet) Kr.	Kr.
1,000	1,000	—	—	—
	900 #	100	3.—	O.äo
	500	500	15.—	1.50
	—	1,000	30.—	3.oo
3,000	3,000	—	60.—	2.oo
	2,000	1,000	80.—	2.66 7
	1,500	1,500	90.—	3.oo
	—	3,000	120.—	4.oo
5,000	5,000	—	115.—	2.30
	4,000	1,000	140.—	2.80
! •	2,500	2,500 5,000	177.50	3.5 5
	—	240.—	4.8 0

3Q Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

Därav

Totalinkomst	Arbetsinkomst (= 4 % ar för-	F örmögembetsinkomst (= 4 % av för-	Skattebelopp	Skatt iprocent på
Kr.	mög. avdragna) Kr.	mögenhetsvärdet) Kr.	Kr.	totalinkomsten
10,000	10,000	—	302.50	3.025
	5,000	5,000	458.75	4.588
	1,000	9,000	583.75	5.834
	—	10,000	615.—	6.15
15,000	15,000	—	540.—	3.60
	7,500	7,500	802.50	5.3 5
	—	15,000	1,065.—	7.io
25,000	25,000	—	1,115.—	4.46
	12,500	12,500	1,640.—	6.56
	—	25,000	2,165.—	8.66
50,000	50,000	—	3,040.—	6.08
	25,000	25,000	4,202.50	8.405
	—	50,000	5,365.—	10.73
100,000	100,000	—	7,790.—	7.79
	50,000	50,000	9,890.—	9.89
	—	100,000	11,990.—	11.99
150,000	150,000	—	14,290.— 16,890.—	9.527
	75,000	75,000	11.260
	'' —	150,000	19,490.—	12.993
250,000	250,000	—	28,290.—	11.316
	125,000	125,000	34,390.—	13.756
	—	250,000	40,490.—	16.196
350,000	350,000	—	44,290.—	12.654
	175,000	175,000	55,890.—	15.969
	—	350,000	67,490.—	19.283
500,000	500,000	—	72,290.—	14.458
	250,000	250,000	93,640.—	18.728
	—	500,000	114,990.—	22.998
1,000,000	1,000,000	.•-	150,000.—	15.00
	500,000	500,000	195,000.—	19.50
	—	1,000,000	240,000.—	24.00

Kunr/l. Maj ds Nåd. Proposition Nr 225. 31

Skalorna hava i likhet med förhållandet i inkomst- och förmögenhetsskatten
(för taxerado belopp utöver 6,000 kronor) samt i värnskatten
(för motsvarande belopp utöver 5,000 kronor) erhållit kontinuerlig stegring
genom att de på varandra följande delarna av totalinkomsten multiplicerats
med stigande procentsatser (s. k. Durchstaffelung). I motsats till
förhållandet i de nämnda skatterna erhåller man emellertid icke på detta
sätt de belopp, efter vilka skatt utgår, då den inkomst, som härvid ökas,
är totalinkomsten och icke de särskilda inkomstdelarna; men motsvarande
ökningstal skola tillämpas på arbets- resp. förmögenhetsinkomstdelen,
och härigenom erhållas belopp, efter vilka skatt utgår för vardera inkomstdelen
med 1 procent. Uträknandet av den sålunda gällande skatteprocentsatsen
för förmögenhets- respektive arbetsinkomstdelen vid olika
stora totalinkomster bör givetvis göras i särskilda tabeller, som skola
fastställas till efterrättelse.

Från skattens på nu angivet sätt erhållna totalbelopp böra lindringar
medgivas till en början för barn enligt samma normer som i värnskatten,
alltså med en tiondedel av skattens belopp för varje barn under femton
års ålder, men begränsat till skattskyldiga med ett för inkomst- och
förmögenhetsskatt taxerat belopp av högst 6,000 kronor. Därjämte
synas på förut angivna grunder böra medgivas lättnader eller i särskilda
fall rent av befrielse från hela skattebeloppet i särskilt ömmande fall,
vilket synes mig lämpligast kunna ske genom att motsvarande medgivande
i vämskatteförordningen utsträckes från fall, då försämrad ekonomisk
ställning vållar synnerlig svårighet att erlägga skatten, till alla sådana
fall, då på grund av ekonomisk ställning, vare sig ställningen är försämrad
eller icke, dylik svårighet föreligger.

Härtill kommer slutligen det ränteavdrag, som i likhet med förhållandet
i värnskatten synes böra medgivas vid förtidsinbetalning av påfört
skattebelopp. Dels i betraktande av den höjda räntefoten, dels också
på grund av behovet att utan överflödigt dröjsmål tillgodose de utgiltsbehov,
krigsmaterielskatten skall täcka, torde det emellertid vara lämpligt
att räkna med ett årligt ränteavdrag på i förväg inbetalt belopp av 6
procent samt att medgiva avdrag vid förtidsinbetalning icke blott av
andra och tredje årets belopp vid första årets uppbördsstämma utan
även av tredje årets belopp vid andra årets uppbördsstämma. Det avdrag,
som enligt dessa grunder bör utgå, blir då, lämpligen avrundat,
8 procent på hela skattebeloppet vid inbetalning av hela detta belopp
vid första årets uppbördsstämma samt 3 procent på hela skattebeloppet

Avdrag.

Avkastning

32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

vdd inbetalning vid andra årets uppbördsstämma av hela det då återstående
obetalda beloppet.

Härmed torde i allt väsentligt vara redogjort för skattens anordnande.

Det återstår då att angiva, huruledes krigsiuaterielskatten efter nu
angivna grunder kan väntas inbringa avsett belopp.

Tidens knapphet har härvid uteslutit alla särskilda statistiska primärundersökningar
och nödgat till en bearbetning endast av redan tillgängligt
material. Huvudsakliga underlaget för beräkningarna utgör del
VII av finansstatistiska utredningar: Taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt
år 1913 jämte uppgifter om däri ingående förmögenhetsdelar.
Vad enskildas inkomster beträffar, lämpar sig denna bearbetning av
1913 års taxering (1912 års inkomster och förmögenheter) så till vida väl
för nu förevarande ändamål som däri bland annat var för sig redovisats
dels de i taxerade belopp enligt inkomst- och förinögenhetsskatteförordningen
ingående förmögenhetsdelarna, dels även de efter avdrag av
formögenhetsdelärna kvarstående s. k. verkliga inkomsterna; på grundval
av dessa två belopp hava i utredningen också beräknats s. k. arbetsinkomster
genom avdrag av fem procent av förmögenhetsvärdet från de
s. k. verkliga inkomsterna. Emellertid försvåras uppgifternas användbarhet
i föreliggande fäll av, att de s. k. arbetsinkomsterna grupperats
uteslutande efter sin egen storlek och icke efter storleken av de s. k.
verkliga inkomster (totalinkomster), vari de ingå, vilken senare, såsom
jag visat, är grunden för krigsmaterielskattens beräknande. Övriga
tabeller i bearbetningen äro åter grupperade efter de till inkomst- och
förmögenhetsskatt taxerade beloppens storlek, alltså efter inkomstbelopp
med tillägg av förmögenhetsdel, och bereda följaktligen icke heller det
rätta underlaget för beräkningarna. Då emellertid en ny bearbetningav
primärmaterialet såsom nämnts varit utesluten, har det synts mig
riktigast att lägga till grund medelbeloppet s. k. verklig inkomst i de
olika grupperna av till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade belopp,
så att på den sammanlagda s. k. verkliga inkomsten i dessa grupper
tillämpats skattesatsen för den nämnda medelinkomsten. Utan tvivel
vidlådes en dylik beräkning av någon osäkerhet, och denna ökas något
genom den ringa uppdelningen av de stora inkomsterna; men ingen
anledning synes föreligga att antaga fel i en bestämd riktning såsom
verkan härav, varför de erhållna talen, som framgå av efterföljande
tabell, lämnats oförändrade.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 200 käft. (Nr 225.)

Krigsmaterielskatt på andra skattskyldiga än aktiebolag (beräknad efter 1913 års taxering).

Till inkomst- och
förmögenhetsskatt
taxerade belopp

Kr.

Antal

skatt skyl diga -

“Verkliga inkomster"
(totalinkomster)
Kr.

Arbetsinkomster
(4 % av förmögenhetsbeloppet
fråndragna totalinkomsten)

Totalbelopp

(kol. 5 +
kol. 8)

Medeltal
per
Itaxerad

Inkomst belopp Kr.

Skatte proc.

(medel tal) o/ -

Sammanlagt

skatte belopp -

Kr.

ö.

Förmögenbetsinkomster
(4 yo av förmögenbetsvärdet)

Inkomst belopp Kr.

Skatteproc.

(medeltal) % -

Sammanlagt

skatte belopp Kr.

ö.

Summa
skattebelopp
(kol. 7 + j
kol. 10)

Kr.

ö.

1,000— 1,100
1,200— 1,400
1,500— 1,700
1.800— 2,000

2.100— 2,500

2.600— 3,000

3.100— 3,600
3,700— 4,500

4.600— 5,900
Mindre än 6000 kr.

av fören., utländska
undersåt. m. fl.
6,000

6.100— 8,000
8,100— 10,000

10,100— 12,000

12.100— 15,000

15.100— 20,000

20.100— 30,000

30.100— 50,000

50.100— 80,000

80.100— 200,000
200,100—500,000
500,100 o. däröver

Summa

148,464

129,434

68,684

35,312

30,126

17,619

13,081

13,054

11,922

9,776

709

9,178

5,018

3,036

2,936

2,546

2,157

1,498

655

516

152

150,766,281

160,970,503

104,416,804

63,231,475

64,296,681

45,755,119

40,333,671

49,099,144

56,833,753

12,427,860

3,930,841

58,108,430

40,539,684

29,757,070

34,708,872

38,009,692

44,761,215

48,137,757

33,719,169

50,085,916

36,788,225

21,973,558

1,015

1,244

1,520

1,791

2,134

2,597

3,083

3,761

4,767

141,218,795

148,715,390

94,245,374

54,963,175

53,801,675

37,691,165

32,418,641

39,413,810

44,807,000

1,271

5.544

6.331

8,079

9,801

11,822

14,929

20,752

32,135

51,480

97,066

242,028

732,452

11,102,724

3,155,259

44,107,382

29,732,206

21,052,198

23,600,885

24,297,273

26,285,811

26,930,774

16,989,415

23,774,994

18,901,805

13,412,177

2 .44
2.60
2.S5

3.01

3.2 9
3.59
4.20
5.08
6.16
7.72

11.23

15.00

654,856.55

847.396.92

1,021,599.60

76,988.3 2
1,146,791.93
847,367.8 7
633,671.16
776,469.12
872,272.10
1,104,004.06
1,368,083.32
1,046,547.96
1,835,429.54
I 2,122,672.70
| 2,011,826.5 5

9,547,486
12,261,113
10,171,430
8,268,300
10,495,006
8,''

7,915,i
9.

12,026,753

1,325,136
775,582
14,001,048
10,807,478
8,704,872
11,107,987
13,712,419
18,475,404
21,206,983
16,729.754
26,310,922
17,''886,420
8,561,381

[16,365,977.70

3.3 2
5.06
5.37
5.83
6.12
6.59
7.0 9
8.is
9.51
10.80
11.95
16.04
24.oo

288,334.os
403,390.6 2
357,017.19
302,619.78
398,810.23
316,107.00
320,558.71
426,154.70
570,068.09

43,994.52
39,244.45
751,856.2S
630,075.97
532,738.17
732,016.3 4
972,210.51
1,511,288.05
2,016,784.08
1,806,813.43
3,144,155.18
2,868,981.77
2,054,731.41

20,487,950.59

2SS.334.08
403,390.621 2
357.017.19
302,619.78
39S,810.28
316.107.oo
975.415 26
1,273,551.62
1,591,667.69

43.994.52 10
116,232.77|n
1,898,648.21 12
1,477,443 84 13!

1.166.409.88 it!
1,508,485.46! 15
1.844,482.61 16
2,615,292.11 17
3.3S4,867.40 is

2.853.361.89 19
4.979,584.72
4,991.854.4 7
4,066,557.99

36,853,928.29 23

Maj:ts Nåd.

Kicngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 226.

Vad därnäst beträffar aktiebolagens beskattning, framgår dess
resultat på grundval av 1913 års taxering omedelbart av den nämnda
bearbetningen, på sätt nedanstående tabell utvisar:

Krigsinnterlelskatt på aktiebolag: och solidariska bankbolag
(beräknad efter 1913 års taxering).

Inkomst	i förhållande till kapitalet:		Skatte- procent %	Antal skatt- skyldiga	Sammanlagt kapital	Taxerat in-komst-belopp	Skatte- belopp
överstigande 5	men ej	i 5 Vs	X	2.75	bolag 91	Kr. 22,573,319	Kr. 1,192,700	Kr. 33,021
»	5 Va	» »	5 7a	»	2.80	88	43,368,588	2,451,200	68,683
	5 Va	» »	6	»	2.85	122	80,682,594	4,690,100	133,617
	6	> »	6 Va	»	2.90	93	48,691,350	2,991,100	86,739
»	6 Va	» »	6 7a	»	2.95	96	99,353,965	6,481,500	191,205
»	6 Va	» »	7	»	3.00	S5	53,713,771	3,697,900	110,937
	7		7 Va	»	3.0 5	83	62,451,703	4,455.300	135,886
»	^ Vs	» »	7 7a		3.10	81	79,562,550	5,944,000	184,267
»	72/3	» »	8	»	3.15	123	101,679,119	7,912,700	249,279
	8	» »	8 Va		3.20	74	286,592,322	23,692,800	758,170
»	8 Va	» »	8 Va	»	3.25	85	90,508,483	7,687,100	249,830
	8 V3	» »	9	»	3.30	82	103,413,867	9,027,600	297,949
»	9		9 Va	»	3.35	76	108,957,393	10,076,300	337,557
»	9 V3	» »	9 7a	»	3.40	61	60,279.592	5,755,900	195,700
»	9 7a	» »	10	»	3.45	86	38,498,054	3,778,600	130,363
	10	» »	10Va	»	3.50	71	43,748,155	4,444,900	155,617
	19 Va	» »	10 7a		3.5 5	56	28,886,542	3,026,100	106,426
7>	10 7a	» »	11	»	3.60	55	21,542,923	2,338,900	84,199
»	11	» »	11 Va	»	3.6 5	59	39,059,720 54,951,360	4,342,200	158,489
	11 V3	» »	H7a	»	3.7 0	66	6,347,800	234,899
»	11 %		12	»	3.75	51	34,589,850	4,064,100	152,405
	12	» »	12 Vs	»	3.80	73	58,144,585	7,228,600	274,688
»	12 Vs	» »	13	»	3.8 5	73	29,857,732	3,813,200	146,809
	13	» »	13 Vs		3.90	82	37,349,870	5,060,100	197,345
»	13 Vs	» »	14	»	3.9 5	67	70,068,961	9,639,900	380,720
	14	» »	14 Vs	»	4,00	51	38,675,336	5,535,500	221,420
»	11 Vs	» »	15	»	4.0 5	69	13,849,652	2,043,300	82,313
»	15	» »	15 V,	»	4.10	55	23,413,386	3,540,800	145,174
»	15 V2	» »	16	»	4.15	47	25,371,662	4,253,900	176,538
»	16	» »	16 ]/s	»	4.20	43	20,993,861	3,407,700	142,126
	16 Vs	» »	17	»	4.25	49	10,579,570	1,768,500	75,160
»	17	» »	17 V„		4.30	35	23,411,962	4,043,900	173,889
>	17 Vs	» »	18	»	4.35	40	14,115,830	2,484,800	108,142
»	18	» »	18 7,	»	4.40	44	22,126,238 13,122.648	4,070,000	179,079
	18 Vs	» »	19	»	4.45	38	2,433,600	108.294

Kungl. Ma):ts Nåd. Proposition Nr 225.

Inkomst i förhållande till kapitalet:

överstigande 19 men ej 191/.2

»	19 Vi	»	»	20
»	20	»		21
»	21	»	»	22
»	22	»	»	23
»	23	»	»	24
»	24	»	»	25
»	25	»	»	26
»	26	''>	»	27
»	27	»	»	28
»	28	f>	»	29
»	29	»	»	30
»	30	»	»	32
	32	»	»	34
»	34	»	»	36
»	36	»	»	38
»	38	»	»	40
»	40	»	»	45
	45	»	»	50
	50	»	»	55
»	55		»	60
»	60	»	»	65
	65			75
	75	»	»	85
»	85	»	»	90
»	90		»	95
	95		»	100
»	100

Skatte- procont	Antal skatt- skyldiga	Sammanlagt kapital	Taxerat in-inkomst-belopp	Skatte- belopp
/o	tiolag	Kr.	Kr.	Kr.
i 4.5 0	34	10,381,305	1,999,400	89,974
	38	14,774,862	2,926,300	133,149
	58	15,492,928	3,171,100	145,870
	49	7,689,894	1,619,100	75,286
> 4.70	49	102,355,015	23,059,100	1,083,777
> 4.7 5	39	21,226,803	4,962,300	235,709
> 4.80	51	16.533,650	4,086,000	196,128
> 4 85	29	7,201,859	1,817,500	88,149
p 4.90	34	92,154,783	24,381,600	1,194,697
	33	9.343,882	2,615,900	129,486
•> 5.oo	28	9,933,967	2,840,300	142,015
	33	13.826,457	4,013,600	202.687
» 5.io	51	9,157,937	2,833,300	144,618
» 5.15	37	8,847,256	2,888,700	148,769
» 5.20	25	4,132,917	1,347,600	70,077
» 5.2 5	39	13,570,240	5,190,500	272,502
» 5.3 0	27	6,497,466	2,547,600	135,023
» 5.35	40	5,541,771	2,322,100	124,230
» 5.4 0	37	5,430.364	2,502.200	135,118
» 5.4 5	37	3,720,280	1,923,500	104,831
» 5.5 0	17	1.136.758	578,400	31,724
» 5.5 5	8	2,581.040	1,638,600	90,942
» 5.6 0	29	8,044,824	5,711.300	319,832
» 5.6 5	23	1,260,201	965,000	54,522
» 5.7 0	6	325.010	285,800	16,291
» 5.7 5	10	314,270	294,100	16,911
» 5.80	5	297,146	287.300	16,663
» 5.85	99	3,317,136	15,473,300	905,187
Summa	. 3,415	2,299,276,534	308,004,100	12,771,052

Samtliga dessa siffror äro emellertid, såsom redan, nämnts, byggda
på 1913 års taxering, d. v. s. gälla 1912 års inkomster och förmögenlieter,
medan krigsmaterielskatten utgår för 1915 års inkomster och
förmögenheter, ehuru med rätt för den skattskyldige att begära tillämpning
av medeltalsberäkning för åren 1913—1915. Den största svårigheten
vid beräkning av den nya skattens avkastning möter, nar dessa pa laget
under år 1912 byggda siffror skola omräknas att gälla läget år 191o

(respektive medeltal 1913—1915). . , .

För en del av denna uppgift har man emellertid ledning i dels
värnskattens, dels inkomst- och förmögenhetsskattens faktiska lesultat.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

Vad först värnskatten beträffar, utgjorde dess beräknade bruttosiflfra
78,288,615 kronor, medan den påförda skatten, enligt mig från statskontoret
tillhandakommen uppgift, inberäknat efterdebiteringar uppgick till
sammanlagt 90,168,087 kronor, alltså ett överskott av 11,879,472 kronor.
Detta överskott har sannolikt i allt väsentligt uppstått genom två faktorer^
den ena att aktiebolagsbeskattningens avkastning beräknats på grundval
av 1912 års taxering (1911 års inkomster) med 15 procents förhöjning,
den andra att avkastningen av skatten på enskilda grundats på 1913
års taxering (1912 års inkomster och förmögenheter) utan förhöjning.
Med ledning av bearbetningen av 1913 års taxering till inkomst- och
förmögenhetsskatt låter det sig numera göra att fastställa, huru värnskatten
på aktiebolag skulle hava beräknats, om man kunnat lägga till
grund sistnämnda (1913) års taxering i stället för 1912 års; ''man är
följaktligen i stånd att omräkna värnskattens avkastning helt och hållet
på grundval av 1913 års taxering, varefter skillnaden mellan detta
resultat och det faktiska (som i huvudsak bygger på 1914 års taxering),
visar, inkomstens och förmögenhetens tillväxt mellan 1912 (= 1913 års
taxering) och 1913 (— 1914 års taxering). Resultatet är följande. Värnskatten
på aktiebolag skulle, om 1913 års taxering lagts till grund,
ha\a beräknats utgöra 25,o83,473 kronor i stället för faktiskt beräknade
^3,624,682 kronor (en ökning utöver siffran i 1912 års taxering med
24.44 procent, i stället för beräknade 15 procent); och på grundval av
1913 ars taxering skulle värnskatten såsom följd härav hava inbrag''t
ett bruttobelopp av 80,247,406 kronor. Då det faktiska, i huvudsak
på 1914 års taxering byggda bruttobeloppet såsom nämnts utgjorde
90,168,087 kronor, kan man antaga en ökning mellan 1913 och 1914
års taxeringar (=1912 och 1913 års inkomster och förmögenheter) av
12.3 6 procent.

Vad inkomst- och förmögenhetsskattens ökning beträffar, är den
svagare än värnskattens, nämligen (efter debiterade beloppet räknat)
från 40,786,536 kronor enligt 1913 års taxering till 44,222,488 kronor
enligt 1914 års taxering, alltså en ökning med 3,435,952 kronor eller
8.4 2 procent (mot 12.36 enligt beräkningsgrunderna för värnskatten
samma år); detta betyder, att ökningen enligt de sistnämnda grunderna
ar inemot halvannan gång så stor som enligt de förstnämnda (närmare
bestämt är skillnaden 46 % procent).

I avseende på den fortsatta ökningen mellan 1914 och 1916 års
taxeringar, alltså inkomster och förmögenheter för åren 1913 och 1915
(respektive medeltal 1913—1915), är det, såsom redan nämnts, synnerligen
svårt att bilda sig en uppfattning, på grund av utvecklingens

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

heterogena beskaffenhet under kriget, med betydliga vinster på vissa
håll och ökad svårighet att iinna utkomst på andra. Härvid bör emellertid
märkas, att de ökade ekonomiska svårigheterna icke, så vitt man
kan se, inom de inkomstkategorier, som beröras av den nya skatten,
i något avsevärt antal fall berott på minskade penninginkomster utan
att de fastmera haft sin grund i minskade realinkomster, d. v. s.
i penningvärdets fall. Då alla beräkningar här uttryckas i penningar,
utan hänsyn till dessas växlande värde, inverkar följaktligen det på
många håll försämrade ekonomiska läget icke i allmänhet på beräkningarna.
Jag anser mig dock icke böra frångå de grunder, på vilka
statskontoret i sin budgetsberäkning för år 1916 byggde siffran för inkomst-
och förmögenhetsskattens avkastning för sistnämnda, år eller
45,935,242 kronor, utgörande 3.8 7 procents ökning utöver siffran för
1914 års taxering, varigenom ganska stor visshet kan vinnas, att siffrorna
i varje fall icke bliva alltför högt tilltagna.

När det gäller att överföra dessa kända eller beräknade ökningstal
för värnskatt och inkomst- och förmögenhetsskatt till den nya skatten,
uppstå tydligen nya svårigheter. Då krigsmaterielskatten å ena sidan
till sin övervägande del faller på samma inkomst- och förmögenhetsgrupper
som värnskatten, men å andra sidan i sin fördelning inom dessa
grupper kommer inkomst- och förmögenhetsskatten betydligt närmare än
fallet är med värnskatten, synes rimligheten tala för antagandet, att
ökningstalen ligga emellan dem, som gälla eller beräknats gälla, för
vardera av de båda nämnda skatterna; och man synes då lämpligen
kunna lägga till grund medeltalet mellan de två tidigare skatternas
ökningstal. Enär, såsom nämnts, det skattskyldiga beloppets ökning
mellan åren 1912 och 1913 (= 1913 och 1914 års taxeringar) enligt
resp. skattegrunder utgjorde 12.8 6 och 8.42 procent, kan man då till
en början för den nya skatten räkna motsvarande ökning till 10.3 9
procent eller avrundat till 10 procent. Då vidare inkomst- och förmögenhetsskatten
mellan de två följande åren antagits växa. med 3.8 7 procent,
bör denna procentsiffra ökas med hälften av den tidigare konstaterade
starkare ökningen för värnskatten, varigenom erhålles ett ökningstal
av 4.7 8 procent. Slutsatsen blir, att krigsmaterielskattens avkastning
utöver de på grundval av 1913 års taxering (= 1912 ars inkomst och
förmögenhet) beräknade beloppen kan antagas utgöra 15.2 6 procent eller
avrundat nedåt jämnt 15 procent. Med detta jämförelsetal böra följaktligen
de förut meddelade siffrorna ökas för erhållande av skattens bruttobelopp.
Detta befinues då utgöra 57,068,727 kronor.

Från krigsmaterielskattens sålunda erhållna bruttobelopp bortgå

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

emellertid åtskilliga avdrag. Det kanske viktigaste av dessa, eller skattehndringarna,
låter sig knappast beräknas men torde på sin höjd böra
antagas uppgå till 1,300,000 kronor. Det har nämligen visat sig, att
motsvarande avdrag i värnskatten, som beräknats till 2,000,000 kronor,
i verkligheten blivit ansenligt mindre. Enligt mig från statskontoret
tillhandakommen uppgift utgör nämligen totalbeloppet avkortningar och
restitutioner i värnskatten (frånsett avdrag för förtidsinbetalning) 1,030,968
kronor; och då minst 150,000 kronor härav utgöra barnavdrag, återstå
mindre än 900,000 kronor såsom skattelindringar. Åven med beaktande
av såväl de nu osäkrare tiderna som även den ytterligare möjlighet
till lindring, som ingår i det föreliggande skatteförslaget, torde den angivna
summan i avseende på den i jämförelse med värnskatten betydligt
mindre krigsmaterielskatten därför kunna anses fullt tillräcklig. Vad
därnäst beträffar ränteavdraget vid förtidsinbetalning, beror dess storlek
uppenbarligen av den utsträckning, vari man kan antaga att förtidsinbetalningen
äger rum. På grunder, som jag strax skall angiva, har
jag ansett mig böra räkna med att skattskyldiga, representerande en
sjättedel av skattebeloppet, inbetala hela summan redan första året och
att en lika stor del under andra året inbetalar hela det då återstående
beloppet; i sådant fall blir ränteavdraget omkring 1,030,000 kronor. Barnavdragen,
slutligen, låta lätteligen beräkna sig med ledning av siffrorna
i 1913 års taxering till inkomst- och föiunögenhetsskatt; de uppgå på
grundval av denna taxering till 546,500 kronor eller med 15 procent
• tillägg härtill omkring 630,000 kronor. Då härtill läggas 100,000 kronor
för uppbördskostnader, erhålles en total avdragssumma av 3,060,000 kronor.

Tablån erhåller då följande utseende:

Å. Av andia skattskyldiga än aktiebolag, enligt 1913 års taxering:

Arbetsinkomster.................................... kronor 16,365,978

Förmögenhetsinkomster ..................... » 20,487,950

Summa kronor 36,853,928

15 procent tillägg härtill ................ » 5,528,089 42,382,017

B. Av aktiebolag och solidariska bankbolag: enligt

1913 års taxering .................. » 12,771,052

15 procent tillägg härtill.................. » 1,915,658 14,686,710

'' Summa kronor 57,068,727

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

Avgå :

Skattelindringar.......................................... kronor

Ränteavdrag för skattskyldiga, som erlägga
krigsmaterielskatt före påbjuden
tid ............................................................... »

Avdrag för barn ..............................

Taxerings- ocli uppbördskostnader

1,300,000

1,030,000

630.000

100.000

3,060,000

Summa återstående avkastning 54,008,727

eller i runt tal 54,000,000 kronor.

Jag har redan förut berört sättet för krigsmaterielskattens fördelning
över de tre åren 1917 —1919. Av hänsyn till tids fördelningen
av de utgifter, som skola täckas med den ifrågavarande skatten, är det
av en viss vikt att veta, huru stor del av det totala skattebeloppet som
kan väntas inflyta under de olika åren. I avseende på utsikterna till
förtidsinbetalning har man härvid hållpunkter i erfarenheterna från
värnskatten. Det har visat sig, att av denna skatt under första uppbördsåret
1915 influtit i runt tal 39,700,000 kronor. Då den tredjedel
av värnskatten, som skolat erläggas under detta första år, kan antagas
hava utgjort inemot 30,100,000 kronor, bör inbetalningen i förväg
hava utgjort omkring 9,600,000 kronor, vilket motsvarar ett totalbelopp
värnskatt (inberäknat 5 procents avdrag vid förtidsinbetalningen) för dessa
skattskyldiga av omkring 15,190,000 kronor, utgörande 16.85 procent av
värnskattens bruttobelopp. Vid ett överförande av denna proportion till
första årets inbetalning av hela krigsmaterielskatten märkes å ena sidan den
återhållande inverkan av att värnskattens sista tredjedel då ännu återstår
obetald för flertalet skattskyldiga, men å andra sidan den uppmuntrande
verkan dels av det stora ränteavdraget, dels även av att sannolikt åtskilliga
krigsvinster då ännu återstå disponibla. Man synes mig därför
hava skäl att räkna med ungefärligen samma förtidsinbetalning som i
värnskatten, alltså från skattskyldiga, som sammanlagt företräda omkring
en sjättedel av totalbeloppet. Förtidsbetalningen utgör påtagligen
nio tiondedelar av dessa skattskyldigas totala skatteplikt, alltså T9T x £ x
54,000,000 = 8,100,000 kronor. Då härtill kommer hela det belopp,
som obligatoriskt inbetalas, nämligen en tiondedel eller 5,400,000 kronor,
blir slutsumman föjsta året 13,500,000 kronor. Vad andra året beträffar,
är det svårare att göra någon beräkning, då i värnskatten ej
medgavs ränteavdrag för dylik förtidsinbetalning, medan ett rikligt tilltaget
dylikt ingår i förslaget till krigsmaterielskatt. Av hänsyn härtill

Årifördclning.

Taxerings förfarande.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 225.

ävensom till att värnskatten ej utgår under detta år, kan man möjligen
räkna med att skattskyldiga, motsvarande en andra sjättedel av totalbeloppet,
då skola erlägga även tredje årets andel. Enär en tiondedel
av beloppet erlagts första året, återstå tydligen för vart och ett av de
följande åren nio tjugondedelar av totalbeloppet; alltså utgör andra årets
förtidsinbetalning för en sjättedel av totalbeloppet /ö x £ x 54,000,000 =

4,050,000 kronor. Då därtill lägges det belopp, som obligatoriskt skall
erläggas andra året eller nio tjugondedelar av totala skattebeloppet för
sådana skattskyldiga som motsvara fem sjättedelar av skattebeloppet,
alltså ^ x | x 54,000,000 = 20,250,000 kronor, utgör andra årets slutsumma
24,300,000 kronor. På tredje året faller påtagligen återstoden
eller 16,200,000 kronor.

Det visar sig nu, att denna fördelning av inkomsterna möjliggör
täckande av varje års utgifter med under samma år inflytande inkomster
(den såsom möjlig antagna prisstegringens inverkan på utgifterna härvid
lämnad åsido, emedan den ej kan i förväg fördelas på de olika åren):

År	Inkomster kr.	Utgifter	Överskott kr.
1917	13,500,000	13,160,542	339,458
1918	24,300,000	23,589,357	710,643
1919	16,200,000	15,779,943	420,057

Beträffande taxeringsförfarandet ansluter sig detsamma enligt förslaget
huvudsakligen till förfarandet vid taxeringen till värnskatt. Taxeringen
skall således verkställas av en nämnd, krigsmaterielskattenämnden,
utrustad med befogenhet att verkställa ny uppskattning av den inkomst
och förmögenhet, som år 1916 utgör föremål för taxering till inkomstoch
förmögenhetsskatt. Denna befogenhet skall visserligen icke vara
beroende därav, huruvida den skattskyldige hos nämnden gjort framställning
om ny uppskattning eller ej, men å andra sidan bör nämnden
icke i varje fall företaga ny uppskattning utan i regel fastställa taxeringarna
till krigsmaterielskatt med ledning av de förut utav 1916 års
beskattningsnämnder gjorda uppskattningarna. Blott i speciella fall, där
särskilda skäl sådant föranleda, böra de år 1916 för taxeringarna till
inkomst- och förmögenhetsskatt verkställda uppskattningarna frångås;
och anvisning härom har intagits i 2 § 1 mom. av författningsförslaget.

Medeltalsberäkning skall däremot krigsmaterielskattenämnden icke
äga vidtaga, med mindre den skattskyldige inom behörig tid och med

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

överlämnande av erforderlig utredning därom hos nämnden gör framställning.

I de avseenden, författningsförslaget beträffande taxeringsförfarandet
avviker från bestämmelserna härutinnan i förordningen om värnskatt,
skall under nedannämnda paragrafer lämnas redogörelse.

14 §.

1 förordningen om värnskatt stadgas, att såväl ordinarie ledamöter
som suppleanter i värnskattenämnden skola till hela sitt antal utses
bland ledamöterna eller suppleanterna i vederbörande prövningsnämnd.

I ändamål att underlätta krigsmaterielskattenämndens tillsättande föreslås
nu, i överensstämmelse med förslaget till ny förordning om krigskonjunkturskatt,
att ordinarie ledamöter och suppleanter i krigsmaterielskattenämnden
skola till minst halva antalet utses bland ledamöterna
eller suppleanterna i prövningsnämnden. . .....

Då antalet taxeringar till krigsmaterielskatt kommer att i väsentlig
mån överstiga antalet taxeringar till värnskatt samt med hänsyn jämväl till
det arbete, som i anledning av taxeringarna till krigskonjunkturskatt under
innevarande år åligger länsstyrelserna, måste antagas, att taxeringsarbetet
för krigsmaterielskatten i allmänhet icke kan medhinnas under samma
tid som anslagits för värnskattetaxeringarna. Det har därför synts
lämpligt att icke begränsa tiden, inom vilken krigsmaterielskattenämndens
arbeten skola vara avslutade, till 1916 års utgång utan utsträcka
densamma till den 1 april 1917. Kn följd härav blir, att jämväl tiderna
för debiteringsarbetet och uppbördens verkställande framflyttas, att såväl
debiteringen som uppbörden icke skulle medhinnas under år 1917, lärei

dock icke behöva befaras. t

Konungens befallningshavandes kungörelse om tid och ställe för
krigsmaterielskattenämndens sammanträde skall, enligt 15 § 3 mom.,
tillika innehålla erinran till de skattskyldiga om vad de hava att iakttaga
beträffande framställningar till krigsmaterielskattenämnden. Då
sådana framställningar skola för att komma under krigsmaterielskattenämndens
behandling vara till Konungens befallningshavande inkomna
senast på tjugonde dagen före nämndens sammanträde, har det ansetts
erforderligt, att ifrågavarande kungörelse utfärdas minst sex veckor föie
sammanträdets början.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 200 höft. (Nr 225.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

15 §.

Enligt 15 § i förordningen om värnskatt ägde icke en var att
hos värnskattenämnden göra framställning om ny uppskattning av inkomsten
och förmögenheten, utan sådan rätt liar där förbehållits den,
som år 1914 i behörig tid och ordning avgivit deklaration, men vilkens
deklaration icke blivit följd vid hans taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.
Det nu föreliggande förslaget medgiver åter rätt att hos krigsmateriel
s kattenämnden påkalla ny uppskattning för en var, vilkens taxering
år 1916 till inkomst- och förmögenhetsskatt kan föranleda taxering
till'' krigsmaterielskatt. Det torde nämligen få anses billigt, att verkan
av försummad deklarationsplikt icke utsträckes till ett beskattningsområde,
för vilket deklarationen icke varit avsedd, liksom ock att om
någon, som fått sin deklaration följd vid taxeringen till inkomst- och
löimögenhetsskatt, finner deklarationen kräva rättelse, han har utväg att
påkalla sådan rättelse vid taxeringen till krigsmaterielskatt.

För att bereda de skattskyldiga något längre tid, efter utfärdandet
av den i 14 § omförmälda kungörelsen, för anskaffande av utredning,
som bör åtfölja framställningen enligt 15 §, har föreslagits, att dessa
framställningar skola .vara inkomna till Konungens befallningshavande
senast å tjugonde dagen — i stället för trettionde dagen — före krigsmaterielskattenämndens
sammanträde.

Såsom av motiveringen till propositionen om värnskatteförordningen
framgår, skulle skattskyldigs rätt att överklaga värnskattenämndens
beslut icke göras beroende därav, att den skattskyldige hos nämnden
gjort framställning om ny uppskattning av inkomsten eller förmögenheten!
Beträffande åter den i anledning av motioner inom riksdagen
införda medeltalsberäkningen vid värnskattetaxeringen torde, då värnskattenämnden
icke ägde att utan framställning av den skattskyldige
föreskriva sådan beräkning, för rätten att i besvärsväg påkalla medeltalsberäkning
hava förutsatts, att den skattskyldige inom behörig tid och
ordning begärt medeltalsberäkningen hos värnskattenämnden. Härutinnan
föreslås nu ingen ändring; men några i förevarande avseende förtydligande
tillägg hava ansetts böra intagas i 15 § ävensom i 19 § 1 mom.
av författningsförslaget.

16 §■

Det förberedande arbetet för krigsmaterielskattetaxeringen föreslås
att ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med det arbete, som skulle

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

föregå taxeringen till värnskatt. I stället för de anteckningar, som
enligt förordningen om värnskatt skulle verkställas å skattskyldigs deklaration
eller, där sådan ej avlämnats, i särskild inlaga, som sedermera
skulle fogas vid värnskattenämndens protokoll, förutsättes dock nu, att
de erforderliga anteckningarna göras i förslaget till krigsmaterielskattetaxeringen.
Detta förslag, som enligt formulär, fastställt av Konungen,
upprättas särskilt för varje skattskyldig, vidhäftas omedelbart hans deklaration
eller ock, där deklaration ej avlämnats, bilägges sedermera
krigsmaterielskattenämndens protokoll. Den nu ifrågasatta förändrade
anordningen har föranletts därav att deklarationerna icke i varje fall
medgiva erforderligt utrymme för berörda anteckningar. Krigsmaterielskattenämndens
granskningsarbete torde ock i någon mån underlättas
genom ifrågavarande anordning, som tillika medför den fördelen att det
genom Konungens befallningshavandes försorg utarbetade förslaget till
krigsmaterielskattetaxeringen kommer att, där deklaration avgivits, vinna
samma skydd mot offentliggörande som deklarationen.

17 §.

♦

I värnskattelängden skulle bland annat upptagas skatteprocent i
förekommande fall, varmed avsågs procentberäkniiig för aktiebolag.
Skatteprocenten förutsättes däremot nu komma att utsättas i förslaget
till krigsmaterielskattetaxeringen.

Det kan ej anses annat än billigt att beträffande sådana extra
skatter som den, varom nu är fråga, en var skattskyldig i god tid före
besvärstidens utgång erhåller underrättelse om honom påfört skattebelopp.
Enligt förordningen om värnskatt skulle underrättelse däremot
lämnas blott för vissa angivna fall.

18 §.

Om envar skattskyldig skall, på sätt i 17 § föreslås, tillställas underrättelse
om honom påfört skattebelopp, torde det i värnskatteförordningen
föreskrivna tillhandahållande av längdavskrift icke behöva äga ruin.

19 §.

I 1 mom.''hava, på sätt här ovan under 15 § erinrats, intagits vissa
förtydligande föreskrifter.

Om krigsmaterielskattenämndens arbeten, såsom i 14 § sägs, icke

Krigs materiel skattefond.

44 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

behöva vara avslutade förr än med utgången av mars månad 1917, torde
besvärstidens utgång böra bestämmas till den 31 juli samma år. Därav
följer att kammarrätten icke förr än i augusti eller september månad
1917 skulle påbörja handläggningen av mål angående 1916 års allmänna
taxering för att undgå att två gånger pröva samma material i de fall,
då såväl skattskyldigs taxering år 1916 till inkomst- och förmögenhetsskatt
som hans taxering till krigsmateiåelskatt överklagats. Emellertid
är, enligt upplysning från kammarrätten, balansen därstädes å oavgjorda
beskattningsmål så stor, att kammarrätten i varje fall icke före hösten
1917 kan förväntas hava avslutat handläggningen av besvär i fråga om
1915 års allmänna taxering. Målen angående 1916 års allmänna taxering
och krigsmaterielskattetaxeringen kunna således i ämbetsverket utan
olägenhet sammanföras för varje klagande och avgöras i ett sammanhang.

Förordningen om krigs materiel skatt bör givetvis träda i kraft innevarande
år. Dagen för ikraftträdandet torde fä ankomma på Kungl. Maj:t
att bestämma.

Förslaget till förordning angående statsverkets krigsmaterielskattefond
är uppgjort i överensstämmelse med förordningen rörande värnskattefonden.
.

Sedan departementschefen härefter uppläst förslag till
förordning om krigsmaterielskatt och
förordning angående statsverkets krigsmaterielskattefond,
hemställde departementschefen, som erinrade om Kungl. Maj:ts den
28 april 1916 till riksdagen avlåtna propositioner angående vissa åtgärder
för lantförsvarets stärkande och för sjöförsvarets stärkande, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att för beredande av medel till bestridande
av kostnaderna för ifrågavarande åtgärder antaga de upplästa förslagen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga
ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t
Konungen förordna, att till riksdagen skulle a\låtas
nådig proposition av den lydelse, bilagan litt. . . . vid
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
G. Hultman.

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition Nr 225.

Bilaga.

Tal». 1. Krlgsraaterlelskatt på andra skattskyldiga än aktiebolag: skattcprocenter för
olika Inkomstbelopp och för de olika slagen av inkomst.

Totalinkomst,

kronor

Skatt i %

''otalinkomst,

kronor

Skatt

i %

rotalinkomst,

Skatt

på arbets-inkomst

på för-mögenhets-inkomst

på arbets-inkomst

på för-mögenhets-inkomst

kronor

på arbets-inkomst

1,000......1	_	3.000
2,000......		3.7 50
3,000......	2.000	4.000
4,000......	2.lss \|	4.500
5,000......	2.300 1	4.800
6,000......	2.54 2	5.250
7,000......	2.714	5.571
8,000......	2.844 i	5.813
9,000......	2.944 1	6.000
10,000......!	3.0 25	til 50
11,000......	3.182	6.409
12,000......	3.313	G.6 25
13,000 ......''	3.4 23	6.808
14,000......	3.518	G.964
15,000 ......	3.600	7.100
16,000......	3.734	7.344
17,000......	3.853	7.559
18,000......	3.958	7.7 50
19,000......	4.053	7.921
20,000......	4.138	8.075
21,000.....	4.314	8.214
22.000 ......	4.284	8.34 1
23,000 ......	4.348	8.45 7
24,000......	4.406	8.563
25,000 ......	4.460	8.660
26,000......	4.56 7	8.808
27,000 .....	4.667	8.944
28.000......	4.759	9.0 71
29,000......	4.845	9.190
30,000......	4.925	! 9.3 00
31,000......	1 5.000	9.403
32,000......	5.0 7 0	9.500
33,000.....	5.13 6	9.591
34,000.....	5.199	9.676
35,000 ....	5.257	9.757
36,000.....	5.333	i 9.833
37,000.....	5.405	9.905
38,000.....	5.474	9.974

39,000 ......;	5.538 1	10.038
40,000 ......	5.600 I	lO.leO
41,000......	5.6 5 9 1	10.17 7
42,000 ......	5.7 14 ‘	10.250
43,000 ......	5.7 6 7 \|	10.320
44,000......	5.818	10.386
45,000 ......	5.86 7	10.450
46,000 ....	5.913 1	10.5 11
47,000 ......	5.957	10.569
48,000.....	6.000	10.625
49,f>00......	G.041	10.6 7 9
50,1X10......	6.080	10.730
51,000.....	6.13 7	10.779
52,000 ......	6.19 2	10.827
53,000 ......	G. 2 45	10.8 73
54.000......	6.2 96	10.917
55,000 ......	6.3 4 5	10.959
56,000 ......	6.393	11.000
57,000 ......	6.439	11.039
58,000......	6.433	11.078
59,000 ......	G.525	11.114
60,000 ......	6.56 7	11.150
61,000 ......	G.607	11.184
62,000 ......	6.645	11.218
63,000 .....	6.68 3	11.250
64,000 ......	6.719	11.381
65,000 ......	6.754	11.312
66,000 ......	6.788	11.341
67,000 ......	6.821	11.369
68,000......	6.853	11.397
69,000 .....	6.884	11.424
70,000.....	6.914	1 11.450
71,000 .....	i 6.914	11.475
72,000 .....	6.972	11.500
73,000 .....	7.000	11.524
74,000 .....	7.027	11.347
75,000 .....	7.0 53	\| 11.570
76,000 .....	7.092	\| 11.592

77,000...!	7.130 •	11.614
78,000...	7.167	11.635
79,000...	7.203 i	11.655
80,000...	7.238	11.675 ]
81,000..	7.272 :	11.694
82,000...	7.305 i	11.718
83,000...	7.337 1	11.7 3 2
84,000...	7.869 \|	11.750
85,000 ..	7.400	11.768
86,000...	7.430	11.785
87,000...	7.460	11.802
88,000..	7.489	11.818
89,000...	7.517	11.834
90,000...	7.544	11.850
91,000...	7.571	11.865
92,000...	7.598	11.880
93,000...	7.624	11.895
94,000...	7.649	11.910
95,000...	7.674	11.924
96,000...	7.698	11.938
97,000...	7.7 22	11.951
98,000 .	7.745	11.964
99,000...	7.768	11.977
100,000...	7.790	11.990
125,000...	8.832	12.592
150,000...	9.527	12.993
175,000..	10.166	j 14.137
200,000...	10.645	14.995
250,000...	11.316	16.196
300,000 .	\| 12.097	17.997
350,000..	12.654	19.2 83
400,000..	13.3 23	20.7 4 8
450,000..	13.842	21.887
500,000..	14.458	22.998
550,000..	14.962	23.90 7
600,000..	15.000	24.000
750,000..	! lS.ooo	24.000
1,000,000..	lS.ooo	24.000

Amu. Inkomsten av förmögenhet antages till fyra procent av förmögenhetsvärdet.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 200 höft. (Nr 225.)

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 225.

Talj. 2. Krigsmaterielskatt på andra skattskyldiga än aktiebolag: skattebelopp och skatteprocenter
för Inkomster av olika sammansättning.

Total-	Därav:		i Skatt i	—1—-----"	Därav:	Skatte-! belopp, kronor
) inkomst, i kronor	i Arbets-inkomst	1 rörmö-j genhets-\| inkomst	belopp, kronor	% av totalin-j hornsten	inkomst, kronor	Arbets- inkomst	Förmö-gen hets-j inkomst	% av totalin- komsten
1,000	1,000 800	\| _ 200	6.00	O.G0	20,000	20,000 15,000	5,000	! 827.60 i 1,024.45	4.14 \|
	, 500	j 500	15.oo	1.50		10,000	10,000	I 1,221.30	6n i
	200	8UO	24.oo	2.4 0		5,000	15,000	L418.X5	7.09 :
		1,000	30. oo	3.oo		—	\| 20,000	1,615.00	8.08 1
2,000	2,000	_	! —	—	30,000	30,000		1,477.50
	1,500 1,000	500 1,000	i 18.75 37.50	0.94 1.88		22,500 15.000	7,500 15,000	1,805.63 2,133.7 5	6.0 2 ;
	500	1,500	i 56.2 5	2.81		7,500	22,500	2,461.88	8.21
	_	2,000	75.oo	3.7 5		—	30,000	2,790.oo	9.30
3,000	3,000	—	60. oo	2.oo	50,000	50,000	_	3,040. oo	608 i
	2,400	600	j 72.00	2.40		37,500	12,500	3^621.35	7.24 :
	1,500	i 1,500	90. oo	I 3.oo		25,000	25,000	4,202.50
	600	2,400	108.oo	3.60		12,500	37,500		9.5 7
		3,000	120.00	4.oo		—	50,000	5,365.00	10.73
4,000	4,000	_	87.52	2.19	75,000	75,000			7 05
	3,000	\| 1,000	110.64	2.77		60,000	15,000	5,967.3 0	7 9
	2,000	2,000	133.76	3.34		37,500	37,500	6,983.68
	1,000	3,000	156.88	3.92		15,000	60,000	7^999.0 5	10.6 7
	~	4,000	180. oo	4.50		—	75,000	8,677.50	11.57
5,000	5,000	—	115.00	2.30	100,000	100,000		7,790.00
	4,000	1,000	140. oo	2.80		75,000	25,000	8,840.oo
\|	2,500	2,500	177.5 0	3.55		50,000	50,000	9.890.00
	1,000	4,000	215.00	4.30		25,000	75,000	10,940.00	10.94 i
		5,000	240. oo	4.80			100,000	11,990.00	11.99
8,000	8,000	2,000	227.52	2.84	200.000	200,000		21,290.oo
\|	6,000	286.90	3.59		150,000	50,000	23,465.oo	11.73
	4,000	4,000	346.2 8	4.38		100,000	100,000	25,640.oo	12.82 i
	2,000	6,000	405.66	5.0 7		50,000	150,000	27,815.00	13.91
		8,000	465.04	5.81		—	200,000	29,990.00	15.oo
, 10,000	10,000		302.50	3.03	500,000	500,000	_	72,290.oo	14.46
	7,500	2,500	380.68	3.81		375,000	125,000	82,965.0 0
	5,000	5,000	458.7 5	4.59		250,000	250,000	93,640.oo	18.73
	2,o00	7 ,500	536.88	5.37		125,000	375,000	104,315.oo	20.86 j
		10,000	615.00	6.15		—	500,000 !	114,990.00	23.oo
1 12,000	12,000	—	397.56	3.3 1	750,000	750,000	_	112,500.oo
	9,000	3,000	496.9 2	4.14		562,500	187,500	129,375.00	17.25
	6,000	6,000	596.28	4.9 7		375,000	375,000	146,250.00	19.50
	3,000	9,000 )	695.6 4	5.80		187,500	562,500 j	163,125.00	21.75
		12,000	795.00	6.63		—	750,000	180,000. oo	24.oo
15,000	15,000	— :	540.00	3.60	1,000,000	1,000,000		150,000. oo
	12,000	3,000	645. o o i	4.30		750,000	250,000	172,500.oo	17.35
	7,500	7,500 J	802.50 !	5.35		500,000	500,000 !	195,000.oo	19.50
	3,000	12,000 \|	960. oo \|	6.40		250,000	750,000	217,500.oo	21.75
		15,000 \|	1,065.00 j	7.10	1	— \|	1,000,000	240,000. oo I	24.oo

'' • * v ! - | i

Anm. Inkomsten av förmögenhet antages till fyra procent av förmögenhetsvärdet.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.